KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Instans Grundskolenämnden 1(3) Grundskolenämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Grundskoleförvaltningen Olovsholmsgatan 32, lokal Borgstena plan 1 tisdagen den 22 oktober 2019 kl. 16:00 Grundskolenämndens sammanträde är öppet för allmänheten och börjar kl med allmänhetens frågestund Per Carlsson Grundskolenämndens Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef Förhinder anmäls till Emil Persson Torgerson via e-post: emil.persson.torgerson@boras.se

2 (3) Ärende 1. Allmänhetens frågestund Dnr Upprop och val av justerande personer Dnr Fastställande av föredragningslista Dnr Information från förvaltningschefen Dnr Återrapportering om rekryteringsbehov inom elevhälsan Dnr Återrapportering från kontaktpolitiker från verksamhetsbesök på skolor Dnr Budgetuppföljning per september 2019 för Grundskolenämnden Dnr Kvalitetsrapport Undervisning och resultat 2019 Dnr Yttrande över remiss: s Ungdomspolitiska program Dnr Svar på initiativärende: Dags att ställa pärmarna på hyllan! Dnr Byttorpskolan om- och tillbyggnad Dnr Modul till Svedjeskolan Dnr Grundskolenämndens sammanträdesdagar 2020 Dnr Grundskolenämndens Plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser Dnr Anmälningsärenden per oktober 2019 Dnr

3 (3) Ärende 16. Delegationsbeslut per oktober 2019 Dnr

4 Emil Persson Torgerson Ida Legnemark Handläggare SKRIVELSE Instans Grundskolenämnden Dnr GRN (2) Kvalitetsrapport Undervisning och resultat 2019 Grundskolenämndens beslut Godkänna rapporten och lägga densamma till handlingarna. Sammanfattning Syftet med kvalitetsrapport undervisning och resultat 2019 är att redovisa resultat, analys och åtgärder efter läsåret 2018/2019. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Resultaten för visar generellt en stor variation mellan de olika skolorna. En förklaring är segregation, skillnaderna i resultat varierar mellan olika elevgrupper. Resultaten i årskurs 1 är något högre 2019 än I årskurs 3 har resultaten 2019 förbättrats i svenska och svenska som andraspråk men försvagats i matematik jämfört med I årskurs 6 är det genomsnittliga resultatet motsvarande gymnasiebehörighet för alla elever 80,8 procent, vilket är en liten förbättring jämfört med Resultaten på de nationella proven 2019 är något lägre än 2018 i såväl engelska och matematik som i svenska/svenska som andraspråk. Flickornas resultat är högre än pojkarnas i de tre ämnena. Störst är skillnaden i resultat på de nationella proven mellan flickor och pojkar i ämnet svenska/svenska som andraspråk där det skiljer drygt 9 procentenheter. Spridningen för gymnasiebehörigheten (betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt minst fem andra ämnen) för elever i årskurs 9 varierar mellan skolorna från 65,6 procent behöriga elever till 94,8 procent. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 79,9 procent, vilket är i paritet med förra årets resultat. Ämnet svenska som andraspråk sticker ut med lägst resultat av ämnena i samtliga årskurser. Organisationen för svenska som andraspråk varierar mellan skolorna. Alla skolor har inte behörig lärare i svenska som andraspråk. Rektorerna efterfrågar tydligare gemensamma riktlinjer för undervisningen i svenska som andraspråk och beslut om vilka elever som ska läsa detta ämne i stället för ämnet svenska. Generellt är skillnaderna i skolklimatundersökningen små mellan åren i samtliga årskurser på kommunnivå, däremot finns det stora skillnader mellan de olika skolenheterna, särskilt i årskurs 4-6. Det högsta genomsnittliga resultatet 2019 har frågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker : 93,4 procent i årskurs 4-6 och 87,4 procent i årskurs 7-9. Grundskolenämnden Postadress Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon vxl

5 2(2) Kvalitetsrapporten visar att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka undervisning och resultat. Huvudmannen kommer därför: Utveckla huvudmannastöd till rektorerna gällande ämnet svenska som andraspråk, avseende såväl vilka elever som ska läsa ämnet som hur undervisningen kan organiseras. Utveckla huvudmannastöd till rektorerna gällande språkutvecklande arbetssätt. Inventera screeningmaterial och analysera om de är adekvata. Utveckla arbetet kring skolnärvaro. Erbjuda riktade insatser till skolor utifrån identifierade behov, exempelvis inom områdena flickors och pojkars resultat, likvärdig bedömning och lärmiljöer. Beslutsunderlag 1. Kvalitetsrapport Undervisning och resultat 2019 (Grundskolenämnden). Samverkan FSG. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

6 Emil Persson Torgerson Ida Legnemark RAPPORT (43) Referens Dnr: GRN Undervisning och resultat 2019 Kvalitetsrapport om grundskolan och grundsärskolan i Uppdragsgivare: Grundskolenämnden

7 Referens Dnr: GRN (43) Sammanfattning Syftet med kvalitetsrapport undervisning och resultat 2019 är att redovisa resultat, analys och åtgärder efter läsåret 2018/2019. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Resultaten för visar generellt en stor variation mellan de olika skolorna. En förklaring är segregation, skillnaderna i resultat varierar mellan olika elevgrupper. Resultaten i årskurs 1 är något högre 2019 än I årskurs 3 har resultaten 2019 förbättrats i svenska och svenska som andraspråk men försvagats i matematik jämfört med I årskurs 6 är det genomsnittliga resultatet motsvarande gymnasiebehörighet för alla elever 80,8 procent, vilket är en liten förbättring jämfört med Resultaten på de nationella proven 2019 är något lägre än 2018 i såväl engelska och matematik som i svenska/svenska som andraspråk. Flickornas resultat är högre än pojkarnas i de tre ämnena. Störst är skillnaden i resultat på de nationella proven mellan flickor och pojkar i ämnet svenska/svenska som andraspråk där det skiljer drygt 9 procentenheter. Spridningen för gymnasiebehörigheten (betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt minst fem andra ämnen) för elever i årskurs 9 varierar mellan skolorna från 65,6 procent behöriga elever till 94,8 procent. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 79,9 procent, vilket är i paritet med förra årets resultat. Ämnet svenska som andraspråk sticker ut med lägst resultat av ämnena i samtliga årskurser. Organisationen för svenska som andraspråk varierar mellan skolorna. Alla skolor har inte behörig lärare i svenska som andraspråk. Rektorerna efterfrågar tydligare gemensamma riktlinjer för undervisningen i svenska som andraspråk och beslut om vilka elever som ska läsa detta ämne i stället för ämnet svenska. Generellt är skillnaderna i skolklimatundersökningen små mellan åren i samtliga årskurser på kommunnivå, däremot finns det stora skillnader mellan de olika skolenheterna, särskilt i årskurs 4-6. Det högsta genomsnittliga resultatet 2019 har frågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker : 93,4 procent i årskurs 4-6 och 87,4 procent i årskurs 7-9. Kvalitetsrapporten visar att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka undervisning och resultat. Huvudmannen kommer därför: Utveckla huvudmannastöd till rektorerna gällande ämnet svenska som andraspråk, avseende såväl vilka elever som ska läsa ämnet som hur undervisningen kan organiseras. Utveckla huvudmannastöd till rektorerna gällande språkutvecklande arbetssätt. Inventera screeningmaterial och analysera om de är adekvata. Utveckla arbetet kring skolnärvaro. Undervisning och resultat 2019 Erbjuda riktade insatser till skolor utifrån identifierade behov, exempelvis inom områdena flickors och pojkars resultat, likvärdig bedömning och lärmiljöer.

8 Referens Dnr: GRN (43) Innehållsförteckning 1 Inledning Definitioner och urval... 6 Skriftliga omdömen och betyg... 6 Nationella prov... 6 Skolklimatundersökningen elever årskurs 4-6 och Resultat... 8 Årskurs Skriftliga omdömen... 8 Årskurs Skriftliga omdömen... 9 Nationella prov Årskurs Nationella prov Årskurs Betyg årskurs Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 och 9, Nationella prov Progression från årskurs 6 till Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper Fristående skolor Grundsärskola Skolklimatsundersökningen Årskurs Svarsfrekvens, Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen , åk Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov , åk Jag får reda på vad jag lyckas bra med, åk Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter , åk Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss, åk. 4-6, Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, åk. 4-6, Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, åk. 4-6, Kön Årskurs Svarsfrekvens, Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen, åk. 7-9, Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov, åk. 7-9, Undervisning och resultat 2019

9 Referens Dnr: GRN (43) Jag får reda på vad jag lyckas bra med, åk. 7-9, Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter, åk. 7-9, Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss, åk. 7-9, Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, åk. 7-9, Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, åk. 7-9, Kön Grundsärskolan Svarsfrekvens Jag lär mig mycket i skolan Min lärare bryr sig om mig Kön Studiehandledning Analys Årskurs 1 och Årskurs Årskurs Skolklimatundersökningen Studiehandledning Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper Grundsärskolan Åtgärder Undervisning och resultat 2019

10 Referens Dnr: GRN (43) 1 Inledning Syftet med kvalitetsrapport undervisning och resultat 2019 är att redovisa resultat, analys och åtgärder efter läsåret 2018/2019. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsrapport undervisning och resultat upprättas varje år. Rapporten består av Redovisning av skriftliga omdömen för årskurs 1 och 3, redovisning av resultat på nationella prov i svenska och matematik för årskurs 3, i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska för årskurs 6 och 9, betygsresultat för årskurs 6 och 9 samt betygsresultat för kommungemensamma undervisningsgrupper i grundskolan. Resultat för årskurs 1,3, 6 och 9 i grundsärskolan. Utvalda frågor inom området undervisning och resultat från brukarenkäten skolklimatundersökning Redovisning av insatser inom studiehandledning. Efter redovisning av samtliga resultat presenteras analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Analysarbetet har skett i flera steg och har involverat handläggare samt chef för Kvalitet och utveckling, strategisk utredare, verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare på Grundskoleförvaltningen. En kvalitetskonferens för rektorer har genomförts , där rektorerna har granskat sina skolors resultat och haft kollegiala samtal med andra rektorer. Anteckningar från kvalitetskonferensen har också utgjort ett underlag i analysarbetet. Undervisning och resultat 2019

11 Referens Dnr: GRN (43) 2 Definitioner och urval Skriftliga omdömen och betyg I denna rapport redovisas medelresultat av andelen elevers godtagbara kunskaper genom skriftliga omdömen i årskurs 1 och 3, samt vårterminens betyg i årskurs 6 och 9. I och med införandet av läroplanen LGR11 skärptes behörighetskraven till gymnasiet. Tidigare krävdes endast godkända betyg i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. För att få gymnasiebehörighet till yrkesförberedande program krävs nu att eleven uppnått kunskapskraven i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt ytterligare fem ämnen. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs lägst betyget E i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och minst nio andra ämnen. För ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen samt det humanistiska programmet ska fyra av de ytterligare nio ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och kemi. För det estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Här kan även färdighetsprov förekomma. Eleverna söker till nationella program på gymnasieskolan med ett meritvärde som räknas fram utifrån elevens slutbetyg. Meritvärdet är ett komplement till behörighetskraven som ställs för olika nationella program i gymnasieskolan. Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 ämnesbetygen i elevens slutbetyg. Från och med läsåret 2013/14 kan den elev som har läst ett modernt språk som språkval tillgodoräkna sig även detta betyg utöver de andra 16 ämnesbetygen, alltså 17 ämnen. Betyget F ger betygsvärdet 0, E värdet 10, D värdet 12,5, C värdet 15, B värdet 17,5 och A ger betygsvärdet 20. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som läst 17 ämnen är 340 och för elever som läst 16 ämnen 320. Vissa uppgifter och resultat redovisas utifrån elevkategorin nyinvandrade eller nyinvandrade borträknade. I begreppet nyinvandrade ingår enbart folkbokförda elever som är födda utomlands, har båda föräldrarna födda utomlands och som har kommit till Sverige under de senaste fyra åren 1. Nationella prov Denna rapport redovisar resultaten på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. I årskurs 3 görs prov i matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 genomförs prov i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 9 görs prov i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk, NO och SO. I NO genomförs provet i antingen biologi, fysik eller kemi. I SO genomförs proven i antingen geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap. I denna rapport redovisas enbart provresultat i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk, dels för att uppnådda kunskapskraven i dessa tre ämnen i mycket stor utsträckning korrelerar med 1 Skolverket (2019) PM - Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19 Undervisning och resultat 2019

12 Referens Dnr: GRN (43) gymnasiebehörighet, dels på grund av att det är svårt att göra en rättvisande jämförelse av provresultaten i SO och NO där skolorna inte gör samma prov. Ämnesproven i årskurs 3 är inte tänkta att vägas samman ämnesvis, utan varje delprov mäter olika aspekter av ämnet. Syftet med ämnesproven i denna årskurs är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning. Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av om eleven uppnått de kunskapskrav som finns för ämnena i kursplanen. Proven har också ett diagnostiskt syfte, vilket innebär att de kartlägger elevens kunskaper i respektive ämne och kan vara ett underlag när det gäller att uppmärksamma behov av särskilt stöd. I årskurs 6 och 9 redovisas däremot de sammanvägda provbetygen. Då det är lokal statistik som redovisas saknas en uppdelning mellan ämnena svenska respektive svenska som andraspråk, dessa resultat redovisas tillsammans. Skolklimatundersökningen elever årskurs 4-6 och 7-9 De frågor som redovisas är ett urval av frågor inom området undervisning och resultat i brukarundersökningen Skolklimatundersökning Innan 2017 ingick endast ett fåtal frågor varje år medan området undervisning och resultat ingick vartannat år. Ett flertal av dessa frågor baserades på frågor som rapporterades till Sveriges kommuner och landsting, SKL. Inför 2018 års enkät ändrades detta och frågorna har istället anpassats efter de frågor som Skolinspektionen ställer i sin granskning vartannat år. Majoriteten av frågorna ingår dock sedan Två frågor har enbart ställts sedan Graderad färgskala Skalan färgsätter respektive resultat utifrån en gradering där lägst resultat får röd färg, mellanliggande resultat får gul färg och högst resultat grön färg. Skalan används på kommunnivå i respektive tabell för att visa om resultatet har förändrats positivt eller negativt sedan tidigare år. Definition av godkänd nivå av svarsfrekvens Ett vedertaget mått brukar vara att svarsfrekvensen ska vara över 60 procent för att få en rimlig reliabilitet. Svarsfrekvenser mellan procent ska hanteras med försiktighet. Vid under 50 procent i svarsfrekvens bör man inte försöka sig på några kvantitativa analyser överhuvudtaget då resultaten har för stor statistisk osäkerhet 2 2 Moore, N. (2000) How to do research: the complete guide to designing and managing research projects. 3:e uppl. Library Association Publishing. London. Undervisning och resultat 2019

13 Referens Dnr: GRN (43) 3 Resultat Årskurs 1 Skriftliga omdömen Andel godtagbara kunskaper, skriftliga omdömen per skola (%). Svenska och svenska som andraspråk redovisas tillsammans. Skolenhet Svenska/Svenska som andraspråk Matematik 2018 Förändring Förändring 2019 Aplaredskolan 100,0 0,0 100,0 * 100,0 Asklandaskolan * 96,1 100,0 0,0 100,0 Bergdalskolan 86,2 9,6 95,8 90,8 7,1 97,9 Bodaskolan 93,0 0,3 93,3 93,2 3,0 96,2 Borgstenaskolan * 97,3 * 100,0 Bredaredskolan 91,3 8,7 100,0 91,3 8,7 100,0 Byttorpskolan 100,0-22,6 77,4 76,2 11,3 87,5 Daltorpskolan 95,2-13,4 81,8 100,0 0,0 100,0 Dannikeskolan 100,0 0,0 100,0 100,0 0,0 100,0 Ekarängskolan 88,2-20,8 67,4 92,0-22,4 69,6 Engelbrektskolan 94,4 0,5 94,9 94,4-2,2 92,2 Erikslundskolan 87,5-20,8 66,7 85,0 * Fjärdingskolan * 83,3 * 66,7 Gula skolan 90,9-3,8 87,1 90,9 2,7 93,6 Gånghesterskolan 100,0 0,0 100,0 100,0 0,0 100,0 Hestra Midgårdskolan 95,9 1,9 97,8 100,0-1,7 98,3 Kerstinsgårdskolan 100,0-4,2 95,8 92,0 3,8 95,8 Kinnarummaskolan 100,0 0,0 100,0 100,0 0,0 100,0 Kristinebergskolan 90,9 0,0 90,9 90,5 7,9 98,4 Myråsskolan 100,0-10,8 89,2 100,0-9,3 90,7 Målsrydskolan 70,0 10,0 80,0 80,0-6,7 73,3 Rångedalaskolan 77,8 22,2 100,0 88,9-3,2 85,7 Sandaredskolan 96,7 0,2 96,9 100,0-3,1 96,9 Sandhultskolan 87,5 3,4 90,9 100,0-9,1 90,9 Sjöboskolan 71,4 28,6 100,0 64,7 35,3 100,0 Sjömarkenskolan * 92,3 100,0-3,8 96,2 Sparsörskolan 95,6-3,9 91,7 95,6-3,9 91,7 Svaneholmskolan 100,0-7,4 92,6 100,0 0,0 100,0 Svedjeskolan 100,0-9,8 90,2 91,7-0,7 91,0 Särlaskolan 93,9-33,4 60,5 85,3-12,3 73,0 Trandaredskolan 96,0 2,7 98,7 96,0 4,0 100,0 Tummarpskolan 98,0-0,4 97,6 98,0-0,4 97,6 Viskaforsskolan 80,0 17,9 97,9 88,0 7,8 95,8 Äsperedskolan * 88,9 92,0 2,4 94,4 Totalt 93,0-1,3 91,7 94,0-0,2 93,8 Källa: Lokal statistik * ej registrerat Undervisning och resultat 2019

14 Referens Dnr: GRN (43) Årskurs 3 Skriftliga omdömen Andel godtagbara kunskaper, skriftliga omdömen per skola (%). Skolenhet Svenska Svenska som andraspråk Matematik 2018 Förändring Förändring Förändring 2019 Aplaredskolan 83,3-4,7 78,6 77,8-20,7 57,1 Asklandaskolan 98,8 1,2 100,0 97,8 2,2 100,0 Bergdalskolan 91,3 8,7 100,0 100,0-50,0 50,0 94,0 3,8 97,8 Bodaskolan 75,6 14,7 90,3 60,0 78,9 2,7 81,6 Borgstenaskolan 70,0 30,0 100,0 94,7 * Bredaredskolan 87,5-5,7 81,8 93,8 1,9 95,7 Byttorpskolan 100,0 0,0 100,0 66,7-12,2 54,5 90,0-8,4 81,6 Daltorpskolan 90,6-1,7 88,9 44,4 5,6 50,0 90,2 1,1 91,3 Dannikeskolan 85,7 14,3 100,0 100,0 93,8 6,2 100,0 Ekarängskolan 69,2 5,8 75,0 47,5 13,5 61,0 64,2-2,0 62,2 Engelbrektskolan 89,1 5,7 94,8 52,2 25,6 77,8 80,7 14,5 95,2 Erikslundskolan 77,8 0,0 77,8 75,0 82,6-8,3 74,3 Fjärdingskolan 86,2 * 75,0 * 81,0 * Gula skolan 94,4-3,5 90,9 100,0-18,2 81,8 Gånghesterskolan 92,6-8,6 84,0 96,3-4,3 92,0 Hestra Midgårdskolan 91,2 8,8 100,0 60,0 12,7 72,7 89,0-1,0 88,0 Kerstinsgårdskolan 96,2-7,7 88,5 42,9 100,0-11,5 88,5 Kinnarummaskolan 91,7 8,3 100,0 100,0 0,0 100,0 Kristinebergskolan 67,9 11,2 79,1 83,1 1,0 84,1 Myråsskolan 93,5-1,3 92,2 89,6 7,8 97,4 Målsrydskolan 69,2 18,8 88,0 50,0 93,3-17,3 76,0 Rångedalaskolan 100,0-12,5 87,5 100,0-25,0 75,0 Sandaredskolan 99,0-3,2 95,8 99,0-0,4 98,6 Sandhultskolan 73,7 13,3 87,0 78,9-3,9 75,0 Sjöboskolan 79,1 3,4 82,5 56,7-19,2 37,5 74,0-7,3 66,7 Sjömarkenskolan 91,2 0,3 91,5 89,5 4,1 93,6 Sparsörskolan 95,7-0,6 95,1 66,7 87,5-1,1 86,4 Svaneholmskolan 100,0-14,7 85,3 100,0 100,0-11,8 88,2 Svedjeskolan * 79,2 * 75,0 Särlaskolan 61,1 0,8 61,9 70,6-3,9 66,7 Trandaredskolan 94,9-4,2 90,7 70,0-36,7 33,3 95,9-10,4 85,5 Tummarpskolan 90,7-0,1 90,6 95,3-14,0 81,3 Viskaforsskolan 61,1 19,3 80,4 66,7 19,6 86,3 Äsperedskolan 96,3-4,0 92,3 92,6-0,3 92,3 Totalt 88,8 1,7 90,5 55,6 4,0 59,6 87,6-1,6 86,0 Källa: Lokal statistik * ej registrerat Undervisning och resultat 2019

15 Referens Dnr: GRN (43) Andel godtagbara kunskaper, skriftliga omdömen per ämne (%). Ämne Åk Förändring Åk Bild 89,4 10,2 99,6 Engelska 85,2 10,1 95,3 Idrott och hälsa 84,4 13,2 97,6 Matematik 67,0 19,0 86,0 Modersmål 92,2 7,0 99,2 Musik 88,6 10,6 99,2 Naturorienterande ämnen 88,4 6,2 94,6 Samhällsorienterande ämnen 86,4 8,6 95,0 Slöjd 81,6 17,4 99,0 Svenska 71,8 18,7 90,5 Svenska som andraspråk 52,6 7,0 59,6 Teknik 96,0-0,9 95,1 Totalt 83,2 11,8 95,0 Källa: Lokal statistik Matematik Nationella prov Andel (%) som uppnått kunskapskraven Andel (%) pojkar Andel (%) pojkar 2019 NP Matematik åk 3 Andel (%) Andel (%) 2018 flickor 2018 flickor 2019 Delprov A - Muntlig kommunikation 92,3 92,2 92,4 87,7 88,7 86,7 Delprov B - Mönster i talföljder och geometriska mönster 92,6 93,3 92,0 78,9 79,2 78,6 Delprov C - Förståelse för räknesätt 89,6 88,5 90,6 83,1 84,4 81,7 Delprov D - Positionssystem 92,9 92,0 93,7 81,7 82,5 80,8 Delprov E - Enkla problem 86,4 85,1 87,5 75,9 75,7 76,1 Delprov F1 - Mäta, jämföra, uppskatta längd, omkrets och area 91,0 92,6 89,6 85,2 89,0 81,4 Delprov F2 - Skriftliga räknemetoder 82,0 84,4 80,0 75,8 79,7 72,0 Delprov G1 - Överslagsräkning 83,7 84,1 83,4 90,0 91,3 88,8 Delprov G2 - Huvudräkning och likhetstecknets betydelse 88,1 85,6 90,3 86,7 87,0 86,4 Medel 88,7 88,6 88,8 82,8 84,2 81,4 Källa: Lokal statistik Svenska Andel (%) som uppnått kunskapskraven NP Svenska åk 3 Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) 2018 flickor 2018 pojkar flickor 2019 pojkar 2019 Tala 96,0 96,2 95,8 92,6 94,1 91,1 Läsa berättande text 86,2 96,2 82,2 86,6 90,2 83,1 Läsa faktatext 83,4 86,0 81,1 86,6 88,4 84,8 Läsa elevens högläsning 90,4 93,4 87,8 89,1 90,8 87,5 Läsa elevens textsamtal 92,8 94,1 91,6 90,7 93,0 88,4 Skriva berättande text 84,7 92,4 78,0 84,5 90,8 78,3 Skriva stavning och interpunktion 83,3 91,0 76,4 83,1 89,2 77,0 Skriva faktatext 89,0 91,9 86,4 85,9 90,3 81,6 Medel 88,2 92,7 84,9 87,4 90,9 84,0 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

16 Referens Dnr: GRN (43) Årskurs 6 Terminsbetyg årskurs 6 Alla elever Antal Behöriga till gymnasiet (%) Meritvärde Skolenhet Förändring Förändring 2019 Aplaredskolan ,0 30,0 100,0 226,3 16,7 243,0 Asklandaskolan ,0-2,0 95,0 212,0 30,2 242,2 Bergdalskolan ,4 1,6 87,0 207,1 15,9 223,0 Bodaskolan ,4-8,4 44,0 179,2-26,0 153,2 Borgstenaskolan ,7 33,3 100,0 215,0 34,6 249,6 Bredaredskolan ,7-0,4 73,3 199,3 28,2 227,5 Byttorpskolan ,8-3,8 65,0 173,0 11,5 184,5 Dalsjöskolan ,8-5,2 84,6 229,0-8,4 220,6 Daltorpskolan ,3 7,4 66,7 171,8 13,5 185,3 Dannikeskolan ,0 20,0 100,0 206,0 39,3 245,3 Ekarängskolan ,7 22,6 70,3 161,8 42,7 204,5 Engelbrektskolan ,9-2,5 89,4 221,3 16,1 237,4 Erikslundskolan ,9 41,1 80,0 174,4 46,5 220,9 Fjärdingskolan ,8 12,0 77,8 188,9 8,1 197,0 Gula skolan ,0 3,3 83,3 219,6 23,6 243,2 Gånghesterskolan ,0-8,7 91,3 231,0 17,0 248,0 Hestra Midgårdskolan ,9-20,4 70,5 233,4-4,8 228,6 Kinnarummaskolan ,0-22,2 77,8 225,3-11,4 213,9 Kristinebergskolan ,9 10,0 75,9 185,4 30,0 215,4 Myråsskolan ,2-2,0 84,2 229,5-6,6 222,9 Målsrydskolan ,7 4,1 77,8 198,8 24,4 223,2 Rångedalaskolan ,8 3,9 85,7 192,7 48,4 241,1 Sandaredskolan ,1-9,4 85,7 226,6 4,3 230,9 Sandhultskolan ,0 11,2 96,2 227,0 18,7 245,7 Sjöboskolan ,2 7,5 66,7 174,4 6,2 180,6 Sjömarkenskolan ,0-9,1 90,9 240,5 8,0 248,5 Sparsörskolan ,2-14,3 82,9 218,5 15,8 234,3 Svaneholmskolan ,8 9,1 90,9 201,4 20,9 222,3 Särlaskolan ,6-4,7 52,9 175,5-17,2 158,3 Trandaredskolan ,7 4,7 94,4 225,1 5,4 230,5 Viskaforsskolan ,4-10,1 67,3 204,2-9,4 194,8 Äsperedskolan ,0-13,3 86,7 236,3 7,4 243,7 Totalt ,1 0,7 80,8 208,4 11,3 219,7 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

17 Referens Dnr: GRN (43) Skolenhet Alla elever Varav nyinvandrade elever Antal Alla elever Nyinvandrade elever borträknade Varav nyinvandrade elever Behöriga till gymnasiet (%) Meritvärde Förändring Förändring 2019 Aplaredskolan ,7 33,3 100,0 225,8 17,0 242,8 Asklandaskolan ,9-1,9 95,0 215,4 26,8 242,2 Bergdalskolan ,7-3,6 88,1 215,5 12,8 228,3 Bodaskolan ,8-3,2 55,6 185,0-16,7 168,3 Borgstenaskolan ,0 0,0 100,0 245,4 4,2 249,6 Bredaredskolan ,7-0,4 73,3 199,3 28,2 227,5 Byttorpskolan ,4-4,7 66,7 170,9 21,8 192,7 Dalsjöskolan ,6-7,6 86,0 233,5-11,8 221,7 Daltorpskolan ,4-1,4 70,0 189,3-1,5 187,8 Dannikeskolan ,0 0,0 100,0 234,2 11,1 245,3 Ekarängskolan ,6 23,7 79,3 168,9 49,6 218,5 Engelbrektskolan ,1 0,3 93,4 226,1 12,8 238,9 Erikslundskolan ,5 28,8 83,3 188,9 39,2 228,1 Fjärdingskolan ,9 13,2 81,1 194,4 5,6 200,0 Gula skolan ,0 2,6 82,6 219,6 21,8 241,4 Gånghesterskolan ,0-8,7 91,3 231,0 17,0 248,0 Hestra Midgårdskolan ,5-23,0 70,5 236,8-8,2 228,6 Kinnarummaskolan ,0-22,2 77,8 225,3-11,4 213,9 Kristinebergskolan ,0-3,1 76,9 209,4 10,6 220,0 Myråsskolan ,3-3,9 90,4 240,7-8,9 231,8 Målsrydskolan ,7 19,6 93,3 198,8 48,9 247,7 Rångedalaskolan ,8 3,9 85,7 192,7 48,4 241,1 Sandaredskolan ,1-9,6 85,5 226,6 3,7 230,3 Sandhultskolan ,5 6,7 96,2 230,7 15,0 245,7 Sjöboskolan ,3 8,4 72,7 184,2 10,6 194,8 Sjömarkenskolan ,0-9,1 90,9 240,5 8,0 248,5 Sparsörskolan ,2-11,9 85,3 218,5 20,7 239,2 Svaneholmskolan ,8 13,2 95,0 201,4 27,7 229,1 Särlaskolan ,8-15,2 55,6 192,0-32,9 159,1 Trandaredskolan ,6 4,7 94,3 224,8 5,7 230,5 Viskaforsskolan ,4-5,1 73,3 206,0-1,2 204,8 Äsperedskolan ,0-13,3 86,7 236,3 7,4 243,7 Totalt ,2-1,2 84,0 215,3 9,9 225,2 Källa: Lokal statistik Nationella prov För 2019 finns ännu ingen nationell statistik tillgänglig, därför redovisas lokal statistik för Borås kommunala skolor. I redovisning av resultat i svenska ingår även ämnet svenska som andraspråk. Den lokala statistiken som presenteras i tabellerna inkluderar de elever som har deltagit i proven. En jämförelse mellan flickors och pojkars provresultat presenteras. Elever har uppnått kunskapskraven om de fått lägst provbetyg E. Andel (%) som uppnått kunskapskraven NP åk 6 Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) 2018 flickor 2018 pojkar flickor 2019 pojkar 2019 Engelska 93,0 91,7 94,0 89,2 89,7 88,8 Matematik 87,9 88,9 86,9 82,1 83,9 80,3 Svenska/Svenska som andra- språk 90,3 93,7 87,5 86,5 91,2 82,0 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

18 Referens Dnr: GRN (43) Årskurs 9 Betyg årskurs 9 Meritvärde nyinvandrade borträknade Behöriga till gymnasiet alla elever (%) Behöriga till gymnasiet nyinvandrade borträknade (%) Fullständiga betyg alla elever (%) Fullständiga betyg nyinvandrade borträknade (%) Meritvärde Skolenhet alla elever Bodaskolan ,2 200,3 65,6 71,2 51,2 56, ,5 220,0 69,1 77,1 57,4 66, ,9 198,7 62,3 68,0 56,2 60, ,2 201,7 70,4 76,9 57,4 62, ,4 208,4 76,1 78,5 65,8 69,2 Dalsjöskolan ,8 232,7 78,5 85,8 66,7 74, ,0 232,3 78,5 83,9 72,7 77, ,0 229,1 82,7 85,9 75,9 78, ,5 236,0 91,4 91,3 84,8 84, ,8 227,8 90,3 90,9 76,6 77,7 Daltorpskolan ,9 230,8 76,2 78,8 66,1 69, ,1 215,4 78,3 79,2 58,9 61, ,7 198,7 78,0 78,4 61,0 60, ,1 215,0 82,1 86,0 64,7 68, ,7 224,4 86,3 87,7 78,6 80,3 Engelbrektskolan ,3 244,7 88,0 90,1 79,5 81, ,9 259,0 91,3 95,8 89,3 93, ,2 237,7 89,9 93,8 82,4 85, ,9 241,8 89,3 90,8 83,6 84, ,2 253,0 92,2 94,9 90,2 92,9 Erikslundskolan ,1 202,1 71,6 72,4 63,6 64, ,4 232,9 84,9 87,1 72,6 72, ,4 223,9 81,4 88,7 71,4 79, ,7 224,1 75,0 84,5 67,6 77, ,7 206,1 59,6 65,0 48,9 55,0 Fristadskolan ,7 226,7 89,1 90,5 74,8 76, ,6 222,6 77,4 83,0 70,4 75, ,4 231,4 92,4 92,4 82,9 82, ,2 223,2 90,3 90,3 81,6 81, ,8 213,7 91,4 91,3 82,8 82,6 Sandgärdskolan ,0 243,2 94,8 95,5 91,0 91, ,6 244, ,9 90, ,8 235, ,8 92, ,0 241, ,1 93, ,1 240,1 100,0 100,0 93,5 93,5 Särlaskolan ,6 203,2 71,0 80,0 48,4 56, ,0 218,4 72,9 78,3 57,1 65, ,1 223,5 56,0 66,7 48,0 61, , ,9 75,8 54,1 59, ,5 193,4 67,2 68,3 58,2 60,3 Viskaforsskolan ,6 206,4 73,5 79,0 66,2 72, ,6 206,0 66,2 70,8 53,2 56, ,2 208,2 81,0 82,5 65,5 66, ,7 225,7 86,4 87,9 71,2 72, ,5 210,8 71,6 74,6 64,9 67,6 Totalt Kommunala ,1 225,3 79,9 83,8 69,3 73, ,9 229,8 80,0 84,3 69,7 74, ,8 219,2 78,5 82,9 69,5 73, ,9 225,7 84,8 88,2 74,2 77, ,5 223,4 83,8 85,7 75,5 77,8 Källa: Skolverket Undervisning och resultat 2019

19 Referens Dnr: GRN (43) Spridning i resultat i s skolor åk 9 vårterminen 2019 Meritvärde Behöriga till gymnasiet alla alla elever elever (%) Fullständiga betyg alla elever (%) 191,6-243,0 65,6-94,8 48,4-91,0 Meritvärde nyinvandrade borträknade Behöriga till gymnasiet nyinvandrade borträknade (%) Fullständiga betyg nyinvandrade borträknade (%) 200,3-243,2 71,2-95,5 56,0-91,6 Källa: Skolverket Meritvärde 2015 alla Årskurs elever Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 och 9, 2016 alla elever 2017 alla elever 2018 alla elever 2019 alla elever 2015 utan nyinvandrade 2016 utan nyinvandrade 2017 utan nyinvandrade 2018 utan nyinvandrade 2019 utan nyinvandrade 6 206,1 213,8 206,7 210,1 206,4 212,5 208,4 215,3 219,7 225, ,5 223,4 220,9 225,7 212,8 219,2 221,9 229,8 220,1 225,3 Källa: Åk. 6, Lokal statistik. Åk. 9, Skolverket Meritvärde Årskurs alla elever 2016 alla elever 2016 utan ny invandrade 2017 alla elever 2017 utan ny invandrade 2018 alla elever 2018 utan ny invandrade 2019 alla elever 2019 utan ny invandrade Kön Flickor 217,5 219,4 221,6 215,8 222,7 219,9 227,8 233,1 238,9 Pojkar 194,9 196,1 200,3 198, ,6 204,7 206,6 211,9 Flickor 233,9 238,1 241, ,2 235,8 243,5 234,7 240,1 9 Pojkar 208,3 203,8 204,9 202,2 209,4 209,4 216,8 208,2 213,0 Källa: Åk. 6, Lokal statistik. Åk. 9, Skolverket Nationella prov För 2019 finns ännu ingen nationell statistik tillgänglig, därför redovisas lokal statistik för Borås kommunala skolor. Den lokala statistiken som presenteras inkluderar samtliga elever på skolan. För årskurs 9 redovisas provresultaten i de olika ämnena skolvis i en årsserie fyra år bakåt i tiden, en jämförelse mellan flickor och pojkar samt en jämförelse mellan prov- och slutbetyg. I redovisning av resultat i svenska ingår även ämnet svenska som andraspråk. NP åk 9, Engelska Nått A-E Andel (%) elever som: Ej Nått Ej Nått Ej Nått satt A-E satt A-E satt A-E Ej deltagit Ej uppnått mål Ej deltagit Skolenhet Bodaskolan 71,3 19,4 5,4 3,9 83,6 7,4 0,8 8,2 69,2 25,3 0,5 4,9 72,9 18,8 1,5 6,0 Dalsjöskolan 58,1 10,9 27,1 4,1 86,9 12,3 0,0 0,8 82,3 13,7 0,8 3,2 82,8 11,0 0,0 6,2 Daltorpskolan 74,0 22,6 0,0 2,8 83,7 14,2 0,0 2,1 79,6 13,8 0,0 6,6 84,3 11,8 0,0 2,8 Engelbrekt 76,8 23,2 0,0 0,0 91,6 6,5 0,9 0,9 88,3 8,7 0,0 2,9 91,5 8,5 0,0 0,0 Erikslundskolan 59,8 36,6 0,0 3,7 90,7 7,4 1,9 0,0 * * * * 85,6 8,9 0,0 5,6 Fristadskolan 72,6 7,1 16,8 3,5 88,9 3,0 0,0 8,1 85,8 10,2 0,0 3,9 82,4 12,8 0,0 4,8 Sandgärdskolan 71,2 6,4 20,8 1,6 94,3 0,9 0,0 4,7 92,5 6,7 0,0 0,8 92,3 3,8 0,0 3,8 Särlaskolan 67,0 19,3 9,1 3,4 84,9 5,7 3,8 5,7 57,9 39,5 1,3 1,3 75,8 9,1 0,0 15,2 Viskaforsskolan * 8,6 91,4 * 87,5 12,5 0,0 0,0 79,5 12,8 0,0 7,7 77,8 11,1 0,0 6,9 65,1 17,2 15,0 2,4 87,8 8,0 0,6 3,6 79,6 15,9 0,3 4,1 83,5 10,7 0,2 5,0 Källa: Lokal statistik * ej registrerat Ej uppnått mål Ej deltagit Ej uppnått mål Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Undervisning och resultat 2019

20 Referens Dnr: GRN (43) NP åk 9, Matematik Nått A-E Andel (%) elever som: Ej Nått Ej Nått Ej del- Ej Nått satt A-E satt A-E tagit satt A-E Ej deltagit Ej uppnått mål Ej deltagit Ej uppnått mål Skolenhet Bodaskolan 57,4 27,1 2,3 13,2 63,1 15,6 0,8 20,5 ** 100,0 ** ** 57,1 14,5 1,4 23,2 Dalsjöskolan 75,2 8,5 9,3 6,2 68,0 4,9 0,0 27,0 ** 100,0 ** ** 71,0 11,5 0,0 11,5 Daltorpskolan 74,0 16,9 0,0 9,0 59,6 14,2 5,7 20,6 ** 100,0 ** ** 63,5 16,3 0,0 17,4 Engelbrekt 72,8 25,2 0,0 2,0 84,1 5,6 0,9 9,3 ** 100,0 ** ** 81,2 9,8 0,0 6,6 Erikslundskolan 58,5 25,6 0,0 15,9 61,1 3,7 5,6 29,6 ** 100,0 ** ** 71,1 11,5 0,0 16,4 Fristadskolan 85,0 4,4 0,0 10,6 74,7 3,0 0,0 22,2 ** 100,0 ** ** 79,2 10,4 0,0 11,7 Sandgärdskolan 82,4 8,0 0,8 8,8 85,8 2,8 0,0 11,3 ** 100,0 ** ** 80,8 4,9 0,0 17,3 Särlaskolan 63,6 15,9 9,1 11,4 75,5 9,4 0,0 15,1 ** 100,0 ** ** 56,1 15,4 0,0 23,1 Viskaforsskolan 50,0 11,4 31,4 7,1 78,6 10,7 0,0 10,7 ** 100,0 ** ** 68,1 12,5 0,0 17,5 70,4 16,2 4,4 8,9 71,6 8,1 1,5 18,7 ** 100,0 ** ** 70,4 11,7 0,2 15,7 Källa: Lokal statistik ** ej genomfört prov på grund av ersättningsprov Ej uppnått mål Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål NP åk 9, Svenska/ Svenska som andraspråk Skolenhet Nått A-E Ej deltagit Andel (%) elever som: Ej Nått Ej Nått Ej Nått satt A-E satt A-E satt A-E Ej uppnått mål Ej deltagit Ej uppnått mål Bodaskolan 47,3 20,2 19,4 13,2 ** ** ** ** 62,1 23,1 0,0 14,8 59,4 15,0 1,5 23,3 Dalsjöskolan 76,7 10,1 10,1 3,1 91,8 1,6 0,0 5,7 76,6 17,7 0,0 5,6 77,9 16,6 0,0 5,5 Daltorpskolan 76,8 18,1 0,0 5,1 75,2 12,1 0,9 12,1 ** 100,0 ** ** 77,5 10,1 0,0 7,9 Engelbrekt 71,5 21,9 0,0 6,6 97,2 0,0 1,9 1,9 92,2 1,9 0,0 5,8 89,7 8,5 0,0 1,7 Erikslundskolan 62,2 28,0 0,0 9,8 75,9 7,4 0,0 14,8 * * * * 71,1 8,9 0,0 20,0 Fristadskolan 57,5 4,4 35,4 2,7 90,9 2,0 0,0 7,1 83,5 8,7 0,0 7,9 85,6 7,2 0,0 7,2 Sandgärdskolan 91,2 6,4 0,8 1,6 86,8 0,9 32,1 11,3 87,5 10,8 0,0 1,7 87,8 2,6 0,0 9,6 Särlaskolan 61,4 11,4 9,1 18,2 49,1 5,7 0,0 13,2 64,5 17,1 0,0 18,4 72,7 9,1 0,0 18,2 Viskaforsskolan * 8,6 91,4 * 87,5 8,9 2,6 3,6 75,6 16,7 0,0 7,7 79,2 12,5 0,0 4,2 64,6 14,6 14,3 6,5 84,0 4,6 2,3 8,4 76,8 30,0 0,0 8,9 78,4 10,0 0,2 10,4 Källa: Lokal statistik * ej registrerat ** ej genomfört prov på grund av ersättningsprov Ej deltagit Ej uppnått mål Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Andel flickor och pojkar som nått kunskapskraven på nationella proven NP åk 9, flickor respektive pojkar Skolenhet Andel (%) elever som nått A-E Andel (%) flickor som nått A-E Engelska Andel (%) pojkar som nått A-E Andel (%) elever som nått A-E Andel (%) flickor som nått A-E Matematik Andel (%) pojkar som nått A-E Andel (%) elever som nått A-E Andel (%) flickor som nått A-E Andel (%) pojkar som nått A-E Svenska/Svenska som andraspråk Bodaskolan 72,9 73,4 72,5 57,1 53,1 60,9 59,4 65,6 53,6 Dalsjöskolan 82,8 85,1 80,8 71,0 64,2 76,9 77,9 82,1 74,4 Daltorpskolan 84,3 87,2 81,5 63,5 61,6 65,2 77,5 82,6 72,8 Engelbrekt 91,5 94,6 88,5 81,2 78,6 83,6 89,7 94,6 85,2 Erikslundskolan 85,6 86,2 85,2 71,1 69,0 72,1 71,1 58,6 77,0 Fristadskolan 82,4 87,5 79,2 79,2 81,3 77,9 85,6 95,8 79,2 Sandgärdskolan 92,3 94,7 90,1 80,8 84,0 77,8 87,8 98,7 77,8 Särlaskolan 75,8 85,2 69,2 56,1 48,1 61,5 72,7 77,8 69,2 Viskaforsskolan 77,8 78,1 77,5 68,1 71,9 65,0 79,2 75,0 82,5 83,5 86,4 81,3 70,4 68,6 71,9 78,4 83,3 74,4 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

21 Referens Dnr: GRN (43) Andel elever som nått kunskapskraven för nationella prov och slutbetyg Andel som uppnått kunskapskraven (%) Engelska Matematik Svenska/Svenska som andraspråk Skolenhet NP Slutbetyg Differens NP Slutbetyg Differens NP Slutbetyg Differens Bodaskolan 72,9 81,5 8,6 57,1 72,6 15,5 59,4 79,0 19,6 Dalsjöskolan 82,8 86,1 3,3 71,0 81,9 10,9 77,9 90,3 12,4 Daltorpskolan 84,3 91,1 6,8 63,5 79,8 16,3 77,5 92,9 15,4 Engelbrektskolan 91,5 95,7 4,2 81,2 89,7 8,5 89,7 91,5 1,8 Erikslundskolan 85,6 86,4 0,8 71,1 77,3 6,2 71,1 79,5 8,4 Fristadskolan 82,4 90,8 8,4 79,2 89,9 10,7 85,6 93,3 7,7 Sandgärdskolan 92,3 97,4 5,1 80,8 96,1 15,3 87,8 98,7 10,9 Särlaskolan 75,8 77,4 1,6 56,1 83,9 27,8 72,7 82,3 9,6 Viskaforsskolan 77,8 82,4 4,6 68,1 76,5 8,4 79,2 85,3 6,1 83,5 88,9 5,4 70,4 83,7 13,3 78,4 89,4 11,0 Källa: Lokal statistik Progression från årskurs 6 till 9 Värdena för progressionen gällande nationella prov är uträknade som skillnaden i betygspoäng mellan provtillfället i årskurs 6 och i årskurs 9 för samma elev. En elev som fick provbetyget E (=10 poäng) i årskurs 6 på engelskprovet och sedan provbetyget D (=12,5 p) i årskurs 9 har alltså en progression på 2,5 poäng. Denna differens räknas ut för varje elev och i tabellen redovisas medeldifferensen för samtliga elever på respektive skola. Detsamma gäller progressionen för betygen. Underlaget är de 917 av 1092 elever som slutade årskurs 9 vårterminen 2019 och som också gjort nationellt prov samt fått betyg på någon av s skolor när de gick i årskurs 6. Nationella prov Skolenhet Medel av differens Engelska Medel av differens Matematik Medel av differens Svenska/ Svenska som andraspråk Bodaskolan -1,1-3,2-0,8 Dalsjöskolan -0,4-3,2-2,6 Daltorpskolan -0,2-4,3 0,7 Engelbrektskolan -0,5-3,2 0,2 Erikslundskolan 0,5-2,0 0,9 Fristadskolan -0,4-2,3 0,5 Sandgärdskolan -0,4-2,3-0,4 Särlaskolan 1,0-0,3 1,7 Viskaforsskolan 0,6-0,7 1,2 Medel av medel -0,3-2,7-0,1 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

22 Referens Dnr: GRN (43) Betyg Skolenhet Medel av differens Engelska Medel av differens Matematik Medel av differens Svenska/ Svenska som andraspråk Bodaskolan -0,1-1,1 0,3 Dalsjöskolan 1,2-1,1-0,6 Daltorpskolan 1,1-2,9 0,5 Engelbrektskolan 0,9-1,8-0,1 Erikslundskolan 1,4 0,5 1,6 Fristadskolan 0,6-0,7 0,1 Sandgärdskolan -0,3-0,9 0,6 Särlaskolan 1,2 1,3 1,2 Viskaforsskolan 1,0-0,3 1,5 Medel av medel 0,7-1,1 0,4 Källa: Lokal statistik Behörighet till gymnasiet Skolenhet Årskurs 6 (%) Årskurs 9 (%) Differens (%) Bodaskolan 93,4 90,6-2,8 Dalsjöskolan 83,9 88,1 4,2 Daltorpskolan 85,8 92,0 6,2 Engelbrektskolan 85,8 79,7-6,1 Erikslundskolan 72,9 72,9 0,0 Fristadskolan 63,4 80,5 17,1 Sandgärdskolan 89,9 94,6 4,7 Särlaskolan 60,3 73,1 12,8 Viskaforsskolan 74,6 83,1 8,5 81,8 85,0 3,2 Källa: Lokal statistik Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper Kommunikationsklass är en kommungemensam särskild undervisningsgrupp som tar emot elever från årskurs 1 till 9. Kommunikationsklass tar emot elever med den primära diagnosen språk- och/eller talstörning. Funktionsnedsättningen yttrar sig i svårigheter både att förstå språk och att göra sig förstådd med språk. I Kommunikationsklass årskurs 9 gick vårterminen elever. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs är 103,3 och ingen elev blev behörig till gymnasiet. I årskurs 6 gick 6 elever. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs är 125,0. A-resursen är en kommungemensam särskild undervisningsgrupp som riktar sig till grundskolans årskurs 7 till 9. A-resursen tar emot elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd (AST) med extraordinära behov. I A- resursgruppen årskurs 9 gick endast 2 elever vårterminen Det genomsnittliga meritvärdet 2019 är 72,5 och en elev blev behörig till gymnasiet. Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper finns också på Borgstenaskolan och på Dalsjöskolan. Borgstenagruppen tar emot elever i årskurs F-6 som hamnat i socioemotionella svårigheter vilket kan yttra sig i utagerande beteende. Det fanns ingen elev i årskurs 6 i Borgstenagruppen vårterminen Dalsjögruppen tar emot elever i årskurs 4-9 med diagnoserna Undervisning och resultat 2019

23 Referens Dnr: GRN (43) ADHD och autism som hamnat i socioemotionella svårigheter som yttrar sig i utagerande beteende. I Dalsjögruppen gick två elever i årskurs 6 vårterminen Ingen uppnådde motsvarande gymnasiebehörighet och det genomsnittliga meritvärdet var 40. Det fanns ingen elev i årskurs 9 i Dalsjögruppen vårterminen Slutbetyg åk 9 Skola Fristående skolor Antal elever Meritvärde alla elever Behöriga till gymnasiet alla elever (%) Fullständiga betyg alla elever (%) Borås kristna skola 2019* ,3 87,5 87, ,4 73,4 68, ,4 73,7 63, ,9 100,0 68,8 Engelska Skolan 2019* ,4 98,3 96, ,3 98,4 96, ,2 100,0 93, ,0 100,0 97,5 Kunskapsskolan 2019* ,1 96,1 93, ,1 96,6 89, ,1 100,0 93, ,8 100,0 92,4 Malmen 2019* ,2 100,0 91, ,8 96,7 80, ,1 100,0 94, ,4 100,0 84,6 Totalt Fristående 2019* ,9 96,7 93, ,7 95,2 88, ,7 96,9 91, ,5 96,9 91,6 Källa: Skolverket samt Lokal statistik* Undervisning och resultat 2019

24 Referens Dnr: GRN (43) Grundsärskola Grundsärskolan syftar till att ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning, som ger kunskaper och värden, samt utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Elever inskrivna i grundsärskola får sin undervisning antingen i en grundsärskoleklass eller integrerade i grundskoleklasser. Det finns två skolor med grundsärskoleklasser i Borås: Erikslundskolan årskurs 1-9 och Fjärdingskolan årskurs 1-9, verksamheten för elever på Fjärdingskolan i årskurs 7-9 är lokaliserad till Bodaskolan. Indikator Erikslundskolan, grundsärskola Fjärdingskolan, grundsärskola Andel elever som har bedömts enligt bedömningsstödet Gilla läsa i åk 1 ämne, (%) Andel elever som har bedömts enligt bedömningsstödet Gilla matematik i åk 1 ämne, (%) Andel elever i åk 3, 6 och 9 som klarar kunskapskraven högre än E, alternativt fördjupade kunskaper för elever som läser ämnesområden, (%) Andel elever i åk 1-9 som läser enligt flera kursplaner (grundskola, ämne och ämnesområden i grundsär), (%) 12 0 Antal elever i åk 1-9 som är individintegrerade 10 0 Andel elever som är behöriga till ett nationellt respektive individuellt program, (%) Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

25 Referens Dnr: GRN (43) Skolenhet 4 Skolklimatsundersökningen Årskurs 4-6 Svarsfrekvens, Svarsfrekvens 2017 (%) Svarsfrekvens 2018 (%) Svarsfrekvens 2019 (%) Aplaredskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Dannikeskolan Ekarängskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fjärdingskolan Gula skolan Gånghesterskolan Hestra Midgårdskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Målsrydskolan Rångedalaskolan Sandaredskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolan Svaneholmskolan Särlaskolan Trandaredskolan Viskaforsskolan Äsperedskolan Undervisning och resultat 2019

26 Referens Dnr: GRN (43) Skolenhet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen , åk. 4-6 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Aplaredskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Dannikeskolan * Ekarängskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fjärdingskolan Gula skolan Gånghesterskolan Hestra Midgårdskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Målsrydskolan Rångedalaskolan Sandaredskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolan Svaneholmskolan Särlaskolan Trandaredskolan Viskaforsskolan Äsperedskolan ,4 84,9 85,0 * Ej genomförd enkät Undervisning och resultat 2019

27 Referens Dnr: GRN (43) Skolenhet Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov , åk. 4-6 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Aplaredskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Dannikeskolan * Ekarängskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fjärdingskolan Gula skolan Gånghesterskolan Hestra Midgårdskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Målsrydskolan Rångedalaskolan Sandaredskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolan Svaneholmskolan Särlaskolan Trandaredskolan Viskaforsskolan Äsperedskolan ,5 55,3 56,0 * Ej genomförd enkät Undervisning och resultat 2019

28 Referens Dnr: GRN (43) Skolenhet Jag får reda på vad jag lyckas bra med, åk Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Aplaredskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Dannikeskolan * Ekarängskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fjärdingskolan Gula skolan Gånghesterskolan Hestra Midgårdskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Målsrydskolan Rångedalaskolan Sandaredskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolan Svaneholmskolan Särlaskolan Trandaredskolan Viskaforsskolan Äsperedskolan ,4 90,1 88,9 * Ej genomförd enkät Undervisning och resultat 2019

29 Referens Dnr: GRN (43) Skolenhet Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter , åk. 4-6 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Aplaredskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Dannikeskolan * Ekarängskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fjärdingskolan Gula skolan Gånghesterskolan Hestra Midgårdskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Målsrydskolan Rångedalaskolan Sandaredskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolan Svaneholmskolan Särlaskolan Trandaredskolan Viskaforsskolan Äsperedskolan ,2 83,7 81,0 * Ej genomförd enkät Undervisning och resultat 2019

30 Referens Dnr: GRN (43) Skolenhet Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss, åk. 4-6, Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Aplaredskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Dannikeskolan * Ekarängskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fjärdingskolan Gula skolan Gånghesterskolan Hestra Midgårdskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Målsrydskolan Rångedalaskolan Sandaredskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolan Svaneholmskolan Särlaskolan Trandaredskolan Viskaforsskolan Äsperedskolan ,4 69,0 65,9 * Ej genomförd enkät Undervisning och resultat 2019

31 Referens Dnr: GRN (43) Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, åk. 4-6, Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Skolenhet Aplaredskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Dannikeskolan Ekarängskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fjärdingskolan Gula skolan Gånghesterskolan Hestra Midgårdskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Målsrydskolan Rångedalaskolan Sandaredskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolan Svaneholmskolan Särlaskolan Trandaredskolan Viskaforsskolan Äsperedskolan ,4 93,4 Undervisning och resultat 2019

32 Referens Dnr: GRN (43) Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, åk. 4-6, Skolenhet Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Aplaredskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Dannikeskolan Ekarängskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fjärdingskolan Gula skolan Gånghesterskolan Hestra Midgårdskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Målsrydskolan Rångedalaskolan Sandaredskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolan Svaneholmskolan Särlaskolan Trandaredskolan Viskaforsskolan Äsperedskolan ,7 90,5 Undervisning och resultat 2019

33 Referens Dnr: GRN (43) Kön Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Tjej Kille Totalt Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov Jag får reda på vad jag lyckas bra med Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Årskurs 7-9 Svarsfrekvens, Skolenhet Svarsfrekvens 2017 (%) Svarsfrekvens 2018 (%) Svarsfrekvens 2019 (%) Bodaskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fristadskolan Sandgärdskolan Särlaskolan Viskaforsskolan Totalsumma Skolenhet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen, åk. 7-9, Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Bodaskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fristadskolan Sandgärdskolan Särlaskolan Viskaforsskolan ,2 83,0 83,0 Undervisning och resultat 2019

34 Referens Dnr: GRN (43) Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov, åk. 7-9, Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov. Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Skolenhet Bodaskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fristadskolan Sandgärdskolan Särlaskolan Viskaforsskolan ,6 45,4 48,0 Skolenhet Jag får reda på vad jag lyckas bra med, åk. 7-9, Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Bodaskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fristadskolan Sandgärdskolan Särlaskolan Viskaforsskolan ,0 77,8 77,7 Undervisning och resultat 2019

35 Referens Dnr: GRN (43) Skolenhet Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter, åk. 7-9, Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Bodaskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fristadskolan Sandgärdskolan Särlaskolan Viskaforsskolan ,8 61,3 61,8 Skolenhet Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss, åk. 7-9, Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Bodaskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fristadskolan Sandgärdskolan Särlaskolan Viskaforsskolan ,4 41,5 44,8 Skolenhet Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, åk. 7-9, Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Bodaskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fristadskolan Sandgärdskolan Särlaskolan Viskaforsskolan ,9 87,4 Undervisning och resultat 2019

36 Referens Dnr: GRN (43) Skolenhet Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, åk. 7-9, Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Bodaskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan Engelbrektskolan Erikslundskolan Fristadskolan Sandgärdskolan Särlaskolan Viskaforsskolan ,5 76,7 Kön Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Tjej Kille Totalt Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov Jag får reda på vad jag lyckas bra med Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Undervisning och resultat 2019

37 Referens Dnr: GRN (43) Grundsärskolan Svarsfrekvens Svarsfrekvens 2018 (%) Svarsfrekvens 2019 (%) Skolenhet Erikslundskolan, grundsärskola Fjärdingskolan, grundsärskola Jag lär mig mycket i skolan Skolenhet Andel ja (%) Erikslundskolan, grundsärskola 96 Fjärdingskolan, grundsärskola Min lärare bryr sig om mig Skolenhet Andel ja (%) Erikslundskolan, grundsärskola 98 Fjärdingskolan, grundsärskola Kön Andel ja (%) Grundsärskolorna Tjej Kille Totalt Jag lär mig mycket i skolan Min lärare bryr sig om mig Undervisning och resultat 2019

38 Referens Dnr: GRN (43) 5 Studiehandledning Skolenhet Antal ej nyanlända elever maj 2018 Undervisning och resultat 2019 Antal nyanlända elever maj 2018 Antal utförda insatser inom studiehandledning i maj 2018 Andel utförda insatser inom studiehandledning per antal nyanlända elever maj 2018 (%) Antal ej nyanlända elever maj 2019 Antal nyanlända elever maj 2019 Antal utförda insatser inom studiehandledning i maj 2019 Andel utförda insatser inom studiehandledning per antal nyanlända elever maj 2019 (%) Aplaredskolan Asklandaskolan Bergdalskolan Björkhöjdskolan Bodaskolan F Bodaskolan Borgstenaskolan Bredaredskolan Byttorpskolan Dalsjöskolan Dalsjöskolan Daltorpskolan F Daltorpskolan Dannikeskolan Ekarängskolan Engelbrektskolan F Engelbrektskolan Erikslundskolan F Erikslundskolan Fjärdingskolan Fristadskolan Gula skolan Gånghesterskolan Hestra Midgårdskolan Kerstinsgårdskolan Kinnarummaskolan Kristinebergskolan Myråsskolan Målsrydskolan Rångedalaskolan Sandaredskolan Sandgärdskolan Sandhultskolan Sjöboskolan Sjömarkenskolan Sparsörskolan Svaneholmskolan Svedjeskolan Särlaskolan F Särlaskolan Trandaredskolan Tummarpskolan Viskaforsskolan F Viskaforsskolan Äsperedskolan Totalsumma

39 Referens Dnr: GRN (43) 6 Analys Årskurs 1 och 3 Medelvärdet för andel elever i årskurs 1 med godtagbara kunskaper i svenska/svenska som andraspråk är 91,7 procent och i matematik 93,8 procent, vilket är högre än för samma ämnen i högre årskurser. Spridningen för medelvärdet varierar mellan 60,5 och 100 procent i svenska/svenska som andraspråk och mellan 66,7 och 100 procent i matematik. Till skillnad från i högre årskurser är resultaten i matematik något högre än i svenska/svenska som andraspråk. Det kan bero på att svenska och svenska som andraspråk redovisas tillsammans. I årskurs 3 har resultaten 2019 förbättrats i svenska och svenska som andraspråk men försvagats i matematik jämfört med Spridningen för medelvärdet av godkända kunskaper enligt de skriftliga omdömena är stora mellan skolorna även i årskurs 3, särskilt i matematik. Variationen mellan skolorna sträcker sig från 57,1 till 100 procent i matematik, i svenska/svenska som andraspråk verkar inte alla skolor ha skiljt mellan de båda ämnena, men likväl går det att konstatera att spridningen är stor. Spridningen för medelvärdet av godkända kunskaper i årskurs 3 är också stor mellan de olika ämnena. Svenska som andraspråk: 59,6 procent har det lägsta resultatet, dock något bättre än förra året. Matematik: 86,0 procent ligger något lägre än förra året och lägre än övriga ämnen där resultaten är över 90 procent. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 är något lägre 2019 än 2018, framför allt i matematik. Flickornas resultat är högre än pojkarnas i båda ämnena, men störst är skillnaden i svenska/svenska som andraspråk där det skiljer nära 7 procentenheter. Mest skiljer det mellan flickor och pojkar i delproven som gäller skrivande. En förklaring till differensen mellan resultaten på de nationella proven och de skriftliga omdömena kan vara att de skriftliga omdömena skiljer på ämnena svenska och svenska som andraspråk. Även om många skolor har hög andel elever som bedöms ha godtagbara kunskaper i svenska/svenska som andraspråk och matematik finns det elever som redan i årskurs 1 bedöms ha otillräckliga kunskaper. Forskning visar att tidiga insatser har stor betydelse för elevers utveckling, men att en vänta-och-seattityd är vanlig gentemot de yngsta eleverna 3. Det innebär att stöd inte sätts in tidigt, eftersom det finns en förhoppning om att svårigheterna ska växa bort. I är det också väsentligt fler elever i grundskolans senare årskurser som har åtgärdsprogram inrapporterade i elevhälsans system ProReNata än i de tidigare årskurserna. Från den 1 juli 2019 gäller nya bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Skolverkets bedömningsstöd ska 3 Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Undervisning och resultat 2019

40 Referens Dnr: GRN (43) användas. Om det genom användning av bedömningsstöden, eller på annat sätt, framkommer att det kan befaras att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås ska extra anpassningar sättas in skyndsamt. Det behöver finnas en beredskap för att fler yngre elever kan komma att uppmärksammas och behöva anpassningar eller särskilt stöd efter införandet av ovan beskrivna läsa-skriva-räkna-garanti. Årskurs 6 Spridningen för motsvarande gymnasiebehörighet (betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt minst fem andra ämnen) är mycket stor mellan skolorna finns en variation från 44 procent motsvarande gymnasiebehöriga till 100 procent. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 80,8 procent, vilket är en liten förbättring jämfört med Räknas nyinvandrade elever bort är det genomsnittliga resultatet 84,0 procent, vilket däremot är något lägre än förra året. Förändringen i resultat på skolnivå från 2018 till 2019 skiljer sig på flera enheter mycket, från en ökning med 41,1 procentenheter till en minskning med 22,2 procentenheter, på små skolenheter kan dock en enstaka elevs resultat ge stort procentuellt utslag i det totala resultatet. Spridningen för det genomsnittliga meritvärdet är mycket stor mellan skolorna, både för alla elever och om man räknar bort nyinvandrade elever är 153,2 det lägsta meritvärdet på skolnivå för alla elever och 249,6 det högsta. Det genomsnittliga meritvärdet för alla elever är 219,7, vilket är högre än 2018 års 208,4. Räknas nyinvandrade elever bort är 159,1 det lägsta resultatet och 249,6 det högsta. Det totala genomsnittliga resultatet om man räknar bort nyinvandrade elever är 225,2. Totalt sett har det för alla elever jämfört med 2018 skett en förbättring med 11,4 poäng. Om man räknar bort nyinvandrade elever har det jämfört med 2018 skett en förbättring med 10,0 poäng. Att meritvärdet ökar mer än motsvarande gymnasiebehörighet visar att många elever får höga betyg och lyckas väl, samtidigt som det fortfarande finns en grupp elever som inte når målen. De stora skillnaderna i resultat mellan skolorna kan delvis förklaras av skolsegregation och ojämn fördelning av nyinvandrade elever. Det är sannolikt att elever, som har varit men inte längre klassas som nyinvandrade för att de har varit i Sverige i över fyra år, likväl har ett större behov av språkligt stöd än elever som är födda i Sverige. Dessa elever synliggörs inte i statistiken över nyinvandrade elever, men finns sannolikt i större utsträckning på vissa skolor. Resultaten på de nationella proven 2019 är något lägre än 2018 i såväl engelska och matematik som i svenska/svenska som andraspråk. Flickornas resultat är högre än pojkarnas i de tre ämnena, vilket kan ha flera orsaker: könsskillnader i skolresultat uppstår i ett komplext samspel mellan samhälleliga och kulturella faktorer som exempelvis genusnormer, skolkultur och förväntningar från vuxna och kamrater 4. Störst är skillnaden i resultat på de nationella proven mellan 4 SKL (2019) Se, förstå och förändra. Att motverka könsskillnader i skolresultat Undervisning och resultat 2019

41 Referens Dnr: GRN (43) flickor och pojkar i ämnet svenska/svenska som andraspråk där det skiljer drygt 9 procentenheter. Då såväl läs- som skrivförmåga påverkar möjligheten att uppnå kunskapskraven i de flesta andra ämnena är det här något som behöver uppmärksammas, självklart inom ramen för ämnet svenska/svenska som andraspråk men även inom andra ämnen för att stödja elevernas utveckling av begreppsförståelse och ämnesspecifikt språk. Vid kvalitetskonferens för rektorer beskrev rektorer att det finns många enskilda goda exempel på språkutvecklande arbetssätt, men behovet av systematik och diskussion om vad språkutvecklande arbetssätt faktiskt är efterfrågas också. Skolverket framhåller i en kunskapsöversikt 5 vikten av en positiv attityd gentemot elevernas flerspråkighet och att denna ska användas som en resurs i klassrummet, i översikten finns många goda exempel på hur språkutvecklande arbete utifrån flerspråkighet kan organiseras. Samtidigt är det värt att påpeka att även elever med svenska som förstaspråk kan ha behov av att utveckla sitt skolspråk och att ett språkutvecklande arbetssätt sannolikt gynnar samtliga elever. Årskurs 9 Resultaten i visar stor variation mellan skolorna. En förklaring är segregation, skillnaderna i resultat varierar mycket mellan olika elevgrupper. Skolverket konstaterar att skillnaderna i resultat mellan elever kopplade till socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst, har ökat i Sverige sedan slutet av 00-talet 6. Skolverket skriver att det kan bero på att skolan blivit sämre på sitt kompensatoriska uppdrag, eller att elevernas förutsättningar, som de har med sig hemifrån, har blivit mer olikartade och gjort det kompensatoriska uppdraget svårare. För att öka måluppfyllelsen behöver det kompensatoriska uppdraget tas om hand. Flera rektorer påtalade vid kvalitetskonferens att stor rörlighet i elevgruppen, ut- och inflyttning från och till skolan, påverkar måluppfyllelsen och möjligheten att arbeta långsiktigt med elevgruppen. Omfattande frånvaro innebär att elever går miste om den utbildning de har rätt till och kan vara en förklaring till skillnader i resultat mellan elever. Frånvaron kan vara en signal om att något inte står rätt till eller att eleverna har svårigheter av något slag, i skolan och/eller i hemmet. En lokal sammanställning av elevers skolfrånvaro, såväl giltig som ogiltig, visar att verkar ha större andel elever med hög skolfrånvaro än snittet i riket. Elevers frånvaro korrelerar också med såväl gymnasiebehörighet som med meritvärde. bedrev från augusti 2015 till juni 2018 samverkansprojektet Tidiga insatser för ökad skolnärvaro, vilket bland annat resulterade i tydliga riktlinjer för frånvarohantering. Det krävs fortsatt implementering av dessa. Orsaker till en elevs skolfrånvaro behöver utredas tidigt, så att rätt åtgärder kan vidtas. Några rektorer pekar på kopplingen mellan psykisk ohälsa och frånvaro och vikten av god samverkan med andra aktörer, exempelvis med sjukvård och socialtjänst, 5 Skolverket (2018) Greppa flerspråkigheten en resurs i lärande och undervisning 6 Skolverket (2018) Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. Rapport 467. Undervisning och resultat 2019

42 Referens Dnr: GRN (43) för att ge eleverna rätt stöd. Elever med funktionsnedsättning kan utveckla psykisk ohälsa på grund av bristande tillgänglighet i den pedagogiska miljön, genom anpassningar kan detta förebyggas. Att elevhälsans kompetens tas tillvara är en framgångsfaktor. Spridningen för gymnasiebehörighet varierar mellan skolorna från 65,6 procent behöriga elever till 94,8 procent. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 79,9 procent, vilket är i paritet med förra årets resultat. Räknas nyinvandrade bort är resultatet 83,8 procent. Även spridningen för andelen fullständiga betyg är stor mellan skolorna, från 48,4 procent till 91,0 procent. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 69,3 procent, vilket är i partiet med 2018 års resultat. Räknas nyinvandrade bort är resultatet 73,4 procent. Spridningen i meritvärde är stor mellan skolorna, från 191,6 till 243,0. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 220,1 vilket är något lägre än Räknas nyinvandrade elever bort är resultatet 225,3. Resultaten på de nationella proven 2019 är något bättre än 2018 i ämnena engelska och svenska/svenska som andraspråk. I ämnet matematik gjordes ersättningsprov förra läsåret och jämförbara siffror saknas därför, däremot är resultaten 2019 i paritet med resultaten 2016 och Betydligt större andel elever får slutbetyg än de som uppnår lägst betyget E på de nationella proven. Detta kan ha flera förklaringar. Dels görs ett stort arbete på skolorna för att eleverna ska klara kunskapskraven, dels har betygssättande lärare tillgång till ett betydligt större bedömningsunderlag än enbart de nationella proven. Det är också värt att notera att omkring 10 procent av eleverna inte har genomfört de nationella proven. Resultat på nationella prov ska särskilt beaktas vid betygssättning, men Skolverket poängterar i en rapport att Det är fullt rimligt att läraren bedömer att betygsunderlagen vid en samlad bedömning ger skäl för ett annat betyg än vad eleven fått på det nationella provet. Det innebär att det inte är möjligt att använda de nationella proven som en indikator på likvärdig betygssättning för enskilda elever 7. Skolverket har i samma rapport analyserat hur betygen i grundskolans årskurs 9 sätts i relation till resultaten på de nationella proven. Rapporten visar att lärarna i hög grad förmår att betygssätta eleverna utan att gynna eller missgynna någon elevgrupp, exempelvis utifrån kön eller bakgrund. Det finns däremot en klar tendens att betygen sätts i relation till prestationsnivån på skolorna, det som kallas relativ betygssättning. Skolverket menar att detta är svårt att fullt ut motverka, men att huvudmän och rektorer har ett ansvar att organisera arbete för likvärdig bedömning: Lärarna behöver inom ramen för det kollegiala lärandet ges utrymme att diskutera betyg och bedömning 8. Relativ betygssättning är enligt Skolverket minst i ämnet engelska och högst i ämnet matematik. I är också skillnaden störst mellan prov- och slutbetyg i ämnet matematik, sett till andel elever som lägst uppnår betyget E. Relativ betygssättning förklarar sannolikt inte hela skillnaden då det finns såväl skolor med generellt högre resultat som med generellt lägre resultat 7 Skolverket (2019) Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9. Rapport Skolverket (2019) Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9. Rapport 475. Undervisning och resultat 2019

43 Referens Dnr: GRN (43) som uppvisar betydande skillnad mellan prov- och slutbetyg, skillnaderna varierar också mellan ämnena inom samma skola. När resultaten på de nationella proven i årskurs 9 jämförs med samma elevers resultat på de nationella proven i årskurs 6 visar det sig att resultaten på Borås Stadsnivå är lägre i årskurs 9. Särskilt påtagligt är det i ämnet matematik. Även när det gäller betygsresultat skiljer det sig mest åt i resultaten i matematik från årskurs 6 till årskurs 9. Det finns skillnader mellan olika skolor, där vissa lyckas bättre med att höja elevernas betygsresultat från årskurs 6 till årskurs 9 än andra, om detta beror på hur restriktiv betygssättningen är eller på kvaliteten i undervisningen går inte att säga med säkerhet. Särskilt stora är skillnaderna mellan skolorna avseende elevernas resultat motsvarande gymnasiebehörighet. De här skillnaderna visar på ett behov av kollegiala samtal om bedömning inte bara inom s skolor utan även mellan skolorna. Generellt har flickor bättre resultat än pojkar i den svenska skolan, forskning på nationella betygsresultat pekar på en skillnad på cirka 10 procent bättre resultat för flickor 9. Resultaten på årets nationella prov visar också att fler flickor än pojkar fått lägst betyget E i ämnena engelska och svenska/svenska som andraspråk. I Svenska/svenska som andraspråk är skillnaden störst, där skiljer det nästan 9 procentenheter. Provresultatet i matematik utgör ett undantag där fler pojkar än flickor uppnått lägst betyget E. Den här rapporten redovisar dock enbart hur stor andel av eleverna som fått lägst betyget E, inte hur fördelningen mellan flickor och pojkar ser ut mellan de olika betygen A till E. Det är betydelsefullt för alla elevers möjlighet att nå så långt som möjligt att de möts av höga och positiva förväntningar oavsett genus. Att pojkar genomgående i samtliga årskurser där nationella prov genomförs har väsentligt lägre resultat i ämnet svenska/svenska som andraspråk riskerar att påverka deras kunskapsutveckling negativt även i andra ämnen. Att skolan arbetar kompensatoriskt med de förmågor som flickor i större utsträckning givits möjlighet att utveckla i förskola och skola och som verkar påverka deras skolresultat positivt, såsom självdisciplin, ansvarstagande och språklig förmåga har också betydelse. Ett sådant arbete kommer att gynna samtliga elever framhåller SKL: Det är också viktigt att veta att det kompensatoriska arbetet, med utgångspunkt i de förmågor vissa elever särskilt behöver utveckla, gynnar alla elever 10. Skolverket menar att för utlandsfödda elever har den socioekonomiska bakgrunden fått en kraftigt ökad betydelse, samtidigt som den gruppen har vuxit. För elever födda i Sverige, både elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund, har den socioekonomiska bakgrunden också fått en ökad betydelse, men ökningen är betydligt mindre än för utlandsfödda elever. Utlandsfödda elever har under senare år fått svårare förutsättningar att nå goda skolresultat genom att invandringsåldern stigit och föräldrarnas socioekonomiska status försämrats 11. Sannolikt spelar även elevernas 9 Wernersson, I. (2010) Könsskillnader i skolprestationer idéer om orsaker. SOU 2010: SKL (2019) Se, förstå och förändra. Att motverka könsskillnader i skolresultat 11 Skolverket (2018) Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. Rapport 467. Undervisning och resultat 2019

44 Referens Dnr: GRN (43) språkkunskaper och kännedom om olika begrepp roll för måluppfyllelsen. Att utveckla elevernas skolspråk i samtliga ämnen är viktigt, men också att säkerställa kvalitet i undervisning i ämnet svenska som andraspråk. Det är rektor som ska besluta om en elev ska läsa svenska som andraspråk 12. Ämnet ersätter undervisning i ämnet svenska. Enligt forskning erbjuds dock ämnet svenska som andraspråk inte alltid elever trots att det finns ett behov, många lärare undervisar också i ämnet utan behörighet och ämnet får ofta funktionen som stödundervisning för lågpresterande elever. Resultaten i ämnet är påfallande mycket sämre än i andra ämnen, även för elever som är födda i Sverige och läser svenska som andraspråk. För elever som är helt nyinvandrade är kunskapskraven så formulerade att eleverna sannolikt inte kommer att klara dem, vilket kan uppfattas som att ämnet inte är till för dem 13. Skolverket bekräftar denna bild i sin rapport 14, där de konstaterar att utbildningen i svenska som andraspråk inte heller är likvärdig. Resultaten indikerar att elever med samma behov och samma kunskapsnivå riskerar att få olika utbildning och bedömas olika beroende på vilken skola de går i och vilken lärare de undervisas av. Skolverket har därför föreslagit regeringen att ta initiativ till en bred översyn av ämnena svenska som andraspråk och svenska. Vid kvalitetskonferens för rektorer bekräftas ovan beskrivning av svenska som andraspråk. Där framkom att förutsättningar och organisation för ämnet svenska som andraspråk varierar mellan skolorna. Alla skolor har inte behörig lärare i svenska som andraspråk. Rektorerna efterfrågade tydligare gemensamma riktlinjer för undervisningen i svenska som andraspråk och beslut om vilka elever som ska läsa detta ämne i stället för ämnet svenska. Sammanfattningsvis ligger resultaten i ämnet svenska som andraspråk i i samtliga årskurser i linje med övriga riket och liksom i övriga landet är det ett ämne som behöver uppmärksammas mer för att säkerställa kvalitet och likvärdighet för alla elever. Skolinspektionen kommer i oktober 2019 att presentera en granskning av undervisningen i svenska som andraspråk i årskurs 7-9, vilken kan utgöra ett underlag för fortsatt arbete i. Skolklimatundersökningen Svarsfrekvensen för Skolklimatundersökningen fortsätter att öka i såväl årskurs 4-6 som i 7-9 och en stor majoritet av skolorna har en svarsfrekvens över 60 procent, vilket innebär att resultaten har en hög reliabilitet. Skillnaderna i svar mellan flickor och pojkar i årskurs 4-6 är liten på kommunnivå. I årskurs 7-9 är genusskillnaderna i de flesta frågor liten på kommunnivå. Något fler flickor än pojkar uppger dock att lärarna förväntar sig att de ska nå kunskapskraven i alla ämnen kap. 5 skolförordningen (2011:185) 13 Sahlée, A. (2017) Språket och skolämnet svenska som andraspråk. Om elevers språk och skolans språksyn. Skrifter utgivna av institutionen för nordiska språk vid Uppsala Universitet. 14 Skolverket (2018) Svenska som andraspråk i praktiken. En intervjustudie om hur skolor arbetar med svenska som andraspråk i årskurs 7 9. Rapport 470. Undervisning och resultat 2019

45 Referens Dnr: GRN (43) Generellt är skillnaderna i skolklimatundersökningen små mellan åren i samtliga årskurser på kommunnivå, däremot finns det stora skillnader mellan de olika skolenheterna särskilt i årskurs 4-6. Det är svårt att urskilja mönster som att storleken på skolan eller dess geografiska läge skulle påverka resultaten, däremot finns det ett antal skolor som år efter år har goda resultat. Kontinuitet i elevoch personalgrupperna samt relationsskapande arbete skulle kunna vara förklaringar till goda resultat. Det finns inte alltid en korrelation mellan elevernas upplevelser som framkommer i skolklimatundersökningen och deras kunskapsresultat. I årskurs 7-9 visar det sig att elever på skolor med mycket goda kunskapsresultat inte i större utsträckning än elever på andra skolor upplever att deras lärare förklarar så att de förstår eller att deras lärare i större utsträckning förväntar sig att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen. I årskurs 4-6 är det värt att notera att andelen elever som uppger att Lärarna ger mig meningsfulla uppgifter har minskat varje år och 2019 var andelen som uppgav att detta stämde helt och hållet eller stämde bra 81,0 procent. I årskurs 7-9 är resultatet på samma fråga betydligt lägre: 61,8 procent, trots att en liten förbättring skett sedan året innan. Att eleverna förstår syftet med uppgifterna de gör påverkar resultaten. Skolverket framhåller betydelsen av elevernas förståelse för och engagemang i skolarbetet: Utgångspunkten i all undervisning måste vara att engagera eleverna i arbete och uppgifter samt ge dem relevanta instruktioner 15. Medelresultatet för frågan Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov i årskurs 4-6 är 56,0 procent, vilket är en aning högre än resultatet Resultatet i årskurs 7-9 är 48,0 procent. I formativ bedömning, med syfte att utveckla elevernas lärande, är feedback som för lärandet framåt ett viktigt medel. Kommentarer som uppmärksammar vad eleven ska göra härnäst för att utvecklas leder enligt flera studier till att elever förbättrar sina resultat till skillnad från om de enbart får poäng eller betyg på sina uppgifter 16. Här kan det finnas potential för eleverna att utvecklas mer, om fler lärare skulle bedriva en formativ undervisning. Det högsta genomsnittliga resultatet 2019 har frågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker : 93,4 procent i årskurs 4-6 och 87,4 procent i årskurs 7-9. Däremot är det något färre som uppger att Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen : 85 procent i årskurs 4-6 och 83 procent i årskurs 7-9. Lärares höga och positiva förväntningar på eleverna har i kombination med god undervisning stor betydelse för deras lärande och utveckling. 15 Skolverket (2019) 16 Wiliam, D. (2013) Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Undervisning och resultat 2019

46 Referens Dnr: GRN (43) Studiehandledning För elever med annat modersmål och svaga kunskaper i svenska ska skolorna planera och genomföra en undervisning som ger dem förutsättningar att utveckla kunskaper i skolans alla ämnen parallellt som de lär sig det svenska språket. Studiehandledning på modersmålet är ett viktigt verktyg för att ge dessa elever förutsättningar att följa undervisningen. Antalet genomförda insatser i maj 2019 är fler än i maj året innan, vilket tyder på att skolorna har blivit bättre på att nyttja denna resurs. De stora variationerna mellan skolorna i andel utförda insatser inom studiehandledning per antal nyanlända elever kan delvis förklaras med att skolorna organiserar studiehandledningen på olika sätt. På en skola med flera elever som behöver studiehandledning i samma språk, kan denna erbjudas i grupp. Även om det kan finnas organisatoriska skäl till skillnaderna finns emellertid anledning att på skolnivå granska dessa ytterligare. Det är viktigt att elevernas behov snarare än organisatoriska förutsättningar är det som avgör hur och om studiehandledning nyttjas eller inte. Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper Resultaten i de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna är låga och har varit så över tid, framför allt i kommunikationsklass. Det behövs ett tydligt fokus på kunskapsuppdraget i de här verksamheterna och eleverna behöver mötas av positiva och höga förväntningar. Samtidigt är det viktigt att betona att eleverna i de här verksamheterna kan ha omfattande funktionsnedsättningar och ibland inte minst i A-resursen ha en bristfällig skolbakgrund med hög frånvaro bakom sig, vilket påverkar måluppfyllelsen. Fördelen med kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper är att pedagogerna kan ha spetskompetens för att möta elevgruppens behov, nackdelen är att möjligheten att dra nytta av så kallade kamrateffekter att elever lär av varandra och att motiverade elever motiverar sina kamrater uteblir i en homogent sammansatt elevgrupp. Skolinspektionen 17 har efter en granskning av särskilda undervisningsgrupper konstaterat att det är ovanligt att elever fullt ut återgår till ordinarie klass efter att ha placerats i särskild undervisningsgrupp. Skolorna behöver utveckla det inkluderande arbetet så att förutsättningarna förbättras för att de ska kunna återgå till sin ordinarie klass. Grundsärskolan Grundsärskolan följer en egen läroplan och har två inriktningar. Inriktningen mot ämnen riktar sig till de elever som har möjlighet att fördjupa sig i ämnen. Undervisningen sker i ämnen ganska lika de ämnen som finns i grundskolan men övningsämnena idrott, slöjd och hemkunskap har ett större utrymme. Den andra inriktningen riktar undervisningen mot ämnesområden och är avsedd för de elever som har större behov av stöd och hjälp. Undervisning sker i fem ämnesområden: kommunikation, verklighetsuppfattning, motorik, 17 Skolinspektionen (2014) Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Rapport 2014:6 Undervisning och resultat 2019

47 Referens Dnr: GRN (43) vardagsaktiviteter och estetisk verksamhet. Undervisningen i den tidigare särskolan har kritiserats för att vara för inriktad på omsorg på bekostnad av elevernas kunskapsutveckling 18. Grundsärskolans kunskapsuppdrag förstärktes I samband med detta ökades även utbildningens flexibilitet genom att tillåta eleverna att läsa ämnen, ämnesområden eller en kombination av dessa. Elever inom grundsärskolan gavs därtill möjlighet att läsa ett eller flera ämnen enligt grundskolans kursplaner om eleven har förutsättningar till detta. I Borås Stad finns också elever som läser en kombination av ämnesområden och ämnen. Måluppfyllelsen i grundsärskolan i bedöms vara god och verksamheten har de senaste åren haft ett ökat fokus på kunskapsuppdraget. Det finns dock behov av fortsatt arbete för att utveckla bedömarkompetensen: att bredda och fördjupa kompetensen gällande bedömningsmaterial samt formativ bedömning genom kollegialt lärande på såväl enhets- som huvudmannanivå. Fungerande gruppsammansättning har stor betydelse för elevernas lärande och möjlighet till social interaktion. Då elevernas förutsättningar kan se mycket olika ut i en och samma grupp krävs tydligt formulerade mål för varje elev. Detta kommer sannolikt ställa krav på än högre samarbete lärarna emellan i planering och utvärdering av undervisningen. Grundsärskolans elever gör en anpassad klimatundersökning med färre frågor. En del elever kan på grund av omfattande funktionsnedsättning inte genomföra enkäten trots att den har anpassats, därav lägre svarsfrekvens än i grundskolan. Resultatet av Skolklimatundersökningen visar att de allra flesta elever i grundsärskolan, 97 procent av dem som kunnat besvara enkäten, upplever att de lär sig mycket och att deras lärare bryr sig om dem. Vid kvalitetskonferens för rektorer framhölls betydelsen av stabila och trygga relationer, liksom kopplingen mellan trygghet och delaktighet. Eleverna behöver ges verktyg för att påverka och möjlighet att träna på att använda dessa verktyg. 18 Skolinspektionen (2010) Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:9 Undervisning och resultat 2019

48 Referens Dnr: GRN (43) 7 Åtgärder Kvalitetsrapporten visar att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka undervisning och resultat. Huvudmannen kommer därför: Utveckla huvudmannastöd till skolorna gällande ämnet svenska som andraspråk, avseende såväl vilka elever som ska läsa ämnet som hur undervisningen kan organiseras. Utveckla huvudmannastöd till skolorna gällande språkutvecklande arbetssätt. Inventera screeningmaterial och analysera om de är adekvata. Utveckla arbetet kring skolnärvaro. Rikta insatser till skolor utifrån identifierade behov, exempelvis inom områdena flickors och pojkars resultat, likvärdig bedömning och lärmiljöer. Hayne Hedin Chef Kvalitet och utveckling Undervisning och resultat 2019

49 Hayne Hedin Handläggare SKRIVELSE Instans Grundskolenämnden Dnr GRN (1) Yttrande över remiss: s Ungdomspolitiska program Grundskolenämndens beslut Grundskolenämnden tillstyrker s Ungdomspolitiska program och översänder svaret till Kommunstyrelsen. Ärendet i sin helhet Syftet med s Ungdomspolitiska program är att skapa grundförutsättningar för en kunskapsbaserad, sektorsövergripande och långsiktig ungdomspolitik i. Alla barn och unga ska få en bra start i livet, en trygg uppväxt samt goda möjligheter att utvecklas. Programmet omfattar områdena fritid och kulturliv, hälsa och trygghet, delaktighet och inflytande samt utbildning och arbete. Grundskolenämnden anser att s Ungdomspolitiska program är viktigt och att innehållet är relevant och väl utformat, och tillstyrker programmet i dess helhet. Beslutsunderlag 1. Remiss: s ungdomspolitiska program. Samverkan FSG. Beslutet expedieras till 1. Kommunstyrelsen. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef Grundskolenämnden Postadress Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon vxl

50 MISSIV Instans Kommunstyrelsen Dnr KS (1) Remiss: s Ungdomspolitiska program Remissinstanser 1. Samtliga nämnder 2. Samtliga kommunala bolag Remissvaren ska ha kommit in till Kommunstyrelsen senast den 30 oktober Remissvaren skickas i elektronisk form till KS.diarium@boras.se. Ange diarienummer KS och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Nämndens/bolagets yttrande skall innehålla en kort sammanfattning. Denna kommer i normalfallet att användas i den sammanställning av remissvar som ingår i det beslutsunderlag som presenteras för Kommunstyrelsen. Yttranden skall alltid innehålla ett tydligt ställningstagande till det remitterade ärendet (tillstyrker, avstyrker, avstår från att yttra sig). Reservationer, särskilda yttranden och protokollsanteckningar skall alltid redovisas tillsammans med nämndens/styrelsens beslut. Separata protokollsutdrag skall inte sändas. Maja Karlsson Handläggare Kommunstyrelsen Postadress Borås Besöksadress Kungsgatan 55 Hemsida boras.se E-post Telefon vxl

51 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler s Ungdomspolitiskt program

52 s styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar Normerande policy s hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige : xxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen Dnr: xxx Gäller för: Alla nämnder, förvaltningar, styrelser och bolag Gäller till och med: Ungdomspolitiskt program

53 Ungdomspolitiskt program Målet för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vision Borås 2025 Visionen Borås 2025 har som ett mål att vuxna tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande så att de kan utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla personer. Om barn och unga får sina åsikter tillvaratagna väcker det lust att lära och engagera sig i samhället. Ungdomspolitiskt program Syftet med ett ungdomspolitiskt program är att skapa grundförutsätt ningar för en kunskapsbaserad, sektorsövergripande och långsiktig ungdomspo litik i. Alla barn och unga ska få en bra start i livet, en trygg uppväxt samt goda möjligheter att utvecklas. Programmet anger s viljeinriktning för det ungdomspolitiska arbetet och ska genomsyras av ungas inflytande och delaktig het. Vi ska arbeta med barn och unga utifrån ett helhetsperspektiv där flera variabler samspelar. Att se till sammanhangen som individen verkar i ger bättre förutsättningar att se både individen och helheten. Det ungdomspolitiska arbetet ska inkludera alla unga, oavsett psykiska, fysiska, ekonomiska och sociala förutsättningar. Alla beslut och allt arbete i som berör unga ska följa FN:s konvention om barns rättigheter och utgå ifrån ett rättighetsbaserat arbetssätt. Varje nämnd ansvarar för att efterleva konventionen. Fritid och kulturliv Fritiden är viktig i ungas lärande och utveckling till självständiga individer. Under fritiden skapas nya sociala kontakter och nätverk. En meningsfull fritid har flera positiva samband, bland annat för ungas psykiska hälsa men även för den sociala utvecklingen. För att ge unga möjligheter till en jämställd och tillgänglig fritid som uppmuntrar mångfald, kreativitet och engagemang ska vi utgå ifrån ungas faktiska behov där alla får presentera och utveckla sina idéer. Genom att ifrågasätta normer, som kan utgöra hinder för att fullt ut ta del av fritidsaktiviteter och kulturliv, kan vi inkludera fler i våra verksamheter. Vi ska säkerställa att information om olika aktiviteter finns tillgängligt i de kanaler unga använder. Vi ska uppmuntra ungas egna idéer och göra dem delaktiga i våra verksamheter. Hälsa och trygghet Hälsan är viktig för att kunna utbilda sig, arbeta och skapa sociala relationer. Psykisk ohälsa har starka samband med hur man lyckas i skolan och på arbetsmarknaden, med känslor av utanförskap och att vara mindre värd. Känslan av trygghet påverkar också hur vi mår; otrygghet går hand i hand med att vi ofta skattar vår hälsa lägre och tvärtom. För att alla barn och unga ska kunna må bra, bli sedda och bekräftade samt känna sig trygga är det viktigt att vi arbetar normkritiskt och för miljöer fria från mobbning och diskriminering. Ungdomspolitiskt program 3

54 Genom en fördjupad kunskap hos unga och personal om hur olika diskrimineringsgrunder tar sig i uttryck kan vi lära oss att hantera och förebygga otrygga situationer. Kunskap om hur livsstil och vanor påverkar hälsan gör att vi tidigt kan upptäcka vilket behov av stöd som finns och kan därför erbjuda tidiga insatser i olika former. Delaktighet och inflytande Barn och unga som känner sig delaktiga utvecklar sin förmåga att uttrycka sig, samarbeta och tar ansvar för sitt eget liv och samhället. De skattar ofta sin hälsa högre, får lättare att hantera motgångar och kan utvecklas mer positivt. Delaktighet och inflytande är en rättighet för barn och unga och framförallt en resurs i ett demokratiskt samhälle. För att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktiga krävs en god kunskap om barns och ungas rättigheter hos både medarbetare och de unga själva. Vi ska stödja ungdomars egen organisering och initiativkraft och vara lyhörda för vilket stöd som behövs och efterfrågas. Vi ska arbeta för att unga har möjlighet att delta och påverka i hela den politiska beslutsprocessen, från initiativ till uppföljning. Det ökar förståelse för den demokratiska processen. Utbildning och arbete Utbildning och lärande är nyckeln till arbete, egen försörjning och delaktighet i samhället. Brist på utbildning eller sysselsättning kan leda till utanförskap. Framgång i skolan bygger bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap, goda relationer mellan lärare och elev samt att lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna. För att skapa förutsättningar och stödja unga in i vuxenvärlden ska unga få möjlighet att utvecklas och arbeta i demokratiska former. Vi ska arbeta för att minska skillnaden mellan upplevt och önskat inflytande samt motverka våld och otrygghet i skolan. När vi uppmuntrar ungas entreprenörskap och innovationskraft skapas goda förutsättningar för framtiden. Genom praktik-, lärlings- och feriearbete får unga pröva sina kunskaper och i förlängningen kan det ge en vägledning till framtida yrkesval. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för att senast 2023 föreslå Kommunfullmäktige ett reviderat program. Kommunstyrelsen ansvarar för att upprätta och löpande revidera en handlingsplan till detta program. Handlingsplaner för finns på respektive nämnd utifrån det senaste resultatet i LUPP Lokal uppföljning av Ungdomspolitiken Ungdomspolitiskt program

55 Postadress Borås Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 55 Telefon e-post Webbplats boras.se Ungdomspolitiskt program 5

56 Adriana Waris Emil Persson Torgerson Handläggare SKRIVELSE Instans Grundskolenämnden Dnr GRN (2) Svar på initiativärende: Dags att ställa pärmarna på hyllan! Grundskolenämndens beslut Grundskolenämnden använder systemet med e-legitimation och bank-id eller mobilt bank-id för att ta del av nämndhandlingar via Ciceron Assistent för mötespunkter som innehåller sekretess. Ärendet i sin helhet Anders Alftberg (SD) och Martin Sörbom (SD) har till sammanträde lämnat in rubricerat ärende. Grundskolenämnden har beslutat att remittera frågan till förvaltningen för beredning med syfte att förenkla och rationalisera nämndprocessen. Det administrativa stödet som finns i i form av ett arkiv- och ärendehanteringssystem Ciceron och ett webbaserat verktyg för förtroendevalda Ciceron Assistent, som möjliggör att ta del av handlingar och sekretesshandlingar, stödjer effektivisering av nämndprocessen och bör användas fullt ut. För att kunna läsa sekretesshandlingar krävs autentisering via e-legitimation dvs. det krävs en extra inloggning med hjälp av bank-id eller mobilt bank-id. Förvaltningen föreslår att helt övergå från pärmar med pappershandlingar till digitala handlingar för handlingar med sekretesskydd. Detta innebär att alla handlingar som omfattas av sekretess, bland annat anmälnings- och delegationsbeslut, blir digitala och tillgängliga via Ciceron Assistent. Liknande arbetssätt för hantering av handlingar med sekretesskydd används av Överförmyndarnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden samt Sociala omsorgsnämnden. planerar införa e-legitimation vid inloggning till Ciceron Assistent. Dubbelarbete med hantering av både pärmar med pappershandlingar och elektroniska handlingar bör undvikas för att säkerställa en effektiv nämndadministration. Beslutsunderlag 1. Grundskolenämnden beslut Grundskolenämnden Postadress Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon vxl

57 2(2) Samverkan FSG. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

58 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (1) Grundskolenämnden 161 Dnr GRN Initiativärende: Dags att ställa pärmarna på hyllan! Grundskolenämndens beslut Ärendet remitteras till förvaltningen för beredning med syfte att förenkla och rationalisera nämndprocessen. Ärendet presenteras på kommande sammanträde Sammanfattning av ärendet Anders Alftberg (SD) och Martin Sörbom (SD) har till dagens sammanträde anmält rubricerat ärende. Ett flertal nämnder i kommunen, däribland Individ- och familjenämnden och Vård- och äldrenämnden, har det senaste året/åren infört systemet med Mobilt bank-id anslutet till Cicero Assistenten för ärenden belagda med sekretess. Grundskolenämnden har dock valt att fortsätta med det ålderdomliga arbetssättet att under pågående möte skicka runt pärmar med anmälningsärenden och delegationsbeslut, vilket skapar en rad praktiska bekymmer: En tidsbrist att ta del av ärendena på ett adekvat sätt (och därmed veta vad man fattar beslut om), vissa handlingar kan upplevas som svårläsliga i pärmarna, och slutligen miljöperspektivet. Anders Alftberg föreslår Grundskolenämnden besluta: Grundskoleförvaltningen framledes använder systemet med Mobilt bank-id i Ciceron Assistenten för att tillgängliggöra eventuella sekretessärenden för nämndens ledamöter och ersättare. Yrkanden Ulf Sjösten föreslår Grundskolenämnden besluta: Ärendet remitteras till förvaltningen för beredning med syfte att förenkla och rationalisera nämndprocessen. Ärendet presenteras på kommande nämndsammanträde Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

59 Cathrine Kristoffersson Handläggare SKRIVELSE Instans Grundskolenämnden Dnr GRN (3) Godkännade anslagsframställan Byttorpskolan Grundskolenämndens beslut Grundskolenämnden tillstyrker förslaget, att godkänna Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan avseende Byttorpskolan omoch tillbyggnad, Vindelgatan 4, kv Kräftan 2, Borås. Sammanfattning Grundskolenämnden hemställde (2017/GRN ) Lokalförsörjningsnämnden att utföra en förstudie för om- och tillbyggnad av Byttorpskolan för att utöka elevkapaciteten till 3-parallellig. Projektet är framtaget för att erbjuda en modern 3-parallellig F-6 skola. Skolan kommer att utformas med hemområden där skola och fritids samutnyttjar lokalerna. Skolan kommer att byggas till i tre plan innehållande nya lärosalar, nytt tillagningskök med matsal och ny idrottshall (18x23). Skolans befintliga idrottshall kommer att byggas om till folkbibliotek. Skolan kommer att ha en total yta BRA på m² och biblioteket en yta BRA på 396 m². Byggstart sker preliminärt oktober 2019 och inflyttning sker preliminärt augusti Projektets budget är kalkylerad till kr. Ärendet i sin helhet Grundskolenämnden hemställde (2017/GRN ) Lokalförsörjningsnämnden att utföra en förstudie för om- och tillbyggnad av Byttorpskolan för att utöka elevkapaciteten till 3-parallellig. Lokalförsörjningsnämnden öppnade förstudiekonto Projekteringsframställan antogs i Lokalförsörjningsnämnden och tillstyrktes i Grundskolenämnden Nuläge Byttorpskolan har idag en elevkapacitet för en 2-parallellig skola. Lokalerna är inte fullt ändamålsenliga och motsvarar inte en modern skola F-6. Gymnastiksalen är för liten. Tekniskt är lokalerna i behov av modernisering, främst avseende ventilation och energieffektivisering. Projekteringen har genomförts i nära samarbete med representanter från GRF och skolan. Projektet är framtaget för att erbjuda en modern 3-parallellig F-6 skola. Skolan kommer att utformas med hemområden där skola och fritidshemmet samutnyttjar lokalerna. Skolan kommer att byggas till i tre plan Grundskolenämnden Postadress Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon vxl

60 2(3) innehållande nya lärosalar, personalytor, nytt tillagningskök med matsal och ny idrottshall (18x23). Skolans befintliga idrottshall kommer att byggas om till folkbibliotek, vilket kommer att utnyttjas av skolan till skolbibliotek. Skolgården anpassas och kompletteras med nya funktioner som stimulerar till lek, lärande, aktivitet och rekreation. Totalt ska skolan kunna ta emot 567 elever. Den befintliga byggnaden kommer att förses med ny fasad, nya installationer och nya ytskikt. Åtgärder för energieffektivisering kommer också att vidtas. Projekteringen utförs i enlighet med VGR:s riktlinjer för tillgänglighet nivå grön och byggnaden avses att P-märkas. En solcellsanläggning kommer att installeras på gymnastikbyggnadens tak, ca 460 m². Skolan kommer att ha en total yta BRA på m² (BTA m², inklusive befintlig idrottsbyggnad). Befintlig idrottshall anpassas för Kulturförvaltningens behov gällande folkbibliotek, samt musiksal åt skolan. Totalt kommer biblioteket att ha en yta BRA på 396 m². I projektet kommer Kulturförvaltningen att tillföra konst för vilket upphandlingen pågår. Under om- och tillbyggnaden ska eleverna kunna vara kvar i skolan. Byggnationen delas in i etapper där tillbyggnaden sker först. Behovet av ersättningslokaler begränsas till befintliga paviljonger som finns på skoltomten idag, vilka kommer att anpassas för skolans behov. Tidplan Byggstart preliminärt oktober Inflyttning preliminärt augusti Ekonomi Grundskolenämndens hyresförändring/ny hyra Schablonhyra ombyggd skola med idrottshall (ej bibliotek) Schablonhyra nuvarande skola Hyresförändring År 2019 Förklaring kr Uppgraderad till NY kr kr Beslutsunderlag 1. Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan avseende Byttorpskolan omoch tillbyggnad, Vindelgatan 4, kv Kräftan 2, Borås. Samverkan Ärendet har samverkats. Beslutet expedieras till 1. Lokalförsörjningsnämnden.

61 3(3) 2. Kommunstyrelsen. 3. Kulturnämnden. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79 Cathrine Kristoffersson Handläggare SKRIVELSE Instans Grundskolenämnden Dnr GRN (2) Modul till Svedjeskolan Grundskolenämndens beslut Grundskolenämnden hemställer Lokalförsörjningsnämnden att etablera en modul på Svedjeskolan: Svedjegatan 3, Borås. Modulen ska vara i bruk för skolverksamhet i augusti till skolstart HT Ärendet i sin helhet Grundskolenämnden hemställer Lokalförsörjningsnämnden att etablera en modul på Svedjeskolan: Svedjegatan 3, Borås. Modulen önskas tas i bruk för skolans verksamhet under sommaren 2020, skolverksamheten kör igång i lokalen vid skolstart i augusti HT Modulen ska utformas med två klassrum, 2 grupprum, förråd, kapprum, toaletter samt städutrymme. Svedjeskolan har förnuvarande en F-3 struktur på skolan med 2 paralleller och fritidshem. Grundskolenämnden anser att förändra strukturen till en F-6 skola. Skolan ska på sikt ha en parallell F-6 samt fritidshemsverksamhet. Förändringen kommer fortgå under några år och under den tiden behöver skolan kompletteras med 2 klassrum. Detta för att inga elever ska behöva byta skolenhet. Efter cirka 6-7 år är skolans omvandling till den nya strukturen klar men modulen kan stå kvar för att ge möjlighet att ta emot de ökade elevströmmarna i området. Förslagsvis söks det bygglov på 10 år med eventuell förlängning. Ekonomi Jämförelsetal moduletablering på Gula skolan 2019 med liknande utformning; hyra för GRN 228 kvm = kr/år. Samverkan Ärendet har samverkats i FSG. Beslutet expedieras till 1. Lokalförsörjningsnämnden. Grundskolenämnden Postadress Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon vxl

80 2(2) Per Carlsson Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

81 Adriana Koper Waris Handläggare SKRIVELSE Instans Grundskolenämnden Dnr GRN (1) Grundskolenämndens sammanträdesdagar 2020 Grundskolenämndens beslut Fastställa sammanträdestider 2020 för Grundskolenämnden enligt upprättat förslag. Ärendet i sin helhet Grundskolenämnden håller sina sammanträden under följande dagar 2020: tisdagar 28/1, 25/2, 24/3, 28/4, 26/5, 16/6, 25/8, 22/9, 20/10, 24/11 samt 15/12. Alla nämndmöten är öppna för allmänheten och börjar kl med allmänhetens frågestund. Nämnden har förmöten vid samtliga tillfällen som börjar kl Beslutsunderlag 1. Sammanträdesdagar 2020, Grundskolenämndens beslut. Samverkan FSG. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef Grundskolenämnden Postadress Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon vxl

82 Marie Nilsson Adriana Waris Handläggare SKRIVELSE Instans Grundskolenämnden Dnr GRN (1) Grundskolenämndens Plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser Grundskolenämndens beslut Fastställa förvaltningens Plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Ärendet i sin helhet Denna plan avser organisation av krisledningsarbete på förvaltningsnivå och omfattar Grundskoleförvaltningen. Den nu gällande planen fastställdes av nämnden 2016 och har reviderats. Eftersom under 2018 har inför Tjänsteman i beredskap (TiB) har planen kompletterats med information om detta. I samband med larmning ska TiB underrättas omedelbart, liksom nämndens ordförande. Krisledningens organisation har setts över och anpassats till de förändringar som är gjorda av förvaltningens organisation. Planen är kompletterad med ett avsnitt om krisstöd. Beslutsunderlag 1. Grundskoleförvaltningens Plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Samverkan FSG. Beslutet expedieras till 1. Kommunstyrelsen. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef Grundskolenämnden Postadress Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon vxl

83 Grundskoleförvaltningens Plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser