RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning"

Transkript

1 RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

2 2

3 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra barn. I dag är många unga med funktionsnedsättningar missnöjda med sina liv. De har svårare att få jobb, har sämre studieresultat och mår sämre än andra unga. Upplevelsen från unga är att man får kämpa mycket mer än andra både för att få det man vill, men också för att få det man har rätt till. 1 Barn och ungdomar med funktionsnedsättning har samma rätt till utbildning som alla andra. Det säger till exempel FN:s konvention om barnets rättigheter 2, FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning och skollagen. I Barnkonventionens artikel 28 och 29 understryks barnets rätt till en kostnadsfri, tillgänglig och likvärdig utbildning som ska vara stimulerande och utvecklande. Sverige har emellertid fått kritik från FN:s barnrättskommitté 3 som har pekat på att svensk skola inte ger barn med funktionsnedsättning tillgång till utbildning på samma villkor som andra barn. Kritiken gäller också att lärare och pedagoger saknar tillräckliga kunskaper om barn med funktionsnedsättning i skolan. Skolinspektionens granskning av svensk skola visar att två vanliga brister är bristande särskilt stöd samt att undervisningen inte anpassas tillräckligt efter elevernas förutsättningar och behov. 4 Även Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomars (RBU) medlemsenkät 5 från 2011 visar på dessa problem. Var tredje förälder som besvarat enkäten anser att deras barn inte får det särskilda stöd som han eller hon behöver. Enkäten visar också att endast var tredje förälder upplever att barnet har samma möjlighet till ett fritt skolval som andra barn, och att var tionde barn har nekats plats på en skola på grund av att skolan inte varit fysiskt tillgänglig. Det finns ett starkt stöd för inkludering i skollagen 6, men samtidigt råder ofta osäkerhet kring hur inkluderingen ska förverkligas i skolvardagen. Rädda Barnen och RBU ser att många skolor genomsyras av attityder och föreställningar om elever med funktionsnedsättning som bidrar till att 3

4 deras behov inte tillgodoses, till exempel genom att de möts med lägre förväntningar eller att de inte alltid inkluderas i undervisningen eller i den övriga skolverksamheten. Jag får gå in bakvägen när jag går på museum med min klass. Det är inte kul, det känns väldigt fel. Jag vill gå in samma väg som alla andra, är det för mycket att begära?. 7 En av grundprinciperna i Barnkonventionen är att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet. För att bedöma vad som är barnets bästa måste vuxna lyssna till barnet och ta till sig vad hon eller han ser som problem och lösningar. Barn har enligt Barnkonventionen artikel 12 en grundläggande rätt till inflytande i alla frågor som rör dem. Men vuxenvärlden får aldrig glömma att det är de vuxna de med makt- som bär ansvaret för att någonting sker och att lösningarna är långsiktiga. Det ansvaret bär aldrig barnet. 8 Barnperspektivet är ett viktigt begrepp i Barnkonventionen. En viktig utgångspunkt när man försöker definiera barnperspektivet är att vuxna aldrig kan se verkligheten utifrån barnets perspektiv det kan bara barnet. Rädda Barnen och RBU arbetar för en skola som är bra för alla barn! Som ett led i det arbetet har vi tagit fram den här checklistan med ett antal krav då barn med funktionsnedsättningar är en grupp barn som långt ifrån alltid får sina rättigheter tillgodosedda. 9 Rädda Barnens och RBU:s checklista är ett led till att åstadkomma förändring för barnets bästa såväl på nationell som på lokal nivå. Om kraven genomförs bidrar det till en mer likvärdig utbildning för barn med funktionsnedsättningar. Enligt Barnkonventionen har alla barn samma rättigheter och ingen ska diskrimineras. 4

5 1. Skolan ska räkna med alla I skollagen är inkludering utgångspunkten. Lagen säger att särskilt stöd ska ges inom den vanliga elevgruppen, om det inte finns särskilda skäl för att eleven ska gå i särskild undervisningsgrupp eller få enskild undervisning. 10 Trots detta ser man en utveckling mot en ökad segregering av elever i behov av särskilt stöd snarare än en utveckling mot en mer inkluderad undervisning. 11 Det händer också att lärare förespråkar särlösningar av missriktad omsorg då de antar att det är bättre för eleverna att få avskild och enskild undervisning. Det kan även handla om att lärare tycker att de saknar kompetens och resurser för att kunna ge stödet inom ramen för den vanliga undervisningen. Särlösningar gör det svårare för eleven att utveckla och upprätthålla sociala relationer med elever utan funktionsnedsättning. 12 Skolinspektionens granskningar av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning 13 visar att inkludering inte alltid lyckas. Hänsyn tas inte alltid till elevernas olika förutsättningar och lärandemiljön anpassas inte alltid efter deras behov. Många gånger är det delaktigheten som brister. Elever med funktionsnedsättning kan sitta i samma klassrum som övriga elever men ändå inte vara involverade i klassgemensamma uppgifter. Det händer också att skolan planerar på ett sådant sätt att elever med funktionsnedsättning inte kan vara med på gemensamma aktiviteter som studiebesök och friluftsdagar. I samband med schemaläggning kan tiden också vara snålt tilltagen vilket kan leda till att elever får använda hela rasten till att förflytta sig för att hinna till nästa lektion. Då hinner man inte umgås med sina klasskompisar och riskerar att socialt hamna utanför. Rädda Barnen och RBU kräver att: Varje skola ska i sin plan mot kränkande behandling och diskriminering säkerställa att elever med funktionsnedsättningar inte blir diskriminerade, direkt eller indirekt i skolan, utan har möjlighet att delta fullt ut i hela skolans verksamhet. Särlösningar ska endast användas när det bäst tillgodoser elevens behov. Elevens egen röst måste vägas in när beslut tas om eventuell särlösning. 5

6 2. Rätten att välja skola måste gälla för alla Det fria skolvalet ses idag som en självklarhet för de flesta. Men det omfattar inte alla elever. Trots att varje kommun är ansvarig för att tillhandahålla utbildning för alla barn lämnar skollagen dörren öppen för diskriminering av elever med funktionsnedsättning. Enskilda skolor kan med stöd i skollagen 14 neka att ta emot barn med funktionsnedsättning med hänvisning till att det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Detta ger kommunen en rätt att frångå barnets och vårdnadshavarens eget val av skola. Ett barn med funktionsnedsättning kan nekas plats på en skola där syskon, grannar och kompisar från förskolan är välkomna. Och i stället hänvisas till en annan skola som ligger långt hemifrån eller där barnet av andra skäl inte vill gå. När det gäller barn utan funktionsnedsättning anses det som en självklar rättighet att de fritt ska kunna välja vilken skola de vill gå i. När barn med funktionsnedsättning nekas denna rätt innebär det en diskriminering enligt artikel 2 i Barnkonventionen. Rädda Barnen och RBU kräver att: Det fria skolvalet ska vara ett verkligt fritt val för alla barn även för barn med funktionsnedsättning. Möjligheten att neka en elev plats på en skola med hänvisning till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen avskaffas. 6

7 3. Skolan ska arbeta systematiskt med särskilt stöd Bristande särskilt stöd med tillhörande åtgärdsprogram är bland de vanligaste bristerna Skolinspektionen påträffar och så har det varit under många år. 15 Många elever med funktionsnedsättning får inte tillräckligt särskilt stöd för att nå målen och skolorna vet inte om det stöd de ger är relevant. Två tredjedelar av de granskade grundskolorna brister i att upprätta åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogrammen ska fungera som ett instrument för att på ett effektivt sätt stödja elever. Tyvärr händer det att åtgärdsprogram kan sakna relevant information om elevens behov och hur det ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Det förekommer att skolan enbart anger problem eller svårigheter eleven har utan koppling till kunskapskravet, istället för att ange elevens behov. Skolinspektionens regelbundna tillsyn pekar också på att gymnasieskolan har sämre beredskap att erbjuda särskilt stöd än grundskolan. Fler än hälften av de föräldrar som har besvarat RBU:s medlemsenkät säger att de själva i hög utsträckning har varit tvungna att arbeta för att barnet ska få tillräckliga resurser i skolan. Att vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättningar upplever skolan som en ständig kamp, vittnar även andra organisationer om. 16 Att ge eleverna adekvat stöd är ett ansvar som åligger skolan, och kan orimligt vara avhängigt hur mycket barnets föräldrar kan och orkar kämpa. Skollagen är tydlig med att om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska sådant stöd ges. 17 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas där det framgår vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Lagen säger även att eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Att åtgärdsprogrammen håller god kvalitet och är levande dokument i skolans vardag, är avgörande för om en elev i behov av särskilt stöd ska lyckas i skolan. Rädda Barnen och RBU kräver att: Elever med funktionsnedsättning ska få det särskilda stöd med tillhörande åtgärdsprogram som de enligt lag har rätt till. Skolorna ska arbeta systematiskt med särskilt stöd och använda åtgärdsprogram som ett effektivt verktyg i detta arbete. 7

8 4. Elever ska ges inflytande över valet av elevassistent En elev i behov av särskilt stöd kan bedömas behöva en elevassistent som hjälper eleven i skolsituationen. Elevassistenten är en ovärderlig hjälp för en elev med funktionsnedsättning som kan behöva hjälp med både praktiska göromål och stöd i att följa med i undervisningen. Assistentens uppdrag är att överbrygga de hinder som funktionsnedsättningen medför. Assistenten ska ha en praktisk, stödjande och sammanhållande funktion i samband med att uppgifter ska genomföras, vid lektionsövergångar, raster med mera. En assistent tillbringar mycket tid med eleven och ska hjälpa eleven i många olika situationer. För att stödet ska bli lyckat är det en förutsättning att eleven känner sig trygg med assistenten och eleven behöver därför vara delaktig i valet av sin assistent. Ignoreras delaktigheten kan det leda till svårigheter i skolsituationen. Artikel 12 i Barnkonventionen säger att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör dem. Rädda Barnen och RBU kräver att: Den elev som bedöms vara i behov av en elevassistent ska ges största möjliga inflytande över valet av assistent. 8

9 5. Skolpersonalens kompetens måste höjas På skolor finns ofta en utbredd kunskapsbrist om funktionsnedsättningar och deras påverkan på lärandet. 18 Det saknas också kunskap om komplexiteten när det gäller olika funktionsnedsättningar. Därför är det viktigt att se hela barnet och dess olika behov och styrkor. Till exempel har många barn med fysiska funktionsnedsättningar också någon form av inlärningssvårighet, vilket även kräver andra stödinsatser. För att elever med funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning, med bra bemötande och bra stöd, behöver skolans personal ha kompetens om funktionsnedsättningar och deras pedagogiska konsekvenser. De behöver också ha kunskap om hur de kan anpassa sin undervisning, om olika stöd som kan kompensera svårigheter som uppkommer till följd av funktionsnedsättningen och var de själva kan få råd och stöd. Idag är låga förväntningar på elever och bristande anpassning av undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar ett stort problem. 19 Hur situationen ser ut på varje enskild skola beror till stor del på skolhuvudmannens inställning och på rektors kompetens på området. Enligt LGR är det rektor som leder arbetet, ansvarar för att eleverna får det särskilda stöd som de behöver och att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Rektor har mandat att förändra organisationen så att den blir inkluderande och kan initiera och prioritera kompetensutveckling i kollegiet. Därför är det avgörande att också rektor har kunskaper om funktionsnedsättningars betydelse för skolsituationen. Rädda Barnen och RBU kräver att: Lärarutbildningen stärks så att alla blivande lärare ges grundläggande kunskaper om olika funktionsnedsättningar och deras betydelse för elevernas lärande samt hur undervisningen kan anpassas och var de kan få råd och stöd. Rektorsutbildningen stärks med undervisning om funktionsnedsättningar och deras betydelse för skolsituationen. Skolpersonal ges kontinuerlig kompetensutveckling om funktionsnedsättningar, pedagogiska strategier, delaktighet och icke-diskriminering. 9

10 6. Kommuner måste ta ansvar för elever som felplacerats i särskolan Kommuner runt om i Sverige brister i sina utredningar om placering i grundsärskolan. Skolinspektionen tittade under 2010 och 2011 närmare på 1203 elevärenden i 58 kommuner. 21 Granskningen visade att utredningarna är rättsosäkra och har allvarliga brister. Bland annat saknas utredningar, främst de sociala och medicinska utredningarna, för att kunna bedöma om eleven tillhör rätt målgrupp för särskolan. Knappt fyra procent av ärendena hade ett utredningsunderlag som bestod av psykologiska, pedagogiska, medicinska och sociala bedömningar med god kvalitet. För de barn som inte bedöms klara grundskolans kunskapsmål är grundsärskolan en viktig resurs, men för de barn som hamnar i särskolan på felaktiga grunder kan konsekvenserna bli allvarliga. Jämfört med grundskolan har grundsärskolan lägre kunskapskrav vilket gör att valmöjligheterna till bland annat fortsatta studier blir mer begränsade. Konsekvenserna för den som blir felaktigt placerad i grundsärskolan kan i värsta fall följa livet ut. Det är därför oerhört viktigt att handläggningen är korrekt och att ett mottagande i grundsärskolan grundas på en ordentlig utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. 22 Som första steg måste kommunerna nu se över sina placeringar i grundsärskolan för att upptäcka var man tagit felaktiga beslut och komplettera de utredningar som saknas eller har brister. De elever som på felaktiga grunder placerats i grundsärskolan måste sedan erbjudas sådan kompensation att deras situation så långt som möjligt blir jämförbar med om de fått extra stöd inom ramarna för den ordinarie grundskolan. Oavsett omfattningen av stödbehovet, måste kommunen erbjuda eleven det stöd som eleven behöver för att klara skolgången i grundskolan. Rädda Barnen och RBU kräver att: Kommunerna tar ansvar för de elever som konstaterats ha blivit felaktigt placerade i grundsärskolan och ge sådant stöd så att de kompenseras för de kunskaper som gått förlorade under den tid de inte deltagit i grundskola. 10

11 1 Fokus 12. Ungdomsstyrelsen 2012:3. ISBN: Mänskliga rättigheter - Konventionen om barnets rättigheter. ISBN: (p10) CRC/C/SWE/CO/4 12 June En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning enkätsvar från föräldrar, se Skolad eller spolad? RBU. Årsrapport ISBN Skollagen 2010:800 3 kap, 7. 7 Alla ombord- det salutogena museet. ISBN: Får jag vara med? 2008 Rädda Barnen. ISBN: Skolad eller spolad? RBU. Årsrapport ISBN: Skollagen 2010:800 3 kap Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektors hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. Göteborgs universitet Läs mer i studien Elever i särskilda undervisningsgrupper som Specialpedagogiska skolmyndigheten publicerade Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan respektive i gymnasieskolan, Skolinspektionens rapporter 2009:6 samt 2010:4. 14 Skollagen 2010:800 9 kap. 15, 10 kap. 30 och 11 kap En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Skolinspektionens rapport dnr :2991, Olika elever samma undervisning. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Se ALLT ÄR EN KAMP - en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Riksförbundet Attention, Skollagen 2010:800, 3 kap Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan respektive i gymnasieskolan, Skolinspektionens rapporter 2009:6 samt 2010:4. 19 Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever, Skolinspektionens rapport 2010: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Mottagande i särskolan under lupp. Granskning av handläggning, utredning och information i 58 kommuner. Skolinspektionen Se Skollagen 2010:800 7 kap

12 Agera lokalt! Använd checklistan som grund. Ta hjälp av Rädda Barnens material Arbeta lokalt med påverkan och kommunikation. Materialet finns som pdf på Du kan även kontakta Rädda Barnens regionkontor för mer information. Ladda gärna ned eller beställ RBU:s årsrapport 2011 Skolad eller spolad? på I samarbete med: Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU Box 8026, Stockholm Besöksadress: S:t Eriksgatan 44 Telefon: Plusgiro: Bankgiro: Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Telefon: Plusgiro: Bankgiro:

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2015 02 162015 02 16 Rädda

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Elevhälsan - utveckling för hela skolan! @hallbergs_tanke #elevhälsa Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 64% Lindesberg 78%, Ljusnarsberg, 80%, Hällefors 83%,

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

2013-10-18. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola Elevhälsan - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola 1 Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 67,2 85,6% av gymnasieeleverna i Sverige har tagit examen

Läs mer

Kunskapsöversikt särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp

Kunskapsöversikt särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp Särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp 2013-10-18 1 (16) Dnr 400-2013:3681 särskilt stöd i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp Bakgrund Det

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Uppsala 2011-01-18 Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Greger Bååth Gd Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vårt uppdrag: (från vår instruktion ) Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Visst har jag rätt att...

Visst har jag rätt att... Visst har jag rätt att... En handbok om rättigheter i skolan för elever med funktionsnedsättning Reviderad version 2013 av Karin Paulsson, Britt Magnusson och Karim Ghomri Unga Funkisar Allmänna Arvsfonden

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014

Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014 20 1 (3) 2014-04-15 Minnesanteckningar från samrådsmöte, Skolinspektionen den 9 april 2014 Närvarande: Nicklas Mårtensson Autism- och Aspergerförbundet, Sven Eklöf Dyslexiförbundet FMLS, Anna Qvarnström

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Yttrande över den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25)

Yttrande över den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Riksförbundet BRIS Karlavägen 121 115 26 Stockholm 08-598 888 00 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Förbundet BRIS

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

"ALLT ÄR EN KAMP" - en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

ALLT ÄR EN KAMP - en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar "ALLT ÄR EN KAMP" - en undersökning om skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar November 2011 Denna undersökning är ett led i Attentions arbete för att förbättra skolsituationen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Elevassistenter och det lärande uppdraget. Gun Stenmark

Elevassistenter och det lärande uppdraget. Gun Stenmark Elevassistenter och det lärande uppdraget Gun Stenmark 1 Problem Här kan det uppstå: gränsdragningssvårigheter mellan assistenterna osäkerhet om vem som ska assistera barnet med vad, samt när det ska ske

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Låt oss förverkliga drömmar

Låt oss förverkliga drömmar Låt oss förverkliga drömmar Om att testamentera eller lämna en gåva till Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU. Barn med rörelsehinder är i första hand barn. Att testamentera till RBU

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd

Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen 2014-02-06 Denna rapport är ett

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag

Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag Riktlinjer för bedömning av fristående pedagogisk omsorgs förutsättningar för rätt till bidrag Kommunen ska sträva efter att istället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH 2009-03-30 Yttrande 1(6) Dnr 02-2009:41 Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH Inledning Skolinspektionen delar utredarens

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer