Undervisning och resultat

Transkript

1 Undervisning och resultat Kvalitetsrapport om skolformerna i Borås Stad Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...5 Pedagogiskt ledarskap...6 Skolutveckling på systemteoretisk grund...8 Resultat Grundskola...9 Nationella prov...10 Skriftliga omdömen...14 Betyg...15 Uppföljning...19 Planering och genomförande av undervisning...20 Övergångar...24 Resultat Gymnasieskolan...25 Nationella prov...25 Betyg...26 Introduktionsprogram...29 Gymnasiesärskolan...29 Vuxenubildningen...30 Grundläggande vuxenutbildning...30 Gymnasial vuxenutbildning...30 Gymnasial utbildning med yrkesinriktning...30 Särskild utbildning för vuxna - särvux...30 Svenskundervisning för invandrare Undervisning - Förskolan Lekinriktat arbetssätt...32 Matematikutveckling...34 Språkutveckling...36 IKT...38 Analys...38 Undervisning - Grundskolan...39 Lärandemiljö...39 Matematik...39 Läsning språkutveckling...41 Bedömning för lärande (BFL)...42 IKT...44 Undervisning - särskilda undervisningsgrupper...45 Grundsärskolan...47 Undervisning Gymnasieskolan...50 Uppföljning av utvecklingsåtgärder för undervisning och resultat beskrivna i Utvecklingsplanen

3 Sammanfattning Forskning säger att det pedagogiska ledarskapet är en av flera faktorer som har en avgörande betydelse för resultatet i förskola och skola. Denna rapport visar att majoriteten av förskolecheferna bedömer att de har fokus på det pedagogiska uppdraget, men har svårt att fullt ut få tiden att räcka till. Vidare kan konstateras att förskolecheferna i år gör en mer positiv bedömning av sitt pedagogiska ledarskap jämfört med förra året. I jämförelse med förskolecheferna har rektorerna i Borås Stad bedömt sig lägre i sitt pedagogiska ledarskap. Mer än hälften menar att de har fokus på det pedagogiska uppdraget, men har svårt att fullt ut få tiden att räcka till. I rapporten går också att läsa att det är mer markant i förskolan att man saknar administrativt stöd jämfört med skolan, även om drygt hälften av rektorerna också har sagt att det finns väldigt lite administrativt stöd. Denna rapport visar också att möjligheten för elever från årskurs 9 att söka till gymnasieskolan har ökat efter läsåret 2011/2012. Nu är det 86,7 procent av eleverna från årskurs 9 som, efter avslutad grundskola, är behöriga att söka vidare till nationellt program på gymnasiet. En intressant iakttagelse är när vi jämför resultaten på de nationella proven i årskurs 9 med slutbetyget i samma årskurs. I matematik är det stor skillnad mellan det nationella provresultatet och slutbetyget. 12,3 procent av eleverna har fått slutbetyg i ämnet trots att kunskapskraven inte har uppfyllts för godkänt nationellt prov. I svenska och engelska är skillnaden mellan nationellt prov och slutbetyg rimliga; 2,6 procent respektive 2 procent fler elever har fått betyg än nått kunskapskraven på det nationella provet. Av resultaten för övrigt är det intressant att se att årets årskurs 6 elever har klarat de nationella proven bra. När det gäller skriftliga omdömen vårterminen 2012 kvarstår problemet att få alla omdömen inrapporterade. För läsning specifikt ser vi att det är 90,8 procent av eleverna i Stadsdel Norr som når kunskapskraven i läsning, 89,7 procent av eleverna i Stadsdel Väster och 87,9 procent i Stadsdel Öster. Språkundervisningen i förskolan fungerar bra på flera punkter men det finns tre utvecklingsområden som behöver uppmärksammas. Det första området är modersmålsstöd för barn med annat modersmål än svenska. Det andra handlar om hur föräldrar involveras i barnens språkutveckling, särskilt då förskolan kan utgöra första mötet med det svenska språket och det tredje området handlar om att pedagogerna vinnlägger sig om att skapa en dialog med varje barn med respekt för barnets uttryckssätt och med en uppriktig vilja att förstå vad barnet menar. Borås Stads lässatsning har pågått under läsåret. Alla F-6 skolor har nu personal, utbildad genom lässatsningen, som tillsammans med specialpedagog och rektor ska se till att kunskapen sprids på den egna skolan. Att denna satsning har varit lyckad visar denna rapport även om den nyvunna kunskapen ännu inte har överförts till alla pedagoger på skolan, vilket alltså kommer att göras läsåret Matematikundervisningen i förskolan fungerar bra på flera punkter, men behöver utvecklas inom några områden. Den första gäller hur pedagoger skapar en miljö där alla barn får tilltro till sin förmåga i matematik. Den andra aspekten handlar om hur personalen synliggör barnens lärande och den tredje aspekten är att pedagogerna vinnlägger sig om att skapa en dialog med varje barn. I grundskolan har Borås Stad satsat på matematikutveckling under tre läsår, Utvecklingsarbetet har riktats till samtliga lärare som undervisar i matematik åk 1-6. Tyngdpunkten har lagts på åk 1-3 med regelbundna uppföljningar som återkopplas till respektive skola och med stöd av utvecklingspedagoger diskuterar arbetslagen hur matematikundervisningen 3

4 bör utvecklas. En gemensam plattform för matematik åk 1-6 har tillfört tydlighet och struktur med tydliga mål för varje årskurs. Satsningen har stimulerat till nya arbetssätt och även givit upphov till förändringar i organisation och i undervisningens innehåll. Det har även blivit tydligt att lärare är mer medvetna om vikten av kunskapsuppföljning för att kunna individualisera undervisningen på rätt nivå och att kunna arbeta formativt. Få skolor diskuterar matematiken vid övergång från förskoleklassen till åk 1. I grundskolan är en utveckling av matematikundervisningen synlig. Lärare granskar sina läromedel kritiskt och planerar sin undervisning utifrån styrdokumenten i högre grad än tidigare. Sedan januari 2012 deltar Borås Stad i Sveriges kommuner och Landstings (SKL:s) matematiksatsning PISA Det innebär fortsatt fokus på matematikutvecklingen i kommunen med särskild uppmärksamhet mot hur vi kan styra och leda arbetet för att förbättra alla elevers matematikkunskaper. Bedömning för lärande (BFL), som nu omfattar alla skolor i Borås, börjar försiktigt genomsyra våra skolor. I rapporten kan man läsa att det finns skolor där elever själva håller i utvecklingssamtal och där rektorer lyfter goda exempel som handlar om BFL i olika sammanhang, tar upp BFL på medarbetarsamtal och prioriterar BFL under konferenstid. Två tredjedelar av skolorna i Borås menar att rektor organiserar verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att planera undervisningen. Resterande anger att detta fungerar delvis. Samma förhållande gäller för hur rektor utvecklar former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärare. Två tredjedelar av skolorna behöver göra en översyn över hur undervisningstiden fördelas så att eleverna ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i alla ämnen. Detta bedömer de flesta rektorer fungera delvis, så här finns mer att göra. En majoritet av kommunens förskolor och skolor bedömer att datorns möjligheter inte tas tillvara i undervisningen och att intresse och kompetens brister hos personalen. Jämfört med tidigare år kan vi se en tillbakagång och den bristande utrustningsnivån anges som en tillbakahållande faktor. Med tanke på att en majoritet av kommunens lärare nu har genomgått PIM-utbildning och att lärplattformen Ping pong introduceras på samtliga skolor, är det oroande att många skolor fortfarande har datorbrist och att det saknas likvärdighet på kommunens olika skolor. Planer för övergångar finns på de flesta skolor i Borås Stad och styrkan i att ha en systematik i tidsplan och revidering av överlämningsrutinerna framhålls. Där svagheter i övergångar lyfts fram hänförs de till bristande organisation, att överlämnandet handlar för lite om elevens kunskaper, bristfällig dokumentation samt svårigheter att få fram informationen till mottagande lärare. 4

5 Inledning Skollagen föreskriver att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen 1. I skollagen har det gamla kravet på kvalitetsredovisning tagits bort och ersatts av ett krav på att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Uppgifterna i denna rapport är hämtade från Borås Stads förskolor och grundskolor. Rapporten är den andra i ett förändrat kvalitetssystem för förskola och grundskola i Borås Stad. Rapporter tas fram under en tvåårscykel där en del rapporter skrivs årligen och andra vartannat år. År 1 innehåller rapporter om a. barn och elever i behov av särskilt stöd, b. värdegrund, c. resultat och undervisning samt d. elever med annat modersmål än svenska. År 2 innehåller rapporter om a. barn och elever i behov av särskilt stöd, b. kvalitetsarbete, c. resultat och undervisning samt d. fritidshem. Kvalitetsrapporterna ersätter tidigare kvalitetsredovisning i Borås Stad. Följande aspekter tas upp i rapporten om undervisning och resultat Pedagogiskt ledarskap Resultat Undervisning Rapporten innehåller ett antal självskattningar där förskolechefer och rektorer har gjort kvalitativa bedömningar av sin verksamhet. 1 Skollagen 4kap 3 5

6 Pedagogiskt ledarskap Forskning säger att det pedagogiska ledarskapet är en av flera faktorer som har en avgörande betydelse för resultatet i förskola och skola. Skolinspektionen definierar pedagogiskt ledarskap som allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat 2 Vi har i denna rapport tittat på hur förskolechefer och rektorer självskattar sitt uppdrag. Förskola Självskattning om ledarskap 1. Förskolechef har svårt att prioritera det pedagogiska uppdraget. Större delen av tiden går åt till administrativa sysslor. Förskolechef är till viss del delaktig i det pedagogiska samtalet. 2. Förskolechef har fokus på det pedagogiska uppdraget, men har svårt att fullt ut få tiden att räcka till. Det finns väldigt lite administrativt stöd. Förskolechef är till stor del delaktig i det pedagogiska samtal som pågår. Förskolechef har i viss mån koll på att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet och fungerar som stöd till sin personal. Förskolechef ansvarar i viss mån för förskolans kvalitet. 3. Förskolechef kan ha fokus på det pedagogiska uppdraget. Förskolechef initierar och leder det pedagogiska samtalet. Förskolechef har koll på att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet och fungerar som stöd till sin personal. Förskolechef ansvarar för förskolans kvalitet. Stadsdel 1 På väg 2 På väg 3 Norr 9 förskolor Väster 3 förskolor 12 förskolor 14 förskolor Öster 3 12 förskolor 4 förskolor Borås Stad 3 förskolor 33 förskolor 29 förskolor Skola Självskattningar om ledarskap 1. Rektor har svårt att prioritera det pedagogiska uppdraget. Större delen av tiden går åt till administrativa sysslor. Rektor är till viss del delaktig i det pedagogiska samtalet. 2. Rektor har fokus på det pedagogiska uppdraget, men har svårt att fullt ut få tiden att räcka till. Det finns väldigt lite administrativt stöd. Rektor är till stor del delaktig i det pedagogiska samtal som pågår. I viss mån följs skolans resultat upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 3. Rektor kan ha fokus på det pedagogiska uppdraget. Rektor initierar och leder det pedagogiska samtalet. Rektor har koll på att undervisning bedrivs i enlighet med styrdokumenten och fungerar som stöd till sin personal. Rektor följer systematiskt upp skolans resultat och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Stadsdel 1 På väg 2 På väg 3 Norr 4 1 skola 1 skola 8 skolor 2 Skolinspektionen: Rapport 2012:1 Rektors ledarskap 3 Kerstinsgården saknas i underlaget 6

7 Väster 5 1 skola 8 skolor 5 skolor 1 skola Öster 6 4 skolor 4 skolor 4 skolor 7 1 enhet 2 enheter 3 enheter Borås Stad 2 skolor 5 skolor 1 enhet 20 skolor 2 enheter 9 skolor 3 enheter 1 skola Analys 1 På väg mot 2 På väg mot förskolor 33 förskolor 29 förskolor 2 skolor 5 skolor 20 skolor 9 skolor 1 skola förskolor 2 skolor 5 förskolor 13 skolor 23 förskolor 14 skolor 16 förskolor 9 skolor 2 skolor förskolor 2 skolor 7 förskolor 3 skolor 18 förskolor 24 skolor 17 förskolor 10 skolor 2 förskolor 1 skola skolor 11 förskolor 9 skolor 22 förskolor 18 skolor 14 förskolor 9 skolor 1 skola 94 procent av förskolecheferna bedömer att de ligger på nivå 2 och på väg mot nivå 3, vilket innebär att förskolechef har fokus på det pedagogiska uppdraget, men har svårt att fullt ut få tiden att räcka till. Det finns väldigt lite administrativt stöd. Förskolechef är till stor del delaktig i det pedagogiska samtal som pågår. Förskolechef har i viss mån koll på att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet och fungerar som stöd till sin personal. Förskolechef ansvarar i viss mån för förskolans kvalitet. Vi kan konstatera att förskolecheferna gör en mer positiv bedömning av sitt pedagogiska ledarskap jämfört med förra året då 83 procent gjorde samma bedömning. I klimatundersökningen ser vi att ca 63 procent av personalen tycker att det är förskolechefen som leder utvecklingen av det pedagogiska arbetet, vilket är en stor skillnad jämfört med förskolechefernas självskattning. Det är fler pedagoger, 76 procent, som menar att förskolechefen följer den pedagogiska verksamheten. Här är det viktigt att se att det är skillnad på att följa och leda en verksamhet. Många kommenterar att de har en bra förskolechef som är insatt i de pedagogiska frågorna. I kommentarerna nämns brist på tid och besparingar som orsaker till varför inte chefen leder utvecklingen av det pedagogiska arbetet. Ungefär 70 procent av pedagogerna tycker att förskolechefen åstadkommer uppslutning kring förskolans mål hos alla medarbetare, vilket är en viktig del i ett utvecklingsperspektiv. Det är mer markant i förskolan att man saknar administrativt stöd jämfört med skolan, även om drygt hälften av rektorerna också har skattat sig på den nivå som innebär att det finns väldigt lite administrativt stöd. De administrativa uppgifterna, t ex arbetsmiljöfrågor och personalärenden tar mycket tid, detta är en upplevelse förskolecheferna samstämmigt ger uttryck för. I några förskoleområden bedrivs utveckling av arbetslagens arbete genom ett systematiskt kvalitetsarbete och med hjälp av utvecklingspedagoger som har koppling till arbetslagen. Dessa upplevs som ett stöd i att utveckla det pedagogiska arbetet, följa upp, utvärdera och analysera verksamheten. Några har infört ett pedagogiskt årshjul för att skapa struktur för kvalitetsarbetet. Stadsdelen Väster konstaterar att man i och med förändringarna i verksamheten måste hitta nya vägar för att ha koll på verksamhetens utveckling. 4 Gula skolan saknas i underlaget 5 Byttorp, Sandhultskolan saknas i underlaget 6 Myrås, Dalsjöskolan 6-9, Kerstinsgården saknas i underlaget 7 I de kommungemensamma na ingår: Kommunikationsklass, Grundsärskolan, Sjukhusskolan, Sjöhagen och Funningen 7

8 2011 befann sig 62 procent av rektorerna på nivå 2 och uppåt och i år är siffran 81 procent. I jämförelse med förskolan har rektorerna i Borås Stad skattat sig lägre i sitt pedagogiska ledarskap. Mer än hälften menar att de har fokus på det pedagogiska uppdraget, men svårt att fullt ut få tiden att räcka till. Rektorer är till stor del delaktiga i det pedagogiska samtal som pågår och i viss mån följs skolans resultat upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. I Stadsdelen Norr har man haft förändringar i bl a ledningsorganisationen som inneburit ett högt tryck på rektorerna och detta har påverkat deras möjlighet att verka som pedagogiska ledare. 61 procent av personalen har i klimatundersökningen angett att rektor är en tydlig pedagogisk ledare, vilket skiljer sig markant från rektorers självskattning. Ungefär lika många, 68 procent menar att rektor är den som leder skolutvecklingen. Gymnasieskola Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av rektor. Rektor ska också särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektor som pedagogisk ledare utvärderas årligen i skolklimatundersökningen. Lärare och elever tar ställning till ett antal påståenden om rektors pedagogiska ledarskap på en sexgradig skala, där 1 innebär Stämmer inte alls, 2 Stämmer dåligt, 3 Stämmer ganska dåligt, 4 Stämmer ganska bra, 5 Stämmer bra och 6 Stämmer helt. Elevresultaten finns inom intervallet 3-5 och lärarnas mellan 4-4,5. Ett värde på 4 är godtagbart och värdet 5 är gott. Svarsfrekvensen på årets undersökning var 77 procent. Analys Både elevernas och lärarnas värdering av området Skolledning/rektor är relativt lågt, totalt 4,3. Liksom tidigare år utgör resultatet på skolklimatundersökningen ett underlag för analys och åtgärder på såväl skol- som förvaltningsnivå. Styrning och ledning är ett av utvecklingsområdena i nämndens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås och har som mål väl fungerande pedagogiskt ledarskap. Genomförd enkätundersökning och skolornas resultat i övrigt utgör underlag för planering av ytterligare satsningar för att fullt ut nå ett väl fungerande ledarskap. Skolutveckling på systemteoretisk grund I Borås Stad har vi sedan 2008 haft systemteori som utgångspunkt i vårt arbete och detta har bl a synts i en ledarutbildning som skolledare i Borås Stad har fått. Med hjälp av detta har ett antal verktyg tydliggjorts som kan underlätta skolutveckling. Under året har en kompletterande utbildning genomförts för att ge även nya skolledare denna kunskap. Det är därför viktigt att försöka se vilken effekt dessa utbildningsinsatser har gett. Självskattning om systemteoretiskt perspektiv 1. Förskolechef/rektor har prövat några verktyg som har ett systemteoretiskt perspektiv, t ex ronden. Förskolan/skolan har fått information varför förskolechef/rektor använder verktyg som har ett systemteoretiskt perspektiv. Visionen lust att lära möjlighet att lyckas börjar bli tydlig på förskolan/skolan. 2. Förskolechef/rektor känner sig trygg med och använder regelbundet verktyg som har ett systemteoretiskt perspektiv, t ex ronden. Förskolan/skolan håller på att inlemmas i ett systemteoretiskt tänkande, t ex när det gäller nivåer och/eller gränssnitt. Visionen lust att lära möjlighet att lyckas börjar bli tydlig på förskolan/skolan. 3. Förskolechef/rektor har byggt upp strukturer på förskolan/skolan för att arbeta på systemteoretisk grund t ex skapat en utvecklingsgrupp. Förskolan/skolan är inlemmad i ett systemteoretiskt tänkande, t ex när det gäller nivåer och/eller gränssnitt. Visionen lust att lära möjlighet att lyckas präglar arbetet på alla nivåer. Stadsdel 1 På väg 2 På väg 3 Norr 8 8 förskolor 2 förskolor 2 skolor 1 skola 6 skolor 1 skola 8 Gula skolan saknas i underlaget 8

9 Väster 9 Öster 10 Borås Stad 1 skola 13 förskolor 14 förskolor 3 skolor 5 förskolor 10 förskolor 7 förskolor 10 skolor 1 skola 1 förskolor 8 skolor 1 skola 3 skolor 5 enheter 1 enhet 5 förskolor 19 förskolor 10 förskolor 9 skolor 7 skolor 14 skolor 1 skola Analys I Stadsdelen Norr beskriver förskolecheferna hur de bygger en systematisk skolutveckling som bygger på bärande idéer inom systemteori. I stadsdelen finns tydlighet mellan nivåerna inom förskolan och hur man skapat delaktighet för personalen i utvecklingsprocessen i vad någon kallar utvecklingsgrupper. Förskolechefer ger uttryck för att de använder sig av double-looplearning. Uppföljningen fungerar bra. Struktur har skapats med hjälp av pedagogiskt årshjul. Det är tydligt att det systemteoretiska förhållningssättet skapar en struktur för skolutveckling och att förskolecheferna har bra verktyg för sitt arbete. I Stadsdelen Öster är det flera förskolechefer som under året har genomgått en utbildning på området och här har man inte kommit lika långt. Ett utbyte med förskolecheferna i Norr skulle tillföra mycket kunskap till områdesledningen. I Stadsdelen Väster är spridningen störst, allt från två förskolor där skolutveckling inte sker på systemteorisk grund till förskolor som kommit en relativt långt. Det är tydligt att det är skillnad utifrån vilken kommundel man tidigare tillhörde. De förskolor som tidigare tillhörde Viskafors kommundel har samtliga nått på väg mot nivå 3. I Stadsdelen Norr har två av skolorna låtit några lärare, som utgör ledningsgrupper på skolorna, genomgå en systemteoretisk utbildning. Detta har upplevts fungera bra av rektorerna. Den tredje skolan som också utbildat lärare på samma sätt har inte kommit lika långt. I Stadsdelen Väster lyfter rektorer att man använder systemteoretiska verktyg och att man har skapat skolutvecklingsgrupper. Här är också spridningen störst, vilket troligen beror på att det finns rektorer som nyligen fått utbildning på området. I Stadsdelen Öster har inga rektorer lämnat några kommentarer till självskattningen och det är den stadsdel där rektorer självskattat sig lägst. Flera av rektorerna har nyligen gått utbildning och detta kan vara orsak till den låga skattningen. Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att satsningar av den här typen behöver göras utifrån ett långsiktigt perspektiv och det måste finnas en planering för hur nya chefer får ta del av samma utbildning. Resultat Grundskola Under detta avsnitt tas resultatet på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 upp. I årskurs 3 görs prov i matematik och svenska, i årskurs 6 och 9 i matematik, svenska och engelska. Ämnesproven i årskurs 3 och 6 är inte tänkta att vägas samman ämnesvis, utan varje delprov mäter var för sig en del av ämnet. Syftet med ämnesproven i dessa årskurser är att stödja en likvärdig och rättvis 9 2 förskolor har ej använt systemteori, Almgården, Kronäng, Norrbygården, Positivgården saknas i underlaget. Daltorp 4-6, Götaskolan, Kristineberg, Byttorp, Sandared, Sandhultskolan saknas i underlaget. Sandgärd återfinns i två kolumner 10 Hässlegården, Tunnlandsgården, Kerstinsgården, Tummarps förskolor saknas i underlaget. Myrås, Dalsjöskolan 6-9, Kerstinsgården saknas i underlaget 9

10 bedömning. De ska ge läraren stöd vid bedömning av om eleven uppnått de kunskapskrav som finns för ämnena i kursplanen. Proven har också ett diagnostiskt syfte, vilket innebär att de kartlägger elevens kunskaper i respektive ämne och kan vara ett underlag när det gäller att uppmärksamma behov av särskilt stöd. Nationella prov har för första gången genomförts i åk 6 läsåret Det finns således inget material från föregående år att jämföra med. I årskurs 9 vägs delproven samman till ett provbetyg. De nationella proven i årskurs 9 ska liksom i årskurs 3 och 6 - ge läraren stöd vid bedömning av om eleven uppnått de mål som finns för ämnena i kursplanen samt definiera kunskapskraven för läraren. NP åk 9 redovisas skolvis samt för Borås Stad. Förutom nationella prov redovisas betyg, meritvärden och skriftliga omdömen under denna rubrik. Jämförelse på riksnivå görs i Skolverkets statistik för läsåret som redovisas i november Nationella prov Borås Stad Andel som klarat prov Riket NP Matematik åk Skriftliga räknemetoder 71,7 81,6 Räkna i huvudet 81,1 91,1 Tid och Geometri 71,7 89,5 Likheter, tallinjen och talföljder 76,8 91 Uppdelning av tal och enheter 82,2 92 Area och Volym 70,7 80,8 Statistik, gruppuppgift 75,8 89,4 NP Matematik åk Geometriska mönster Mönster och linjal 92,1 93 Jämföra mäta massa o tid 83,3 83,8 Taluppfattning 93,9 91,4 Räkna i huvudet, pröva och välja räknesätt 93,5 87,9 Matematiska problem Skriftliga räknemetoder 95,2 81,6 Kommunikation och begrepp 92,9 91,4 NP Matematik åk Geometriska objekt, lägesord, mätning av längd 91,7 Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning 88,7 Räknesättens egenskaper, samband och användning 88,5 Mönster, proportionella samband, huvudräkning 84,8 Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion 88 Enkla bråk, huvudräkning 82,1 Geometriska objekt, taluppfattning 88 NP Svenska åk Muntlig uppgift 91,4 96 Läsning skönlitterär text 79,2 92,8 Läsning faktatext 77,3 92,2 Elevers högläsning 75,7 93,4 Skrivuppgift berättande text 82,3 90,7 Stavning interpunktion 78,2 87,1 Skriva läsligt för hand 79 94,7 Skrivuppgift beskrivande text 82,3 94,4 10

11 NP Svenska åk Muntlig uppgift 90,8 94,9 Läsning skönlitterär text 92,9 93,9 Läsning faktatext 88,2 89,7 Elevers högläsning 87,1 91,9 Skrivuppgift berättande text 86,7 91,6 Stavning interpunktion 83,7 87,9 Skriva läsligt för hand 90,4 94,5 Skrivuppgift beskrivande text 89,5 92,1 NP Svenska åk Muntlig uppgift 94,1 Läsuppgift berättande text 93,3 Läsning faktatext 89,9 Elevens högläsning 90,6 Elevens textsamtal 92,8 Skrivuppgift berättande text 85,7 Stavning interpunktion 83,7 Skrivuppgift faktatext 77,6 Källa: SIRIS 2010, Lokal statistik 2012 Det är svårt att jämföra resultaten mellan åren i årskurs 3 eftersom de olika delproven varierar år från år. Generellt kan en knapp tillbakagång ses i matematik mellan 2011 och I svenska tycks dock resultatet blivit bättre mellan 2011 och NP Svenska åk Muntligt, samtal och redogörelse 93,1 Läsförståelse 92,3 Skrivuppgift, berättande 87 Skrivuppgift, argumenterande 87,7 NP Matematik åk Muntligt prov i grupp 90,4 Uppgifter samlade kring ett tema. Miniräknarfri 88,5 Miniräknarfri 93,1 Uppgifter samlade kring ett tema. Miniräknare tillåten 84,9 NP Engelska åk Muntlig interaktion/produktion 89,8 Receptiv förmåga 90,3 Skriftlig produktion 89,2 Eftersom det är första gången de nationella proven genomförs i åk 6 finns inget att jämföra med sedan tidigare. Nationella prov åk 9 11 Källa: Lokal statistik 11

12 Skola Svenska/Sva Andel som uppnått kunskapskraven ** 2012*** Bodaskolan ,8 92,1 80,1 Engelbrekt * * 91,9 Dalsjöskolan ,6 98,4 95,5 Fristadskolan ,8 93,6 Daltorpskolan * 93,3 Särlaskolan * * 90,1 Sandgärdskolan ,6 * 93,1 Erikslundskolan * 96,5 100 Viskaforsskolan? 93 * * 92,5 BORÅS ,8 95,6 91,4 Källa: Kommundelarnas kvalitetsredovisningar, 2010 och 2011 års siffror från SIRIS * Data går inte att sammanställa från SIRIS **Endast svenska *** Lokal statistik Nationella prov åk 9 Skola Matematik Andel som uppnått kunskapskraven *** Bodaskolan ,4 66,9 Engelbrekt ,5 90,3 91,9 Dalsjöskolan ,5 89,3 79,3 Fristadskolan ,9 79,5 84,0 Daltorpskolan ,3 73,1 Särlaskolan ,7 74,3 81,5 Sandgärdskolan ,9 88,1 79,2 Erikslundskolan * 68,7 Viskaforsskolan? 88 71,2 * 74,6 BORÅS ,7 81,8 77,2 Källa: Kommundelarnas kvalitetsredovisningar, 2010 och 2011 års siffror från SIRIS * Data går inte att sammanställa från SIRIS *** Lokal statistik Nationella prov åk 9 Engelska Andel som uppnått kunskapskraven *** Skola Bodaskolan , ,8 Engelbrekt ,3 91,9 Dalsjöskolan ,9 98,4 96,4 12

13 Fristadskolan ,4 94,9 96,8 Daltorpskolan ,3 89,6 Särlaskolan ,8 87,2 85,2 Sandgärdskolan ,8 99,2 95,0 Erikslundskolan , ,5 Viskaforsskolan? 96 * 95,5 89,6 BORÅS ,8 97,1 91,3 Källa: Kommundelarnas kvalitetsredovisningar, 2010 och 2011 års siffror från SIRIS * Data går inte att sammanställa från SIRIS ***Lokal statistik I alla tre ämnen ser vi en tillbakagång ur ett Borås Stads perspektiv. Det ämnet som i det nationella provet har gått mest tillbaka är engelska med ca 6 procent. Därefter kommer matematik (ca 5 procent) och svenska/svenska som andra språk (ca 4 procent). Daltorpskolan och Bodaskolan sticker ut när det gäller engelskan. Där har resultaten minskat med 10 respektive 12 procent. Särlaskolan, Fristadskolan och Engelbrektskolan visar positiva resultat på de nationella proven i matematik. Här ser vi en ökning av andelen elever som har nått kunskapskraven för godkänt resultat. Dalsjöskolan däremot har gått tillbaka med ca 10 procent jämfört med tidigare läsår. Slutbetyg år 9 VT12 + andel elever som fått godkänt på NP VT12 Enhetsnamn Antal elever Andel (%) som fått slutbetyg Engelska Matematik SV/SVA Andel (%) som klarat NP Andel (%) som fått slutbetyg Andel (%) som klarat NP Andel (%) som fått slutbetyg Andel (%) som klarat NP Bodaskolan ,4 84,8 83,0 66,9 85,0 80,1 Dalsjöskolan ,5 96,4 90,1 79,3 95,5 95,5 Daltorpskolan ,2 89,6 90,9 73,1 94,7 93,3 Engelbrektskolan 98 94,9 91,9 92,9 91,9 93,9 91,9 Erikslundskolan 68 97,1 95,5 82,4 68,7 98,5 100,0 Fristadskolan 94 96,8 96,8 93,6 84,0 96,8 93,6 Sandgärdskolan ,1 95,0 98,0 79,2 98,0 93,1 Särlaskolan 79 87,3 85,2 87,3 81,5 94,9 90,1 Viskaforsskolan 66 92,4 89,6 86,4 74,6 93,9 92,5 Totalt Kommunala ,3 91,3 89,5 77,2 94,0 91,4 Lokal statistik Tabellen ovan visar god överensstämmelsen mellan det nationella provet och ämnesbetyget i åk 9 i svenska och engelska medan det skiljer sig rejält i matematik. Här har 12,3 procent av eleverna fått godkänt betyg, utan att ha klarat det nationella provet. Eftersom det nationella provet ska vara ett stöd för läraren vid betygsättning och dessutom definiera kunskapskraven i ämnet, kan denna skillnad tyckas alltför stor. I engelska och svenska är skillnaderna mellan slutbetyg och provbetyg rimliga; 2 procent respektive 2,6. De flesta skolor har ett högre slutbetyg än provbetyg oavsett ämne, men det finns undantag. I svenska/svenska som andra språk har elever på Dalsjöskolan liksom på Erikslundskolan något lägre slutbetyg än provbetyg. 13

14 Största skillnaderna finns alltså i matematik. På Sandgärdsskolan har 18,8 procent av eleverna fått högre slutbetyg än provbetyget. På Bodaskolan och Erikslundskolan är motsvarande siffra 16,1 respektive 13, 7 procent. Läsning/Läsförståelse VT 2012 Nationella prov Andel som nått kunskapskraven 2011 Åk 3 Läsuppgift, berättande text * 93,3 Åk 3 Läsning faktatext 88, 2** 89,9 Åk 6 Läsförståelse * 92,3 Åk 9 Läsförståelse, total 86,9 86,3 Varav Åk 9 Läsförståelse, flickor 90,4 90,0 Åk 9 Läsförståelse, pojkar 85,5 83,1 Källa SIRIS 2011, Lokal statistik 2012 *ingen uppgift **lokal statistik Andel som nått kunskapskraven 2012 Statistik kring läsning/läsförståelse VT 2012 har samlats i ovanstående tabell. I åk 3 har enbart läsförståelse faktatext jämförts med föregående år, eftersom delprovet 2012 för berättande text har ändrats sedan Resultatet på delprovet Läsförståelse, faktatext har förbättrats från att 88,2 procent av eleverna som har nått kunskapskravet på provet 2011 till 89,9 procent Eleverna i åk 6 har innevarande läsår gjort nationella prov för första gången. Tabellen finns med för att man i framtiden ska ha underlag för jämförelse. Till exempel kan det vara intressant att följa de elever som idag har gått ut åk 6 när dessa om tre år går ut åk 9. Generellt kan dock sägas att de nationella proven åk 6 visar goda resultat I åk 9 är resultatet för 2012 i läsförståelse tämligen likt resultatet för ,9 procent av eleverna nådde kunskapskraven på provet 2011 och andelen 2012 var 86,3 procent. Skillnaden mellan pojkar och flickor kvarstår och har ökat lite; från 5 procent till 7 procent. Tabellen är inte uppdelad på svenska och svenska som andra språk, utan här ingår alla elever oavsett vilken av de två kursplanerna man läser efter. Av Skolverkets statistik SIRIS, som kommer i november 2012 för läsåret , kan elever som läser enligt kursplanen för svenska som andra språk urskiljas när det gäller resultat. Borås Stads lässatsning, som pågår i alla 1-6 skolor, bör visa positiva resultat under kommande läsår med början i de lägre åldrarna. Skriftliga omdömen Andel som bedöms ha prognos att nå kunskapskraven eller längre i kärnämnen och läsförståelse Svarsfrekvens Stadsdel Skola En Ma SV Läsa Sv/Sva Läsa Sv/Sva Norr Asklandaskolan 97,3 93,1 94,0 94,4 88,2 88,2 Bergdalskolan 89,6 91,1 89,4 88,1 85,1 85,1 Borgstenaskolan 100,0 92,8 87,0 92,8 86,3 86,3 Bredaredskolan 98,3 98,8 97,6 100,0 79,2 79,2 Engelbrektskolan 91,9 90,3 94,5 89,4 69,6 79,1 Erikslundskol 83,3 74,8 87,0 88,8 75,6 77,8 Fristadskolan ,7 86,5 93,7 92,9 22,4 100,0 Gula skolan 93,0 91,7 97,7 94,7 86,3 86,3 Sjöboskolan 84,7 88,3 87,9 84,5 96,4 96,4 14

15 Sparsörskolan 96,3 94,5 95,6 95,6 75,4 75,4 TOTALT NORR 91,3 89,3 92,3 90,8 73,7 84,7 Väster Byttorpskolan 87,5 85,1 89,9 89,9 90,1 90,1 Daltorpskolan 80,5 81,1 84,0 87,9 91,8 102,3 Götaskolan 95,3 88,4 89,3 88,4 49,6 61,1 Hestra Midgårdskolan 94,6 89,1 90,6 88,6 76,2 76,2 Kinnarummaskolan 95,7 96,4 94,6 98,2 88,9 88,9 Kristinebergskolan 93,8 87,0 91,4 86,7 44,9 44,9 Sandaredskolan 96,4 94,6 96,6 95,6 65,0 82,8 Sandgärdskolan 91,5 90,3 93,7 94,3 79,9 99,4 Sandhultskolan 92,4 86,9 94,9 93,9 81,1 81,1 Sjömarkenskolan 95,8 97,2 96,4 95,6 71,8 77,2 Svaneholmskolan 96,9 90,7 90, ,6 0,0 Svedjeskolan 95,7 92,7 97,8 96,6 87,7 87,7 Särlaskolan 74,3 77,5 90,0 85,5 73,9 77,7 Viskaforsskolan ,3 84,0 83,9 84,2 95,5 105,9 Viskaforsskolan ,1 70,8 77,7 77,5 97,2 97,9 TOTALT VÄSTER 88,9 86,4 89,8 89,7 82,5 87,8 Öster Aplaredskolan 85,7 88,1 91,4 91,4 86,6 86,6 Bodaskolan 83,9 82,4 84,4 83,4 90,0 91,5 Dalsjöskolan ,2 85,3 82,6 86,2 98,4 98,4 Dannikeskolan 95,5 95,7 91,5 90,6 71,2 48,5 Ekarängskolan 89,6 85,4 86,9 87,3 66,7 80,7 Fjärdingskolan 86,6 80,1 83,8 77,3 84,9 84,9 Gånghesterskolan 100,0 93,3 100,0 95,5 8,1 55,3 Myråsskolan 94,3 90,9 91,2 89,5 86,1 86,1 Målsrydskolan 95,5 95,1 91,0 90,1 54,0 65,3 Rångedalaskolan 90,2 95,0 95,1 96,7 82,4 82,4 Trandaredsskolan 96,0 90,0 93,2 90,1 82,4 81,7 Tummarpskolan 100,0 89,3 97,1 96,7 47,3 62,3 Äsperedskolan 95,5 98,4 96,8 96,8 94,0 94,0 TOTALT ÖSTER 89,3 87,2 87,9 87,4 79,3 83,7 När det gäller skriftliga omdömen vårterminen 2012, kvarstår problemet att få alla omdömen inrapporterade. Detta hänger säkert samman med att tekniken för inrapportering till Borås Stad inte har fungerat tidigare. Eftersom Utvecklingsenheten har ett särskilt uppdrag att följa läsutvecklingen bland eleverna i våra skolor är det extra viktigt att vi får med alla elevers omdömen och i just läsning saknas mellan procent av de skriftliga omdömena i inrapporteringen. Ser vi till det som är inrapporterat är det 90,8 procent av eleverna i Stadsdel Norr som når kunskapskraven i läsning, 89,7 procent av eleverna i Stadsdel Väster och 87,9 procent i Stadsdel Öster. Betyg Terminsbetyg år 8 VT11 15

16 Enhetsnamn Antal Meritvärde Högskoleförberedande Högskoleförberedande Naturvetenskap Högskoleförberedande Samhällsvetenskap Yrkesförberedande Antal % Antal % Antal % Antal % Bodaskolan , , , , ,6 Dalsjöskola n , , , , ,0 Daltorpskola n , , , , ,7 Engelbrekts kolan , , , , ,8 Erikslundsk olan , , , , ,6 Fristadskola n , , , , ,9 Sandgärdsk olan , , , , ,4 Särlaskolan , , , , ,5 Viskaforssk olan , , , ,1 Totalt , , , , ,5 Terminsbetyg åk 8 VT12 Enhetsnamn Antal Meritvärde Högskoleförberedande Högskoleförberedande Naturvetenskap Högskoleförberedande Samhällsvetenskap Yrkesförberedande Antal % Antal % Antal % Antal % Bodaskolan , , , , ,6 Dalsjöskolan , , , , ,6 Daltorpskola n , , , , ,4 Engelbrektsk olan , , , , ,3 Erikslundsko lan , , , , ,6 Fristadskola n , , , , ,5 Sandgärdsk olan , , , , ,1 Särlaskolan , , , , ,1 Viskaforssko lan , , , , ,7 Totalt , , , , ,8 I Borås Stad vårterminen 2012 bedöms 73,8 procent av eleverna i åk 8 bli behöriga att söka till gymnasiet. Motsvarande resultat vårterminen 2011 var 76,5 alltså en tillbakagång med knappt 3 procent. Traditionellt har terminsbetyget ofta använts för att mana på elever och har inte alltid speglat de kunskaper eleven har, dvs betyget ligger lägre än de prognoser som gjorts under året. Prognoserna som getts under läsårets gång bekräftar den bilden, då fler elever bedöms nå målen i prognosen än som sedan faktiskt får ett terminsbetyg. Rektorer har uttryckt att det saknas tydliga kriterier för betygssättning åk 8, vad ett terminsbetyg står för och hur det relaterar till de nationella målen i åk 9. Slutbetyg VT12 kommunala skolor Enhetsnamn Antal elever Meritvärde Genomsnitt Högskoleförberedande. Högskoleförberedande Naturvetenskap Högskoleförberedande Samhällsvetenskap Yrkesförberedande Behöriga GY11 Antal Fullständiga Betyg Godkänt i minst 16 ämnen 16

17 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Bodaskolan , , , , , , ,8 Dalsjöskolan , , , , , , ,5 Daltorpskolan , , , , , , ,6 Engelbrektskolan , , , , , , ,8 Erikslundskolan , , , , , , ,1 Fristadskolan , , , , , , ,6 Sandgärdskolan , , , , , , ,2 Särlaskolan , , , , , , ,9 Viskaforsskolan , , , , , , ,2 Totalt mmunala , , , , , , ,2 Slutbetyg VT12 fristående skolor MalmenMalmen , , , , , , ,9 Borås kristna , ,1 Kunskapsskolan , , , , , , ,4 Engelska skolan , , , , , , ,7 Totalt fristående , , , , , , ,4 Borås totalt , , , , , , ,9 Betyg åk 9, historik Andel (%) Vt 2012 Meritvärde Behöriga till gymnasiet Nått målen i alla ämnen Ej nått kunskapskraven i ett ämne Ej nått kunskapskraven i två el. flera ämnen Bodaskolan ,8 78,2 69,4 6,1 20,4 0, ,2 80,5 67,1 6,7 22 4, ,5 79,7 70, ,7 76,4 62, ,5 5, ,8 77,4 73,2 6,3 15,3 5,3 Engelbrekt ,8 91,8 90,8 2,0 4,1 4, ,2 95,2 87,9 5,6 5,6 0, , ,7 9, ,4 82,7 5,6 11, ,9 92,8 81,7 9,8 8,5 0 Dalsjöskolan ,7 87,4 81,1 2,7 10, ,7 90,5 76,2 13,5 10, , ,7 10,7 16, ,9 88,8 81,3 6,7 11, ,3 90,7 80,2 9,9 9,9 0 Fristadskolan ,9 93,6 87,2 1,1 5,3 1, ,9 84,6 78 9,8 11,4 0, , ,3 13, ,5 84,5 75,2 7,5 16,1 1, , ,3 19,8 0 Daltorp ,4 86,4 75,0 5,3 10,6 1, ,1 87,3 76,4 7,9 15,2 0, , ,1 0, ,7 90,4 78,3 6,6 15, ,5 91,8 73,8 9,7 15,4 1 Särlaskolan ,9 81,0 63,3 6,3 17, ,7 76,2 71,4 3,6 23,8 1, , ,7 8, , ,1 72,1 60,6 7,9 27,3 4, ,9 72,4 62,9 9,4 20,6 7,1 Sandgärd ,9 95,1 86,3 2,0 5, ,7 95,3 90,7 3,1 6, ,6 12,9 8, ,9 92,6 82,2 9,6 8,1 0 Saknar betyg i alla ämnen 17

18 ,9 91,5 85,1 5,7 8,5 0,7 Erikslund ,9 82,4 55,9 4,4 26, ,2 88,4 73,9 5,8 18,8 1, ,8 15, ,8 84,6 76,9 4,6 18, ,9 89,9 75,9 13,9 10,1 0 Viskaforsskolan ,1 86,4 71,2 7,6 18, ,7 88,2 82,4 7,4 10, ,1 78, ,2 94,7 82,7 6,7 10, ,1 91,3 82,7 6,7 10,6 0 Totalt Kommunala ,2 86,7 82,2 4,1 12,8 0, ,9 87,5 (86,4) ,2 13,6 1, ,4 73,8 9,3 15,2 1, , ,5 7,6 16,4 1, , ,4 9,6 14,1 1,9 Fristående skolor 2012 Malmen 224,6 92,3 87,2 7,7 5,1 0 Borås Kristna Skola 232, ,1 5,9 0 0 Kunskapsskolan 238,7 98,9 97,8 1,1 1,1 0 Engelska Skolan 233,8 85,7 85,7 4,8 9,5 0 Totalt Fristående 234,2 95,8 93,4 3,6 3,0 0 Totalt Borås 211,5 88,2 83,9 4,0 11,3 0,8 Källa: Skolverket, Siris samt Lokal statistik 2012 Resultat efter sommarskola Skola Antal elever Behöriga efter slutbetyg % Behöriga efter sommarskola % Antal godkända efter ny prövning Bodaskolan ,2 86,4 12 Dalsjöskolan ,4 93,7 7 Daltorpskolan ,4 87,9 2 Engelbrektskolan 98 91,8 Erikslundskolan 68 82,4 85,3 2 Fristadskolan 94 93,6 Sandgärdskolan ,1 Särlaskolan ,3 1 Viskaforsskolan 66 86,4 87,9 1 Totalt ,7 89, När vi jämför SIRIS (Skolverkets statistik) resultat för skolorna i Borås, med det som man i sin kvalitetsredovisning uppgett enligt Boråsmodellens 15 sätt att beräkna, syns skillnader. Dessa skillnader beror till stor del på att SIRIS räknar bort de elever som är helt utan betyg i underlaget för meritvärde. Skillnaden mellan skolornas kvalitetsredovisningar och SIRIS blir därför tydliga i de skolor som har högst bortfall dvs flest elever som inte har betyg i något ämne. Exempelvis kan nämnas Bodaskolan med genomsnittligt meritvärde enligt SIRIS på 189,2 och enligt kvalitetsredovisningen 181,1 samt Särlaskolan 202,7 respektive 179,5 meritvärdespoäng lokal statistik lokal statistik 15 I Boråsmodellen räknas alltid alla elever 18

19 Resultaten bygger på Skolverkets statistik och går ej att jämföra med vår egen lokala statistik där alla elever finns med. Skolverkets statistik kommer först i november. Den korrekta andelen behöriga elever i Borås 2011 skall rätteligen vara 86,4 procent enligt lokal statistik. Denna siffra kan då jämföras med årets 86,7 procent och därmed ser vi en svag ökning av andelen elever som blir behöriga för nationella program på gymnasiet. De fristående skolorna har betydligt större andel elever som blir behöriga till gymnasiet 95,8 procent. Ytterligare 25 elever i den kommunala skolan blev behöriga till ett nationellt program efter sommarskola. Spridningen i resultat i Borås Stads kommunala skolor åk 9: Meritvärde Behörighet till gymnasiet % Ej uppnått mål i ett ämne % Ej uppnått mål i två eller fler ämnen % 189,8 223,7 78,2 95,1 7,6 2,0 26,5 4,1 4,1-0 (Lägsta värdet först) Helt utan betyg % Borås kommunala skolornas meritvärden sträcker sig från 189,8 223,7 poäng med fyra skolor under 200 poäng. Mellan skolor med högst och lägst meritvärde skiljer det 33,9 poäng som kan jämföras med meritvärdet 2011 som varierade mellan skolorna med 32,5 poäng. Andelen behöriga elever till gymnasiet skiljer sig också avsevärt mellan skolor med Sandgärdsskolan i topp följd av Fristadsskolan och Engelbrektskolan. Tre av högstadieskolorna har över 90 procent behöriga elever till gymnasieskolan efter åk 9, fem har mellan procent behörighet och en högstadieskola har knappt 80 procent behöriga elever efter avslutad obligatorisk skolgång. Uppföljning Självskattning om system för uppföljning 1. Skolan saknar organisation för bedömning av NP samt inför betygssättning. Lärarna är osäkra i sin förmåga att göra kvalitativa bedömningar av elevers kunskapsnivåer. Sporadisk sambedömning sker när det gäller NP åk 3, 5 och 9 samt i betygssättning. 2. Lärarna är ganska säkra i sin förmåga att göra kvalitativa bedömningar av elevers kunskapsnivåer. Förmågan att göra kvalitativa bedömningar syns i att lärare för de tidiga åren och uppåt till viss del anpassar sin undervisning utifrån bedömning av elevernas förståelse. Viss sambedömning sker när det gäller NP åk 3, 5 och 9 samt i betygssättning. 3. Skolan har en organisation för att bedöma prov och inlämningsuppgifter. Planering och uppföljning av elevens kunskapsutveckling sker vid återkommande bestämda tillfällen i arbetslaget. Förmågan att göra kvalitativa bedömningar syns i att lärare för de tidiga åren och uppåt anpassar sin undervisning utifrån bedömning av elevernas förståelse. Lärarna har sambedömning av NP prov år 3, 6 och 9 samt gör kunskapsuppföljningar i samtliga ämnen minst en gång per termin. Betygsättning åk 9 sker tillsammans i arbetslaget/ämneslaget. Lärares förmåga att göra kvalitativa bedömningar syns bl a i goda resultat på bedömningsinstrumenten på gymnasiet och i god samstämmighet mellan resultat på NP och betyg. Utifrån ovanstående självskattning har rektorer i Borås självskattat sig enligt följande: Stadsdel 1 på väg mot 2 på väg mot 3 Norr 16 8 skolor 2 skolor Väster skolor 6 skolor Öster 18 9 skolor 4 skolor Totalt Borås 27 skolor 12 skolor 16 Gula skolan saknas i underlaget 17 Sandhultskolan saknas i underlaget 18 Myråsskolan saknas i underlaget 19

20 De kommentarer rektorer ger i samband med självskattningen ovan är att det finns sambedömning av nationella prov och andra bedömningar på flertalet skolor. Några rektorer önskar få möjlighet till fler tillfällen med sambedömning. Arbetet med Bedömning för lärande kring pedagogiska frågor i samtalsgrupper har färgat av sig i verksamheten, är en annan kommentar som går att utläsa. Ingen rektor bedömer att de har en organisation för bedömning och uppföljning, men knappt en tredjedel är ändå på väg mot detta. Planering och genomförande av undervisning Skolverket har utarbetat allmänna råd med kommentarer kring hur förändringar i skollag och läroplan ska hanteras i den pedagogiska praktiken. De allmänna råden behandlar de fem centrala områdena: planering, genomförande, kunskapsbedömning, uppföljning och dokumentation. I tabellen har skolorna tagit ställning till hur arbetet på den egna skolan bedrivs enligt de riktlinjer som finns för den pedagogiska praktiken. Fokus i detta avsnitt tar upp hur rektor verkar för att utbildningen utvecklas. Planering 1. Rektor organiserar verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att planera undervisningen. Norr 19 4 skolor 6 skolor Väster 20 4 skolor 10 skolor Öster 21 4 skolor 7 skolor 3 enheter 3 enheter 2. Rektor utvecklar former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärare Norr 22 5 skolor 5 skolor Väster 23 3 skolor 11 skolor Öster 24 4 skolor 7 skolor 4 enheter 2 enhet 3. Rektor skapar rutiner som säkerställer att eleverna ges möjlighet att delta i såväl planeringen som utvärderingen av undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt och att elevernas inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Norr 25 2 skolor 5 skolor 3 skolor Väster 26 3 skolor 7 skolor 4 skolor Öster 27 9 skolor 2 skolor 1 enhet 2 enheter 3 enhet 4. Rektor fördelar undervisningstiden så att eleverna ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i alla ämnen. Norr 28 6 skolor 3 skolor Väster 29 8 skolor 5 skolor Öster skolor 1 skola 2 enheter 3 enheter Rektor ser till att eleverna får undervisning i de ämnen där det finns nationella prov under de årskurser då proven genomförs. 19 Gula skolan saknas i underlaget 20 Sandaredskolan finns i båda spalterna (olika arbetslag), Byttorp och Sandhultskolan saknas i underlaget 21 Myrås, Dalsjöskolan 6-9. Kerstinsgården, Tummarpsskolan, Boda saknas i underlaget 22 Gula skolan saknas i underlaget. 23 Byttorp, Sandhultskolan saknas i underlaget 24 Myrås, Dalsjöskolan 6-9. Kerstinsgården, Tummarpsskolan, Boda saknas i underlaget 25 Gula skolan saknas i underlaget. 26 Byttorp, Sandhultskolan saknas i underlaget 27 Myrås, Dalsjöskolan 6-9. Kerstinsgården, Tummarpsskolan, Boda saknas i underlaget 28 Gula skolan, Sparsör saknas i underlaget 29 Byttorp, Sandhultskolan, Sandaredskolan saknas i underlaget 30 Myrås, Dalsjöskolan 6-9. Kerstinsgården, Tummarpsskolan, Boda saknas i underlaget 31 Frågan har ej kunnat besvaras av Sjukhusskolan 20

21 Norr skolor Väster skolor Öster skolor 35 4 enheter På två tredjedelar av skolorna i Borås menar rektor att de organiserar verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att planera undervisningen. Resterande anger att detta fungerar delvis. Samma förhållande gäller för hur rektor utvecklar former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärare. I detta sammanhang vill vi lyfta BFL 36 och att det kommer till stånd ett utbyte mellan kollegor om undervisningen som en del av det kollegiala lärandet. Skolverket refererar till resultaten från Hatties 37 forskning om att när lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Detta är kanske självklart på många skolor, men det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet. Detta är något att tänka på både på skolnivå och över Borås Stad. Den svaga punkten i planeringen av undervisning gäller elevers möjligheter att delta i planering och utvärdering av undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt. Här är det stor spridning mellan skolor och inom stadsdelar. Det är endast nio skolor som menar att detta fungerar bra. I detta avseende ser vi en utveckling i takt med att BFL och formativ undervisning blir naturligt i våra skolor. Då kommer elevers möjlighet till inflytande över undervisningen att öka, eftersom detta är en förutsättning för att elever kan äga sitt eget lärande, som är en av grundtankarna inom BFL. Rektors uppgift är att se till att arbetsformerna utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Här behöver rektor initiera diskussioner på skolorna där lärare får reflektera över hur elevinflytande ser ut i olika årskurser och hur man underlättar för elever att utveckla detta. Två tredjedelar av skolorna behöver göra en översyn över hur undervisningstiden fördelas så att eleverna ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i alla ämnen. Detta bedömer de flesta rektorer endast fungera delvis, så här finns mer att göra. I de allmänna råden 38 lyfts att elever behöver tid till eftertanke och fördjupning för att utveckla sina ämneskunskaper. Största samstämmigheten att det fungerar bra gäller huruvida elever får undervisning i de ämnen där det finns nationella prov under de årskurser proven genomförs. Genomförande Rektor bör organisera verksamheten så att lärarna ges förutsättningar att följa upp undervisningen och vid behov anpassa planeringen till nya förutsättningar. Norr 39 5 skolor 5 skolor Väster 40 1 skola 13 skolor Öster 41 9 skolor 2 skolor 1 enhet 5 enheter 32 Gula skolan saknas i underlaget 33 Byttorp, Sandhultskolan saknas i underlaget 34 Myrås, Dalsjöskolan 6-9. Kerstinsgården, Tummarpsskolan, Boda saknas i underlaget 35 Grundsärskolans enheter finns ej med i underlaget pga annan kursplan 36 Bedömning för lärande 37 Hattie: Visible Learning 38 Allmänna råden för planering och genomförande av undervisningen 39 Gula skolan saknas i underlaget 40 Byttorp, Sandhultskolan saknas i underlaget 41 Myrås, Dalsjöskolan 6-9. Kerstinsgården, Tummarpsskolan, Boda saknas i underlaget 21