Kontakt: Leif Sjöberg Telefon:

Transkript

1 Vattenfall AB (publ) Miljö- och energidepartementet Dnr M2017/01702/Ee Datum: Kontakt: Leif Sjöberg Telefon: Vattenfalls synpunkter på Energimarknadsinspektionens rapport 2017:05, Ny modell för elmarknaden (Ei R2017:05) 1. Inledning Vattenfall avser härmed att inkomma med följande synpunkter på Energimarknadsinspektionens ( Ei ) rapport. Vattenfalls generella inställning Vattenfall stödjer i huvudsak Ei:s förslag samt ställer sig positivt till att reformen genomförs. Vattenfall har fått möjlighet att delta i referensgrupper som Ei organiserat och därmed fått möjlighet att delta i utformningen av Ei:s rapport. Det kan konstateras att lagförslaget är på rätt väg men att det inte är färdigarbetat. På grund av detta återstår många frågor att lösa innan reformen genomförs. Vattenfall ställer sig också huvudsakligen bakom Energiföretagen Sveriges ( Energiföretagen ) remissvar. Särskilt kritiskt är Vattenfall till att konsekvensen av att ett elhandelsföretag brister i betalning till ett enskilt elnätsföretag leder till att elhandelsföretaget utesluts från hela marknaden, och inte endast från aktuellt elnätsföretags nätområde, se vidare nedan under avsnitt 4.6. Vattenfalls uppfattning är också att skyddet för konsumenter med betalningssvårigheter har blivit alltför undermåligt i Ei:s förslag. Här för Vattenfall fram ett eget förslag till lösning under avsnitt 5.4 nedan. Denna lösning har förts fram till Ei av såväl Vattenfall som av Energiföretagen under det pågående arbetet men detta har tyvärr inte hörsammats av Ei. Därutöver är det av vikt att den slutliga utformningen av den framtida marknadsmodellen är så flexibel att den inte utesluter anpassningar av respektive aktörs roller i ett framtida förändrat energilandskap. Reformens måluppfyllnad och framtidssäkring Ei anger i rapporten att kundernas situation förbättras genom att det blir enklare att vara kund på elmarknaden, att elhandelsföretag kommer att kunna konkurrera på lika villkor, att kunder blir mer aktiva genom att de måste välja ett elhandelsföretag samt att en elmarknadshubb kommer att effektivisera informationsutbytet på elmarknaden. Vattenfall AB (publ) Adress: Stockholm Besök: Evenemangsgatan 13, Solna info@vattenfall.com VAT. SE

2 Vattenfall instämmer i att Ei:s förslag leder i den riktningen. Den elhandlarcentriska flyttprocessen och samlad fakturering för el- och nätkostnad kommer att innebära att kunderna kommer att behöva ha kontakt med endast en aktör på elmarknaden i de allra flesta fall. Slopandet av anvisningsavtalen tillsammans med samlad faktura kommer att leda till konkurrens på mer lika villkor och en elmarknadshubb har potential att, rätt utformad, leda till ett effektiviserat informationsutbyte på elmarknaden. Elmarknaden är därutöver under ständig förändring och denna utveckling synes inte stanna av. Tvärtom står elmarknaden inför nya utmaningar för att kunna hantera en gradvis omställning till mer decentraliserad och variabel produktion som kommer att ställa nya krav på våra elnät, alltifrån stamnätet till de lokala elnäten. Vi ser även utmaningar rörande regional och lokal nätkapacitet i form av regionala effektbrister. Detta påverkar framförallt våra storstadsområden och dess tillväxtmöjligheter. För att ha möjlighet att hantera detta är det av stor vikt att marknadsmodellen inte begränsar elnätsföretagens möjlighet till bilaterala överenskommelser avtalsmässigt rörande laststyrning. Ei tar i sin rapport Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet (Ei R2016:15) upp ett flertal förslag på hur nätföretagen ska kunna bidra till ökad efterfrågeflexibilitet genom information och nättariffer. Det är viktigt att dessa förslag anpassas så att de även fungerar i en elhandlarcentrisk modell. Detsamma gäller även vid test av pilottariffer. Möjligheter till direkta kontakter mellan kunderna och elnätsföretagen är också nödvändigt för att inte sätta hinder för utvecklingen av sådana lösningar. Dessa utmaningar kommer också innebära att nya lösningar behöver övervägas även i slutkundsledet där nya aktörer kan tillkomma och etablerade aktörer kan komma att erbjuda nya tjänster i form av exempelvis flexibilitetstjänster. Ei:s förslag tar delvis höjd för detta genom att tillse att även s.k. energitjänsteföretag får tillgång till marknadsinformation på mer lika villkor genom ett de ges tillträde till elmarknadshubben samt genom att elnätsföretagen även fortsatt kommer att ha en avtalsrelation med kunderna och nättarifferna fortsatt ska ha genomslag i slutkundsledet. Vattenfalls mening är att en elhandlarcentrisk modell där kundens kostnad faktureras samlat är den mest lämpliga modellen för att möta de framtida utmaningarna eftersom kunderna behöver agera på den samlade prissignalen som kan komma att behöva styras dels på tillgänglig produktion (grossistpriset på el) och dels på tillgänglig nätkapacitet (effekttariff). Denna reform bygger på ett nordiskt samarbete där ambitionen har varit att harmonisera de nordiska slutkundsmarknaderna för el. Detta är en ambition som Vattenfall stödjer. Det är därför viktigt att detta perspektiv inte tappas bort när reformen genomförs i respektive land. Vattenfall vill därför uppmana till fortsatt fokus i denna del och att marknadsdesignen följs upp gemensamt mellan länderna för att uppnå en så fullständig harmonisering som möjligt. I det följande lämnar Vattenfall synpunkter på Ei:s förslag i respektive avsnitt. 2. Avsnitt 2, Informationshantering på elmarknaden En elmarknadshubb ska införas Vattenfall stödjer att det införs en elmarknadshubb på elmarknaden i Sverige. Initialt kommer det att vara kostnadsdrivande men på sikt bör det effektivisera marknaden till gagn för marknadsaktörerna, elanvändare och de som själva producerar el, framför allt med en förväntad tillväxt i marknaden för energitjänsteföretag. Det är naturligt att Svenska kraftnät står som huvudman för elmarknadshubben då denna lösning även valts i de övriga nordiska länderna. Sid 2 (26)

3 Det ska vara obligatorisk för vissa aktörer att använda elmarknadshubben Vattenfall stödjer att det för vissa aktörer ska vara tvingande att använda elmarknadshubben för informationsutbyte. Därutöver bör övervägas om även kontoföringsmyndigheten enligt lagen om elcertifikat, dels tillsynsmyndigheten enligt lagen om ursprungsgarantier bör vara obligatorisk aktörer. Avsikten är som Vattenfall uppfattat det att dessa myndigheter ska hämta de mätvärden som rapporteras avseende elcertifikat och ursprungsgarantier via elmarknadshubben. En elanvändare som själv handlar med el behöver inte ingå avtal med en elleverantör för att få leverans av el till en uttagspunkt enligt 8 Kap, 5. Därmed bör denna elanvändare själv vara en aktör på elmarknadshubben och själv ha ansvar att rapportera vilka uttagspunkter som denne ansvarar för samt vem som har balansansvar för uttagspunkterna. Vattenfall utgår från att det är samma kategori av elanvändare som avses i ellagen 8 Kap. 5 3 st och i 8 Kap st även om de beskrivs på olika sätt. Om det är samma kategori av elanvändare som avses bör det förtydligas och samma terminologi användas. I uppräkningen av obligatoriska aktörer innefattas den som levererar el till ett koncessionspliktigt nät. Vattenfall finner ingen förklaring till vilka aktörer som avses med den skrivningen. En tolkning kan vara att det är elproducenter som matar in el till ett koncessionspliktigt nät som avses. Om det är (alla) elproducenter som avses menar Vattenfall att det är ett för långtgående krav. Det är inte rimligt att mikroproducenter och de som säljer hela sin inmatning till en elhandlare ska vara egen aktör på elmarknadshubben. I de fallen bör det vara tillräckligt att rapportering till elmarknadshubben hanteras av elhandelsföretaget. Vattenfall ser en risk för att exempelvis Energitjänsteföretag, trots att kundens uppgifter finns tillgängliga via elmarknadshubben, väljer att efterfråga uppgifter direkt från marknadsaktörerna med hjälp av fullmakt från kunden. För att undvika en sådan kostnadsdrivande fullmaktshantering vore det önskvärt om det även var tvingande för dessa energitjänsteföretag att hämta dessa data från elmarknadshubben. På grund av detta bör skrivningen i 3 kap 10 ellagen, om att rapportering av mätresultat även på begäran ska ske till ett företag som elanvändaren eller elproducenten utsätt, ändras så att den anpassas till den nya informationsmodellen. Det framgår inte av Ei:s rapport om det är möjligt för en aktör att anlita ett ombud för att hantera kommunikationen med elmarknadshubben. Det bör därmed tydliggöras om även ombud för aktörer kommer att kunna ansöka om att bli registrerade som användare av elmarknadshubben. Även sådana ombud måste i sådant fall omfattas av samma krav som aktörerna för att tillförsäkra skydd av skyddade personuppgifter och hemliga anläggningar. För att uppstarten av elmarknadshubben ska fungera smidigt behöver aktörerna på elmarknaden kunna ansöka om att bli registrerad användare en tid innan all kommunikation via elmarknadshubben startar. Därmed behöver det finnas ikraftträdandebestämmelser kopplat till detta. Denna fråga är även kopplad till aktörernas möjlighet att lämna ut personuppgifter till elmarknadshubben i enlighet med dataskyddsförordningen ( GDPR ) även under migreringsfasen, se vidare under nedan. Av lag om elmarknadshubb framgår att villkor för att bli registrerad som användare av elmarknadshubben ska meddelas i föreskrifter. Vattenfall menar att det därutöver finns anledning att överväga om dessa föreskrifter även behöver kompletteras med ett avtal mellan den som ansvarar för driften av elmarknadshubben och de registrerade aktörerna. Registrering av uppgifter i elmarknadshubben Först vill Vattenfall påtala att de registrerade användarna kan inte registrera några uppgifter i elmarknadshubben de kan endast rapportera in uppgifter som sedan ansvarig för driften av elmarknadshubben registrerar i elmarknadshubben via ett automatiserat förfarande. De Sid 3 (26)

4 registrerade användarna kan således inte ta ansvar för vad som registreras i elmarknadshubben men väl för de uppgifter som de rapporterar till elmarknadshubben Elmarknadshubbens och aktörernas ansvar Det behöver klarläggas på vilken nivå registrerade användare har ansvar för upprätthållandet av inrapporterade uppgifter. Vattenfall anser att ansvaret ska begränsas till att rapportera in ändrade uppgifter när till exempel slutkunden delger ändringar till aktören eller när fel avseende andra uppgifter upptäcks. Det är inte rimligt att aktörerna ska bevaka att inrapporterade uppgifter inte ändrats eller förvanskats och inte heller att aktörerna ska ha ansvar för att kontrollera att inrapporterade uppgifter blivit korrekt registrerade. Ansvaret för felaktigheter som kan uppstå till exempel på grund av tekniska fel eller handhavande fel i själva elmarknadshubben måst åvila den som ansvarar för driften av elmarknadshubben. Det finns även tillfällen när uppgifter som rapporterats in ändras i enlighet med ellagen av den som ansvarar för elmarknadshubben (till exempel vid anvisning enligt ellagen 6 kap 11, ). Det måste även i dessa fall finns ett ansvar för uppgiftens korrekthet och det kan inte vila på någon registrerad användare av elmarknadshubben. Den som ansvarar för driften av elmarknadshubben ska därutöver enligt Ei:s förslag genomföra aggregeringar av mätdata samt ta fram underlag för fakturering och avräkning. Det finns heller inget utpekat ansvar för korrektheten i dessa uppgifter. Vattenfall menar att det inte är acceptabelt att, som registrerad användare, vara utelämnad till att använda uppgifter som ingen har ansvar för att tillse att de är korrekta. Sammantaget framstår det som om att den som ansvarar för driften av elmarknadshubben inte åläggs något juridiskt eller ekonomiskt ansvar gentemot de registrerade användarna för eventuella fel i elmarknadshubben. Detta riskerar att skapa en situation där aktörerna bibehåller egna processer för att kontrollera att elmarknadshubben erhåller rätt information och beräkningar. Detta kommer att förhindra att eftersträvad effektivisering uppnås, se vidare under kommentar till avsnitt 9.1, 20 nedan Rättelser i elmarknadshubben Det framgår att den som ansvarar för driften av elmarknadshubben ska redovisa rättelser till de registrerade användare som berörs av rättelsen. Vattenfall ser behov av att det redovisas i mer detalj vad detta krav innebär. För vissa uppgifter är det av stor vikt att berörda aktörer omgående får vetskap om att en ändring skett, t.ex. mätdata, strukturdata förändringar, varför dessa ändringar behöver skickas till berörda aktörer. När det gäller kunduppgifter är det inte ovanligt att en elanvändare har flera anläggningar och avtal med olika elhandlare på dessa. Det framgår inte vilken av elhandlarna som i detta fall ansvarar för att hålla kundens uppgifter uppdaterade. Likaså behöver det klargöras vem som ansvarar för kunduppgifternas korrekthet när en elanvändare dels har en pågående elleverans, dels har en ny elhandlare som tar över leveransen några månader fram i tiden Registerinnehåll I förslaget till lag om elmarknadhubb listas registerinnehåll i 7. Denna förteckning behöver kompletteras med att elmarknadshubben får innehålla uppgifter om de registrerade aktörernas och deras kontaktpersoner samt deras kontaktinformation för olika ärenden. Vidare noterar Vattenfall att listan inte innehåller alla de uppgifter som Svenska kraftnät (Svk) i sin dokumentation av informationsmodell, processer och BRS:er menar ska behandlas i elmarknadshubben för att elmarknaden ska fungera smidigt. Vattenfall vill även lyfta fram att det är Sid 4 (26)

5 viktigt att inte mer uppgifter än vad som behövs för att uppfylla de krav som ställs i 3 och 6 registreras i elmarknadshubben eftersom det vore oförenligt med dataskyddsförordningen när det gäller personuppgifter och vara ineffektivt och kostnadsdrivande när det gäller andra uppgifter Migrering och idrifttagande Ei uppger i rapporten att det behövs ikraftträdandebestämmelser för att befintlig strukturdata, kundoch avtalsuppgifter ska finnas i elmarknadshubben i ett första skede vid uppstart av elmarknadshubben. Vattenfall instämmer i detta och menar att det är viktigt att det klargörs vilken aktör som har ansvar för att rapportera in respektive data. Ei nämner att elnätsföretag och elhandlare ska rapportera in uppgifter i ett första skede. Emellertid saknas förslag till lydelse på dessa ikraftträdandebestämmelser. Då inledande aktiviteter är planerade redan till slutat av 2017 så brådskar det med att få fram sådana bestämmelser. Det kan även finnas orsak att utvärdera om den som själv handlar med el på grossistmarknaden och elproducenter som inte direkt säljer den el som matas in på koncessionspliktigt nät till en elhandlare kommer ha något rapporteringsansvar i det initiala skedet och om inte, klargöra att så inte är fallet. Det behöver även klarläggas hur elanvändares och elproducenters begäran att mätdata ska skickas till ett av dessa utpekat företag ska rapporteras in i elmarknadshubben i det initiala skedet. Inför idrifttagandet av elmarknadshubben förväntas aktörerna testmigrera och migrera personuppgifter samt även genomföra tester av systemet. Vid dessa aktiviteter kommer personuppgifter behandlas. Såsom Vattenfall uppfattar GDPR kan det inte uteslutas att elanvändarnas uttryckliga samtycke kommer att behöva inhämtas för att genomföra de behandlingar av personuppgifter som görs vid testmigrering och migrering om det inte finns lagstöd för att aktörerna ska lämna ut denna data. Därmed riskerar hela migreringen till elmarknadshubben inte bli genomförbar innan lagstöd finns dels för migreringen, dels för hanteringen av personuppgifter under uppbyggnaden av den IT-plattform som Elmarknadshubben är. Behandling av personuppgifter Rapporten hanterar endast i begränsade delar frågor om personuppgiftshantering. I de delar som dessa frågor är berörda har nuvarande personuppgiftslagen ( PUL ) legat till grund för bedömningarna. Vid tidpunkten för elmarknadshubbens införande samt under migreringsarbetet kommer PUL inte vara gällande lag i Sverige. Med anledning av detta ser Vattenfall behov av klargörande av bland annat följande frågeställningar. i) Personuppgiftsansvarig/personuppgiftsbiträde I den nya dataskyddsförordningen förändras personuppgiftsbiträdets roll. Personuppgiftsbiträdet kommer att få nya skyldigheter och ett betydligt utökat eget ansvar för personuppgiftsbehandlingen. I ett flertal situationer kommer även personuppgiftsbiträden att omfattas av samma skyldigheter som gäller för personuppgiftsansvariga. De nya skyldigheterna avser exempelvis att föra register över behandlingen och ett större ansvar för att tillse att nödvändiga säkerhetsåtgärder finns implementerade. I förslag till lag om elmarknadhubb har Svenska kraftnät fått rollen som personuppgiftsansvarig. Givet de många informationsutbyten och hanteringar av information som avses ske i elmarknadshubben, skulle Vattenfall dock önska att en analys presenterades över i vilka avseenden elmarknadshubbens övriga aktörer kan anses vara personuppgiftsansvariga alternativt personuppgiftsbiträden åt Svenska kraftnät. Frågan är av stor betydelse givet att GDPR innebär ett såväl ökat administrativt ansvar som ekonomiskt/juridiskt sanktionsansvar för personuppgiftsbiträden. Sid 5 (26)

6 ii) Om aktörer anses vara personuppgiftsbiträden Om elmarknadshubbens processer och informationsflöden innebär att dess aktörer kommer att inneha en roll som personuppgiftsbiträden, behöver ett sådant ansvar regleras i lag eller i avtal mellan biträdena och den personuppgiftsansvarige. Detta i syfte att reglera frågor om bland annat: a) vilka säkerhetsåtgärder som parterna behöver vidta och upprätthålla, b) Hur registerhållning ska utföras och hur rapportering av olika personuppgiftsbehandlingar ska rapporteras till elmarknadshubben. I elmarknadshubben behöver inte endast personuppgifter kopplat till elanvändare och producenter behandlas utan även personuppgifter kopplade till registrerade användare, såsom kontaktpersoner och kontaktuppgifter hos marknadsaktörerna för olika typer av ärenden. Därmed behöver lagstiftningen kompletteras med att uppgifter i elmarknadshubben får lämnas ut och behandlas för ingående, ändring och avslutande av avtal, ärendehantering aktörerna emellan och relativt den som ansvarar för driften av elmarknadshubben. Vattenfall anser att listan över för vilka ändamål som personuppgifter registrerade i elmarknadshubben får behandlas inte är komplett för att elmarknaden ska fungera. Exempel på ändamål som saknas är elnätsföretagens behov att hämta in kontaktuppgifter till kunder i nätområdet för hantering av förpliktelser i nätavtal såsom t.ex. hantering av avbrottsavisering och skadestånd vid strömavbrott och elkvalitetsfrågor. Därutöver saknas hantering av registrering, ändring och avregistrering av tilldelning av elcertifikat samt registrering, ändring och avregistrering av tilldelning av ursprungsgarantier; nät- och leverantörsavräkning. Punkt 6 och 7 bör ersättas med en punkt, Avräkning, för att inte skapa osäkerhet kring att samtliga olika typer av avräkning omfattas. Vattenfall ställer sig frågande till i vilket syfte kvotplikt ska behandlas i elmarknadshubben. Inrapportering av kvotpliktig elanvändning förutsätter Vattenfall ska ske enligt dagens regelverk då inga förslag till ändring kopplat till det föreslås i lagen om elcertifikat. Utlämnande av uppgifter Det anges att den som inte är kund ska lämna godkännande för att uppgifter ska få lämnas ut. Formellt är elanvändaren/producenten kund till elhandlaren/elnätsföretaget/energitjänsteföretaget i och med att elanvändaren/producenten ingått ett juridiskt bindande avtal med elhandlaren/elnätsföretaget/energitjänsteföretaget. Om det är förekomsten av registrering som kund i elmarknadshubben som avses så bör det preciseras. Avsikten synes vara att när avtal sedan ingåtts, så ska aktören ha löpande tillgång till information om kunden. Detta framgår dock inte tydligt i lagstiftningen varför detta bör förtydligas. Tveksamhet synes också ha uppstått om detta gäller för kunder till alla registrerade aktörer i elmarknadshubben, även energitjänsteföretag, varför även detta kan behöva klargöras. Det bör därmed även övervägas om ett godkännande om att uppgift får lämnas ut ska gälla endast för en begränsad tid. Syftet med samtycket bör vara att tillfälligt få ut uppgifter från elmarknadshubben till dess avtal ingåtts och det bör således endast vara giltigt för den situationen. När det gäller inflytt ifrågasätter Vattenfall att det är tillräckligt att elhandelsföretaget får tillgång till anläggnings-id och säkringsstorlek eller abonnerad effekt. Enligt 11 Kap 13 ska ett antal uppgifter lämnas till kund innan avtal ingås eller bekräftas. För att elhandelsföretaget ska kunna leva upp till detta anser Vattenfall att elhandelsföretaget har behov av att få tillgång till följande uppgifter; Anläggnings-ID och områdes-id, anläggningens förväntade årsenergi (många elavtal har prisuppgifter och/eller faktureringsvillkor som styrs av den uppgiften), möjliga och rekommenderad nättariff(er) (förutsatt att uppgift om elnätspris och dess konstruktion ska lämnas innan avtal ingås och för att kunden när den tecknar sitt elavtal ska kunna göra eventuellt val av nättariff). Det bör även gå att få uppgift om det finns en tillhörande inmatningsanläggning med mottagningsplikt. Om så är fallet behöver motsvarande uppgifter kopplat till den anläggningen Sid 6 (26)

7 också gå att hämta för att kunden ska kunna teckna ett avtal även för inmatningen. I detta fall finns inte motsvarande lagkrav i ellagen men det är rimligt att ge information på motsvande nivå även för avtalet om inmatning. Slutligen behövs även uppgift om anläggningen är till - eller frånkopplad. Detta för att kunna ge kunden besked om en extra avgift för jourinkoppling kan bli aktuell vid inflyttning som sker samma dag som avtalet ingås. Vad gäller fullmakter för att godkänna att uppgift får lämnas ut kan det inte uteslutas att sådana kan förekomma i en ganska stor omfattning. Det är därför av stor vikt att processen för att hantera dessa är effektiva och standardiserade. Av rapporten framgår att den som ansvarar för elmarknadshubben, tillsammans med branschen lämpligen kan ta fram standardiserade fullmakter. Emellertid skulle en sådan standard då inte bli obligatorisk att använda. Därav bör det framgå åtminstone i föreskrift att sådana standardiserade fullmakter ska tas fram och användas av de registrerade aktörerna. Funktioner i elmarknadshubben Det är av största vikt för att den tekniska lösning som ska utvecklas för att kunder och aktörer ska kunna lämna ett godkännande om att en uppgift får lämnas ut är modernt och användarvänligt med hög prestanda och tillgänglighet för att säkerställa att det inte blir ett hinder när elanvändarna/producenterna ska göra aktivt val av elhandelsföretag. Det är således centralt för att rörligheten på elmarknaden inte ska påverkas negativt. Det är också av vikt att ta höjd för att juridiska personer med enkelhet ska kunna lämna ett sådant godkännande vilket kan vara mer komplicerat med hänsyn till regler kring behörighet och befogenhet inom bolag. Detta är något som har visat sig komplicera företagens interaktion med elmarknaden i Danmark. Vidare behöver tas höjd för att den tekniska lösningen även ska fungera för utländska medborgare, även de som är boende i andra länder har elavtal för sina sommarstugor eller bostäder i Sverige. När Svenska kraftnät utvärderar om elanvändare och producenter ska ha direktåtkomst till elmarknadshubben eller inte bör det beaktas att elhandelsföretagen inte kan ta ansvar för att uppgifter om de elanvändare och producenter som är kunder till dem är korrekta om elanvändaren/producenten själv tillåts rapportera in ändrade kunduppgifter till elmarknadshubben. Det är viktigt för att ansvarsfördelningen ska kunna fungera att den som har ansvaret för en uppgifts korrekthet också är den som rapporterar in ändringar till elmarknadshubben. Kundernas administration av godkännanden löses med fördel via någon form av gränssnitt till elmarknadshubben. Tillgång till detta gränssnitt kan förslagsvis ske hemsidor hos elhandlare och energitjänsteföretag som är registrerade användare av elmarknadshubben. Det föreslås att det i Elmarknadshubben ska finnas en funktion för register över vilken aktör som inhämtar vilka uppgifter. Det bör övervägas om det inte är nödvändigt att 7 i lagen om elmarknadshubb behöver utvidgas för att ge utrymme för ett sådant register. Direktåtkomst, sökning och gallring av uppgifter När det gäller för vilka syften direktåtkomst till uppgifter ska vara möjlig så hänvisar Vattenfall till kommentarer i avsnitt Behandling av personuppgifter och Utelämnade av uppgifter under avsnitt 2.4 och 2.5 ovan. Aktörerna kommer därutöver behöva ha direktåtkomst till uppgifter koppat till andra aktörer på marknaden, till exempel: faktureringsuppgifter när ett elnätsföretag ska fakturera en elhandlare och kontaktuppgifter avseende mätutredning eller andra ärenden. I vissa fall är detta personuppgifter i Sid 7 (26)

8 andra fall inte. Det är oklart om systemet med godkännande för utelämnande av uppgifter även ska gälla i dessa fall. Aktören uppfyller kriteriet att inte vara kund hos den andra aktören. Det är även viktigt att det säkerställs att uppgifter får lämnas ut från elmarknadshubben till e-sett, kontoföringsmyndigheten enligt lagen om elcertifikat och tillsynsmyndigheten enligt lagen om ursprungsgarantier eller när tillsynsmyndigheten har fått tillstånd av aktören att hämta data från elmarknadshubben. Elanvändaren är inte kund hos någon av dessa aktörer vilket gör att 16 skulle kunna vara tillämplig. Vidare bör det klargöras hur det samtycke som en aktör kan lämna för att Ei ska kunna hämta ut uppgifter från elmarknadshubben i samband med tillsyn enligt 6 p 12 ska hanteras i elmarknadshubben. Det bör också klargöras att Ei har rätt att hämta uppgifter om elanvändare/producenter i denna situation. Skadestånd Se ovan under punkt Avsnitt 3, En grossistmodell på elmarknaden En grossistmodell bör införas på den svenska elmarknaden Grossistmodellen Vattenfall stödjer förslaget att den svenska slutkundsmarknaden för el bör organiseras utifrån en grossistmodell avseende de ekonomiska transaktionerna. Kunden kommer i modellen att ha två avtal, ett med elhandelsföretaget avseende elhandel och överföring av el samt ett med elnätsföretaget avseende den fortvariga anslutningen till elnätet. Grossistmodellen renodlar roller och ansvar för elhandlare och elnätsföretag och den förenklar för kunderna som kommer ha kontakt med elhandelsföretaget i de allra flesta ärenden. Kunden kommer att få en faktura avseende både elhandels- och elnätskostnader från elhandelsföretaget som också naturligt har det fulla ansvaret för alla fakturafrågor och betalningar. Kunden kommer enligt förslaget att ha elhandelsföretaget som enda motpart vid fakturafrågor och förbrukningstvister. Modellen innebär vidare att kunden alltjämt har en relation med elnätsföretaget i vissa frågor som avbrott, leveranskvalitet och skadestånd. I den konsekvensanalys som redovisats av Ei framgår att Ei:s förslag i allt väsentligt är samstämmigt med grossistmodell steg 2 såsom den beskrivits i den kostnadsnyttoanalys som Sweco utfört på uppdrag av Ei. Vattenfall ifrågasätter att så verkligen är fallet eftersom den modellen förutsätter en mer omfattande hubblösning än den som nu är planerad. Oavsett detta anser Vattenfall att grossistmodellen steg 2, som innebär att det finns en funktion i elmarknadshubben som beräknar den totala nätavgiften baserat på uppgifter som rapporterats in av nätägaren, bör införas först efter en mycket noggrann analys. Vattenfall anser att följande frågor först behöver utredas och beslutas. Ansvarsförhållandena i hubben avseende beräkningen av nätavgiften inkl. ekonomiskt ansvar för felberäkningar. Hur harmoniseringen av tariffstrukturen ska genomföras, bland annat mot bakgrund av kraven på transparens, enkelhet samt styrning när det gäller efterfrågeflexibilitet. De samhällsekonomiska vinsterna av steg två är svårbedömda, bland annat mot bakgrund av att nätägaren i förslaget åläggs att kontrollera nätavgiftens riktighet och därför tvingas ha kvar system för beräkning av nätavgiften. Sid 8 (26)

9 Debitering av nätavgiften Vattenfall anser att det är rimligt att nätavgiften förs vidare till kund utan att det görs några ändringar i vare sig pris eller tariffstruktur. Vattenfall förordar att kunderna tillförsäkras full transparens avseende de olika priskomponenterna i nätavgiften, såsom fasta avgifter, effektavgifter och överföringsavgifter, det är även viktigt att vissa poster såsom energiskatt, myndighetsavgifter och övriga ersättningar redovisas separat. Det är dock inte nödvändigt att priskomponenterna redovisas på elräkningen. Ett lämpligare sätt att åstadkomma full transparens för kunderna är att alla uppgifter görs tillgängliga via Internet, t ex via elhandlarens Mina Sidor. Vattenfall förordar vidare att sådana ersättningar som normalt utbetalas periodiskt, som nätnyttoersättning till elproducenter, ska utbetalas via elhandlare genom en avdragspost på kundens faktura. Vattenfall anser att avbrottsersättning ska kunna utbetalas via den elhandlare som kunden har vid utbetalningstillfället, i det fall kunden bor kvar på anläggningen. Om kunden inte bor kvar på anläggningen bör det istället ankomma på elnätsföretaget att utreda hur utbetalningen ska nå fram till kunden. För att detta ska fungera anser Vattenfall att dessa processer måste regleras i lag eftersom det måste vara obligatoriskt för alla aktörer att hantera dessa ersättningar elhandlarcentriskt och därmed anses ingå i elhandlarens normala roll och ansvar. Vidare behöver processer och fält i elmarknadshubben skapas så att dessa ersättningar kan utbetalas på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. Skadestånd är däremot en fråga mellan nätägaren och den specifika kunden och utbetalningen är av engångskaraktär. Utbetalningen behöver dessutom föregås av en utredning från nätägaren. Denna utbetalning bör därför göras av elnätsföretaget direkt till kunden. Kravet på en faktura omfattar samtliga kunder Vattenfall delar Energimarknadsinspektionens uppfattning att kravet på en faktura kan omfatta samtliga kunder. När en elhandlare begär det måste en nätägare ingå avtal om nättjänster Vattenfall menar att det bör finnas en möjlighet för elhandlare att ingå avtal om nättjänster med alla eller valda elnätsföretag i god tid innan marknadsreformen genomförs. Nätmyndigheten bör således granska elnätsföretagens avtalsvillkor och godkänna avtalen i förväg och i god tid innan marknadsreformen träder i kraft. Härigenom undviks en långsam och komplicerad start av marknadsreformen. I de fall en elhandlare ingår avtal med en kund i ett nätområde där ännu inget avtal tecknats mellan elhandlaren och nätägaren bör detta avtal om nättjänster mellan elhandlare och nätägare samtidigt och med automatik anses ha ingåtts. Lågspänningskunder ska vända sig till elhandlare för att få elleverans Vattenfall stödjer förslaget att kunder som är anslutna till ett lågspänningsnät ska teckna ett avtal om leverans av el med en elhandlare för att få leverans av el till en uttagspunkt. Kunden ska samtidigt anses ha ingått ett avtal med nätägaren om fortlöpande tillträde till elnätet. Vattenfall vill även påtala att särskilda avtal gäller för kunder som också matar in el i leveranspunkten Det är rimligt att elnätsföretaget åläggs att utan dröjsmål skicka avtalet om fortlöpande tillträde till elnätet till kunden tillsammans med en underrättelse om vad avtalet innebär. Elnätsföretaget bör åläggas att på samma sätt informera kunden vid förändringar i avtalsvillkoren. En annan ordning Sid 9 (26)

10 skulle kunna vara att avtalet om fortlöpande tillträde till elnätet istället skickas av elhandelsföretaget. En sådan ordning skulle kunna innebära en förenkling för kunderna. Emellertid är avtalet om fortlöpande tillträde till elnätet förenat med vissa rättigheter för elnätsföretaget att få tillgång till kundens mark och anläggningar varför det är av stor vikt att det går ut till kund. Om elhandelsföretaget istället åläggs den uppgiften uppstår komplicerade frågor om ansvar för det fall att elhandelsföretaget skulle fallera i denna skyldighet. Vattenfall har uppmärksammat att det generellt i förslaget står uttagspunkt men om det är både en uttags- och inmatningspunkt som avses bör en annan beteckning användas, t ex leveranspunkt. Högspänningskunder ska först vända sig till nätägaren och sedan till en elhandlare för att få elleverans Vattenfall stödjer förslaget att kunder som är anslutna till högspänningsnätet först ska ingå ett avtal om överföring av el och fortlöpande tillträde till elnätet med nätägaren och först därefter kan ingå ett avtal om leverans av el med en elhandlare. Däremot behöver det klargöras huruvida avsikten är att dessa elanvändare ska ingå två avtal med elnätsföretaget eller om avsikten istället är att det ska röra sig om ett avtal men med större omfattning än avtalet om fortlöpande tillträde till elnätet. Vidare anges i förslaget en regel om att elproducenter som matar in el i en leveranspunkt inte ska behöva något avtal med en elhandlare samt att mikroproducenter kan undantas från denna. Vattenfall stödjer regeln men anser att det bör övervägas om inte alla producenter som inte själva handlar med el på grossistmarknaden därutöver behöver undantas. Vattenfall anser att även de elproducenter som säljer hela sin inmatning till en elhandlare också bör undantas från regeln. I de fall producenten säljer sin produktion till ett elhandelsföretag så finns ingen anledning till att dessa inte ska hanteras elhandlarcentriskt. Däremot är det logiskt att producenter som säljer sin produktion på grossistmarknaden inte ska hanteras elhandlarcentriskt. 4. Avsnitt 4, Betalningsfrister, kreditrisker och säkerhetslösningar Vattenfall stödjer i huvudsak Ei:s förslag. Dock anser Vattenfall att det inte är acceptabelt att ett elhandelsföretag utesluts från hela elmarknaden trots att betalningsförsummelse endast förevarit gentemot ett enstaka elnätsföretag. Av rättssäkerhetsskäl bör heller inte elhandelsföretag fråntas möjligheten att ta nya kunder mitt under en pågående betalningsprocess. Vattenfall anser även att det är önskvärt att en central obligatorisk hantering av säkerheter införs och att en rimlig hantering av osäkrade kreditförluster säkerställs innan reformen träder ikraft. Nedan följer Vattenfalls särskilda synpunkter under respektive rubrik Kassaflödesneutrala betalningsfrister ska styras genom reglering Vattenfall stödjer att det från elhandlarens perspektiv ska vara kassaflödesneutrala betalningsfrister mellan elhandlare och elnätsföretag samt att dessa regleras i föreskrift. Dock måste även elnätsföretagens skatteinbetalning beaktas ur ett kassaflödesperspektiv. Nätägaren kan ställa krav på säkerhet gentemot elhandlare med hög risk Vattenfall stödjer principen att elnätsföretag ska ställa krav på att elhandlare, som bedöms ha en förhållandevis hög risk att ställa in betalningar, ska ställa säkerhet. En villkorsstyrd säkerhet håller nere kostnaderna jämfört med obligatorisk säkerhet, oavsett kreditvärdighet. Det finns dock ingen Sid 10 (26)

11 närmre vägledning angående vad som avses med förhållandevis hög risk. Detta bör klargöras närmare inför kommande föreskrifts/avtals- utformning. Vattenfall instämmer i det Ei anger i sitt förslag; att det finns fördelar med en central hantering av kreditriskerna men Vattenfall anser att den centrala lösningen behöver vara obligatorisk för att ge de fördelarna. Därutöver måste en aktör som ska ansvara för den centrala hanteringen upphandlas centralt av regeringen utsedd myndighet, för att denna ska kunna utses på ett konkurrensneutralt sätt. Emellertid är det av största vikt att en sådan central hantering inte innebär ökade kostnader för aktörerna. Den får heller inte bygga på att samtliga elhandelsföretag ska ställa någon form av säkerhet, oavsett kreditvärdighet. Kriterier för ställande av säkerhet Enligt Ei:s förslag ska elnätsföretagens avtal om nättjänster innehålla rimliga kriterier för ställande av säkerhet. Dessa kriterier behöver istället fastställas i föreskrifter då det finns ett allmänt krav på att elnätsföretagen tillämpar likformiga krav på när säkerhet ska ställas och vilka typer av säkerheter som ska kunna användas. Avtalen kan därefter spegla de kriterier som fastställts i dessa föreskrifter. Därutöver anges i 8 kap 29 2 st att föreskrifter ska meddelas avseende hur nätkoncessionshavaren ska följa och bedöma elleverantörens kreditvärdighet. Vattenfall anser att det därmed blir oklart hur dessa föreskrifter ska ställas i relation till de avtalsvillkor om kriterier för ställande av säkerheter och vad som därmed avses med hur nätkoncessionshavaren ska följa och bedöma elleverantörens kreditvärdighet. Avser det sistnämnda något annat än de kriterier för att ställa säkerhet som tidigare angetts ska regleras i avtalet om nättjänster? Vad dessa föreskrifter syftar till och vad de ska reglera behöver därmed klargöras. Hantering av osäkrade kreditförluster Ei anger i sitt förslag att kundkollektivet tillsammans ska bära eventuella osäkrade kreditförluster genom att Svenska kraftnät ska täcka sådana förluster. Detta ska därefter finansieras genom att elnätsföretag ska betala en särskild avgift till Svenska kraftnät. Denna avgift ska anses ha uppkommit i nätverksamheten. Vattenfall stödjer förslaget om att Svenska Kraftnät hanterar eventuella osäkrade kreditförluster. Denna lösning har många fördelar genom att risken fördelas på hela kundkollektivet samt att den inte driver några kostnader förrän en sådan kreditförlust realiseras. Dessutom bör lösningen bli kostnadseffektiv eftersom Svenska kraftnät i dessa fall bör kunna lösa detta med hjälp av ett tillfälligt lån av riksgälden till låg ränta. Än mer effektivt skulle detta förfarande bli om Svenska kraftnät tog ut dessa kostnader som en tillfällig höjning av stamnätsavgiften som med tillämpning av gällande intäktsreglering med automatik fördelas ut på hela kundkollektivet. Detta skulle även innebära att det klargörs hur denna avgift ska hanteras i intäktsramen. Emellertid finns undantag angivet från när Svenska kraftnät ska täcka elnätsföretagens kreditförluster. Ett av undantagen är angivet som att Svenska kraftnät inte tar över fordran från nätägaren om beloppet understiger 10 procent av total fakturering den månaden. Frågan är då hur denna förlust istället ska hanteras och om den i så fall ska ingå i intäktsramen? Ytterst handlar det om hur riskdelningen mellan den enskilde drabbade nätägarens kunder och det totala kundkollektivet ska se ut. Vattenfall anser att alla osäkrade kreditförluster istället bör fördelas ut på hela kundkollektivet, inte minst av rättviseskäl, istället för att de ska belasta enbart de kunder som finns i det aktuella elnätsföretagets nätområde. Om ett gränsvärde ändå ska finnas bör det därutöver vidare utredas till vilken nivå ett sådant bör sättas. Det bör även preciseras vilken funktion ett sådant gränsvärde är avsett att fylla. Exempelvis skulle det kunna finnas skäl att ha en undre gräns som sätts i nivå med de administrativa kostnader som kan finnas för hanteringen. Därutöver behöver det klargöras om de tio procent som anges Sid 11 (26)

12 avser varje obetald faktura för sig eller om flera obetalda fakturor under samma månad kan ackumuleras och ersättning därmed kan utgå om den samlade kreditförlusten under månaden uppgår till mer än tio procent. Det bör också beaktas att detta undantag kan leda till en total kreditförlust på upp till tio procent av tre månadsfaktureringar, beroende på att en skuld på upp till tre månadsfaktureringar hinner ackumuleras innan en elhandlares avtal kan hävas. Det bör därutöver preciseras vad som avses med osäkrad kreditförlust. Vad ska exempelvis gälla i de situationer då elnätsföretaget borde begärt säkerhet men inte gjort det, respektive om elnätsföretaget begärt säkerhet men elhandelsföretaget inte ställt ut någon eller tvist råder om elhandelsföretagets skyldighet att ställa säkerhet? Bristande betalning Vattenfall stödjer huvudsakligen Ei:s förslag till hantering av ett elhandelsföretags bristande betalning. Vattenfall anser dock att Ei:s förslag behöver ändras och kompletteras i vissa avseenden. Den av Vattenfall föredragna processen kan beskrivas enligt följande (notera att Vattenfall stödjer möjligheten till överklagande av Ei:s beslut även om det inte illustreras i bilden). Processtegen kan därutöver beskrivas på följande sätt: Påminnelse 1 o Rekommenderat brev har fördelar som inlämningskvitto och spårbarhet. Däremot finns risken att detta förfarande innebär att mottagandet försenas. Ett mer effektivt förfarande bör därför övervägas. Vi ifrågasätter om redan den första påminnelsen ska gå med rekommenderat brev. o Däremot bör en postförsändelse kompletteras med ett e-postmeddelande ställt till elhandelsföretagets registrerade mottagare i elmarknadshubben. Sid 12 (26)

13 Vattenfall förslag är att påminnelse 2 därefter delas upp i två delprocesser, en som gäller själva betalningspåminnelsen och en som gäller underrättelse om ev kommande hävning i samband med den andra betalningspåminnelsen. Påminnelse 2 o Vanlig post, som fakturapåminnelse o E-post till registrerad mottagare i elmarknadshubben. Underrättelse om eventuellt kommande hävning i samband med påminnelse 2 o Nätägare meddelar elmarknadshubb o Rekommenderat brev från nätägare till elhandlare o Nätägare skickar E-post till registrerad mottagare i elmarknadshubben o Varning ska synas i elmarknadshubben vid elhandlarens kommande inloggningar Elhandelsföretaget mister möjlighet att ta nya kunder. o Vattenfall anser inte att elhandlaren ska förhindras att ta nya kunder när påminnelse 2 sänds ut. Det är en orimligt hård sanktion redan efter sju dagar, det ger ingen reduktion av kreditrisk att tala om och kan leda till att kunder drabbas genom att ett leverantörsskifte de begärt inte kan genomföras. Denna sanktion innebär även en rättsosäkerhet i form av at den inte är överklagbar i särskild ordning. Det är heller inte lämpligt att införa ett överklagande under pågående betalningsprocess. Av nu nämnda skäl bör denna sanktion slopas. o För det fall att sanktionen ändå ska införas måste det säkerställas att de berörda kunderna tillförsäkras fortsatt elleverans med hänsyn till att principen annars är att den som inte har ett elhandelsföretag inte ska få leverans av el. Möjlig lösning kan vara antingen att tidigare elhandlares leveransskyldighet kvarstår eller, om kunden inte har ett befintligt elhandelsföretag, att kunden anvisas ett elhandelsföretag. Därutöver har Ei på sid 131 i förslaget angett att elhandlare som ställt in betalning till en nätägare inte ska tillåtas ta nya kunder i något nätområde. Det är oklart om Ei avser en särskild process för betalningsinställelse eller om det är ovan beskriven process som avsetts. Vattenfall anser oavsett att den ovan beskrivna processen är tillräcklig för att hantera bristande betalning. Hävning av elhandlarens avtal om nättjänster Vattenfall stödjer huvudsakligen Ei:s förslag till hantering av hävning av elhandlarens avtal om nättjänster men med ett viktigt undantag; att ett elhandelsföretag utesluts från hela elmarknaden trots att betalningsförsummelse endast förevarit gentemot ett enstaka elnätsföretag. Vattenfall anser att ett elhandelsföretags bristande betalning gentemot ett elnätsföretag inte ska leda till uteslutande ur elmarknadshubben, och därmed från hela marknaden, utan enbart leda till hävning av det avtal som den bristande betalningen gäller. Detta huvudsakligen av två skäl: o Den avtalsmässiga relationen är mellan två enskilda parter, inte mellan en elhandlare och ett nätägarkollektiv. Av Ei föreslagen lösning kommer att leda till att tredje part påverkas, dvs andra elnätsföretag som elhandelsföretaget har avtal med. Detta innebär en ytterligare risk för inställda betalningar till dessa elnätsföretag. Däremot bör en hävning av avtalet gentemot ett elnätsföretag kunna leda till krav på säkerhet från övriga elnätsföretag, vilket kan vara ett av de kommande kriterierna för att ställa säkerhet. o Sanktionen är oproportionerlig i förhållande till elhandelsföregets försummelse. Den innebär att elhandelsföretaget utesluts från hela marknaden, även om elhandelsföretagets försummelse avsett en förhållandevis liten skuld. Vattenfall anser därutöver att Ei:s förslag behöver ändras och kompletteras i vissa avseenden. Av Vattenfall fördragna processteg beskrivs nedan: Sid 13 (26)

14 Tidpunkten för när avtalet upphör bör sättas från den tidpunkt då hävning faktiskt sker och inte som Ei föreslår, från att betalningsfristen för påminnelse 2 löper ut. Annars finns risken att avtalet löper ut utan att elhandelsföretaget får möjlighet att begära överprövning. Underrättelse om att hävning initieras o Nät skickar meddelande till elmarknadshubben om hävning o Rekommenderat brev om hävning från nätägare till elhandlare o E-post till registrerad mottagare i elmarknadshubben o Varning ska synas i elmarknadshubben vid elhandlarens kommande inloggningar Hävning av elhandlarens avtal om nättjänster med nätägaren o Nät rapporterar till elmarknadshubben att avtalet upphör när det är slutgiltigt avgjort (dvs. om elhandlaren inte begärt prövning, om Ei inte tar upp begäran om prövning eller nätägaren fått rätt vid prövning) o Elhandlare blockeras från att ta nya kunder på aktuell nätägares område(n) i hubben o Ei/Svk fördelar elhandlarens kunder hos aktuell nätägare på anvisade leverantörer Tvister om hävning av avtal om nättjänster Vattenfall stödjer i huvudsak Ei:s förslag till hantering av tvister om hävning av avtal om nättjänster. Vattenfall anser dock att Ei:s förslag behöver ändras och kompletteras i följande avseenden: Vattenfall stödjer att det inte ska finnas parallella processer avseende prövning av hävning som grundar sig på regleringen i ellagen och att Nätmyndighet är den enda instans som ska pröva dessa tvister. Därutöver bör övervägas om inte hävning av avtalet om nättjänster alltid bör prövas av Ei och att ellagen exklusivt reglerar rätten till hävning av detta avtal. Om inte, vad blir konsekvensen om detta prövas i allmän domstol eller om elnätsföretaget häver avtalet om nättjänster på grund av bristande uppfyllelse av ställande av säkerhet? Det behöver klargöras vem säkerhet ska ställas till. Analogt med motsvarande institut i rättegångsbalken bör säkerheten ställas till Ei som prövningsinstans. Det behöver klargöras vem som meddelar hubben att hävning inte kan ske förrän tvisten är avgjord och vem som meddelar hubben att hävning kan ske när ärendet prövats och inga hinder längre föreligger. Vattenfall menar att Ei bör ansvara för att meddela detta till elmarknadshubben. Felskrivning 8 kap 27 stycke 3 o En tvist om avtalet tas inte upp efter att tidpunkt för hävning av avtalet infallit. Innebär att möjligheten till överprövning stängs samtidigt som hävning sker. Måste istället anges som tiden för avtalets upphörande. Utifrån de oklarheter som beskrivs ovan har Vattenfall förslag till följande förtydliganden och kompletteringar till den föreslagna processen. Elnätsföretaget ska meddela elmarknadshubben, när påminnelse två skickas ut, att hävning kommer att ske och när avtalet (datum) kommer att hävas. Om elnätsföretaget inte mottagit betalning när fristen löpt ut ska elnätsföretaget meddela elmarknadshubben att avtalet kommer att hävas. Underrättelse om att avtal kommer att hävas skickas även av elnätsföretaget till den adress elhandelsföretaget har rapporterat till elmarknadshubben. När fem dagar löpt ut ska elnätsföretag rapportera till elmarknadshubben att avtal löpt ut. Detta initierar hävning. Om elhandelsföretaget inte begär prövning finns inga hinder för att hävning ska ske enligt process. Sid 14 (26)

15 Om elhandelsföretag begär att Ei ska pröva hävningen ska Ei så fort denna begäran kommit in underrätta samtliga parter (elhandlare, elnätsföretag samt SvK/hubben) om att hinder för hävning föreligger. Om Ei inte tar upp processen ska Ei meddela samtliga parter att ärendet är slutgiltigt avgjort och att hinder för hävning inte längre föreligger. Om Ei tar upp ärendet och beslutar till elhandlarens nackdel, ska Ei underrätta samtliga parter. Det innebär att Ei ska göra en registrering av att det är slutgiltigt avgjort att avtalet upphör i hubben och att hinder för hävning inte längre föreligger. Om Ei tar upp fallet och beslutar till elhandlares fördel, ska Ei underrätta samtliga parter. Ei ska meddela Svk/datanubben att registrering av påminnelse 2 ska döljas (men finnas kvar arkiverat och synligt för den aktuella nätägaren Därutöver stödjer Vattenfall föreslagen möjlighet att överklaga Ei:s beslut. Det är inte aktuellt med en riskkompensation till elhandlaren för kreditförluster från kunder Vattenfall stödjer Ei:s bedömning att det inte är aktuellt med någon särskild kompensation från nätägarna till elhandlarna för kreditförluster från kunderna. 5. Avsnitt 5, Ett anvisningssystem för kunder i utsatta situationer Kunder kommer inte längre att anvisas vid inflyttning Vattenfall stödjer förslaget att ingen anvisning kommer att ske vid inflyttning. Kunderna behöver istället aktivt välja en elhandlare. Anvisning sker i vissa fall Inledningsvis vill Vattenfall anföra att det inte ingår i rollen som elhandlare att inneha eget balansansvar utan att detta är en särskild roll på elmarknaden, det är därför viktigt att särskilja rollerna som elhandlare och balansansvarig. Vidare menar Vattenfall att det inte är lämpligt att en konkurs i sig ska vara ett tillräckligt skäl för anvisning, verksamheten kan drivas vidare eller förvärvas av annan aktör med roll som elhandlare. Syftet med att driva företaget vidare kan vara att säkerställa de fortsatta intäkterna för att skydda borgenärerna till en elhandlare som hamnat på ekonomisk obestånd. Vidare har en anvisning en stor påverkan på elhandelsföretagets kunder. Anvisning bör således enligt Vattenfalls uppfattning att ske när elhandlaren förlorar sin balansansvarige, får sitt avtal med en nätägare hävt eller blir avregistrerad i elmarknadshubben. Anvisning kommer också att ske när en kund får sitt avtal hävt på grund av ett väsentligt avtalsbrott. I varje område ska det finnas en anvisad elhandlare Vattenfall stödjer inte det av Ei föreslagna anvisningssystemet. Istället förordar Vattenfall en modell som påminner om det danska systemet. Ei:s förslag kan framförallt sägas ha tre stora svagheter. i) Risk finns att inget elhandelsföretag vill vara anvisningsleverantör. I dagens modell finns både för- och nackdelar med att vara anvisningsleverantör. I den modell som Ei föreslår kommer endast anvisning att ske när ett elhandelsföretag häver kundens avtal vilket innebär det normalt Sid 15 (26)

16 endast är kunder med betalningssvårigheter som kommer att anvisas. (Förutom i de sällsynta fall ett elhandelsföretag stängs av). ii) Det saknas redundans. Inget skydd finns om det är det anvisade elhandelsföretaget som stängs av från marknaden. Det blir en stor skillnad mot dagens system då det inte går att förutsätta att det är särskilt stabila elhandelsföretag som utses till anvisningsleverantörer med hänsyn taget till det som anförs under punkt i) ovan. iii) Ei:s förslag innebär att inget elhandelsföretag är skyldigt att ta emot kunder med betalningssvårigheter, detta oavsett om socialtjänsten träder in och stöttar kunden. Vidare innebär modellen att de mest utsatta kunderna kommer att uteslutas från den övriga elmarknaden samt att de med stor sannolikhet kommer att ha de högsta priserna. Vattenfalls förslag till anvisningssystem Det är Vattenfalls uppfattning att olika anvisningssystem bör användas för situationen där kunder med låg kreditvärdighet riskerar att avvisas av elhandelsföretag (fall 1) jämfört med situationen där elhandelsföretag av någon anledning upphör att leverera el eller stängs av från marknaden (exempelvis på grund av ekonomiskt obestånd eller att elhandelsföretaget förlorat sin balansansvarige) (fall 2). I inget av fallen anser dock Vattenfall att elnätsföretagen ska ha någon roll i denna hantering (det vill säga hur anvisningsleverantören utses och hur kunder fördelas på anvisningsleverantörer vid exempelvis elhandelsföretags obestånd). Elnätsföretagen kommer i en elhandlarcentrisk modell inte att ha en sådan roll att det är rimligt att de tar detta ansvar eftersom dessa, till skillnad från idag, inte kan sägas ha en roll som marknadsfacilitator. Istället är det lämpligt att anvisningssystemet administreras av Svenska kraftnät ( Svk ) i egenskap av driftansvariga för Hubben, se vidare nedan under Fall 2. Fall 1, kunder med låg kreditvärdighet För kunder med låg kreditvärdighet som riskerar att avvisas av elhandelsföretag förespråkar Vattenfall att skyldigheten att leverera utökas till att omfatta alla elhandelsföretag, sk kontraheringsplikt. Elhandelsföretagen kan i en sådan modell sägas ta ett likartat ansvar som elnätsföretagen har idag, vilket är logiskt i en elhandlarcentrisk grossistmodell. En viktig fördel med modellen är att kunden har kvar en valfrihet avseende vilket elhandelsföretag samt avtalsform som kunden vill välja. En modell med leveransskyldighet för alla elhandelsföretag bör innebära följande; - I den mån elhandelsföretaget marknadsför erbjudanden till allmänheten måste elhandelsföretaget erbjuda alla avtalsformer som marknadsförs inom ett visst område, exempelvis elområde eller elnätsområde, till samtliga kunder inom det området - oavsett kreditvärdighet, - Elhandelsföretaget kan inte tacka nej till en kund som efterfrågar ett (standardiserat) avtal som elhandelsföretaget erbjuder andra motsvarande kunder, - Avseende segment för företagskunder där elhandelsföretaget endast erbjuder individuella avtal erbjuds ett individuellt anpassat avtal där pris och betalningsvillkor även kan ta hänsyn till den kreditrisk kunden innebär, - Elhandelsföretaget har rätt att kräva förskottsbetalning eller säkerhet om kunden har låg kreditvärdighet enligt vissa objektiva kriterier, jfr dagens Allma EL 2012 K/N (rev), - Om kunden inte betalar eller ställer begärd säkerhet finns process för inkasso och frånkoppling. Hävning bör däremot inte vara aktuellt i en sådan modell. Vattenfall anser med hänsyn till ovanstående att samma modell kan användas både för konsumenter och näringsidkarkunder. Det avgörande i modellen är att alla elanvändare måste Sid 16 (26)

17 erbjudas ett elavtal (inkl. nät) och i den mån elhandelsföretaget marknadsför olika standardiserade avtalsformer så ska alla kunder fritt kunna välja bland dessa mot att vid behov kunna ställa en säkerhet. Däremot bör det även i denna modell vara möjligt för elhandelsföretag att marknadsföra vissa riktade erbjudande och kampanjer som vänder sig till vissa avgränsade kundgrupper utan att alla alltid ska ha rätt att ta del av dessa. Dessutom finns kundsegment där avtalsvillkoren alltid är individuellt anpassade och ofta individuellt förhandlade. Avseende dessa kundgrupper bör skyldigheten istället formuleras som en skyldighet att erbjuda ett individuellt anpassat avtal. Vad gäller rätten att begära säkerhet för kunder med låg kreditvärdighet så bör lagstiftningen utvidgas att kunna tillåta att även förskottsbetalning tillämpas för att hantera kreditrisken. En olycklig konsekvens av implementeringen av Energieffektiviseringsdirektivet har blivit att det nu tolkas som att denna metod för att hantera kreditrisker inte längre är tillåten på elmarknaden. Detta är ett stort avsteg från övriga marknader där krav på kontant betalning eller olika former av förskott, exempelvis postförskott, alltid är tillåtet om kund inte bedöms vara kreditvärdig. Det kan dessutom sättas ifråga om denna följd var avsiktlig när direktivet implementerades i svensk rätt, se vidare prop 2013/14:174 sid 148 där det snarast framstår som att begreppet säkerhet inte har skiljts från situationen med förskottsbetalning. Fall 2, elhandelsföretag stängs av från marknaden För de fall ett elhandelsföretag hamnar på ekonomiskt obestånd eller stängs av från marknaden förespråkar Vattenfall en modell där elhandelsföretag upphandlas och kunderna sedan fördelas på upphandlade anvisningsleverantörer av Svk/datahubben (även Ei skulle kunna ha en roll i denna situation). Ansvaret att informera kunder ligger på den anvisade leverantören. Beskrivning av anvisning när elhandelsföretag stängs av från marknaden - I det fall att ett elhandelsföretag stängs av, hänvisas kunderna till en anvisningsleverantör. - Anvisningsleverantörerna upphandlas av Svk (eller Ei) där budgivare kvalificeras utifrån fördefinierade kriterier som ekonomi, kvalitet och miljö. - Ett lämpligt antal elhandelsföretag (utifrån förväntad antal kunder och volym) upphandlas och utses till anvisningsleverantör. - När elhandelsföretag stängs av, överför Svk/elmarknadshubben elhandelsföretagets kunder till den eller de anvisningsleverantörer som finns tillgängliga. De upphandlade anvisningsleverantörerna måste ta emot de anvisade kunderna. - Kunderna får ett avtal utan uppsägningstid, uppsägningstiden för kunden kan istället sägas motsvara den tid det tar för att administrativt genomföra ett leverantörsbyte. Kunder som så önskar kan alltså teckna ett annat avtal med anvisningsleverantören eller annat elhandelsföretag så snart det är möjligt att administrera leverantörsbytet. - Ny elleverantör informerar kunderna om varför leverantörsskiftet skett, nya avtalsvillkor och möjlighet att välja nytt avtal (hos anvisningsleverantören eller annan leverantör). För det fall Ei:s förslag till anvisningssystem ändå ska genomföras har Vattenfall följande synpunkter. Vid en anvisning genomförs ett leverantörsbyte av den som ansvarar för driften av elmarknadshubben Vattenfall vill påpeka vikten av att den som ansvarar för driften av elmarknadshubben tar fullt ansvar för de åtgärder som elmarknadshubben genomför i samband med anvisning. Sid 17 (26)

18 En anvisad elhandlare är inte betalningsskyldig för överföring av el i en uttagspunkt när överföringen är avbruten Vattenfall stödjer grundprincipen om att den anvisade elhandlaren inte ska betala nätägaren för fasta kostnader i uttagspunkten så länge överföringen är avbruten. Kostnaden får istället bäras av elnätsföretaget eller alternativt kunden beroende på avtalsvillkoren i nätavtalet avseende den fortvariga anslutningen till elnätet. För det fall kostnaden ska bäras av elnätsföretaget måste det dock klargöras hur länge elnätsföretaget ska vara skyldigt att upprätthålla anslutningen, eftersom elnätsföretaget har underhållskostnader så länge anläggningen är aktiv. Vattenfall anser dock att kunden ska ha möjlighet att fortsätta att betala den fasta nätavgiften för att anläggningen ska vara fortsatt ansluten till elnätet. På så sätt undviker kunden att tvingas betala en nyanslutningsavgift när anläggningen återigen ska bli tillkopplad. Information i en anvisningssituation Vattenfall vill påpeka att underrättelsen enligt ovan bör koordineras och samordnas med det i kapitel i Ellagen statuerade villkoren avseende vilka uppgifter avtalet mellan en konsument och en elleverantör ska innehålla. Inget ytterligare skyddssystem införs i ellagen Vattenfall vill understryka att det av oss föreslagna anvisningssystemet, se under punkt 5.4 ovan, innebärande att alla elhandlare har kontraheringsplikt, är att föredra för kunder med betalningssvårigheter som blir utan elhandlare. Elhandlaren har i detta system en skyldighet att mot förskottsbetalning eller säkerhet leverera el i uttagspunkten. Energimarknadsinspektionens förslag till anvisningssystem missgynnar enligt Vattenfalls uppfattning svaga kunder relativt vårt eget förslag till anvisningssystem. Med den av Vattenfall (och Energiföretagen) föreslagna modellen kommer alla kunder att ha tillgång till hela marknaden samt därutöver ha tillgång till ordinarie avtalsprodukter. I den modellen kommer det dessutom alltid att finnas tillgång till anvisade elhandelsföretag och inget enskilt elhandelsföretag att kommer missgynnas på så sätt detta måste ta hand om alla kunder med betalningssvårigheter inom ett elnätsföretags nätområde. Det ska framgå av ellagen när ett avtal om leverans av el med en kund som är konsument får hävas Vattenfall anser att hävning och frånkoppling bör behandlas som två skilda processer och även i fortsättningen ska hanteras i enlighet med dagens regler, se vidare under avsnitt 9 nedan avseende 11 kap 4 a. I Ei:s förslag ska en hävning föregås av samma underrättelseförfarande till sociala myndigheter som idag gäller vid frånkoppling. Underrättelsen syftar till ett ställningstagande huruvida de sociala myndigheterna tar på sig betalningsansvaret eller ej. Vattenfall menar att det inte är troligt att sociala myndigheter tar på sig betalningsansvaret vid hävning eftersom följden av hävning faktiskt leder till att kunden blir anvisad en ny elhandlare. Vattenfall menar därför att förfarandet är onödigt och endast medför att kundens skuldbörda ökar ytterligare då underrättelsen är förenad med en kostnad. Sid 18 (26)

19 6. Avsnitt 6, En elhandlarcentrisk flyttprocess Elhandlaren är skyldig att anmäla påbörjande, övertagande och avslut av elleverans till elmarknadshubben Vattenfall stödjer förslaget att en elhandlare som ska påbörja, överta eller avsluta elleverans i en uttagspunkt ska vara skyldig att omedelbart registrera detta i elmarknadshubben. Vattenfall menar dock att det bör övervägas huruvida tiden kan kortas när en elhandlare får överta leveranserna till en kund efter registrering. Vattenfall förordar vidare att det bör vara elmarknadshubbens ansvar att informera den befintliga elhandlaren om att en registrering av en ny elhandlare genomförts. Detta speciellt då den nya elhandlaren inte har, och inte bör ha, tillgång till någon uppgift om vem som är tidigare elhandlare. En uttagspunkt ska frånkopplas när det saknas kund Vattenfall stödjer grundprincipen om att elnätsföretaget ska avbryta överföringen av el i en uttagspunkt i de fall det saknas ett registrerat avtal om leverans av el i en uttagspunkt. Vattenfall förordar att denna princip ska gälla generellt och inte vara kopplad till risken för sakskada. Det är enligt Vattenfalls uppfattning inte rimligt att ålägga nätföretaget det ansvar som normalt ligger på fastighetsägaren att undvika risk för skada på egendomen. Idag finns inte heller någon regel om att leveransen inte får avbrytas om det saknas kund på anläggningen vid risk för sakskada och den nu föreslagna begränsningen ligger utanför marknadsreformen. Vattenfall menar att det är rimligt att elnätsföretaget har kvar en möjlighet att avbryta överföringen även om risk för omfattande sakskada föreligger. Detta undanröjer även riskerna för att undantagsbestämmelserna vid risk för omfattande sakskada missbrukas på så sätt att kunder kan undgå att teckna avtal (och därmed betalningsskyldighet) under den kalla årstiden. Leveransskyldigheten bör enligt Vattenfalls uppfattning upphöra när kunden aktivt säger upp avtalet om leverans av el men bör kvarstå i de fall ett tidsbegränsat avtal löper ut, se vidare under avsnitt 9, 8 kap 10. Nätägaren har en informationsskyldighet när det tas ut el i en uttagspunkt men det saknas abonnent Vattenfall vill framhålla att det vid reformens genomförande endast kommer att vara ett fåtal mätare som inte kan fjärrstyras. Undantaget för icke fjärrstyrda frånkopplingar kan därför enligt Vattenfalls uppfattning tas bort. Det bör vara på nätägarens ansvar att frånkoppla uttagspunkten även i de fall nätägaren inte kan fjärrstyra frånkopplingen. I de fall en frånkoppling av en anläggning har dröjt anser Vattenfall att det ur ett kundperspektiv är rimligt att nätföretaget informerar kunden om att om inte ett avtal om leverans av el tecknas så kommer anläggningen att frånkopplas. Det är emellertid av vikt att en sådan underrättelse kan genomföras via ett förenklat förfarande eftersom det per definition kommer att saknas en registrerad elanvändare. Det bör också förtydligas att underrättelse inte behöver ske om elnätsföretaget frånkopplar anläggningen i nära samband med att det tidigare registrerade avtalet om elleverans upphör. Vattenfall stödjer vidare förslaget att kunden inte ska vara betalningsskyldig för den el som förbrukas i uttagspunkten under tiden som anläggningen är tillkopplad utan att ett avtal om leverans av el tecknats. Sid 19 (26)

20 7. Avsnitt 7, Konsumenters rättigheter i ellagen Vattenfall stödjer i allt väsentligt Ei:s förslag till förändringar i ellagen angående konsumenternas rättigheter. De föreslagna förändringarna är en anpassning av ellagen till den nya marknadsmodellen. Vattenfall menar dock att det bör förtydligas huruvida elhandlarens offert ska innehålla information om kostnaden för överföringen av el. 8. Avsnitt 10, Konsekvensanalys Ei:s konsekvensanalys framstår som något förvirrande eftersom det framgår att den bygger på en grossistmodell steg 2 samt att kunderna endast ska ha ett avtal, vilket inte stämmer överens med det förslag som Ei lagt fram. I inledningen hänvisas också till Ei:s rapport Informationshanteringsmodell på den svenska elmarknaden då det istället framstår som att den undersökning som avses är den kostnadsnyttoanalys som Sweco utfört på uppdrag av Ei. Oavsett detta instämmer Vattenfall i huvudsak i de övergripande slutsatser som Ei drar i konsekvensanalysen, även om Vattenfall har svårt att bedöma huruvida de kostnadsbesparingar som Ei förutsätter verkligen kan realiseras fullt ut i praktiken. Särskilt måste i detta sammanhang påpekas att det kommer att ligga kvar en del uppgifter hos elnätsföretagen att hantera gentemot kunderna. Därutöver är det av stor vikt att kostnadseffektivitet är en ledstjärna i det fortsatta arbetet och att exempelvis elmarknadshubben inte tillförs olika bra att ha - funktioner (såsom funktionalitet som endast är avsedd att uppfylla olika statistikändamål) utan att fokus ligger på att endast implementera sådan funktionalitet som stöttar elmarknadens funktionssätt. Nätägarna Vattenfall instämmer i den övergripande beskrivning som ges avseende konsekvenser för elnätsföretagen. Däremot kan det sättas ifråga om de kostnadsbesparingar som antas uppkomma kommer att realiseras fullt ut eftersom det kommer att ligga kvar en del uppgifter hos elnätsföretagen att hantera gentemot kunderna i den föreslagna modellen. Energitjänsteföretagen Vattenfall instämmer i att energitjänsteföretag enklare kommer att få tillgång till mätvärden efter elmarknadshubbens införande. Vidare bör detta innebära att energitjänsteföretag kan få tillgång till mätvärden på mer lika villkor som de etablerade marknadsaktörerna. Kunderna Vattenfall anser i stort sett att den föreslagna modellen kommer att innebära att det blir enklare för kunderna i de allra flesta avseenden, dock kommer implementeringen av den nya marknadsmodellen innebära vissa utmaningar som kan komma att medföra en del problemställningar för kunderna innan hanteringen är inarbetad. Vi vill dock påpeka att Ei skriver att kunden har ett avtal. Ei:s föreslagna modell innebär att kunden de facto har två avtal. Vattenfall delar Ei:s uppfattning att många av de processer som rör slutkund kommer att upplevas som enklare för kunden, såsom exempelvis flyttprocessen och tvister om elförbrukning då kunden endast behöver ha kontakt med en aktör. Gällande leverantörsbyten kan dessa komma att upplevas som långsammare av kunderna, eftersom en ny förutsättning är att kund godkänner i hubben att leverantören kan få tillgång till de uppgifter som krävs för att påbörja leverantörsbytet. Detta kommer i många fall innebära att två kontakter krävs för att byta leverantör (en med elhandelsföretaget och en med elmarknadshubben), Sid 20 (26)

21 istället för en som idag. Emellertid ger också den föreslagna processen ett konsumentskyddande moment. Vattenfall ser också positivt på kunden får större möjligheter att exempelvis ge och ta tillbaka sitt godkännande för hantering av uppgifter i elmarknadshubben. En stor fördel för kunden är att elhandels- och elnätskostnaden hanteras i en faktura, oavsett vilket elhandelsföretag kunden väljer, vilket innebär ett reducerat antal fakturor och endast en motpart för fakturafrågor. Vattenfall saknar dock en mer ingående kundanalys vad gäller de större industrikunders behov samt en analys av hur kunder med betalningssvårigheter påverkas av Ei:s föreslagna modell. Elhandelsföretag Ei har i sin konsekvensanalys fokuserat särskilt på små företag. Vattenfall menar dock att de fördelar som reformen ger kommer alla elhandelsföretag till godo. Särskilt införandet av den elhandlarcentriska flyttprocessen, slopandet av anvisningsavtal för passiva kunder och den gemensamma faktureringen kommer att ge mer aktiva kunder och en förbättrad konkurrenssituation som kommer att gynna elhandelsmarknaden. Sid 21 (26)

22 9. Avsnitt 9, Författningskommentar Förslag till lag om elmarknadshubb 1, 3 och 6 1, 3 och 6 synes sammantaget fastställa syftet med elmarknadshubben, vilket informationsutbyte som ska ske och för vilka ändamål uppgifter får behandlas och lämnas ut för behandling. Emellertid är svårt att förstå hur paragraferna hänger samman och kompletterar varandra. Det är vidare oklart om 1 ger utrymme för all funktionalitet och innehåll i elmarknadshubben som framgår av 6. 3 i) I förslaget till 3 lag om elmarknadshubb saknas hänvisning till flera paragrafer i ellagen som förutsätter informationsutbyte via elmarknadshubben, till exempel 6 kap 19, 20 samt 8 kap 4, 15, 25 och 28. Dessutom förefaller andra referenser inte ha med utbyte via elmarknadshubben att göra, till exempel 6 kap 17, 23 och 24. En fullständig genomgång av hänvisning till ellagen då informationsutbyte ska ske via elmarknadshubben synes därför nödvändig. ii) Hänvisningen till lagen (2011:1200) om elcertifikat är ofullständig. Vattenfall utgår från att det är 2 kap 3 som avses 6 i) Författningskommentaren skiljer på begreppen behandla och utlämnande. Enligt nuvarande PUL/kommande GDPR är utlämnande en form av behandling. ii) Enligt GDPR gäller att personuppgifter får hanteras om det har stöd i lag. Här är således viktigt att paragrafens förteckning över godkända ändamål har stämts av mot samtliga processer och informationsflöden i elmarknadshubben i syfte att säkerställa att förteckningen omfattar den informationsbehandling som är nödvändig för elmarknadshubbens funktion. I detta avseende noterar Vattenfall att exempelvis ändamål avseende elnätsföretagens fullgörande av åtaganden mot kund, såsom avbrottsavisering inte finns upptaget i förteckningen. 7 Vattenfall vill understryka att det är av stor vikt att alla de uppgifter som kommer att vara nödvändiga för elmarknadshubbens funktion finns upptagna i förteckningen. Därutöver behöver punkt 12 förtydligas avseende vad som avses med Vilka avtal som är knutna till ett anläggnings-id. Avses därmed även avtalsinnehåll, och om så är fallet, vilket avtalsinnehåll? Det bör även klargöras hur denna punkt förhåller sig till punkt I andra stycket anges att andra aktörer får registrera sig. Det är enligt Vattenfall viktigt att regelverket skapar incitament för dessa aktörer att faktiskt ansluta sig till elmarknadshubben. Detta i syfte att undvika att aktuella aktörer fortsatt vänder sig direkt till innehavare av informationen med ökad administration och kostnader som följd. Beträffande aktörer som kan registrera sig som aktör i hubben bör det inte vara möjligt att inhämta uppgifter som finns i hubben på annat sätt än via hubben. Detta behöver lagregleras. Det är oklart vad som avses med den som levererar el till ett koncessionspliktigt nät. Om det är producenter som avses bör mikroproducenter undantas då det inte kan krävas att dessa ska registrera sig som användare i elmarknadshubben. 9 Beträffande elnätsföretag anser Vattenfall att det inte är ett alternativ att dessa inte registreras i hubben trots eventuella brister i uppfyllandet av de villkor som ska tas fram enligt 8 sista stycket. Sid 22 (26)

23 Detta måste hanteras på annat sätt, t ex genom elnätsföretaget blir registrerat som användare men får vitesföreläggande att åtgärda bristerna (jmf 24 2 st). Motsvarande gäller även avseende befintliga elhandelsföretag i) Av går inte att utläsa om aktörerna avses att ges ett kontinuerligt övervakningsansvar av sådana uppgifter som inrapporterats till elmarknadshubben. Finns det exempelvis en skyldighet för aktörerna att utföra kontinuerliga kontroller av informationers riktighet även om aktören inte har erhållit någon kännedom om att så skulle vara fallet? Därtill fråga om aktörerna har en undersökningsplikt för att kontrollera vad som behöver rapporteras, exempelvis om elanvändaren byter namn. Vidare är det svårförenligt med det personuppgiftsansvar som ålagts den som ansvarar för driften av elmarknadshubben att någon annan part ska ansvara för riktigheten av de personuppgifter som finns registrerade. ii) Av paragraferna framgår att aktörerna ska registrera information. Då den som ansvarar för driften av elmarknadshubben är avsedd att vara personuppgiftsansvarig och således även är den part som inhämtar information, bör registreringen utföras av den som ansvarar för driften av elmarknadshubben. Rent faktiskt kommer heller inte användarna av elmarknadshubben genomföra registreringar i hubben utan istället rapportera uppgifter till elmarknadshubben. Registrering bör således ersättas med begreppet Rapportering I förslaget till lag om elmarknadshubb 14 anges att personuppgiftslagen (1998:204) ska tillämpas vid behandling av personuppgifter i elmarknadshubben. Vattenfall noterar att PUL inte kommer att utgöra gällande lagstiftning vid tidpunkten för lag om elmarknadshubbs ikraftträdande. Istället kommer GDPR att vara tvingande lagstiftning. I denna del hänvisas till vad som sagts om GDPR under avsnitt 2 ovan. 16 Paragrafen behöver kompletteras på så sätt att även elproducenter omfattas. Det anges i första stycket att den som inte är kund ska lämna godkännande för att uppgifter ska få lämnas ut. Formellt är elanvändaren/producenten kund till elhandlaren/elnätsföretaget/energitjänsteföretaget i och med att elanvändaren/producenten ingått ett juridiskt bindande avtal med elhandlaren/elnätsföretaget/energitjänsteföretaget. Om det är förekomsten av registrering som kund i elmarknadshubben som avses så bör det preciseras lagkommentaren. 17 Det framstår som oklart vad som avses med att visa upp en skriftlig fullmakt för den som ansvarar för driften av elmarknadshubben. Det bör närmre klargöras vad som avses dels med skriftlig fullmakt (kan den vara i elektronisk form?) samt dels med visa upp (elmarknadshubben är en digital lösning). 18 Vattenfall frågar sig vad som avses med begreppet direktåtkomst. Innebär det en obegränsad rätt att plocka ut uppgifter utan föregående prövning av ändamålen i det enskilda fallet? Det behöver här klargöras att det fortsatt är Svenska kraftnät som rättsligt utlämnar information (d v s behandling av personuppgifter). 19 Det bör klargöras vad som avses med att uppgifterna inte längre behövs. Behovet kan inte bara avses hubbens perspektiv utan även aktörernas behov behöver beaktas. 20 i) Se ovan avseende personuppgiftslagen (1998:204). ii) Föreslagen lydelse ger enligt Vattenfalls bedömning snarast obefintliga möjligheter för en part som drabbats av skada, att kräva ersättning av den som ansvarar för driften av Sid 23 (26)

24 elmarknadshubben vid tekniska fel/handhavandefel i elmarknadshubben. Detta på grund av att möjlighet att utfå ersättning för förmögenhetsskador är mycket begränsade i enlighet med skadeståndslagen. Vattenfall efterlyser ett mer omfattande ekonomiskt ansvar för den som driver elmarknadshubben. Skulle elmarknadshubben vid beräkning eller aggregering begå fel, eller på annat sätt förvanska information, bör den som driver elmarknadshubben vara ersättningsskyldig för den skada, inklusive ren förmögenhetsskada, som uppstår till följd av felet/förvanskningen. Ansvar bör dock inte föreligga om den som driver elmarknadshubben kan visa att agerandet inte varit vårdslöst. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser För migrering av uppgifter in i elmarknadshubben kommer det att krävas en särskilda bestämmer i lag. Detta dels för att det måste vara tvingande för aktörerna att lämna ut uppgifter till elmarknadshubben, dels för att aktörerna måsta ha laglig grund att lämna ut uppgifterna enligt GDPR. Eftersom migreringen måste starta långt innan lagen om elmarknadshubb träder ikraft krävs en särskild lagreglering av detta. Ett sådant lagstöd är också brådskande. Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) 1 Kap 10 Avtal om fortlöpande tillträde till elnätet definieras i lagtexten. För tydlighetens skull vore det önskvärt om det i författningskommentaren förtydligades att detta ska skiljas från det engångsavtal som reglerar själva anslutningen och som tecknas mellan kunden och elnätsföretaget vid nyanslutning eller ändrad anslutning. Det senare avtalet ligger utanför den elhandlarcentriska modellen och beskrivs inte i förslaget. 1 Kap 13 I paragrafen definieras Avtal om överföring av el som avses gälla mellan nätkoncessionshavaren och kund ansluten till högspänningsnätet. Av definitionen framgår att Avtalet om överföring av el omfattar de ekonomiska delar som inte omfattas av Avtalet om fortlöpande tillträde till elnätet. Av 8 kap 5 framgår att ett avtal om överföring av el och avtal om fortlöpande tillträde till elnätet ska tecknas mellan en elanvändare som är ansluten till ett högspänningsnät och nätkoncessionshavaren. Frågan då är om det är avsett att en elanvändare som är ansluten till ett högspänningsnät ska ingå ett annat avtal eller om avsikten är att denna elanvändare ska ingå två avtal med nätkoncessionshavaren? Vidare uppkommer fråga om hur detta Avtal om överföring av el som regleras i 13, förhåller sig till Avtal om nättjänster enligt 9 ; detta avtal ska enligt 9 gälla mellan nätkoncessionshavaren och elleverantören och ska (precis som Avtal om överföring av el enligt 13 ) omfatta betalning och vissa villkor för överföring av el som inte omfattas av avtalet om fortlöpande tillträde till elnätet. 3 kap 10 Skrivningen i nuvarande ellagen 3 kap 10 om att rapportering av mätresultat även på begäran ska ske till ett företag som elanvändaren eller elproducenten utsett, bör se närmare våra kommentarer till 8 lag om elmarknadshubb. 6 kap 22 I paragrafen anges att den anvisade leverantören inte ska betala för fasta avgifter i uttagspunkten till nätkoncessionshavaren om överföringen av el har avbrutits. Avsikten torde vara att den anvisade leverantören i denna situation inte ska betala några avgifter alls till nätkoncessionshavaren. Avgränsningen till fasta avgifter bör därför tas bort för att undvika missförstånd. Sid 24 (26)

25 8 Kap 3 Det bör här klargöras att avtalet om nättjänster måste vara branschstandardiserat och tillämpas gentemot samtliga elhandelsföretag som avser att ingå avtal med elnätsföretaget. Det är således inte fråga om att en prövning ska göras vid varje avtalsingående med ett elhandelsföretag. 8 kap 4 I paragrafens andra stycke anges att en elanvändare som tecknar ett avtal om leverans av el ska samtidigt anses ha ingått ett avtal med nätkoncessionshavaren om fortlöpande tillträde till elnätet. Även om ett avtals ingående kan regleras på detta sätt blir det oklart enligt vilka villkor avtalet ingåtts. Det bör därför förtydligas att det ingås enligt de villkor som nätkoncessionshavaren tillämpar. Därutöver bör det klargöras hur detta avtalsingående förhåller sig till regler om ångerrätt enligt lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. 8 Kap 5 6 Jämför med resonemang avseende 1 kap13 ovan. Är det ett eller två avtal som avses? 8 kap 5 I 8 Kap. 5 2 st omnämns elanvändare som själv handlar med el och i 8 Kap st elanvändare som själv handlar med el på grossistmarknaden. Om det är samma kategori av elanvändare som avses bör det förtydligas och samma terminologi användas. 8 Kap 7 Omedelbart bör ersättas med skyndsamt, alternativt utan dröjsmål. I allmänhet torde anmälan göras i god tid före transaktionen ska ske varför det inte finns anledning att ställa alltför höga krav på att registreringen ska göras omedelbart. 8 Kap 8 i) Vattenfalls uppfattning är att andra meningen ska slopas, se ovan under avsnitt 6.2. ii) Det framstår därutöver som oklart vad som avses med begreppet anledning att anta. Av författningskommentarer framgår i och för sig att nätkoncessionshavaren inte har någon undersökningsplikt men lite vägledning anges i övrigt, förutom att svåra väderleksförhållanden i sig verkar vara tillräckligt skäl för att frånkoppling inte ska få ske. Är minusgrader att betrakta som sådana svåra väderleksförhållanden eller avses annat typ av väder? 8 kap 9 Avseende den information som ska lämnas innan överföringen får brytas så bör det framhållas att detta är fråga om situation då det per definition inte finns någon elanvändare registrerad i uttagspunkten. Det är därför av vikt att detta beaktas i det kommande föreskriftsarbetet på så sätt att ett förenklat förfarande kan användas för att underrättelse ska anses ha skett. 8 kap 10 I andra stycket anges att leveransskyldigheten upphör om elanvändaren inte längre har ett avtal om leverans av el i uttagspunkten. Av författningskommentaren framgår däremot att leveransskyldigheten upphör endast vid den situation då elanvändaren själv säger upp sitt avtal med elleverantören. Som lagtexten nu är skriven framstår det som om leveransskyldigheten upphör oavsett orsak till att avtalet upphör, exempelvis om ett tidsbundet avtal löper ut. Lagtexten behöver därmed korrigeras så att den stämmer överens med författningskommentaren. Bestämmelsen bör kompletteras med en underrättelseskyldighet hos elhandelsföretaget om konsekvensen av att inget nytt elhandelsavtal ingås. 8 kap Allmänt, se ovan under avsnitt kap 27 3 st I lagtexten anges att en tvist om hävning av avtalet inte tas upp efter det att tidpunkten för att häva avtalet infallit. Med en sådan ordning skulle det vara omöjligt att få hävningen prövad. I texten Sid 25 (26)

26 borde istället anges att en tvist om avtalet inte tas upp efter det att avtalet ska upphöra att gälla enligt kap 29 i) Av andra stycket framgår att närmare föreskrifter ska tas fram om hur nätkoncessionshavaren ska följa och bedöma elleverantörers kreditvärdighet. Det bör därvid klargöras vad som ska fastställas i föreskrifter och vad som ska regleras i avtal om nättjänster som enligt 8 kap 3 bland annat ska innehålla rimliga kriterier för ställande av säkerhet. ii) Det bör klargöras vad som avses med begreppet kontinuerligt följa. 8 kap 30 Det bör klargöras vad avses med tillräckligt god kreditvärdighet och hur det förhåller sig till kriterier för säkerhet enligt 8 kap 3 samt hur elnätsföretaget ska bedöma elleverantörens kreditvärdighet enligt 8 kap kap 31 Se ovan under avsnitt kap 4 a Paragrafen anger att en elleverantör som har rätt att avbryta en leverans av el enligt 3 och 4 får istället häva avtalet om leverans av el. Vidare anges att en elleverantör som avser att häva ett avtal om leverans av el ska informera konsumenten om att avtalet kommer att hävas och att konsumenten kommer att anvisas en elleverantör. Som paragrafen nu är formulerad kommer det att krävas att elleverantören först genomför informationsskyldigheten för avbrytande av överföring (annars inträder inte rätten att avbryta överföringen) och därefter informerar om att avtalet kommer att hävas. Denna dubbla information som dessutom syftar till olika konsekvenser är ämnat att skapa onödig administration och förvirring hos kund. Istället borde lagstiftningen utformas så att elleverantören väljer att antingen följa frånkopplingsspåret eller hävningsspåret och därefter endast följa därtill kopplad informationsskyldighet. Även leveransskyldighetens upphörande enligt 8 kap 10 behöver kompletteras så att leveransskyldigheten även upphör då elleverantören har rätt att häva avtalet enligt 11 kap 4 a. 11 kap 13 Det bör klargöras om även kostnaden för överföring av el ska vara en del av avtalet mellan en konsument och en elleverantör. Om så är fallet är också frågan om hur eventuell förändring av kostnaden ska aviseras till kunden, jfr 11 kap där det framgår att underrättelser endast omfattar pris- och villkorsändringar avseende leveransen av el. I detta sammanhang bör också påpekas att det krävs en process för avisering av förändrade nätkostnader även gentemot elhandelsföretagen som korresponderar mot elhandelsföretagens informationsskyldighet gentemot kund. Som ovan Cecilia Hellner Chef Public & Regulatory Affairs, Nordic Sid 26 (26)