Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd"

Transkript

1 Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen. Rapporten redogör för en enkätundersökning genomförd hösten 2013.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 SKOLAN EN UTMANING... 4 RESULTAT AV ENKÄTEN... 5 KUNSKAP OCH BEHOV... 5 TYP AV INSATSER OCH HUR DE UPPFATTAS... 6 KONSEKVENSER FÖR BARNEN... 7 KONSEKVENSER FÖR FÖRÄLDRARNA... 8 SKOLANS ANSVAR FÖR UTREDNING OCH ÅTGÄRDER... 8 LÄRARNAS KUNSKAPER OCH RELATIONERNA I SKOLAN... 9 SAMMANFATTANDE BILD ANALYS AV RESULTATEN I ENKÄTEN BARNEN SOM FALLER UR SKOLSYSTEMET SOCIALA KONSEKVENSER AV UTEBLIVET STÖD KUNSKAPSBRIST LEDER TILL UTEBLIVNA INSATSER KAMPEN OM INSATSERNA BRISTEN PÅ KONTINUITET OCH UPPFÖLJNING POSITIVA EXEMPEL ATTENTIONS FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR LÄS MER

3 RESULTATET I KORTHET Riksförbundet Attention genomförde under november en enkätundersökning riktad till vårdnadshavare med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i skolåldern. Gensvaret var enormt, drygt 2000 personer svarade på enkäten. Trots att den nya skollagen från 1 juli 2011 ger alla elever rätt till stöd för att klara undervisningsmålen visar Attentions enkät att skolan fortfarande inte möter elevernas behov. Av de tillfrågade anser drygt 90 % att deras barn har behov av särskilt stöd för att klara undervisningsmålen, men att det oftast inte ges på rätt sätt, eller helt uteblir. De konsekvenser som det bristande stödet får för eleverna är Tvungen att byta skola (23 %) Mobbning (26 %) Sänkt betyg (40 %) Brister i läs- och skrivförmåga (43 %) Eftersläpning i andra ämnen (62 %) Måste använda mer tid för läxläsning (47 %) Eleven vill inte gå till skolan (51 %) Sammantaget ger detta bilden av att bristen på stöd, och bristen på rätt stöd, leder till en svår skolgång för många elever. Citat från enkäten: Dottern fick ett eget rum att sitta i när hon inte klarade av att sitta med övriga klassen, det var meningen att lärarna skulle komma till henne för att undervisa men det glömdes nästan alltid bort. Större delen av skoldagarna satt hon och bara väntade, visste inte vad hon skulle göra. Innan resurser sattes in ville mitt barn inte leva. Vi föräldrar sitter hemma varje kväll och helg med läxor, prov och matteboken för att han ska hänga med... Hon känner hopplöshet, uppgivenhet. Hon har tappat motivationen och tilliten till sig själv och sina lärare. Attentions kommentarer: Undersökningen visar att skolan inte möter dessa elevers behov och att många elever far mycket illa, säger Attentions ordförande Anki Sandberg. Tyvärr ser vi endast en marginell förbättring jämfört med vår enkät för två år sedan. Föräldrarna får kämpa oerhört hårt för att skolgången ska fungera för dessa elever. Följderna blir nedsatt arbetskapacitet och försämrad hälsa för deras egen del. Att skolsituationen får negativa konsekvenser för hela familjen stöds av enkätsvaren: 54 % av föräldrarna uppger att de har gått ner i arbetstid 59 % svarar att barnets skolsituation lett till slitningar i förhållandet 65 % har fått sämre hälsa Riksförbundet Attention februari 2014 Undersökningen finns att ladda ner på Publicera gärna rapporten, men kom ihåg att uppge källan. 3

4 BAKGRUND Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna funktionsnedsättningar, deras anhöriga och personal som möter våra grupper inom exempelvis skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och andra instanser. Attention har medlemmar i 58 lokala föreningar. Bland våra medlemmar finns personer med adhd, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och tvångssyndrom (OCD), språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna. NPF innebär svårigheter som beror på hur hjärnan fungerar. Orsaken är biologisk och har ingenting med uppfostran eller intelligens att göra. Funktionsnedsättningen syns inte utanpå, men påverkar personens beteende. Det är vanligt att personer med NPF har svårt med reglering av uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå, samspelet med andra människor samt inlärning och minne. Arten och graden av svårigheter varierar. När de blir så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället blir de en funktionsnedsättning. De svårigheter vi beskriver påverkar individen och dennes familj på ett genomgripande sätt, inte minst när det gäller skola och möjlighet till arbete. Många anhöriga lever under mycket stor press och samhällets stöd till våra grupper släpar efter. Trots att man sedan länge vet att tidiga, individanpassade insatser som ges konsekvent och uthålligt, minskar lidande och lönar sig i långa loppet, får allt för få just detta. Undersökningen visar också vilken press som skolans oförmåga till anpassning skapar på föräldrarna. De tvingas gripa in och närvara i skolan på ett sätt som påverkar deras egen förmåga att förvärvsarbeta. Det leder också till sämre hälsa och slitningar i förhållandet. Detta trots att undersökningar och projekt som gjort av Hjälpmedelsinstitutet visar att det är väldigt lönsamt att sätta in resurserna tidigt. Teknik och andra pedagogiska hjälpmedel stödjer elever med svårigheter, ökar valfriheten och stärker dem i övergången från skola till arbetsliv. Hjälpmedel och teknikstöd är billiga åtgärder även när kostnader för kartläggning, introduktion och andra indirekta kostnader är inräknade. Resultaten från en socioekonomisk studie som utförts av nationalekonom Ingvar Nilsson på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet visar att om samhället satsar på teknikstöd för en elev och reducerar ett senare inträde på arbetsmarknaden för eleven med en månad, har samhället tjänat in de satsade pengarna. SKOLAN EN UTMANING På pappret har alla elever rätt att få undervisning utifrån sina egna förutsättningar, men undersökningen visar att det är långt till att detta är en realitet. En till två elever i varje klass i grundskolan har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Många av dem upplever varje minut i skolan som en utmaning. Det är inte ett problem bara för eleverna. Många föräldrar oroar sig när de släpper iväg sina barn på morgonen. Får mitt barn verkligen den hjälp han eller hon behöver? Även lärare hör av sig till oss och berättar att de känner sig otillräckliga när de inte kan hjälpa eleverna. 4

5 Redan våren 2007 gjorde Attention en enkätundersökning riktad till lärare i årskurs Syftet var att ta reda på hur lärarna uppfattar att skolan fungerar för våra elever. Enkäten bekräftade våra farhågor att skolan är ett uppenbart problem för många av våra medlemmar. Enkäten visade exempelvis att 74 % av lärarna tycker att skolan har otillräckliga resurser för att möta behoven från barn med dessa funktionshinder genomförde vi ytterligare en skolenkät 2 Allt är en kamp där 80 % av lärarna upplevde att problemet var större jämfört med för tio år tidigare. Orsaken till detta bedömer vi bero såväl på skolans sätt att arbeta i kombination med större klasser och ett allmänt högre tempo, både i skolan och i samhället i övrigt. Det har fått till följd att elever som tidigare haft måttliga problem och klarat sig med ordinarie lärarstöd, nu får större problem och blir elever i behov av särskilt stöd. Högre krav i kursplanerna spelar också in. Denna enkät bekräftar tyvärr bilden att skolan fortfarande inte lyckas möta elever med NPF utifrån deras förutsättningar. RESULTAT AV ENKÄTEN För att se hur föräldrar upplever hur skolan fungerar genomförde Attention i november 2013 en webbenkät riktad till vårdnadshavare till barn med NPF. Gensvaret blev mycket stort. Totalt besvarades enkäten av 2085 personer. Tre fjärdedelar av de som svarat har barn som går i grundskolan (77 procent). En femtedel (22 procent) har barn i gymnasieskolan. Övriga har barn i särskolan (2,5 %) eller specialskola (0,8 %). Resultatet visar att det finns stora behov av förbättringar när den gäller denna elevgrupp. En stor andel av föräldrarna anser att deras barn är i behov av särskilt stöd för att klara undervisningsmålen (92 %). Ca 80 % av barnen får också någon form av stöd, men en stor del av föräldrarna anser att insatserna inte fungerar tillfredsställande och att många av problemen kvarstår. Nedan följer en redovisning av resultatet fråga för fråga. Längst bak finns Attentions kommentar och krav på förbättringar. KUNSKAP OCH BEHOV I den nya skollagen står tydligt att om en elev har behov av särskilt stöd ska han eller hon få detta. I Riksförbundet Attentions enkätundersökning uppger en majoritet att de har kännedom om det. Så många som 20 procent uppger dock att de inte känner till att skollagen innebär att den som har behov av det har rätt till särskilt stöd. Riksförbundet Attention menar att det är viktigt att både föräldrar och skolpersonal har kännedom om vad rätten till särskilt stöd innebär. Det ökar möjligheten att få rätt insatser till elever som inte klarar eller riskerar att inte klara av undervisningen. När föräldrarna själva får bedöma om deras barn har behov av särskilt stöd eller inte uppger drygt nio av tio (91,8 %) att deras barn har behov. Riksförbundet Attention har erfarenhet av att skolorna inte tar föräldrarnas upplevelse på allvar, och att många föräldrar får tjata och bråka sig till stöd. 1 Riksförbundet Attention (2007) Tyst i klassen. En rapport om NPF i skolan. 2 Riksförbundet Attention (2011) Allt är en kamp - Skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 5

6 Figur 1 - Anser du att ditt barn är i behov av särskilt stöd (anpassat schema, assistent, mindre grupp m.m.) för att klara undervisningsmålen? TYP AV INSATSER OCH HUR DE UPPFATTAS På frågan om barnet som är i behov av extra stöd har fått ta del av någon av ett antal uppräknade insatser är svaren spridda. Vanligast är pedagogiska eller tekniska hjälpmedel som nära 40 % av eleverna får. 343 svarande av 2085, d.v.s. 16,5 %, har hoppat över frågan om barnet får insatser. Figur 2 - Om ja, har ditt barn fått del av någon av dessa insatser? Svarsalternativ Svarsprocent Särskild undervisningsgrupp 35,4 % Enskild undervisning 27,7 % Anpassad studiegång (eget schema) 30,8 % Assistent 29,9 % Särskilda hänsyn vid betygssättningen 8,4 % Tätare utvecklingssamtal 29,3 % Pedagogiska och tekniska hjälpmedel 38,8 % Annan åtgärd, ange vad 23,4 % Exempel på andra åtgärder kan vara att få prov uppdelade i flera delar och beskrivning av dagens undervisning per mail varje morgon. 913 föräldrar valde att lämna frisvar på denna fråga och många uppger att de är frustrerade över det stöd som ges men det finns också positiva beskrivningar av när stödet fungerar. Har hjälp från en specialpedagog då och då. Men pedagogen tillhör egentligen årskurs 4-6. Klassen har en assistent men utan kompetens för autism. Dessutom skulle även rasterna behöva övervakas. 6

7 Assistenten är inte med hela tiden och är inte utbildad. Har varken kunskaper eller erfarenhet att hjälpa min son. Väldigt lite hjälpmedel, endast texter med ljud för att lyssna. Började gymnasiet i höstas. Än så länge inget extra stöd, men vi jobbar på det. Fick stöd från 5:an till 9:an. Det fungerade mycket bra i grundskolan. En tydlig majoritet av de svarande uppger att insatserna har fungerat mycket bra eller ganska bra. En relativt stor andel svarar däremot att de har fungerat mindre bra eller dåligt (35,6 procent). Ett par teman som framträder extra tydligt i svaren rör bristen på kunskap, att uteblivet stöd leder till stress för eleven, att föräldrarna fått lägga ner mycket tid på att kräva och följa upp insatserna samt att insatserna brister i kontinuitet och uppföljning. Figur 3 - Hur har dessa insatser fungerat? Svarsalternativ Svarsprocent Mycket bra 21,1 % Ganska bra 43,4 % Mindre bra 21,3 % Dåligt 14,3 % KONSEKVENSER FÖR BARNEN På frågan om huruvida och på vilka sätt bristande stöd har påverkat barnets skolgång svarar 40 procent att barnet fått sänkt betyg, vilket är exakt samma resultat som i enkäten från Drygt 40 % av alla svarande (43 procent), menar att barnet fått brister i läs-och skrivförmåga och 62 procent uppger att barnet kommit efter i andra skolämnen, en marginell förbättring jämfört med för två år sedan. I enkäten framkommer att det också får konsekvenser i form av hög frånvaro (34 procent) samt att eleven inte vill gå i skolan (51 procent). Brist på rätt stöd får också sociala konsekvenser för barnet. Vart fjärde barn har en mobbningsproblematik. Nästan hälften av föräldrarna som svarat på enkäten uppger att barnen behöver använda mer tid för läxläsning än andra barn, vilket kan förväntas påverka barnets fritid och möjliggöra mindre tid för aktiviteter. Figur 4 - Om du anser att ditt barn inte fått rätt stöd, har det påverkat barnets skolgång på något/några av följande sätt? Svarsalternativ Svarsprocent Sänkt betyg 40,0 % Brister i läs- och skrivförmåga 42,9 % Eftersläpning i andra ämnen 62,0 % Mobbning 25,9 % Vill inte gå i skolan 50,7 % Hög frånvaro 33,6 % Varit tvungen att byta skola 23,0 % Måste använda mer tid för läsläsning än andra barn 46,7 % 7

8 KONSEKVENSER FÖR FÖRÄLDRARNA Inte bara barnet/eleven, utan också föräldrarna påverkas på en rad olika sätt av att barnet inte får det stöd hon eller han skulle behöva. Också här gäller det både under och efter skoltid. 59 procent uppger att de har använt mycket extra tid till läxläsning. Att skolan inte har lyckats ge det stöd som behövs har också fått till följd att cirka var femte förälder kallats till skolan för att vara med på utflykter eller sitta med i klassrummet. Fyra av tio svarar att de har fått hämta hem barnet från skolan när det uppstått problem. Det här visar att skolans oförmåga att erbjuda tillräckliga resurser går ut över föräldrarnas arbetstid och även deras möjlighet att planera och boka in aktiviteter på dagtid. Att bristande stöd får konkreta följder på föräldrarnas tid visar sig inte minst i att en tydlig majoritet (54 procent) svarar att de fått gå ner i arbetstid för att stödja barnet. Förutom minskad arbetstid, och därmed minskad inkomst, har det även andra konsekvenser för föräldrarna. En stor majoritet (65 procent) uppger att de fått sämre hälsa på grund av att skolsituationen inte har fungerat och 58 procent av föräldrarna upplever att det lett till mer bråk och försämrade relationer mellan föräldrarna. Figur 5 - Har dessa brister påverkat er föräldrar på något/några av följande sätt? Vi har: Svarsalternativ Svarsprocent Kallats till skolan för att sitta med i klassrummet 18,1 % Fått hämta hem barnet när det uppstått problem 38,9 % Varit tvungen att följa med på utflykter 21,2 % Använt mycket tid till extra läxläsning 58,7 % Fått gå ner i arbetstid för att stödja barnet 54,3 % Fått sämre hälsa pga. att skolsituationen inte fungerat 64,8 % Bråkat inbördes och fått försämrade relationer till varandra 58,4 % SKOLANS ANSVAR FÖR UTREDNING OCH ÅTGÄRDER I Riksförbundet Attentions undersökning uppger var sjunde förälder att rektor har påbörjat en utredning av deras barns stödbehov. 30 % svarar nej på frågan, vilket endast är en marginell förbättring jämfört med förra enkätens 32 %. Det finns stora brister vad gäller utredningens omfattning samt vad som blivit resultatet av utredningen. Fyra av tio föräldrar uppger att utredningen inte har varit tillräckligt omfattande för att kartlägga stödbehovet (38 procent), 34 procent menar att den delvis varit tillräcklig. 29 procent uppger att utredningen har varit tillräckligt omfattande. Siffrorna är liknande vad gäller åtgärder. Om skolan kommer fram till att en elev behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas 3. I Riksförbundet Attentions enkät svarar 7 av tio av föräldrarna ja på frågan om detta gjorts för deras barn. Knappa tre av tio svarar nej. 3 Skollag 2010:800, 3 kap. 9 8

9 Desto mer oroande är att endast strax över hälften, 54 procent svarar att åtgärdsprogrammet har följts upp, medan nästan lika många uppger att så inte har gjorts (33 procent) eller att de inte vet (13 procent). Det finns alltså stora brister vad gäller uppföljningen av åtgärdsprogrammen. I de fria svaren i enkäten framkommer att stödet inte är tillräckligt omfattande och konsekvent, att det inte leder till några praktiska åtgärder, att det tillkommer under ett stort motstånd från skolan samt att det brister i att ta hänsyn till elevens förutsättningar att nå kunskapsmålen. Av de svarande säger sig hälften (51,2 %) känna till att åtgärdsprogram som man inte är nöjd med kan överklagas, hälften (48,8 %) känner inte till det. Nio av tio svarande uppger att man inte överklagat det åtgärdsprogram som barnet fick. Svaren visar att mycket få orkar med de påfrestningar som ett sådant överklagande innebär. I praktiken betyder det att skolan bestämmer om det finns behov av att upprätta ett åtgärdsprogram eller inte. LÄRARNAS KUNSKAPER OCH RELATIONERNA I SKOLAN Ett av de starkaste budskapen från Riksförbundet Attentions undersökning är att det finns stora behov av ökade kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan. Hela 63 procent av föräldrarna anser att de flesta lärare vet för lite eller saknar kunskap för att kunna anpassa undervisningen till barnens behov. 24 procent svarar att lärarna delvis har rätt kunskaper och enbart 13 procent uppger att lärarnas kunskaper är tillräckliga. Figur 6 - Anser du att ditt barns lärare har tillräckliga kunskaper för att kunna anpassa undervisning till deras behov? Svarsalternativ Svarsprocent Ja, de har tillräckliga kunskaper 12,6 % Ja, delvis 24,3 % Nej, de flesta vet för lite 41,4 % Nej, kunskap saknas 21,7 % En majoritet av föräldrarna svarar att samarbetet med skolan fungerar mycket bra eller ganska bra (21,5 respektive 44,5 procent), vilket är en klar förbättring jämfört med 2011 då siffrorna var 15 respektive 45. Men det är också många som uppger att det fungerar mindre bra (24 procent) eller dåligt (10 procent). Figur 7 - Hur har samarbetet mellan er och skolan fungerat? Svarsalternativ Svarsprocent Mycket bra 21,5 % Ganska bra 44,5 % Mindre bra 23,9 % Dåligt 10,0 % 9

10 Elevernas relationer med andra elever och med lärare och andra vuxna i skolan är ett område som visar på en utsatthet för eleverna. Vad gäller relationen med skolkamrater svarar 41 procent av föräldrarna att den fungerar, 10 procent svarar att det inte fungerar, och hälften uppger att det fungerar sådär. När det kommer till relationen till lärarna är svaren något mer positiva. Här uppger 53 procent att barnet kommer överens med lärare och andra vuxna i skolan. 5 procent svarar att de inte gör det och 52 procent svarar att det fungerar sådär. Det är en förbättring jämfört med tidigare enkät. SAMMANFATTANDE BILD En majoritet av föräldrarna (53 %) har en positiv bild av den sammanfattande skolsituationen för barnet. 27 procent menar att det fungerar mindre bra och 19 procent tycker att det fungerar dåligt. Min son är inte inkluderad i gruppen/klassen. Ingen mobbar honom, men han har inga vänner. När jag påtalar detta för skolan, hur ensam han är, så säger de att "han har ju aspergers, så han vill väl vara ensam". Det är inte sant. Han är snäll och går till skolan, men jag är rädd att han en dag går in i väggen om det fortsätter så här. Han blir helt utmattad av skolan och det sociala spelet som han inte inkluderas i. Tom 4.e klass fungerade det bra för min dotter i skolan. Nu har hon bytt lärare och rektor, så nu känns det som om vi måste börja om från början. Skolan nöjer sig nu med att säga "hon kommer inte att uppnå kunskapsmålen"?! För dåligt pedagogiskt stöd. Skolan gör så gott de kan men de saknar kunskap. Socialt fungerar det över förväntan med tanke på funktionsnedsättningen med sociala svårigheter. Situationen har blivit bättre i skolan eftersom vi som föräldrar lägger ner ett stort jobb för att det skall bli bättre. ANALYS AV RESULTATEN I ENKÄTEN Här analyseras de centrala teman som kommer fram i undersökningen. Därefter följer Riksförbundet Attentions förslag till åtgärder. BARNEN SOM FALLER UR SKOLSYSTEMET De fria svaren ger en skrämmande bild av hur barnens problem i skolmiljön får konsekvenser för deras motivation. Tempot i skolan är högt och det finns en oro bland föräldrarna både för hur barnen ska orka sig igenom skolan och för vilka möjligheter barnen har till arbete eller vidareutbildning efter avslutad skolgång. Föräldrarna märker att takten i skolan börjar bli för hög och att barnet får allt svårare att hänga med i undervisningen. Trots det sätts det inte in de resurser som behövs. Resursskolan sonen (med Asperger/ADD) tillslut kom till är mycket bra och möter upp honom helt rätt. På ett sätt har han en mycket bra skolsituation nu, bra förståelse och bemötande - det som gör att jag väljer att kryssa *mindre bra* är att han missat så otroligt mycket i skolan, och eftersom skoldagarna nu måste vara både korta och blandade med t.ex. spel och avkoppling så tänker jag att han inte får lika 10

11 mycket kunskaper som andra jämnåriga. Ansvaret för hans situation vilar mycket tungt på rektor och personal på den tidigare skolan som lät honom slitas ut så fullständigt tills han inte längre orkade med varken skolan eller livet i övrigt. Min son gick ut skolan för ett år sedan och mår fortfarande dåligt av skolans ointresse av att se hans handikapp. Han blev kränkt av lärarna. En lärare stängde ut min son från sitt ämne pga. att min son vägrade ta av kepsen som var hans trygghet. Detta trots information från rektorn att min son skulle tas hand om utifrån sitt handikapp. Han blev utan betyg i ett ämne där han är mycket duktig om han fått chansen. Även andra betyg saknas pga. lärares ointresse av att se och stödja istället för att "uppfostra om en Asperger"! På många skolor får eleverna inte det stöd och den omsorg de behöver, vilket Skolinspektionen uppmärksammar i en ny granskning som ska presenteras Skolinspektionens förklaringar i tidigare undersökningar 4 är att ekonomiska aspekter ligger bakom bristerna, liksom att det i många fall inte gjorts en tillräcklig utredning av vilka behov eleven har. Skolinspektionen framhåller vikten av att tidigt uppmärksamma särskilda behov och sätta in rätt insatser. Om barnen hade fått rätt stöd för sina behov redan i förskolan hade många barn kunnat klara sig utan särskilt stöd högre upp i årskurserna, menar myndigheten. Det är en bild som tydligt känns igen i Riksförbundet Attentions undersökning. Många föräldrar vittnar om att månader eller till och med år gått utan att skolan vidtagit några åtgärder. Under tiden har barnet kommit efter i undervisningen men i värsta fall även förlorat intresse och motivation för skolan. Bristen på undervisning anpassad efter elevers förutsättningar och behov får konsekvenser. Skolinspektionen skriver att betygsstatistiken visar att många elever idag inte når kunskapsmålen. Det märks också på de anmälningar som Skolinspektionen tar emot som rör bristande stöd i skolan. De senaste åren har såväl andelen anmälningar som andelen anmälningar som leder till kritik ökat kraftigt. Det gäller både grundskolan och gymnasieskolan. Attention ser att bristen på stöd leder till att många elever sakta men säkert ramlar ur skolan. När elever inte får tillräckliga instruktioner och inte hänger med resten av klassen får det konsekvenser för barnens självkänsla och identitet, vilket riskerar leda till minskad motivation och lust att gå till skolan. Ungdomsstyrelsen har i en rapport från 2013 intervjuat 379 ungdomar om deras egen uppfattning till varför de hoppat av gymnasiet. De två vanligaste anledningarna var mobbning och bristande pedagogiskt stöd 5. SOCIALA KONSEKVENSER AV UTEBLIVET STÖD Bristen på stöd får sociala konsekvenser för eleven. Även om eleven klarar av kunskapskraven och att följa med i undervisningen, kan det vara till ett högt pris. Att som elev inte lyckas knäcka koden till skolan leder till bristande motivation och minskat 4 Skolinspektionen (2011) Olika elever -samma undervisning. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning orsaker till avhopp 11

12 självförtroende. I de fria kommentarerna beskrivs bland annat hur såväl studieresultat som självförtroende sjunker hos barn som inte får den hjälp de är i behov av. Att behöva anstränga sig mycket mer än sina klasskompisar och ändå misslyckas med arbetsuppgifter kan leda till minskad motivation att gå till skolan. Det finns även beskrivningar av hur skolan upplevs som så krävande att barnen blir stressade och upplever ökad psykisk ohälsa som går ut över deras fritid och över resten av familjen och andra relationer. Kommer mer och mer efter. Vill inte gå till skolan. Varje dag är en kamp. Han upplever och uttrycker dagligen stress och oro över sin skolgång, då han märker att han inte håller jämna steg med kompisarna. Tuffa dagar med mycket arbete och stor klass. Blir illamående och får huvudvärk och vill helst inte gå dit. Detta kom först i mitten av klass tre. Vi hade ett helt år av utanförskap och bytte stad och skola för att komma förbi det hindret, nu funkar det bra. Okunskap och oförmåga att fatta beslut hos rektor avgjorde och cementerade bristerna på den tidigare skolan. I svaren finns exempel på hur insatser som gjorts har fungerat bra sett till skolresultat och inlärning, men fått negativa konsekvenser för barnet vad gäller exempelvis kamratrelationer. Det framkommer berättelser om barn som inte vill gå ifrån sin klass för undervisning i en mindre grupp trots att det finns ett behov av det. Det finns även berättelser om barn som blir isolerade, har svårt att hitta kamrater i skolan och därmed blir väldigt ensamma och utsatta i sin skolmiljö. I skollagen finns krav på att eleven huvudsakligen ska få sin undervisning i sin ordinarieklass eller studiegrupp. I de fall där skolan använder sig av exkluderande lösningar är det viktigt att de utvärderas regelbundet. Utanförskap - inte fått vara med i gruppdynamiken. Hon har under två års tid varit förpassad till kapprummet, då lärare ansett att hon stört de andra i klassen för mycket. Haft fritidspersonal som "lärare" där i kapprummet. Kränkning dagligdags av lärare/skola då de exkluderat henne under så lång tid. Rasterna fungerar inte. Han känner ett utanförskap. Har inga vänner. Adhd visar sig allt mer i sociala sammanhang. Problem med kompisar och att fungera i skolmiljö utanförskap, blir "sjuk" för att slippa gå till skolan. Tappar självförtroende. Utanförskap och misslyckanden i framförallt de sociala relationerna. Själva inlärningen går bra p.g.a. att han lätt tar in kunskap. Men svårt att matcha och hitta rätt i nivå på uppgifter och uthållighet. Dagliga misslyckanden i det social på raster, i kapprum etc. Ett tydligt besked i de fria kommentarerna är att åtgärdsprogram och skolans stödinsatser till elever i behov av särskilt stöd även måste ta hänsyn till sociala aspekter som att eleven trivs och har möjlighet att utveckla kamratrelationer. I svaren finns synpunkter på att den sociala delen av skolan tycks bortglömd och att kompisar är viktiga för att eleven ska må bra och orka studera. En annan social aspekt är önskemål om stödinsatser för att stödja eleven att klara av sina relationer med andra elever på rasterna. Det behövs en ökad förståelse för att stödja elever som blir arga eller stressade 12

13 av sociala relationer till andra barn eller lärare. För en del elever är inte minst tiden i skolan utanför klassrummet krävande, exempelvis rasterna om relationerna till andra barn inte fungerar. Här finns behov av stödinsatser för att underlätta den sociala situationen för eleverna. Den sociala situationen har på sikt en stor inverkan på elevens förutsättningar att klara skolgången. I kommentarerna finns även positiva exempel på hur arbetet med förbättrade relationer till kamrater och vuxna i skolan har lett till att det har lossnat för eleven vilket gjort att hon eller han fått ökad motivation till skolgången. KUNSKAPSBRIST LEDER TILL UTEBLIVNA INSATSER Ett tema som kommer fram i de fria kommentarerna är att det råder brist på kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur ett bra stöd kan utformas till elever med NPF. Det kan finnas vilja och engagemang hos lärare men brist på tid och kunskap gör att stödet uteblir. Bristerna finns hos undervisande lärare men också hos rektorer, elevassistenter och annan personal i skolan. Den bristande kunskapen gäller såväl lagstiftning och vilka insatser eleven har rätt till samt kunskaper om själva funktionsnedsättningen och vad den innebär för elevens behov av stöd. En konsekvens av okunskapen är att eleverna inte får den förståelse och det stöd de behöver. Han har tidigare inte fått det stöd som han verkligen skulle ha behövt, vi har stött på mycket okunskap och tyvärr mycket dumhet under mitt barns skolgång från personal på skolan. Har riskerat att inte uppnå mål p.g.a. att han har svårt att skriva. Har gått ifrån lektionerna mycket, mobbas, retas av de andra i klassen, har tidigare fått mycket skäll av lärare/elevassistenter med bristande kunskaper om NPF, har då tolkat beteendet som trots och brist på uppfostran etc. Detta har lett till större utanförskap i klassen, självskadebeteende, självmordstankar etc. Han har missat ett helt läsår. Han släpade efter redan i 3: an som han fått gå två gånger och nu så "försvann" åk 6. Allt p.g.a. att det inte fanns pedagogisk personal med kunskap om NPF i skolan som hade rättigheter att sätta betyg på det han lyckades prestera under detta läsår. För lite kunskap hos undervisande lärare försvårar hans chanser att klara kunskapskraven. Svår depression med självmordstankar o känsla av total misslyckad liten kille endast p.g.a. skolan- Lärarnas inställning att han som har adhd, atypisk autism, genomgripande störning i utvecklingen, depression mm... ska anpassa sig till DEM och inte tvärtom, så när mobbingen eskalerade till blodviten m.m. så gjorde de ingenting åt det. Bristen på stöd exemplifieras med att elever inte får kompensatoriska hjälpmedel, extratid med pedagoger eller andra insatser som skulle innebära ökade möjligheter för eleverna att tillgodose sig utbildningen men även leda till ökade förutsättningar att ta tillvara på elevernas intresse, kunskaper och motivation. Riksförbundet Attention menar att kunskaperna om funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan utformas efter varje elevs behov måste förbättras. Det behövs en 13

14 kunskapshöjning för all personal som i sitt arbete möter elever med funktionsnedsättningar. Utbildningen måste tydliggöra skolans uppdrag när det gäller elever med funktionsnedsättningar och fördjupa kunskaper om specialpedagogik, pedagogiska hjälpmedel, pedagogiska metoder och anpassningar samt brukar-och anhörigperspektiv. Lärarnas kunskap är en förutsättning för att kunna ge rätt stöd i skolan! KAMPEN OM INSATSERNA Att ingenting går av sig själv är ett tydligt tema i frisvaren. Många vittnar om en stor frustration och om att de som föräldrar lagt ner lång tid och mycket tjat på att få de insatser och det stöd som barnet behöver. Månad efter månad, till och med termin efter termin har gått utan att något har hänt. Under tiden har eleven kommit efter i undervisning och inte minst tappat motivationen. I svaren framkommer att de insatser som gjorts på föräldrarnas begäran har gått bra. Däremot finns en kritik mot att det har varit i form av punktinsatser för att klara av ett moment som ett prov eller kurs, snarare än ett kontinuerligt och mer långsiktigt stöd. Precis som då det gäller att utreda elevers problem finns det många exempel på hur föräldrarna får lägga ner mycket tid och energi på att se till att åtgärdsprogrammet skrivs och följs. Vi har inte bytt skola men tittade på annan eftersom situationen på skolan var ohållbar och hon fick inget stöd alls. Anmälde skolan till skolinspektionen (fick rätt nu i höst :-)) och då började skolan göra mer för att täppa till bristerna-förändringarna började samma dag som vi meddelade rektorn att vi anmält dem. Förutom tid och bråk hemma så ska jag som förälder bråka med skolan för att få stöd barnet har rätt till. Det innebär mindre tid för att stötta barnet som kommer mer efter. I svaren framkommer att många föräldrar lägger ner ett oerhört stort arbete på att verka för en bättre skolsituation för sina barn. Det handlar om att finnas till hands under skoldagarna, att jaga lärare och rektorer för uppföljning av insatser och för att barnet ska få det stöd som behövs. Det handlar också om att agera extralärare på kvällar och helger för att barnet ska ta igen vad som inte hunnits med under skoltid i form av skolämnen. En konsekvens av det blir att hela familjens liv kretsar kring skolan. Föräldrarna behöver hantera akuta situationer som att hämta barnet när det inte fungerar i skolan, gå på möten eller sitta med barnet som är orolig och inte vill gå till skolan och försöka få till långsiktiga lösningar genom kontakter med kommunen, Skolverket, LSS-handläggare, psykolog och så vidare. Har behövt hämta i skolan när hon mått dåligt och inte orkat mer. Försöker hjälpa till med läxorna, men hon orkar oftast inte och hennes hälsa känns viktigare än att bråka om läxor (tyvärr). Lägger ner mycket tid på möten och försök att få skolans personal att förstå. Jag har själv svårt att koncentrera mig på jobbet då jag är orolig över min son. Har sedan barnet börjat skolan endast kunnat jobba 75 procent på min arbetsplats. Fått flytta om arbetstiden, jobbar ikapp kvällar och helger, för att hämta honom tidigare och spara hans krafter och undvika konflikter på eftermiddagstid. Detta har medfört en hel del stress och försämrade relationer! 14

15 BRISTEN PÅ KONTINUITET OCH UPPFÖLJNING I de fria svaren exemplifieras hur arbetet med åtgärdsprogram kan se ut i praktiken. Ett av de vanligaste problemen som lyfts fram i svaret är att programmet inte är tillräckligtomfattande och konsekvent. I svaren finns exempel på hur åtgärdsprogrammen inte följs av alla lärare och att det finns outbildade lärare och assistenter som inte vet hur programmen ska följas. Det gör att programmen blir verkningslösa och inte får några effekter. Andra vittnar om att det skrivits en rad olika åtgärdsprogram men att de sällan följs upp av konkreta åtgärder. Ytterligare ett tema är att de som föräldrar fått driva på för att få ett bra innehåll i åtgärdsplanen, uppföljning av densamma samt att åtgärderna inte alltid tar hänsyn till vad eleven faktiskt behöver extra stöd med. Ytterligare ett tema är bristande uppföljning av åtgärdsprogrammet. I många fall tycks programmet stanna vid att vara en pappersprodukt med få eller inga konsekvenser för den faktiska utbildningssituationen för eleven. Det kan exemplifieras med att övriga lärare inte har kännedom om existensen av eller innehållet i det åtgärdsprogram som skrivits av elevens mentor eller specialpedagog. Andra exempel är att åtgärdsplanen skrivits på ett sätt som gör att det är omöjligt att följa upp om målen nås eller om åtgärderna leder mot målet. Många kommentarer nämner att åtgärdsplanen snarare fokuserar på hur eleven (eller föräldrarna) behöver förbättra sig än på skolans ansvar. Bristen på kontinuitet och uppföljning gäller insatser och åtgärdsprogram men också personliga relationer i form av personal och elevassistent och lärare. Det handlar också om att föräldrar kan känna att det är på dem ansvaret ligger för att se till att de beviljade insatserna uppföljs och förverkligas. Åtgärdsprogram kan saknas trots att eleven har mycket stora problem att klara skolan: Hemmasittare mellan sept Ht 2010 (vikarie puttat vår dotter över skolplan inför övriga elever) samt från jan (resurs i skolan trakasserat vår dotter) blev hemmasittare igen utifrån tappad tillit till vuxna. Innan dessa händelser normal skolgång i vanlig klass med 30 elever utan resurs. Inga inlärningsproblem. Har sedan sept endast varit i skola 5 månader! Utlösande faktorer till frånvaro/skolrädsla är händelser i skolan där personal gjort fel. Nuläge: Flyttat till annan kommun i maj- 13. Stöd just nu: sammanlagt 2 tim./vecka kommer pedagog och skolpsykolog hem för att i små steg bygga upp förtroende till andra vuxna igen. Inget åtgärdsprogram skrivet än. Samma kritik känns igen i Skolinspektionen. De menar att åtgärdsprogrammen inte alltid utformas utifrån elevens faktiska behov av stöd. Skolinspektionens kritiserar att det förekommer åtgärdsprogram där åtgärderna utformas kring elevens beteende snarare än mot vilka åtgärder skolan ska vidta för att stödja eleven att nå kursmålen. Vidare ska omdömen grundas i kunskapsmålen snarare än att vara värdeomdömen om elevens insatser. Brister i åtgärdsplaner, utvecklingssamtal och skriftliga omdömen vad gäller återkoppling förekommer i över hälften av grundskolorna. Den bilden återkommer i Riksförbundet Attentions enkät där många föräldrar uppger att stödet deras barn får syftar till att klara ett visst moment eller prov snarare än att ta ett 15

16 helhetsgrepp om elevens behov av stöd i skolan. Skolinspektionens bedömning är tydlig: Det är skolan som ska ge eleven förutsättningar att nå målen. POSITIVA EXEMPEL Skolinspektionen skriver i sin rapport, se fotnot 4 på sidan 11, att det finns positiva exempel på skolor som har goda arbetssätt och utformar skolundervisningen på ett sätt som gör att de kan ge eleverna förutsättningar att nå kunskapsmålen i en trygg miljö. I svarskommentarerna i Riksförbundet Attentions undersökning finns också positiva exempel på hur skolsituationen lösts på ett sätt som fungerar väl för eleven. Riksförbundet Attention vill särskilt framhålla dessa för att synliggöra att det är möjligt att sätta in ett stöd som gör att elever får förutsättningar att delta i undervisningen på sina villkor och där skolan tar tillvara på elevens kompetenser och behov. I enkätkommentarerna finns exempel på hur eleven fått stöd och åtgärdsprogram långt innan barnet utretts och fått en diagnos. Det finns även exempel på hur lärare gör tydliga uppföljningar av åtgärdsprogrammet kontinuerligt vid exempelvis utvecklingssamtal. Etablerade nära relationer med minst två pedagoger som är insatta i och har erfarenhet av barnets speciella förutsättningar, på ett neutralt sätt. Personer som barnet kan vända sig till utan ökad anspänning. Förståelse, hänsyn och stöd av personal som är insatta i vad det innebär med NPF vilket gör att man kan anpassa utifrån situationen vad som behövs, t.ex. att han kan få jobba ensam när han behöver det istället för i klassrummet. Det är dessutom en liten skola och en liten klass. Har nu fått en lärare med stor insikt i problemet och verkligen försöker underlätta. Mkt bra och strukturerad lärare som gör individuella anpassningar till de elever som behöver. Skolan visar stor lyhördhet och provar olika lösningar anpassade efter barnet. Lärare och barn skriver lappar till varandra i ställt för att prata, exempelvis, och om barnet ska göra något särskilt på lektionen så berättar läraren det i förväg så att barnet inte ska vara i centrum och alla tittar på lektionen, för det har barnet svårt för. 16

17 ATTENTIONS FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR Riksförbundet Attentions undersökning visar på stora behov av utveckling och åtgärder inom flera områden för att skolan ska kunna leva upp till sitt ansvar att ge alla elever en bra och likvärdig utbildning. Åtgärder behöver sättas in på både nationell, lokal och individuell nivå. Utvecklingen av skol-och utbildningspolitiken måste även handla om arbetsmiljö, mobbning och trakasserier samt om insatser för alla de elever som idag lämnar skolan i förtid. Attentions undersökning visar att bristerna i stödet idag till stor del är en kunskaps-och attitydfråga. Det leder till att skolan inte alltid ser svårigheterna för eleverna, men det gör också att de inte heller ser möjligheterna. Riksförbundet Attention menar att varje skola har ett ansvar att lära av dem som har lyckats och ta till sig den information som finns. Utifrån undersökningen har Attention följande förslag på åtgärder: Öka kunskaperna och förbättra bemötande All personal i skolan ska ha uppdaterade kunskaper om pedagogikens och miljöns betydelse för att minimera funktionshinder och exkludering. Kunskap om NPF och grundläggande specialpedagogik ska ingå i alla lärar-, studie- och yrkesvägledarutbildningar samt i skolledarutbildningarna. Ett speciellt fokus ska läggas vid rektors roll och hur skolan organiseras för att framgångsrikt kunna möta elever med funktionsnedsättningar. Även assistenter som arbetar med barn i behov av särskilt stöd måste ha adekvat utbildning för att kunna vara ett pedagogiskt stöd till eleven. Kompetenshöjningen hos skolans personal ska även vara inriktad på utbildning om hur datorer, speciell programvara samt andra pedagogiska hjälpmedel kan användas i undervisningen. Skärp lagstiftningen Elever med funktionsnedsättningar måste få rätt till likvärdig utbildning och stöd att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt genom anpassning av miljön och undervisningsformerna. Skollagen måste tydliggöras så att rätten till stöd inte upphör när eleven nått godkänt. Det ska finnas en realistisk plan för hur den enskilde eleven ska kunna utveckla sina kunskaper och intressen så mycket som möjligt. Tidiga insatser Tidiga insatser och individuellt anpassat stöd är nödvändigt för att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska kunna utveckla sina förmågor och nå upp till kunskapskraven i skolan. Utredning av behov och åtgärdsprogram är viktiga redskap för att kunna sätta in rätt stöd. Skolan ska avsätta tillräckliga ekonomiska och personella resurser så att lärare och rektorer i ett tidigt skede kan fatta beslut om stöd och anpassningar samt kompetensutveckling för personal. Det bör också finnas en plan för hur undervisningen och det specialpedagogiska stödet ska organiseras. Tillgänglighet, anpassningar och hjälpmedel Det är en rättighet att få undervisning i alla skolämnen utifrån sina egna förutsättningar. Begreppet tillgänglighet innefattar för Attentions målgrupp ett speciellt fokus på 17

18 kommunikativ, informativ, pedagogisk och psykosocial tillgänglighet. Kognitiva hjälpmedel, sakkunnig personal, anpassad miljö och pedagogik samt vid behov anpassningar av schema, gruppstorlekar, gruppsammansättning och personaltäthet är därför naturliga åtgärder. Lösningar ska vara långsiktiga, flexibla och förändras efter elevernas behov. Förbättrad samverkan En fungerande samverkan mellan socialtjänsten, habilitering, BUP, elevhälsan och hemmet är viktig för att elever med funktionsnedsättning ska klara skolan. Föräldrar och eleven ska involveras i samarbetet för att kunna bidra med sina erfarenheter och förslag till insatser. Snabb och kontinuerlig information innebär en trygghet för föräldrarna. I vissa fall kan föräldrar även behöva handledning och avlastning för att orka fortsätta hjälpa till med sitt barns skolgång. Skolmyndigheterna ska fördjupa sin samverkan med funktionshindersorganisationerna och aktivt involvera organisationerna i framtagande av policydokument, riktlinjer och tillsyn. Myndigheterna ska kontrollera och följa upp att skolan följer lagar och förordningar som gäller elevernas rättigheter. Underlätta kontakterna Om eleven har omfattande behov av stöd från flera olika instanser bör en lots som kan koordinera processen kopplas in. Föräldrar ska kunna få ett ombud som kan företräda dem och eleven i kontakter med skolan och kommunen samt se till att åtgärdsplaner upprättas och följs av skolan. Det skulle avlasta föräldrarna och leda till ökad rättssäkerhet för eleverna. Höjd beredskap mot mobbning Elever med funktionsnedsättning är mer utsatta än andra för mobbning. Detta är oacceptabelt och inverkar både på skolresultat och på individens psykiska hälsa. Skolans ansvar omfattar inte bara kunskapsförmedling. Effektiva åtgärder måste sättas in för att förebygga och motverka mobbning. Ökad helhetssyn Stödinsatser och åtgärdsprogram måste ta hänsyn till såväl barnens behov av kunskapsinhämtning som av deras sociala situation både i skolan och på fritiden. Skoluppgifter ska i största möjliga mån utföras under skoltid för att undvika att även kvällar och helger kantas av konflikter kring läxläsning och skoluppgifter. LÄS MER I Riksförbundet Attentions webbutik finns material för dig som vill veta mer. På hittar du böcker, filmer och annat material som riktar sig till såväl skolpersonal som föräldrar och barn. 18

"ALLT ÄR EN KAMP" - en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

ALLT ÄR EN KAMP - en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar "ALLT ÄR EN KAMP" - en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar November 2011 Denna undersökning är ett led i Attentions arbete för att förbättra skolsituationen

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation

Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation Lyssna på mig! - Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berättar om sin skolsituation 2014-12-18 Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar En enkätundersökning av Riksförbundet Attention 2011-05-04 Undersökningen är ett led i uppföljningen av att det den 1 juli 2009 infördes

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Ekonomi i gungning 2014-03-26

Ekonomi i gungning 2014-03-26 Ekonomi i gungning en undersökning om hur svårigheter med ekonomin hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar leder till stress och oro samt behovet av stöd. 2014-03-26 Denna rapport är

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?

2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden? Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vedrana Bolic, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

TRYGGHETSPLAN plan mot kränkande behandling & diskriminering -

TRYGGHETSPLAN plan mot kränkande behandling & diskriminering - TRYGGHETSPLAN plan mot kränkande behandling & diskriminering - Fylsta skola ska vara trygg för alla, såväl barn som vuxna, och fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. 1 Innehåll

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras

Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras 1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Mål och vision På Beda Hallbergs gymnasium får man vara sig själv. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen?

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen? Valstaskolan Likabehandlingsplan Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan Inledning Vad säger lagen? Från och med den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun

Granskning av gymnasieskolornas. av särskilt stöd. Mjölby kommun Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Håkan Lindahl December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1 Bakgrund

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn

Läs mer

Kunskapsöversikt särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp

Kunskapsöversikt särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp Särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp 2013-10-18 1 (16) Dnr 400-2013:3681 särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp Bakgrund Det

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF

NPF. i skolan. En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF NPF i skolan En skrift om hur arbetet i skolan kan bli bättre för barn med NPF Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 1 Innehållsförteckning Lag 3 Ansvarsfördelning 3 Skolans mål 4 Definitioner 4 Åtgärder 5 Förebyggande

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Sidan 1 Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Agneta Hellström ADHD-center www.habilitering.nu/adhd-center Sidan 2 Föreläsningens uppläggning Barn med ADHD och förskolans/skolans krav

Läs mer

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation

Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation Höörs kommun 27 sep 2014 Skolornas rutiner för uppdraget kring undervisning med ledning, stimulans, stöd och dokumentation undervisning pedagogisk utredning stöd i form av extra anpassningar inom ramen

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer