VÄSTRA SKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript

1 VÄSTRA SKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har en skyldighet att dokumentera händelser, kontakter, utredningar och insatser inom området likabehandling. Dokumenteringen är mycket viktig, både för elevens och den anställdes skull. Skolan dokumenterar och diarieför i det manuella elevarkivet. Händelser dokumenteras på skolans fastställda blankett för mobbingsituationer som sedan lämnas vidare till Västra skolans antimobbingteam som i samråd med rektor utreder och beslutar om insatser. Västra skolan har en tydlig ansvarsfördelning där rektor är ytterst ansvarig. Alla medarbetare på Västra skolan ska omedelbart reagera på kränkande behandling. Antimobbingteamet är en garant för att säkerställa och utveckla vårt gemensamma arbete för likabehandling. Likabehandlingsplan är en handlingsplan för att främja likabehandling och lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Se vidare: Lpfö 98 och Lpo 94 Värden som förskolan och skolan ska gestalta och förmedla: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värden, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67)Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan (2006:1083) FNs konvention om barns rättigheter Arbetsmiljölagen Socialtjänstlagen Brottsbalken Straffbestämmelserna i brottsbalken gäller även skolan. Ex: misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpningar, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp.

2 Förväntningar på dig som medarbetare på Västra skola Alla medarbetare har ansvar att rapportera till Västra skolans antimobbingteam vid kränkande behandling av elever som kan leda till mobbning. Samarbete med berörda lärare är en förutsättning. Vid kränkande behandling eller misstanke om mobbning finns rutiner utarbetade, se antimobbing-pärmen, som finns placerad i samtliga klassrum. Antimobbingteamet har regelbundna möten för att skapa kontinuitet i sina insatser. Skolledningen deltar vid behov. Antimobbingteamet och skolledningen avsätter tid under höstterminen för att följa upp och vidareutveckla arbetet. Antimobbingteamet och skolledningen redogör på läsårets första AP-träff sitt arbete och tydliggör innehållet i Västra skolans likabehandlingsplan. Klasspedagoger redogör på läsårets första föräldramöte skolans arbete med innehållet i Västra skolans likabehandlingsplan. Förekommer eller finns misstanke om kränkande behandling eller mobbning bland medarbetare på Västra skolan har var och en skyldighet att omgående informera rektor för vidare agerande och åtgärder. Vad är diskriminering/kränkande behandling/mobbning? Diskriminering av individer eller grupper innebär ett svek mot principen om likabehandling. Skolan måste genom sin organisation, regler, grupperingar, schemaläggning m m medvetet motverka att diskriminering uppstår. Kränkande behandling kan ta sig många olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, t ex mellan barn-barn, vuxenvuxen, men också mellan barn-vuxen och vuxen-barn. Kränkningar är ofta ett uttryck för maktutövning och förtryck. Kränkningar kan vara slag eller att t ex bli kallad bög, damp-unge, CP eller hora. Det kan också vara att bli utsatt för ironiska kommentarer, utfrysning eller rykten. Även klotter och elaka/falska sms, mms och kan vara en form av kränkning. Mobbning är när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Det är också mobbning när parterna inte är jämnstarka utan när den ena parten upprepade gånger är i underläge och blir kränkt. Trakasserier kan liksom annan kränkande behandling utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i alla miljöer. De kan inträffa vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan yttra sig fysiskt, verbalt eller icke-verbalt.

3 Västra skolans Värdegrund Vi: visar varandra ömsesidig respekt och hänsyn tar ett gemensamt ansvar för skolans material och lokaler använder ett vårdat språk gentemot varandra hjälps åt att ta hand om varandra för att motverka mobbing kränkningar och utanförskap arbetar för att stärka varandras positiva sidor och egenskaper Västra skolans mål avseende Likabehandlingsplanen Alla elever och vuxna ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Ingen elev eller vuxen ska utsättas för kränkande behandling/diskriminering utifrån de fem diskrimineringsgrunderna: särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Inte heller utsättas för trakasserier och/eller mobbning. Alla elever och vuxna ska känna att de blir respekterade. Alla medarbetare på Västra skolan ska medvetet och engagerat arbeta för att ovanstående mål uppfylls. Västra skolans åtgärder vid kränkning och diskriminerande behandling Västra skolans förebyggande verksamhet mot kränkning och diskriminerande behandling Genomgång av Västra skolans likabehandlingsplan, Västra skolans gemensamma värdegrund och Västra skolans trivselregler ska genomföras i samtliga klasser. Det dagliga arbetet i skola och fritidshem vilar på Västra skolans gemensamma värdegrund Livskunskap är schemalagt i alla klasser. Livskunskap ska innehålla stärkande övningar, etiska samtal, läsning av böcker eller visning av film. Tips och förslag till lekar/trygghetsövningar presenteras på en anslagstavla och i pärm så att pedagogerna ska kunna tillämpa dessa i sina grupper. En trivselenkät genomförs för alla elever i åk 1 5 under våren. Antimobbingteamet sammanställer och återför resultatet till berörda lärare och informerar skolledningen. Medveten schemaläggning av luncher och rastverksamhet. Trivselregler som följs av elever och vuxna på skolan. Temavecka i början av läsåret för att stärka samhörighet och vi-känsla på skolan.

4 Kamratmedlare ur åk 5 utses. Regelbundna träffar sker mellan vuxna ur antimobbingteamet och kamratmedlarna. Västra skolans åtgärder vid diskriminering och kränkande behandling Alla medarbetare reagerar omedelbart på kränkande behandling. Samtal genomförs med båda parter. Vid samtalet upprättas ett skriftligt kontrakt där man för binder sig att upphöra med kränkningen. Uppföljning görs inom två veckor. Efter bedömning kontaktas hemmet. Rektor hålls informerad. Dokumentation, utvärdering och uppföljning görs kontinuerligt på särskild blankett. Om medarbetare kränker barn/elev eller, om barn/elev kränker medarbetare, ansvarar rektor för utredning. Bedömning görs om den kränkande behandlingen ska anmälas till annan myndighet. Västra skolnas åtgärder vid mobbning Vi arbetar enligt Farstametoden, utarbetad av Karl Ljungström. När anti-mobbningsgruppen får kännedom om misstänkt eller konstaterad pågående mobbning arbetar vi enligt följande: 1. Träffa anmälaren/anmälarna 2. Samla information NÄR? VAR? HUR? VEM? 3. Kontakta peronalen kring det utsatta barnet. 4. Samtal med den utsatte. 5. Ta ställning till om det är mobbning och om så är fallet: 6. Planera samtal med mobbaren/mobbarna med hjälp av den information vi fått 7. Träffa dessa - en i taget utan förvarning. Inte fråga varför utan förklara att vi vet och att mobbningen måste upphöra. Boka ny tid om 1-2 veckor. 8. Hålla kontakt med den utsatte hålla koll på mobbarna. 9. Vi träffar förövaren/förövarna en i taget, på utsatt tid. 10. Vi följer upp så länge som det krävs när mobbningen upphört. 11. Vi kontaktar föräldrarna till de inblandade barnen för att informera om situationen och de åtgärder vi vidtagit. Budskapet måste vara tydligt: Nolltolerens mot mobbning och våld! Om mobbning inte upphör Västra skolans elevhälsoteam, där rektor ingår, kontaktas. Förnyade samtal med föräldrar och elever. Kontakt/anmälan tas med Socialtjänsten.

5 Alla barn/elever är allas ansvar Alla vuxna ser och ingriper vid behov. Genom att ha schemalagt rastansvar med rastvakter vill vi finnas till hands för eleverna. Rastaktiviteter med vuxenledning förekommer vid speciella tillfällen. Eleverna följer skolans trivselregler. Mobbning Vetenskapliga undersökningar visar att många elever i svenska skolor berörs av mobbning - som utsatta eller utövare. På alla skolor förekommer mobbning men den går att stoppa! Mobbning är svår att upptäcka, den sker mest när den vuxne inte ser det. Det mobbade barnet kan sällan berätta vad det är utsatt för, det känns för plågsamt att tala om det. Vad är mobbning Det kan vara svårt att skilja mobbning från s k vanliga konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar (t ex knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera andra elever. Det är mobbning när parterna inte är jämnstarka utan när den ena parten upprepade gånger är i underläge och blir kränkt. Så här kan du som förälder se att ditt barn blir mobbat Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat: är ovilligt att gå till skolan har ont i magen har huvudvärk inte vill berätta om skolan har inga kamrater kommer hem med smutsiga eller sönderrivna kläder har blåmärken verkar nedstämt och ledset väljer en annan väg till skolan. Dessa tecken kan bero på andra saker, men de motiverar att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn: lära barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är ditt barn det är fel på försöka få barnet att ta kontakt med kamratmedlarna eller någon vuxen ni känner förtroende för. delta aktivt i relationsskapande. Lyckas barnet få en vän i skolan har det stor betydelse försöka hitta en ny fritidsaktivitet eller liknande.

6 Mobbar ditt barn andra? Det kan vara svårt att som förälder ta till sig att ens eget barn mobbar andra. Men om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och ditt eget barn. Forskning visar att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa sätt. Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsaken måste du göra något. Vuxna kan hjälpa Tag kontakt med skolan, klassläraren eller antimobbingteamet om ditt barn berättar om mobbning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och har det bra. Barn berättar inte alltid om mobbning som de känner till, eftersom de tror att det är skvaller eller är rädda för hämnd. Att berätta om mobbning är inte skvaller, det är att hjälpa dem som har det svårt. Skolans personal berättar aldrig varifrån de fått sin information utan löser problemet så att ingen utpekas eller drabbas. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att mobbning förekommer och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Om skola och hem klart tar avstånd från mobbning får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om mobbning. Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam eller utfryst?

7 Handlingsplan vid kränkande behandling/mobbning av vuxen Handlingsplan för att främja likabehandling och lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Denna plan är en bilaga till Likabehandlingsplanen för Västra skolan. Planen ingår även i verksamhetens Kris- och katastrofpärm. Arbetsmiljölagen 3:2a Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Med god arbetsmiljö avses tex. Möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling, möjlighet till variation och samarbete samt goda sociala relationer. Skollagen Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) Förebyggande insatser Det ska vara känt för alla att kränkande behandling inte accepteras på arbetsplatsen. Alla medarbetare har ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och förhindrar genom sitt förhållningssätt kränkande handlingar. Nyanställda ska få en god introduktion. Ansvarig rektor Alla anställda tillhör ett arbetslag och ett spår F-5. Information från skolledningen ska vara tydlig och nå alla medarbetare. Regelbundna medarbetarsamtal ska hållas där frågan om trygghet, trivsel och arbetsmiljö ska diskuteras. Medarbetaren ska känna till, acceptera och omfattas av verksamhetens mål och arbetssätt. Medarbetarens kompetens ska tas tillvara. Vi ska tillämpa en öppen kommunikation gentemot varandra. Regelbundna arbetsmiljö- och trivselenkäter genomförs och redovisas för alla. Regelbundna arbetsmiljöronder genomförs årligen. Åtgärder Det är allas ansvar att reagera mot misstänkt kränkning/mobbning. Den som anser sig utsatt eller ser en arbetskamrat utsättas för kränkande behandling tar kontakt med rektor/bitr. enhetsrektor/arbetslagsledare eller skyddsombud. Den som anser sig utsatt kan även i första hand ta stöd av någon på arbetsplatsen som hon/han har förtroende för. Rektor ska alltid informeras. Om en medarbetare känner sig utsatt av rektor vänder hon/han sig till skyddsombud alt. områdesschef. Rektor och skyddsombud har samtal med den som anser sig utsatt. Rektor har samtal med den som kränkt/mobbat. Alla berörda har ett gemensamt samtal. Rektor ansvarar för att en analys av den psykosociala arbetsmiljön genomförs.

8 Ärendet följs upp till dess kränkningen/mobbningen har upphört. Alla samtal dokumenteras under ärendets gång och redovisas för de berörda personerna. OBS! Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Ansvarig: rektor. Mobbning som faller under brottsbalken polisanmäls. Uppföljning Arbetssituationen behandlas i medarbetarsamtal. Arbetsmiljöenkäter innehåller aktuella frågor. Arbetsmiljöfrågor ingår i dagordningen vid ledningsgruppens möten. Varje arbetslag gör regelbundna uppföljningar vid sina möten och utvärderar 2 ggr/år.