FRISTAD DALARNA - Demokratiarbete i ord och handling Vad är Fristad?

Transkript

1 FRISTAD DALARNA - Demokratiarbete i ord och handling Vad är Fristad? Fristad är precis vad det låter som att ge fristad åt en förföljd människa. Skillnaden mellan detta och andra flyktingärenden är att fristaden ges åt personer som hotas och förföljs för att de uttrycker sig konstnärligt. I Sverige har Kulturrådet uppdrag från regeringen att verka för fler fristäder för förföljda konstnärer och för en utveckling av fristadssystemet i Sverige. Fristadsfrågan initierades ursprungligen av organisationen International Parliament of Writers, med den internationellt kände förföljde författaren Salman Rushdie som ordförande, i det tidiga 1990-talet. Sedan dess har städer runt om i världen tagit initiativ till att låta författare eller journalister som inte kan utöva sitt yrke fritt i hemlandet få en fristad under en viss tid, vanligen två år. Stavanger, Strasbourg och Barcelona var bland de första städerna i världen att ta emot så kallade fristadsförfattare. Så småningom bildades medlemsorganisationen ICORN (International Cities of Refugee Network) som fortsatte detta arbete. Den första svenska fristaden var Göteborg. Medlemsorganisationen ICORN växer snabbt och idag inkluderas även andra kulturutövare som musiker och bildkonstnärer. Man samarbetar tätt med författarorganisationen PEN International. ICORN har sitt huvudkontor i Stavanger, Norge. Flera myndigheter och organisationer i Sverige är delaktiga i arbetet med fristäderna, däribland Migrationsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Sveriges Författarförbund och Teaterförbundet. Det finns idag 23 fristäder i Sverige, de flesta är kommuner men även några regioner är medlemmar. Dalarna är en av dessa. Av dessa 23 fristäder tar 21 emot fristadskonstnärer och ett par regioner har en stödjande roll till fristadskommunerna i regionen. Vissa fristäder har flera platser och tar då vanligtvis emot två konstnärer verksamma inom olika konstområden. Ett fristadsbehov hos en hjälpsökande person undersöks utifrån vissa kriterier. Vilken författare, journalist, musiker, bild- eller scenkonstnär som helst, i vilket land om helst, som i sitt hemland är utsatt för hot eller förföljelse på grund av att hen uttrycker sina åsikter genom sitt professionella, konstnärliga arbete, har möjlighet att ansöka om att få omfattas av ICORNS fristadprogram. (Fristadshandboken, sid 11) Fristadsprogrammet skiljer sig från andra konstnärliga residensprogram genom att det viktigaste kriteriet vid urval inte är konstnärliga meriter, utan istället behovet att komma i säkerhet och/eller att få sin röst hörd och sina texter publicerade. Men det är inte bara frågan om att erbjuda skydd för en individ; fristadsarbetet går ut på att säkra yttrandefriheten och allas globala rätt att få sina synpunkter framförda i offentliga sammanhang. Information om de svenska fristäderna finns på Kulturrådets hemsida, där också Fristadshandboken kan laddas ner. Den innehåller fakta om vad som krävs för att bli fristad och hur processen ska genomföras. Även ICORNS hemsida har mycket värdefull information. Länkar finns i slutet av denna text för den som vill veta mera.!1

2 Fristad Dalarna Dalarna blev fristad 2014 med Landstinget Dalarna som huvudman. Under vintern togs den första fristadskonstnären emot, en bildjournalist från Iran som fått möjlighet att fritt utöva sitt konstnärskap under två år. Utvärdering av första fristadsperioden Under våren har denna utvärdering av Dalarnas första Fristadsperiod genomförts på uppdrag av Landstingets kultur- och bildningschef. Utvärderingen baseras på intervjuer med personer som på olika sätt varit delaktiga i processen, som koordinator, styrgruppsmedlemmar, kultur- och bildningschef, ordförande i Kultur-och Bildningsnämnden samt fristadskonstnären själv och en styrelseledamot i ICORN. Intervjuerna bildar underlag till en sammanställning av synpunkter på hur programmets planering och genomförande fungerat samt för fram idéer om hur en eventuell kommande fristadsperiod kan utformas. Organisatoriskt, socialt, kommunikativt och logistiskt. Huvudfokus har inte varit på person utan på process. Målet är att ta vara på erfarenheterna och använda dessa för att förbättra mottagande, kommunikationsinsatser, samarbete med kulturinstitutioner samt praktiska frågor som boende och språkstöd/sfi. Denna sammanställning är huvudsakligen tänkt som ett diskussionsunderlag för berörda politiker och tjänstemän som ska ta ställning till beslut om framtida fristadsinsatser. Sammanställningen kan också ge kunskap i processen att initiera och genomföra nya fristadsperioder i Dalarna. För koordinatorer, styrgrupp, ideella organisationer och andra som på olika sätt vill engagera sig i detta. Även externt kommer informationen att spridas via landstinget Dalarnas kommunikationsenhet, så att vem som helst med intresse för frågan kan ta del av vilka synpunkter som framkommit från de som arbetat närmast. Full transparens är självklart, hela intervjuunderlaget finns tillgängligt för den som önskar läsa mera.!2

3 De intervjuade Malin Lagergren, Kultur- och Bildningschef Landstinget Dalarna Anita Carlsson, dåvarande chef Film i Dalarna. Med i styrgruppen för Fristad. Eva Avgerinou, rektor Mora folkhögskola. Med i styrgruppen. Hossein Salmanzadeh, fristadskonstnär Dalarna under den aktuella perioden. Birgitta Winlöf, bibliotekskonsulent Länsbibliotek Dalarna. Med i styrgruppen. Anna Lögdqvist, verksamhetsområdeschef Publika/ antikvarie Dalarnas museum. Arbetade nära styrgruppen med planering och genomförande av utställning av fristadskonstnären. Monika Fredriksson, lärare Mora folkhögskola, koordinator för Fristad Dalarna. Annika Strömberg, kulturstrateg Uppsala kommun, fristadskoordinator Uppsala samt ledamot i den internationella styrelsen för ICORN. (International Cities of refugee networks.) Mursal Isa, landstingsråd Dalarna samt ordförande i Kultur- och Bildningsnämnden. Mursal Isa- ordförande Kultur- och Bildningsnämnden Lisa Hugoson, teaterchef Dalateatern. Med i styrgruppen. Hur har det gått? De synpunkter som tydligast framförts av respondenterna är som följer: Huvudmannaskap Organisatoriskt kan det vara enklare att nästa gång låta en eller flera kommuner ha huvudansvaret - med ekonomiskt bistånd från landstinget. Detta för att förenkla integrationsprocessen kopplad till eget boende och språkstöd. Landstingets Kultur- och Bildningsförvaltning rekommenderar inte att Landstinget Dalarna står som huvudman i fortsättningen. Boende Det intervjupersonerna lyfter fram som mest positivt är att folkhögskolan fungerar bra som initialt boende, en startpunkt där fristadskonstnären får ingå i ett socialt sammanhang. Dock framhålls vikten av tidig dialog med fristadskonstnären, för att få reda på vilket boende som bäst motsvarar de behov personen har för att kunna arbeta och fungera i vardagen. Kontakt med kulturen Styrgruppens sammansättning och nätverket mellan kulturinstitutionerna har varit en tillgång, bland annat för att använda och synliggöra fristadskonstnärens arbete och kompetens. Till exempel har Dalarnas Museum kunnat göra utställningar, Dalateatern har anlitat fristadskonstnären för föreställningsdokumentation och länsbiblioteket har fått workshop i foto.!3

4 Fokus på demokrati Fristadskonceptet ses som ett viktigt sätt att lyfta frågor om mänskliga rättigheter, att konkretisera vad demokrati handlar om. En person som inte haft frihet att skapa konstnärligt utan att hotas har fått skydd i Dalarna, det är en god utgångspunkt för samtal om yttrandefrihet. Flera anser att fristad inte i första hand bör betraktas som en flyktingeller integrationsfråga, utan som praktiskt demokratiarbete och skydd av yttrandefriheten samt att det viktigaste inte är den enskilda personen utan yttrandefrihetsfrågan i stort. Kommunikation Behovet av en kommunikationsplan inför eventuella kommande fristadsperioder är klart. Det har funnits vissa brister i kommunikationen i flera led, både internt och externt. Genom att planera för dialog och kommunikation på ett tidigt stadium kan nästa fristadsperiod fungera ännu bättre. Dessutom svarar flera att en tydligare dialog med fristadskonstnären måste komma till stånd både innan, under och efter perioden. För att klargöra vilka förväntningarna är, vad som kommer att hända praktiskt, hur det fungerar i Sverige. Mer fristad i Dalarna Tydlig är ambitionen hos samtliga intervjuade att Dalarna bör sikta på att genomföra fler fristadsperioder, då det är viktigt för att värna och synliggöra frågor om demokrati och yttrandefrihet. Att ta emot en fristadskonstnär ses som ett konkret sätt att leva upp till skrivningarna om dessa kärnvärden så som de uttrycks i planer och dokument kopplade till kultur och bildning i landsting, region och kommuner. Ett bra sätt att arbeta med mänskliga rättigheter och skapa samsyn, att få olika aktörer att samarbeta och skapa delaktighet hos både beslutsfattare och medborgare. Synpunkter på olika delar i process och genomförande av fristadsprogrammet följer punktvis och består av ett urval av citat från respondenterna. Förväntningar när fristadsperioden skulle börja -Att det blir bra för den person som kommer hit. Att vi har verktyg och resurser att göra skillnad, göra något bra. Bidra till det större arbetet med demokrati och yttrandefrihet i Dalarna. Det var en lång process budgeten var klar hösten 2013, sedan tog det ett år innan fristadskonstnären var på plats. Hösten 2013 började förhandlingar med ICORN, skriva på kontrakt etc., fundera över vem ska ansvara, bygga arbetsgrupp, välja person. Vi var två, jag och Birgitta Winlöf, som till slut satt med de cases vi fick av ICORN. Vi skulle välja rätt person. /Eva Avgerinou, Mora folkhögskola -Min förväntning var att vi skulle få en fristadsförfattare, det var det viktigaste. Det är ju en process bara det att få en, det är mycket som ska klaffa. Vi fick reda på hur det gick till allteftersom. En viktig förväntning jag hade var att lyfta rätten till ett fritt ord i ett globalt sammanhang. /Anita Carlsson, Film i Dalarna -Att det skulle bli så bra som möjligt och att vi skulle ta emot en person som behövde skydd enligt programmet. Ordna ett bra mottagande av personen, ge och ta inte bara!4

5 att vi ska ordna allt utan ha ett inkluderande förhållningssätt. Att anpassa sig efter personens önskemål, men också vara tydliga med att vissa önskemål inte går att uppfylla. Vi visste inte vad detta innebar, så det var modigt! /Mursal Isa, landstingsråd -Det kändes som en viktig fråga för oss som länsmuseum att ta upp yttrandefrihet och fristäder. Det var extra spännande just hos oss i de tankar vi hade, vi har pratat mycket om yttrandefrihet, vikten att få korrekt information, nyheter, källkritik, den diskussionen. Vi var inte med i fristadsprocessen från början, var inte med och påverkade utan blev tillfrågade efter en tid. /Anna Lögdqvist, Dalarnas Museum -Jag tänker på när jag kom till Sverige, till Stockholm. Det var jättebra och fint, mycket folk. När jag sen åkte med tåget norrut såg jag liksom att vägarna blev längre, städerna blev mindre och mindre, det blev mörkt. Till sist när jag var framme i Mora kände jag mig nästan oroad. Var det här jag skulle bo? En del av mig hade ingen bra känsla, men en annan del av mig hade en bra känsla för att jag slapp faran i Turkiet. /Hossein Salmanzadeh Av svaren att döma framgår att förväntningarna var höga. Det skulle bli ett bra mottagande, Dalarna skulle äntligen få en fristadskonstnär. Värna yttrandefriheten. Men att det var väldigt mycket praktiskt att lösa, med myndighetskontakter och annat som skulle falla på plats gick upp efter hand för de inblandade. Även om erfarenheter inhämtats från ICORN och kommuner som redan kommit igång med fristad, har det krävande att för första gången göra verklighet av fristadsplanerna i Dalarna. Stort ansvar initialt togs av Eva Avgerinou som agerade koordinator i början då hon hade den rätta erfarenheten av kontakter med Migrationsverket, ambassader, konsulat och så vidare. Hon introducerade också Monika Fredriksson i arbetet som koordinator. För fristadskonstnären var känslan av att vara i trygghet det viktigaste, men samtidigt oroade upplevelsen av att hamna långt borta på en okänd, liten ort. Samtliga intervjuade tycker att det är viktigt att poängtera att det viktigaste är att Dalarna nu är igång med fristadsfrågan, även om naturligtvis finns förbättringsområden inför framtiden. Boende och logistik -Folkhögskoleexemplet i Dalarna är bra och ovanligt. Konstepedimin i Göteborg har en liknande idé, där har man samarbetat med kommunen för att lösa bostads- och ateljéfrågan. Dalarna är en förebild för hur man kan jobba med fristad, särskilt i en landsbygdsregion. /Annika Strömberg, ICORN -Vi på Dalateatern sa att vi skulle kunna vara behjälpliga med bostad då vi har gästlägenheter, vi var villiga att avsätta en sådan i Falun. Men sen blev det inte så i!5

6 praktiken. Jag minns att vi pratade om boendet i styrgruppen det blir jättebra med Mora folkhögskola, vi visste då inte om det skulle komma en ensam person eller en familj. Som jag minns det tyckte vi i styrgruppen att det var väldigt bra att fristadskonstnären skulle komma till Mora och få ett socialt sammanhang på folkhögskolan. /Lisa Hugoson, Dalateatern -Vi ordnade ett eget rum på internatet på folkhögskolan. Försökte reda ut funderingar om mat, ekonomi, allt det praktiska. Det är sådant som är basalt och viktigt och måste diskuteras igenom mycket mer innan, det är en viktig synpunkt jag har. /Monika Fredriksson, koordinator -Jag tänkte så här: man har ett väldigt stort ansvar när man tar emot en person från ett annat land, denna person måste finnas i trygg miljö med bra folk runt omkring sig. Folkhögskolan är en trygg startpunkt. /Malin Lagergren, kultur- och bildningschef -Det var ett nytt boende, ett nytt liv. Jag tror att ett rum i Falun hade varit bättre för mig än folkhögskolan, men det var också positivt som att jag inte betalade något för mat och att jag gick en keramikkurs. Men folkhögskola är inte nödvändigt, så är det för mig i alla fall, en annan person kan ha en annan åsikt. /Hossein Salmanzadeh Värdet i att använda folkhögskolan som första boende har varit en stark övertygelse hos styrgruppen. Landstinget har flera folkhögskolor där både ensamstående och familjer kan bo, få möjlighet till gemenskap, kurser och mat. Landstinget ser det också som fullt möjligt att bistå med boende på folkhögskola i framtiden, även om de inte längre har huvudmannaskapet för fristaden. Olika personer har olika behov, vissa vill leva i lugn och ro för sig själva, andra mitt i smeten med många sociala kontakter, därför kan det vara klokt att i god tid kommunicera med den som ska komma till länet som fristadskonstnär och försöka hitta en optimal boendelösning. Socialt stöd -Att sitta ensam tror jag inte är en höjdare för någon, allra minst för en person som flytt. På Mora Folkhögskola kunde man inlemma fristadskonstnären i undervisningen, stötta upp socialt, ordna mycket aktiviteter och så vidare. Var man än bor i det här länet är det utsocknes, det gäller att skapa ett liv med aktivitet och sociala kontakter. /Birgitta Winlöf, Länsbibliotek Dalarna -När Hossein hälsade på här på Dalateatern talade han ingen svenska alls i början, så kom han till vår kostymavdelning och mötte där en medarbetare med rötter i Teheran. Det var väldigt bra, de kunde mötas och prata. Andra guider in i samhället behövs, fler människor! Det är viktigt att få det sociala på plats, att få kompisar. Styrgruppen har så mycket annat att tänka på, bara detta att ordna personnummer, bankkonto och så vidare,!6

7 lösa en massa problem. Det sociala får inte glömmas bort. /Lisa Hugoson, Dalateatern -Det måste finnas en social beredskap på plats, det behövs omedelbart sociala kontakter. Även om en person inte orkar gå på lektioner så orkar man kanske gå och äta i matsalen. Det var viktigt! Folkhögskolorna kan ge det sociala sammanhanget. Jag tror att det är bra för konstnärer/journalister att vara i en sådan miljö, möta olika människor som kan väcka intresse. Göra mat tillsammans, bjuda hem varandra, kunna gå på lektioner ibland. På helgerna och på loven är det särskilt bra. /Monica Fredriksson, koordinator Monica Fredriksson- koordinator Mora folkhögskola -Fristadsprogrammet ska bland annat erbjuda sociala nätverk i staden och sammanhang där man bor. Men att väcka intresse och skapa möten sker inte av sig själv, vi hade inte rätt strategier för det kanske. Vi kan alla tydligare tänka till inför nästa gång, så kan det bara bli bättre. Det krävs strategier för att låta möten ske att man har en idé hur det kan vara. Jag tänker att i och med detta är politiska beslut så kan de som beslutat lyfta fristadsfrågan mycket tydligare i sina partier lokalt och regionalt, t ex ha informationsträffar med fristadskonstären och så vidare. Chansen att möta och föra dialog med en människa på flykt är värdefull. Men denna människa kan inte ta alla initiativ själv, särskilt inte i början. /Anita Carlsson, Film i Dalarna -Svenskar har sin livsstil, så det tar tid att komma in i det sociala. Jag är en social person, men ibland är man besviken över att det tar tid att få vänner. /Hossein Salmanzadeh En fristad måste bland annat förbinda sig att ge allmänt socialt stöd till fristadskonstnären. Styrgruppen har arbetat för att ordna möten, här har särskilt koordinatorn Monika Fredriksson på Mora Folkhögskola lagt ner mycket tid och personligt engagemang. Inför en kommande fristadsperiod rekommenderas en fördjupad diskussion i den tillträdande styrgruppen om hur det sociala stödet ska ges, samt en övergripande planering för när, var och hur detta ska ske samt vilka som ska ta ansvar för att säkra att fristadskonstnären kommer in i ett socialt sammanhang.!7

8 Arbete och framtid -Det är viktigt att enas om vilken ambitionsnivå de olika aktörerna ska ha, vem som ska göra vad, ta ansvar för vad, ha tydliga och realistiska förväntningar på varandra och tänka på tiden efter bryggan efter. Två år går så fort. ICORN kräver bara två år och tydliggör det. Men sedan ska personen klara sig själv. Därför är det bra att tidigt komma igång och stötta med praktikaliteter som ansökningar, ansökningar, praktikplatser och så vidare. Ställ frågor till fristadsstipendiaten om yrkesmässiga drömmar och mål. Detta är ju människor som förmodligen inte kan återvända, det är viktigt att komma ihåg. /Annika Strömberg, ICORN -Vi var alla oförberedda på situationen som uppstår när fristadsperioden är slut, att personen riskerar utvisning. Jag trodde att det fanns en särskild fil för fristadskonstnärer, men det var inte så enkelt. För att få uppehållstillstånd måste personen ha skaffat sig någon form av försörjning under tiden. Det var en akut Borlänge Modern Foto: Hossein Salmanzadeh situation som var väldigt stressande. Jag skrev till Migrationsverket att vår fristadskonstnär kunde arbeta sex månader här på Landstingets Kultur- och bildningsförvaltning. Till sist fick han sitt uppehållstillstånd. Nu står han till arbetsmarknadens förfogande. Jag tror och hoppas att han kommer att klara sig bra, han har byggt ett nätverk i Dalarna och är en mycket skicklig yrkesman. /Malin Lagergren, kultur- och bildningschef -Vi hade kommit överens med styrgruppen om utställningar baserade på fristadskonstnärens bilder. Om vi hade varit med i fristadsprogrammet redan från början hade vi lätt kunnat göra ett större program hela museitanken utgår från ett demokratiperspektiv, det hade gått att göra något större helt enkelt. Utställningsmediet är en långsam källa! Vi hade t ex kunnat jobba med fristadsfrågan i ett år, gräva i samlingarna, koppla samman nutid och dåtid. Jag ville trycka ännu mer på bild och journalistik, till exempel ordna ett möte mellan Hossein Salmanzadeh och Magnus Wennman, som också är fotojournalist. /Anna Lögdqvist, Dalarnas Museum!8

9 -Tiden för att etablera sig är alldeles för kort. Två år! Den som kommer har inte ens SFI från start, man måste förbereda personen på att det kan bli svårt, att man kan behöva ta andra jobb också. En tydlig arbetsmarknadsintroduktion behövs om vilken marknad man kommer till, att det är stenhårt för kulturarbetare i Sverige. Politikerna måste seriöst diskutera igenom allt detta. Det är ett åtagande, en svår integrationsprocess, enorma krav ställs på denna person. En konstnär flyr till ett annat land för att fritt kunna utöva sitt konstnärskap, men det är inte så enkelt. /Lisa Hugoson, Dalateatern -Jag känner mig levande när jag gör det jag tycker om. Jag kämpar. Men det är svårt att försörja sig. Jag vill inte gå på socialbidrag, jag vill jobba. Utbilda mig är en annan plan. Kanske måste jag flytta till en större stad, där det kan finnas fler uppdrag. /Hossein Salmanzadeh Vägledning inom fristadskonstnärens yrkesområde är något fristäder ska bistå med. I Dalarna har samarbetet mellan kulturinstitutionerna genom styrgruppen resulterat i flertalet fotouppdrag, fotoutställning och kurser. Men konkurrenssituationen i mediebranschen är svår och det kan vara svårt att på så kort tid som två år etablera sig på marknaden, särskilt i ett landsbygdslän. Arbetsupplägget var inte tillräckligt genomtänkt säger en av de intervjuade. Tydligare fokus på detta i planeringen är att rekommendera, som arbetsmarknads- och språkintroduktion på ett tidigt stadium. Framtid fristad Dalarna -I den här perioden blev beslutet i landstingsfullmäktige att avsätta kr/år under två år. Men nästa gång anser jag att det är kommunerna som ska ta emot fristadskonstnärer. Där finns allt samlat - koordinator, personer som lotsar in till SFI, etableringskurser, den kontakten har inte landstinget naturligt. Det kommer att fungera bättre med kommuner som huvudmän. Jag anser att landstinget ska bistå med sökbara medel, utan att ha huvudansvar. Intresserade dalakommuner ska kunna söka. T ex ett bidrag från landstinget på :-, resten får de stå för själva och ha hela processen. Vara med i ICORN, förbereda och planera. Jag tycker det är jättebra om landstinget kan samarbeta på olika sätt sedan med den eller de kommuner som vill bli fristäder i Dalarna. /Malin Lagergren, kultur- och bildningschef -Jag ser gärna att kommunerna ansöker om medel hos landstinget och att man sedan har ett samarbete, men där kommunen har huvudansvar. Detta är en slutsats vi måste dra baserat på erfarenheterna från arbetet med denna fristadskonstnärs uppehållstillstånd. Det var för otydligt, det handlar om t ex folkbokföring och SFI. Om en kommun är med!9

10 gör man planeringen tillsammans landstinget avsätter medel motsvarande de pengar som finns idag, men placeringen/integreringen i en kommun sker så tidigt som möjligt så att personen känner sig behövd och sysselsatt av både landsting och kommun. Till exempel föreläsningsturné på bibliotek, utställning på länsmuséet. Alltså aktiviteter på kommunnivå samtidigt som landstinget också finns med med sitt nätverk av kulturinstitutioner. Då breddar man och det blir bra för både individen och länet. /Mursal Isa, landstingsråd -I stort sett har det varit bra. Vi har gjort det och vi ska göra det igen! Det gäller att se helheten. Men det måste fungera i praktiken. Allt praktiskt och organisatoriskt beror på personen är det en musiker så kanske Musik i Dalarna kan blandas in till exempel. Var flexibla, sätt ihop en bra styrgrupp. Fortsätt använda folkhögskolorna, landstinget har bra sådana och mycket i kontraktet med ICORN uppfylls, tillgång till bibliotek, arbetsplats, boende och så vidare. Jag hopas att kommunerna ska se vilken resurs fristad är för dem. Och se samverkansmöjligheterna. Från 2018 är det värt att förbereda för att ta emot en ny fristadskonstnär. Hösten 2018 blir en lämplig tid, jag tycker inte man ska vänta längre än så. /Eva Avgerinou, Mora Folkhögskola -Jag tycker att vi ska satsa på fler fristäder i Dalarna. Det är allmänmänskligt bra. En oerhörd kraft, en gemensam utmaning mot antidemokratiska tendenser. Det handlar i planeringen bland annat om att sätta ihop en bra styrgrupp. Kanske behöver fler vara inblandade, Musik i Dalarna till exempel. Men det viktigaste är att ha större beredskap för var personen ska få sina inkomster ifrån, fundera ut aktiviteter och uppdrag innan. /Birgitta Winlöf, Länsbibliotek Dalarna -Jag tror att fristad är ett idealprojekt, men man måste fokusera mer på detaljer. Titta på goda exempel, där det fungerat bra, som i Norge till exempel. Alla har drömmar, jag också. När jag ser människor omkring mig som kommit från olika länder ser jag att det är att få frihet som är drömmen. Alla människor oavsett kultur eller religion bör ha en förståelse för varandra. Det är viktigt med fristäder, att visa att det går att göra små saker. Journalister, konstnärer kan få hjälp. Jag vill säga tack så mycket för all hjälp jag fått här i Dalarna. Så många fina människor! /Hossein Salmanzadeh Hossein Salmanzadeh- fristadskonstnär!10

11 Alla intervjuade är eniga Dalarna är nu etablerat som ett fristadslän och bör aktivt agera för att fortsätta vara det. Organisatoriskt är de flesta inne på att det är bättre att kommuner tar huvudansvaret, men med ekonomiskt stöd från Landstinget. Samarbete mellan kulturinstitutionerna är fortsatt nödvändigt. Tydlighet i kommunikationen, förberedelse för språkstöd och arbetsmarknadsintroduktion är andra synpunkter på förbättringsområden. Fristadsprogrammet administreras av ICORN med stöd av Statens Kulturråd och PEN International. Omkring 50 fristäder finns i världen och antalet ökar hela tiden. Värt att notera är att samtliga intervjuade tycker att frågan om fristad är symboliskt viktig i länet. Huruvida det ska bli nya fristäder i Dalarna och exakt hur dessa ska organiseras måste diskuteras brett. Men att detta är en framkomlig väg att arbeta långsiktigt med demokrati och mänskliga rättigheter i Dalarna och på andra håll - är uppenbart. Falun /Ann-Louise Rönestål Ek Värdefulla länkar Fristadshandboken: Information om villkoren för fristadskonstnärer från Migrationsverket: Länksamling - organisationer och förbund i Sverige som erbjuder medlemskap eller nätverk till fristadskonstnärer: Intressanta reportage: Bildjournalist från Iran aktuell med utställning på Dalarnas museum dt.se Hotade fotografen Hossein fick en fristad i Dalarna P4 Dalarna Fängslades för sina bilder SVT Nyheter Sverige har flest fristäder i världen SR Kulturnytt: