och brister i mottagandet och av etableringen migranter.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "och brister i mottagandet och av etableringen migranter."

Transkript

1 Behov och brister i mottagandet och av etableringen migranter. En kartläggning utifrån Röda Korsets lokala iakttagelser

2 Förord Människor flyr från konflikter och katastrofer och söker en fristad i Sverige. Röda Korsets vision är att ingen ska lämnas ensam i en katastrof vi är verksamma där behoven är som störst med insatser som minskar människors utsatthet till följd av konflikt och katastrof. Vi verkar för ett humant och värdigt mottagande av asylsökande och nyanländas etablering i samhället. Vi bedriver idag närmare 500 verksamheter över hela landet som riktar sig till migranter. Den här rapporten bygger på kunskap som våra hundratals frivilliga runt om i landet fått i sina dagliga möten med asylsökande och nyanlända. Vi lyfter här fram erfarenheter och iakttagelser från våra verksamheter. Vilka brister ser vi i mottagandet och etableringen? Hur ska asylsökandes och nyanländas rättigheter säkerställas och behov tillgodoses? Hur kan myndigheter och civilsamhälle tillsammans arbeta för att asylsökande och nyanlända ska få en bättre första tid i Sverige? Ewa Hagberg Chef för enhet Migration och integration Svenska Röda Korset Ett varmt tack till alla som bidragit till genomförandet av rapporten! Klara Ljungberg och Ida Holmgren, Röda Korset Stockholm, november

3 Foto: Peter Rudin Inledning Röda Korsets frivilliga möter migranter som befinner sig i olika skeden av mottagandet och etableringen i Sverige. Vi finns med som stöd vid mottagandet, under asylprocessen och vid etableringen i samhället. Inom Röda Korset finns därför mycket kunskap och erfarenheter av de behov som asylsökande och nyanlända ger uttryck för. Det har också gett oss en bild av hur samhället förmår att möta dessa behov, då vi genom vårt arbete ofta fungerar som ett komplement där samhället brister. I denna kartläggning har vi tagit hjälp av både frivilliga och anställda inom Röda Korsets många olika verksamheter för att kartlägga vilka huvudsakliga behov som migranter som söker sig till Röda Korset har. Vi har också velat få en bild av samhällets förmåga att möta dessa behov samt bidra med konkreta förslag på hur myndigheter och civilsamhälle tillsammans kan säkerställa att behoven tillgodoses. Kartläggningen genomfördes under september och oktober 2013 och har bestått i en enkätundersökning samt djupintervjuer med frivilliga och anställda inom Röda Korsets verksamheter för migranter. Enkäten skickades ut till 174 av Röda Korsets verksamheter som riktar sig till migranter. 70 enkäter besvarades vilket motsvarar 40 procent av de som nåddes av enkäten. Intervjuer har genomförts med både frivilliga, anställda vid lokala kretsar samt anställda vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC). Respondenterna har valts ut utifrån vilken verksamhet de bedriver samt vilken kommun de är aktiva inom i syfte att få en god geografisk spridning över landet. Sammanlagt har 23 intervjuer genomförts från Skellefteå i norr till Malmö i söder. 3

4 Röda Korsets verksamheter för migranter Nedan följer en kort beskrivning av de verksamheter som Röda Korset bedriver för migranter. De verksamheter som inkluderats i kartläggningen riktar sig till migranter vid mottagande och etablering. Förvarsbesök och mötesplats för papperslösa har inte inkluderats då de vänder sig till människor som har fått avslag på sin asylansökan. Foto: Susanne Rudstedt Frivilligverksamheter Träna svenska Denna verksamhet finns på över hundra platser runt om i landet. Den syftar till att ge en möjlighet för människor att träna det svenska språket. På vissa håll är verksamheten upplagd som en undervisningsverksamhet där Röda Korset fått tillgång till klassrum på kvällstid där man bedriver svenskundervisning. På andra platser är verksamheten mer informell och fungerar som en social mötesplats där man genom samtal med frivilliga tränar sig i svenska. Träna svenska-verksamheten fungerar dels som ett komplement till sfi, dels som ett alternativ för de migranter som av olika anledningar inte har tillgång till sfi, såsom asylsökande och papperslösa. Efterfrågan på Röda Korsets Träna svenskaverksamheter har ökat kraftigt sedan Migrationsverket avskaffade sin svenskundervisning för asylsökande Läxhjälp De för närvarande nästan 200 frivilliggrupper som erbjuder läxhjälp riktar sig såväl till barn och ungdomar som vill ha hjälp med sina skoluppgifter, som till vuxna som vill ha hjälp med sina sfi-läxor eller andra studier. Verksamheten äger oftast rum på lokala bibliotek eller i anslutning till skolor, sfi-verksamheter eller Röda Korsets träffpunkter. Mentorsverksamheter Mentorsverksamheter finns för närvarande på tolv platser i landet och syftar till att skapa sociala kontakter mellan nyanlända och etablerade svenskar. Verksamheterna går under lite olika namn, bland annat Mentor till mentor, Flyktingguide, Flyktingfadder och Kompisprojekt. Majoriteten av verksamheterna fungerar som en matchningsverksamhet där nyanlända matchas med personer som är etablerade i Sverige, oftast strävar man efter att matcha samman personer av samma kön och i samma ålder. Vissa verksamheter matchar också samman familjer. Aktiviteter på asylboenden Röda Korsets aktiviteter på asylboenden riktar sig till både barn och vuxna och handlar om att skapa en meningsfull fritid samt fungera som ett medmänskligt stöd för asylsökande. Röda Korsets frivilliga erbjuder också allmän information om samhället. Röda Korset bedriver för närvarande hundratalet verksamheter på eller vid asylboenden. Ärendegrupper Röda Korsets ärendegrupper finns på 32 platser i landet. Ärendegrupperna ger rådgivning 4

5 och stöd vid familjeåterförening, efterforskning av försvunna familjemedlemmar, resebidrag, frivilligt återvändande eller intyg om fångenskap. Grupperna arbetar på uppdrag av Röda Korsets handläggare för familjeåterförening och efterforskningsfrågor. Förvarsbesök Frivilliga från Röda Korset besöker regelbundet de människor som frihetsberövats på Migrationsverkets förvar. Röda Korset besöker förvaren för att erbjuda medmänskligt stöd, samtal och aktiviteter i denna utsatta situation. De frivilliga fyller även en viktig funktion i att bevaka de förvarstagnas mänskliga rättigheter till exempel rätten till hälsa, rättssäkerhet och human behandling. Mötesplats för papperslösa Röda Korset bedriver också verksamheter som riktar sig specifikt till papperslösa, EU-migranter och tredjelandsmedborgare från EU-länder. På mötesplatsen för papperslösa erbjuder vi medmänskligt stöd, samhällsinformation, aktiviteter och fika. Dessutom finns en socionom och en sjuksköterska på plats för att erbjuda hälsosamtal samt ge information om den nya lagen om vård för papperslösa. Andra frivilligverksamheter för migranter Det finns även många lokala verksamheter som direkt bygger på de behov som de olika lokala kretsarna ser på orten. Många av dessa verksamheter riktar sig särskilt till kvinnor och barn. Andra erbjuder specifika aktiviteter såsom simkurs, cykling, matlagning och utflykter. Övriga verksamheter för migranter Utöver frivilligverksamheterna som finns med vid mottagandet och etableringen omfattar kartläggningen även Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade migranter (RKC) som finns på fem olika platser i landet; Malmö, Skövde, Stockholm, Uppsala och Skellefteå. Centrena är uppbyggda på olika sätt men deras övergripande syfte är att erbjuda psykologiskt och medicinskt stöd och hjälp till krigs- och tortyrskadade migranter. Röda Korset arbetar i Sverige även med enskilda ärenden gällande efterforskning, rödakorsmeddelanden, fångenskapsintyg, familjeåterförening och stöd vid återvändande. Vi ger juridiskt stöd i enskilda familjeåterföreningsärenden och asylärenden. Vi arbetar också med samhällspåverkan och opinionsbildning för att främja alla migranters grundläggande behov och rättigheter. Kartläggningens resultat Trots att de verksamheter som deltagit i kartläggningen möter och arbetar med migranter på många olika sätt har vi kunnat se tydliga tendenser i vilka behov som migranter som söker sig till Röda Korset har och var samhället brister i att möta dessa behov. Iakttagelserna kan delas in i fyra huvudsakliga områden: n Sociala behov och delaktighet n Myndigheters tillgänglighet n Bristande familje- och hälsoperspektiv n Hänsyn till lokala förutsättningar 5

6 Sociala behov och delaktighet Vad ser vi? Många av de frivilligverksamheter som Röda Korset bedriver handlar om att skapa mötesplatser för migranter och människor som är etablerade i Sverige. Med övertygelsen om att ingen människa ska lämnas ensam i en svår situation erbjuder Röda Korset olika typer av social samvaro för att bryta isolering, främja integration och skapa social trygghet. Verksamheterna som främst har detta syfte är Mentorsverksamheter och Aktiviteter på Asylboenden som beskrivits ovan, men även till exempel Träna svenska och Läxhjälp fungerar som viktiga sociala mötesplatser där migranter ges tillfälle att knyta kontakter med Röda Korsets frivilliga och med varandra. Foto: Magnus Bergstöm Man glömmer bort att det inte räcker att ha något att leva av, man måste också ha något att leva för Frivilliga som bedriver verksamheter för att bryta isolering och utanförskap berättar att många migranter vill komma i kontakt med etablerade svenskar. Man vill träna svenska och lära sig mer om den svenska kulturen och om de sociala koder som finns i samhället och som många gånger visat sig svåra att förstå. Många migranter uttrycker frustation över att mötena med det svenska samhället och med etablerade svenskar är få. Detta behov har även uttrycks bland asylsökande. Inte minst när asyltiden präglas av osäker väntan och oro för framtiden. Många asylboenden ligger dessutom isolerade, långt ifrån samhällen, vilket kan försvåra möjligheterna till aktiviteter. Sedan Migrationsverkets svenskundervisning för asylsökande dragits in har efterfrågan ökat på Röda Korsets Träna svenska-verksamheter. Flera lokala kretsar har också startat riktade verksamheter för att bryta isolering och utanförskap hos särskilda grupper. Dessa verksamheter riktar sig ofta till kvinnor och barn. Frivilliga som bedriver verksamheter som riktar sig till ensamkommande barn berättar att barnen som deltar i verksamheterna uttrycker frustration över att kontakten med svenska ungdomar är liten. Bland annat går de ofta i separata klasser i skolan. Dessutom är fritidsaktiviteter ofta riktade endast till de barn som bor på boendet och inte till svenska barn. En frivillig inom en läxhjälpsverksamhet som riktar sig till ensamkommande barn har bland annat berättat om hur boendena där de ensamkommande bor har sitt eget fotbollslag där de möter lag från andra boenden för ensamkommande barn. Det gör att de sällan får möjlighet att möta svenska barn och ungdomar, vare sig i skolan eller på fritiden. 6

7 Sammantaget uppger alla som bedriver sociala verksamheter att behovet av att komma i kontakt med etablerade svenskar och att vara delaktig i samhället är stort. I alla olika typer av sociala verksamheter uppger frivilliga att migranter berättat att det är svårt att komma i kontakt med det svenska samhället och att antalet naturliga mötesplatser är begränsade. Rekommendationer Många respondenter är överens om att det finns en viktig poäng i att sociala verksamheter som främjar kontakten mellan asylsökande, nyanlända och etablerade bör utföras av det civila samhället. De sociala verksamheterna måste bygga på frivillighet och ett ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter för att vara framgångsrika. Däremot framhåller många att samhället bör bistå med mötesplatser och plattformar där sociala verksamheter kan äga rum. Exempel på detta är ekonomiskt stöd till idrotts- och kulturföreningar, fritidsgårdar, bibliotek och andra träffpunkter. Att ingen tar ansvar för fritiden är ett jättestort problem Flera av de verksamheter som riktar sig till barn och unga lyfter fram skolans ansvar att främja kontakten mellan asylsökande och nyanlända barn och svenska barn. Skolan har en viktig uppgift att skapa naturliga möten, till exempel genom gemensamma aktiviteter som friluftsdagar, utflykter, musik- och teatergrupper eller blandade fotbollslag. Dessa frivilliga lyfter också fram vikten av att integrera undervisningen i så hög grad som möjligt. Även om man kanske inte kan läsa svenska ihop skulle man till exempel kunna ha gemensam idrott, slöjd och matematikundervisning. Etableringslagen Sedan 2010 finns det en ny lag som ska påskynda nyanländas etablering i arbetsoch samhällslivet. Varje nyanländ ska utifrån sina förutsättningar under två år få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Den nya etableringslagen innebar förändrade eller nya ansvarsområden för många parter: Arbetsförmedlingen, kommunerna, Länsstyrelserna, Försäkringskassan, Migrationsverket med flera. Dessutom infördes en helt ny aktör, en etableringslots. Etbleringslagen vänder sig till vuxna nyanlända i åldrarna år som fått uppehållstillstånd som flyktingar, av flyktingliknande skäl, som kvotflyktingar eller som anhöriga till dessa personer. Även ensamkommande barn år omfattas av lagen. Alla som omfattas av etableringslagen har rätt att få statlig etableringsersättning vid aktivt deltagande i etableringsinsatser. När nyanlända får uppehållstillstånd genomför Arbetsförmedlingen ett etableringssamtal med dem. Under detta samtal klargörs vilken yrkes- och utbildningsbakgrund, vilka intressen och ambitioner samt vilka behov av stöd som den nyanlända har. Personen får också anmäla eventuellt behov av hjälp med bosättning. Samtalet resulterar så småningom i en etableringsplan som följer personen under hela etableringstiden. Källa: Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare; Arbetsförmedlingen 7

8 Myndigheters tillgänglighet Anna som är frivillig i en läxhjälpsverksamhet berättar om en man från Syrien som arbetat som ambulansförare och som länge försökt få arbete i Sverige. Han var mycket ambitiös men hade svårt med det svenska språket. När han träffade Anna var han upp given över att han flera gånger hört av sig angående en jobbannons men att de bara slängt på luren i örat på honom när han förklarat sitt ärende. Anna bad honom då att ringa upp numret igen när hon var med för att kunna stötta honom i samtalet. Han slog samma nummer igen och Anna förstod då att han kommit till en telefonsvarare som hänvisade till ett annat nummer för frågor om den utlysta tjänsten. Anna hjälpte honom att komma i kontakt med det nya numret och idag arbetar mannen som ambulansförare. Språkliga problem kan ofta vara oerhört avgörande, likaså insatserna från de frivilliga. Vad ser vi? Röda Korset bedriver frivilligverksamheter som syftar till att möta både sociala och praktiska behov. De verksamheter som finns för att möta de praktiska behoven har utformats för att Röda Korset sett ett behov av stöd i kontakten med olika myndigheter och institutioner i samhället. Migranter har uttryckt att man slussas mellan olika myndigheter utan tillräcklig information om vilken funktion de olika myndigheterna har och var man ska vända sig med vilka frågor. Viktig information såsom beslut från Migrationsverket och information om hur man överklagar negativa beslut missförstås ofta vilket kan ha förödande konsekvenser för de människor som besluten berör. Frivilliga uppger att migranter i allt högre utsträckning tar med sig beslut och brev från myndigheter där man inte förstår innebörden i det som skrivits då texten ofta är författad på byråkratisk svenska. Mycket tid går åt till att ringa telefonsamtal till myndigheter, hjälpa till att fylla i blanketter och i vissa fall följa med på besök hos myndigheter för att förklara hur besöket går till och vad som händer under besöket. Detta gör att mindre tid finns över för det sociala stöd och samvaro som verksamheten är tänkt att erbjuda. Förvaltningslag (1986:223) Myndigheternas serviceskyldighet 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. 5 Myndigheterna skall ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt.[ ] Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 [...] Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Tolk 8 När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. 8

9 Foto: Håkan Flank Rekommendationer Myndigheter är enligt förvaltningslagen skyldiga att tillhandahålla tillgänglig och begriplig information. Ändå menar de frivilliga att samhället inte tar detta ansvar. Exempel på konkreta åtgärder som de frivilliga angivit är att allmän information, brev, blanketter och beslut från myndigheter bör finnas tillgängliga på flera språk. Flera frivilliga har föreslagit att samhället borde finnas en samordnande kontaktperson som skulle kunna fungera som praktiskt stöd och erbjuda kontinuitet i kontakten med de olika myndigheter som asylsökande och nyanlända kommer i kontakt med. Den nya etableringslagen för nyanlända innefattar etableringslotsar vars uppdrag bland annat är att möta just det behov som här efterfrågas. Ingen av de frivilliga i kartläggningen har dock nämnt något om etableringslotsar. Ingen av de asylsökande kan ju sven ska. Men alla blanketter som de får är på svenska. Vem skulle ha hjälpt dem om inte vi fanns på plats? Etableringslots Etableringslotsen arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Lotsen ska stödja den nyanlända att följa sin etableringsplan. I etableringslotsens uppdrag ingår bland annat att kontakta arbetsgivare, erbjuda råd och stöd vid till exempel studie- och yrkesval, coachning, matchning samt ge stöd i olika sociala frågor. Den nyanlände kan själv välja lots bland de lotsar som har kontrakt med Arbetsförmedlingen. Lotsen kan vara ett företag eller en organisation. Den ersättning lotsen får är prestations- och resultatbaserad, så att lotsen ska arbeta för att den nyanlände så snabbt som möjligt kommer ut i arbete eller utbildning. Källa: Arbetsförmedlingen 9

10 Röda Korset måste få mer tid att göra det vi är bäst på att sätta guldkant på människors tillvaro. Men när vår tid allt mer går åt till att översätta beslut från Migrationsverket, ringa samtal till myndigheter och fylla i blanketter så får vi mindre tid kvar till att sätta guldkant Foto: Jennie Pettersson 10

11 Foto: Ibrahim Malla Bristande familje- och hälsoperspektiv Vad ser vi? Alla som har deltagit i kartläggningen har fått frågan om man sett några förändringar i efterfrågan av sin verksamhet sedan den nya etableringslagen infördes Majoriteten av de tillfrågade uppger att efterfrågan har ökat. Flera uttrycker oro över det man uppfattar som en ny hårdare attityd gentemot migranter. Man menar att allt högre krav ställs på människor som kommer hit, oavsett vilka erfarenheter de bär på och hur deras hälsotillstånd ser ut. Trots att alla asylsökande erbjuds hälsosamtal och nyanlända etableringssamtal, där det ska finnas utrymme att ta tillvara individuella förutsättningar, påtalar ett stort antal respondenter att det tas otillräcklig hänsyn till människors individuella livssituation. Efter att många frivilliga påtalat att de ser en bristande hänsyn till migranters hälsosituation kompletterades kartläggningen med fem djupintervjuer med tre av Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC), för att få en mer fördjupad bild av hur hälsoproblematiken ser ut bland migranter. Alla respondenter som deltog tecknade snarlika bilder av de brister man ser i dagens system. Bristerna liknade mycket de som påtalats av de frivilliga, både i enkäter och i intervjuer, nämligen att etableringslagstiftningen har missat två centrala perspektiv: hälsoperspektivet och familjeperspektivet. 11

12 Hälsoundersökning av asylsökande Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. (SOSFS 2011:11) 6 Hälsoundersökningen ska innefatta ett samtal om den undersöktes hälsa med avseende på tidigare och nuvarande fysiska och psykiska hälsotillstånd. En del av samtalet ska avse hur hälsotillståndet kan vara påverkat av den undersöktes psykosociala situation eller av traumatiska upplevelser. 9 Den undersökte ska remitteras till en annan vårdgivare, om vårdgivaren upptäcker men inte kan tillgodose behov av vård som den undersökte ska erbjudas. Bristande hälsoperspektiv Enligt en undersökning genomförd av FN:s flyktingorgan UNHCR har 48 procent av de som söker asyl i Sverige åberopat att man utsatts för tortyr eller annat fysiskt och/ eller sexuellt våld. 1 Hur människor förmår att hantera den typen av upplevelser varierar mycket. Röda Korsets vårdenhet bedömer att 30 procent av flyktingar och skyddsbehövande som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige lider av krigs- och tortyrskador i sådan utsträckning att de är i behov av anpassat stöd i sin etablering. Både frivilliga och tjänstemän på RKC beskriver att etableringssystemet präglas av ett effektivitetstänkande som inte är anpassat för människor som bär på trauman. Människor, som inte fått sitt hälsotillstånd tillräckligt utrett, slussas ut i arbeten som många gånger visat sig direkt olämpliga om man lider av Posttraumatiska stressyndrom (PTSD). Exempel på sådana arbeten är i stressiga restaurangmiljöer med högt tempo och ljudnivå, eller fysiskt krävande byggarbetsplatser. Socialstyrelsens föreskrifter om hälsoundersökning av asylsökande är tydlig med att de hälsosamtal som erbjuds ska innehålla såväl fysiska som psykiska hälsotillstånd, inklusive hur traumatiska upplevelser kan ha påverkat hälsotillståndet. Trots detta beskriver både frivilliga och anställda vid RKC att dessa hälsosamtal främst är inriktade på att spåra smittsamma sjukdomar, medan man alltför ofta missar psykisk ohälsa, vilket istället orsakar problem längre fram i etableringen. Ofta är det först när någon kommit ut i arbete och situationen visat sig ohållbar som hälsoproblem identifieras. Detta innebär ofta ytterligare försämrat hälsotillstånd för den berörde individen, och även mer kostnader och mer arbete för samhället än om man skulle ha kommit in med rätt insatser från början. En respondent från RKC berättar om en traumatiserad som sökt sig till akutmottagningen 40 gånger utan att någonsin bli inlagd. Idag behandlas han för posttraumatiskt stressyndrom. Hade mannens behov fångats upp i ett tidigare skede hade man besparat mannen mycket lidande och även samhället mycket resurser. De människor som kommer hit är utmattade som om de skulle ha sprungit ett maratonlopp, men istället för att få återhämta sig tvingas man springa ett till på en gång Krav och omhändertagande står inte i kontrast till varandra eller utesluter varandra. Om man förstår att de flyktingar som kommer hit är människor så förstår man att det är en heterogen grupp som behöver både om händertagande och krav Kvalitet i svensk asylprövning, UNHCR i samverkan med Migrationsverket, 2011

13 Bristande familjeperspektiv I det svenska samhället värderas rätten till fritid, vila och familjeliv högt. Alla anställda i Sverige har rätt till betald semester där man ges chansen att ladda batterierna tillsammans med familj och vänner. Rätt till vila och fritid inkluderas inte i etableringslagen. För att ha rätt till etableringsersättning måste man delta i etableringsinsatser på heltid även under de veckor som barnen har lov från skolan. Detta trots att vila, fritidsaktiviteter och tid med familj av många anses grundläggande för välbefinnande och återhämtning. Både frivilliga och anställda beskriver detta som ett stort problem som påverkar människors hälsa och förmåga att delta i sociala aktiviteter. En värdefull fritid lyfts också fram som en viktig del i en framgångrik rehabilitering för traumatiserade. Både frivilliga och anställda påtalar också ett bristande barnperspektiv i den nya etableringslagen. Många belyser de risker det innebär för barn att växa upp med traumatiserade föräldrar som inte får stöd att hantera sitt trauma. Respondenter från RKC har berättat om att föräldrar som är traumatiserade riskerar att föra över sitt trauma på sina barn. Barn lägger grunden för sitt anknytningsmönster från den dag de föds. Ett av Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade arbetar särskilt med barn i åldrarna Många föräldrar mår för dåligt för att kunna vara föräldrar, kommunen hade bättre kapacitet att upptäcka och arbeta med familjer där delar av, eller hela familjen bär på trauman. 6 till 18 månader där föräldrarna på grund av trauma inte har förmågan att skapa den känslomässiga anknytning som barnen behöver. 87 procent av barnen till traumaskadade föräldrar har ett otryggt anknytningsmönster, i jämförelse med 20 procent av barnen till icke-traumaskadade föräldrar. När man inte fångar upp de föräldrar som mår dåligt innan de slussas ut i etableringsinsatser har frivilliga beskrivit att detta i hög grad drabbar barnen. Rekommendationer Etableringslagen säger att varje nyanländ som omfattas av lagen ska få en egen etableringsplan. Intensiteten på aktiviteterna ska styras av individens prestationsförmåga. Etablering och prestationsförmåga Begreppet prestationsförmåga är centralt i det nya systemet för nyanländas etablering. En individs prestationsförmåga avgör olika aktörers ansvar för insatser för nyanlända som omfattas av etableringslagen. Varje nyanländ som omfattas av etableringslagen ska få en etableringsplan. Utgångspunkten är att aktiviteterna ska bedrivas på heltid, men de kan även ske på deltid med hänsyn till individens prestationsförmåga. Det innebär att om den nyanlände har en lägre prestationsförmåga än 100 procent utgörs planen av aktiviteter på samma nivå som prestationsförmågan bedöms vara. Nyanlända som på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, endast kan delta i aktiviteter på mindre än 25 procent av heltid har ingen rätt till etableringsplan från Arbetsförmedlingen och därmed inte heller rätt till etableringsersättning. Genom socialtjänstlagen ansvarar kommunen för dessa nyanländas behov av ekonomiskt bistånd. Källa: Arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting 13

14 Det innebär att varje individ enligt regelverket ska få etableringsinsatser som är anpassade till den egna förmågan att delta. Trots detta är frivilliga och tjänstemän överens om att betydligt större hänsyn måste tas till alla människors olika förmåga att arbeta och utbilda sig. Både för individens och för hela familjens välbefinnande. Idag beskrivs etableringsinsatserna som allt för svart-vita. De människor som bedöms må för dåligt för ordinarie etableringsinsatser bör erbjudas mer anpassade alternativ där deras individuella förutsättningar tas tillvara. Ett exempel på den typen av verksamhet finns på det PTSD-center som samverkar med Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö. På PTSD-centret erbjuds anpassad svenskundervisning, aktiviteter och arbetsträning parallellt med psykologiskt stöd och vård. Riktlinjerna för hälsosamtalen av asylsökande är att de ska se till både fysiskt och psykiskt hälsotillstånd. Ändå efterlyser frivilliga och tjänstemän vid RKC satsningar på effektivare och snabbare utredningar av asylsökandes psykiska hälsotillstånd. Flera respondenter från RKC har beskrivit hur man helt saknar utredningar av den psykiska hälsan i de samtal som erbjuds till asylsökande idag. Man måste redan under asylprocessen upptäcka de som mår sämst och erbjuda lämpliga insatser, detta för att spara in på både personligt lidande och på samhällets resurser. Detta bör göras genom att erbjuda hälsosamtal till asylsökande som tydligare fokuserar på människors psykiska hälsotillstånd. Hänsyn till lokala förutsättningar Vad ser vi? Utöver att respondenterna påpekat bristande hälso- och familjeperspektiv i den nya etableringslagen uppger många respondenter att det lokala perspektiv som tidigare fanns i kommunens integrationsarbete nu till stor del har gått förlorat. Etableringen planeras och insatser upphandlas centralt utan kunskap om, och förståelse för, hur förutsättningarna och behoven ser ut lokalt. Flera frivilliga är upprörda över att etableringslagen förutsätter att en centralt styrd myndighet ska kunna sitta inne på alla lösningar. 14 Rekommendationer Många respondenter lyfter fram att Röda Korset kommit att få en viktig roll som lokal aktör sedan Arbetsförmedlingen tog över det samordnande ansvaret för etableringen från kommunen. Med frivilligengagemang i nära lokala kretsar runt om i Sverige har Röda Korset en unik kännedom om lokala förutsättningar och behov. Denna kännedom bör bättre tas tillvara och erkännas som en viktig del i etableringen. Flera frivilliga och anställda efterlyser också en tydligare samverkan mellan myndigheter och civilsamhälle där olika lokala aktörer som arbetar med etablering samarbetar utifrån sina uppdrag, erfarenheter och kunskaper för att på bästa sätt möta de lokala behoven. Man måste hitta former för att ta tillvara lokala krafter. Det var det som var fördelen med att kommunerna tidigare ansvarade för mottagande och etablering, då fick de lokala förutsättningarna i högre grad styra istället för att skapa en modell som ska tillämpas över hela landet, oberoende av lokala förutsättningar och behov.

15 Foto: Petter Johansson Avslutande reflektioner Behoven och bristerna som vi påtalat i denna kartläggning baseras på iakttagelser från ett ständigt pågående lokalt arbete för migranter i olika delar av deras mottagande och etablering. Genom vårt breda arbete har vi skapat en gedigen kunskap om de steg som asylsökande och nyanlända migranter går igenom, samt vilka som är de vanligaste fallgroparna inom respektive steg. Många frivilliga har beskrivit Röda Korset som ett skyddsnät som möter de behov som samhället brister i att möta. Samtidigt uttrycker man en oro för att civilsamhället har blivit en kraft som samhället räknar med. De frivilliga möter i allt högre utsträckning grundläggande praktiska behov hos de migranter som söker sig till Röda Korset. Till verksamheter som syftar till att skapa social samvaro och sätta guldkant på människors tillvaro kommer nu människor för att få hjälp med sådant som formellt sett faller under samhällets ansvar. När det gäller vissa områden som lyfts fram i denna kartläggning råder ingen större tvekan om vem som har ansvaret, som när det gäller myndigheters tillgänglighet. Till samhällets ansvar hör även att uppmärksamma och möta de individuella hälsobehov som migranter har samt att möta nyanlända barnfamiljers särskilda behov. Krigsskadade och torterade människor måste få den vård och det stöd de behöver för att så snart som möjligt kunna komma vidare i sina liv och etablera sig i samhället. Många av de brister som påtalats i denna kartläggning finns det dessutom redan lag stadgade åtgärder för. Förvaltningslagen innehåller paragrafer som ska säkra myndigheters tydlighet och tillgänglighet, etableringslagen innehåller bland annat bestämmelser kring rätten till en etableringslots som ska stötta och guida den nyanlända i kontakten 15

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Metodstöd för Lokala överenskommelser

Metodstöd för Lokala överenskommelser Metodstöd för Lokala överenskommelser Norrköping 2014-04-10 Hans-Göran Johansson Arbetsförmedlingen, Avd. Integration & Etablering Lotta Dahlerus Sveriges Kommuner och Landsting Metodstöd bakgrund och

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering Egenansvar med professionellt stöd En reform med arbetsmarknadsfokus 2011 (prognos) 2012 (prognos) Mottagna flyktingar m.fl. åren 1999-2012 30000 25000 20000

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Vad ser vi? Migranters situation utifrån Röda Korsets iakttagelser lokalt

Vad ser vi? Migranters situation utifrån Röda Korsets iakttagelser lokalt Vad ser vi? Migranters situation utifrån Röda Korsets iakttagelser lokalt Tack alla som tog sig tid att svara på enkäten Vad ser vi? Era iakttagelser och erfarenheter är centrala för att vi tillsammans

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Mottagande av nyanlända

Mottagande av nyanlända Mottagande av nyanlända Länsstyrelsen i Västra Götalands län - Samhällsavdelningen Anneli Assmundson Bjerde Oskar Johansson Integrationsutvecklare Integrationsutvecklare anneli.assmundson.bjerde@lansstyrelsen.se

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar

Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Promemoria 2010-09-10 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Bakgrund Som ett led i den reformering av nyanländas etablering

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea

Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea Sida: 1 av 9 Dnr: : Lokal överenskommelse om nyanländas introduktion i Dorotea 1. Inledning och syfte. En lokal överenskommelse om nyanländas etablering ska i första hand tydliggöra uppdrag, sfördelning,

Läs mer

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner

Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0659 rir 2014:15 Bilaga 2. Sammanställning av enkätundersökning till samtliga kommuner Nyanländ i Sverige Effektiva insatser för ett snabbt mottagande? (RiR

Läs mer

Tidiga insatser för asylsökande

Tidiga insatser för asylsökande Tidiga insatser för asylsökande Asylsökande i Gävleborg 2016-11-01 1600 1400 1200 1000 800 600 EBO ABO 400 200 0 Källa: Migrationsverket Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker

Läs mer

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration!

Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! tema Flera aktörer kring hälsa och integration för invandrare En allt större del av den svenska befolkningen består av människor med

Läs mer

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD Mars 2009 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Yttrande över remiss om Avskaffande av systemet med etableringslotsar (Ds 2015:26) Remiss från kommunstyrelsen dnr /2015

Yttrande över remiss om Avskaffande av systemet med etableringslotsar (Ds 2015:26) Remiss från kommunstyrelsen dnr /2015 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2015-05-28 Handläggare Marita Johansson Telefon: 08-508 35 562 Till Arbetsmarknadsnämnden den 9 juni 2015 Ärende

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd Elin Landell Departementsråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Regeringens strategi för integration: Fler i arbete och fler företagare Bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan Bättre

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013

Etableringsuppdraget. Växjö Konserthus 9 december 2013 Etableringsuppdraget Växjö Konserthus 9 december 2013 Målsättning och syfte öka förutsättningarna för en snabb etablering i arbets- och samhällslivet. tidiga insatser med tydligt jobbfokus starkare incitament

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända

Överenskommelse med Länsstyrelsen i Stockholms län om mottagande av nyanlända SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-07-08 SN-2014/2829.751 1 (3) HANDLÄGGARE Zara Kvist Lindgren 08-535 316 69 zara.kvist-lindgren@huddinge.se Socialnämnden

Läs mer

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE 2011 om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD September 2011 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län Kjell Hjelm Företagarna Norrbotten Elisabeth

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Riktlinjer för ett integrerat samhälle

Riktlinjer för ett integrerat samhälle 2015-04-14 2015.325 133 1(10) Barn, utbildning, fritid, kultur och arbetsmarknad Antagen av Kommunstyrelsen 128/15 Riktlinjer för ett integrerat 2 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Om mottagande

Läs mer

138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354)

138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2014-11-10 138 Överenskommelse med Länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare (KS/2014:354) Sammanfattning Med anledning av

Läs mer

Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal

Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Minnesanteckningar 2011-02-03 Diarienummer 851-17795-2010. 1(6) Minnesanteckningar dialogträff om flyktingmottagandet i Fyrbodal Föregående minnesanteckningar och kort information från Länsstyrelsen Under

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande

Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRelSENS ARBETSUTSKOTT 8 (15) Sammanträdesdatum 2010-12-14 225 Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande Dnr 2010/225 INLEDNING Kommunstyrelsen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2015/110 Datum 14 april 2015 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Konsekvenser för hälso- och sjukvården angående ökat flyktingmottagande Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 mtranas KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum -- --" KOMMUNS1YRELSEN 2010-12-20 Sida 15 (33) 192 Dm 523/10 Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 Ett nytt förslag till överenskommelse

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län

Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Sida 1 av 5 Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Denna strategi syftar till att kraftsamla och samordna länets resurser för

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Nyanländas etablering 2 år med Etableringsuppdraget Norrköping, 11 april 2013 Hans-Göran Johansson Sakområdesspecialist Avd. Integration & Etablering hans-goran.johansson@arbetsformedlingen.se Etableringsuppdraget

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2015-10-05 SID 1 (1) KS/2015:502 TJÄNSTESKRIVELSE Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Sammanfattning Med anledning av de stora flyktingströmmarna

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar

Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-13 KS 2013/0619 Rev 2013-08-28 Kommunfullmäktige Överenskommelse om utökat mottagande av vissa nyanlända flyktingar Förslag till

Läs mer

Den 2 februari arrangerar Länsstyrelserna i Västmanland och Örebro den regionala konferensen Sverige tillsammans. Syftet

Den 2 februari arrangerar Länsstyrelserna i Västmanland och Örebro den regionala konferensen Sverige tillsammans. Syftet 2 februari 2016 Västmanlands län och Örebro län Regional konferens 2 februari Sverige tillsammans Den 2 februari arrangerar Länsstyrelserna i Västmanland och Örebro den regionala konferensen Sverige tillsammans.

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Dnr A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar Departementspromemorian Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nässjö kommuns diarienummer KS2015-194 Sammanfattning Nässjö kommun har

Läs mer

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen!

Informationsmöte flyktingsituationen. Välkommen! Informationsmöte flyktingsituationen Välkommen! Vad är kommunens ansvar och hur jobbar vi? Magnus Färjhage/Åselotte Andersson Vad händer när man fått uppehålltillstånd? Samtal med Arbetsförmedlingen lokalt,

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Remiss: Nya överenskommelser om mottagande av nyanlända och ensamkommande

Remiss: Nya överenskommelser om mottagande av nyanlända och ensamkommande 2013-03-12 1 (1) Till Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Överförmyndaren Järfällahus AB Remiss: Nya överenskommelser om mottagande av nyanlända och ensamkommande

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2013-08-15 KS 2013/0620 Kommunstyrelsen Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Läs mer

Mottagandet av asylsökande och flyktingar

Mottagandet av asylsökande och flyktingar Mottagandet av asylsökande och flyktingar Sveriges Kommuner och Landsting Sektionen för arbetsmarknad Mia Hemmestad 22 september 2016 Åtgärder för att minska inflödet av asylsökande November 2015 utökade

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58)

Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Kommunstyrelsen 2008-10-13 216 369 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 199 484 Dnr 08.490-13 oktks12 Betänkandet Egenansvar med professionellt stöd (SOU 2008:58) Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

60 miljoner människor

60 miljoner människor Asyl- nyanlända Flyktingsituationen i världen 60 miljoner människor är just nu på flykt i världen Många av världens flyktingar kommer från dessa länder Syrien 4 miljoner Afghanistan 2.5 miljoner Somalia

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-10-01 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Carina Stävberg och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Nyanlända invandrares

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

BEHOV och HINDER - Etableringen i Sverige för en traumatiserad flykting

BEHOV och HINDER - Etableringen i Sverige för en traumatiserad flykting BEHOV och HINDER - Etableringen i Sverige för en traumatiserad flykting Emma Envall Ryman socionom/projektledare emma.envall.ryman@redcross.se http://www.redcross.se/rkcstockholm BEGRÄNSNINGSLAGEN LAGEN

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända

Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända LÄGESRAPPORT 1 (6) 2016-02-18 Kompetensnämnden Dnr. Kon 2016/21-2 Integration av utrikes födda med mottagande av nyanlända Ärendet i korthet Kommunstyrelsen har i samband med beslutandet av mål och budget

Läs mer

För dig som söker etableringslots. Så gör du steg för steg

För dig som söker etableringslots. Så gör du steg för steg För dig som söker etableringslots Så gör du steg för steg Den här broschyren är till för dig som vill hitta en etableringslots (även kallad lots). På Arbetsförmedlingens webbplats arbetsformedlingen.se/nyanland

Läs mer

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG

VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG VÄLKOMNA MÖTE OM FLYKTINGFRÅGOR 18 DEC 2015 LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORG FLYKTINGAR I VÄRLDEN Nära 60 miljoner människor är på flykt i världen Nästan 26 miljoner får någon form avskydd eller assistans av UNHCR

Läs mer

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige Jenny Malmsten enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer Kunskapscentrum Migration och Hälsa Liv Lyngå von Folsach Barnhälsoöverläkare,

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket

Läs mer

Nyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar

Nyanländ i Småland. en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dokumentation från konferensen Nyanländ i Småland en dialogdag på temat etablering av nyanlända, den 30 september i Kalmar Dagen arrangerades av Länsstyrelserna i Kalmar- Kronobergs- och Jönköpings län.

Läs mer

(Bild från Nybros hemsida) Integration

(Bild från Nybros hemsida) Integration (Bild från Nybros hemsida) 2015-08-31 Integration Prognos, asyl -och integrationsprocessen Martina Almqvist och Beatrice Solhjort Länsstyrelsens integrationsuppdrag Överlägga och träffa överenskommelser

Läs mer

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning Kommittédirektiv Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Dir. 2015:107 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC 3 sjuksköterskor 0,75 läkare och akuta mottagningstider 1 undersköterska 1 sekreterare 1 barnmorska 0,5 BHV-sköterska 0,5 kurator (vakant) Migrationsverket Bodens

Läs mer

Fem år i etableringsuppdraget en överblick. Lena Clenander Wiebe van der Werf

Fem år i etableringsuppdraget en överblick. Lena Clenander Wiebe van der Werf Fem år i etableringsuppdraget en överblick Lena Clenander Wiebe van der Werf Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag Arbetsförmedlingen fick det samordnande ansvaret dec 2010. Tydligt fokus på arbete och

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88

Kommittédirektiv. Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Dir. 2011:88 Kommittédirektiv Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare Dir. 2011:88 Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse 2015 om mottagande av vissa nyanlända

Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse 2015 om mottagande av vissa nyanlända ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-01-12 Rev 2015-01-13 Diarienummer AMN-2015-0023 Arbetsmarknadsnämnden Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse 2015 om mottagande av vissa

Läs mer

STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten

STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten STENUNGSUNDS Reviderad 2012-04-11 KOMMUN Integrationsenheten Riktlinjer för mottagande och introduktion av nyanlända i Stenungsunds kommun som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Samhällets

Läs mer