och brister i mottagandet och av etableringen migranter.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "och brister i mottagandet och av etableringen migranter."

Transkript

1 Behov och brister i mottagandet och av etableringen migranter. En kartläggning utifrån Röda Korsets lokala iakttagelser

2 Förord Människor flyr från konflikter och katastrofer och söker en fristad i Sverige. Röda Korsets vision är att ingen ska lämnas ensam i en katastrof vi är verksamma där behoven är som störst med insatser som minskar människors utsatthet till följd av konflikt och katastrof. Vi verkar för ett humant och värdigt mottagande av asylsökande och nyanländas etablering i samhället. Vi bedriver idag närmare 500 verksamheter över hela landet som riktar sig till migranter. Den här rapporten bygger på kunskap som våra hundratals frivilliga runt om i landet fått i sina dagliga möten med asylsökande och nyanlända. Vi lyfter här fram erfarenheter och iakttagelser från våra verksamheter. Vilka brister ser vi i mottagandet och etableringen? Hur ska asylsökandes och nyanländas rättigheter säkerställas och behov tillgodoses? Hur kan myndigheter och civilsamhälle tillsammans arbeta för att asylsökande och nyanlända ska få en bättre första tid i Sverige? Ewa Hagberg Chef för enhet Migration och integration Svenska Röda Korset Ett varmt tack till alla som bidragit till genomförandet av rapporten! Klara Ljungberg och Ida Holmgren, Röda Korset Stockholm, november

3 Foto: Peter Rudin Inledning Röda Korsets frivilliga möter migranter som befinner sig i olika skeden av mottagandet och etableringen i Sverige. Vi finns med som stöd vid mottagandet, under asylprocessen och vid etableringen i samhället. Inom Röda Korset finns därför mycket kunskap och erfarenheter av de behov som asylsökande och nyanlända ger uttryck för. Det har också gett oss en bild av hur samhället förmår att möta dessa behov, då vi genom vårt arbete ofta fungerar som ett komplement där samhället brister. I denna kartläggning har vi tagit hjälp av både frivilliga och anställda inom Röda Korsets många olika verksamheter för att kartlägga vilka huvudsakliga behov som migranter som söker sig till Röda Korset har. Vi har också velat få en bild av samhällets förmåga att möta dessa behov samt bidra med konkreta förslag på hur myndigheter och civilsamhälle tillsammans kan säkerställa att behoven tillgodoses. Kartläggningen genomfördes under september och oktober 2013 och har bestått i en enkätundersökning samt djupintervjuer med frivilliga och anställda inom Röda Korsets verksamheter för migranter. Enkäten skickades ut till 174 av Röda Korsets verksamheter som riktar sig till migranter. 70 enkäter besvarades vilket motsvarar 40 procent av de som nåddes av enkäten. Intervjuer har genomförts med både frivilliga, anställda vid lokala kretsar samt anställda vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC). Respondenterna har valts ut utifrån vilken verksamhet de bedriver samt vilken kommun de är aktiva inom i syfte att få en god geografisk spridning över landet. Sammanlagt har 23 intervjuer genomförts från Skellefteå i norr till Malmö i söder. 3

4 Röda Korsets verksamheter för migranter Nedan följer en kort beskrivning av de verksamheter som Röda Korset bedriver för migranter. De verksamheter som inkluderats i kartläggningen riktar sig till migranter vid mottagande och etablering. Förvarsbesök och mötesplats för papperslösa har inte inkluderats då de vänder sig till människor som har fått avslag på sin asylansökan. Foto: Susanne Rudstedt Frivilligverksamheter Träna svenska Denna verksamhet finns på över hundra platser runt om i landet. Den syftar till att ge en möjlighet för människor att träna det svenska språket. På vissa håll är verksamheten upplagd som en undervisningsverksamhet där Röda Korset fått tillgång till klassrum på kvällstid där man bedriver svenskundervisning. På andra platser är verksamheten mer informell och fungerar som en social mötesplats där man genom samtal med frivilliga tränar sig i svenska. Träna svenska-verksamheten fungerar dels som ett komplement till sfi, dels som ett alternativ för de migranter som av olika anledningar inte har tillgång till sfi, såsom asylsökande och papperslösa. Efterfrågan på Röda Korsets Träna svenskaverksamheter har ökat kraftigt sedan Migrationsverket avskaffade sin svenskundervisning för asylsökande Läxhjälp De för närvarande nästan 200 frivilliggrupper som erbjuder läxhjälp riktar sig såväl till barn och ungdomar som vill ha hjälp med sina skoluppgifter, som till vuxna som vill ha hjälp med sina sfi-läxor eller andra studier. Verksamheten äger oftast rum på lokala bibliotek eller i anslutning till skolor, sfi-verksamheter eller Röda Korsets träffpunkter. Mentorsverksamheter Mentorsverksamheter finns för närvarande på tolv platser i landet och syftar till att skapa sociala kontakter mellan nyanlända och etablerade svenskar. Verksamheterna går under lite olika namn, bland annat Mentor till mentor, Flyktingguide, Flyktingfadder och Kompisprojekt. Majoriteten av verksamheterna fungerar som en matchningsverksamhet där nyanlända matchas med personer som är etablerade i Sverige, oftast strävar man efter att matcha samman personer av samma kön och i samma ålder. Vissa verksamheter matchar också samman familjer. Aktiviteter på asylboenden Röda Korsets aktiviteter på asylboenden riktar sig till både barn och vuxna och handlar om att skapa en meningsfull fritid samt fungera som ett medmänskligt stöd för asylsökande. Röda Korsets frivilliga erbjuder också allmän information om samhället. Röda Korset bedriver för närvarande hundratalet verksamheter på eller vid asylboenden. Ärendegrupper Röda Korsets ärendegrupper finns på 32 platser i landet. Ärendegrupperna ger rådgivning 4

5 och stöd vid familjeåterförening, efterforskning av försvunna familjemedlemmar, resebidrag, frivilligt återvändande eller intyg om fångenskap. Grupperna arbetar på uppdrag av Röda Korsets handläggare för familjeåterförening och efterforskningsfrågor. Förvarsbesök Frivilliga från Röda Korset besöker regelbundet de människor som frihetsberövats på Migrationsverkets förvar. Röda Korset besöker förvaren för att erbjuda medmänskligt stöd, samtal och aktiviteter i denna utsatta situation. De frivilliga fyller även en viktig funktion i att bevaka de förvarstagnas mänskliga rättigheter till exempel rätten till hälsa, rättssäkerhet och human behandling. Mötesplats för papperslösa Röda Korset bedriver också verksamheter som riktar sig specifikt till papperslösa, EU-migranter och tredjelandsmedborgare från EU-länder. På mötesplatsen för papperslösa erbjuder vi medmänskligt stöd, samhällsinformation, aktiviteter och fika. Dessutom finns en socionom och en sjuksköterska på plats för att erbjuda hälsosamtal samt ge information om den nya lagen om vård för papperslösa. Andra frivilligverksamheter för migranter Det finns även många lokala verksamheter som direkt bygger på de behov som de olika lokala kretsarna ser på orten. Många av dessa verksamheter riktar sig särskilt till kvinnor och barn. Andra erbjuder specifika aktiviteter såsom simkurs, cykling, matlagning och utflykter. Övriga verksamheter för migranter Utöver frivilligverksamheterna som finns med vid mottagandet och etableringen omfattar kartläggningen även Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade migranter (RKC) som finns på fem olika platser i landet; Malmö, Skövde, Stockholm, Uppsala och Skellefteå. Centrena är uppbyggda på olika sätt men deras övergripande syfte är att erbjuda psykologiskt och medicinskt stöd och hjälp till krigs- och tortyrskadade migranter. Röda Korset arbetar i Sverige även med enskilda ärenden gällande efterforskning, rödakorsmeddelanden, fångenskapsintyg, familjeåterförening och stöd vid återvändande. Vi ger juridiskt stöd i enskilda familjeåterföreningsärenden och asylärenden. Vi arbetar också med samhällspåverkan och opinionsbildning för att främja alla migranters grundläggande behov och rättigheter. Kartläggningens resultat Trots att de verksamheter som deltagit i kartläggningen möter och arbetar med migranter på många olika sätt har vi kunnat se tydliga tendenser i vilka behov som migranter som söker sig till Röda Korset har och var samhället brister i att möta dessa behov. Iakttagelserna kan delas in i fyra huvudsakliga områden: n Sociala behov och delaktighet n Myndigheters tillgänglighet n Bristande familje- och hälsoperspektiv n Hänsyn till lokala förutsättningar 5

6 Sociala behov och delaktighet Vad ser vi? Många av de frivilligverksamheter som Röda Korset bedriver handlar om att skapa mötesplatser för migranter och människor som är etablerade i Sverige. Med övertygelsen om att ingen människa ska lämnas ensam i en svår situation erbjuder Röda Korset olika typer av social samvaro för att bryta isolering, främja integration och skapa social trygghet. Verksamheterna som främst har detta syfte är Mentorsverksamheter och Aktiviteter på Asylboenden som beskrivits ovan, men även till exempel Träna svenska och Läxhjälp fungerar som viktiga sociala mötesplatser där migranter ges tillfälle att knyta kontakter med Röda Korsets frivilliga och med varandra. Foto: Magnus Bergstöm Man glömmer bort att det inte räcker att ha något att leva av, man måste också ha något att leva för Frivilliga som bedriver verksamheter för att bryta isolering och utanförskap berättar att många migranter vill komma i kontakt med etablerade svenskar. Man vill träna svenska och lära sig mer om den svenska kulturen och om de sociala koder som finns i samhället och som många gånger visat sig svåra att förstå. Många migranter uttrycker frustation över att mötena med det svenska samhället och med etablerade svenskar är få. Detta behov har även uttrycks bland asylsökande. Inte minst när asyltiden präglas av osäker väntan och oro för framtiden. Många asylboenden ligger dessutom isolerade, långt ifrån samhällen, vilket kan försvåra möjligheterna till aktiviteter. Sedan Migrationsverkets svenskundervisning för asylsökande dragits in har efterfrågan ökat på Röda Korsets Träna svenska-verksamheter. Flera lokala kretsar har också startat riktade verksamheter för att bryta isolering och utanförskap hos särskilda grupper. Dessa verksamheter riktar sig ofta till kvinnor och barn. Frivilliga som bedriver verksamheter som riktar sig till ensamkommande barn berättar att barnen som deltar i verksamheterna uttrycker frustration över att kontakten med svenska ungdomar är liten. Bland annat går de ofta i separata klasser i skolan. Dessutom är fritidsaktiviteter ofta riktade endast till de barn som bor på boendet och inte till svenska barn. En frivillig inom en läxhjälpsverksamhet som riktar sig till ensamkommande barn har bland annat berättat om hur boendena där de ensamkommande bor har sitt eget fotbollslag där de möter lag från andra boenden för ensamkommande barn. Det gör att de sällan får möjlighet att möta svenska barn och ungdomar, vare sig i skolan eller på fritiden. 6

7 Sammantaget uppger alla som bedriver sociala verksamheter att behovet av att komma i kontakt med etablerade svenskar och att vara delaktig i samhället är stort. I alla olika typer av sociala verksamheter uppger frivilliga att migranter berättat att det är svårt att komma i kontakt med det svenska samhället och att antalet naturliga mötesplatser är begränsade. Rekommendationer Många respondenter är överens om att det finns en viktig poäng i att sociala verksamheter som främjar kontakten mellan asylsökande, nyanlända och etablerade bör utföras av det civila samhället. De sociala verksamheterna måste bygga på frivillighet och ett ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter för att vara framgångsrika. Däremot framhåller många att samhället bör bistå med mötesplatser och plattformar där sociala verksamheter kan äga rum. Exempel på detta är ekonomiskt stöd till idrotts- och kulturföreningar, fritidsgårdar, bibliotek och andra träffpunkter. Att ingen tar ansvar för fritiden är ett jättestort problem Flera av de verksamheter som riktar sig till barn och unga lyfter fram skolans ansvar att främja kontakten mellan asylsökande och nyanlända barn och svenska barn. Skolan har en viktig uppgift att skapa naturliga möten, till exempel genom gemensamma aktiviteter som friluftsdagar, utflykter, musik- och teatergrupper eller blandade fotbollslag. Dessa frivilliga lyfter också fram vikten av att integrera undervisningen i så hög grad som möjligt. Även om man kanske inte kan läsa svenska ihop skulle man till exempel kunna ha gemensam idrott, slöjd och matematikundervisning. Etableringslagen Sedan 2010 finns det en ny lag som ska påskynda nyanländas etablering i arbetsoch samhällslivet. Varje nyanländ ska utifrån sina förutsättningar under två år få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Den nya etableringslagen innebar förändrade eller nya ansvarsområden för många parter: Arbetsförmedlingen, kommunerna, Länsstyrelserna, Försäkringskassan, Migrationsverket med flera. Dessutom infördes en helt ny aktör, en etableringslots. Etbleringslagen vänder sig till vuxna nyanlända i åldrarna år som fått uppehållstillstånd som flyktingar, av flyktingliknande skäl, som kvotflyktingar eller som anhöriga till dessa personer. Även ensamkommande barn år omfattas av lagen. Alla som omfattas av etableringslagen har rätt att få statlig etableringsersättning vid aktivt deltagande i etableringsinsatser. När nyanlända får uppehållstillstånd genomför Arbetsförmedlingen ett etableringssamtal med dem. Under detta samtal klargörs vilken yrkes- och utbildningsbakgrund, vilka intressen och ambitioner samt vilka behov av stöd som den nyanlända har. Personen får också anmäla eventuellt behov av hjälp med bosättning. Samtalet resulterar så småningom i en etableringsplan som följer personen under hela etableringstiden. Källa: Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare; Arbetsförmedlingen 7

8 Myndigheters tillgänglighet Anna som är frivillig i en läxhjälpsverksamhet berättar om en man från Syrien som arbetat som ambulansförare och som länge försökt få arbete i Sverige. Han var mycket ambitiös men hade svårt med det svenska språket. När han träffade Anna var han upp given över att han flera gånger hört av sig angående en jobbannons men att de bara slängt på luren i örat på honom när han förklarat sitt ärende. Anna bad honom då att ringa upp numret igen när hon var med för att kunna stötta honom i samtalet. Han slog samma nummer igen och Anna förstod då att han kommit till en telefonsvarare som hänvisade till ett annat nummer för frågor om den utlysta tjänsten. Anna hjälpte honom att komma i kontakt med det nya numret och idag arbetar mannen som ambulansförare. Språkliga problem kan ofta vara oerhört avgörande, likaså insatserna från de frivilliga. Vad ser vi? Röda Korset bedriver frivilligverksamheter som syftar till att möta både sociala och praktiska behov. De verksamheter som finns för att möta de praktiska behoven har utformats för att Röda Korset sett ett behov av stöd i kontakten med olika myndigheter och institutioner i samhället. Migranter har uttryckt att man slussas mellan olika myndigheter utan tillräcklig information om vilken funktion de olika myndigheterna har och var man ska vända sig med vilka frågor. Viktig information såsom beslut från Migrationsverket och information om hur man överklagar negativa beslut missförstås ofta vilket kan ha förödande konsekvenser för de människor som besluten berör. Frivilliga uppger att migranter i allt högre utsträckning tar med sig beslut och brev från myndigheter där man inte förstår innebörden i det som skrivits då texten ofta är författad på byråkratisk svenska. Mycket tid går åt till att ringa telefonsamtal till myndigheter, hjälpa till att fylla i blanketter och i vissa fall följa med på besök hos myndigheter för att förklara hur besöket går till och vad som händer under besöket. Detta gör att mindre tid finns över för det sociala stöd och samvaro som verksamheten är tänkt att erbjuda. Förvaltningslag (1986:223) Myndigheternas serviceskyldighet 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. 5 Myndigheterna skall ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt.[ ] Allmänna krav på handläggningen av ärenden 7 [...] Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Tolk 8 När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. 8

9 Foto: Håkan Flank Rekommendationer Myndigheter är enligt förvaltningslagen skyldiga att tillhandahålla tillgänglig och begriplig information. Ändå menar de frivilliga att samhället inte tar detta ansvar. Exempel på konkreta åtgärder som de frivilliga angivit är att allmän information, brev, blanketter och beslut från myndigheter bör finnas tillgängliga på flera språk. Flera frivilliga har föreslagit att samhället borde finnas en samordnande kontaktperson som skulle kunna fungera som praktiskt stöd och erbjuda kontinuitet i kontakten med de olika myndigheter som asylsökande och nyanlända kommer i kontakt med. Den nya etableringslagen för nyanlända innefattar etableringslotsar vars uppdrag bland annat är att möta just det behov som här efterfrågas. Ingen av de frivilliga i kartläggningen har dock nämnt något om etableringslotsar. Ingen av de asylsökande kan ju sven ska. Men alla blanketter som de får är på svenska. Vem skulle ha hjälpt dem om inte vi fanns på plats? Etableringslots Etableringslotsen arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Lotsen ska stödja den nyanlända att följa sin etableringsplan. I etableringslotsens uppdrag ingår bland annat att kontakta arbetsgivare, erbjuda råd och stöd vid till exempel studie- och yrkesval, coachning, matchning samt ge stöd i olika sociala frågor. Den nyanlände kan själv välja lots bland de lotsar som har kontrakt med Arbetsförmedlingen. Lotsen kan vara ett företag eller en organisation. Den ersättning lotsen får är prestations- och resultatbaserad, så att lotsen ska arbeta för att den nyanlände så snabbt som möjligt kommer ut i arbete eller utbildning. Källa: Arbetsförmedlingen 9

10 Röda Korset måste få mer tid att göra det vi är bäst på att sätta guldkant på människors tillvaro. Men när vår tid allt mer går åt till att översätta beslut från Migrationsverket, ringa samtal till myndigheter och fylla i blanketter så får vi mindre tid kvar till att sätta guldkant Foto: Jennie Pettersson 10

11 Foto: Ibrahim Malla Bristande familje- och hälsoperspektiv Vad ser vi? Alla som har deltagit i kartläggningen har fått frågan om man sett några förändringar i efterfrågan av sin verksamhet sedan den nya etableringslagen infördes Majoriteten av de tillfrågade uppger att efterfrågan har ökat. Flera uttrycker oro över det man uppfattar som en ny hårdare attityd gentemot migranter. Man menar att allt högre krav ställs på människor som kommer hit, oavsett vilka erfarenheter de bär på och hur deras hälsotillstånd ser ut. Trots att alla asylsökande erbjuds hälsosamtal och nyanlända etableringssamtal, där det ska finnas utrymme att ta tillvara individuella förutsättningar, påtalar ett stort antal respondenter att det tas otillräcklig hänsyn till människors individuella livssituation. Efter att många frivilliga påtalat att de ser en bristande hänsyn till migranters hälsosituation kompletterades kartläggningen med fem djupintervjuer med tre av Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC), för att få en mer fördjupad bild av hur hälsoproblematiken ser ut bland migranter. Alla respondenter som deltog tecknade snarlika bilder av de brister man ser i dagens system. Bristerna liknade mycket de som påtalats av de frivilliga, både i enkäter och i intervjuer, nämligen att etableringslagstiftningen har missat två centrala perspektiv: hälsoperspektivet och familjeperspektivet. 11

12 Hälsoundersökning av asylsökande Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. (SOSFS 2011:11) 6 Hälsoundersökningen ska innefatta ett samtal om den undersöktes hälsa med avseende på tidigare och nuvarande fysiska och psykiska hälsotillstånd. En del av samtalet ska avse hur hälsotillståndet kan vara påverkat av den undersöktes psykosociala situation eller av traumatiska upplevelser. 9 Den undersökte ska remitteras till en annan vårdgivare, om vårdgivaren upptäcker men inte kan tillgodose behov av vård som den undersökte ska erbjudas. Bristande hälsoperspektiv Enligt en undersökning genomförd av FN:s flyktingorgan UNHCR har 48 procent av de som söker asyl i Sverige åberopat att man utsatts för tortyr eller annat fysiskt och/ eller sexuellt våld. 1 Hur människor förmår att hantera den typen av upplevelser varierar mycket. Röda Korsets vårdenhet bedömer att 30 procent av flyktingar och skyddsbehövande som har fått permanent uppehållstillstånd i Sverige lider av krigs- och tortyrskador i sådan utsträckning att de är i behov av anpassat stöd i sin etablering. Både frivilliga och tjänstemän på RKC beskriver att etableringssystemet präglas av ett effektivitetstänkande som inte är anpassat för människor som bär på trauman. Människor, som inte fått sitt hälsotillstånd tillräckligt utrett, slussas ut i arbeten som många gånger visat sig direkt olämpliga om man lider av Posttraumatiska stressyndrom (PTSD). Exempel på sådana arbeten är i stressiga restaurangmiljöer med högt tempo och ljudnivå, eller fysiskt krävande byggarbetsplatser. Socialstyrelsens föreskrifter om hälsoundersökning av asylsökande är tydlig med att de hälsosamtal som erbjuds ska innehålla såväl fysiska som psykiska hälsotillstånd, inklusive hur traumatiska upplevelser kan ha påverkat hälsotillståndet. Trots detta beskriver både frivilliga och anställda vid RKC att dessa hälsosamtal främst är inriktade på att spåra smittsamma sjukdomar, medan man alltför ofta missar psykisk ohälsa, vilket istället orsakar problem längre fram i etableringen. Ofta är det först när någon kommit ut i arbete och situationen visat sig ohållbar som hälsoproblem identifieras. Detta innebär ofta ytterligare försämrat hälsotillstånd för den berörde individen, och även mer kostnader och mer arbete för samhället än om man skulle ha kommit in med rätt insatser från början. En respondent från RKC berättar om en traumatiserad som sökt sig till akutmottagningen 40 gånger utan att någonsin bli inlagd. Idag behandlas han för posttraumatiskt stressyndrom. Hade mannens behov fångats upp i ett tidigare skede hade man besparat mannen mycket lidande och även samhället mycket resurser. De människor som kommer hit är utmattade som om de skulle ha sprungit ett maratonlopp, men istället för att få återhämta sig tvingas man springa ett till på en gång Krav och omhändertagande står inte i kontrast till varandra eller utesluter varandra. Om man förstår att de flyktingar som kommer hit är människor så förstår man att det är en heterogen grupp som behöver både om händertagande och krav Kvalitet i svensk asylprövning, UNHCR i samverkan med Migrationsverket, 2011

13 Bristande familjeperspektiv I det svenska samhället värderas rätten till fritid, vila och familjeliv högt. Alla anställda i Sverige har rätt till betald semester där man ges chansen att ladda batterierna tillsammans med familj och vänner. Rätt till vila och fritid inkluderas inte i etableringslagen. För att ha rätt till etableringsersättning måste man delta i etableringsinsatser på heltid även under de veckor som barnen har lov från skolan. Detta trots att vila, fritidsaktiviteter och tid med familj av många anses grundläggande för välbefinnande och återhämtning. Både frivilliga och anställda beskriver detta som ett stort problem som påverkar människors hälsa och förmåga att delta i sociala aktiviteter. En värdefull fritid lyfts också fram som en viktig del i en framgångrik rehabilitering för traumatiserade. Både frivilliga och anställda påtalar också ett bristande barnperspektiv i den nya etableringslagen. Många belyser de risker det innebär för barn att växa upp med traumatiserade föräldrar som inte får stöd att hantera sitt trauma. Respondenter från RKC har berättat om att föräldrar som är traumatiserade riskerar att föra över sitt trauma på sina barn. Barn lägger grunden för sitt anknytningsmönster från den dag de föds. Ett av Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade arbetar särskilt med barn i åldrarna Många föräldrar mår för dåligt för att kunna vara föräldrar, kommunen hade bättre kapacitet att upptäcka och arbeta med familjer där delar av, eller hela familjen bär på trauman. 6 till 18 månader där föräldrarna på grund av trauma inte har förmågan att skapa den känslomässiga anknytning som barnen behöver. 87 procent av barnen till traumaskadade föräldrar har ett otryggt anknytningsmönster, i jämförelse med 20 procent av barnen till icke-traumaskadade föräldrar. När man inte fångar upp de föräldrar som mår dåligt innan de slussas ut i etableringsinsatser har frivilliga beskrivit att detta i hög grad drabbar barnen. Rekommendationer Etableringslagen säger att varje nyanländ som omfattas av lagen ska få en egen etableringsplan. Intensiteten på aktiviteterna ska styras av individens prestationsförmåga. Etablering och prestationsförmåga Begreppet prestationsförmåga är centralt i det nya systemet för nyanländas etablering. En individs prestationsförmåga avgör olika aktörers ansvar för insatser för nyanlända som omfattas av etableringslagen. Varje nyanländ som omfattas av etableringslagen ska få en etableringsplan. Utgångspunkten är att aktiviteterna ska bedrivas på heltid, men de kan även ske på deltid med hänsyn till individens prestationsförmåga. Det innebär att om den nyanlände har en lägre prestationsförmåga än 100 procent utgörs planen av aktiviteter på samma nivå som prestationsförmågan bedöms vara. Nyanlända som på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan, endast kan delta i aktiviteter på mindre än 25 procent av heltid har ingen rätt till etableringsplan från Arbetsförmedlingen och därmed inte heller rätt till etableringsersättning. Genom socialtjänstlagen ansvarar kommunen för dessa nyanländas behov av ekonomiskt bistånd. Källa: Arbetsförmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting 13

14 Det innebär att varje individ enligt regelverket ska få etableringsinsatser som är anpassade till den egna förmågan att delta. Trots detta är frivilliga och tjänstemän överens om att betydligt större hänsyn måste tas till alla människors olika förmåga att arbeta och utbilda sig. Både för individens och för hela familjens välbefinnande. Idag beskrivs etableringsinsatserna som allt för svart-vita. De människor som bedöms må för dåligt för ordinarie etableringsinsatser bör erbjudas mer anpassade alternativ där deras individuella förutsättningar tas tillvara. Ett exempel på den typen av verksamhet finns på det PTSD-center som samverkar med Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö. På PTSD-centret erbjuds anpassad svenskundervisning, aktiviteter och arbetsträning parallellt med psykologiskt stöd och vård. Riktlinjerna för hälsosamtalen av asylsökande är att de ska se till både fysiskt och psykiskt hälsotillstånd. Ändå efterlyser frivilliga och tjänstemän vid RKC satsningar på effektivare och snabbare utredningar av asylsökandes psykiska hälsotillstånd. Flera respondenter från RKC har beskrivit hur man helt saknar utredningar av den psykiska hälsan i de samtal som erbjuds till asylsökande idag. Man måste redan under asylprocessen upptäcka de som mår sämst och erbjuda lämpliga insatser, detta för att spara in på både personligt lidande och på samhällets resurser. Detta bör göras genom att erbjuda hälsosamtal till asylsökande som tydligare fokuserar på människors psykiska hälsotillstånd. Hänsyn till lokala förutsättningar Vad ser vi? Utöver att respondenterna påpekat bristande hälso- och familjeperspektiv i den nya etableringslagen uppger många respondenter att det lokala perspektiv som tidigare fanns i kommunens integrationsarbete nu till stor del har gått förlorat. Etableringen planeras och insatser upphandlas centralt utan kunskap om, och förståelse för, hur förutsättningarna och behoven ser ut lokalt. Flera frivilliga är upprörda över att etableringslagen förutsätter att en centralt styrd myndighet ska kunna sitta inne på alla lösningar. 14 Rekommendationer Många respondenter lyfter fram att Röda Korset kommit att få en viktig roll som lokal aktör sedan Arbetsförmedlingen tog över det samordnande ansvaret för etableringen från kommunen. Med frivilligengagemang i nära lokala kretsar runt om i Sverige har Röda Korset en unik kännedom om lokala förutsättningar och behov. Denna kännedom bör bättre tas tillvara och erkännas som en viktig del i etableringen. Flera frivilliga och anställda efterlyser också en tydligare samverkan mellan myndigheter och civilsamhälle där olika lokala aktörer som arbetar med etablering samarbetar utifrån sina uppdrag, erfarenheter och kunskaper för att på bästa sätt möta de lokala behoven. Man måste hitta former för att ta tillvara lokala krafter. Det var det som var fördelen med att kommunerna tidigare ansvarade för mottagande och etablering, då fick de lokala förutsättningarna i högre grad styra istället för att skapa en modell som ska tillämpas över hela landet, oberoende av lokala förutsättningar och behov.

15 Foto: Petter Johansson Avslutande reflektioner Behoven och bristerna som vi påtalat i denna kartläggning baseras på iakttagelser från ett ständigt pågående lokalt arbete för migranter i olika delar av deras mottagande och etablering. Genom vårt breda arbete har vi skapat en gedigen kunskap om de steg som asylsökande och nyanlända migranter går igenom, samt vilka som är de vanligaste fallgroparna inom respektive steg. Många frivilliga har beskrivit Röda Korset som ett skyddsnät som möter de behov som samhället brister i att möta. Samtidigt uttrycker man en oro för att civilsamhället har blivit en kraft som samhället räknar med. De frivilliga möter i allt högre utsträckning grundläggande praktiska behov hos de migranter som söker sig till Röda Korset. Till verksamheter som syftar till att skapa social samvaro och sätta guldkant på människors tillvaro kommer nu människor för att få hjälp med sådant som formellt sett faller under samhällets ansvar. När det gäller vissa områden som lyfts fram i denna kartläggning råder ingen större tvekan om vem som har ansvaret, som när det gäller myndigheters tillgänglighet. Till samhällets ansvar hör även att uppmärksamma och möta de individuella hälsobehov som migranter har samt att möta nyanlända barnfamiljers särskilda behov. Krigsskadade och torterade människor måste få den vård och det stöd de behöver för att så snart som möjligt kunna komma vidare i sina liv och etablera sig i samhället. Många av de brister som påtalats i denna kartläggning finns det dessutom redan lag stadgade åtgärder för. Förvaltningslagen innehåller paragrafer som ska säkra myndigheters tydlighet och tillgänglighet, etableringslagen innehåller bland annat bestämmelser kring rätten till en etableringslots som ska stötta och guida den nyanlända i kontakten 15

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare

Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Sida: 1 av 11 Version 2.0 Avdelningen för Integration och Etablering Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare Etableringslotsen en länk mellan den nyanlände och arbetsmarknaden Sida: 2 av

Läs mer

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län

META 2013. Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Fakta 2014:4 META 2013 Publiceringsdatum 2014-04-10 Kontaktperson Cecilia Gustafsson Länsstyrelsens enkät om mottagande och etablering av nyanlända En sammanställning av resultaten för Stockholms län Utvecklingsledare

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205

2010-12-20 Sida 15 (33) Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 mtranas KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum -- --" KOMMUNS1YRELSEN 2010-12-20 Sida 15 (33) 192 Dm 523/10 Flyktingmottagande 2011 -tvåårsavtal, ksau 205 Ett nytt förslag till överenskommelse

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Handlingsplan anhöriginvandring

Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Handlingsplan anhöriginvandring Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Etableringsreformen 4 Kommunens ansvar 4 Arbetsförmedlingens 4 Inga extraordinära åtgärder

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning

Läs mer

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända individer med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015 VISION INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. UPPDRAG VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. HUVUDMÅLGRUPPER* ÄLDRE OCH MIGRANTER. ÖVERGRIPANDE MÅL VI ÄR EN RESURSSTARK OCH ENAD

Läs mer

Förstudie flyktingguider

Förstudie flyktingguider Förstudie flyktingguider 1 april- 30 juni 2014 Av: Linda Wickström och Åsa Brännström, Röda Korset Innehåll Förstudiens organisation... 3 Projektägare... 3 Projektledare/Projektperiod... 3 Medel... 3 Syfte...

Läs mer

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället

Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Frivillig i Gävleborg Integration i samverkan med civilsamhället Om Frivillig i Gävleborg Paragraf 37a Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter Förordning

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC 3 sjuksköterskor 0,75 läkare och akuta mottagningstider 1 undersköterska 1 sekreterare 1 barnmorska 0,5 BHV-sköterska 0,5 kurator (vakant) Migrationsverket Bodens

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Förordningsmotiv. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Fm 2010:1

Förordningsmotiv. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Fm 2010:1 Förordningsmotiv Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Fm 2010:1 Förordningstext Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare; utfärdad den 7 oktober 2010

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

KS 14 10 SEPTEMBER 2014

KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-08-29 Diarienummer KSN-2014-1045 Kommunstyrelsen Mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn 2014 Förslag

Läs mer

Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid

Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid Mångfald en förutsättning för Kramfors utveckling och framtid Kanske flyr hon med tomma händer. Kanske är hon hungrig, törstig eller sjuk. Kanske är hon ensam och har kommit bort från sin familj, eller

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Det civila samhället och dess ansvar för god integration

Det civila samhället och dess ansvar för god integration Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional

Läs mer

Sida: 2 av 54. Etablering av vissa nyanlända Samverkan och samordning

Sida: 2 av 54. Etablering av vissa nyanlända Samverkan och samordning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Etablering av vissa nyanlända Samverkan Inlämnad den 22 februari 2013 Sida: 2 av 54 Sida: 3 av 54 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2013-02-22 Återrapportering enligt

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen

LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen mars 2011 Rapport 1 1 UPPDRAGET...- 3-1.1 AVGRÄNSNINGAR... - 3-1.2 ALLMÄNT... - 3-2 REDOVISNING...- 4-2.1 MÅLGRUPP... - 4 - Sammanfattning...- 4-2.2

Läs mer

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn Ensamkommande barn ett gemensamt ansvar i Umeå www.umea.se/ensamkommandebarn 1 Barn och ungdomar i en utsatt situation Varje år kommer flera hundra barn under 18 år ensamma, utan föräldrar till Sverige

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Minnesanteckningar från delregionalt partnerskap i Sjuhärad 2011-03-09 på Högskolan i Borås

Minnesanteckningar från delregionalt partnerskap i Sjuhärad 2011-03-09 på Högskolan i Borås Minnesanteckningar 2011-03-16 Diarienummer överfört till 851-11438-2011 1(5) Enheten för social hållbarhet Jesper Svensson Minnesanteckningar från delregionalt partnerskap i Sjuhärad 2011-03-09 på Högskolan

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN JANUARI 2015 Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop. Etableringsreformen genom att skapa ett effektivt system för nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv vill regeringen uppnå följande: En snabbare etablering på arbetsmarknaden Starkare incitament

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp.

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp. Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Mot bakgrund av att antalet personer som sökt asyl i Sverige ökat kraftigt

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända Ev. rehabiliterande insatser Kartläggning och Bosättning Svenska för invandrare SFI Samhälls-orientering Översätta och värdera kompetens Utveckla och stärka kompetens

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Hitta bostad när du bor på ett anläggningsboende

Hitta bostad när du bor på ett anläggningsboende Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2015-03. Till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och bor på något av Migrationsverkets anläggningsboenden.

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna i Uppsala län, Landstinget, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Uppsala universitet

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter

Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter Projektet Förbättrade hälsoundersökningar för migranter (MIG projektet) Landsting i samverkan, maj 2014. Adlon kunskapscenter Innehåll och kvalitet i hälsoundersökningar för nyanlända migranter en guide

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15 Förändringar Asylersättningsförordningen Förändrad ersättning för asylsökande ensamkommande barn Avser barn som efter att kommun anvisats, vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen.

Läs mer

10. 0 Österåker. Medborgarförslag 3/2013 - Fadderfamilj. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG. Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher Sjöman

10. 0 Österåker. Medborgarförslag 3/2013 - Fadderfamilj. Beslutsförslag BESLUTSFÖRSLAG. Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher Sjöman 0 Österåker Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher Sjöman BESLUTSFÖRSLAG 2014-08-26 Medborgarförslag 3/ Till Kommunstyrelsen 10. Medborgarförslag 3/2013 - Fadderfamilj Beslutsförslag Kommunstyrelsen

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA RÖDAKORSKRETS Hösten 2013 Du är en del av världens största mänskliga skyddsnät ta chansen att bli utbildad! Information Utbildningarna är avsedda för kompetensutvecklingen för

Läs mer