Kvalitetsrapport. Barn och elever i behov av särskilt stöd. februari 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrapport. Barn och elever i behov av särskilt stöd. februari 2012"

Transkript

1 Kvalitetsrapport Barn och elever i behov av särskilt stöd februari 2012 Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten

2 Inledning... 3 A. Tidig upptäckt resultat och organisation... 4 Skriftliga omdömen... 4 Åtgärdsprogram och dokumentation kring barn i behov av stöd i förskolan... 5 Sommarskola... 6 Organisation av gruppen... 6 Anpassning i verksamheten... 6 Rutiner för övergång från förskola till förskoleklass/fritidshem... 7 Tidig upptäckt av barns och elevers behov av stöd i sin språkutveckling och hur man åtgärdar detta... 7 Skolfrånvaro... 9 Analys B. Kompetens Specialpedagogiskt kompetenscentrum - SPKC Elevhälsa i skolan Analys C. Grundsärskolan lå 10/ Samverkan med habilitering, logoped. socialtjänst Mottagande Inkludering av särskoleelever i grundskolan Analys Insatser

3 Inledning Skollagen föreskriver att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen 1. I skollagen har det gamla kravet på kvalitetsredovisning tagits bort och ersatts av ett krav på att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Uppgifterna i denna rapport är hämtade från Borås Stads förskolors och grundskolors kvalitetsredovisningar lå 11/12 samt från SPKCs 2 verksamhetsplan. Rapporten är den första i ett förändrat kvalitetssystem för förskola och grundskola. Rapporter kommer att tas fram under en tvåårscykel där en del rapporter skrivs årligen och andra vartannat år. År 1 innehåller rapporter om a. barn och elever i behov av särskilt stöd, b. värdegrund, c. resultat-kunskaper och utveckling och lärande samt d. elever med annat modersmål än svenska. År 2 innehåller rapporter om a. barn och elever i behov av särskilt stöd, b. kvalitetsarbete, c. resultat-kunskaper och utveckling och lärande samt d. fritidshem. Kvalitetsrapporterna ersätter tidigare kvalitetsredovisning i Borås Stad. Följande aspekter tas upp i rapporten om barn och elever i behov av särskilt stöd: A. Tidig upptäckt resultat och organisation B. Kompetens SPKC och Elevhälsan C. Grundsärskolan 1 Skollagen 4kap 3 2 Specialpedagogiskt kompetenscentrum 3

4 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 3 A. Tidig upptäckt resultat och organisation Detta avsnitt fokuserar i år på språkutveckling, vilken är avgörande för att eleven ska utvecklas mot målen i alla ämnen. Både förskola och grundskola har haft och har stora satsningar på språkoch läsutveckling. Tanken är att dessa ska gynna alla elever. Skriftliga omdömen Varje termin upprättas skriftliga omdömen för alla elever i åk 1-9 i alla ämnen eleven har samt specifikt i läsning. För höstterminen finns följande resultat. Andel elever som riskerar ej nå kunskapskraven för läsa (%) Intervall i procent i stadsdelen NORR Asklandaskolan 3,8 Bergdalsskolan 10,5 Borgstenskolan 1,4 Bredaredskolan 14,3 1,4-23,2 Engelbrektskolan 6,3 Erikslundskolan 23,2 Gula skolan 6,8 Sjöboskolan 14,4 Sparsörskolorna 4,9 Fristadskolan Underlag saknas VÄSTER Byttorpsskolan 6,5 Daltorpskolan 14,7 Götaskolan 7,1 Hestra- Midgårdsskolan 8,3 Kinnarummaskolan 6,5 Kristinebergskolan 14,8 Sandaredskolan 6,5 4,5-30,4 Sandhultskolan 7,3 Sjömarkenskolan 4,5 Svaneholmskolan 15,9 Svedjeskolan 7,1 Särlaskolan 30,4 Viskaforsskolan 13,5 Sandgärdskolan 5,3 4 3 Skollagen 3kap elever saknas i underlaget 4

5 ÖSTER Aplaredskolan 9,3 Bodaskolan 12,7 Dannikeskolan 4,4 Ekarängskolan 17,6 Fjärdingskolan 20,8 Gånghesterskolan 3,4 4,4-20,8 Kerstinsgården 5,3 Myråsskolan 6,1 Målsrydskolan 6,2 Rångedalaskolan 11,1 Tummarpsskolan 6,2 Äsperedskolan 4,8 Trandared 8,4 Dalsjöskolan Underlag saknas Totalt Borås 9,3 Åtgärdsprogram och dokumentation kring barn i behov av stöd i förskolan Förskola Utgångspunkten för verksamheten är att den ska utgå från varje barns behov och förutsättningar. Antalet barn i Borås Stad som är i behov av särskilt stöd med dokumenterade insatser har ökat från 93 föregående år till 239 för Antalet har alltså ökat med över 200%. Antal barn som får dokumenterade insatser Det är stor spridning mellan antalet barn förskolorna anger vara i behov av särskilt stöd med dokumenterade insatser. Några förskolor utmärker sig med många barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Andra förskolor uppger att de inte har något sådant barn. Skola Skolan ska upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. I åk 3 skrivs dessa framför allt i svenska/svenska som andra språk och matematik. I övriga ämnen finns endast ett fåtal åtgärdsprogram. I åk 5 skrivs åtgärdsprogram i huvudsak i svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska. Precis som i åk 3 skrivs i övriga ämnen endast ett fåtal åtgärdsprogram. En tendens mot treämnesskola åtminstone t o m åk 6 framträder. I åk 9 skrivs åtgärdsprogram i alla ämnen, men med tyngdpunkt i ämnena svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska, men också i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen. Antalet åtgärdsprogram vid tidpunkten 15 dec läsåret 10/11. Åk SDF Bd En Hk IH Ma Mspr Mo Mu NO Bi Fy Ke Sl SO Ge Hi Re Sh Sv Sva Tk N V Ö N V Ö N V Ö* 5

6 Uppgifter saknas från Dalsjöskolan 4-9, Viskaforsskolan 6-9 och Svedjeskolan. *Bodaskolan har vid denna tidpunkt totalt 38 åtgärdsprogram men dessa är ej fördelade på enskilda ämnen utan är skrivna för elevens hela skolsituation och kan också innehålla anpassad studiegång och särskild undervisningsgrupp. Ovanstående är en förklaring till att antalet åtgärdsprogram inte är angivet för SDF Öster i åk 9 (dvs Dalsjöskolan, Bodaskolan). Sommarskola Sommarskola har anordnats på många skolor i Borås. Det gäller både F-6 skolor men framför allt 7-9- skolor företrädesvis åk 9. Sammanfattningsvis deltog 67 elever i åk 9 och av dessa blev 20 elever behöriga att söka ett nationellt program efter sommarskolan. I åk 8 deltog 73 elever på skolor i Borås. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk7 Åk 8 Åk 9 Behörig åk Organisation Förskola Insatser och förändringar som gjorts i verksamheten där det finns barn som är i behov av särskilt stöd kan delas upp i två kategorier organisation av gruppen och anpassning i verksamheten. Organisation av gruppen Detta är den kategori där de flesta insatserna hamnar. Flera förskolor beskrivs dela upp barngruppen i mindre grupper och/eller tillsätta mer personal som stöd till gruppen. Några exempel finns där man anpassat gruppstorleken med tanke på barn i behov av särskilt stöd. Vissa barn har fått utökad omsorgstid för att få stimulans i sin språkutveckling. Man har gjort förändringar i ansvarsfördelning mellan pedagoger i arbetslaget utifrån bl a personalens kompetens. Några förskolor lyfter fram sitt barnhälsoteam som genom sina olika kompetenser kan ge stöd till personalen. Anpassning i verksamheten Flera förskolechefer talar om anpassning av lärandemiljön och har gjort förändringar när det gäller miljö och material som underlättar för barn i behov av särskilt stöd. Ett gott exempel är Rullans förskola där man bl a förändrat utemiljön så att även funktionshindrade barn kan leka tillsammans med andra barn. Borås Stad har en specialförskola, Kvarngården Mini, för barn som har olika funktionsnedsättningar. Upptagningsområdet är Borås Stad med omnejd. Förskolan erbjuder barnen balans mellan aktivitet och vila samt stimulans i grupp och individuellt med leken i centrum. Oftast arbetar en personal med varje barn för att tillgodose varje barns speciella behov. Dessa barn kan ofta vara infektionskänsliga och i den här lilla förskolegruppen får de ändå möjligheten att må bra. Barnen kan ha olika sätt att kommunicera på t ex tecken, konkreta föremål, bild, doft eller annan kommunikation. Även massage och viss gymnastik ingår i barnens dagsprogram. 6

7 Rutiner för övergång från förskola till förskoleklass/fritidshem Det finns rutiner för övergångar mellan förskolor och skolor. Dessa rutiner revideras i de flesta fall årligen. Omorganisationen i Borås Stad har dock gjort att både rutiner och revideringar inte har fungerat som det brukar. I Stadsdelen Öster finns t ex en utarbetad plan för övergångar inom stadsdelen. Det upplevs som en styrka att ha en gemensam plan, men eftersom planen är ny har man ännu inte hittat helt fungerande verktyg för den. Som ett exempel på detta är den barn-och elevmapp som överlämnas till skolan som upplevs av flera förskolor som bra men samtidigt svår och tidskrävande. Läroplanen i förskolan säger att barn i behov av särskilt stöd ska ägnas särskild uppmärksamhet vid övergång till nya verksamheter. Förskolechefer i Borås Stad beskriver hur man för dessa barn har särskilda överlämningskonferenser med specialpedagog, förskolechef, ansvariga pedagoger i förskola och förskoleklass, föräldrar samt vid behov även personal från habilitering och SPKC. Barnets stödbehov förtydligas av olika parter. Några förskolechefer nämner dock att alla skolor inte har varit så positiva till att träffa föräldrarna. Klassammansättningen görs med hjälp av specialpedagogen och tar hänsyn till barn i behov av stöd. Dokumentation överlämnas efter föräldrars godkännande. Mottagande pedagoger i skolan kan få handledning av specialpedagog när eleven börjar förskoleklassen. I stadsdelen Öster finns en barn- och elevmapp, men många andra förskoleområden beskriver att man använder åtgärdsprogram som stöd i dokumentationen kring dessa barn. Tidig upptäckt av barns och elevers behov av stöd i sin språkutveckling och hur man åtgärdar detta Exempel: På de förskolor där språkpedagog finns kartlägger dessa de blivande förskoleklassbarnens språkutveckling, vilket gör att pedagogerna i förskoleklassen får information vid övergången. I övergången mellan förskola och skola sker ofta överlämningssamtal där mottagande pedagog i förskoleklassen tar del av TRAS 5 för varje barn från förskolan. I samband med övergång är det vanligt att specialpedagogen på förskolan informerar skolans specialpedagog om barn i behov av särskilt stöd. Generellt i Borås upptäcks barn som har behov av stöd i sin språkutveckling redan i förskoleklass genom Bornholmsmetoden dvs screening av varje förskoleklassbarn i läsoch skrivutveckling och TIL 6 som används på några ställen. I skolan görs också andra kontinuerliga uppföljningar av elevers språkutveckling genom t ex LUS 7, läsförståelsetest och ordförståelsetest. Månadsvisa kunskapsuppföljningar sker då pedagog, specialpedagog och rektor följer upp kunskapsutvecklingen hos eleverna. Dessa kunskapsuppföljningar bidrar till att ev behov av stöd i elevs språkutveckling kan ges tidigt. Någon skola har pedagogiska samtal där man fångar upp elever som är i behov av särskilt stöd. I samarbete med specialpedagog avgörs vilken form av stöd som eleven behöver. Specialpedagog i skolan besöker alla arbetslag kontinuerligt och gör observationer för att fånga upp elever som har behov av stöd i sin språkutveckling. Elever i behov av särskilt stöd i sin språkutveckling upptäcks också genom ett utvecklat arbete med språkplattform i förskoleklass. Det beskrivs som att personalen lyssnar mer och försöker ge alla barn samma möjlighet till språkutrymme och att inte kroppsspråka 5 Tidig registrering av språkutveckling 6 Tidig läsutveckling 7 Läsutvecklingsschema 7

8 för mycket. Medvetenheten om behov av språkstöd i alla ämnen har ökat hos pedagogerna. Några skolor har arbetat för att skapa en språkutvecklande miljö för alla barn och ungdomar. Handlingsplan för arbete med elevers läs- och skrivsvårigheter har tagits fram på några skolor. En skola har haft ett läsutvecklingsprojekt läsår 10/11. En läspedagog har intensivläst med elever enskilt och i grupp. Personalen har haft kompetensutveckling i samband med detta. Förståelsen av tidig upptäckt av elevers behov av stöd i sin språkutveckling har med denna satsning förstärkts. Specialpedagog handleder klasslärare och i samråd avgörs vilken form av stöd eleven behöver. Elevhälsan möter personal oftare än tidigare och för dialog kring elevers behov, klasskonferens och elevhälsomöten. CFL kartlägger nyanlända elever innan de börjar på skolan. Skolor beskriver att lärare har strategier för att upptäcka och åtgärda när elever har svårigheter i sin läsning, men saknar kompetens för att fullt ut kunna möta elevernas behov. Man beskriver att man har bra strategier men kunskapen varierar bland pedagogerna. Specialpedagogen har möjlighet att handleda i de fall där lärarna behöver hjälp med strategier. En del skolor menar att det finns stöd till stor del men att det behövs mer stöd av specialpedagog och SPKC för att få det optimala. Lärarna lyssnar regelbundet på elevernas läsning, i de fall det finns behov av mer träning eller andra metoder har de haft tillgång till resurs/speciallärare som gett eleverna extra hjälp. I de flesta arbetslag finns lärare med lång erfarenhet av läsinlärning som kan ge stöd till mer oerfarna lärare. Samarbetet mellan skola och hem är viktigt i läsinlärningen, så barnet får bada i språket. Grundskola Tidig upptäckt Skolorna har besvarat frågan om det finns tillräckligt med verktyg för tidig upptäckt av elever i behov av särskilt stöd enligt följande: JA Både ja och nej NEJ Erikslundskolan Gula skolan Viskafors 1-5 och 6-9, Sandhultskolan Särlaskolan Fjärdingskolan och Dalsjöskolan saknas i underlaget De allra flesta skolor anser alltså att man har tillräckligt med verktyg för att upptäcka när elever har behov av särskilt stöd. De fyra skolor som svarat nej är alla 1-6-skolor. I kvalitetsredovisningen har tidig upptäckt av elever i behov av stöd undersökts utifrån självskattning på nedanstående kvalitativa nivåer. Självskattningen bygger på rektorernas bedömning av var grundskolan som helhet befinner sig: 8

9 1. Skolan har en plan för tidig upptäckt av elevers stödbehov. Huvudansvaret för elever i behov av stöd ligger hos specialpedagogen. NP fungerar som en av de viktigaste indikatorerna för att upptäcka elever med svårigheter. Alla elever får dock inte det stöd de behöver. 2. Skolan strävar efter att utveckla formerna för tidig upptäckt av elevers stödbehov. I stort sett alla elever får det stöd de behöver. Uppföljning av elevens åtgärdsprogram sker vid det individuella utvecklingssamtalet. 3. Skolan arbetar aktivt och framgångsrikt med elever i behov av särskilt stöd. Skolan har utarbetat fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov. Alla elever får det stöd de behöver. Allt stöd följs systematiskt upp, utvärderas och omfördelas vid behov. Det är tydligt att eleverna utvecklas mot målen. Nivå 1 På väg mot Nivå 2 På väg mot Nivå skolor 9 skolor 20 skolor 2 skolor skolor 11 skolor 20 skolor 2 skolor 2010:Ingen uppgift från Erikslundskolan 7-9 och Viskaforsskolan :Ingen uppgift från Sandhultskolan, Erikslundskolan 7-9 och Viskaforsskolan 1-5, 6-9 Mer än hälften av rektorerna skattar sig själva att vara på väg mot nivå 3 eller vara på nivå 3. Befinner sig en skola på nivå 3 innebär det att skolan arbetar aktivt och framgångsrikt med elever i behov av särskilt stöd. Allt stöd följs upp systematiskt. Det är också tydligt att eleverna utvecklas mot målen. Befinner en skola sig på nivå 2 innebär det att i stort sett alla elever får det stöd de behöver. Av skolorna är det sammanlagt 33 av 38 skolor som finns lägst på nivå 2. Marginell skillnad kan ses mellan 2010 och Det som kan utläsas ur tabellen ovan ger en ganska positiv bild av hur skolorna i Borås hanterar och upptäcker barn med särskilda behov. Hälften av skolorna är antingen på väg mot eller har redan fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov. Allt stöd följs upp systematiskt, utvärderas och omfördelas vid behov och det är tydligt att eleverna utvecklas mot målen Skolfrånvaro Specialpedagogiskt kompetenscentrum (SPKC) har gjort kartläggningar sedan 2009 gällande skolfrånvaro. Kartläggningarna visar att frånvaron är stor i våra skolor. Skolfrånvaron är redovisad i alla kommundelar och ett fördjupat arbete har pågått i två av dessa enligt SPKC. Skolfrånvaroundersökningen är genomförd nov Det är ingen större skillnad i frånvaron på 1-6-skolor jämfört med föregående år. Frånvaron fördelar sig jämnt över skolåren. På högstadiet ser man en annan tendens. Frånvaron i dessa åldrar ökar från årskurs till årskurs. I Borås stads perspektiv är frånvaron totalt sett ungefär densamma som föregående år. Utveckling från (samma elevkull) Totalt antal elever i åk : Frånvaro i % av total Antal elever åk Antal elever åk undervisningstid Ströfrånvaro Frånvaro Frånvaro mer än (källa: SPKC) Utöver informationen i tabellen kan vi se att när man jämför åk med åk visar undersökningarna att frånvaron sjunkit generellt. Frånvaro mer än 20 % har sjunkit från 22 elever 2009 till 10 elever SPKC har fått flera uppdrag att samordna stödet kring elever i åk 8-9 genom Samverk. De ser en svag tendens till att dessa uppdrag flyttas ner i åldrarna. Det är positivt om stödet kan sättas in innan frånvaron blivit för stor eller långvarig. 9

10 Analys Definition I skollagen anges att en elev i grundskolan som är i behov av särskilt stöd är en elev som befaras inte kommer att klara de kunskapskrav som ska uppnås. Elever behöver möta lärare som har som utgångspunkt att eleven kan och vill. Skolinspektionen 8 konstaterar i sin undersökning av ca 25 procent av rikets skolor att tillit till alla elevers förmåga inte är en självklarhet i alla skolor och hos varenda lärare. När det gäller förskolan utgår definitionen istället från att barn som av olika skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Här är en skillnad mellan skola och förskola uttryckt i mål eleven ska uppnå och behov barnet har. Undervisning och resurser Det märks att frågan om upptäckt av elevers behov av stöd i sin språkutveckling engagerar och många bra insatser görs som gynnar många elever. Språkplattformen och TRAS 9 i förskolan lyfts fram som en faktor till tidig upptäckt. De flesta barn som behöver stöd i sin språkutveckling upptäcks redan i förskolan idag. Lokala läsutvecklingsprojekt pågår på några skolor och läspedagoger intensivläser med elever. Specialpedagogen är central för planering av insatser. Eleverna skulle dock behöva få sitt särskilda stöd tillgodosett längre än vad de får i dag. Aktuell lärartäthet och budgetanpassningarna i skola och fritids tillåter inte det. Vi har även uppmärksammat att det finns behov av fler speciallärare. Mycket görs, men görs rätt saker? Resultaten utifrån de skriftliga omdömena pekar på att detta inte är tillräckligt. Resultaten visar också att det är stor variation mellan skolor när det gäller hur elever erövrar läsförmåga. Vi kan också se att ca 15 procent av eleverna inte blir behöriga till nationella program på gymnasiet. Vanligtvis brukar förklaringar till detta hänföras till resurser och elevsammansättningar. Skolinspektionen konstaterar 10 att undervisningen inte är tillräckligt stimulerande och att särskilt stöd inte ges till alla elever som inte når eller riskerar att inte nå målen. Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för kunskapsutveckling är läraren och lärarens undervisning. Här finns anledning att närmare granska det som brukar benämnas the black box 11 dvs klassrumsundervisningen. Hattie 12 visar att formativ bedömning generellt ger de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Med detta menas fortlöpande, framåtsyftande bedömning av elevernas prestationer där man uppmärksammar de kvaliteter eleven utvecklar och deras förståelse för vad som ska läras. Systematik i uppföljning På flera skolor sker månadsvisa uppföljningar. Olika typer av systematiska uppföljningar är vanliga. Detta är gott och väl, men det saknas en systematik i användandet av uppföljningarna. Visserligen kan enskilda skolor och förskolor ha en överenskommen systematik, men mellan stadsdelar och i ett Borås Stads-perspektiv saknas en fungerande systematik. I Utvecklingsplanen finns ett avsnitt som beskriver vilka uppföljningar som ska göras, men rapporteringen behöver utvecklas. Det finns även behov av att skapa samsyn när det gäller vad som ska följas upp och vilka verktyg som ska användas i Borås Stad. När det gäller förskolan finns tankar om vad som ska följas upp på Borås Stads-nivå, men det saknas instrument för detta. Språkutvecklande miljö I de allra flesta fall svarar rektorer ja på frågan om lärare har strategier för att upptäcka och åtgärda när elever har svårigheter i sin läsning. Lärarna lyssnar regelbundet på elevernas läsning, i 8 Olika elever samma undervisning Tidig registrering av språkutveckling 10 Olika elever samma undervisning Wiliam: Working inside the black box 12 Hattie: Visible learning 10

11 de fall det finns behov av mer träning eller andra metoder har de haft tillgång till resurs/speciallärare som gett eleverna extra hjälp. Någon rektor skriver: Lärarna har strategier för att upptäcka och åtgärda särskilda behov hos elever när det gäller läsinlärning. Det sistnämnda är en förutsättning för en språkutvecklande miljö. Det handlar dock inte bara om att göra en fysiskt språkligt stimulerande miljö, dvs det räcker inte bara med att erbjuda böcker. Lärare måste också undervisa i läsförståelse. Det måste ske på ett mer medvetet sätt än tidigare. Sedan en termin pågår en lässatsning som går ut på att utbilda lärare på alla F-6-skolor i effektiv läsundervisning. Detta är avgörande för elevernas skolframgång att vi får igång en sådan undervisning. Läsåret 12/13 finns alltså utbildade pedagoger som rektorer tillsammans med specialpedagoger kan använda för implementering av lässatsningsprojektet. Skriftliga omdömen Utifrån inrapporterade skriftliga omdömen ht 11 kan vi se att skillnaden mellan hur många elever som riskerar att inte nå kunskapskraven för läsning varierar stort. Intervallet mellan skolorna ligger mellan 1,4 procent och 30,4 procent av eleverna i alla årskurser. I Borås Stad ligger snittet på 9,3 procent. Det betyder att av 100 elever riskerar ca 9 att inte utveckla läsförmågan tillräckligt för att klara fortsatta studier eller ta aktiv del i samhället. Ågärdsprogrammen I förskolan kan vi se att antalet barn som får dokumenterat stöd har ökat drastiskt. Vad det beror på vet vi inte riktigt, men frågan har under senare år fått en större uppmärksamhet, vilket kan ha gjort att man dokumenterar mer kring dessa barn. Borås Stad har i Utvecklingsplanen gett SPKC i uppdrag att ta fram riktlinjer för dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Begreppet åtgärdsprogram måste tas bort ur förskolans vokabulär eftersom det syftar på att en elev har bedömts riskera att inte nå målen och behöver åtgärder för att undanröja risken. I förskolan finns inga sådana mål att uppnå. SPKC har även fått i uppdrag att arbeta för en bättre kvalitet i åtgärdsprogrammen i grundskolan. Detta blir särskilt viktigt med tanke på att åtgärdsprogrammen är möjliga att överklaga enligt Skollagen. Skolinspektionen skriver i sin rapport 13 att man sett att åtgärdsprogrammen inte alltid utformas med hänsyn till vad eleven faktiskt behöver hjälp med för att nå målen. Det handlar t ex om att åtgärderna tar sikte på annat än själva kursmålen eller att åtgärdsprogrammen mer är en uppmaning till eleven att ändra något i sitt beteende än en beskrivning av vilka åtgärder skolan ska vidta för att stödja elevens utveckling mot målen. Det finns skäl att se över detta även i Borås. Sommarskola Satsningen har varit dyr men uppskattad av dem som deltagit. Det kostade ca 2 mkr att bedriva sommarskola där 20 elever blev behöriga för nationella program. Naturligtvis har även elever i andra årskurser haft nytta av satsningen. Kostnaden för sommarskola blev dubbelt så hög som budgeterat. Borås Stad har fått statsbidrag för stora delar av satsningen men inte fått full täckning. Upplägget på undervisningen har varit annorlunda jämfört med ordinarie undervisning och vi vill undersöka om arbetssättet kan användas under ordinarie skoltid istället. Vi behöver också följa de elever som får behörighet efter sommarskola för att se om de fått tillräckliga kunskaper för att klara sina gymnasiestudier. Det har ifrågasatts om eleverna tillägnar sig kunskaper under några få veckor på sommarskola. Detta behöver undersökas och Borås högskola kommer att utvärdera satsningen. Till kommande år görs analys av uppföljningar på gymnasieskolan genom bedömningsinstrument i svenska, matematik och engelska samt genom betygsresultat. 13 Olika elever samma undervisning

12 Organisation och anpassning Förskolorna i Borås visar att man tydligt anpassat lärandemiljön till de barn som finns i gruppen. Det finns många exempel på detta. Skolinspektionen 14 skriver dock att ca 25 procent av förskolorna i riket inte anpassar verksamheten efter varje barns behov bl a beroende på bristande ekonomi eller att man inte gjort någon utredning av barnets behov. Det finns därför anledning att fundera över om varje barns behov blir tillgodosett i hur förskolorna i Borås Stad anpassar lärandemiljön. Skolorna menar att man har bra verktyg för tidig upptäckt och att man arbetar framgångsrikt med elever i behov av stöd. Verkligheten visar dock att procent av eleverna årligen inte får behörighet till nationella program på gymnasiet. Detta tyder på att det finns system för att upptäcka barn och elever i behov av särskilt stöd, men att det också finns brister i systematisk uppföljning, metodval och resurser. Samverkan med resurser utanför förskola och skola kan upplevas som svår att få till eller att det tar för lång tid. Övergångar Det finns fungerande rutiner kring övergångar och som revideras årligen i de flesta fall. Det är viktigt att ta tillvara varandras kunskaper och kompetens när det gäller övergången mellan förskola och förskoleklass. Det som skulle kunna utvecklas är innehållet i övergångsmötena, bl a vilka frågor som ställs och att informationen som lämnas över är relevant och viktig. En gemensam strukturerad plan för övergångar i Borås Stad efterfrågas där Elevhälsan har säkerställt information som lämnas över. Skolfrånvaro Årligen genomförs skolfrånvaroundersökning i november månad av SPKC. Resultatet redovisas för skolledningarna och skolorna arbetar med att skapa rutiner vid skolfrånvaro och hur de kan arbeta förebyggande. Skolfrånvaroundersökningarna har genomförts tre år i rad Positivt är att frånvaron sjunkit för åk 7 mellan 2009 och Detta är ett steg i rätt riktning. När man undersökt samma elevkull mellan åren 2009 och 2011 är bilden en annan. Antalet elever ökar såväl när det gäller ströfrånvaro som frånvaro med mer än 20 procent av undervisningstiden. Många elever missar viktig undervisning. På detta område är tidig upptäckt centralt. SPKC följer statistiken och redovisar till områdesledningen i varje stadsdel. Här skulle det behöva utvecklas nya arbetssätt kring denna problematik. B. Kompetens Detta avsnitt fokuserar på den kompetens som utgör ett stöd för barn och elever i behov av särskilt. Det handlar om arbetssätt och kvalitet. Specialpedagogiskt kompetenscentrum - SPKC SPKC har en samlad elevhälsokompetens, bestående av tre socionomer, en psykolog, logoped, MLA-medicinskt ledningsansvar- och 10 specialpedagoger/speciallärare med olika fördjupade kompetenser. Detta innebär att vi kan möta uppdragen från rektorer/förskolechefer med ett tvärprofessionellt synsätt. SPKC har genomfört 228 uppdrag från rektorer och förskolechefer 2010/2011. Uppdragen har bestått av både råd- och stöduppdrag och samverkansuppdrag. SPKCs uppdrag är att vara både stödjande och skolutvecklande. SPKC arbetar också med förebyggande och främjande insatser genom värdegrundsföreläsningar och fortbildningsinsatser inom specifika områden. 14 Olika elever samma undervisning

13 Uppföljningsansvar för hörselelever och individintegrerade särskolelever har systematiserats till ett besök och ett samtal/termin. I genomsnitt handlar det om 35 elever med hörselnedsättning och individintegrerade särskoleelever. Idag gäller uppdraget skolans elever men för barn med hörselnedsättning är tidiga insatser av största vikt. SPKC har också arbetat med att genomföra andra uppdrag och aktiviteter t ex LOGOS-nätverk som genomförts 1 ggn/termin. LOGOS är ett datorbaserat och standardiserat testmaterial som bl a testar språkliga färdigheter. Det används för att diagnostisera lässvårigheter i de tidiga åren. Elevhälsa i skolan Elevhälsoteamen på den enskilda skolan är idag organiserad av en central Elevhälsa i respektive stadsdel. I skolornas elevhälsoteam ingår olika kompetenser såsom t ex specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska, speciallärare, studie-och yrkesvägledare, socialpedagog och samtalspedagog. Omfattningen av tjänsterna varierar beroende på storlek på skolorna och det är vanligt att man delar på t ex kurator och psykolog med andra skolor. Några skolor lyfter också vikten av att ha genomtänkta strategier för hur man använder varandras kompetenser inom teamet. Någon rektor menar att det är av största vikt att dessa funktioner fungerar bra i ett elevhälsoarbete och att de olika rollerna förstår sitt uppdrag. Det kan vara ett stort dilemma för rektor när det inte fungerar. På några skolor saknas en del kompetens hos specialpedagogen, t ex i läs- och skriv eller matematik. Man saknar också tillgång till tillräcklig psykologresurs. Logopedresurs efterfrågas av många skolor. Genomgående är att tiden inte upplevs räcka till för behovet som finns på skolorna. Ett gott exempel på ett strategiskt arbete i elevhälsoteamet finns i Dalsjöfors där man, enligt en rektors bedömning uppnått en väl balanserad fördelning av EHT: s stöd- och handledningsinsatser mellan lågstadieskolorna och mellan-/högstadieskolan. Rutiner för kartläggning och uppföljning av elevers behov finns framtagna och tillämpas på skolan. System för tidig upptäckt av stödbehov hos elever är under framtagning. Utifrån påvisade resultat i årets elevkonferenser finns en tydlig tendens hos skolans pedagoger att tillämpa ett elevhälsoperspektiv i planerande och genomförande av stödåtgärder. Analys Kompetens Rektorer säger att fler av personalen på skolan har skaffat sig kompetens inom området. Man anger dock inte inom vilket specifikt område. Elevhälsan möter personal oftare än tidigare och för dialog kring elevers behov genom klasskonferens och elevhälsomöten. SPKC menar att kompetensen på skolorna måste höjas och en satsning på fortbildningar för att få till tidigare insatser måste göras. Det behövs utbildning till pedagogerna på golvet. SPKC konstaterar att det som gett mest effekt på området är när lärare haft en fortbildning med handledning i det egna problemet. Skolområden utan specialpedagog har haft större behov av insatser. C. Grundsärskolan lå 10/11 Elev som ej når målen för att den har en utvecklingsstörning har rätt till grundsärskola. För att ta beslut om det ska SPKC göra en helhetsbedömning utifrån 4 utredningar. Den pedagogiska utredningen ska visa om eleven når kunskapskraven i grundskolan. Den psykologiska utredningen ska visa om eleven har en utvecklingsstörning. Den medicinska utredningen ska visa om det finns medicinska orsaker som kan påverka inlärningen och den sociala utredningen ska visa om det finns ett stöd utanför skolan. Vårdnadshavare måste ge sitt medgivande till särskoleplaceringen innan beslut fattas. 13

14 Fjärdingskolan med inriktning träningsskola består av två enheter. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Det har under läsåret 10/11 varit 30 elever inskrivna. Den ena enheten är mer anpassad för elever med stora rörelsehinder, medan den andra avdelningen är för elever med autism och utvecklingsstörning. Grundsärskolan åk 1-10 samt en träningsskolenhet finns på Erikslundskolan, Sjöboskolan samt träningsskolan på Byttorpskolan. Särskolan har många kontaktytor för samverkan och samarbete utanför skolan. Elevernas behov speglar såväl psykologiska, emotionella som fysiska aspekter av deras tillvaro. Detta tillhör särskolans vardag och är viktiga aspekter i arbetet med att eleverna ska kunna nå sina kunskapsmål. Elevhälsoteamets personal arbetar både med grundskolan och med särskolan på Sjöboskolan och Erikslundskolan. Datorn är ett viktigt verktyg i undervisningen för dessa elever och programmen fungerar inte tillfredställande. Detta påverkar både innehåll i undervisningen och användandet av datorerna vilket har en negativ påverkan på elevernas kunskapsinhämtande. Digitalkamera används dagligen för att dokumentera elevernas lärande och för att få bilder för att kunna kommunicera med eleven. Den största svagheten beträffande datoranvändningen är skörheten i det pedagogiska nätverket samt att kompensatoriska hjälpmedel ofta kräver prestanda som inte tillhandahålls i Borås stad. Genom medlemskap i Särnät har pedagogerna tillgång till Utbildning/information om ITbaserade hjälpmedel. Samarbete och utbildning sker med SPSM 15 i Göteborg. Arbete med bedömningsfrågor pågår för att skapa större tydlighet och likvärdighet i pedagogernas förhållningssätt till betyg och bedömning. Av kvalitetsredovisningen framgår att rektorn tycker att lärarna, genom arbetet med de skriftliga omdömena, har blivit säkrare i sina omdömen. När det gäller bedömning för lärande uttrycker rektor i kvalitetsredovisningen att det är skiftande kvalitet. En del har väl utvecklande metoder och vissa behöver komma igång. På en skala från 1 3 självskattar rektorn sig på 2 vilket innebär att pedagogerna tydliggör målen i de flesta ämnena för eleven vid upprepade tillfällen under läsåret. Pedagogerna gör ibland eleverna medvetna om lektionens syfte och mål. Pedagogerna ger exempel på vad som kännetecknar god kvalitet i respektive ämne. Samverkan med habilitering, logoped. socialtjänst Kontakter med olika institutioner och samverkan med dessa sker i stor omfattning. Habiliteringens olika specialistfunktioner är värdefulla i samarbetet för att elevernas behov ska kunna tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Ofta sker samverkan inom ramen för nätverksmöten med flera aktörer involverade. I vissa mycket komplicerade ärenden har skolan stöd och samarbete med SPSM. Mottagande Skolinspektionens krav att säkerställa att elever är rätt mottagna i särskolan har krävt stora insatser av SPKCs personal. Granskningen av grundsärskolans elevakter är nästan avklarad och Skolinspektionen har lämnat sin slutrapport. Nya manualer för de olika utredningarna har arbetats fram och elevhälsopersonalen har utbildats i dessa. SPKC har fattat 55 nya beslut om elev har rätt att vara kvar i grundsärskolan. På grund av brist på skolläkare saknas 20 medicinska 15 Specialpedagogiska Skolmyndigheten 14

15 utredningar. Detta planeras bli klart jan/feb Några elever har flyttat eller avlidit. Det har varit ett resurskrävande arbete inte bara för SPKC utan också för elevhälsans personal att göra denna granskning av utredningar. Behovet av kompetensutveckling för elevhälsan kuratorer, specialpedagoger och psykologer blev synligt och SPKC har planerat och genomfört utbildningsinsatser för dessa grupper. En fråga ställs om det finns det en överrepresentation av elever med utländsk bakgrund i särskolan. Om bristande språkkunskaper påverkar mottagandet i särskolan måste detta analyseras noga. Inkludering av särskoleelever i grundskolan De 32 individintegrerade särskoleelever är fördelade på 18 grundskolor. Det finns tre inkluderade elever som är inskrivna i särskola med inriktning mot träningsskola, dvs läser ämnesområden. SPKC har uppföljningsansvaret som har systematiserats till ett klassrumsbesök och ett samtal per termin. Samtalet efter klassrumsbesöket är ett viktigt samtal eftersom SPKC har möjlighet att tillsammans med berörd pedagogisk personal, personal från elevhälsan och rektor, gå igenom klassrumsobservationer och följa upp framgångsfaktorer, kursplaner mm. Önskar skolan ytterligare stöd skickas ett uppdrag till SPKC. Rutiner för övergången till gymnasiet för individintegrerade elever har utarbetats. Nätverksträffar med lärare som har individintegrerade elever, som brukar hållas två gånger per termin, har pga Skolinspektionens rapport inte kunnat fullföljas i samma omfattning under läsåret. En träff för personal som arbetar med elever med inriktning mot träningsskolan har genomförts. Analys Mottagandet i särskolan har granskats av Skolinspektionen och har inneburit att rutinerna har utvecklats. Utifrån Skolinspektions kritik har kvaliteten och rättssäkerheten när det gäller mottagande i särskolan ökat i Borås Stad. Borås stad ska arbeta för inkludering och SPKC har i uppdrag att öka och möjliggöra detta. Föräldrarna skall kunna välja inkludering om de vill. På grund av ekonomiska neddragningar i stadsdelarna finns enligt SPKC en ökad tendens att flytta över individintegrerade elever från sin hemskola till särskolegrupp. Föräldrar kan känna sig mer eller mindre tvingade att välja särskolegrupp för sitt barn eftersom skolan säger att de inte kan ge mer insatser eller anpassa mer. Om rätt förutsättningar ges till eleven kanske han/hon utvecklas mycket mer i grundskolans miljö genom att imitera och ta del av denna miljö och kamrater. Konsekvenser blir också för övriga elever att de inte får samma möjligheter att möta elever med utvecklingstörning, vilket medverkar till en segregering. Skolor har haft svårt för att tolka och veta hur de skall bedöma elever som är inskrivna i särskolan. Skolverket har konstaterat att kvaliteten på undervisningen i särskolan ofta brister. Fokus ligger mer på omsorg än på kunskap och elever ges inte alltid den stimulans de behöver för att utveckla sina kunskaper. Lärare bör i större utsträckning ta fram rutiner för att systematiskt utvärdera elevernas kunskapsutveckling. För att detta ska ske behövs kompetensutveckling. Trots att rektor menar att förmågan att bedöma har ökat i Borås bedömer vi att det behövs mer kompetens på området. Särskolans elever är i stort behov av fungerande digitala undervisningsresurser. När det gäller datorer är det en stor brist i Borås Stad att man på organisationsnivå inte kan ge förutsättningar 15

16 till ett fungerande IT-stöd. För att nå ökad måluppfyllelse för dessa elever är av detta yttersta vikt att det finns en prestanda i Borås Stad som möjliggör att man kan nyttja de programvaror som krävs. Insatser Mål 1. Elevhälsoarbetet bidrar till att alla elever når de nationella målen när det gäller lärande och hälsa. 2. Elevhälsoarbetet bedrivs likvärdigt i Borås Stad. 1a 2a 2b Förskola åtgärder Start Ansvar Utvärdering Ansvar Utveckla utvärderingsverktyg för att ht 11 UE ht 13 UE kunna mäta effekten av SPKC:s arbete. Ta fram riktlinjer för dokumentation ht 11 SPKC ht 13 SPKC kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Implementera riktlinjer för elevhälsa i ht 11 SDF Ht 13 UE varje stadsdel. Skola åtgärder Start Ansvar Utvärdering Ansvar 1b Förbättra kvaliteten i ht 11 SPKC ht 12 SPKC åtgärdsprogrammen. 1c Utveckla utvärderingsverktyg för att ht 11 UE ht 12 UE kunna mäta effekten av SPKC:s arbete 1d Organisera och utveckla nätverken pågår SPKC vt 12 SPKC kring Logos 1e Fortsatt arbete med pågår SPKC vt 12 SPKC skolfrånvaroundersökning i åk 1-9 1f Genomföra och utvärdera lovskola pågår OC, KC, ht 11 UE UE 1g Utveckla metodik och pedagogik i pågår rektor vt 12 UE särskolan 2b Implementera riktlinjer för elevhälsa i varje stadsdel samt ht 11 SDF, UBF vt 12 SDF, UBF Utbildningsförvaltningen 2c Ta fram och implementera rutiner för pågår SPKC vt 12 SPKC mottagandet i särskolan 2d Tillse att alla elever har tillgång till nödvändig specialpedagogisk programvara pågår SPKC årligen UE Förväntade effekter 1. Det är tydligt att eleverna utvecklas mot målen. 1. Förskolechefer och rektorer bedömer att alla barn och elever får det stöd de behöver. 1. Alla förskolor och skolor har fungerande rutiner för tidig upptäckt av barns och elevers stödbehov. 1. Allt stöd följs systematiskt upp, utvärderas och effektiviseras. 1. Fler elever blir behöriga till gymnasiet. 2. Borås Stad har gemensamma riktlinjer kring dokumentation av barn i behov av stöd i förskolan. 2. Alla som arbetar i förskolan och skolan tar ansvar för och vara delaktiga i elevhälsoarbetet. 2. Elevhälsoarbetet förebygger ohälsa samt uppmärksammar och undanröjer hinder för lärandet. 16

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2013

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2013 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2013 Kvalitetsrapport om skolformerna i Borås Stad Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten 0 Sammanfattning Tidig upptäckt förskola Rutiner och verktyg

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16

Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Visättraskolans elevhälsoplan 2015/16 Det här dokumentet innehåller en beskrivning av hur Visättraskolans elevhälsoteam är uppbyggt samt en beskrivning elevhälsoteamets utvecklingsområden inför läsåret

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Elevernas rätt till särskilt

Elevernas rätt till särskilt Revisionsrapport Elevernas rätt till särskilt stöd Viktor Prytz Staffanstorps kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammafattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och revisionskriterier...

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

En skola för alla. Mot en inkluderande skola. Rapport från arbetsgruppen 20100526

En skola för alla. Mot en inkluderande skola. Rapport från arbetsgruppen 20100526 En skola för alla Mot en inkluderande skola Rapport från arbetsgruppen 20100526 Inkludering integrering g Inkludering: miljön anpassas efter elevens behov. Integrering: eleven anpassar sig till miljön.

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation Höörs kommun 27 sep 2014 Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation undervisning pedagogisk utredning stöd i form av extra anpassningar inom ramen

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen 2014 Råd- och Stödteamet Information från Utbildningsförvaltningen Råd- och Stödteamet (RoS) Allmänt Råd- och Stödteamet (RoS) är en gemensam stödfunktion inom Utbildningsförvaltningen i Ronneby kommun.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer