Barnavårdsvett. 36:e årgången Nr 2, 2016 Juni

Transkript

1 Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården Fyrbodal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :e årgången Nr 2, 2016 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 2 VKV s bas- och metodutbildning sid 3 Semesterlista Bhölar och MBHV-enhetschefer sid 4 Semesterlista BHV och MBHV i Fyrbodal sid 5 Rotavirusinformation 21 juni sid 6 Utökat BHV-program för förstagångsföräldrar sid 7 Tidiga insatser krävs för barn med svårt uppväxtförhållanden sid 8 Sjuksköterskors användning av den webbaserade Rikshandboken sid 8 Amning sid 8 Färska artiklar om amning sid 8 Informationsfilm om handmjölkning sid 9 Råd vid pollenallergi och amning sid 9 Barn som aspirerar tändväska en återkommande sommarfara sid 9 Sommaren är här sid 10 Information om BB/Amningsmottagningen på NÄL i sommar sid 10 Nya Lätta Tips sid 10 Sommarrecept sid 11 Sammanfattning och återkoppling från rundresa våren 2016 sid 12 Frågor och svar sid 13

2 Utgivare av Barnavårdsvett: Centrala Barnhälsovården, område FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus, hus Q Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. 1 Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Susanne Olsson-Kristiansson verksamhetsutvecklare mobil susanne.olsson-kristiansson@vgregion.se Maria Bengtsson maria.kb.bengtsson@vgregion.se dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent

3 2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, hösten 2016 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efterhand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Plats Arrangör 7 sept En förälder blir till Aulan, gamla vårdskolan Jämlik vård Uddevalla sjukhus 8 sept En förälder blir till Folkets Hus, Vänersborg Jämlik vård 9 sept Bas- och metodutb Elite Park Avenue Hotel VKV Se inbjudan nästa sida (extern utb) 28 sept EPDS uppföljning Krabban, gamla vårdskolan CBHV Uddevalla sjukhus 28 sept Bas- och metodutb Elite Park Avenue Hotel VKV Se inbjudan nästa sida (extern utb) 13 okt Lätta tips Bohusläns museum CBHV Uddevalla 13 okt Bas- och metodutb Elite Park Avenue Hotel VKV Se inbjudan nästa sida (extern utb) 14 okt Lätta tips Folkets Hus, Vänersborg CBHV 19 okt Föräldrastöd i grupp Framtiden, Reg Hus CBHV Hälsokällan 26 okt Lokal BHV-träff Munkedal, förmiddag CBHV 27 okt Bas- och metodutb Elite Park Avenue Hotel VKV Se inbjudan nästa sida (extern utb) 31 okt Lokal BHV-träff Nordstan, Vänersborg CBHV eftermiddag 1 nov Lokal BHV-träff Netteblad, Bäckefors sjh CBHV eftermiddag 3 nov Amningsträff NÄL Zeb Franklin, barnmorska NÄL 14 nov Lokal BHV-träff Maria Albert, Trollhättan CBHV eftermiddag 15 nov Introduktionsdag Snäckan, gamla vårdskolan CBHV för ny BVC-personal Uddevalla sjukhus 16 nov Lokal BHV-träff Strömstad fam-central CBHV eftermiddag 17 nov Amningsträff nr 2 NÄL Zeb Franklin, barnmorska NÄL 21 nov Föräldrastöd i grupp Framtiden, Reg Hus CBHV Vänersborg Hälsokällan 22 nov Lokal BHV-träff Skogslyckan, Uddevalla CBHV eftermiddag

4 3 Central Barnhälsovård Västra Götaland I samverkan med VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Bjuder in till Bas- och Metodutbildning Att ställa frågor om våld i nära relationer på rutin inom BVC Inbjudan avser samtlig Barnhälsovårdspersonal i Göteborg och Södra Bohuslän Under har 20 BVC-verksamheter inom Västra Götalandsregionen ställt frågor om våld i nära relationer till samtliga mammor de har mött inom sin verksamhet. Nio av dessa verksamheter har utvärderats och resultat är positivt, samtliga BVC som deltagit i projektet har integrerat denna metod i sin ordinarie verksamhet. Med dessa erfarenheter har Central Barnhälsovård Västra Götaland fattat beslut om att i samverkan med VKV införa att rutinmässigt ställa frågor om våld i nära relationer till alla mammor inom samtliga BVCverksamheter i regionen. Etapp 4 i implementeringen är Göteborg och Södra Bohuslän. Datum Tid Plats/Ort Anmälan :30-16:30 Elite Park Avenue Hotel, Göteborg :30-16:30 Elite Park Avenue Hotel, Göteborg :30-16:30 Elite Park Avenue Hotel, Göteborg :30-16:30 Elite Park Avenue Hotel, Göteborg :30-16:30 Elite Park Avenue Hotel, Göteborg 08:30 12:00 Basutbildning om våld i nära relationer (gäller de som inte tidigare har gått VKV:s basutbildning) 13:00 16:30 Metodutbildning om att ställa frågor om våld på rutin (gäller samtlig BVC personal som inte medverkar i Fråga på rutin projekt) Fika och lunch ingår Vid eventuella frågor kontakta Verksamhetsutvecklare BHV Göteborg och Södra Bohuslän Sofia Wijk sofia.wijk@vgregion.se och Ann Jansson ann.e.jansson@vgregion.se Susanne Olsson-Kristiansson, , susanne.olsson-kristiansson@vgregion.se Carina Eliason, Utvecklingsledare VKV, , carina.eliason@vgregion.se

5 4 Semesterlista 2016 BHV-öl och MBHV-enhetspsykologchefer i VG X = semester (X) = semester del av vecka S = Har rollen som samordnande BHV-öl K=kontaktperson för psykologer Verksamhetschefer/BHV-öl Namn Thomas Arvidsson X X X XS X X X X X Per Möllborg X S X X X X (X) Laslo Erdes S X X X S S Ann-Sofie Cavefors X S (X) X X X (X)S Stefan Stentoft X X X X S Kontakt Thomas Arvidsson: Per Möllborg: Laslo Erdes: Ann-Sofie Cavefors Stefan Stentoft Kontakta i första hand samordnande barnhälsovårdsöverläkare om ditt områdes barnhälsovårdsöverläkare är ledig. I andra hand kontaktas den egna barnhälsovårdsöverläkaren via mail eller SMS, mobiltelefon vid brådska. MBHV-enhetschefer Namn Andreas Bernhoff X X XK X Helen Edfalk (X) S X X X Lina Ljung Roseke (X) (X) X X X X Mona Bryggman X (X)K X (X) Toni Reuter (X) X X X X Andreas Bernhoff Helen Edfalk Lina Ljung Roseke Mona Bryggman Toni Reuter Vid behov av kontakt med MBHV-psykologchef under dennes semester kontaktas områdets barnhälsovårdsöverläkare. Har denne semester kontaktas samordnande barnhälsovårdsöverläkare (markerad med S ovan)

6 Semesterledighet sommaren 2016 för Central Barnhälsovård Fyrbodal 5 Namn Telefonnummer V V V V V V V 32 V Per Möllborg, BHV-överläkare per.mollborg@vgregion.se (X) X X X X (X) Susanne Olsson-Kristiansson, verksamhetsutvecklare M X X X X X M Susannne.olssonkristiansson@vgregion.se Mona Bryggman, psykolog mona.bryggman@vgregion.se X X X X X Maria Bengtsson, dietist maria.kb.bengtsson@vgregion.se X X X X X Mikaela Johansson, teamassistent mikaela.johansson@vgregion.se (X) X X X X X = SEMESTER (X)= Jobbar del av vecka M=Nåbar på mail Vid behov vänd dig till den som är i tjänst! Sommarbemanning hos Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård Fyrbodal Inför sommaren har ni som vanligt möjlighet att nå oss för konsultation under hela sommarperioden. När Er ordinarie MBHV-psykolog är på ledighet kan ni nå oss enligt följande telefonlista. Ha en fin och mysig sommar önskar psykologenheten för mödra- och barnhälsovården Fyrbodal!

7 6 Frågor som framkom vid information om Rotavirus 21/6 Uddevalla Susanne har sammanställt frågor och de svar som Per gav vid mötet (Per har utvecklat några svar ytterligare): - Är det kontraindicerat att ge Rotavirusvaccination till barn med torr hud och vanligt eksem? Svar: Det är Ok att ge till dessa barn. Det är uttalade hudbesvär, infektioner som tecken på immunbristsjukdom man vill hitta-extremt ovanligt. - Jag känner mig osäker på om barnet är friskt, hur gör jag då? - Svar: Då väntar man med vaccinationen, rotavirusvaccination är ingen livsviktig vaccination. - När är risken för tarminvagination som störst? - Svar; 1 vecka till 10 dagar efter ffa första vaccinationen är det störst risk för den mycket ovanliga biverkningen tarminvagination. - Föräldrainformationen, finns den enbart på svenska? - Svar; I det dokument ni alla fått; Information om rotavirus till personal, finns en länk till Jönköping som länkar vidare till översättning om Rotavirus på Där finner ni översättning till Arabiska, Bosniska/Kroatiska/Serbiska (BKS), Dari, Engelska och Somaliska. - Hur gör vi med de föräldrar som inte är intresserade av Rotavirusvaccinationen? - Svar; Detta är ett erbjudande, vill inte föräldrarna att barnet skall ha vaccinationen, så behöver vi inte lägga krut på övertalning. - Hur länge varar skyddet mot Rotavirusinfektion? - Svar; Barnet har mycket bra skydd under första året, sedan avtar skyddet. - Hur gör vi med de barn som fått sin första vaccination vid 6-8 veckor, men vaccination två blir framskjuten av olika anledningar, och blir aktuell efter barnet är över halvåret? - Svar; I dessa fall är det bäst att inte ge den andra dosen, eftersom risken för tarminvagination ökar naturligt när barnet är i den åldern. Även en dos har viss skyddseffekt. - När skall vaccination 2 vara avslutad? - Svar; När barnet är 16 veckor skall vaccinationen med Rotavirus vara avslutad i regel men det är godkänt ge andra dosen upp till barnet är 24 veckor gammal. - Hur ser bästa flödet ut för att Rotavirusvaccination skall fungera? - Svar; Hembesök BVC-ssk informerar om vaccinet. Läkarbesök 4 v Läkaren ordinerar vaccinationen (ordination gäller båda doserna) Barnet 6-8 v Första vaccinationen. Barnet 12 veckor Andra vaccinationen med Rotavirus som ges före de vanliga 3- månaders vaccinationerna och kan då ha viss smärtlindrande effekt eftersom sött.

8 7 - Finns det några kontraindikationer med läkemedel? - Svar; det finns inget angivet i FASS texten om detta. I den här åldern mycket ovanligt att barnet står på medicin och det viktiga är i så fall att fråga om barnet har medicin mot sjukdom och om sjukdomen i sig är ett hinder för vaccination. - När skall vi börja? - Svar; Beslutet är fattat men det är viktigt att man tagit del av utskickad information och känner sig säker på hur vaccinationen fungerar, biverkningar, kontraindikationer och det praktiska handhavandet. Som jag ser det börjar ni snarast möjligt med det när ovan uppfyllts och rimligt att barn som kommer till läkaren vid 4 veckors kontroll blir erbjudna och vaccinationen sedan börjar med första dosen 2-4 veckor därefter. Rimligt är att man kommit igång senast efter semestrarna och de föräldrar som frågar efter rotavirusvaccination måste erbjudas det redan nu. Avslutningsvis har ni alla (BVC-ssk, BVC-läkare, verksamhetschefer) fått information utskickad tidigare och alla dessa dokument, riktlinjer finns på regional centrala BHV hemsida och det är också där ev uppdateringar görs. Per Möllborg och Susanne Olsson-Kristiansson, BHV-Öl respektive verksamhetsutvecklare Utökat barnhälsovårdsprogram för förstagångsföräldrar I Stockholmsområdet Rinkeby-Kista genomfördes ett utökat hembesöksprogram till nyblivna förstagångsföräldrar i samarbete mellan Rinkeby BVC och föräldrarådgivare. Detta var ett unikt samarbete där BVC-sjuksköterskans och föräldrarådgivarens kompetenser kompletterade varandra. Hembesöksprogrammet är ett exempel på riktad, förstärkt insats vilket ska kunna erbjudas vid behov enligt Socialstyrelsens vägledningsdokument (2014). Det genomförda programmet har mottagits positivt av i stort sett alla nyblivna föräldrar som erbjudit deltagande. Programmet har visat sig fungera väl för barn, föräldrar och personal inom Barnhälsovård och Socialtjänst. Programmets syfte var att förbättra barns hälsa, genom att stödja föräldrarna, öka deras kunskap om barn och kontakter med omgivande samhälle, för bättre självtillit och välbefinnande. Vad kan vi lära utav detta i vårt eget arbete? Susanne Olsson-Kristiansson, verksamhetsutvecklare Tidiga insatser krävs för barn med svåra uppväxtförhållanden PUBLICERAT 09 JUNI 2016 Tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både familjens och individens behov. Det är några av nyckelfaktorerna när det gäller att erbjuda ett bra och effektivt stöd till barn under svåra uppväxtförhållanden, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Vart femte till sjätte barn i Sverige beräknas växa upp i familjer där det finns problem med missbruk eller psykisk ohälsa. Ungefär vart tionde barn beräknas ha upplevt våld i familjen. Allvarliga problem i familjen under uppväxten behöver inte betyda att barnen får egna problem senare i livet, men risken för att de själva ska utveckla psykisk eller fysisk ohälsa i framtiden är förhöjd, och svåra uppväxtförhållanden kan ha en negativ påverkan på barnens skolresultat.

9 8 Sjuksköterskors användning av den webbaserade Rikshandboken i Barnhälsovård För att öka förståelsen för hur Rikshandboken för Barnhälsovård (RHB) används för kunskapsinhämtning och metodstöd har Johanna Tell, verksamhetsutvecklare för BHV i Blekinge undersökt detta. Studien genomfördes 2013 som webenkät till då 2376 BHV-sjuksköterskor. 55% av sjuksköterskorna svarade. Resultatet visade att RHB användes ofta för att bekräfta egen kunskap, söka efter ny kunskap samt för metodhandledning. Det fanns regionala variationer i användandet samt påverkades användningen av hur många år i yrket man hade. Med ökad erfarenhet sjönk användandet av RHB. Att vi har en nationell RHB sågs som viktigt. Läs artikeln som helhet; Use_of_a_Web_Based_National_Guide_for.3.aspx Amning Amningssakkunniga i Stockholms län (AMSAK):s vårdprogram från 2008 har reviderats. Vårdprogrammet är ett stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. I denna upplaga har det tillkommit några amningsrelaterade tillstånd som inte är komplikationer, men där föräldrar ofta får olika information från vården. Det gäller bland annat amning vid bröstreduktion, sviktande och utebliven mjölkproduktion samt amningsnedläggning. Upplagan innehåller även en bilaga med diagnoser för komplikationer på bröst, bröstvårta och amningsproblem som är framtagen av Amningssakkunniga i Stockholms län (AMSAK) utifrån ICD-kod 10. Det är viktigt att registrera rätt diagnos inklusive bidiagnos och åtgärdskod för varje tillstånd för att statistik, kostnadsersättning och forskning ska bli så tillförlitlig som möjligt. Färska artiklar om amning Tidskriften The Lancet hade i januari 2016 en artikelserie om amningens kortsiktiga och långsiktiga hälsovinster och ekonomiska och miljömässiga fördelar för barn, kvinnor och samhälle. Nedan följer några av artiklarna. Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. Victora, C, Bahl, R, Barros, A J D, Franca, G V A, Horton, S, Krasevac, J, Murch, S, Sankar, M J, Walker, N & Rollins N C. (2016). The Lancet 387: Enligt artikeln har höginkomstländer mer sällan längre amningsfrekvens. Bröstmjölk ger flera hälsovinster för mor och barn. Sammanfattningsvis ger amning skydd mot bl.a olika former av barninfektioner och malnutrition. Amningen förmodas även minska risken för utveckling av övervikt och diabetes hos barnet. För kvinnan ger amning skydd mot bröstcancer, förmodas även skydda mot ovarialcancer och typ II diabetes. Why invest, and what it will take to improve breastfeeding practices? Nigel C Rollins, Nita Bhandari, Nemat Hajeebhoy, Susan Horton, Chessa K Lutter, Jose C Martines, Ellen G Piwoz, Linda M Richter, Cesar G Victora. on behalf of The Lancet Breastfeeding Series Group* The Lancet (2016) 387:

10 9 Trots kända fördelar är amning inte längre en norm I samhället. Det är många kring faktorer som påverkar en kvinnas möjlighet till amning. Marknadsföringen av bröstmjölksersättning har påverkat amningsfrekvensen negativt. Amning ger både kort och långvariga hälso, ekonomiska och miljöfördelar för barn, kvinna och samhälle. Informationsfilm om handmjölkning På 1177.se finns en informationsfilm till föräldrar som visar handmjölkning. Följ länk Det finns många filmer på youtube att se om amning. Råd vid pollenallergi och amning Tips på allergiläkemedel som kan användas vid amning. ra%20%c3%84lvsborg/bhv%20vg/amning%20och%20pollenallergi% pdf Foto Google.se/images Barn som aspirerar tändvätska en återkommande sommar fara Nu är sommaren här och varje sommar är förgiftningar med tändvätska ett återkommande problem. Den vanligaste situationen är när småbarn i samband med grillning kommer åt att dricka ur en flaska med tändvätska. Till följd av olika insatser har tillbuden minskat, men varje sommar rapporteras det om ett stort antal allvarliga olycksfall till Giftinformationscentralen (LMV 3:2016). Grillning ska betyda trivsel och härliga upplevelser och det ska vara säkert och roligt. Upplys föräldrarna om alternativ till tändvätska; Stearinbaserat tändpapper, tändkuber & braständare, eltändare.

11 10 Sommaren är här Yngsta sonen har tagit studenten och semestern närmar sig. Jag har haft ett spännande år och lärt känna många nya människor på BVC och i övrig verksamhet runt Barnhälsovården. Nu när jag inte har kontakten med barn och familj på BVC så är kontakten med alla er ute på BVC så viktig. Jag har turen att få arbeta några veckor på BVC i sommar vilket skall bli väldigt roligt. Det skall bli härligt med semester och jag hoppas att det kommer att ordna sig så att alla får ledigt. Just nu mumsar jag på hemmagjorda jordgubbar och längtar efter bad. Sommarhälsningar Susanne Information om BB-/Amningsmottagningen på NÄL inför sommaren BB-/Amningsmottagningen kommer att ha begränsad verksamhet under sommaren. Under perioden v kommer vi inte kunna ta emot tfn samtal för rådgivning eller besök för hjälp med vanligt förekommande amningsproblem. Akuta fall med misstänkt bröstinfektion/bröstabscess hänvisas som vanligt till BB-/Amningsmottagningen tfn knappval 3 alla dagar kl Jourtider kopplas telefonen till BB-enheten. Vid frågor hör gärna av er. Mvh Cathrin Åkerström, Zab Franklin Nya Lätta tips Några av er har varit med och fått tycka till om, och utvärdera, nytt material för övervikt hos barn och ungdomar. Tack för er hjälp! Lätta tips är ett material som använts inom både barn- och skolhälsovård under många år och har varit i behov av en uppdatering. Detta arbete är nu genomfört och det finns nu ett helt nytt material att beställa och ladda ner. Materialet består av flera olika delar som används utifrån familjens behov. Det finns även handledning, både för barn och ungdom, till dig som skall hålla i samtalet samt arbetsverktyg för familjen.

12 Utifrån ett patientcentrerat perspektiv arbetar vi på basis av familjens struktur istället för att utgå från den färdiga struktur som tidigare fanns i Lätta Tips. Broschyren är framtagen utifrån att man har en MI-orienterad struktur på samtalet och att man efter avslutat samtal kan skicka med broschyr och arbetsblad hem. Den ska inte under några omständigheter fungera som ett väntrumsmaterial eller delas ut UTAN samtal. Utbildning i samtal kring övervikt och fetma kommer under hösten. Notera datumen 13 och 14 oktober då det kommer att arrangeras halvdagsutbildning i Vänersborg och Uddevalla. Mer information kommer. Broschyrer beställs från Adress och distributionscenter och övrigt material ligger på hemsidan för Beslutsstöd fetma. Maria Bengtsson, dietist Sommarrecept Jag önskar er alla en trevlig sommar och delar med glädje med mig av ett riktigt favoritrecept på en härlig sommarsås som funkar utmärkt till det mesta som ni lägger på grillen. Hoppas ni får en skön sommar med mycket bad och god mat. Sommarsås 5 dl jordgubbar 1-2 st salladslökar (går bra med en bit purjolök eller gräslök) 2 msk pressad citron 1 msk vatten 1 msk olja 1 msk farinsocker 2 msk hackad persilja ½ tsk salt ½ krm cayennepeppar ½ krm svartpeppar Dela jordgubbarna i mindre bitar. Strimla löken. Blanda alla ingredienser och låt såsen stå och dra minst 30 min. Servera till grillat kött eller lax. Eller varför inte en bit halloumi 11 Fler goda och nyttiga recept kan ni hitta på Livsmedelsverket under Nyckelhålsrecept, Maria Bengtsson, dietist

13 12 Sammanfattning och återkoppling från rundresa vt-16 Vi tackar för mycket trevliga träffar runt om i hela vårt område under våren. Det har varit roliga diskussioner och många spännande frågor. Här kommer en liten sammanfattning kring det som diskuterades och även lite länkar till en del av de studier som presenterades om någon är intresserad av att läsa vidare. Är det något som ni känner att vi missat att återkoppla kring så får ni gärna höra av er. En del frågor är vidarebefordrade till berörda. Väntetider vid remiss angående barnobesitas Det uppkom en del frågor kring remissgång till NU-sjukvården vid barnobesitas. Jag fick följande svar från dietist på Uddevalla sjukhus. Alla barn med obesitas remitteras (efter läkarbedömning) först till dietist. Kommer remissen utifrån så skickas den först till Barnmottagningens läkare som får ta sedvanligt batterier av prover på patienten. Först om patienten tidigare arbetat med att gå ner i vikt på annan barnmottagning eller om de har höga provsvar så kan barnet remitteras direkt till obesitasteamet. Väntetiden till dietist är sex månader, vilket man i nuläget har svårt att hålla. Om barnet har komplicerande sjukdom, som t.ex. diabetes, kallas de inom två månader. Om föräldrarna har hjärt- kärlsjukdom eller andra metabola riskfaktorer kallas man inom fyra månader. Man skickar inte regelmässigt remissbekräftelse men ska skicka remissvar till remitterande enhet. Om barnet gått över till elevhälsan finns risk att dessa inte får information om detta. Upplever ni att ni inte får svar i önskad utsträckning så återkoppla gärna detta till barnmottagningen eller obesitasteamet. Blir det ingen respons där är detta en fråga cheferna emellan. Referenser till de studier som presenterades vid rundresa Maria presenterade tre studier som berör Mat, aktivitet och viktutveckling. För den som önskar läsa vidare hittar en del av dem här: Primrose Primärpreventivt program för BVC. Metodbeskrivning. LOOP-studien Behandlingsmodell från Lund med arbetsterapeut En frisk skolstart Intervention för att förebygga övervikt och fetma hos sex-åringar i förskoleklass. EPDS Samband mellan perinatal depression och ångest med rinit hos barn sion%20with%20wheezing%20and%20anxiety%20with%20rhinitis%20in%20infancy Prediktorer av postpartum depression (PPD) hos invandrarkvinnor under barnets första år he+years+after+childbirth&btng=&hl=sv&as_sdt=0%2c5 Sambandet mellan mödrars post partum depression och oavsiktlig skada hos 4 månaders barn i Japan nal+injury+among+4-month-old+infants+in+japan&btng=&hl=sv&as_sdt=0%2c5

14 Mekanismer i motståndskraften hos barn vars mödrar rapporterade depressionssymtom under barnets första år 13 Fick en fråga kring forskning och samband mellan EPDS och kolik hittade en artikel kring detta se neda Maria Bengtsson, dietist och Mona Bryggman psykolog Frågor och svar BVC-läkare: Jag har i samtal med föräldrar tagit upp att standard (röd) mjölk inte är D-vitamin berikad och att lätt och mellanmjölk därmed har en fördel. Nu har en mamma återkommit och sagt att Arlas standard mjölk innehåller D-vitamin. Stämmer det? Svar: Föräldern har som (nästan) alltid rätt och jag kollade upp det med vår dietist Maria som berättade att det är Ok att berika med D-vitamin sedan några månader tillbaka även när det gäller standardprodukter. Men det är upp till respektive bolag att besluta om det och därför skiljer det sig åt. Däremot är alltid som tidigare lätt och mellanmjölk D-vitamin berikad. BVC-ssk: Har en fråga om grundvaccination. Flicka född dec 2013 som gått på annan vårdcentral innan. Får vaccination 1 och dos 2 ges juni 2014 enligt schema. Planerad vaccination 3 vid ett år har av någon anledning missats. Tidigare läkaren och ssk på andra BVC har då tänkt sig att man börjar om med grundvaccinationen. Barnet fick då Infanrix-hexa + Prevenar 13, oktober-15 och de har då tänkt att denna vaccination räknas som dos ett. Min fråga är kan inte denna dos gälla som dos tre? Har frågat läk på VC men hon var osäker. Svar: Du tänker rätt. Här skall man inte börja om utan den givna vaccinationen (dos 3) som gavs okt 2015 när flickan var under två år funkar bra. Nästa vacc är Tetravac vid 5 år och hoppas Priorix också är givet. Man brukar säga att det får gå max 6 mån mellan dos 1 och 2 samt 2 år mellan dos 2 och 3 utan att man behöver ge extra doser och kanske är det så att det även kan gå längre mellan doserna men får då bedömas individuellt av extra vaccinationskunnig läkare. BVC-ssk: Jag har rekommenderat behandling med Mycostatin till en 2 månaders gosse med mycket svamp i munnen. Det hade god effekt men efter avslutad behandling kom svampen tillbaka med ännu mer utbredning. Finns det annan medicin? Svar: Jag tycker man skall behandla Candica Albicans som svampen heter bara om den är till besvär för barnet vid amning och verkar göra ont. I regel är det inte så och vi behandlar det vi ser istället för ett reellt problem. Svampen ingår i den naturliga mikrobalansen i munnen och rättar till sig när barnet blir äldre. Om man ändå skall behandla så är det tre saker man skall tänka på. 1. Håll doseringen och se till att det penslas ordentligt i munnen. 2. Mammas bröstvårtor måste också behandlas med Mycostatin liksom eventuella nappar kokas. 3. Avsluta inte behandlingen när man inte ser svampen längre för den finns kvar man måste hålla på en vecka efter besvärsfrihet. En vanlig behandlingsperiod är 2-6 veckor och därför bör man tänka till innan det sätts in. Något alternativ medicinering finns inte för barn och det är en bra medicin utan väsentliga som fungerar om man tänker på punkt 1-3 ovan. Förr hade vi Gentiana-violett som var dundermedicin men ej lämpligt pga risk för biverkningar. /Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare