Stora Orren, vån 7, Folkets Hus, Ludvika

Transkript

1 Kultur- och fritidsnämnden Anki Ullberg KALLELSE (1) Till Kultur- och fritidsnämndens ledamöter Till ersättare för kännedom Kultur- och fritidsnämnden Tid: Tisdagen den 30 januari 2018, kl Grupperna sammanträder kl Plats: Stora Orren, vån 7, Folkets Hus, Ludvika Ärenden Dnr 1 Val av justerande. 2 Anmälan av extra ärenden. 3 Information - Medborgarundersökningen. Inbjuden: verksamhetscontroller Mikael Mïuller. 4 Åtgärder budget /7 5 Yttrande. Motion - Effektivare nyttjande av 2017/109 kommunens lokaler. 6 Yttrande. Motion - Idrottsarena i Ludvika. 2017/112 7 Bidrag till studieförbunden /37 8 Slutrapport - Språkprojektet 2017/12 9 Uppföljning - Intern kontroll /44 10 Personuppgiftsombud för kultur- och 2017/117 fritidsnämnden 11 Redovisning av synpunkter /9 12 Redovisning av delegationsbeslut. 13 Redovisning av meddelanden. 14 Verksamhetsinformation - muntlig rapport. Sten G Johansson ordförande Anki Ullberg nämndsekreterare Ludvika kommun Hemsida E-post info@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Dan Anderssons gata Ludvika 1 Telefon Fax Bankgiro

2 Muntlig information 2

3 3

4 Laila Dufström, TJÄNSTESKRIVELSE /7-04 1(2) Kultur- och fritidsnämnden Åtgärder budget 2018 Förvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att minska bemanningen inom verksamhet 432, sporthallar med 3 årsarbetare för att nå budget i balans under Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2018 är underbalanserad utifrån verksamheterna som bedrivs idag. Åtgärder behöver vidtas som ger långsiktig effekt för kommande år. Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår att minska bemanningen inom verksamhet 432, sporthallar med 3 årsarbetare för att nå budget i balans under Beskrivning av ärendet Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2018 är underbalanserad utifrån verksamheterna som bedrivs idag. Åtgärder behöver vidtas som ger långsiktig effekt för kommande år. Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår att minska bemanningen inom verksamhet 432, sporthallar med 3 årsarbetare för att nå budget i balans under Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2018 är tkr vilket fastställdes i kommunfullmäktige den 6 november Den justerade budgetramen var på tkr och förvaltningen tillfördes ytterligare 396 tkr. Förvaltningen äskade tkr vilket innehöll: - satsningar på ökade bidrag till föreningar (4000 tkr) - ökade kostnader för simundervisningen för skolelever (1500 tkr) - utveckla kulturverksamheten och en satsning på elevers läskunnighet genom en skolbibliotekarie (1600 tkr) - utveckla ungdomsverksamheten och lovverksamheten (1200 tkr) - ökade hyreskostnader för Räfsnäs ridanläggning, utomhustennisbanorna vid Rackethallen samt det nya biblioteket som iordningsställs i Grängesberg (1200 tkr) 4

5 Ludvika kommun /7-04 2(2) Förvaltningen har från 1 januari 2018 minskat personalbemanning på fritidsgårdarna (0,5 tjänst) samt en administrativ tjänst (1,0 tjänst) men för att nå en budget i balans krävs ytterligare åtgärder. Under 2016 utökades bemanningen med 3 årsarbetare på sporthallar för att tillmötesgå social- och utbildningsförvaltningens önskemål om förstärkt simundervisning. I åtgärdsplanen för en budget i balans 2016 lades bowlinghallen ut på entreprenad och övertalig personal kunde fortsätta sin anställning inom simhallar. Denna satsning blev på bekostnad av övrig verksamhet. I dialog med social- och utbildningsförvaltningen har förvaltningen försökt att få en ökad ersättning för simundervisningen då den varit oförändrad under lång tid. Ersättningen har varit 342 tkr sedan Något utrymme för detta fanns inte i 2018 års budget för social- och utbildningsförvaltningen. Konsekvensen blir att förvaltningen ej kan tillmötesgå simundervisningen för skolelever i samma utsträckning samt att riktad gruppverksamhet för allmänheten minskas. Ludvika simhall kommer att vara prioriterad och verksamheten i Grängesbadet minimeras. Laila Dufström Tf. förvaltningschef Beslut skickas till Kommunstyrelsen Social- och utbildningsnämnden Akt 5

6 6

7 TJÄNSTESKRIVELSE Kultur- och fritidsförvaltningen Ert datum Er referens 1(2) KFN 2017/ Kultur- och fritidsnämnden Yttrande. Motion Effektivare nyttjande av kommunägda lokaler Förvaltningens förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden ser positivt på förslaget att använda kommunala kontorslokaler på andra platser än centrala Ludvika för verksamhet som inte har dagliga kontakter med att serva medborgare. Kan hyra för lokaler minskas, kan mer resurser läggas på verksamhet som gagnar allmänheten och främst barn och unga. 2. Kultur- och fritidsnämnden anser att kulturverksamhet för barn och unga bör lokaliseras i anslutning till allmänna kommunikationer så att inte avstånden blir ett hinder för deltagande. 3. Kultur- och fritidsnämnden anser att vid kommande förändringar av förvaltningsstrukturen ska verksamheterna i möjligaste mån vara samlokaliserade för att få till ett effektivt lokalutnyttjande. Detta medför att verksamheter i än högre utsträckning kan prioriteras. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har fått en remiss från kommunstyrelsen angående en motion från Vänsterpartiet i Ludvika genom Lars Handegard där motionären föreslår att kommunstyrelsen bör initiera och leda arbetet med att på ett kommunövergripande sätt samordna lokalanvändningen, med tydligt fokus på utlokalisera administrativa delar av kommunorganisationen till Stora Brunnsvik samt till Gruvkontoret i Grängesberg. Kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet är i huvudsak att serva medborgarna och därmed är tillgängligheten viktig för våra målgrupper. Förvaltningens administrativa lokaler finns i huvudsak på våning 1 och 2 i Folkets Hus och är en mötesplats för våra olika kundgrupper. Beskrivning av ärendet En motion har inkommit från Vänsterpartiet i Ludvika genom Lars Handegard där motionären föreslår att: 7

8 Ludvika kommun KFN 2017/ (2) Kommunfullmäktige beslutar uppdra åt kommunstyrelsen att skyndsamt initiera ett kommunövergripande arbete med att på ett bättre sätt nyttja kommunägda lokaler, i enighet med intentionerna i denna motion Kommunfullmäktige uppmanar kommunstyrelsen att i detta arbete prioritera att fylla redan kommunägda lokaler i Brunnsvik och i Grängesberg innan nya kontorslokaler byggs, förvärvas eller iordningsställs i centrala Ludvika Kommunfullmäktige uppmanar kommunstyrelsen att i detta arbete prioritera att kontorslokaler som idag inryms i tidigare bostäder flyttas till andra förvaltningsbyggnader, för att frigöra fler bostäder Kommunfullmäktige uppmanar kommunstyrelsen att i detta arbete prioritera att frigöra lokaler i Folkets Hus för Västerbergslagens Kulturskola Kommunstyrelsen bör initiera och leda arbetet med att på ett kommunövergripande sätt samordna lokalanvändningen, med tydligt fokus på utlokalisera administrativa delar av kommunorganisationen till Stora Brunnsvik samt till Gruvkontoret i Grängesberg. Kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet är i huvudsak att serva medborgarna och därmed är tillgängligheten viktig för våra målgrupper. Förvaltningens administrativa lokaler finns i huvudsak på våning 1 och 2 i Folkets hus. Folkets hus är idag en mötesplats och våra kunder får hjälp med olika behov och önskemål vilket underlättar det för dem. Samordningsansvaret för lokaler ligger idag på samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningarna deltar tillsammans i lokalplanegruppen för samordning och lokalplanering utifrån verksamheternas behov. Innan beslut bör hänsyn tas gällande miljö, kommunikationsmöjligheter, kostnader för restid och transporter samt en oförändrad bruttokostnad för lokalerna. Laila Dufström Tf förvaltningschef Beslut skickas till Kommunstyrelsen Akten 8

9 9

10 10

11 Fritid/Idrott Peter Hoxell, TJÄNSTESKRIVELSE Ert datum Kultur- och fritidsnämnden KFN 2017/112 Er referens 1(2) Yttrande. Motion - Idrottsarena i Ludvika Förvaltningens förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden anser att motionen går i linje med de behov det finns av lokaler och hallar för ungdom, kultur och idrott, dvs. en arena för olika verksamheter 2. Kultur- och fritidsnämnden stödjer motionen att det inleds en utredning och projektering av en arena Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har fått en remiss från kommunstyrelsen angående en motion från Nya Moderaterna i Ludvika där motionärerna föreslår att en utredning och projektering av en Idrottsarena genomförs samt att det därefter byggs en arena istället för en aktivitetshall Beskrivning av ärendet En motion har inkommit från Nya Moderaterna i Ludvika genom Håkan Frank och HåGe Persson där motionärerna föreslår att: Ludvika kommun inleder en utredning och projektering för en idrottsarena Ludvika kommun därefter bygger en idrottsarena istället för den planerade aktivitetshallen I motionen beskrivs vikten av att utveckla Ludvika kommun för framtiden och en större arena möjliggör idrottsliga och kulturella evenemang vilket ökar attraktionskraften för nyinflyttning samt att nuvarande invånare ges möjlighet till ett större utbud av arrangemang. En arena kan även locka publik från andra kommuner samt att den har betydelse för utvecklingen av näringslivet. Laila Dufström Tf. förvaltningschef Peter Hoxell Verksamhetschef Bilagor 1. Motion inkommen på remiss den 12 december

12 Ludvika kommun KFN 2017/112 2(2) Beslut skickas till Kommunstyrelsen Akten 12

13 13

14 14

15 Kultur och fritidsförvaltningen Susanne Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE Kultur- och fritidsnämnden 2017/ (3) Bidrag till studieförbunden 2018 Förvaltningens förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att 2018 års bidrag till studieförbunden fördelas med kr. 2. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att till folkbildningsarrangemang avsätta kr. 3. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att till uppmuntranspriset för ungdomar avsätta kr. Sammanfattning I budget för 2018 finns kr att fördela till studieförbunden. Beskrivning av ärendet Ludvika kommun fördelar årligen bidrag till studieförbund som varit verksamma i kommunen. Bidragsfördelningen följer den fördelningsmodell regleras i Förordningen (2015:218) om stadsbidrag till folkbildningen. De fyra syftena med statens stöd till folkbildningen är att - Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin - Bidra till att göra det möjlighet för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen - Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höga bildnings- och utbildningsnivån i samhället - Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Nytt fördelningsverktyg Enligt uppdrag av arbetsutskottet beslutades 16 januari 2917 att förvaltningen fick i uppdrag att se över bidragsreglerna för studieförbunden, bland annat ska tjänsteskrivelsen tydligare visa vilka summor som delas ut och på vilka grunder. Förvaltningen har haft dialog med Folkbildningsrådet som rekommenderat Ludvika kommun att följa kommunerna i Västra Götalandsregionens metod. Västra Götalandsregionens kommuner använder ett så kallat fördelningsverktyg i Excel som framtagits av Västra Götalands Bildningsförbund för att beräkna 15

16 Ludvika kommun / (3) fördelningen av bidragen. Detta underlättar för både kommunen och studieförbunden så att bidraget harmonierar med det statliga bidraget. De uppgifter som är bidragsgrundande inkommer dels från studieförbundens ansökningar samt dels av SCB:s statistik vilken baseras på studieförbundens verksamhet enligt: Studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet Unika deltagare Studietimmar Deltagare med funktionsnedsättning Kulturarrangemang Antal kulturarrangemang Anslagets fördelning mellan verksamhetsformerna 70% Studiecirklar (50% deltagare och 50% studietimmar) 10% Annan folkbildningsverksamhet (50% deltagare och 50% studietimmar) 20% Kulturarrangemang (antal) 2018 års anslag beräknas på en genomsnittlig verksamhet under två år, med en eftersläpning på ett år. Det vill säga 2018 års anslag beräknas på snittet av verksamheten åren 2015 och Denna formel används i alla tre verksamhetsformerna. För nya studieförbund i kommunen sker en infasning efter genomförd verksamhet efter samma principer som ovan. Infasning sker under två år där man vid första utbetalningsåret erhåller 50% av anslaget och andra utbetalningsåret 100%. Fördelning av 2018 års bidrag För årets fördelning av Ludvika kommuns bidrag till studieförbunden har fördelningsverktyget används. 16

17 Ludvika kommun / (3) Folkbildningsarrangemang Pengar som används i samarbete med studieförbunden, för egenarrangerade föreläsningar eller annat som kan gynna folkbildningen. Under året delas kr ut i arrangemangsbidrag Uppmuntranspris för ungdomskultur Sedan några år tillbaka delar nämnden ut uppmuntranspris till ungdomar. Priset delas ut på ungdomsgården Haffas i februari. Prissumman är kr och kan delas mellan en eller flera pristagare. Laila Dufström Tf förvaltningschef Susanne Eriksson Kultursekreterare Beslut skickas till Studieförbunden Kultursekreterare Verksamhetschef Kultur och ungdom Akten 17

18 Fördelning av kommunbidrag för år 2018 Nedanstående beräkningar bygger helt och hållet på den rekommendation som antogs av Västra Götalands Bildningsförbunds styrelse Kommun: Ludvika kommun Beviljat kommunbidrag kr Beräkningsgrunder Grundfördelning Procentfördelning Deltagare Timmar Studiecirkel 70% 50% 50% Annan folkbildning 10% 50% 50% Kulturprogram 20% 1. Skriv in vilket år fördelningen gäller. 2. Skriv in kommunens namn och det beviljade kommunbidraget. 3. För in de statistiska uppgifterna från STUV-listan för alla studieförbund 4. Växla till fliken Beräkning för att se resultatet. Året 2015 räknas som: 50% Året 2016 räknas som: 50% OBS! Data kan endast skrivas in i de grå fälten. För beräkning av bidrag ABF Bilda FU SFR SV NBV MBSK Sensus IR KBV Totalt 1 Studiecirklar Antal studietimmar Antal studietimmar Antal deltagare med funktionshinder Antal deltagare med funktionshinder Antal unika deltagare Antal unika deltagare Annan folkbildningsverksamhet (AFV) Antal studietimmar Antal studietimmar Antal deltagare med funktionshinder Antal deltagare med funktionshinder Antal unika deltagare Antal unika deltagare Kulturprogram Antal kulturprogram Antal kulturprogram

19 Fördelning av kommunbidrag i Ludvika kommun kommun 2018 Totalt kommunbidrag Därav för studiecirklar Därav för annan folkbildning Därav för kulturprogram kr kr kr kr Studiecirkel Annan folkbildningsverksamhet Kultur Summa bidrag Unika + Unika + funktionshindrade Timmar funktionshindrade Timmar Antal ABF kr kr kr kr kr kr Bilda kr kr kr kr kr kr FU 395 kr 303 kr 0 kr 0 kr kr kr SFR kr kr kr kr kr kr SV kr kr kr kr kr kr NBV kr kr kr kr kr kr Mbsk kr kr kr kr kr kr Sensus kr kr kr kr kr kr IR 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr KBV kr kr 674 kr 586 kr kr kr Summa kr kr kr kr kr kr 19

20 20

21 21

22 Integrations- och etableringscenter Lena Andersson, TJÄNSTESKRIVELSE Kultur- och fritidsnämnden KFN 2017/12 1(2) Slutrapport - Språkprojektet Förvaltningens förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen att godkänna slutrapporten av språkprojektet för nyanlända. Sammanfattning Språkprojektet för nyanlända som startade 1 september 2014 med medel från Ludvika kommuns sociala investeringsfond enligt beslut i kommunstyrelsen 12 augusti 2014 avslutades den 31 december 2017 och slutredovisas härmed. Syftet med projektet har varit att stödja nyanlända och/eller språksvaga personer att genom språkstudier, språkaktiviteter och i den mån det är möjligt arbetsförlagd språkträning för att på sikt närma sig arbetsmarknaden och självförsörjning. Projektets grundtanke är en långsiktig investering för att på sikt minska försörjningsstödet i Ludvika kommun. Beskrivning av ärendet Aktuellt projekt riktar sig till en stor målgrupp inom socialtjänsten som uppbär försörjningsstöd. Projektet är en långsiktig investering för att minska försörjningsstödet och kostnader för tolkservice och ge individen ökade möjligheter att på sikt nå arbetsmarknaden. Den 31 december 2017 avslutades språkprojektet officiellt. Enligt beslut i kultur- och fritidsnämnden den 24 oktober 2017 implementeras verksamheten som en del av förvaltningens ordinarie verksamhet fr.o.m. 1 januari Den ekonomiska sammanställningen visar att språkprojektet har gått plus tkr. Dessa medel kommer att återföras till sociala investeringsfonden. Laila Dufström Tf förvaltningschef Lena Andersson Projektsamordnare Bilagor 1. Slutrapport ett språkprojekt, egenförsörjning genom språkstudier

23 Ludvika kommun KFN 2017/12 2(2) Beslut skickas till Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsenheten Social- och utbildningsförvaltningen Verksamhetschefer, kof Projektsamordnare Akten 23

24 SLUTRAPPORT 1(20) KFN 2017/12 Integrations- och etableringscenter Lena Andersson, Telefon arbete Slutrapport Ett språkprojekt, Egenförsörjning genom språkstudier Detta är en slutrapport för språkprojektet för nyanlända som startade 1 september 2014 med medel från Ludvika kommuns sociala investeringsfond enligt beslut i kommunstyrelsen 12 augusti Slutrapporten avser språkprojektet för nyanlända, ett samarbete mellan tre förvaltningar ( kultur- och fritid och social- och utbildning samt stöd- och styrningsförvaltningen) Syftet är att stödja nyanlända och/ eller språksvaga personer genom språkstudier, språkaktiviteter och i den mån det varit möjligt arbetsförlags språkträning för att på sikt närma sig arbetsmarknaden och självförsörjning. Projektets grundtanke har varit en långsiktig investering för att på sikt minska försörjningsstödet i Ludvika kommun. Projektet som 31 december 2017 har pågått 3 år och 3 månader Ludvika kommun Hemsida E-post info@ludvika.se Organisationsnr Postadress Ludvika Besöksadress Dan Anderssons gata Ludvika 24 Telefon Fax Bankgiro

25 Ludvika kommun KFN 2017/12 2(20) Innehåll 1.projektes bakgrund Projektbeställare och projektets uppdrag projektets syfte projektets mål.4 2.Måluppfyllels att ta ett steg mot arbetsmarknad och självförsörjning.4 3. Projektförlopp- utformning och resultat.5 4. Erfarenheter - avvikelser och förändringar Verksamhetschef på medborgarskolan - tillbakablickar Avvikelser och förändringar Förlängning Implementering Organisationen, roller och ansvar Leverans och överlämning Dokumentation - språkligmetod Budget Projektledarens reflektioner framgångsfaktorer

26 Ludvika kommun KFN 2017/12 3(20) 1.Projektets bakgrund I Ludvika kommun har antalet hushåll i behov av försörjningsstöd ökat under flera år, liksom kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Ludvika har en hög andel försörjningsstödsmottagare i befolkningen och även en hög andel långvariga biståndsmottagare: Att förebygga och bryta långvarigt försörjningsstödmottagande är en viktig uppgift i arbetet med att minska försörjningsstödet i Ludvika kommun. Aktuellt projekt har riktat sig till en stor målgrupp inom socialtjänsten och försörjningsstöd. En stor andel av dom nyanlända flyktingarna som introducerats av Ludvika kommun är analfabeter eller lågutbildade där behov av extra insatser utöver svenskundervisning SFI varit stort för att öka deras möjligheter att på sikt etablera sig i arbetlivet. Lågutbildade eller människor som har svårt att tillgodogöra sig undervisningen under den första tiden i Sverige har små möjligheter att få med sig tillräckligt svenska för att komma ifråga för arbetsmarknad eller för vidare utbildningar. Personer som inte får tillräckliga kunskaper i det svenska språket under sin etableringsperiod har svårt att finna en egen försörjning. Alternativet för dessa personer är försörjningsstöd. Under projekttiden har det inte funnits några andra åtgärder inom varken kommunen eller att Arbetsförmedlingen erbjudit några arbetsmarknadsåtgärder för språksvaga personer. Det handlar om personer som avslutats på SFI då man inte gjort några framsteg, målgruppen bedömdes ha små möjligheter att nå arbetsmarknaden. Behovet av utökade insatser är stort för att stärka kunskaperna i det svenska språket bland dessa individer. Kommunstyrelsen uppdrag till integrations- och etableringscenter i samarbete med individ-och familjeomsorgen och arbetsmarknadsenheten att driva språkprojektet för nyanlända under åren Projektbeställare och projektansökan Kultur- och fritidsnämnden beslutade att förvaltningen ansöker om medel ur den utökade sociala investeringsfonden som kan minska beroendet av försörjningsstöd. En ansökan/ tjänsteskrivelse daterad avsåg språkprojekt för nyanlända, ett samarbete mellan tre förvaltningar, kultur-och fritid, social och utbildning och stöd- och styrning. Syftet att stödja nyanlända och/eller språksvaga personer att genom språkstudier och arbetsplatsförlagd språkträning komma närmare arbetsmarknad och självförsörjning. Projektet är en långsiktig investering för att på sikt minska försörjningsstödet i Ludvika kommun, ge förbättrade möjligheter till anställning för nyanlända samt förebygga att barn växer upp med långvarigt ekonomiskt bistånd. 26

27 Ludvika kommun KFN 2017/12 4(20) Projektet beräknas även leda till besparingar genom att minska tiden i försörjningsstöd för deltagarna, öka andelen personer med dagersättning för aktiviteter genom arbetsförmedlingen samt minska tolkkostnader som idag belastar ekonomiskt bistånd. Totalkostnad för projektet kr. 1.2 Projektets syfte Projektets syfte har varit att ge språksvaga personer extra resurser som kan öka deras möjligheter till att ta del av arbetsmarknadsåtgärder och ett snabbare inträde på svenska arbetsmarknaden eller leda till vidare studier, men också att förstärka nyanlända och/eller språksvaga personers möjligheter att nå arbetsmarknaden/ etablera sig i arbetslivet. 1.3 Projekts mål Målet har varit att förstärka nyanländas och/ eller språksvaga personers möjlighet att etablera sig i arbetslivet. Språkprojektet har jobbat fram 5 tydliga mål för individen: - Att utveckla det svenska språket - Att öka deltagarens självförtroende - Att tillsammans med deltagaren skapa motivation/ nyfikenhet för inlärning av det svenska språket och samhällsinformation. - Att ge deltagarna möjlighet till inhämtande av praktisk samhällsinformation - Att hjälpa deltagaren att om det är möjligt komma ut i arbetsförlagd språkpraktik. 2.Måluppfyllelse att ta ett steg mot arbetsmarknad och självförsörjning Språkprojektet har räknats som en åtgärd/ bistånd för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har haft svårt att tillgodogöra sig de arbetsmarknadsåtgärder som tillhandahålls genom Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten. De som deltagit i Språkprojektet har i de flesta fall aldrig varit ute på arbetsmarknaden. Det kan vara svårt att tillgodogöra sig samhällets stöd och service och de behöver ofta tolk för att kommunicera med myndigheter, socialtjänst och Arbetsförmedlingen. Utan insatser som i detta fall ett språkprojekt finns små möjligheter för målgruppen att uppnå så pass mycket kunskaper i det svenska språket så att man kan delta i arbetsmaknadsåtgärder eller komma vidare i studier för att på sikt nå arbetsmarknaden och självförsörjning. 27

28 Ludvika kommun KFN 2017/12 5(20) Insatser för att stötta denna målgrupp är ett långsiktigt arbete, varje person som lyckas uppnå egen försörjning medför stora vinster både för individen och för samhället. Att förebygga långvarigt utanförskap medför stora ekonomiska vinster. Projektet är en satsning av tre förvaltningar för att stödja nyanlända och/eller språksvaga personer att genom språkstudier och arbetsplatsförlagda praktiker kommer närmare arbetsmarknaden och självförsörjning. Integrations och etableringscenter/kultur och fritidsförvaltningen är projektägare. Övriga partner har varit AME och IFO. Externt har Medborgarskolan varit en viktig part för genomförandet. Språkprojektet har tillsammans med de tre förvaltningarna, Medborgarskolan och deltagarna successivt utvecklat verksamheten på ett positivt sätt. För kommunen har projektet inneburit att fler i målgruppen kommit i aktiva insatser och minskade kostnader för utbetalningen av försörjningsstöd. Konkreta resultat av projektet är att IFO och AME har fått bättre rustade individer som efter sina 20 veckor i Språkprojektet kommit vidare i sin egen utveckling och bl.a. blivit bättre på svenska språket, fått en ökad självkännedom och har egna förslag hur de vill gå vidare för att komma i egenförsörjning. Styrgruppen och projektledaren har haft regelbundna och konstruktiva möten och har fungerat på ett bra sätt. Rapportering av resultatet har skett en gång per halvår tillkommunstyrelsen. 3. Projektförloppet utformning och resultat Den 1 september 2014 anställdes en projektledare på 100% för att driva projektet under 2 år fram till 1 oktober Vid uppstart gick en del tid åt att bilda projektorganisationen, identifiera uppdraget och utforma en projektplan/ struktur och förankra ett arbetssätt som skulle fungera i arbetet tillsammans med avtalspartnern Medborgarskolan. En viktig del vid projektuppstart var att genomföra en upphandling. Med hjälp av upphandlingscenter skapades ett underlag och en process var igång. Det var 4 anbud som inkom, det vinnande/ lägsta anbudet var lagt av Medborgarskolan. Ett 2- årigt avtal tecknades för utförande av svenskundervisningen i projektet under två år, den 1 oktober 2014 startade den första kursen. Verksamhetschef och personal på Medborgarskolan är engagerade, kunniga och driftiga, språkprojektet har utvecklats till en verksamhet med en tydlig och stark struktur, där en kärna har vuxit fram under de tre år vi har samarbetat som genomsyrar allt som görs i projektet och som kännetecknas av KASAM (känslan av sammanhang ). Samarbetet med Medborgarskolan har visat sig vara väldigt lyckat. Deras sätt att bemöta, lära och stötta individen på alla upptänkliga sätt har varit av stor betydelse och är en del av projektets framgång. 28

29 Ludvika kommun KFN 2017/12 6(20) Under perioden 12 oktober december 2017 har 8 kurser genomförts, 160 personer har fått ta del av den extra språkinsats, några har ganska snart kommit till annan aktivitet eller uteblivit på grund av sjukdom. Några har gått en omgång till och slutligen någon har återkommit efter ett år. En grupp har bestått av 24 deltagare, 4 personer från en grupp har fått möjlighet att gå ytterligare en kurs. Det har varit personer där lärare och projektledare har gjort bedömningen att individen har utvecklats och att ytterligare 20 veckor ger den möjlighet att komma längre på sin resa mot deltagande i andra arbetsmarknadsåtgärder eller vidare i studier. I mer än tre år har projektet funnits, en lång tid, men inte i detta sammanhang. Det tar tid, det måste ta tid, det är många pusselbitar som ska falla på plats. Det är viktigt att känna till i denna process att; En individ kan ha kunskap om ett mönster som den upprepar utan att förmå sig att bryta det. En del individer som har deltagit i språkprojektet har inte ens nått kunskapsnivån medvetenhet, de är i en bubbla och där sker ingen utveckling. Här handlar det bara om den personen och den står i centrum i sin bubbla. Olika insatser gör att individen lär sig struktur, nya handläggare, nya möten, nya insatser. Individen trampar på i samma mönster om och om igen. Det har visat sig under dessa tre år att när vi börjar ställa krav och konfronterar dem genom att se den kommer den sakta, sakta öppna upp/ vara mottaglig för den kunskapen vi förmedlar, det är NU det händer. Man börjar ta in kunskap då väcks, insikterna Det är så vi har jobbat i språkprojektet, att nå punkten där individen väcks, där den då blir mottaglig för kunskap/ svenskundervisning, då kommer insikterna och när insikterna infinner sig DÅ kan man gå vidare med framtid, delmål och mål. När jag idag möter tidigare deltagare så är det flera saker jag noterar, till att börja med deras vakenhet. Många är nu medvetna om sin egen situation. - Jag har varit i Sverige i åtta år och inte lärt mig svenska eller haft någon praktik. Varför har jag väntat så länge med att ta tag i detta? - Jag har börjat gå på gym, kan inte ligga hemma på soffan och titta på tv, då blir jag bara trött. Har slutat dricka coca-cola, dricker bara vatten, mår mycket bättre i kroppen nu, har inte ont över allt. - Jag tränar att prata svenska varje dag med mina barn. Jag kan fråga efter saker på apoteket och boka tid hos doktorn. - Vill inte ha praktikplats där det finns många invandrare, då tränar man inte svenska. Vill ha svenska handläggare, viktigt att lära sig att förstå och prata svenska. 29

30 Ludvika kommun KFN 2017/12 7(20) I den egna gruppen ökar trycket på att kunna prata svenska och ta sig framåt. Det upplevs nu pinsamt att inte ha kommit igång i Sverige. Bekanta, vänner, familj kan ha kommit igång efter fyra, fem, sex år men själv har man inte kommit någon stans efter åtta, nio år. Det som är värt att notera nu är att det kommer en press ifrån individen själv att göra något åt sin situation, individens egen drivkraft tickar nu igång. Värt att notera är också alla som på något sätt jobbar med denna målgrupp aktivt/ kreativt genom olika resurser/ åtgärder och system, ni gör skillnad. På sikt ger alla insatser resultat och vi har nått ett delmål, MEN det tar tid. Det är många deltagare som varit i språkprojektet som påbörjat resan mot målet egenförsörjning, även de som har nått målet. - En studerar till svetsare på yrkesakademin - En studerar till barnsköterska - En jobbar inom äldreomsorgen - En jobbar i barnverksamheten i Svenska kyrkan - En jobbar på förskola - En jobbar som personlig assistent - Tre utbildade till kock, hotell och restaurang skolan i Smb Dessa personer är några som gjort någon form av förändring under tiden i / efter språkprojektet. Tyvärr har inte alla kommit vidare vilket bland annat kan bero på en sjukdomsbild som gör att de inte har kapacitet att orka med en praktik eller lägga fokus på vidare studier, t.e.x svår diabetes, ögonsjukdomar, smärtpåverkade (ofta kvinnor), traumatiserade. Detta påverkar i viss utsträckning möjligheten att ta nästa steg efter avslutad tid i språkprojektet. Det alla deltagarna under dessa tre år har gemensamt är att de har fått möjligheten att delta i språkprojektet, denna fantastiska satsning, som har gett ökad trygghet i det svenska språket, en kunskap som de för alltid kommer att ha stor nytta av, lika väl i samhället i stort som på en praktik eller arbetsplats. Nystartsjobb Språkprojektet har också haft möjlighet att samverka med AME och IFO kring 10 nystartsjobb som Integration- och etableringscenter skjutit till medel för under 2015/2016. Det är deltagare i språkprojektet som har visat på bra språkkunskaper som fått denna möjlighet. Individerna har under 1 år haft en tillfällig anställning med AME som ansvarig utförare. Det har handlat om arbetsmöjligheter inom våra kommunala verksamheter, dagis, boende för ensamkommande, ABB arena, 22:an, skolan, äldreomsorg. Tiden i språkprojektet gör skillnad! För många har det inneburit en förändring till något nytt, en ny start en väg framåt 30

31 Ludvika kommun KFN 2017/12 8(20) Resultat/ Statistik språkprojektet 8 kurser 160 personer ( ) Samtycke till jobbsluss (AME )- 41 personer Börjat på SFI - 27 personer Påbörjat praktik/ kockutbildning - 9 personer 5 studerar på CSN-bidrag, var av 2 färdiga kockar. Nystartsjobb - 10 personer Övriga anställningar - 5 personer (privat sektor) Kommit in på gymnasieutbildning - 3 person ( bygg/ anläggning, barnskötrutbildning) Kommit in på SAS - 2 personer AF - arbetsmarknadsåtgärder - 13 personer ( tex Alfpha CE, Inda och t.e.x Yrkesakademin) Gravida/ mammaledig - 8 personer Flyttat från Ludvika efter avslutad kurs - 5 personer 4. Erfarenheter - avvikelser och förändringar 4.1 Verksamhetschef på Medborgarskolan - tillbakablickar Efter varje avslutad kurs har det gjorts en utvärdering av verksamhetsansvarig på Medborgarskolan Rose-Marie Andersson detta är en summering. Det är 8 genomförda kurser, men kan konstatera att kunskaperna varierar men är av låg nivå hos många, och till största delen är dessa kvinnor. Problem som är genomgående är uttal, numeriska system, klockan, tidsbestämning och ett genomgående motstånd att lära sig planering, d.v.s. använda sig av kalender. Vi upplever att det är av stor vikt att kunna ha en planering av sitt eget och familjens liv, boka tider, hålla tider, vilket för många fortfarande är svårt att förstå och efterleva. I princip har alla blivit bättre på att både prata och förstå svenska under kursen, vilket också har gett individen större självförtroende i olika sammanhang som vid läkarbesök, träff med barnens skola, på biblioteket, alla ges möjlighet att skaffa eget lånekort under kursen, då vi gör flera besök där. 31

32 Ludvika kommun KFN 2017/12 9(20) Tre innehållsrika, lärorika och enormt roliga år kan vi summera. Vi har jobbat med två olika grupper/nivåer under de här åren, svenskkunskaper har varierat ganska mycket, från så gott som nybörjare till att kunna prata, läsa och skriva riktigt bra. Det har varit många uttalsträningar, vokalljudning, skillnaden mellan p och b, skillnaden mellan v och f samt att prata långsamt och tydligt. I projektet har vi verkligen försökt fokusera på uttal och hörövningar. Vår uppfattning är att många av våra deltagare har svårt att ta till sig hörövningarna för att sedan använda dem i rätt sammanhang. Enkelt uttryckt kan man säga att de oftast lyssnar slarvigt, men det kan troligtvis ha att göra med tidigare baskunskaper där man har få system eller mallar att hänga upp sitt minne och sina erfarenheter på. Sådant som vi i vårt land har att stödja oss på, logik och system fattas oftast vilket antagligen har att göra med den i princip obefintliga skolgången de flesta har. Många av deltagarna lägger till egna ändelser i ord och personnamn som är oerhört svåra att arbeta bort. Många har haft svårt att höra och att upprepa och inte minst att komma ihåg nästa dag vad som sas och gjordes i går. Att para ihop lika färger, former och liknande har varit svårt i varje grupp. Så gott som dagligen har det varit övningar i att berätta hur mycket klockan är, vilken dag det är och vilket datum. Vad man kan säga trots många olika svårigheter är, att deltagarna alltid försöker ta till sig ny kunskap och att de gör det med glädje och humor. Närvaron har varit väldigt varierande, en del har kommit varje dag och skött sjukanmälningar etc, andra har inte förstått att det är här de ska vara. Under de här åren har vi givetvis haft närvaroregistrering och av de 160 inskrivna under denna 3-årsperiod kan man säga att 75% av deltagarna har haft hög närvaro. Maximalt har man förstås kunnat ha 300 timmar i närvaro under en 20- veckorsperiod och det har bara varit ca 15 deltagare som kommit upp i sådan närvaro. I det här sammanhanget kan vi nämna datum och tider till läkare etc. kan vara svåra att passa. Vi har försökt påverka till att använda kalendrar för att planera sin tid men med mycket olika resultat. Förutom själva språket har vi haft många diskussioner och övningar i hur samhället fungerar, att man måste ha kontroll på sin ekonomi och att man lär sig om egenvård. Vi har varit på några utflykter/studiebesök ibland i privata bilar, ibland i kommunens och slutligen har vi också haft förmånen att få åka buss. Svenska kyrkan bjöd oss alla på en busstur med korvgrillning, fiske och bärplockande som blev en mycket lyckad utflykt. Vid några tillfällen har grupperna varit på besök hemma hos oss på Medborgarskolan. Alla tillfällen har varit populära då vi har fikat, undersökt naturen, gungat, hoppat på studsmatta och plockat smultron. Det går inte att bara sitta i klassrummet, man lär sig mycket genom att arbeta med sina händer. Det har vi gjort genom att baka, måla och att klippa olika former. Deltagarna har ibland tyckt att det har varit för barn på dagis där vi har försökt beskriva att vuxna gör en massa olika saker för sitt höga nöje. 32

33 Ludvika kommun KFN 2017/12 10(20) En grupp fick åka buss upp till Rikkenstorp där vi blev guidade av Nils Holmdal om hur svedjefinnarna hade det, vi fick träffa de olika djuren, titta på odlingarna, fika och vi hade sådan tur så att busschauffören var en trollkarl. En mycket fin dag som väcker fina minnen. Ett kulturmöte som sitter kvar i minnet är när tre av våra elever konverserar på knagglig svenska men ändå. De kom från Polen, Somalia och Afghanistan och de kunde faktiskt prata lite med varandra. En fantastisk upplevelse. Vi har under de här åren haft många diskussioner om vett och etikett i kök och på toaletten. Här finns mycket att prata om, hur man plockar in i en diskmaskin, att inte orsaka att det blir massor med vatten på golven, att inte spola ner pappershanddukar i toaletten och mycket, mycket mer. Att inte sitta inomhus med ytterkläder på, att inte prata i telefon under lektioner, att komma i tid och att återvända efter rasten. Att äta och dricka för att klara en skol- eller arbetsdag är inte alltid självklart. I Sverige har vi lagar för människor och djur vilket inte alls är allmänt känt. Det har varit diskussioner om människors lika värde, kvinnors och mäns lika rätt i samhället, barnuppfostran och annat som varit aktuellt. Under en period hade vi lite odlingar på baksidan av vårt hus. Deltagarna fick lära sig att sätta frön och att det sedan kom upp olika grönsaker och blommor. Många hade aldrig sett något sådant och andra hade faktiskt odlat lite själva. Vi har under åren satt tomatfrön som vi sedan skolat om ett par gånger och som deltagarna fått ta med sig hem när det har blivit tillräckligt varmt för att odla på balkongen. Vid varje examen, dvs när en 20-veckorsperiod har varit över då, har det lagats mat och vi har alla blivit bjudna på de mest fantastiska rätter. En oförglömlig upplevelse. Många av våra gamla elever kommer till skolan då och då för att berätta hur det har gått på jobbet eller praktiken eller att de bara är hemma. Vi får veta om det har kommit nya barn, om någon har varit sjuk eller om man har blivit kallad till någon slags kurs eller utbildningar. 4.2 Avvikelser och förändringar I tjänsteskrivelsen som ligger till grund för språkprojektet (daterad ) framgår det att svenskundervisning ska genomföras på halvtid och att möjlighet till språkpraktik ska erbjudas. Språkpraktik är något som projektledaren jobbade aktivt med under de två första kurserna. Språkpraktik är komplicerat i meningen att det är svårt att få tag i praktikplatser då det är många andra aktörer som är i behov av praktik platser i AME, AlphaCE, AF. 33

34 Ludvika kommun KFN 2017/12 11(20) Det tar även mycket tid då det ska fungera för praktikanten och praktikplatsen, det ska skrivas praktiköverenskommelser,och uppföljningar. AME som har jobbsluss och är proffs på språkpraktiker tar över den delen, vilket även resulterar i att vår samverkan har utvecklats och stärkts. För de personer som projektledaren bedömde i samråd med handläggare på AME var redo för språkpraktik skrevs det samtycke på till Jobbsluss som jobbade aktivt med individen på dess språkpraktik. Projektledaren har i stället för språkpraktik för några utformat ett arbetssätt under projekttiden som innebär att alla får möjlighet att ta del av olika former av språkaktiviteter som skapats med tanke på att ge olika slags samhällsinformation, som ofta ligger till grund för väldigt bra diskussioner i klasserna. Uppbärande av försörjningsstöd motsvarar 100% heltidsaktivitet vilket har gett projektledaren möjlighet att utöka undervisningen till eftermiddagar, utförandet av dessa språkaktiviteter ligger utanför budget. 4.3 Förlängning Den 1 oktober 2016 skulle språkprojektet officiellt vara genomfört och avlutat. Men då det finns pengar kvar i budget presenterade projektledaren tre alternativ angående projektets framtid på styrgruppsmötet 2 juni Styrgruppen valde alternativet som innebar att en ansökan om förlängningen av språkprojektet skrevs (tjänsteskrivelsen nr 4, KFN 2014/109) och ytterligare pengar söktes ur Sociala investeringsfonden för perioden 1 oktober december 2017 gällande ytterligare 2 kurser, kostnad tkr. En ny direktupphandling genomfördes med hjälp av upphandlingscenter. Efter avslutad anbudstid står det klart att Medborgarskolan fortsättningsvis kom att vara utförare av uppdraget. Avtalsförlängning genomförd ( KFN 2014/137). 4.4 Implementering Under våren 2017 tog diskussioner kring implementering fart. I kommunen var det flera projekt igång, Hela familjen (IFO), Jobbsluss (AME) och språkprojektet (Integration). Chefen på arbetsmarknadsenheten öppnade upp för att ta in ett konsultföretag och utvärdera projekten. Språkprojektet fick möjligheten att vara en del i denna utvärderingsprocess som genomfördes av konsultföretaget PayOff. Inhämtande av ett stort material/ underlag påbörjades, statistik kring deltagare och intervjuer genomfördes. Den slutliga rapporten presenterades i juni 2017 ( se bilaga 8). Med detta material som stöd skrevs en tjänsteskrivelse för implementering av språkprojektet i kommunal verksamhet, en tjänsteskrivelse som godkändes av AU. Den 24 oktober 2017 tog Kultur- och fritidsnämnden det positiva beslutet att språkprojektet skulle implementeras i kommunalverksamhet med Integrationsoch etableringscenter som ägare av verksamheten. Språkprojektet avslutas officiellt den 31 december 2017 och uppstår som språkorientering den 1 januari

35 Ludvika kommun KFN 2017/12 12(20) 5. Organisation, roller och ansvar Styrgrupp träffas var 3:e månad och består av representanter från Integrationoch etableringscenter, Arbetsmarknadsenheten, Individ- och familjeomsorgen. Projektgruppen träffades inledningsvis 1 gång i månaden men ses nu varannan månad, då täta kontakter förs mellan deltagarna i gruppen. Projektgruppen består av Projektledaren från Integrations- och etableringscenter, handläggare från Arbetsmarknadsenheten och Individ- och familjeomsorgen samt verksamhetsansvarig för Medborgarskolan. Arbetsgruppsträffar utförs av projektledaren tillsammans med lärare och verksamhetsansvarig på Medborgarskolan, vid behov eller 1 gång i månaden. Planeringsdagar genomförs inför uppstartande av ny kurs., där man har jobbat med mål som bland annat: - Att se till att deltagarna närvarar på kursen, en hel del tid går åt att få individen att förstå vikten av att närvara. Det är ingen kom och gå- verksamhet när det passar/ fungerar för deltagaren. - Att vara tydlig i vad som gäller under kursen, att passa tider, frånvarorapportering, ansökan om ledighet vid speciella skäl, inga mobiler, att visa respekt för lärare och kursdeltagare. -Det är viktigt att ha roligt, att skapa diskussioner, learning by doing, berömma / uppmuntra. Att se individen, inte bara en person i ett system som passerar Personal/ lärare har fått reflektera över sin egen arbetsroll, vad blev bra? Vad kan bli bättre?. Vi går igenom kursupplägget och pratar ihop oss om hur de närmaste 20 veckorna ska se ut. Nya tankar och idéer tar form! Utöver detta har projektledaren jobbat aktivt för att stärka samverkan, inte bara med samverkansparter i kommunal verksamhet, utan även gläntat på dörren för samverkan mot AF, Svenska kyrkan och studieförbund i de fall vi jobbar med samma målgrupp. Projektledaren har fått stort rörelsefrihet för att utveckla och prova på nya arbetssätt inom ramen för projektet, ansvariga för projektet har varit stöttande, ett fantastiskt samarbete har genomsyrat hela projektperioden. Projektorganisationen har fortlöpande informerats genom skriftliga rapporter och återkommande avstämningsmöten. 5.1 Leverans och överlämning Ingen överlämning av projektet sker till annan förvaltning Projektet avslutas med denna slutrapport men återuppstår genom implementering i kommunal verksamhet med Integration och etableringscenter som ägare till verksamheten. 35

36 Ludvika kommun KFN 2017/12 13(20) 5.2 Dokumentation språklig metod En gemensam digital mapp skapades för projektorganisationen. Flertalet administrativa dokument har utarbetats under projektets gång, så som tjänsteskrivelser, mötesanteckningar och budget och har fungerat som projektets arbetsmaterial. Genomförande av Språklig metod Under de år projektet varit igång har projektledaren haft en tanke med att ta fram/ utveckla om möjligt en enkel och lättförståelig språklig metod som är riktad mot aktuell målgrupp. Det är många gånger flera steg som saknas för att deltagaren ska kunna bygga på sin språkliga utveckling. Om man tittar på metodikens grundsatser får man ett bra utgångsläge: -Vad ska vi lära ut? - Varför ska detta läras ut? - Hur ska det läras ut? Under projekttiden har det vuxit fram tydliga svar på dessa frågor, och det har jobbats fram en bra metod, ett underlag för att nu gå vidare från språkprojekt till implementerad verksamhet- språkorientering. En kurs sträcker sig över 20 veckor vilket kan tyckas vara en lång tid, men inte i detta fall. Det går åt flera veckor av kursen att förbereda grunden för det första momentet; talspråk. Dessa inledande veckor på en kurs handlar mycket om att jobba fram ett förtroende, en tillit för oss ansvariga och lärarna inom språkprojektet, denna tid präglas mycket av muntligt arbete. En viktig del i att lära sig läsa och skriva är att eleverna har talspråket som säkert underlag. Med denna grundläggande språkträning i botten kan de uppleva läs och skrivinlärningen som en fördjupande fortsättning på sin språkliga resa i det svenska språket. Kontinuerligt lyssnande Att få lära känna skriftspråket genom att lyssna är ett viktigt komplement till de talspråkliga förberedelserna, vilket gör lyssnandet till en central del i arbetet med att lära sig ett nytt språk. I enkla hör- övningar kan man få en förståelse för fraser, satser och ord. Även det svenska språkets rytm kan man fånga upp här, de korta och långa vokalerna vi har kan man fånga upp i de hörövningar vi har prövat oss fram till under dessa tre år. Ett av många komplicerade moment vi stöter på vid inlärning är frågor, det deltagarna har svårt med t.ex. Vad åt du igår?, vad är det för väder idag? Vad vill du jobba med? Vidare har vi påståenden som ett annat fenomen som skiljer sig från frågor då tonen i ett påstående sjunker men stiger som bekant i en fråga. Detta är svårt att urskilja för våra deltagare, något som vi tränar mycket på bland så mycket annat. Tillsamman med tidigare beskrivna spontana kommunikationsövningar är det variationsrika lyssnandet ännu en pusselbit till att knäcka språkkoden. Att lyssna 36

37 Ludvika kommun KFN 2017/12 14(20) kräver dock koncentration, att sen lyssna och reflektera/ träna är självklart ännu mer koncentrationskrävande, denna aktivitet är tröttande och det är något som man får vara observant på i undervisningen. Spontan kommunikation En viktig för att inte säga nödvändig förutsättning för att lära sig ett nytt språk är att man får tillgång till spontana såväl som socialt strukturerade kommunikationssituationer. Den strukturerade kommunikationen tillsammans med övningar av nödvändiga ord och fraser är en röd tråd igenom hela kursen. Spontan kommunikation är ett viktigt moment där det läggs ner mycket energi för att hitta olika aktiviteter och social samvaro möten, där det blir möten med människor som talar det svenska språket. Något som vi skapat genom olika teman, som hämtas ur vardagliga situationer och som diskuteras under veckan. Vi jobbar också med vardagsnära ting, vi kan t.ex. gå igenom sakerna i ett köksskåp, bunke, tillbringare, djup tallrik, flat tallrik, skål o.s.v. Eller andra rent praktiska lektioner där man fokuserar på det spontana övandet som inte har någon direkt koppling till läs- och skrivinlärningen men som på sikt får en avgörande betydelse när deltagarna sakta men säkert bygger upp sitt ordförråd vilket har en stor effekt för individens skriv- och läsupplevelser framåt. Viktigt är att ha engagerande teman om de ska fylla sin uppgift, att ha inspirerande och intresseväckande ämnen gör inlärningsprocessen lättare och roligare, ofta handlar det om något typiskt svenskt, MEN lika viktigt är det att få möjligheten att berätta om saker från sitt eget hemland och egna upplevelser. Muntlig framställning Att under kursen lära sig berätta och beskriva, fråga och svara och delta i samtal kring olika teman är stommen i undervisningen och är de grundläggande delarna i elevernas språkförvärv. Dessa aktiviteter och de som tidigare beskrivits är nära relaterade och beroende av varandra. Här korrigerar vi inte eleverna på samma sätt som i andra moment, att avbryta för att i tid och otid rätta fel formuleringar är inte effektivt, det stör deltagarens tankar och försök till att uttrycka sig. Det kan också bli så fel sa att det skapar ett hinder för deras vilja och förmåga att gå vidare. Det handlar alltid om att börja så enkelt som möjligt för att på så sätt undvika att det blir fel. Språkaktiviteter Vi jobbar med språkaktiviteter i något som kallas vardagsnära ting, här har det handlat om praktiska saker som att titta på vad som finns i ett kök, flat talrik, djup tallrik, tillbringare, skålar, kastruller o.s.v. Vi har också genomfört teman kring ämnen som : Natur och miljö, Kost, Motion, Hälsa. Här har vi under eftermiddagspass lagt lite extra energi på att lyfta/ jobba med dessa ämnen. 37

38 Ludvika kommun KFN 2017/12 15(20) Under projektets gång har jag byggt på/ sökt efter material att ta del/ inspireras av. Ett tidigt material som har haft stor betydelse för projektets framväxande metod är Hitta Rätt som är framtaget av Göteborgs stad. Här kan man ta del av olika arbetsområden som hälsa, socialt samspel, identitet och utveckling. Projektledaren har utvecklat detta för att passa målgruppen och verksamheten, vi jobbar med ett nytt arbetsområde/ tema varje vecka som get deltagaren möjlighet att utöka sitt ordförråd och kunskapsområde, t.e.x, kalender och tid. Det är svårt med klockan och att passa tider, att tänka kalender och planering är nytt. - Egenvård, baciller, 117 här bjuder vi in en sjuksköterska som kommer och träffar oss. - SOS, studiebesök på brandstationen och besök av kommunpolisen - Vardagsekonomi - något som är ett stort problem för många. Vi bjuder in skuld- och budgetrådgivaren Håkan Söderlund. - Socialtjänst/ försörjningsstöd. Till kursen kommer socialsekreterare på besök och informerar bland annat att ekonomiskt bistånd bara är en tillfällig lösning. Att varje individ ska göra allt den kan för att nå egenförsörjning. För de som går kursen handlar det i detta nu om att lägga allt fokus på att lära sig det svenska språket. - Din stad och kommun Vi tittar närmare på Ludvika kommun, besöker stadshuset, Ulrika kyrka med mera. - Demokrati och allas lika värde Vi pratar om religionsfrihet, lagen mot aga, att gifta sig o.s.v. samt kvinnojouren. Det är några av de teman vi jobbar med under de 20 veckor deltagarna är med oss. Att följa dessa personers språkutveckling är fantastiskt, från att knappt förstå och kunna prata till att numera kunna klara sig på egen hand i olika vardagssituationer. Att få växa som vuxen är en stor och viktig del av en människas egenvärde. 5.3 Budget Projektet har pågått under perioden 1 september 2014 till och med 31 augusti Totalkostnad för projektet tkr. En förlängning av projektet gjordes 1oktober december 2017 totalkostnad för den tkr. Avlutad budget rapport visar att språkprojektet har gått plus tkr, Pengar som kommer att föras tillbaks till sociala investeringsfonden.( bilaga8) 5.5 Kommunikation och informationsspridning Genom samverkan har informationsspridning om språkprojektets varande och funktion sket till förvaltningar och övriga aktörer som AF, studieförbund, SFI, Röda korset, hyresgästföreningen och svenska kyrkan. Projektledaren har jobbat/ varit i kontakt med alla dessa under projekttiden. 38

39 Ludvika kommun KFN 2017/12 16(20) 6. Projektledarens reflektioner Avslutningsvis är det med glädje jag nu summerar dessa tre år som jag har haft lyckan/ förmånen att vara projektledare för språkprojektet. Det är så många faktorer som berikat detta lyckade projekt i kunniga och engagerade kollegor, samarbetspartner som jag delat synsätt med, där absolut ingenting varit omöjligt, att mina chefer och förvaltningen har stöttat och trott på det som sakta vuxit fram, en tydlig struktur som påvisar resultat för individen och som på sikt kommer att gynna samhället. Det finns så många faktorer att peka på när man ska plocka russinen ur kakan som har bidragit till detta resultat. Det som har blivit tydligt är hur vi utformar kursupplägget och dess innehåll. HUR man lyckas lära ut det svenska språket på icke traditionellt sätt. Personer som deltagit i språkprojektet är många gånger mer eller mindre analfabeter och har svårt att tillgodogöra sig traditionell SFI- undervisning då det många gånger är tufft med inlärning. Tidigt stod det klart att språkprojektet behövde jobba annorlunda än traditionell SFI- undervisning, för de många gånger verkligt språksvaga deltagarna jobbades det sakta fram en metod som visade sig ge resultat. Det är också viktigt att förstå att de kulturella livsmönster som eleverna har med sig är för dem lika naturliga som våra för oss. De undrar förmodligen över våra värderingar och vårt handlande precis som vi ibland kan förvånas över deras. Det är viktigt att ha försöka vidga bilden, det handlar inte bara om språkinlärning, det är så mycket större. Vägen in i ett nytt språk kan vara lång och processen skumpig. Om man tittar från detta icke traditionella inlärningssätt och utgår från våra erfarenheter inom språkprojektet ställer vi oss frågan, hur motiverar man till kreativ inlärning? Om eleverna ska kunna uppleva sina ansträngningar att lära sig det nya språket som en stimulerande om än mödosam tid fylld av egendomliga MEN intressanta och givande kunskaper eller som en nedbrytande tid ( 20 veckor) präglad av förvirrande erfarenheter. Hur detta genomförs/ utformas beror till viss del på hur vi som talar och lär ut det nya språket väcker deras nyfikenhet och stöttar/ uppmuntrar dem i deras strävan. Projektet jobbar med att förbättra/ stärka den känslan hos individen och att hitta verktyg som på sikt leder till arbete och bra integration. Begrepp som hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet och att se individen är viktiga. 6.1 Framgångsfaktorer Projektledaren gjorde tidigt ett val att vara närvarande och delaktig i undervisningen på Medborgarskolan, såg en vinst ganska omgående i den kontakt och relation som byggdes upp till deltagarna vilket på sikt har skapat förutsättningar/ förtroende att bygga en väg framåt för flertalet av deltagarna. 39

40 Ludvika kommun KFN 2017/12 17(20) Det finns två grundläggande frågeställningar som varit viktiga för oss som jobbat med språkprojektet; - Hur får man människor att förstå? -Hur når man fram? Många gånger är det stora kulturella och språkliga skillnader. Det finns även en grund-sats som fångar in detta på ett bra sätt och som vi har haft med oss och jobbar utifrån. - Det stora ligger i det enkla och nära, det är det människor förstår och det är här möten och individuell utveckling kan komma till stånd. Det är precis detta vi har lyckats få till i språkprojektet tillsammans med personal på Medborgarskolan. Vi har varit tydliga med att i Sverige är det viktigt att göra rätt och förstå rätt. Det har inget med att kränka någon eller att vara rasistisk - det är en del av att leva i det svenska samhället. Något som vi jobbat aktivt med under alla kurser. Det är ofta enkla saker, som att ta av sig jackan när man är inomhus, eller att inte ställa in dricksglas i köksskåpet som man druckit ur. Man lämnar ett snyggt badrum/ toalett efter sig. Man visar respekt för klasskamrater och lärare bland annat genom att följa de tider som gäller under skoldagen, inte komma och gå som det passar en själv, inte avbyta när någon pratar. Listan kan göras lång med dessa viktiga oskrivna svenska regler som gör sån skillnad om du kan hantera dem. Projektledare, verksamhetschef på Medborgarskolan och personalen är alla trygga i våra yrkesroller och har en tydlig och gemensam grund i hur vi jobbar. Vi träffas dagligen och tar upp händelser och situationer, stöttar och hjälper deltagarna. Vi skapar diskussioner i grupperna kring ämnen som religionsfrihet, HTBQ - frågor, feminism, demokrati. Inget heligt eller svårt att prata om. Deltagarna har varit med oss under 20 veckor, det blir intensiva veckor/ undervisning. Men de har gjort skillnad med många av deltagarna. Från skygga blickar och krökta ryggar till stadig blick och raka ryggar Få sociala kontakter flera olika kontakter Anonymitet tar för sig i det offentliga livet Maktlöshet - delaktighet i beslut och påverkar sin egen vardag Under de tre år språkprojektet har verkat har det skett en ständig utveckling i projektet som kommer av att vi lär av deltagarna och får en bild av deras behov. Individen är i fokus under de 20 veckor de är i språkprojektet, vi försöker se hela människan och inte fokusera på problemen och svårigheter som finns. Det är viktigt att ha med sig att om inte de grundläggande behoven är tillgodosedda är risken väsentlig att sökandet efter dessa kommer att uppta större energi än sökandet efter kunskap och utveckling. När man jobbar med människor i förändring måste man lyssna in. 40

41 Ludvika kommun KFN 2017/12 18(20) - Människor behandlar information och kunskap utifrån den innebörd och mening som den har utifrån individens referensramar. - Saker och ting får sin mening genom socialt samspel. - Den mening som saker och ting har för en individ förändras genom de tolkningsprocesser som kommer till stånd i mötet mellan individen och samhället - språkprojektet gör den skillnaden. Som projektledare har nyfikenhet och att göra skillnad för individen varit en bra drivkraft, har inte varit rädd för att pröva nya sätt att arbeta på, ibland har det blivit bra, andra gånger mindre bra. Projektet civilsamhället Projektet bygger på flera framgångsfaktorer, det har inte bara handlat om hur vi jobbar med deltagarna även om det är kärnan. Projektledaren har även fokuserat på hur man med små enkla medel kan skapa utrymme för olika aktiviteter utanför klassrummet. Här har Svenska kyrkan varit fantastisk där språkprojektet har haft fri tillgång till deras lokaler under eftermiddagar. Här har vi kunnat vara i en annan miljö i mindre grupper och haft språkträning. Vi har ett fint samarbete med församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster vilka även har gett oss möjlighet att delta i några av deras aktiviteter med våra grupper under dessa tre år. Det har varit viktigt för projektledaren att bygga upp ett socialt nätverk, det finns många drivande ideella krafter i samhället och här har en samverkan vuxit fram, t.ex. med Röda korset, hyresgästföreningen och studieförbund. Många bra samarbeten har det varit, bland annat gymnastik för invandrarkvinnor. Projektledaren har också en tro på att det är viktigt att ha en förståelse/ visa genuint intresse och engagemang för målgruppen. Har vid ett tillfälle varit inbjuden till moskén under fredagsbönen tillsammans med representanter för Svenska kyrkan och förskoleverksamheten, där vi bland annat diskuterade hur vi tillsammans kan jobba för att skapa bra förutsättningar för barnen i Ludvika. Har vid flera olika tillfällen varit med på möten med det somaliska äldrerådet, att mötas på samma arenor gör skillnad, vi kan inte sitta på våra kontor och tycka och tänka, vi måste synas och vara närvarande där det händer mitt i livet. Projektledaren har varit verksam i en samverkansgrupp tillsammans med LudvikaHem och hyresgästföreningen, Svenska kyrkan, Röda Korset och olika invandrarföreningar. Här handlade det om att titta på hur vi kan jobba med närmiljön, hur integrera? Bryta den segregering som blir tydligare och tydligare. Under en tid i projektet jobbade projektledaren med språkpraktikplatser, en av de ställen vi fick kontakt med var Hotell och restaurang utbildningen i Smedjebacken. En fantastisk utbildningsansvarig Rolle, tog in några invandrarkvinnor på praktik i restaurangköket, det blev så lyckat att några antogs till utbildningen och idag är utbildade kockar. 41

42 Ludvika kommun KFN 2017/12 19(20) Några föreningar/ organisationer har varit intresserade av projektet och projektledaren har varit ute och presenterat det, t.ex. för. socialdemokratiska kvinnoföreningen och en samverkansgrupp under ledning av Lotta Wedman. Så mycket bra kunskap och erfarenheter utbyts under sådana tillfällen. Att lära och inspireras av andra är också viktigt, det finns på olika håll i Sverige människor som jobbar med liknande integrationsprojekt. Har haft förmånen att tillsamman med en arbetsgrupp från Ludvika besökt Livstycket i Stockholm, ett socialt företagande i projektform. Det var en dag fylld av inspiration och kreativitet som gav otroligt mycket. Här jobbar man med inlärningsmetoden utifrån den Maja Wittingers tankar som lägger fokus på hör- och talinlärning. Något som stämmer bra överens med det sätt vilket vi jobbat fram under projektets gång. Viktigt har varit att hela tiden utveckla, hitta nya vägar och lösningar, en del mindre bra och några riktigt lyckade - men aldrig slutat pröva nya saker. Slutligen några ord av Projektledaren, Jag ställde en fråga till kollegorna i projektgruppen på den första projektgruppsträffen i september 2014: -Vad förväntar ni er av mig? Ska jag genomföra projektet eller ska jag driva projektet, svaret blev driva. Då tog jag beslutet att pröva alla tänkbara vägar och sätt, under dessa år har jag jobbat engagerat och kreativt, haft som delmål att under projekttiden påvisa att det med små medel går att göra skillnad för målgruppen, har brunnit för uppdraget, jobbat fokuserat med en genomtänkt värdegrund och skapat strategier för att driva/ utveckla en undervisningsmetod som är riktad mot målgruppen. Det stora målet med uppdraget har dock varit att bygga en grund, hitta en metod/ ett arbetssätt som ger individen nya förutsättningar att ta nästa steg i sitt liv mot arbetsmarknad och egenförsörjning. Detta mål har varit avgörande när nu språkprojektet avlutas 31 december 2017, men kommer att implementeras i kommunal verksamhet och uppstår 1 januari 2018 i formen av språkorientering. Det går inte att få med alla fantastiska möten och upplevelser jag fått ta del av under dessa tre år, deltagare som har delat sina innersta tankar/ drömmar med mig, fått ta del av deras olika och omtumlande upplevelser som för mig är helt främmande i det vackra landet Sverige. Tror starkt på ordet tillsammans det innefattar att det är en tvåvägs kommunikation, deltagarna blir medvetna om att bollen är deras, skolan är bara ett verktyg på vägen, det är individen som ska göra sin resa i samverkan med AME, SFI och andra aktörer. Vi kommer att jobba gemensamt med olika insatser för att individen ska påbörja sin resa mot arbetsmarknad och självförsörjning, tillsammans tar vi nu sats in i

43 Ludvika kommun KFN 2017/12 20(20) Laila Dufström Tf förvaltningschef Lena Andersson Projektsamordnare 43

44 vht 411 PROJ INOM SOCIAL INV.FOND Årsbudget 2017 Redovisat Jan-Feb Redovisat jan-maj proj 8415 SPRÅKPROJEKT konto 4 KOSTNADER/UTGIFTER PERSONALKOSTNADER ÖVR VERKSAMHETSKOSTNADER ÖVR VERKSAMHETSKOSTNADER Ny beviljad budget Överfört resultat från Prognos jan-dec 2017 Utfall + prognos jan-dec 2017 per 30/11-17 Kurs avslutad 24/2 slutbetalning Kurs 6/3-28/7 inkl extra ämnen Kurs 31/7-22/12 inkl extra ämnen Köp av huvudverksamhet Medborgarskolan Personalkostnader Lön extra utbildning Övriga kostnader varor Material Övriga kostnader tjänster Språkstöd lika med proje Resultatprognos studieresor finns med i prognosen, enligt beräkningarna så kommer det att finnas ca kronor tillgodo. 44

45 Redovisat jan-aug Redovisat jan-nov Utfall ekt i projektet Sthlmsresa Kvinnogrupp projekt i projekt

46 Kostnad 1 tjänst 100% Månadskostnad Årskostnad Lön inkl arbetsgivaravgift Övriga utgifter hyra + städ av 1 kontorsrum FolketsHus Leasing pc, 800kr/kv Support pc, 750kr/kv Telefon, 1 500kr/kv

47 Årsbudget 2016 Periodbudget Jan-Nov Redovisat Jan-Nov Resultat Jan-Nov vht 411 PROJ INOM SOCIAL INV.FOND proj 8415 SPRÅKPROJEKT konto 4 KOSTNADER/UTGIFTER PERSONALKOSTNADER ÖVR VERKSAMHETSKOSTNADER ÖVR VERKSAMHETSKOSTNADER Årsbudget Redovisat jan-nov Prognos dec 2016 Köp av hvuvudverksamhet Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Resultatprognos Prognos jan-feb kursveckor Lön jan-feb Övrigt jan-feb

48 Resultat

49 Årsbudget Redovisat Redovisat Resultat Redovisat Resultat vht PROJ INOM SOCIAL INV.FOND proj 8415 SPRÅKPROJEKT konto UTBILDNING (FÖREN O STIFT LÖNEKOSTNAD REPRESENTATION, INTERNT FÖRBRUKN.- O UNDERVISNMTR KONTORSMATERIEL TELEAVG INOM VÄXELN REPRESENTATION, EXTERNT ÖVRIGA AVGIFTER Summering TOTD6 proj Årsbudget Redovisat Redovisat Årsprognos Årsprognos Årsprognos Årsprognos Återstår konto mot anslag proj 8415 SPRÅKPROJEKT konto 4 KOSTNADER/UTGIFTER PERSONALKOSTNADER , 7 ÖVR VERKSAMHETSKOSTNADER

50 Årsprognos 2015 konto 4 = bokförda kostnader tom maj konto 4 = resterande del av kurs konto 4= kurs konto 5= årskostnad enl personalbudget kursmaterial 1000kr/mån X 7 mån Årsprognos 2016 konto 4= kurs 4, 5 och 6 90 X Konto 5= årskostn enl personalbudget kursmaterial 1000/mån X12 mån Årsprognos 2017 Konto 4= kostn för kurs 6 är på år Konto 5= lön 2 månader Kursmaterial 1000/mån X

51 Budgetanslag (proj kom igång i sept) Budgetanslag totalt anslag 1 st kursperiod är på 20 veckor, varje kurs kostar kr Det är planerat för 6 st kurser för hela projektet. ( kr) Kurs 1 har en delkostnad bokförd ( kr) resterande del bokförd ( kr) Kurs 2 genomförd 2015 = kr Kurs 3 genomförd 2015 = Kursmaterial mm Beräknad kostnad per mån = kr datakurs? 1500kr/person 51

52 Personalbudget Projekt 8415 språkprojekt Ansvar 403 Vht 411 mån.lön Årslön Löneökn. Semester Pers.kost Po Summa Namn i 1,0 sys.gr. Sys.gr. i kkr 3,2% 1,8% exkl Po 38,46% pers.kost. anteckningar Lena Magnusson , , , , , Ansvar Vht 411 mån.lön Årslön Löneökn. Semester Pers.kost Po Summa Namn i 1,0 sys.gr. Sys.gr. i kkr 2,4% 1,8% exkl Po 38,46% pers.kost. anteckningar Lena Magnusson , , , , , Ansvar Vht 411 mån.lön Årslön Löneökn. Semester Pers.kost Po Summa Namn i 1,0 sys.gr. Sys.gr. i kkr 2,9% 1,8% exkl Po 38,46% pers.kost. anteckningar Lena Magnusson , , , ,

53 0,

54 Årsbudget Redovisat Resultat vht PROJ INOM SOCIAL INV.FOND proj 8415 SPRÅKPROJEKT konto UTBILDNING (FÖREN O STIFT LÖNEKOSTNAD REPRESENTATION, INTERNT BÖCKER,TIDN.,PRENUMERAT FÖRBRUKN.- O UNDERVISNMTR KONTORSMATERIEL TELEAVG INOM VÄXELN TELEAVG FÖR MOBILTELEFON ÖVRIGA AVGIFTER

55 55

56 Kultur- och fritidsförvaltningen Laila Dufström, TJÄNSTESKRIVELSE Kultur- och fritidsnämnden 2017/ (3) Uppföljning av plan för intern kontroll 2017 Förvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner uppföljning av plan för intern kontroll 2017, enligt bilaga 1 och bilaga 2 daterade 3 januari Sammanfattning Kommunstyrelsen fastställde i oktober 2016 en plan för kommunövergripande intern kontroll för 2017 med två gemensamma kontrollpunkter som alla nämnder och helägda bolag ska följa upp. Kultur- och fritidsnämnden nämnden har också fastställt en egen plan för intern kontroll 2017, med specifika kontrollpunkter som också ska följas upp. Senast 20 februari 2018 ska nämnderna och bolagen till kommunstyrelsen rapportera sina uppföljningar av 2017 års planer och kontrollpunkter. I flertalet fall visar Kultur- och fritidsförvaltningens uppföljning att det inte finns några anmärkningar, men det finns också några exempel på brister. Exempelvis finns brister i efterföljandet av riktlinjer för diarieföring, kommunikation på hemsida och intranät samt att signera utanordningslistor för lön varje månad. För de konstaterade bristerna har förvaltningen antingen redan vidtagit förbättringsåtgärder eller föreslår nu åtgärder att vidta under Beskrivning av ärendet Reglementet anger kommunens syn på intern kontroll och vem som ska göra vad Enligt reglementet för intern kontroll (KF ) ska intern kontroll ses som ett verktyg för att styra och utveckla verksamheten så att lagar, förordningar och övriga föreskrifter följs, men också så att de av fullmäktige fastställda målen för verksamhet och ekonomi nås. Vidare ska intern kontroll stödja att kommunen har och tillämpar system, processer, styrdokument och rutiner som bidrar till att lagar, förordningar och övriga föreskrifter följs och att målen nås. Intern kontroll handlar därmed om tydlighet, ordning och reda. Det handlar om att säkra att det som ska göras blir gjort, på det sätt som det är tänkt. Enligt reglementet ska kommunstyrelsen årligen fastställa en plan för kommunövergripande intern kontroll. Planen ska ange kommungemensamma kontroll- 56

57 Ludvika kommun XXX 2(3) punkter som alla nämnder och helägda bolag ska följa upp. Planen ska föregås av en riskanalys. Även nämnderna och de berörda bolagens styrelser ska årligen fastställa varsin plan för intern kontroll, som ska baseras på den kommunövergripande planens kommungemensamma kontrollpunkter. Även nämndernas och bolagens planer ska föregås av en riskanalys. Kommunstyrelsens plan med kommungemensamma kontrollpunkter 2017 Vid sitt sammanträde 12 oktober antog kommunstyrelsen en plan för kommunövergripande intern kontroll år 2017, med två kommungemensamma kontrollpunkter som alla nämnder och helägda bolag ska följa upp: 1. Följs gällande lagstiftning och interna riktlinjer vid diarieföringen? 2. Följs gällande lagstiftning och interna riktlinjer vid direktupphandling? Kultur- och fritidsnämndens särskilda plan med nämndspecifika kontrollpunkter 2017 Vid sitt sammanträde 27 januari antog Kultur- och fritidsnämnden en särskild plan för intern kontroll år 2017, med 3 nämndspecifika kontrollpunkter: 1. Kommunikation hålls informationen på hemsida och intranät aktuell? 2. Tas arbetsmiljöfrågor upp på APT och ledningsgrupper? 3. Kontrolleras och signeras utanordningslistor för lön varje månad? Resultatet av nämndens uppföljning av 2017 års kontrollpunkter Senast 20 februari 2018 ska nämnden till kommunstyrelsen rapportera sin uppföljning av 2017 års kontrollpunkter. I flertalet fall visar förvaltningens utförda kontroll att det inte finns några anmärkningar, men det finns också några exempel på brister. För de konstaterade bristerna har förvaltningen antingen redan vidtagit förbättringsåtgärder eller föreslår nu åtgärder att vidta under Uppföljningen pekar på följande brister: Diarieföringen saknade dpl. på 11 % under januari och februari men hade inga anmärkningar under mars till maj. Informationen på hemsidor och intranät hade enstaka brister för personalinformation samt öppettider. Signering av utanordningslistor hade vissa brister. Laila Dufström Tf. förvaltningschef 57

58 Ludvika kommun XXX 3(3) Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Kultur- och fritidsnämnden uppföljning av plan för intern kontroll med kommungemensamma kontrollpunkter för 2017, daterad 3 januari Kultur- och fritidsnämnden uppföljning av särskild plan för intern kontroll med nämndspecifika kontrollpunkter för 2017, daterad 3 januari Beslut skickas till Kultur och fritidsförvaltningens chefer Kommunstyrelsen för kännedom Verksamhetscontrollern för kännedom Revisorerna för kännedom Akten 58

59 LUDVIKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen Laila Dufström Bilaga 1 Kultur- och fritidsnämndens uppföljning av plan för intern kontroll med kommungemensamma kontrollpunkter för Kontrollpunkt Sköts diarieföringen enligt gällande lagstiftning och interna riktlinjer? Kontroll Resultat utförd Ja Nej UA MA X X Anmärkning Vidtagna/föreslagna åtgärder Jan-febr saknade 11% dpl. Men inga anmärkningar alls marsmaj 2 Följs gällande lagstiftning och interna riktlinjer vid direktupphandling? X Inga direktupphandlingar under perioden 1 av 1 59

60 LUDVIKA KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen Laila Dufström Bilaga 2 Kultur- och fritidsnämndens uppföljning av särskild plan för intern kontroll med nämndspecifika kontrollpunkter för 2017 Kontrollpunkt Kontroll Resultat utförd Ja Nej UA MA Anmärkning Vidtagna/föreslagna åtgärder 1 Kommunikation - hålls informationen på kommunens hemsida och intranät aktuell? X X Enstaka brister i personalinformation och öppettider Följa kommunikationsplanen med kontroll varje månad 2 Tas arbetsmiljöfrågor upp på APT och ledningsgrupper? X X 3 Kontrolleras och signeras utanordningslistor för lön varje månad? X X Kontrollerat samtliga chefsområden där brister upptäckts på enstaka områden Åtgärder har vidtagits genom informattion och utbildning 4 1 av 1 60

61 61

62 62

63 Kansli Laila Dufström, TJÄNSTESKRIVELSE Ert datum Kultur- och fritidsnämnden KFN 2017/117 Er referens 1(2) Personuppgiftsombud för kultur- och fritidsnämnden Förvaltningens förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att utse IT-strateg Christer Granqvist till personuppgiftsombud för kultur- och fritidsförvaltningen. 2. Anmälan om nytt personuppgiftsombud ska lämnas in till Datainspektionen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslöt den 5 februari 2013 att utse Axel Danielsson (Axel Danielsson Konsult AB) till personuppgiftsombud. Särskilt avtal tecknades för tjänsten. Axel Danielsson har nu sagt upp avtalet och därmed måste nytt personuppgiftsombud utses. Enligt lagen är det i en kommun de enskilda nämnderna som är personuppgiftsansvariga för de uppgifter som behandlas inom det egna ansvarsområdet. Detsamma gäller för styrelsen i de kommunala bolagen. Personuppgiftsansvariga utser personuppgiftsombud och ska anmäla detta till Datainspektionen. Personuppgiftslagen, PuL, har till syfte att skydda personer mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Lagen gäller i huvudsak för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad. PuL innehåller en rad regler som den som är personuppgiftsansvarig måste iaktta för att åstadkomma ett gott skydd för personuppgifter. Personuppgiftsombudet ska hjälpa den personuppgiftsansvarige att uppfylla lagens krav och bidra till att skapa ordning och reda. Enligt PuL ska ombudet självständigt se till att den personuppgiftsansvarige behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed. Ombudet bör genomföra interna kontroller över de behandlingar som myndigheten gör, påpeka brister i dessa behandlingar för den personuppgiftsansvarige och - om de inte korrigeras - anmäla detta till Datainspektionen. Ombudet ska också föra förteckning över behandlingarna samt hjälpa de registrerade att korrigera eventuellt felaktiga uppgifter. 63

64 Ludvika kommun KFN 2017/117 2(2) Laila Dufström Tf förvaltningschef Laila Dufström Administrativ chef Bilagor 1. Datainspektionens faktablad och anmälningsblankett Beslut skickas till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Tf förvaltningschef Verksamhetschefer, kof Akten 64

65 65