Utredning om Lunds Universitets eventuella lokalisering av delar av sin verksamhet till Science Village Scandinavia vid Brunnshög.

Transkript

1 Utredning om Lunds Universitets eventuella lokalisering av delar av sin verksamhet till Science Village Scandinavia vid Brunnshög. Uppdrag Undertecknad har av dekanerna vid LTH och Naturvetenskapliga fakulteten (N) vid Lunds universitet fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna att flytta delar av fakulteternas verksamheter till Science Village Scandinavia (SVS), och baserat på dessa förutsättningar utarbeta ett förslag i konceptform för om, hur, när och i vilken omfattning som Lunds universitet (LU) kan utnyttja de möjligheter som SVS erbjuder. Även om tyngdpunkten i utredningen ligger på LTHs och Ns verksamheter så bör den också beröra övriga fakulteters bedömningar av intresse och behov. Utredningen ska också innehålla en bedömning av graden av förankring inom universitetet. Genomförande En utgångspunkt för genomförandet har varit att undersöka de faktiska förutsättningarna för etablering av verksamhet på Brunnshög. Här har kontakter tagits med organisationer som är policyskapande, finansierande eller bidrar till strukturell planering (exempelvis LU bygg, SVS, region, kommun, forskningsfinansiärer och utbildningsdepartementet). En annan utgångspunkt har varit att det är de långsiktiga effekterna på LUs verksamhet (forskning, undervisning och interaktion med samhälle)som står i centrum. I detta inkluderats möjligheten att anpassa och strukturera LUs verksamhet på ett sätt som står i samklang med vetenskapsutvecklingen, att utnyttja de två unika forskningsanläggningarna MAX IV och ESS på bästa sätt, att utnyttja de möjligheter som svenska och internationella universitets intresse av etablering av verksamhet vid SVS erbjuder, och att verka och medverka till att bygga upp unik verksamhet i samverkan med andra parter (privata såväl som statliga) som är till gagn för både regionens och Sveriges utveckling. En konsekvens av dessa utgångspunkter är att ekonomiska och organisatoriska frågor har fått stå i bakgrunden och behöver utredas i särskild ordning. Dock har jag i slutet av rapporten gjort ett grovt överslag hur det redovisade intresset för att etablera verksamhet vid Brunnshög kan översättas i lokalbehov. För att bedöma graden av intresse och av förankring så har intressenterna delats in i tre kategorier. Den första är personal involverade i forskning (dekaner, prefekter, avdelningsföreståndare och forskare), den andra är personal involverad i utbildning (utbildningsansvariga och lärare), och den tredje är studenter och doktorander via studentkårerna (LUS, TLTH, och Lunds naturvetarkår). Indelningen är inte strikt då forskare och lärare ofta är oskiljbara. Yttre förutsättningar att etablera verksamhet vid Brunnshög I samband med byggandet av MAX4 och ESS bildades 2011 Science Village Scandinavia AB som ägs av LU (30%), Lunds kommun (35%) och Region Skåne (35%). SVS har en styrelse ledd av Bengt Holgersson (ordf) och med representanter från ägarna. SVS tillgångar utgjordes ursprungligen av Brunnshögsmarken ( kvm), som donerats av Lunds kommun (värde ca 7.5 MKr), ett kontantbidrag på 7.5 Mkr från regionen samt

2 LUs varumärke. Det har senare skett två nyemissioner; en där Lunds kommun och Region Skåne givit kontantbidrag på 8,7 Mkr vardera och LU på 7,5 Mkr samt en där Lunds kommun har bidragit med ytterligare en fastighet (5 000 kvm mark med en gård och en mölla), Region Skåne med kvm mark och LU med ytterligare 5 Mkr. SVS uppgift är att sälja marken med syfte att bygga upp miljöer för akademisk forskning, industriell forskning/utveckling och dessutom att verka för ett Science Center. SVSs ägare har som finansiellt mål att återfå investerade medel samt skälig ränta. I grova drag så skall SVS-området bestå av en kommersiell del ( kvm), en akademisk del ( 50000kvm), ett Science center ( kvm) samt olika serviceverksamheter ( kvm). Tidplanen är ganska osäker och beror på en mängd faktorer som till viss del kommer att beröras nedan. I dagsläget är det närmast förestående att bebygga NÖ hörnet (bl.a. Space-byggnaden) där detaljplan kan vara klar vid årsskiftet. Här finns dock ett potentiellt hot mot tidsplaner p.g.a. osäkerhet kring processen med Strålsäkerhetsmyndighetens godkännande av ESS (verkar dock mer vara en fråga om godkännandeprocess än om strålsäkerhet). Detta hot gäller generellt och är inte specifikt kopplat till denna första detaljplanen. Det finns trots detta ett stort intresse att ingå i planering och att bebygga området från olika byggbolag. Lunds kommun har en storslagen utvecklingsplan för Brunnshögsområdet med bostadsområden, serviceområden och rekreationsområden inplanerade. Till detta kommer satsningen på spårväg för att underlätta transporter mellan området och centrala Lund, en satsning som även kommer att underlätta transporter mellan stora delar av LUs verksamheter och Brunnshög. Lunds kommun deltar även i Region Skånes strategiska arbete med koppling till Brunnshög (se nedan). Regionen Skånes roll är hitintills att dels ha bidragit som finansiär till MAX4 och ESS, och dels att vara delägare till SVS. Utgångspunkten för regionens fortsatta verksamheter med anknytning till Brunnshög är Skånes FoI-råds (FIRS, i FoI-rådet ingår regionen, Lunds kommun, LU med flera) innovationsstrategi kring a) smarta hållbara städer, b) personlig hälsa och c) smarta material. Av intresse för Brunnshög är också det av Region Skåne initierade Material Buisiness Center (Regionen, Invest in Skåne, SVS, LU) vilket finansieras av Strukturfonden (EU) och där man jobbar med modeller för företagsetableringar, vilket är av stort intresse för Brunnshög. Staten är direkt eller via forskningsfinansiärer (Vetenskapsrådet, Vinnova) svensk huvudfinansiär av MAX4 och ESS. Man har dessutom under många år agerat för att samla nationellt och internationellt stöd för anläggningarna. Förutom det vetenskapliga intresset av etableringarna så har staten bl.a. pekat på potentiella synergivinster inom svensk forskning, på möjligheterna till nationell kraftsamling och synbarhet, på möjligheterna till regional utveckling, och på möjligheter till utveckling av svenskt näringsliv. Som ett led i detta fick Vetenskapsrådet i uppdrag att utarbeta en ESS strategi och tillsatte dels en utredare (Peter Honeth) som levererade en rapport i april 2016 och dels en arbetsgrupp, ledd av Karin Markides, som utarbetade en strategi som presenterades i VRs delrapport till uppdraget i maj Även om fokus i rapporterna är det svenska engagemanget i ESS så berörs både synergierna med MAX 4 och behovet av att kraftsamla kring anläggningarna. Huvudslutsatserna i rapporten är att det behövs en nationell ESS samordnare på regeringsnivå och att den i dagsläget regionalt styrda samordningen av kunskaps och innovationsmiljön kring ESS och MAX4 bör övertas av

3 en nationell aktör. Även om det i rapporten påpekas att staten borde tillföra resurser till ansvarstagande aktörer (ex. v. universitet) så finns i dagsläget inga sådana löften. Forskningens syn Intresserade av etablering på Brunnshög Fysik Genomgående för forskarna vid fysikinstitutionen är att man ser institutionens lokaler som mycket dåligt lämpade för utbyte och samarbeten över avdelningsgränserna. Många vittnade om internationella erfarenheter där interaktion mellan forskare stod i centrum och där byggnadsmiljön bejakade detta. Generellt pekades också på ett växande behov av att kunna strukturera om verksamheten efter forskningens behov. Här var exemplen många; materialvetenskap och nanovetenskap med dess förgreningar mot kemi, elektronik och livsvetenskaperna, laserverksamheten med dess verksamheter inom fysik, kemi, medicin, energi etc., astrofysiken med dess närmanden mot partikelfysik. Denna syn framfördes också från andra ämnesområden. Nanometerverksamheten vid LU, NanoLund, har tagit ett inriktningsbeslut att bygga ett nytt renrum på Brunnshögsområdet. Avsikten är att detta renrum skall placeras i omedelbar närhet till ett planerat större renrum för industrinära processutveckling som byggs av en extern aktör (ProNano) och där kontor och viss service kan delas i en gemensam del. Denna flytt av central verksamhet, och i kombination med närheten till speciellt MAX4 men också ESS, gör att avdelningen för fasta tillståndets fysik ser stora fördelar med att flytta hela sin verksamhet till de nya renrummens omedelbara närhet. Här finns dock verksamhet där närheten till biomedicin är önskvärd. Man ser dessutom helst att hela fysiken vid LU flyttar, inklusive flytt av en sammanslagen fysikundervisning, och att det skapas en miljö där det ingår mer än bara fysik. Vid matematisk fysik anser man att om vissa tunga avdelningar flyttar så måste man flytta med. Man prioriterar att hålla ihop fysik, och speciellt att vara nära sina samarbetspartners, och att forskning och undervisning håller ihop. Alla andra argument, såsom avståndet till Brunnshög, anser man vara mindre tunga. Vid avdelningen för synkrotronljusfysik anser man att en eventuell flytt till Brunnshög är önskvärd och okontroversiell. Man önskar, förutom närhet till MAX4, kritisk massa på Brunnshög, att undervisningen flyttar i sin helhet och att man åstadkommer en riktigt attraktiv studentmiljö. Vid avdelningen för kärnfysik ser man klart mer fördelar än nackdelar med en flytt till Brunnshög. Man har exempelvis redan planer på att flytta ny utrustning till ESS. Dock vill inte rymdgeologi flytta sin verksamhet då den ansvarige går i pension om 6 år, och aerosol-lab vill helst vara kvar på designcentrum (enligt Erik Swietlicki den 20/9). Man anser att det är viktigt att hitta ett bra koncept för undervisningen, och om undervisningen flyttar bör hela fysik flytta. Oron gäller enbart finansiering av flytt. Vid avdelningen för atomfysik och Lunds Lasercentrum ser man bara möjligheter. Vissa grupper är dock mindre positiva som medicinsk fotonik som önskar vara nära sjukhuset. Den diskussion som funnits kring risk för minskad studentkontakt har minskat med tiden. Principer: 1) Bör hålla ihop undervisning och forskning, 2) Om flytt, flytta hela atomfysik, 3) Om flytt, så flytta hela fysikum, 4) Helst bör också Kemisk fysik flytta med (+ ev några andra). Man har diskuterat placering och kommit fram med två olika förslag, Ett är att samla LLC intill den tänkta frielektronlasern (ej beslutad men med i MAX4 ritningarna), ett annat är att placera ett LLC lab i direkt anslutning till övrig fysik. Man

4 har planer på ny TW-laser som ger enorma nya möjligheter (kostnad ca100 MKr). En grupp vid LLC utreder för närvarande alternativen. Vid avdelningen för Förbränningsfysik har man idag mycket bra lokaler för sin verksamhet men anser det mycket viktigt strategiskt att LU flyttar verksamhet till MAX/ESS/SVS miljön. Man anser också att forskning och undervisning måste hänga ihop. Förbränningsfysik forskar på applikationer av laserteknologi-diagnostik, en verksamhet som idag kopplar till energivetenskap, förbränningsmotorer och fluidmekanik. Det finns två dedikerade lab i nuvarande byggnaden som kopplat till förbränning och brandteknik. Man ser att dessa verksamheter är viktiga då de bryter vallen mellan ren fysik och tillämpningar. Om flytt så är det därför viktigt att ordna flytt av 4 moduler kring riggen. En liten nackdel för Förbränningsfysik är det något längre avståndet till energi- och brandverksamheterna. Diskussioner med Astronomi, Partikelfysik och teoretisk fysik visar på en del av fysik som primärt har en annan önskan om framtiden. Man vill först och främst hålla ihop dessa avdelningar fysiskt p.g.a. överlappande forskningsområden. Dock önskar Astronomi att sitta kvar i sitt nuvarande hus, medan de andra två kan tänka sig att flytta ihop i någon av fysicums lokaler. Beräkningsbiologi önskar också närhet till samarbetspartners vid sjukhuset. Man ser också helst att undervisningen (Naturvetenskapliga) stannar kvar där den är, och om övrig fysikverksamhet flyttar så bör denna del tas över av de tre avdelningarna. Man förordar att det utförs en analys av konsekvenserna av en eventuell flytt av hela undervisningen. MAX4 är mycket positiv till en etablering av ett campus på SVS marken och anser att det finns möjlighet att göra något på några år som tidigare tagit LU 350 år att genomföra. LTH bildades för 60 år sedan, nu finns en unik chans att se över verksamheten. CTH, UU, DTU och SU talar om outstations som bör förverkligas i ett multi-universitets enhet. Viktigt med föreläsningssalar etc. LU måste ta ledningen. Kemi Vid kemiinstitutionen är det främst tre verksamheter som är positiva till att flytta till Brunnshög i en första omgång. Det gäller Kemisk fysik som består av en spektroskopigrupp och en kemisk syntesgrupp och där båda är mycket positiva till omlokalisering till Brunnshög. De har väldigt lite undervisning men hoppas på mer på Brunnshög. Man ser som positivt att integreras med fysik och att ha gemensam infrastruktur med LLC. Negativt är att flytt tar på krafterna. Den andra verksamheten är ungefär halva Fysikalisk kemi som har starka kopplingar till MAX4 och ESS (Peter Schurtenbergers verksamhet) och den tredje är Sven Lidins verksamhet kring analys och syntes inom oorganisk kemi. På lite sikt kan även mikroskopiverksamheten tänka sig en flytt och då i samband med investering i nya instrument, och detta verkar också gälla NMR centrum. Elektronik Nanoelektronikgruppen är stor användare av renrum och ser det som nödvändigt att flytta till Brunnshög om renrummen placeras där. Vid E-sektionen ser man inte att annan undervisning än den som är knuten till denna verksamhet på master-nivå kommer att påverkas. En annan verksamhet som är av intresse att etablera sig någonstans på SVS (ej i campus nödvändigtvis) är den verksamhet som idag huserar i M-husets maskinhall. Man önskar som komplement till driften av MAX och ESS att utveckla LCAD som är en slags

5 utvecklingsverksamhet av acceleratorteknologi mellan akademi och näringsliv (jmf Uppsala, institut i andra länder som hjälper industri att ta hem industri kontrakt i dessa områden vid konstruktioner som ITER, FEL etc.). Geologi Det finns ett stort intresse, från en i övrigt rätt heterogen grupp forskare/lärare, vid Geologiska institutionen att etablera en hub eller mötesplats på SVS. Institutionen har arbetat en längre tid med synkrotronljusforskning och en SXRTM imaging beam-line på MaxIV hade gynnat geologi. Man tillsätter snart en doktorandtjänst inom neutronljusforskning. Hela syftet med den senare (fakultetsfinansierade) satsningen är att bygga kunskap kring neutronljusforskning lagom till ESS slår upp portarna. De strävar i första hand efter något slags mindre gemensamt kontorsutrymme/lab på SVS. Intresset är förankrat i institutionsledningen. LUNARC och Data centralen Dessa verksamheter är långt fram i processen och har i princip kommit överens om att man önskar flytta till Brunnshögsområdet samt startat utreda koncept för en gemensam byggnad. Utbildningens syn Ledningen för LTHs grundutbildning i fysik ställer sig mycket positiva till en flytt till Brunnshög om merparten av forskningsverksamheten flyttar. LTH har stort behov av moderna, flexibla lokaler som går att anpassa till undervisning som baseras mer på lektioner än föreläsningar och där laborationer inte schemaläggs utan bokas av studenterna. Kostnaderna för lokaler och laborationer gör att samverkan med N utbildningen är mycket önskvärd. Ledningen för Ns grundutbildning anser att det är tråkigt att flytta från mitten på universitetet, men om merparten av fysik flyttar så ser man det som oundvikligt att man flyttar med. Man vill inte se en splittrad fysik (forskning/undervisning). Man ser också att det i förlängningen är önskvärt, bl.a. av ekonomi, att vara integrerade med LTH fysik. Om flytt beslutas så är det viktigt att verksamheten får delta i planeringen tillsammans. Vid Kemiinstitutionen ser man idag inget behov av att flytta grundutbildningen i kemi, men ser som naturligt att relevant utbildning på Master nivå förläggs nära forskningen på SVS området. Ej intresserade av att etablera sig på Brunnshög Detta har varit både lättare att undersöka, men också svårare att verifiera då inte alla institutioner vid de två fakulteterna har kontaktat undertecknad trots uppmaningar. Det senare har tolkats som att intresse för verksamhet vid Brunnshög saknas i dag. Här måste pekas på de tre avdelningarna på fysik som önskar att deras argumentation mot en flytt beaktas innan eventuella beslut fattas. Definitiva nej har meddelats från Väg och Vatten. Biologi har inget intresse av att flytta och är dessutom mot att fakulteten flyttar verksamhet som gör att kostnader ökar och

6 att grundutbildningen splittras. Dock kan LP3 verksamheten komma på tal, även om Biologi inte önskar det. Förfrågningar direkt till Biomedicinsk teknik och Miljö och energisystem har ej lett till positiv återkoppling. Andra fakulteter Medicinska fakulteten avser att bygga ett biologiskt prepareringshus (Flex) nära det medicinska strålröret vid MAX4 och inne på MAX4 mark. I övrigt stödjer man de involverade forskarna i LLC och kommer att vara en god ägare om LP3 skulle önska flytta. I övrigt har man i dagsläget inga planer på att etablera verksamhet på Brunnshög. Följande fakulteter har meddelat att intresse av att etablera verksamhet på Brunnshög ej föreligger: Ekonomihögskolan, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Juridiska fakulteten, Humaniora och teologi, och Konstnärliga fakulteten. LUS, TLTH och Naturvetarkårens syn Kårerna påpekade att även om det finns spännande moment i frågan så är man initialt återhållsamma då de ej hört mycket om detta. De är tveksamma att flytta forskning och undervisning till Brunnshög och hänvisade till en motsatt internationell trend att flytta campus mot centrum (De hade ingen referens). De var tveksamma p.g.a. ett antal frågetecken: Hur skall grundutbildningen ske om utbildningen är splittrad, schemaproblematiken måste tas i ett helhetsgrepp och utvärderas noggrant, hur kan olika utbildningar vid LU kopplas ihop, hur påverkar en flytt av vissa delar av utbildningen andra delar av LTH, påverkar inte detta den totala LU miljön negativt m.a.p. tvärkopplingar mellan utbildningar. Man önskade också att beslutsprocessen tydliggörs och att man blir aktivt involverad i en fortsatt process Slutsatser Det finns ett mycket starkt nationellt, regionalt och lokalt intresse att SVS området utvecklas till ett kunskapscentrum där värden från MAX4 och ESS tas tillvara, och där akademi och näringsliv frodas. Det finns ett starkt stöd från de verksamheter som redovisas nedan, men också från andra intervjuade, att LU planerar och verkar för en etablering på Brunnshög SVS-område. De strategiska argumenten är 1) detta är ett unikt tillfälle för LU att omstrukturera sin verksamhet för att passa dagens forskningsoch undervisnings-läge, 2) detta är ett unikt tillfälle för LU att bli en central spelare i ett av Europas viktigaste kunskapscentra, 3) LU måste skyndsamt dra fördelar av forskningsverksamheterna vid MAX och ESS, 4) detta är ett unikt tillfälle att bygga nya former av samverkansytor mot näringslivet 4) detta är ett unikt tillfälle att inkorporera och verka i närheten av svenska lärosäten och eventuella utländska lärosäten vilket skulle stärka LU. Ett antal verksamheter vid LU har redan uttalat att de avser att etablera verksamhet inom SVS-området. Det är dels två renrumslaboratorier (NanoLund och ProNano) och dels två dataverksamheter (LUNARC och Datacentralen vid LU). I det förstnämnda fallet skall etablering ske i nära samverkan för att bl.a. få

7 maximal lyskraft kring verksamheterna, och i det andra fallet önskas gemensamma och för verksamheten anpassade lokaler. Det finns ett mycket starkt stöd för att flytta merparten av forskningsverksamheten vid Fysiska institutionen, delar av forskningsverksamheten vid Kemiska institutionen samt Nanoelektronik verksamheten vid Elektro- och Informationsteknik till Brunnshög. Det finns ett mycket starkt stöd för att etablera ett mindre arbetsområde från Geologi inför deras engagemang i MAX4 och i ESS vid Brunnshög. Det finns ett mycket starkt stöd för att hålla ihop forskning och undervisning inom fysik, dvs båda verksamheterna skall vara lokaliserade till samma plats. Det finns ett starkt stöd för att samordna de två undervisningsorganisationerna vid fysik. Det finns ett mycket starkt stöd att flytta LTHs fysikundervisning till Brunnshög. Om LTHs fysikundervisning flyttar till Brunnshög så finns det ett stöd för att även Ns fysikundervisning flyttar till Brunnshög. Det finns idag inget stöd för att flytta annan grundläggande utbildning till Brunnshög. Dock finns starkt stöd för att relevant avancerad utbildning på Master-nivå förläggs till Brunnshög. Det finns ett starkt stöd för att LUs verksamhet hålls samlad inom SVS området i ett campus som skall ligga så nära spårväghållplatsen som möjligt. Detta för att underlätta för främst studenter att lätt kunna röra sig mellan LU övriga verksamheter och Brunnshög. Det är också viktigt ur servicesynpunkt då affärer, restauranger, kaféer etc främst kommer att ligga i kvadranten runt spårvägsstoppet. Vid placering av ett campus måste dock hänsyn tas till de tekniska krav från verksamheten som finns. Det finns en önskan att etablera LCAD, ett utvecklingscentrum för acceleratorteknik, på SVS området i samverkan med MAX, ESS och LU. Denna senare verksamhet, som ska ha nära samverkan med industri, behöver inte ligga i LU lokaler på Brunnshög, men inom SVS området. Kommentarer Det finns tre avdelningar (Astronomi, Teoretisk fysik och Partikelfysik) som av forskningsintressen vill vara samlokaliserade. Här är Astronomis första prioritet att vara kvar i sina lokaler. De övriga två kan tänka sig att vara samlokaliserade nära Astronomi, vilket de tolkar som någonstans i de av Fysik lämnade lokalerna. Enligt LU Byggnad är ett sådant scenario mycket osäkert då de av Fysik efterlämnade lokalerna förmodligen kommer att användas, eller byggas om, för helt andra ändamål. Andra lokallösningar är förmodligen mer sannolika (Kemicentrum, ). De tre ovanstående avdelningarna ser i ett stanna scenario också en möjlighet att överta ansvaret för Ns undervisning och fortsätta denna där den bedrivs nu. Även om deras förslag har stöd internt så står önskan i kontrast till prioriteringarna vid övriga fysikavdelningar. Avdelningen för Fasta tillståndets fysik önskar att man förlägger campusbyggnaden i anslutning till renrummen. Kryoverksamheten behöver utredas i särskild ordning. Verksamheter där intresse kan finnas, men där jag ej lyckats få kontakt, är LP3 samt verksamheten kring Hall/Ritzima vid Maskinteknik.

8 En möjlig tidplan I ett normalfall där beslut fattas i god tid och inga större hinder i tillståndsprocesser inträffar kan en lokalisering av LUs verksamhet enligt ovan kunna ske enligt följande. Under skulle renrumsbyggnader kunna vara klara för att tas i bruk. Två år senare kunde övrig verksamhet kunna flytta till SVS. Lokalbehov Detta är en mycket grov uppskattning endast avsedd som en indikation på lokalbehov, siffror som måste verifieras vid fortsatt arbete. Flytt av verksamhet enligt ovan inklusive fysikutbildning kvm Flytt av undervisning utan fysikutbildning kvm Graden av förankring Bland den forskande personalen är det en stark majoritet bakom de åsikter som finns redovisade. Bland utbildningsansvariga finns det ett mycket gott stöd från LTH-lärare medan jag uppfattar att stödet från N-lärare är gott men inte lika homogent som från LTH. Studenterna har ännu inte varit involverade i frågan till den grad att de kan formulera ståndpunkter som är förankrade. Rekommendationer från utredaren Det är av stor vikt att LU under 2017 fattar beslut om sin avsikt angående SVS området. Detta bör ske på så hög nivå som möjligt och åtföljas av en tydlighet från de olika ledningsnivåerna. Stor risk finns för att ett vänteläge eller osäkerhet inverkar negativt på verksamheterna för lång tid framöver. Om LU beslutar för att etablera verksamhet inom SVS området bör ett sådant beslut åtföljas av en tidplan. De ekonomiska konsekvenserna bör utredas omedelbart och en finansiell plan bör upprättas. En konsekvensanalys av en eventuell flytt av undervisningen till SVS området bör utföras. Studenterna bör omedelbart involveras i arbetet Om flytt beslutas så är det mycket viktigt att alla avdelningar och berörda involveras i planeringsprocessen. De flesta intervjuade betonar starkt att nyckeln till framgång är att skapa en integrerande miljö Utredningen har fokuserat på de verksamheter som har sett ett behov av eller fördelar med att flytta sin verksamhet till SVS området. För att skapa ett riktigt starkt campus bör LU överväga att flytta även andra verksamheter till SVS området.

9 Personer som intervjuats Markus Aldén, Professor Förbränningsfysik Fredrik Andersson, Dekan Ekonomihögskolan Åsa Bergenudd, LU byggnad Ann-Katrin Bäcklund, Dekan Samhällsvetenskapliga fakuteten Tomas Brage, Studierektor fysik (N) Mikael Calner, Professor Geologi Knut Deppert, Prefekt Fysiska institutionen David Edvardsson, Utbildningsdepartementet Leif Eriksson, Vetenskapsrådet Anders Follin, Teknisk chef Lunarc Hans Fransson, Skanska Linus Hammarlund, ordförande TLTH Dan Hessman, Avdelningsföreståndare Fasta tillståndets fysik Johan Holmberg, Vetenskapsrådet Peter Honeth, Utredare åt Vetenskapsrådet Anders Johansen, Professor Astronomi Anders J Johansson, Professor Elektro. Och informationsteknik Ulf Karlsson, Professor LiU och tidigare KTH Daniel Kronman, Region Skåne Tomas Laurell, Professor Biomedicinsk teknik Sven Lidin, Prefekt Kemiinstitutionen Jonas Lindman, Föreståndare Lunarc Ulrika Lindmark, VD Scienence Village Scandinavia Heiner Linke, Professor NanoLund Andreas Lundberg, Skanska Ida Lunga, ordförande Lunds naturvetarkår Christer Löfgren, Professor Biologi Anders Mikkelsen, Professor Synkrotronljusfysik Elisabeth Nilsson, Studierektor fysik (LTH) Lars J Nilsson, Professor Miljö och energisystem Tönu Pullerits, Professor Kemisk fysik Christoph Quitmann, Föreståndare MAX4 Dirk Rudolph, Professor Kärnfysik Mia Römmar, Dekan Juridiska fakulteten Lars Samuelson, Professor NanoLund Peter Samuelsson, Professor Matematisk fysik Björn Sanders, ordförande LUS Daniel Sjöberg, Prefekt Elektro- och informationsteknik Sven Stafström, GD Vetenskapsrådet Erik Swietlicki, ordförande Lunarc Olov Sterner, Dekan N Lars Wadsö, Professor Byggnadsmaterial Claes-Göran Wahström, Professor Atomfysik Lars-Erik Wernersson, Professor Nanoelektronik Lynn Åkesson, Dekan Humaniora och teologi Torsten Åkesson, Professor Partikelfysik Viktor Öwall, Dekan LTH

10 Risk finns för att någon person som blivit intervjuad inte finns på listan. Detta är i så fall oavsiktligt och helt mitt fel. Förutom intervjuer och samtal så har arbetet presenterats och diskuterats i olika stadier med en lång rad grupper, styrelser och möten. Rektor LU har också vid ett tillfälle informerats om arbetets gång. Lund 17 december 2016 Pär Omling