RUS. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Transkript

1 RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

2 2

3 En regional utvecklingsstrategi anger den gemensamma färdriktningen 4 Inledning Utgångspunkter för en positiv utveckling i Kalmar län enligt OECD 6 Vi ska utgå från våra styrkor 8 Vision 11 Rund och gränslös region 12 Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling 16 Lärande och kompetensförsörjning 22 Inledning Utvecklingsområden & genomförande Befolkning och välfärd 26 Miljö i balans 32 Kultur och upplevelser 36 Fyra perspektiv utgör ramen för våra insatser 40 Så genomförs RUS 42 Horisontella perspektiv & utgångsläge Här ska människa, miljö och ekonomi samspela i en helhet 44 Läget i länet Fotnoter 50 3

4 En regional utvecklingsstrategi anger den gemensamma färdriktningen 4 Länets regionala utvecklingsstrategi anger den gemensamma färdriktningen för hur vi i Kalmar län ska ta tillvara på vår utvecklings- och tillväxtpotential. Strategin är den regionala länken mellan kommunala översikts- och utvecklingsplaner samt nationella strategier och internationella beslut och överenskommelser. Tanken är att alla dessa planer och program ska hänga samman. EU-nivå EU:s sammanhållningspolitik/ Europas 2020 EU:s Östersjöstrategi Nationell nivå Regering och riksdag Myndigheter Nationell strategi Regional nivå Regional utvecklingsstrategi Regionala tillväxtprogram Strukturfondsprogram Interregprogram Kommunal nivå Kommunala översiktsplaner Lokala utvecklingsprogram Lokalt planeringsunderlag Därför görs en revidering Syftet med revideringen är att anpassa länets prioriterade utvecklingsinsatser till nuläget samt att tydligare koppla tillväxarbetet till de större utvecklingsprocesser som sker på nationell och internationell nivå. Den Europeiska unionen har antagit EU2020- strategin. Den pekar ut inriktningen för EU:s strategiska tillväxtarbete. EU2020 pekar på tre faktorer som är av avgörande betydelse för unionens framtida utveckling; global konkurrenskraft, demografi, samt miljö och energi. Arbetsformerna för utvecklingsarbetet fokuseras på funktionell samverkan i större geografiska enheter. Den Östersjöstrategi som sjösattes av EU under 2009 utgör en viktig kompass för hur Europa vill arbeta för att stärka sina regioner och understryker vikten av gränslösa funktionella samarbeten. Strategin är den regionala länken mellan kommunala översikts- och utvecklingsplaner samt nationella strategier och internationella beslut och överenskommelser. På det nationella planet har strategin för regional konkurrenskraft, sysselsättning och entreprenörskap reviderats. Revideringen lyfter nu tydligare vikten av en miljödriven näringslivsutveckling och innovationer inom tjänstesektorn. Strategin pekar även på att det regionala utvecklingsarbetet i högre grad ska sättas in i större geografiska sammanhang.

5 OECD har analyserat Småland-Blekinges förutsättningar för regional konkurrenskraft i den Territorial Review som presenterades under hösten OECD ger i sin rapport rekommendationer om vilka frågor som bör prioriteras i det regionala utvecklingsarbetet. RUS:en och regionfrågan Länets regionala utvecklingsstrategi bygger på den region som Kalmar län i dag representerar oberoende av eventuell framtida regionstruktur. Detta för att regionfrågan inte ska begränsa synsätt, prioriteringar och handlingsmöjligheter. Oavsett i vilken lösning regionfrågan landar, är det nödvändigt med en gemensam regional utvecklingsstrategi som tar tillvara på och utvecklar länets förutsättningar och tillgångar för hållbar utveckling. Om målen och prioriteringarna i RUS RUS:en är en strategi. Den pekar ut inriktningar och långsiktiga mål, men går inte in på hur vi praktiskt ska agera. Detaljerade mål och insatser beskrivs i handlingsprogram och verksamhetsplaner. För att få kraft bakom de insatser som tas upp i länets regionala utvecklingsstrategi är det viktigt med samlade och koordinerade insatser hos olika aktörer. Därför läggs rekommendationer fram i anslutning till målen. Rekommendationerna har inte ambitionen att vara heltäckande utan ska ses som delar av en rad insatser som behövs för den regionala utvecklingen.oecd har analyserat Småland-Blekinges förutsättningar för regional konkurrenskraft i den Territorial Review som presenterades under hösten OECD ger i sin rapport rekommendationer om vilka frågor som bör prioriteras i det regionala utvecklingsarbetet. 5

6 Utgångspunkter för en positiv utveckling i Kalmar län enligt OECD 6 I den OECD-rapport som togs fram för regionen under 2011 pekar OECD ut några utgångspunkter och utmaningar för en positiv utveckling i Kalmar län. Förnyelse I dag har länet en stark näringslivsstruktur bestående av små och medelstora företag. Bland dessa finns en stor förmåga och kunskap att anpassa sig till konjunktursvängningar. Här ligger länet bra till jämfört med andra regioner som OCED har granskat. Nu ligger utmaningen i att utveckla dessa företag till en mer kunskapsbaserad ekonomi, vilket kan stärka konkurrenskraften ytterligare. Vi behöver förstå de utmaningar och den efterfrågan som finns såväl i Sverige som globalt, och förmå att omsätta vår kunskap, kompetens och våra erfarenheter i nya eller bättre lösningar för dessa behov vi behöver vara mer innovativa. Attraktivitet I utvecklingen mot mer kunskapsintensiv produktion är tillgången till det mänskliga kapitalet avgörande. Kunskapsintensiv produktion söker sig till miljöer som kan erbjuda en välutbildad och kreativ befolkning. De regioner som kan erbjuda en god livsmiljö där förutsättningarna för förnyelse och utveckling är som störst, lockar till sig människor. En sådan plats präglas av mångfald, goda kommunikationer, ett varierande utbud av arbete, stora möjligheter till vidareutbildning och en attraktiv fysisk miljö. Här har länet en stor konkurrensfördel genom ett starkt och brett kulturliv samt attraktiva natur- och livsmiljöer. Detta är något vi måste ta tillvara och profilera i högre utsträckning. Nyttja alla resurser Vid sidan av att locka fler människor att bosätta sig i Kalmar län, behöver privata och offentliga arbetsgivare i länet ta tillvara kompetensen hos de människor som redan bor här. Vi måste ta tillvara ungdomars kreativitet och stimulera unga som flyttat att återvända. Satsningar behöver också göras på att få ungdomar som studerar här att stanna kvar efter avslutade studier samt att se möjligheter i ökad arbetskraftsinvandring. Här är bland annat studenter från andra länder en viktig målgrupp. Andra viktiga målgrupper är kvinnor, utlandsfödda, långtidsarbetslösa och sjukskrivna samt personer med nedsatt arbetsförmåga. Tillgänglighet Tillgängligheten är en viktig förutsättning, både inom Kalmar län och med omvärlden. Bra vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser skapar tillsammans med en väl utvecklad kollektivtrafik och bredband en nödvändig grund för en positiv utveckling. OECD pekar på att Kalmar län, på grund av bristerna i infrastrukturen, har mindre tillgänglighet till de stora europeiska marknaderna än regioner som ligger längre bort. Begränsningarna minskar länets möjligheter att dra fördel av läget i Östersjöregionen. Det påverkar även den interna dynamiken i regionen negativt. Miljö och klimat Miljöfrågorna och klimatanpassningen driver på samhällsutvecklingen. Här är näringslivet en vik-

7 tig drivkraft i utvecklingen av ny teknik, nya material, nya transportmedel och ny infrastruktur. Funktionella samarbeten För att stärka konkurrenskraften på den globala arenan bör vi samarbeta gränsöverskridande kring vissa gemensamma utvecklingsfrågor. Det ger bättre förutsättningar för exempelvis näringslivet, arbetsmarknaden, forskning och utbildning, handel och kultur. Utmaningarna kopplas till sex insatsområden För att hantera utmaningarna pekar utvecklingsstrategin ut sex prioriterade områden. locka studenter utifrån som tillför nya perspektiv. En tillämpad forskning leder till innovationer och nya företag, vilket i sin tur skapar arbetstillfällen. En förstärkning och utveckling av kultur och upplevelser stärker bilden av länet som en attraktiv plats att bo och verka i, något som också ökar vår internationella dragningskraft. Ett ökat samarbete mellan kultur och näringsliv kan leda till ökad ekonomisk tillväxt och fler jobb. En viktig förutsättning för detta är bra kommunikationer inom samt till och från länet. Samtidigt är det av stor betydelse att den digitala infrastrukturen är väl utbyggd och av högsta kvalitet var man än befinner sig i länet. Rund och gränslös region Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling Lärande och kompetensförsörjning Befolkning och välfärd Miljö i balans Kultur och upplevelser Insatsområdena har sinsemellan starka kopplingar och samband. Goda utbildningsmöjligheter ger en välutbildad arbetskraft och kan även 7

8 Vi ska utgå från våra styrkor 8 Starka varumärken och kärnområden I länet finns ett antal kärnkompetenser och starka varumärken som kan ge långsiktiga konkurrensfördelar, till exempel inom energi- och miljöteknik, besöksnäring, plast, e-handel, de areella näringarna och den verkstads-, metall- och träbearbetande industrin. Glas har tillverkats i Kalmar län under drygt 350 år. Här finns i dag ett nära samarbete mellan industri, kulturarv och design. Kalmar län har även starka kulturinstitutioner med nationell och internationell lyskraft, ett flertal musikfestivaler och ett aktivt idrotts- och konstliv. Beskrivningen av Öland som Solens och vindarnas ö är ofta använd och träffande. Öland ligger alltid i topp i solligan när sommarens soltimmar summeras. Det är en av många förklaringar till varför länet sommartid är ett av Sveriges populäraste besöksområden utanför storstäderna med över tre miljoner kommersiella gästnätter per år. Stark bas av många småföretag Kalmar län är ett utpräglat småföretagarlän, drygt 90 procent av företagen har färre än 10 anställda. Detta minskar sårbarheten och skapar en grogrund för växande företag. Här växer det nu också upp en ny struktur kring handel och tjänsteföretag. Stor kunskap inom klimat- och energifrågor 67 procent av energiproduktionen i Kalmar län är fossilbränslefri idag, vilket är unikt i världen. Kalmar län har som mål att bli fossilbränslefritt 2030 och vi har goda möjligheter att uppnå detta. Vi har gott om skog och Öland, Kalmarkusten och Östersjön har utmärkta förutsättningar för vindkraft och solenergi. Länet har dessutom en hög kompetens inom energiområdet. I Oskarshamn finns SKB:s mellanlager för det använda kärnbränslet. Här bedrivs också världsunik forskning i Äspölaboratioriet, något som varje år lockar forskare, specialister och beslutsfattare från hela världen. I anslutning till mellanlagret planeras en ny anläggning där det använda kärnbränslet ska kapslas in. Dessutom planeras en fabrik för montering av kapslarna inom kommunen. En attraktiv och internationell kunskapsmiljö genom Linnéuniversitetet Den 1 januari 2010 gick startskottet för Linnéuniversitet, Sveriges nyaste universitet. Linnéuniversitetet bedriver utbildning och forskning i Växjö och Kalmar. Här finns sedan länge utbildning och forskning av hög kvalitet och med stort genomslag, såväl nationellt som internationellt. I Kalmar finns stark forskning inom naturvetenskap. Här finns också en internationellt välrenommerad sjöfartshögskola och en högt rankad designutbildning i Pukeberg, Nybro. I Växjö är humaniora och samhällsvetenskap starka forskningsområden, liksom forskning med koppling till skog och trä. 67 procent av energiproduktionen i Kalmar län är fossilbränslefri idag, vilket är unikt i världen. Överenskommelsen mellan Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Landstinget i Kalmar län

9 om samarbete kring läkarutbildning kommer att få stor betydelse för regionens utveckling. Den kommer att skapa bättre miljö för klinisk forskning, samtidigt som den kommer att underlätta den framtida kompetensförsörjningen till Landstinget i Kalmar län. Omkring en fjärdedel av de mest värdefulla odlingslandskapen i Sverige finns i Kalmar län. Redan höstterminen 2012 kommer läkarstudenter att kunna genomföra delar av sin utbildning i Kalmar. En fullt utbyggd läkarutbildning, som omfattar elva terminers studier varav fem på länssjukhuset, planeras med möjlig start Utbildningen planeras ha 20 platser per termin. En levande landsbygd med höga naturoch kulturmiljövärden Modernt jord- och skogsbruk är grundläggande för en levande landsbygd och attraktiva boendemiljöer. Omkring en fjärdedel av de mest värdefulla odlingslandskapen i Sverige finns i Kalmar län. Dessa skapar biologisk mångfald samt bidrar till att öka länets attraktivitet och vår livskvalitet. I Kalmar län omsätter de gröna näringarna miljardbelopp varje år. Här finns en stark utveckling och stora framtidsmöjligheter inom bland annat lokal matproduktion och ekoturism. 9

10 10 En hälso- och sjukvård i toppklass Hälso- och sjukvården inom Landstinget i Kalmar län når vid nationell jämförelse mycket goda resultat inom en rad områden. 1 De bästa resultaten finns inom de tre huvudområdena förtroende och patienterfarenhet, tillgänglighet samt kostnadseffektivitet. Men också när det gäller läkemedelsbehandling och diabetesvård ligger landstinget högt. Målet är att Landstinget i Kalmar län år 2014 ska ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Den sammanlagda satsningen på förbättringsarbetet uppgår under till 80 miljoner kronor för att skapa effektivare och säkrare processer och därmed på sikt lägre kostnader orsakade av brister i kvaliteten. Hög kvalitet på vård och omsorg för äldre Nationella jämförelser visar att flera kommuner i länet tillhör de 25 procent bästa kommunerna i riket inom en rad kvalitetsområden, bland annat: äldres upplevelse av delaktighet och bemötande inom äldreomsorgen äldres upplevelse av trygghet och säkerhet på särskilda boenden äldres möjlighet till aktivitet och utevistelser inom särskilda boenden. Strategiskt läge mitt i Östersjöregionen Kalmar läns läge mitt i Östersjöregionen är en grund för utveckling och internationellt samarbete. Det ger också länets näringsliv möjligheter att komma in på nya marknader.

11 Vision Genom tillgänglighet, mångfald och rätt kompetens ska Kalmarregionen vara en av Östersjöregionens mest attraktiva och innovativa platser för invånare, näringsliv och besökare. Läget i Kalmarregionen år 2030 År 2030 är vi en region med stark attraktionskraft och nya idéer. Allt fler söker sig hit, inte bara för de attraktiva arbetsplatser vi kan erbjuda utan också för vår goda livskvalitet och ett dynamiskt kulturliv som ger regionen en stark identitet och särprägel. Tack vare en tät samverkan mellan det offentliga, akademin och näringslivet har forskning och utveckling samt matchning av kompetensbehov i länets företag ökat. Detta har skapat förnyelse och fler företag, något som har stärkt länets position inom bland annat trä, energi- och miljöteknik, glas, plast och areella näringar. Det har också stärkt länets position inom besöksnäringen. En större andel av länsborna väljer högre utbildning och kompetensutveckling. Genom att satsa på mångfald och olikheter tar vi tillvara allas kompetens och sätter fler i arbete, något som bidrar till en bättre folkhälsa. Utvecklingen grundar sig på regionens rika kulturarv och detta skapar gränsöverskridande samarbeten som utvecklar regionen. Vi är en föregångsregion i arbetet med minskade klimatpåverkande utsläpp och hållbar tillväxt. Detta har bland annat möjliggjorts genom väl utbyggt IT och bredband, miljövänliga transporter, bra kollektivtrafik, attraktiva hamnar och hög tillgänglighet till Europas flygplatser. Den goda utvecklingen grundar sig på ett dynamiskt samarbete mellan olika aktörer inom och utanför regionen. 11

12 12 Rund och gränslös region

13 Rund och gränslös region Mål: Antalet arbetsmarknadsregioner som länet berörs av ska minska till två. Mål: Andelen gods som går via tåg och båt ska öka ska antalet arbetsmarknadsregioner ha minskat från fyra till tre ska restiden med tåg eller buss till arbetsmarknadsregionens huvudort understiga 60 minuter. Rekommendationer: Bostäder, verksamheter och service ska lokaliseras med hänsyn till möjligheter för en väl fungerande kollektivtrafik. Bygg upp kollektivtrafiken i stråk mellan Kalmar läns huvudorter och huvudorter i grannlänen. Fortsatt lobbying för mer pengar till järnväg och vägar i Kalmar län. Mål: Alla ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband senast ska 50 procent av hushållen och företagen i Kalmar län ha 100 Mbit/s. 2 Rekommendationer: Upprätta en bredbandsstrategi i varje kommun. Regionförbundet upprättar en länstrategi för bredbandsutbyggnaden ska antalet godståg inom länet ha ökat från sju i veckan till tio heltåg per vecka ska rundtimmer och massaved till och från berörda hamnar uppgå till minst ett halvtåg 1-2 gånger per vecka har Oskarshamns hamn stärkt sin position som en del i det europeiska transportnätet. Mål: Från Kalmar Airport ska man kunna flyga över dagen till flera av de större europeiska städerna erbjuder Kalmar Airport direkt flygförbindelse till en av Europas större flygplatser. Flygbuss/flygtaxi till alla kommuner inom Kalmar Airports upptagningsområde Rekommendationer: Samarbeta mellan flygbolag, näringslivet i regionen, Kalmar Airport, kommuner i flygplatsens upptagningsområde och regionförbundet för att få till stånd flyglinjer. Utvecklingsområden & genomförande 13

14 Fördjupning och bakgrund till målen 14 Hela resan från dörr till dörr OECD pekar på att tillgängligheten är en viktig förutsättning för ett växande näringsliv, både inom Kalmar län och för kontakten med omvärlden. Har vi en god tillgänglighet ökar möjligheterna att resa längre på kortare tid, vi får tillgång till fler arbetsplatser och utbildningar. Det blir lättare för individer utanför länet att resa hit, som besökare eller för att arbeta. Företagen behöver effektiva transportsystem som kan länkas ihop, vilket ger dem tillgång till större marknader samtidigt som de får ökade möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Sammantaget minskar detta länets sårbarhet. För att möta invånarnas och näringslivets behov ska vi utgå från ett helhetsperspektiv där olika typer av transporter kan kombineras för att få en fungerande resa från dörr till dörr för både personer och gods. Här ska vi utveckla flexibla samarbetsformer och sträva efter att överbrygga administrativa hinder. På så sätt ökar vi möjligheterna att nå bra resultat. Transport- och infrastrukturpolitik är inte bara en regional fråga. Det vi gör i länet hänger ihop med mål och prioriteringar på internationell, nationell och lokal nivå. Här ska vi se till att aktörer, framförallt på nationell nivå, förstår länets särskilda utvecklingsförutsättningar. Det ökar möjligheten till beslut och prioriteringar som går i linje med de behov som vi har i Kalmar län. Transportsystemet i Kalmar län ska vara hållbart ur ett miljöperspektiv. Vi satsar därför på att öka andelen resor med kollektivtrafik samtidigt som vi strävar efter att öka användningen av alternativa fordonsbränslen. Bra järnväg med snabb tågtrafik I Kalmar län ska vi minska antalet funktionella arbetsmarknadsregioner från fyra till två. I såväl norra som södra länet är universitetsorterna viktiga motorer för utvecklingen. Det förutsätter en bra kontakt med Linköping i norr och mellan Kalmar, Växjö och Karlskrona i söder. För att nå dit behövs framförallt bra järnväg med snabb tågtrafik. För åren finns det pengar avsatta för länets vägar och järnvägar i en nationell och regional transportplan. I den regionala planen som länet själv beslutar över har regeringens avsatt 793 miljoner, ett belopp som är för litet. Satsningar på väg E22 och järnvägarna Kust till kustbanan, Tjustbanan och Stångådalsbanan är regeringens ansvar och ingår i den nationella transportplanen. Men för att snabbare kunna genomföra dessa satsningar samfinansierar länet genom att använda en del av pengarna i den regionala planen. Kollektivtrafiken ska bli mer tillgänglig och attraktiv Vi ska satsa på att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig och attraktiv och här är snabba resor en förutsättning. Därför bygger vi strategiskt lokaliserade knutpunkter längs kollektivtrafikens stomlinjer för att underlätta byten mellan till exempel cykel eller bil till kollektivtrafik. Infrastruktur och kollektivtrafik ska planeras med hänsyn till olika individers förutsättningar samt till kvinnors och mäns olika resmönster. Transportmöjligheterna ska utvecklas Länets företag verkar i allt större utsträckning på en internationell marknad. Det ställer högre krav på tillgänglighet och effektiva transporter. I OECD:s rapport framgår det tydligt att Kalmar län, på grund av bristerna i infrastrukturen, har mindre tillgänglighet till de stora

15 Transportsystemet i Kalmar län ska vara hållbart ur ett miljöperspektiv. europeiska marknaderna än regioner som ligger längre bort. Begränsningarna minskar länets möjligheter att dra fördel av läget i Östersjöregionen. Det påverkar även den interna dynamiken i regionen negativt. I samarbetsprojektet Cargoto utvecklar vi transportmöjligheterna för det småländska näringslivet genom att skapa en ny effektiv transportrutt mellan Göteborg, Jönköping, Nässjö och Oskarshamn över Östersjön till Ventspils, Moskva och Kina. Satsningen stöds av att Lettland satsar på att bli Baltikums nod för gods mellan Skandinavien, Ryssland och Kina. Genom en sådan godstransportrutt blir det billigare för företagen att skicka gods och deras konkurrenskraft ökar, samtidigt som lastbilstransporterna på vägarna minskar och därmed också utsläppen. Oskarshamns hamn och E22 en del av det europeiska transportnätet TEN-T En viktig del i den europeiska transportpolitiken är det transeuropeiska transportnätet, TEN-T. Det omfattar ett utpekat nät av vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser av särskilt europeiskt intresse. I detta nät ingår bland annat Oskarshamns hamn och E22. EU ser regelbundet över vilken infrastruktur som ska ingå i TEN-T och här ska vi se till att både E22 och Oskarshamns hamn fortsatt ingår i systemet. Det medför bland annat möjlighet till särskilda EU-medel. Vi ska upprätthålla ett bra vägnät för tunga transporter Kalmar län är ett skogs- och landsbygdslän där många transporter måste ske på små vägar. För jord- och skogsbruksnäringarna är det väsentligt att länet upprätthåller ett tillräckligt bra vägnät för tunga transporter av till exempel timmer. Flyget har stor betydelse för nationella och internationella förbindelser Regionens företag ställer stora krav på goda förbindelser med våra storstäder och även dagliga förbindelser med kontinenten. Det är nödvändigt för att ledande funktioner och befattningar ska kunna behållas i länet. För företag som överväger att etablera sig i regionen är en väl fungerande flygplats många gånger en avgörande fråga. Flyget har också stor betydelse för länets besöksnäring. I dag ingår Kalmar flygplats i det transeuropeiska transportnätverket. Vi ska uppnå en bra IT-infrastruktur och en effektiv, samverkande och öppen offentlig sektor EU bedömer att 40 procent av Europas ekonomiska tillväxt under de senaste 15 åren är direkt beroende av IT. Kalmar län var tidigt med en närmast hundraprocentig täckning för hushållen med hjälp av det kopparbaserade telenätet. Nu har EU och regeringen satt upp nya mål med 90 procent täckning med 100 Mbit till år Eftersom detta förutsätter fiberförbindelser ligger Kalmar län plötsligt sämst till i Sverige. Samtidigt är mobiltäckning och trådlös kommunikation i snabb förändring. Redan idag är det mer data än telefoni i mobilnäten och på många håll i vår region finns stora klagomål på dålig täckning eller bristande kapacitet. En prioriterad insats blir därför att ta fram en gemensam plan för utveckling av IT-infrastrukturen för den kommande fem- respektive tioårsperioden. Digital samhällsutveckling handlar också om tjänster och innehåll. Med hjälp av IT kan vi skapa en transparent och tillgänglig offentlig sektor i nationell och internationell toppklass. 15

16 16 Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling

17 Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling Mål: Internationaliseringen i länets företag ska öka. Andel företag som exporterar ska öka med 20 procent till Rekommendationer: Insatser bör genomföras för att öka kunskapen om nya marknader hos företagen. Stimulera samverkan mellan företag i syfte att nå nya marknader. Skapa nätverk med internationella aktörer. Stöd företag via konsultcheckar. Mål: Förnyelsen i länets näringsliv ska öka. Företagens investeringar i FoU ska öka till 1 procent av BRP till Andelen kunskapsintensiva tjänsteföretag ska öka med 5 procent till BRP/invånare ska öka till 0,7 år Utbildningsnivån ska öka (se mer under lärande och kompetensförsörjning). Rekommendationer: Regionförbundet ska i samverkan med Linnéuniversitetet stödja insatser för att få ut studenterna i arbetslivet under och efter avslutade studier. Etablera metoder för tillämpning av ny kunskap i näringslivet i samverkan mellan Linnéuniversitetet, forskningsinstituten och de företagsstödjande aktörerna. Fortsätt utvecklingen av Pukeberg som kunskapsnav/ centrum inom design. Mål: Företagen ska växa. Antal företag med fler än 10 anställda ska öka med 10 procent till Rekommendationer: Öka samverkan mellan akademi och näringsliv. ALMI:s insatser ska ha ökat fokus på att stimulera utvecklingen i befintliga företag. Genomför Trästrategin. Använd regionförbundets företagsstöd till tillväxtfrämjande insatser som stärker företagens långsiktiga konkurrenskraft. Öka omsättningen och värdet i företag genom design och innovation. Stöd företag inom kultur och kreativa näringar med kunskap inom affärs- och entreprenörskap. Mål: Arbetsmarknaden ska bli mer integrerad. Skillnaden mellan andel kvinnor och män anställda i privat och offentlig sektor ska minska till år Rekommendationer: Stimulera kvinnors företagande. Stöd etableringen av nya företag som bidrar till ett diversifierat näringsliv t.ex. via inkubatorerna. Näringsliv och utbildningsanordnare bör arbeta för att få fler kvinnor att vilja läsa tekniska utbildningar samt vija arbeta inom den tillverkande industrin. Utbildningsanordnare, landstinget och kommunerna bör arbeta för att fler män söker sig till utbildningar och arbete inom vård och omsorg. Via konsultcheckarna stimulera efterfrågan på tjänster i länets befintliga näringsliv. Stöd utvecklingen av entreprenörskapet. 17

18 Fördjupning och bakgrund till målen 18 Vi ska skapa fler växande företag Kalmar län är ett av de allra företagartätaste länen i Sverige. Näringslivsstrukturen består till 90 procent av företag som har färre än 10 anställda. Det är en styrka för länet att ha många ben att stå på och att inte vara beroende av ett fåtal stora företag. Detta konstaterar även OECD i den analys man har gjort över länet. Där lyfter man fram näringslivsstrukturen som en av styrkorna i regionen. De mindre företagen ägs och drivs ofta av starka entreprenörer med stor kunskap och passion och dessutom med en stor lojalitet med den egna bygden. Svagheten är att det finns få medelstora företag med resurser att systematiskt arbeta med utveckling. De mindre företagen har ofta ett starkt fokus på produktion och mindre på produktutveckling och marknadsföring vilket kan hämma utveckling och konkurrenskraft. Det bidrar också till att arbetsmarknaden i länet är mycket segregerad där män i hög utsträckning arbetar i den privata sektorn och kvinnor i den offentliga. Här ska vi stödja och stimulera utvecklingen hos de befintliga företagen för att förbättra de mindre företagens möjligheter att förbli konkurrenskraftiga och för att skapa förutsättningar för företag av alla storlekar att utvecklas. Insatser som kan stödja utvecklingen kan exempelvis vara riktade mot ledning och styrning, produktutveckling och FoU, design, marknadsföring och marknadsexpansion, kapitalförsörjning, kompetensutveckling. Kalmar län är ett av de allra företagartätaste länen i Sverige. Företagsklimatet är en annan viktig aspekt där hela samhället har ett ansvar. Vi ska därför arbeta med attityder till företagsamhet och entreprenörskap och här har skolan en nyckelroll tillsammans med många andra delar av samhället. Bättre digitala förbindelser ska stärka näringslivet I länet finns många företag som är framgångsrika i sitt sätt använda IT, både rena IT-företag och företag som drar nytta av utvecklingen till exempel inom e-handel, telemarketing och e-logistik. Vi ska därför arbeta med att förbättra förutsättningarna för dessa företag genom förbättrad IT-infrastruktur, kompetensförsörjning och kunskapsnätverk. Öka andelen kunskapsintensiva tjänsteföretag Ska vi kunna öka konkurrenskraften måste vi, enligt OECD, ta steget mot en mer kunskapsintensiv produktion. Som stöd i en sådan process är det viktigt att det finns rätt kompetens i länet. I dag har vi alltför få kunskapsintensiva tjänsteföretag som kan stödja utvecklingen i länets övriga företag. Inom tillverkningsindustrin är detta särskilt tydligt men det gäller även inom den offentliga sektorn. I frågan finns ett moment 22 då tillgång och efterfrågan av dessa tjänster behöver mötas. Vi ska därför både arbeta med att tillhandahålla förutsättningar för denna typ av tjänsteföretag samtidigt som vi stimulerar efterfrågan. Länets inkubatorer 9 har här en viktig roll. Där växer kunskapsintensiva företag med koppling till akademin och kunskapsintensiva avknoppningsföretag fram. Genom att stimulera framväxten av kunskapsintensiva tjänsteföretag bidrar vi också till att göra näringslivet mer diversifierat med större möjligheter att skapa både balans på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar att möta och ta tillvara framtidens utmaningar. Öka internationaliseringen i länets företag Den internationella handeln har de senaste 20 åren ökat med mer än 15 procent i Västeuropa. Även i Kalmar län har exporten ökat sedan 2008 men här finns fortfarande en stor outnyttjad export- och internationaliseringspotential som ska utvecklas. En stor del av

19 detta arbete ska ske genom att ge bättre tillgång till kunskap om exportmarknaderna och bättre tillgång till nätverk och stödfunktioner runt om i världen som kan hjälpa företag att hitta marknader utomlands. Genom ett växande utbyte med omvärlden kan länets sociala, kulturella och ekonomiska dynamik stärkas och relationer med fler organisationer, platser och personer kan främja mångfalden inom alla samhällsområden. Länsinvånare med utländsk bakgrund är en ofta outnyttjad kompetensresurs i detta sammanhang. Besöksnäringen har stor betydelse för länet. Det är en bransch med stor potential då antalet utländska besökare är stort och ökar. Vi ska fortsätta att utveckla näringen på ett hållbart sätt som tar tillvara natur- och kulturmiljöer och minskar resandets negativa påverkan. Detta gör vi genom att stärka arbetet med marknadsföring samt utveckling av attraktivitet och utbud i länet. En viktig del i detta är att skapa möten och upplevelser relaterade till idrott och evenemang. Öka kunskapsinnehållet i processer, produkter och tjänster Enligt OECD domineras länet av låg- och medelhögteknologiska företag. Alltför få företag definieras som kunskapsintensiva och högteknologiska. Detta gör vår struktur sårbar då konkurrensen från länder med betydligt lägre kostnadsläge ökar. Utvecklingen gör att det blir viktigt att öka kunskapsinnehållet i produktionsprocesser och i produkter och tjänster. Det är också viktigt att tillvarata och utveckla de unika styrkor som finns inom till exempel entreprenörskapet och i kunskapen om material i länet. Här handlar det inte bara om högre utbildning utan också om genuin yrkeskunskap. Linnéuniversitetet har en nyckelroll i att tillföra kompetens inom flera områden. För tillämpad forskning och utveckling i företagen är även forskningsinstitut viktiga aktörer. I Kalmar län ska det finnas nära samarbete mellan högre utbildning och näringslivet för att sprida den kompetens som finns. Ska vi kunna öka konkurrenskraften måste vi, enligt OECD, ta steget mot en mer kunskapsintensiv produktion. Träindustri, energi- och miljöteknik, besöksnäring, gröna näringar och plastindustri är några av länets starka profilområden och tillväxtbranscher med internationell konkurrenskraft. För att vara fortsatt starka inom dessa områden ska vi skapa slagkraftiga och innovationsstimulerande miljöer där samarbete mellan akademin, näringslivet och det offentliga står i fokus. Här är en fortsatt utveckling av Pukebergsområdet i Nybro som kunskapscentrum för design ett exempel på prioriterat område. Hälso- och sjukvården som regional tillväxtmotor En väl fungerande hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för ett fungerande samhälle och därmed för tillväxt och utveckling. Inom hälso- och sjukvården finns en hög andel högskoleutbildade 10 och sektorn har en stor betydelse för den lokala arbetsmarknaden på många orter. 19

20 Användning av lokala och småskaliga lösningar utgör grunden för en långsiktig hållbar utveckling och detta ska därför uppmuntras i länet 20 Det görs årligen stora inköp av läkemedel och sjukvårdsartiklar med mycket högt kunskapsinnehåll. Till detta kommer investeringar i byggnader och medicinsk teknik. Landstinget i Kalmar län har de senaste åren gjort investeringar för över 2 miljarder kronor. Hälsooch sjukvården är också navet inom health care, en av de största och snabbast växande branscherna globalt. 11 Den offentliga hälso- och sjukvården kan spela en avgörande roll som miljö för nya affärs- och produktidéer. Detta förutsätter dock ett utvecklat samarbete mellan näringslivet, akademin och hälso- och sjukvården för att finna former för att utveckla och kommersialisera innovationer. Den lokala och småskaliga energi- och livsmedelsproduktionen ska stärkas Användning av lokala och småskaliga lösningar utgör grunden för en långsiktigt hållbar utveckling och detta ska därför uppmuntras i länet. Lösningarna bör basera sig både på erfarenhet och ny kunskap och teknik. En ökad användning av närproducerade varor och tjänster för att tillgodose grundläggande behov bidrar till minskade transporter och därmed minskad miljöbelastning samt ökad sysselsättning på landsbygden. Vi ska skapa en väl fungerande service i hela länet Genom att utgå från funktion istället för befintlig form ska god service av olika slag erbjudas i såväl tätorter som i mer glest befolkade områden. En väl fungerande service är en viktig förutsättning för ett bra boende på landsbygden. Här är nytänkande, nya samarbetsformer och kompetensutveckling viktiga delar när det gäller både offentlig och kommersiell service.

21 21

22 22 Lärande och kompetensförsörjning

23 Målet om pukeberg? Lärande och kompetensförsörjning Mål: Kalmar län ska vara den region som har utvecklat bäst samverkan med universitet och högskolor inom utbildning, forskning och innovation. Mål: Länet ska ha en väl fungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan matchning av kompetens. Regionen ska senast 2015 ha etablerat strategiska och ömsesidigt prioriterade samarbeten mellan kärnkompetensområden i regionen och universitet och högskolor inom utbildning, forskning och innovation. I regionen ska det, senast 2015 finnas minst ett nytt traineeprogram för nyutexaminerade studenter. 12 Rekommendationer: Regionens näringsliv/arbetsliv, privat och offentligt, rekommenderas att utveckla bättre förmåga och kapacitet att samverka med universitet och högskolor inom utbildning, forskning och innovation. Linnéuniversitetet rekommenderas att etablera kapacitet och incitament att utveckla samverkan inom utbildning, forskning och innovation med regionens kärnkompetensområden. Mål: Utbildningar i Kalmar län ska hålla hög kvalitet 2015 ska 90 procent av gymnasieeleverna ta examen inom planerad tid (tre år) ska 100 procent av gymnasieleverna ha en examen efter 5 år ska varje kommun och skolhuvudman ska ha ett aktivt utvecklingsarbete inom IKT och lärande. Rekommendationer: Skolhuvudmän, fristående och kommunala, rekommenderas att utveckla sin förmåga att få elever att fullfölja sina studier inom planerad tid. Sysselsättning och förvärvsfrekvensen i Kalmar län ska ligga över riksgenomsnittet Aktörer inom våra viktigaste kärnkompetensområden och varumärken ska vara nöjda med det utbildningsutbud som finns i regionen. 16 Rekommendationer: Skolhuvudmän, fristående och kommunala, rekommenderas att utveckla samverkan med arbetslivet så att regionens utbildningsutbud utvecklas och får en bättre matchning mot regionens behov. Statliga och regionala aktörer tillsammans med näringslivets organisationer rekommenderas att bättre beskriva regionens kompetensbehov på 3-5 års sikt. Arbetsförmedlingen rekommenderas att aktivt tillsammans med andra aktörer på lokal och regional nivå arbeta med matchning av kompetens mot arbetslivets efterfrågan lokalt och regionalt. Mål: Den generella utbildningsnivån ska höjas. Den generella utbildningsnivån mätt i andel av befolkningen mellan år som har genomgått utbildning inom yrkeshögskola, universitet och högskola ska ligga på riksgenomsnitt Delmål: 2015 ska Kalmar län ha närmat sig riksgenomsnittet. Andelen av befolkningen som har gymnasiekompetens ska öka. 18 År 2015 ska andelen beviljade YH-ansökningar från länet ha ökat till i snitt 15 ansökningar per år. 19 I förhållande till antal invånare i åldern år ska vi i länet år 2015 ha över riksgenomsnittet med utbildningsplatser inom yrkeshögskolan

24 Fördjupning och bakgrund till målen 24 Vi ska nyttja alla resurser i länet När 40- och 50-talisterna går i pension måste vi i Kalmar län rekrytera ny arbetskraft och nya företagare. Här ska vi arbeta offensivt och på bred front tillsammans med arbetsförmedlingen och andra offentliga aktörer, arbetsmarknadens parter och olika utbildningsanordnare kring rekrytering och kompetensutveckling. Här pekar OECD på att vi behöver bli bättre på att nyttja de resurser som finns i länet. Vi ska bli bättre på att matcha det privata näringslivets och den offentliga sektorns behov med rätt kompetens på både kort och lång sikt. Det är också viktigt att göra de jobb som erbjuds mer attraktiva. Här ska vi ta fram en regional modell som slussar fler människor från utanförskap till jobb. Detta ska ske genom individuell vägledning, regional praktiksamordning, arbetsplatsförlagt lärande och matchning. Kunskapen och kompetensen ska matcha länets behov Vi ska bli bättre på att matcha det privata näringslivets och den offentliga sektorns behov med rätt kompetens på både kort och lång sikt. Framtidens arbetstagare måste inte bara vara mer välutbildade än dagens utan måste också ha bättre förutsättningar att ta till sig ny kunskap under hela sin yrkesverksamma tid. Vi ska attrahera ungdomar genom ett brett och varierat studieutbud Genom att ge ungdomar en tydlig bild av länets arbetsmarknad och de möjligheter som finns ökar vi möjligheterna för att fler väljer att flytta hit, stanna kvar och vara goda ambassadörer för länet. Vi ska utveckla en vägledning av hög kvalitet samt skapa goda strukturer för kontakten mellan barns och ungdomar och arbetslivet. Vi ska också erbjuda ungdomar ett brett, varierat och attraktivt utbud av gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar. Både för att ta tillvara deras intressen och stärka deras studiemotivation men också för att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov. Här är det viktigt med en ökad samverkan mellan länets kommuner. Viktiga åtgärder är också att öka tillgängligheten till ett brett studieutbud genom regionförstoring och distansutbildningar. Det handlar också om att nyttja länets strategiska läge i Östersjöregionen och de befintliga kontaktvägar som är etablerade, men även att skapa nya. Bättre förutsättningar, inflytande och delaktighet på arbetsmarknaden Genom att synliggöra villkoren för kvinnor och män ska vi medverka till att förbättra förutsättningar, inflytande och delaktighet på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet. Vi ska öka möjligheterna till karriärutveckling samt förbättra möjligheterna för omskolning eller vidareutbildning inom ett mansdominerat eller kvinnodominerat yrke. Vi ska anlägga ett genusperspektiv på de utbildningar som erbjuds i länet samt hur de marknadsförs. För att bryta trenden i länet där kvinnor väljer att flytta medan män stannar kvar ska vi genomföra satsningar som förbättrar kvinnors villkor och förutsättningar. och nyföretagande Folkbildningen är en viktig motor i regional utveckling Bibliotek, studieförbund och folkhögskolor har en stor betydelse för att stärka folkhälsan, öka delaktigheten och engagemanget i samhället, höja och utjämna bildnings- och utbildningsnivån samt underlätta ungas etablering i arbetslivet. Det är angeläget att en samordning och samverkan kan ske mellan folkbildningens olika aktörer på ett sätt som gör att individers och gruppers

25 behov kan tillgodoses. En utvecklad samverkan med andra aktörer kan också stärka dessa möjligheter. Folkbildningen blir därmed en viktig motor i utvecklingen av det livslånga lärandet och det aktiva medborgarskapet. Fler länsinvånare ska bli digitalt delaktiga IT är ofta en förutsättning för att många ska lyckas i sitt lärande. En utbildning för framtiden kräver därför tillgång till såväl teknik som ökad digital kompetens inom hela utbildningssystemet. Idag står drygt invånare i Kalmar län helt utanför nätet, oftast som en följd av bristande dator- och Internetkompetens. Det handlar om invånare i alla åldersgrupper. Bibliotek, studieförbund och folkhögskolor har en stor betydelse för att stärka folkhälsan, öka delaktigheten och engagemanget i samhället, höja och utjämna bildnings- och utbildningsnivån samt underlätta ungas etablering i arbetslivet. Digitala klyftor finns även bland länets företag. Vi ska därför öka kunskapen i länet om nyttan med IT och hur man använder tekniken. Kulturen ska vara en kreativ kraft för länsinvånarna Kulturen är viktig som en pådrivande kraft inom regional utveckling, demokrati och yttrandefrihet samt livslångt lärande. Det handlar om kulturutbudet och kulturen som mötesplats och arena samt att skapa kreativitet hos individen. Många kulturinstitutioner har en bra pedagogisk verksamhet som riktar sig mot skolan. Här ska samordningen och samarbetet mellan institutionerna och skolorna utvecklas och stärkas ytterligare. 25

26 26 Befolkning och välfärd

27 Befolkning och välfärd Mål: Inflyttningen till länets kommuner ska öka Befolkningsnettot i hälften av länets kommuner ska öka fram till ska det ha skett en tydlig ökning av inflyttning av arbetskraft från utlandet etablerar sig fler studenter i länet efter avslutade studier. Rekommendationer: Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att ta ett samlat grepp och arbeta tillsammans med plats- och regionmarknadsföring. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att bidra till att ta emot studenter, invandrare och flyktingar på praktik- och traineeplatser. Mål: En mer jämlik och jämställd offentlig organisation Fördelning av män och kvinnor i länets fullmäktigeförsamlingar ska vara minst 60/40 vid valet Samtliga offentliga aktörer ska 2015 ha inlett ett arbete mot en mer jämlik och jämställd organisation och service till medborgarna. Antalet utrikesfödda i fullmäktigeförsamlingarna ska utgöra minst 8 procent vid valet Rekommendationer: Regionförbundet tillsammans med offentliga aktörer, näringslivet och ideell verksamhet rekommenderas att fortsätta stimulera jämställdhets- och integrationsarbetet i regionen. Mål: Hög integration av utlandsfödda på arbetsmarknaden. Andelen utrikesfödda kvinnor i sysselsättning ska öka från dagens 46 procent till rikssnitt 23 år Andelen utrikes födda i sysselsättning ska öka med 15 procent fram till år procent av de flyktingar som tas emot bosätter sig permanent i Kalmar län år Rekommendationer: Kommunerna, landstinget, arbetsförmedlingarna, länsstyrelsen och regionförbundet rekommenderas att utvidga arbetet med nyanlända utifrån de erfarenheter och kunskaper som finns i regionen från flyktingmottagningarna, inflyttningslotsarna, samhällsorientering och SFI. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att nyttja samarbetet inom Östersjöregionen som en plattform för arbetet med arbetskraftsinvandring. Mål: Högre känsla av delaktighet och tillhörighet hos unga Inflytande och delaktighet Ungas upplevelse av delaktighet ska vara högre i 2012 års LUPP-studie 26 jämfört med LUPP 2009 eller i andra nationella jämförelser. Ungas upplevelse av delaktighet i skolan ska öka från dagens 27 procent i LUPP-resultatet eller i nationella jämförelser. Samtliga länets kommuner ska 2015 ha forum för dialog med unga. Ungas valdeltagande ska öka till 80 procent i valet

28 28 Mål: Högre känsla av delaktighet och tillhörighet hos unga (forts.) Unga i sysselsättning Skillnaden mellan unga i sysselsättning i relation till övrig befolkning ska minska avsevärt från dagens 20,8 procent för unga upp till 25 år (jfr med totala befolkningen 8,8 procent) till år Minst hälften av länets kommuner ska ha särskilda insatser för att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden. Fler unga ska i LUPP eller andra nationella jämförelser uppleva att de kan göra fler könsneutrala val och att utbudet har ökat. Tillit och trygghet för unga Unga ska känna större trygghet och ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken i LUPP eller andra nationella jämförelser. Länets kommuner ska se en minskning av användandet av alkohol och droger bland unga under 18 år. Andelen unga som upplever olika former utanförskap ska minska från dagens 42 procent i LUPP2012 eller i nationella jämförelser. Rekommendationer: Kommuner och regionförbund rekommenderas att utifrån LUPP 2009 & LUPP 2012 bygga upp en lokal och regional ungdomspolitik. Kommunerna och regionförbundet rekommenderas att tillsammans bygga strukturer för kontinuerlig uppföljning och dialog med barn och unga kring deras uppväxt. Kommunerna rekommenderas att satsa på strukturer för ungas delaktighet på olika nivåer och i olika kommunala verksamheter och inflytandeforum. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden genom sommarjobb, praktikplatser och traineeplatser. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet uppmanas att stödja, uppmuntra och satsa på ungt entreprenörskap i regionen. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att stimulera till ökad jämställdhet inom ungas kultur- och fritidsutövande. Kommunerna rekommenderas att tillsammans med andra aktörer, föräldrar och ungdomar samarbeta för minskandet av alkohol och droganvändande bland unga under 18 år. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att verka för nya former för inkludering och minskning av ungas utanförskap inom såväl skola som arbetsliv och fritid. Kommunerna rekommenderas att ta hjälp av och använda den ideella föreningen Kumulus i arbetet för och tillsammans med unga.

29 Mål: Bättre integrerad arbetsmarknad Skillnaden mellan andel kvinnor och män anställda i privat och offentlig sektor ska minska till Rekommendationer: Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att samarbeta kring en mer jämställd region och bättre integrerad arbetsmarknad. Det handlar bland annat om att, ur ett jämställdhetsperspektiv, göra en analys av vår demografiska utveckling och konsekvenser för kvinnor, män och regionen. Mål: Kalmar län ska erbjuda goda förutsättningar för äldre att leva och bo Länets kommuner ska öka sin nuvarande nivå i uppföljande brukarundersökningar. 33 Rekommendationer: Kommunerna rekommenderas att använda befintlig statistik som diskussionsunderlag för vård och omsorgskvalitet samt nyttja regionförbundet och Fokus Kalmar län som resurser i arbetet. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet uppmanas att se den växande äldre befolkningen som en tillgång och resurs för länets utveckling. 29

30 Fördjupning och bakgrund till målen 30 Kalmar län behöver tackla de demografiska utmaningarna genom att kraftsamla kring det som idag skapar obalans i befolkningsstrukturen. Här är delaktighet, jämlikhet, jämställdhet och mångfald viktiga perspektiv. Perspektiven ska genomsyra allt vi gör men är också egna utvecklingsområden och processer som kräver analys, samarbeten och tydliga målsättningar. Vi ska stärka länets attraktivitet Regional attraktivitet handlar om flera delar, bland annat en attraktiv livs- och boendemiljö, attraktiva arbeten, goda förutsättningar för företagande, intressanta mötesplatser samt kultur, idrott och upplevelser. Dessa bidrar sammantaget till att människor och företag väljer Kalmar län framför andra regioner. Här ska vi samverka mellan olika samhällsområden för en samlad och offensiv profilering av länet. OECD pekar på att livsmiljön, där natur- och kulturmiljö spelar en central roll, har stor betydelse för att attrahera besökare och inflyttare. Här har Kalmar län en stor fördel, med många starka varumärken. OECD pekar på att livsmiljön, där natur- och kulturmiljö spelar en central roll, har stor betydelse för att attrahera besökare och inflyttare. En bra välfärd i form av exempelvis skola, barn- och äldreomsorg samt bostäder i attraktiva lägen är viktiga faktorer för att öka inflyttningen till länet. Här ska vi ta vara på de styrkor och möjligheter som finns i Kalmar län. Länets unga ska tas tillvara som en drivande kraft i länets utveckling I Kalmar län ska unga människor se en framtid med möjligheter till utbildning, arbete och bostad. Man ska kunna påverka sin vardag, oavsett vilka förutsättningar man har. Detta är avgörande för tilliten till samhället och medmänniskorna. Barns och ungas synpunkter ska alltid hämtas in inför beslut som rör dem och barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande. På senare år har Kalmar län satsat mycket på regionalt samarbete kring unga. Dels kring ökat kunskapsunderlag i form av LUPP, 34 genom kompetensinsatser och nätverksarbete för vuxna som jobbar med unga, stöd i kommunernas eget arbete med unga samt i den gemensamma ideella föreningen Kumulus. 35 Nu ska vi skapa bra möjligheter och verktyg för att i högre utsträckning ta tillvara på deras erfarenheter och perspektiv inom olika frågor. Här är föreningslivet och skolan och kommunala fritidsverksamheter viktiga arenor för diskussion och dialog. Vi ska skapa goda förutsättningar för nya invånare att bo och verka i Kalmar län Ett sätt att möta länets stora demografiska utmaningar är att kraftsamla kring ökad inflyttning och arbetskraftsinvandring samt introduktion av nyanlända. Den mångfald som människor med utländsk bakgrund tillför vår region är viktig för kompetens- och arbetskraftsförsörjning, men också för utvecklingen av vår kultur. Vi ska därför skapa bra förutsättningar för inflyttade människor, oavsett bakgrund, att stanna i vår region, ett etablera sig på arbetsmarknaden och aktivt engagera sig i samhällsutvecklingen. Det gör vi till exempel genom att erbjuda en högkvalitativ skola, bra boende, kreativt arbetsliv och en aktiv föreningsmedverkan.