Redovisningskonsulten - en föränderlig yrkesroll

Transkript

1 Kandidatuppsats Redovisningskonsulten - en föränderlig yrkesroll Författare: Linnea Källman, Carola Laakakoski och Ingrid Ährlin Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Elin Funck Termin: HT17 Ämne: Företagsekonomi - Ekonomistyrning Nivå: C-uppsats Kurskod: 2FE93E

2 Abstrakt Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE93E, HT 2017 Titel: Redovisningskonsulten en föränderlig yrkesroll Författare: Linnea Källman, Carola Laakakoski, Ingrid Ährlin Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Elin Funck Bakgrund: Alltsedan slutet av 1800-talet har det funnits revisionsplikt i Sverige. Denna revisionsplikt slopades dock 2010 för s.k. mindre bolag eftersom man i EU ville underlätta för de mindre bolagen samt stärka europas ekonomin genom att öka konkurrensen. I samband med revisionspliktens avskaffande spekulerades det en hel del om hur redovisningskonsultens yrkesroll skulle komma att förändras. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera utvecklingen av redovisningskonsultens yrkesroll sedan revisionspliktens avskaffande. Här är det främst förändringar inom ansvar och arbetsuppgifter som åsyftas. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet, som ligger till grund för våra slutsatser, har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som genomförts via mejlkonversationer av redovisningskonsulter, samt genom insamling av sekundärdata innehållande artiklar från tidskrifter inom branschen. Slutsats: Redovisningskonsultens yrkesroll har under den studerade tidsperioden genomgått förändringar avseende arbetsuppgifter och yrkesrollen har fått högre status och stärkt professionstillhörighet. Nyckelord: Auktoriserad redovisningskonsult, Revision, Revisionsplikt, Yrkesroll Profession, Redovisningskonsult, i

3 Förord Det finns några vi vill tacka för att ha bidragit till vårt genomförande av denna studie. Ett stort tack till våra respondenter som tog sig tid att svara på våra frågor och givit oss värdefulla svar trots en krävande högsäsong inom branschen. Utan dessa svar hade vi inte kunnat genomföra studien. Vi vill även tacka våra kurskamrater för intressanta synpunkter och goda idéer till förbättring av vår studie. Ett tack riktas även till Yuliya Ponomareva men även till Pia Nylinder som under arbetets gång har bidragit med värdefulla kommentarer som har fått oss att se vissa saker från en annan synvinkel. Linnea Källman Carola Laakakoski Ingrid Ährlin ii

4 Innehåll Begreppslista 1 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Forskningsfråga Syfte Disposition 6 2 Metod Forskningsansats och forskningsstrategi Datainsamling Primärdata - kvalitativa intervjuer Sekundärdata - branschlitteratur Reliabilitet och validitet Analysmetod Forskningsetik Källkritik 18 3 Profession Vad är en profession? Yrkesroll 23 4 Redovisningskonsulten Redovisningskonsult Den auktoriserade redovisningskonsulten Reko - Svensk standard för redovisningstjänster Revisionspliktens avskaffande 29 5 Empiri - Branschlitteratur Redovisningskonsultens arbetsuppgifter och ansvar Faktorer som påverkar yrkesrollen Auktorisation och examen Reko Faktorer som påverkar förändring Automatisering och digitalisering Nya karriärmöjligheter 37 6 Empiri - Kvalitativa intervjuer Presentation av respondenter Intervjuer med redovisningskonsulter Arbetsuppgifter idag Yrkesrollen efter revisionspliktens avskaffande Kvalitetsarbete Framtiden Obligatoriskt krav 41 iii

5 6.2.6 Sammanfattning 42 7 Analys Redovisningskonsulten som profession Redovisningskonsultens yrkesroll Auktorisation och Reko Arbetsuppgifter Digitalisering 50 8 Slutsats Svar på forskningsfråga Syftets uppfyllande Förslag på vidare forskning 53 8 Referenser: 54 Bilagor 58 Bilaga A Frågor Redovisningskonsulter 58 Bilaga B Artikelförteckning 59 iv

6 Begreppslista FAR - Föreningen auktoriserade revisorer SRF - Svenska redovisningskonsulters förbund ABL - Aktiebolagslagen SOU - Statens offentliga utredningar Reko - Standard för redovisningskonsulter 1

7 1 Inledning I detta kapitel presenteras en allmän bakgrund och historik kring revisionsplikten samt redovisningskonsultens framväxt. Detta leder oss in på vår problemdiskussion samt syftet med studien. 1.1 Bakgrund Sedan 1895 har det funnits en revisionsplikt för vissa bolag i Sverige. En av grunderna till den lagen var den oroväckande utvecklingen i Europa som medförde att många företag vid den tiden gick under. Ett sätt att undvika problemet var att införa att revision av företagens finansiella rapporter blev tvingande. Enligt den då gällande lagen behövde inte revisorerna vara varken auktoriserade eller godkända, faktum är att det vid det tillfället inte ens fanns några som helst krav på utbildning. Det fanns inte heller någon reglering om att revisorn var tvungen att vara oberoende av bolaget (Carrington, 2014). Revisorerna på den tiden var respekterade personer som hade goda relationer med företagsledningen eller företagets ägare. Endast ett fåtal hade tillräckliga kunskaper inom bokföring och möjlighet att upptäcka felaktigheter (Wallerstedt, 2001). Det var långt senare, nämligen 1987, som alla svenska aktiebolag blev tvungna att se till att deras valda revisor var antingen auktoriserad eller godkänd revisor. Den tvingande revisionsplikten slopades under 2010 för drygt 70 % av de svenska aktiebolagen (Carrington, 2014), då vissa bolag fick möjlighet att frvilligt välja om de ville ha en revisor eller inte. För att ett aktiebolag ska ha möjligheten att välja ska de enligt ABL 9 kap. 1 underskrider två eller tre av följande kriterier, under de senaste två räkenskapsåren: 3 anställda 1,5 miljoner kronor i balansomslutning 30 miljoner kronor i nettoomsättning Enligt utredningen som låg bakom lagändringen 2010 var det utvecklingen Europa som låg till grund för behovat att se över den befintliga lagstiftningen. Som skäl angavs att Revisions- och redovisningskostnader är betungande för små och medelstora företag, genom att dessa bolag då inte skulle omfattas av revisionsplikten ansåg man att konkurrensen skulle främjas vilket i sin tur skulle stärka Europas ekonomi (SOU 2008:32). 2

8 I takt med utvecklingen av regelverket kring revisionsplikten har revisorns yrkesroll historiskt sett genomgått flertalet förändringar. Under 1900-talet har även redovisningskonsultens yrkesroll genomgått en utveckling. SRF-konsulterna bildades 1936, då under namnet Yrkesbokförare och Revisorers Förening (SRF, 2011), och är fortfarande en av Sveriges ledande branschorganisation inom redovisning. Organisationen arbetar med kompetensutveckling och kvalitetshöjning hos sina medlemmar samt bevakar branschen och påverkar lagstiftning genom samarbete med myndigheter och organisationer (SRF-konsulterna,a u.å) Samma år (2006) som regeringen beslutade om utredning gällande revisorer och revision, däribland revisionspliktens avskaffande, (SOU 2008:32) införde SRF-konsulterna en möjlighet för redovisningskonsulter att bli auktoriserade. Vilket var ett sätt att skapa status åt yrkeskåren (SRF-konsulterna,b u.å.). Under året beslutade sig även FAR (Föreningen auktoriserade revisorer) och SRS (Svenska revisorssamfundet) för att slå sig samman och bilda FAR SRS. Tanken var att titulera sig som en branschorganisation och bilda en gemensam plattform för de tre professionerna revisor, redovisningskonsult och rådgivare. Detta skulle medföra möjlighet att påverka branschens och tjänsternas utveckling (Brännström, 2014). Ett exempel på en sådan utveckling är när branschorganisationerna FAR och SRF gick samman under 2009 för att gemensamt sätta branschövergripande krav och på så sätt ytterligare förstärka redovisningskonsultens roll. Under 2010, då revisionsplikten avskaffades, spekulerades det en hel del om redovisningskonsultens yrkesroll och hur denne skulle komma att förändras framöver. Lennartsson (2010) menade på att redovisningskonsulten skulle få ett ökat ansvar och yrkesrollen skulle få ett ökat krav på sig, vilket i sin tur skulle innebära nya karriärmöjligheter. Enligt en artikel av Halling (2010) skulle redovisningskonsulten få en mer självständig roll och arbetet skulle bestå av mer rådgivning än tidigare, eftersom redovisningskonsultens yrkesroll skulle närma sig revisorns roll. Yrkesrollen skulle präglas av ett ökat ansvar samt högre krav på kvalitet eftersom arbetet inte längre skulle behöva revideras. Allt detta skulle därmed leda till att redovisningskonsultens yrkesroll skulle få en högre status. Ekobrottsmyndigheten såg vissa risker i att plocka bort revisorn då redovisningskonsulten och revisorn har olika ansvarsroller och krav i sitt arbete och la därför i en rapport som utgavs i juni 2016 in ett förslag om att införa 3

9 obligatoriska auktoriserade redovisningskonsulter för företag som avsagt sig revision (Ekobrottsmyndigheten, 2016). 1.2 Problemdiskussion Som presenterades tidigare har revisorn funnits upptagen som profession ända sedan år 1895, även om det vid den tiden inte fanns något egentligt krav på varken utbildning eller regler kring revisorns oberoende. Vår definition av begreppet profession syftar i denna uppsats till att det finns ett officiellt erkännande och en specialisering som skapar en särskild status på arbetsmarknaden. Under åren har det utvecklats ett ganska gediget regelverk och yrkesrollen redovisningskonsult har växt fram. Inom branschen finns dock ett vedertaget problem att det för utomstående inte har funnits någon skillnad mellan redovisningskonsultens roll och revisorns yrkesroll (Börjesson 2012). Diskussionen kring yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult pågår för fullt, vilket märks i bland annat branschtidningarna Balans och Resultat, (Halling 2016), men även på regeringsnivå verkar problematiken kring definitionen av yrkesrollerna ha uppmärksammats i samband med att Revisorsnämnden lämnat promemoria till regeringen, (Revisorsnämnden, 2017). Både branschorganisationen FAR och Revisorsnämnden är således angelägna om att förstärka rollerna och göra dem tydligare (Halling, 2016; Revisorsnämnden, 2017). Vidare publicerades en rapport i juni 2016 av Ekobrottsmyndigheten (EBMA A- 2016/0375) där de hade gjort en stor granskning av de ekobrott som rapporterats under åren. Ekobrottsmyndigheten kom med förslag att ett sätt att undvika eventuell ekonomisk brottslighet som kunde bli som följd av att allt färre bolag använder sig av ackrediterade revisorer var att införa ett lagkrav på obligatorisk användning av auktoriserade redovisningskonsulter istället som genom sin auktorisation därmed även garanterar att vissa regelverk efterlevs. Eftersom revisionspliktens avskaffande ansågs komma att påverka redovisningskonsultens yrkesroll genom förändrade arbetsuppgifter och ansvarsområden finns flera intressanta faktorer att studera, både ur ett företagsekonomiskt och ur ett teoretiskt perspektiv. 4

10 Ur ett företagsekonomiskt perspektiv använde vi oss av Justitiedepartementets resonemang som de lade fram i sin utredning (SOU 2008:32) där de presenterade att en av grundtankarna bakom lagändringen var att minska de administrativa kostnaderna för mindre bolag. Vidare kan revisionspliktens avskaffande medföra att företag som väljer bort revision och inte heller väljer att anlita en redovisningskonsult lämnar in felaktiga eller försenade årsredovisningar vilket enligt Bolagsverket har skett sedan revisionspliktens avskaffande (Danielsson, 2012b). Om företaget istället väljer att ta hjälp av en redovisningskonsult så är det denna som är den siste som ser över företagets räkenskaper och att bokföringen följer gällande regler. Detta leder till att kraven på redovisningskonsultens kunskaper ökar samt att dennes yrkesroll förändras i och med att arbetsuppgifter och ansvar förändras. Dessa förändringar medför att redovisningskonsultens status måste upprätthållas genom antingen utbildning eller praktisk erfarenhet för att redovisningskonsultens profession inte ska påverkas negativt (Business Dictionary). Detta kan vara intressant information för verksamma inom branschorganisationer som arbetar för att upprätthålla redovisningskonsulternas profession. Ur ett teoretiskt perspektiv är det intressant att studera hur en lagändring, som sker utanför branschens totala kontroll, faktiskt kan påverka en yrkesroll och dess utveckling. Man kan således få en förståelse för hur en lagändring motsvarande revisionspliktens avskaffande påverkar redovisningskonsultens arbetsuppgifter och yrkesroll. Detta kan vara intressant information för de som är verksamma inom lagstiftning men även inom en viss branschorganisation. Med anledning av ovan presenterade perspektiv har vi valt att studera hur redovisningskonsultens yrkesroll och profession har förändrats efter revisionspliktens avskaffande. Med redovisningskonsult menar vi genomgående i uppsatsen den auktoriserade redovisningskonsulten eftersom vi anser att denna uppfyller de krav som ställs för att tillhöra en profession (se 3.1). Med yrkesrollens förändring avser vi förändringar gällande arbetsuppgifter och ansvarsområden eftersom denna utgångspunkt verkar relativt outforskad. Tidigare forskning kring redovisningskonsultens förändrade yrkesroll efter revisionspliktens avskaffande har haft andra infallsvinklar och fokuserat mer på branschorganisationernas påverkan på yrkesrollen samt ur intressenters 5

11 perspektiv (Liljeberg & Wang, 2013; Barkman Lövdal, Jansson & Pruekwatcharakun, 2012). 1.3 Forskningsfråga Hur har redovisningskonsultens yrkesroll och profession förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera hur redovisningskonsultens yrkesroll har utvecklats, dels utifrån deras eget perspektiv men även utifrån artiklar i branschtidningen Balans, sedan avskaffandet av revisionsplikten Detta bidrar till att skapa en förståelse över hur en extern händelse, som revisionspliktens avskaffande är, skulle kunna påverka en yrkesroll. Vi har tänkt att analysera innebörden av förändringen i redovisningskonsultens yrkesroll gällande ansvarsområden och arbetsuppgifter i samband med att revisorns granskande roll används av allt färre bolag. I och med detta fås även en förståelse över hur redovisningskonsultens yrkesroll ser ut idag och hur professionen har utvecklats. 1.5 Disposition Metod Teori Kapitel 2 beskriver den vetenskapliga metod som ligger till grund för studiens genomförande. Kapitel 3 och 4 presenterar den befintliga teorin gällande profession och yrkesroller samt den teori som finns gällande redovisningskonsultens yrkesroll. Empiri Kapitel 5 och 6 presenterar den information som erhållits genom de empiriska undersökningarna i form av litteraturstudie och kvalitativa intervjuer. Analys Kapitel 7 presenterar vår analys av teori och empiri. Slutsats Kapitel 8 presenterar vår slutsats och svar på vår forskningsfråga samt förslag på fortsatta studier. 6

12 2 Metod I detta kapitel beskriver vi hur vi gått tillväga i vår studie. Vi beskriver den teoretiska metoden och varför vi har gjort de val vi gjort i metodens olika delar. Vi kommer även att beskriva hur vi empiriskt har samlat in relevant data för vår studie samt ge både beskrivning och kritik till de val vi har gjort. 2.1 Forskningsansats och forskningsstrategi Den forskningsansats vi har valt att använda är abduktiv ansats. Med abduktiv ansats menas att man utgår från etablerad teori och därefter gör empiriska undersökningar för att kunna formulera en ny teori (Alvesson & Kärreman, 2012). Vi ansåg att denna ansats lämpade sig bäst i och med att vi då kunde få relevant bakgrundsfakta gällande redovisningskonsultens yrkesroll samt befintlig professionsteori. Detta skulle sedan ligga till grund för vår empiriska undersökning och med hjälp av den teori vi fick fram kunde vi veta vad vi skulle fokusera studien mot. I samband med att den empiriska studien genomfördes och nya detaljer uppkom gick vi tillbaka och undersökte teoretiska referensramen ytterligare för att utöka våra kunskaper. Eftersom vi valt att studera förändringen av redovisningskonsultens yrkesroll och därmed valt att tillämpa abduktiv forskningsansats anser vi att den kvalitativa forskningsstrategin är den vi ska tillämpa i vår studie. Den kvalitativa forskningen utgår ifrån att se världen med respondenternas ögon och därmed försöka förstå och tolka omvärlden och inte enligt den kvantitativa forskningens kausalitet som vill förklara varför någonting är på ett visst sätt. Kvalitativ forskning har ofta ett fokus på förändring och utveckling (Bryman & Bell, 2013) vilket gör att denna metod lämpar sig väl för vår studie. 2.2 Datainsamling Vi har valt att samla in såväl primärdata som sekundärdata för att besvara vår forskningsfråga. Med primärdata avses sådan information som insamlas för första gången och med sekundärdata avses sådan information som redan är insamlad av andra men i annat syfte (Jacobsen, 2017). Vår primärdata består av det empiriska material som samlats in genom kvalitativa intervjuer och vår sekundärdata består av artiklar från 7

13 branschens vedertagna litteratur i ett historiskt perspektiv. Genom att kombinera dessa datainsamlingsmetoder får vi en bättre förståelse för undersökningens resultat i och med att studien gjorts i olika synvinklar och därmed fås en mer träffsäker bild av situationen (Denscombe, 2009). Denna metod som kallas triangulering menar Bryman & Bell (2013) är ett sätt att dubbelkontrollera resultatet från sin genomförda studie med hjälp av tidigare utgivna rapporter eller data. Det vill säga att vi dubbelkontrollerar våra respondenters svar genom att samla in sekundärdata för att få svar på vår frågeställning. Detta är ett sätt att öka tillförlitligheten för studien (Bryman & Bell, 2013) Primärdata - kvalitativa intervjuer Vi valde kvalitativa intervjuer eftersom dessa enligt Trost (2005) handlar om att förstå hur den intervjuade tänker och känner, dess erfarenheter och hur denne föreställer sig världen. Detta stämmer väl överens med vårt syfte som är att ta reda på hur redovisningskonsultens yrkesroll förändrats sedan revisionsplikten avskaffades. Det är därmed redovisningskonsulternas upplevelser om hur deras arbetssituation och framförallt arbetsuppgifter och ansvar har förändrats som vi vill få fram för att kunna besvara vår forskningsfråga. Dessutom ansåg vi att kvalitativa intervjuer var bra i och med den flexibilitet dessa medför gällande intervjuernas utförande samt hur det insamlade materialet skulle bearbetas och analyseras (Bryman & Bell, 2013). Vi valde att utforma intervjuerna enligt det semistrukturerade sättet som innebär att forskaren upprättar en intervjuguide med mer specifika frågor eller teman. Forskaren behöver inte ställa frågorna i exakt samma ordning som i intervjuguiden men kan även lägga till frågor eller ställa följdfrågor för att klargöra någonting specifikt som respondenten sagt. Syftet är att låta respondenten tala fritt vid besvarande av frågorna (Bryman & Bell, 2013). Genom att tillämpa det semistrukturerade sättet kunde vi utforma en intervjuguide där vi skulle få svar på de frågor vi ville ha svar på för att kunna besvara vår forskningsfråga. Vi ansåg att vi genom ett antal färdigställda frågor kunde säkra att vi tog upp de områden vi ansåg vara viktiga för forskningens resultat. På detta sätt kunde vi styra intervjun utan att påverka respondenten att svara på ett visst sätt samtidigt som denne kunde formulera sig fritt. Urval När det kommer till urvalet av våra respondenter har vi valt att intervjua auktoriserade redovisningskonsulter som varit yrkesverksamma sedan innan revisionspliktens 8

14 avskaffande eftersom det är deras yrkesroll vi studerar. Detta eftersom de måste kunna svara på hur yrkesrollen har förändrats och utvecklats sedan revisionspliktens avskaffande fram till idag. Vi har valt ut våra respondenter genom ett bekvämlighetsurval som enligt Bryman & Bell (2013) innebär att man väljer de respondenter som för tillfället finns tillgängliga. Författarna menar även att ett sådant urval kan vara negativt genom att resultaten oftast inte går att generalisera med tanke på att man inte vet vilken population det är representativt för. Eftersom vi gjorde en kvalitativ studie och inte ämnade generalisera resultatet ansåg vi inte att det skulle medföra något bekymmer i vår studie. Tanken med vår studie var att få kunskap om hur redovisningskonsulter upplever deras yrkesroll och dess förändring. Med tanke på detta ansåg vi inte att vi behövde ställa några särskilda krav på våra respondenter utöver deras yrkesroll förutom att vi önskade att de hade varit verksamma sedan 2010 och framåt. Med detta i åtanke valde vi att inte heller ha några geografiska begränsningar utan ansåg att hela Sverige kunde vara tillämpligt. Vi tog kontakt med de fem största byråerna i Sverige utifrån Axelsson (2011) där vi sedan slumpvis valde ut tio stycken lokalkontor på varje byrå med frågor gällande redovisningskonsulter. Anledningen till att vi valde just de fem största byråerna var för att vi ansåg det vara störst sannolikhet att hitta någon som kunde svara på våra frågor med tanke på mängden redovisningskonsulter på samma kontor. Genom att skicka mejl till respektive byrå på deras officiella kontorsadress som hämtades in via hemsidan fick vi administratörernas hjälp att internt distribuera frågorna till personer med rätt yrkesroll och kompetens. Respondenten kunde sedan svara till den mejladress som fanns angiven i mejlet med frågorna och därav fick vi sedan direktkontakt med den som svarade på våra frågor. Intervjuerna kom skriftligt tillbaka och dessa sammanställdes i separata dokument och sammanställdes sedan i det empiriska avsnittet i uppsatsen. Vi fick svar via mejl från totalt fem stycken redovisningskonsulter. Alla redovisningskonsulter var auktoriserade och de flesta hade varit verksamma sedan ett bra tag innan 2010 då revisionsplikten avskaffades. Efterom vi fått alla våra svar via mejl kan det möjligen finnas funderingar om man kan anses ha gjort kvalitativa intervjuer eftersom man vi inte samtalat med respondenterna muntligen. Vi ansåg däremot att vi hade ett underlag likt kvalitativa intervjuer eftersom 9

15 Meho (2006) och Jacobsen (2017) anser att mejlintervjuer är en särskild intervjutyp som kan tillämpas på kvalitativa intervjuer. Jacobsen (2017) har angett några fördelar med denna intervjutyp. Han menar att intervjuerna kommer färdigtranskriberade i och med att kommunikationen är skriftlig samt att intervjuförloppet kan försiggå under en längre tid vilket öppnar möjligheter för reflektioner. En ytterligare fördel enligt Jacobsen (2017) är, precis som Meho (2006) och Bryman & Bell (2013) förordar, att det medför att respondenten inte påverkas av intervjuareffekten som vid personligen genomförda intervjuer. Med detta avses allt sådant som kan påverka respondenten att svara på ett visst sätt. Det kan vara allt från kön, nationalitet, tonläge etc.(meho, 2006). Det finns naturligtvis även nackdelar med denna intervjutyp. Jacobsen (2017) anser att möjligheten till lång tid mellan fråga och svar kan låta intervjun te sig som ett uppstyckat samtal. Det blir även en mer opersonlig kanal i jämförelse med muntliga intervjuer samt att informationen som fås kan vara mer komprimerad än den information som fås genom muntlig kommunikation. Meho (2006) menar att man vid mejlintervjuer även går miste om möjligheten att läsa av respondentens dolda kroppsspråk med bl.a. betoningar och röstlägen vilket kan avgöra om och vilken följdfråga som är lämplig att ställa. Ett genomförande av kvalitativa intervjuer via mejl kan medföra ett större bortfall än om intervjuerna hade skett personligen. Vid kontakt med potentiella respondenter via mejl finns det större risk för bortfall eftersom många inte läser mejlet i sin helhet utan bestämmer sig för att inte delta redan när mejlet kommit fram. Dessutom kan många av de adresser man skickar till vara inaktuella eller på annat sätt felaktiga (Meho, 2006). Enligt Meho (2006) kan ett sådant problem förebyggas genom att nya potentiella respondenter kontaktas eller att man skickar ut påminnelser till redan kontaktade respondenter. Vi var medvetna om risken för bortfall och såg därmed till att hela tiden kontakta nya potentiella respondenter i hopp om att få ett tillräckligt antal svar. Att genomföra kvalitativa intervjuer via mejl kan även leda till större risk för missförstånd jämfört med personliga intervjuer. Detta eftersom man som respondent inte har möjlighet att fråga om ett förtydligande av den ställda frågan. Vi valde ändå att genomföra intervjuerna via mejl då de gjordes mitt under högsäsongen inom branschen och för att det då är väldigt svårt att få tag på någon som har tid att träffa oss samt att kontakt via mejl gav respondenterna möjlighet att svara när de fick tid över. 10

16 Intervjuguide En intervjuguide vid semistrukturerade intervjuer består av en lista över frågeställningar som ska beröras vid intervjun. Den intervjuguide vi använt oss av vid våra intervjuer finns i bilaga A. Vid intervjufrågornas utformning har vi, i enlighet med råd från Bryman & Bell (2013), försökt att börja med inledande frågor angående respondentens bakgrund för att sedan gå in på övriga frågor gällande det studerade ämnet. Dessa frågor har vi försökt ställa på ett sådant sätt att de inte ska vara ledande, d.v.s. respondenten skulle inte ledas in på något specifikt utan skulle kunna uttrycka sin åsikt utan påverkan. Trost (2005) menar att det är bättre att fråga om händelser och skeenden o.s.v. än exempelvis känslor eftersom att när dessa frågor ställs så får man reda på det andra i alla fall. Han menar även att direkta frågor är viktigare ju känsligare frågorna är. Det kan vara svårt att avgöra när vissa frågor är känsliga och detta är en subjektiv tolkning. Något som är känsligt för en person behöver inte vara det för någon annan. Vi anser inte att våra frågor är särskilt känsliga eftersom de inte berör personen i sig utan dennes yrkesroll. Dessutom anser vi att respondentens anonymitet bidrar till viljan att svara på frågorna. Enligt Patel & Davidson (2011) har kvalitativa intervjuer ofta en låg grad av strukturering eftersom frågorna är ställda på ett sådant sätt att respondenten har ett utrymme att svara med fria formuleringar. Vi har ställt öppna frågor och formulerat frågorna på ett sådant sätt att respondenten måste formulera sina svar med förklaringar och inte genom att välja mellan fasta svarsalternativ. Därmed har vi en ganska låg grad av strukturering. Patel & Davidson (2011) lyfter fram att syftet med kvalitativa intervjuer är att undersöka respondenternas uppfattning om någonting vilket betyder att man inte kan avgöra vad som är ett korrekt svar på frågorna i förväg. På detta sätt är forskningen riktad mot antingen ett induktivt eller abduktivt arbetssätt. Detta stämmer överens med vår forskning i och med att vi vill ta reda på respondenternas uppfattningar om förändringar inom redovisningskonsultens yrkesroll genom ett abduktivt arbetssätt. Däremot menar Trost (2005) på att man i studier där kvalitativa intervjuer tillämpas måste skilja på i vilket sammanhang man talar om strukturering. Enligt honom kan en kvalitativ studie ha en grad av strukturering och själva frågeformuläret en annan. I enlighet med Trosts (2005) teorier har vi en studie med hög struktur eftersom vi vet vad det är vi frågar om samt att vi tar upp just det ämnet. Däremot är frågeformuläret i sig av låg strukturering enligt ovan. Patel & Davidson (2011) menar att kvalitativa 11

17 intervjuer oftast har en låg grad av standardisering, d.v.s. intervjuarens ansvar över frågornas utformning och inbördes ordning. Men det finns möjlighet att utföra kvalitativa intervjuer även med hög standardisering. Eftersom vi fick våra svar via mejl har vi haft hög standardisering då varje respondent fått likalydande frågor i samma ordning. Hade intervjuerna skett muntligen hade vi säkerligen haft en lägre grad av standardisering Sekundärdata - branschlitteratur Det finns olika typer av litteraturstudier; allmän litteraturstudie, systematisk litteraturstudie samt begreppsanalys. Alla dessa har olika infallsvinklar. En allmän litteraturstudie har som syfte att sammanställa en beskrivande bakgrund som sedan utgör grund för varför en empirisk studie genomförs (Forsberg & Wengström, 2015) En systematisk litteraturstudie avser att besvara en fråga genom att systematiskt identifiera, välja, värdera och analysera relevant forskning (Mulrow & Oxman, 1997 se Forsberg & Wengström, 2015). En begreppsanalys innebär att ett begrepp bestäms och dess innehåll och omfattning analyseras (Forsberg & Wengström, 2015). I vårt fall var det den systematiska litteraturstudien som blev aktuell, eftersom vi ville studera en historisk kontext vad gäller redovisningskonsultens yrkesroll. Wolfswinkel, Furtmueller & Wilderom (2013) har upprättat en metod (Grounded Theory Literature Review Method) för att utföra en systematisk litteraturstudie med grundad teori (mer om grundad teori se 2.4) som bas. De menar på att denna metod är starkt kopplad till Glaser & Strauss grundad teori genom att forskaren arbetar iterativt genom metodens fem olika steg. Forskaren går således bakåt i processen på ett systematiskt sätt, vid vissa tillfällen, för att förfina, klargöra och jämföra. De fem stegen Här presenteras de fem stegen enligt Wolfswinkel, Furtmueller & Wilderoms (2013) metod: Det första steget, Define, innebär att studiens omfattning ska definieras genom att upprätta inkluderings- och exkluderingskriterier för de artiklar som ska ingå i litteraturstudien. Dessa kriterier kan röra sådant som vilket tidsspann artiklarna ska vara publicerade inom för att vara relevanta för studien. Man upprättar på detta vis sådana 12

18 kriterier som är önskvärda, samt sådana som inte är det, för studien. Detta utgör sedan en grund för hur sökandet efter artiklar ska gå till. Det andra steget, Search, syftar på själva sökprocessen i enlighet med de kriterier som upprättats under första steget. Här gäller det att testa sig fram till vilka resultat en viss sökning ger. Det gäller att hela tiden justera sökningarna genom att göra vissa justeringar i bl.a. sökfraser för att få fram relevant material. Tredje steget, Select, innebär att välja ut lämpliga artiklar. Man sorterar bort dubbletter och artiklar som inte uppfyller inkluderingskriterierna. När man kommer till det stadiet att inga nya relevanta artiklar fås fram anses sökningen vara slutförd och man har uppnått en s.k. mättnad. Fjärde steget, Analyze, syftar på när forskaren analyserar de noga utvalda artiklarna. Forskaren ska då markera all information som är relevant för att besvara forskningsfrågan. Dessa markeringar utgör då utdrag och dessa ska sedan kodas. Det finns tre olika typer av kodning; öppen, axial samt selektiv. Den öppna kodningen syftar på att utdragen ska framhäva de koncept som återfinns i de studerade artiklarna. Genom den axiala kodningen klassificeras de funna koncepten i kategorier och underkategorier. Slutligen görs den selektiva kodningen då ett slags huvudkoncept definieras. Detta huvudkoncept utgör sedan grunden i studiens resultat och den teori som studien genererar. Femte steget, Present, syftar på hur litteraturstudiens resultat presenteras. Vikten av en strukturerad presentation framhävs samtidigt som den ska vara grundad i studiens empiri. Rapporten ska innehålla beskrivningar av alla centrala delar såsom syfte, metod, analys, resultat etc. Litteraturstudiens genomförande Vår litteraturstudie avser främst att granska hur redovisningskonsultens roll har utvecklats och hur det framställs i branschens vedertagna litteratur. Vi har framförallt koncentrerat oss på tidskrifter inom branschen där tidningen Balans har varit den primära källan. Vi har även studerat de utgåvor av Balans fördjupning och Balans special som funnits tillgängliga. 13

19 Det viktigaste kriteriet i definieringen av studien var att de artiklar som överhuvudtaget skulle anses vara intressanta för oss skulle behandla redovisningskonsulten, vilket även kom att vara det huvudsakliga sökordet. Andra viktiga sökord i letandet efter bra artiklar har varit yrkesroll, ansvar, Reko. Vi har använt oss av de tidningar som finns att tillgå i FARs digitala arkiv på den egna hemsidan ( och det är från nummer 4/2010 fram till 8/2017 vilket var det nummer som utkom i samband med att litteraturstudien genomfördes. De utgåvor av Balans fördjupning som finns att finna i FARs digitala arkiv är från nummer 1/2014 fram till nummer 4/2017. Innan 2014 var fördjupningsbilagorna en del av själva tidningen Balans och fördjupningsartiklar som funnits var inne i tidningen. Vi har även studerat de tre nummer av Balans special som fanns på hemsidan. I det andra steget, Search, har vi manuellt kollat igenom alla tidningar som gick att finna i arkivet och sökt efter artiklar relevanta för studien. Rubriker, ingresser, bilder, bildtexter och faktarutor har varit iögonfallande delar att söka efter information om artikeln för att se om den varit intressant nog för att spara eller om den kunnat förkastas omgående. Några artiklar med sökorden har direkt kunnat förkastas då vi ganska snart märkte att de inte tillförde studien något av intresse. De artiklar som varit intressanta nog att gå vidare med har sparats genom en skärmdump för att sedan kunna återkomma till den och kunna läsa den mer noggrant och studerande vid senare tillfälle. Vid nästa urval, i steget Select, har artiklarna lästs mer noggrant för att avgöra om de är relevanta för studien eller inte. De som inte bedömts som relevanta har sorterats bort, men inte förkastats då möjligheten funnits att de vid senare tillfälle bedömts som relevanta. Av totalt 143 lästa artiklar förkastades 99 stycken artiklar som inte bedömdes vara relevanta för studien och övriga 44 har bedömts som användbara för vår frågeställning. Artiklarna som ligger till grund för den presentationen återfinns i bilaga B. I det fjärde steget, Analyze, har artiklarna lästs ytterligare en gång och då ännu mer med frågeställningen i åtanke för att verkligen få fram om artikeln är intressant nog att vara med i studien eller inte. Då artiklarna nu lästs igenom några gånger kunde informationen snart kategoriseras i den axiala kodningen och relevant information från artiklarna skrevs in årsvis i ett word-dokument i de olika kategorierna. Vi har delat upp 14

20 kategorierna i det som direkt påverkar yrkesrollen och det som indirekt påverkar yrkesrollen men som har mer påverkan på arbetsuppgifter och liknande för redovisningskonsulten. Denna information har sedan behandlats och presenteras i kapitel Reliabilitet och validitet Kvaliteten på en kvalitativ undersökning brukar säkerställas med hjälp av två kvalitetsmått, trovärdighet och äkthet (Guba & Lincoln, 1985 se Bryman & Bell, 2013). Med trovärdighet menas att man visar på att undersökningen har genomförts genom tillämpning av korrekta forskningsmetoder samt att man kan redogöra för hur undersökningen har genomförts med hänsyn tagen till intervjuunderlag, analys av data etc. Dessutom måste visas att forskaren inte har låtit personliga värderingar påverka respondenter eller dataanalysen. Med äkthet menas att undersökningen ska ge en rättvis bild av respondenternas åsikter, ge respondenterna en bättre förståelse för sin situation och möjlighet att påverka den samt möjlighet att ta del av undersökningens resultat (Bryman & Bell, 2013). Vid undersökningens genomförande har hänsyn tagits till kriterierna om trovärdighet och äkthet. För att säkerställa trovärdigheten har vi valt att kombinera två olika datainsamlingsmetoder, primärdata och sekundärdata, vilket kallas triangulering (Bryman & Bell, 2013). Respondenternas svar har kontrollerats genom insamling av sekundärdata bestående av artiklar från branschens vedertagna litteratur. På detta sätt ökar man tillförlitligheten för studien. Eftersom vi har studerat utvecklingen av redovisningskonsultens yrkesroll och därmed intervjuat ett mindre antal redovisningskonsulter har vi försökt att ge en så utförlig redogörelse som möjligt för den sociala verklighet som studerats. Vi har även försökt så detaljerat som möjligt redogöra för hur vi gått tillväga vad gäller studiens genomförande och på samma gång har vi försökt att bedöma kvaliteten i det utförda arbetet. Men detta ger även möjlighet för andra att bedöma hur studien genomförts. Vi har inte låtit våra personliga värderingar påverka varken respondenter eller sammanställningen och analysen av data (Bryman & Bell, 2013). För att säkerställa äktheten har vi försökt att ge en så rättvis bild som möjligt av redovisningskonsulternas åsikter. Det kan tänkas att studien har givit redovisningskonsulterna en bättre förståelse för sin yrkesroll och vad som påverkar den. Huruvida redovisningskonsulterna har fått möjlighet att påverka sin situation är 15

21 något oklart. Det är mycket yttre faktorer som påverkar deras yrkesroll och deras situation och därmed kan redovisningskonsulterna säkerligen inte själva påverka i någon större bemärkelse. Vi har även sett till att alla respondenter har fått möjlighet att ta del av studien och dess resultat. 2.4 Analysmetod Analysen av det empiriska materialet har skett genom grundad teori. Teorin grundades av Glaser & Strauss och idén var att teori skulle genereras genom systematiskt inhämtad data. Genom detta tillvägagångssätt får man uppfattningar om viktiga företeelser vilket man inte får om studien grundas på en förhandsbestämd teori (Glaser & Strauss, 1967). Hartman (2001) menar att syftet med grundad teori är att generera nya teorier och används lämpligen för områden som är relativt outforskade. I och med detta anser vi att denna analysmetod lämpar sig för vår undersökning eftersom redovisningskonsultens roll är relativt outforskad som det ser ut idag. Grundad teori innebär enligt Hartman (2001) att man utför vissa moment parallellt, d.v.s. urval, datainsamling och dataanalys sker samtidigt och upprepas tills man anser att en teori genereras. Detta har vi tillämpat genom att vi har utfört vårt urval av respondenter, genomfört de kvalitativa intervjuerna samt analysen av intervjuerna parallellt. Urvalet skedde genom ett så kallat teoretiskt urval enligt Bryman & Bell (2013). Med detta menas att vi valde ut respondenter som var relevanta för att pröva de teoretiska idéerna. Vi anser att vårt urval av respondenter, d.v.s. redovisningskonsulter som arbetat sedan revisionspliktens avskaffande till idag, är högst relevant. Vi väntade inte med att få in ett bestämt antal svar eller svar från alla kontaktade potentiella respondenter innan vi påbörjade arbetet med att analysera empirin. Under tiden vi väntade på respons från de respondenter vi kontaktat såg vi till att hitta ytterligare respondenter att kontakta. Här hade vi i åtanke att vi kan få ett visst bortfall och vi måste se till att säkra åtminstone några antal svar. Eftersom vi parallellt påbörjat arbetet med att analysera intervjuerna fick vi även insikt i när vi ansåg att fler respondenter inte behövde kontaktas. Vi kunde således se när den teoretiska mättnaden uppstod d.v.s. när det insamlade materialet var tillräckligt för att utgöra underlag för att generera hypoteser och teorier. Med andra ord skulle ytterligare svar inte ha bidragit med någonting nytt (Bryman & Bell, 2013). Vi anser att vi har fått en korrekt beskrivning av verkligheten i 16

22 och med att vi har gjort kontinuerliga jämförelser av data vilket leder till att teorin genereras ur data samtidigt som den är grundad i data (Hartman, 2001). Enligt Bryman & Bell (2013) gör man även kodningar samtidigt som det teoretiska urvalet och insamlingen av data sker. Det betyder att man sammanställer och organiserar den insamlade datan. Detta har vi gjort genom att hitta gemensamma begrepp, ord och indikatorer för att sedan kunna sammanställa intervjuerna och presentera det som framkommit ur intervjuerna som var relevant för vår forskningsfråga. De begrepp och indikatorer vi får med oss från intervjuerna i denna studie är; förändring i arbetsuppgifter, Reko, digitalisering samt kvalitetsarbete. 2.5 Forskningsetik Vetenskapsrådet (2002) har utformat ett individskyddskrav som utgångspunkt när det gäller etiska överväganden inom forskning. Det är forskaren som ska väga värdet av kunskap som undersökningen kommer att ge gentemot risker om negativa konsekvenser för deltagare i undersökningen. Individskyddskravet består i sin tur av fyra olika huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att undersökningsdeltagare ska informeras, i förväg, om undersökningens syfte samt vilka villkor som gäller för deras deltagande i undersökningen. Med detta avses att deltagare har möjlighet att avböja samt när som helst avbryta sin medverkan samt att uppgifterna inte används till annat än forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Vi har valt att tillämpa detta krav i kontakt med våra respondenter. Vi har vid kontakttillfället informerat respondenterna om undersökningens syfte samt att de medverkar anonymt, inga personuppgifter publiceras. Samtyckeskravet innebär att undersökningsdeltagares samtycke för medverkan ska inhämtas (Vetenskapsrådet, 2002). Vi anser att vi uppfyllt detta krav eftersom vi anser att samtycke av deltagare fåtts genom att dessa lämnat oss svar på våra frågor. Konfidentialitetskravet syftar på undersökningsdeltagares rätt att inte bli undanröjda sin identitet. Alla uppgifter som leder till att deltagare kan identifieras ska hanteras på ett sådant sätt att utomstående inte kan komma åt uppgifterna (Vetenskapsrådet, 2002). Detta krav har vi haft i åtanke när vi valde att genomföra intervjuer med 17

23 undersökningsdeltagares anonymitet. Vi har på så sätt inte lämnat några uppgifter som kan leda till att deltagare identifieras. Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Vår undersökning har inte innefattat sådana personuppgifter som Vetenskapsrådet syftar på eftersom vi insamlat information om uppfattningar om förändringar inom redovisningskonsultens yrkesroll. Då vi inte samlat in information om enskilda personer, utan enbart åsikter och uppfattningar om redovisningskonsultens yrkesroll som underlag till vår forskning, uppfyller vi nyttjandekravet. 2.6 Källkritik Vid inhämtande av information från skriftliga källor bör man observera fyra kriterier gällande dokumentets validitet. Det första kriteriet behandlar dokumentets ursprung vilket menar att man ska vara säker på att dokumentet inte förfalskats eller är något annat än vad det utger sig för att vara. Det andra kriteriet handlar om dokumentets trovärdighet. Här åsyftas när dokumentet har skrivits, i vilket syfte dokumentet har skrivits och av vem. Tredje kriteriet handlar om representativitet, d.v.s. representerar dokumentet någonting typiskt gällande det som skildras? Det fjärde kriteriet handlar om innebörd. Med detta menas om det är tydligt att förstå innehållet i dokumentet eller om man måste läsa mellan raderna eller om andra undermeningar finns (Platt, 1981; Scott, 1990 se Denscombe, 2009). Vid val av källor för denna studie har dessa fyra kriterier beaktats. Till våra teoriavsnitt har vi inhämtat information från befintlig forskningslitteratur vilket vi anser vara trovärdig eftersom dessa uppkommit efter forskning bedriven enligt rådande forskningsprinciper. Vi har även tagit hänsyn till vilket förlag som publicerat litteraturen och därmed ansett att litteraturen bör vara tillförlitlig. Till delar av teoriavsnittet har information hämtats från branschorganisationer (FAR och SRF) samt artiklar publicerade i branschorganisationernas tidskrifter. Detta eftersom informationen inte går att hämta från vetenskaplig litteratur och i dessa fall har vi ansett att branschorganisationerna varit tillräckligt tillförlitliga med tanke på den insikt de har i branschen. Där har vi också hittat den mest innehållsrika informationen gällande vissa delar. Man måste dock ha i åtanke att den information som hämtats från dessa källor 18

24 inte är vetenskaplig och kan ha en något vinklad syn på omständigheter i och med att branschorganisationerna verkar för redovisningsbranschens favör. Vi har därmed försökt att ta hänsyn till detta när vi tagit del av informationen och presenterat den i vår studie. Vår sekundärdata har vi hämtat från branschorganisationer samt deras tidningar, i synnerhet tidningen Balans som är utgiven av FAR. Vi anser att den information som fås via dessa kanaler är trovärdig i och med att branschorganisationen har ett högt anseende inom branschen och därmed bör ha god insikt i ämnet samt aktuell information. Den information vi erhållit genom insamling av primärdata anser vi vara högst trovärdig och tillförlitlig eftersom det kommer direkt från redovisningskonsulter och de förmedlar sina åsikter och upplevelser av det studerade ämnet. 19

25 3 Profession I detta kapitel presenteras definitionen på begreppen profession och yrkesroll. Definitionerna används sedan vidare i empirin och analysen för att tydligare kunna följa bakgrunden till den förändring som sker. 3.1 Vad är en profession? Definitionen av en profession enligt Business Dictionary är ett yrke som kräver en specifik uppsättning av kunskap genom utbildning och/eller praktisk erfarenhet. Vidare fortsätter beskrivningen att varje typ av profession t ex redovisning/revision, medicin, juridik osv styrs av respektive förbund, vilka i sin tur ansvarar för att sätta upp regler och normer för professionen och ansvarar för att utfärda certifiering för dem som uppfyller kraven. Enligt Nationalencyklopedin är profession i mer vardagligt tal detsamma som yrke. Själva ordet yrke kan ha flera betydelser, bland annat kan det innebära vilken utbildning en person har eller vilken titel eller arbete man har (Nationalencyklopedin, 2013a) Enligt en studie utförd av Agevall & Jonnergård (2013) refereras det till en revisor som en profession. Begreppet profession uppkom i samband med den uppbyggnaden av det industriella samhället där allt mer krävande och komplexa problem uppkom som krävde mer och mer kompetens för att lösa. Detta ledde till en efterfrågan på vissa yrkesgrupper med kunskap som inte alla landsmän hade. Dock byggde det på att invånarna hade ett förtroende för att bedömningen och jobbet som genomfördes var korrekt då de inte hade möjlighet att granska kvaliteten på det som yrkesmännen gjorde. För att yrkesrollen skulle klassas som legitim var motiven bakom viktiga, det vill säga det var viktigt att yrkesmannen arbetade i samhällets bästa och inte bara för att berika sig själv. Idealtypen för professionalism är enligt Eliot Freidson (2001) definierad som följande: utför arbete som är specialiserat och är officiellt erkänt samt har en grund i teoretisk och specifik kunskap tillsammans med erfarenhet som ger särskild status ute på arbetsmarknaden professionen är skyddad av särskilda kvalitetskriterium som upprättas inom samma yrkesgrupp ett formellt akademiskt utbildningsprogram innebär även en exklusiv beslutsrätt och jurisdiktion inom sitt område som är framförhandlat mellan flera olika yrkesgrupper. 20

26 karaktären av den professionella bygger på ideologin att ha en vilja att genomföra ett bra arbete före den ekonomiska vinningen. En norsk forskare vid namn Heggen (2008) visar i sin forskning på två typer av professionell identitet, det finns en på individuell nivå och så finns en på den kollektiva nivån. Den professionalism som finns kollektivt definieras enligt honom som professionsidentitet. Denna identitet är i sin tur sammansatt av två delar av kollektiv identitet: ena delen består av den interna grupptillhörigheten där medlemmarna i gruppen känner en tillhörighet till gruppen, den andra delen är den externa identiteten som en social kategori sett från andra grupper i samhället. Denna forskare menar vidare på att för att bibehålla eller skapa en professionsidentitet måste individerna inom professionen jobba både gentemot andra medlemmar i gruppen samt mot andra yrkesgrupper. Det blir då viktigt att skapa en gemensam bild utåt samt att skapa en legitimitet för professionen och för verksamheten. En profession, som nämndes tidigare, visar på en kompetens som uppkommer via akademiska studier. En revisor eller redovisningskonsult delar sin akademiska bas med alla andra ekonomer och har därför en ganska svag kunskapsbas i förhållande till andra professioner. Istället byggs det inom denna yrkesgrupp specifika kunskaper i form av standardiserade processer och erfarenheter om hur revision och redovisning bör utföras. Den bygger även på att det finns ett förtroende för professionen och arbetet som görs av andra yrkesgrupper som till exempelvis parter på kapitalmarknaden. Eftersom det inte alltid går att göra en bedömning av arbetet som görs utifrån en bokslutsrapport eller en revision måste det gå att lita på att det finns interna processer mellan företag och revisorer och redovisningskonsulter och att professionsidentiteten skapar den legitimitet som förväntas och även ger intrycket av en professionell kompetens (Agevall & Jonnergård, 2013). Med professionsidentitet syftas här inte på en identitet som varje revisor har utan revisorer och redovisningskonsulter som grupp. Revisorns eller redovisningskonsultens syn på sin egen identitet börjar under studietiden och utvecklas sedan vidare genom sitt yrkesutövande, men Warren & Alzola (2009) har presenterat en hypotes i ämnet som säger att identifikationsprocessen hos en revisor (vilket författarna till denna uppsats även anses kan appliceras på redovisningskonsulten) kan domineras av antingen en 21

27 identifikation utifrån den byrå personen jobbar på eller de företag som hen har som klient. Om revisorn har en renodlad revisorsidentitet det vill säga revisorn identifierar sig bara utifrån den byrå som representeras kommer praktiken och de professionella normerna och processerna att ligga som fokus medan om revisorn istället får en karriärsidentitet och hen då identifierar sig med sin klient kommer gränsen för professionalitet att suddas ut och oberoende och integritet blir inte längre lika viktigt. Författarna menar vidare i sin hypotes att det är kommersialiseringen av revisionsbranschen att dessa två identiteter blivit fokus på till priset av de individuella revisorernas professionalism. Dock visar Suddaby et al (2009) snarare på motsatsen i en empirisk studie. Suddaby et al (2009) tittar på forskning kring normer hos redovisningsexperter och revisorer. De presenterar en hypotes som säger att det finns en kontrast mellan de kommersiella och de professionella värdena. Ur dessa två värden bildas olika grupper av normer bestående av professionellt engagemang, organisatoriskt engagemang, efterlydnad av oberoendereglerna och klientengagemang samt värdet av legitimering för karriären. Denna hypotes testas sedan på en grupp med revisorer och redovisningsexperter i Kanada. Resultatet visade att de redovisningsexperter och revisorer som arbetade på revisionsbolag var mindre intresserade i oberoendefrågan i förhållande till de redovisningsexperter som var anställda inom den offentliga sektorn och inom industrin. Däremot kunde de inte hitta någon kontrast mellan det organisatoriska och professionella engagemanget. Utifrån denna studie drog de slutsatsen att även om redovisningsexperter och revisorer har ett stort engagemang till deras yrkesroll och professionalitet tenderar de som arbetar på en revisionsbyrå att se på sin roll mer utifrån det kommersiella synsättet snarare än engagerade i begrepp som oberoende jämfört med de som jobbar som redovisningsekonomer ute på företag. Däremot presenterade de även en slutsats som visade på att det fanns ett högre organisatoriskt engagemang ju högre position du hade. Studien drar också denna slutsats (Suddaby et al, 2009 s ): Finally, and perhaps most importantly, the results also confirm that the accounting professionals employed by the elite members of the profession, the Big Four, operate under different value assumptions and patterns of commitment than all other accounting professionals. Members of the Big Four are remarkable by their lower commitment to any of the variables studied. Their attitudes are particularly contradictory regarding their commitment to the client and to the core value of independence. The results indeed suggest that while they are the least committed to their clients, Big Four accountants are the least engaged towards the notion of independence enforcement. 22

28 Den teoretiska delen gällande professionsteori är central i denna studie eftersom studien fokuserar på redovisningskonsulten som en egen profession. Teorin används för att skapa utgångspunkt och för att kunna kontrollera om redovisningskonsulten uppfyller kraven för en profession. Vidare används denna teori, i förening med den insamlade empirin, för att visa på hur redovisningskonsultens profession förändrats sedan revisionspliktens avskaffande. 3.2 Yrkesroll Redan på 1920-talet började forskarna inom samhällsvetenskapen intressera sig för människors olika roller enligt Lenéer-Axelsson & Tylefors (1991). Sedan dess har rollteorin utvecklats inom ett antal discipliner i allt från sociologi, psykoanalytisk teori och socialpsykologi vilket också gör att begreppet skiljer sig en aning beroende på utifrån vilket synsätt man tittar på det. För vår studie och uppsats har vi valt att fokusera på begreppet roll utifrån det sociologiska synsättet där den beskrivs från författaren Aubert (1979) som roller är summan av de normer, som hänför sig till en viss uppgift eller position. Enligt Forsén (1978) finns inom rollteorin en stark koppling till sociala strukturer. Strukturerna är sammankopplade till sociala positioner som relaterar till minst en ytterligare position. Vidare är dessa positioner och innehavaren av positionen kopplad till ett antal normativa förväntningar till personens beteende och attribut. Om innehavaren inte uppfyller de förväntningar som kommer med den givna positionen får det oftast till följdeffekt att denne drabbas av sanktioner. Sanktionerna kan vara av både negativ eller positiv karaktär. Aubert (1979) skriver att när individen som innehar rollen och förväntningarna både från individen själv och omgivningen överensstämmer med varandra föreligger något som kallas rollkomplementariet. Författaren menar då på att rollen har uppkommit i samspel med andra roller och den ena rollens rättigheter blir den andra rollens förpliktelser och vice versa. Eftersom en roll alltid skapas i relation till andra finns det enligt författarna Lennéer- Axelsson & Tylefors (1991) en skillnad mellan informella och formella förväntningar på en yrkesroll inom arbetslivet. De formella förväntningarna är de som man kan hitta i diverse lagar och befattningsbeskrivningar och där status, rättigheter och skyldigheter är formellt utformade. I motsats till det finns de informella förväntningarna, dem som skapas utifrån sociala påtryckningar, som bygger på sociala förväntningar och behov 23

29 som kommer från arbetsgruppen och från individen själv. Vidare skriver Lennéer- Axelsson & Tylefors (1991) att den informella yrkesrollen kan delas upp i tre roller: Instrumentella rollen finns en tydlig länk mellan denna och den formella yrkesrollen då den har med det verkliga utförandet av en arbetsuppgift. Sociala rollen syftet med denna roll är att tydliggöra de värderingar och normer som finns på en arbetsplats. Individuella/självcentrerade rollen är i motsats till den tidigare nämnda rollen istället fokuserad på den enskilda individens behov oavsett arbetsplatsens funktion. Här blir frågan hur individen själv tolkar och ställer sig till gruppens värderingar och normer. För att kunna organisera arbetet och få förutsättningar för samarbete och planering krävs de formella rollerna. Det är istället oftast de informella yrkesrollerna som är orsak till samarbetsproblem och konflikter på en arbetsplats. Denna teori kring yrkesrollen är framtagen för att skapa en förståelse för generella faktorer som kan påverka en yrkesroll. Teorin används i samband med empirin i analysen för att skapa en bild över vilka faktorer som påverkar en redovisningskonsult i dennes yrkesutövande samt definierar denne som yrkesroll. 24

30 4 Redovisningskonsulten I detta kapitel presenteras yrkesrollen redovisningskonsult, vilka utbildningskrav som finns samt kraven för auktorisation. Vidare presenteras en kortfattad beskrivning av bakgrunden till avskaffandet av revisionsplikten samt några av de lagar och regler som påverkar redovisningskonsultens arbete. Denna teoridel används för att ge en bild över redovisningskonsultens nuvarande ansvar och arbetsuppgifter som sedan tillsammans med empirin används i analysen för att studera förändringen under den angivna tidsperioden. 4.1 Redovisningskonsult SRF (2010a) definierar redovisningskonsulten som någon som självständigt utför rådgivning och redovisningstjänster åt en uppdragsgivare. Tjänsterna kan vara allt ifrån bokföring och avstämningar till löpande redovisning, årsbokslut, årsredovisning, deklaration, hålla kontakten med myndigheter och hantera skatteinbetalningar. Den andra delen av rollen innefattar rådgivning inom områden som påverkar företagens olika händelser i verksamheten (FAR, 2016). Bild 1 nedan visar en övergripande bild över skillnaderna mellan den auktoriserade redovisningskonsulten och den auktoriserade revisorns roller. Bild 1: Redovisnings- och revisionsbranschen I yrkesrollen ingår arbetsuppgifter såsom löpande bokföring som enligt bokföringslagens 2 kap omfattar ekonomiska föreningar, handelsbolag och aktiebolag av bokföringsskyldighet. Enligt lagen presenteras bokföringsskyldighet som att alla som omfattas av lagen är skyldiga att visa alla affärshändelser i en form av huvudbok och sedan ett årsbokslut. Aktiebolag och handelsbolag är även skyldiga att presentera en 25