PLAN. Systemsäkerhetsplan LedBaT. Version och datum 1.1I,

Transkript

1 1 (37) 032/ Fastställd: Datum: 2008-XX XX CCB no

2 2 (37) 032/02 8 Revisionshistoria Version Uppgjord av Beskrivning Datum 1.0 BEHJO Första fastställda utgåvan A BEHJO Omarbetning B BEHJO Omarbetning efter möte , synpunkter från HAKAR, kompletterat med ansvarsfördelning, dok nr, ÄÄ C BEHJO Omarbetning enligt granskningsprotokoll nr 008/04 samt synpunkter från ARAL D BEHJO Omarbetning enligt synpunkter från ARAL E BEHJO Omarbetning enligt synpunkter från VO Mark F BEHJO Omarbetning enligt inkomna synpunkter, protokoll 070/ G BEHJO Omarbetning enligt kontraktuela förutsättningar H EHAH Omarbetning enligt aktuella förutsättningar I EHAH Omarbetning efter granskning av Adam Narel

3 3 (37) 032/ Innehållsförteckning 0.1 Terminologi Förkortningar Referenser Syfte och omfattning Beskrivning av systemet Teknisk beskrivning Operationsförhållanden , ansvar och befogenheter FMV:s systemsäkerhetsorganisation Projektledare SLB FMV SSWG Leverantörens organisation Ansvarsfördelning Av FMV tillhandahållen materiel Systemsäkerhetsarbete hos FMV Beskrivning av aktiviteter Hantering av risklista FMV SSWG möten Systemsäkerhetsgenomgångar SSPR Systemsäkerhetsarbete hos leverantören Beskrivning av aktiviteter Beskrivning av dokumentation Hantering av risklista Genomförande av säkerhetsgenomgångar Handhavandebeskrivningar och manualer Risker Beskrivning av risker Uppskattning av risker Tolerabla risknivåer Värdering av risker i maskinvara Värdering av risker i programvara Åtgärdande av risker Principer för åtgärdande av risker Åtgärdande av risker i programvara Verifiering Verifiering hos leverantören Verifiering hos FMV Stängning av risker Förutsättningar Stängning av tolerabla risker Stängning av begränsad tolerabla risker Stängning av ej tolerabla risker Avvecklingsbetingelser... 35

4 4 (37) 032/ Säkerhetsutlåtande Säkerhetsgodkännande

5 5 (37) 032/ Terminologi och förkortningar Terminologi och förkortningar är hämtade från H SystSäk och H ProgSäk och redovisas här för att underlätta läsningen. 0.1 Terminologi Delsystem Enkelfel Komponent Kritikalitet Kvarvarande risker Plattformar Risk Riskkälla SLB Säkerhet Säkerhetskritisk Vådahändelse Ett fristående system konstruerat för att utföra en eller flera specifika uppgifter, med möjligheten att integreras med andra delsystem. En felorsak, som ensam kan leda till felaktigt systembeteende. Minsta testbara enhet. Separatkompilerbar programkod Diskret mått på hur stor effekt en del av systemet eller ett fel i systemet och avsedd omgivning kan ha på systemsäkerheten. Identifierade risker som anses vara tolerabla för systemet och därför tillåts kvarstå samt risker som har blivit oupptäckta och därför inte har reducerats eller eliminerats. Brukskomponenter på systemnivå 3, dvs. fordons-, vapensystem, ledningsplatser, sensorsystem och ledningsträningsanläggningar i vilka SLB avses integreras. Kombination av sannolikheten för att en olycka inträffar och konsekvensen av den inträffade olyckan. Ett tillstånd eller en serie omständigheter hos ett system, vilka tillsammans med andra förhållanden i dess omgivning kan leda till en olycka. Riskkälla är ett villkor eller en förutsättning för en olycka. Ett stridsledningssystem bataljon som använts av en fullt utrustad bataljon genomförande avsedda operationer. Motsatsen till risk, innebär frånvaro av förhållanden som kan leda till vådahändelser. System/delsystem/komponent/funktion där felyttringar eller interaktion mellan samverkande delar kan leda till olycka Hazardous Event, är en oönskad händelse som inträffar utan uppsåt och som kan resultera i olycka eller skada.

6 6 (37) 032/ Förkortningar AI BOA BT COTS Anbudsinfordran Beslut om användning Begränsad tolerabel risk Commercial Off The Shelf EHA Environmental Hazard Analysis Säkerhetsanalys för miljö ET FM FRACAS FSC FTA GFI HKV LSS MS MSS Ej tolerabel risk Försvarsmakten Failure Reporting, Analysis and Corrective Action System - Felrapporteringssystem Försvarets sjukvårdscentrum Fault Tree Analysis - Felträdsanalys Government Furnished Item Tillhandahållen materiel Högkvarteret (FM) FMV:s program för att realisera SLB LedningsStödSystem Materielsystem Markstridsskola O&SHA Operating and Support Hazard Analysis Säkerhetsanalys för användning och underhåll OS PHA PHAR PHL PL RADS Operativsystem Preliminary Hazard Analysis Preliminär riskkälleanalys Preliminary Hazard Analysis Report Preliminär riskkälleanalysrapport Preliminary Hazard List Preliminär riskkällelista Projektledare Risk Assessment at Disposal of System Riskanalys för avveckling av system

7 7 (37) 032/02 SAR SCA SHA Safety Assessment Report - Säkerhetsrapport Safety Compliance Assessment - Säkerhetsutlåtande System Hazard Analysis - Systemsäkerhetsanalys SHAR System Hazard Analysis Report Systemsäkerhetsanalys Rapport SLB SRA SRCA SRS SS SSHA StridsLedningssystem Bataljon, som används av en fullt utrustad bataljon genomförande avsedda operationer. Safety Requiremets Analysis - Säkerhetskravanalys Safety Requiremets/Criteria Analysis Säkerhetskravanalys Safety Restrictions Användningsrestriktioner Safety Statement - Säkerhetsgodkännande Sub-System Hazard Analysis Säkerhetsanalys för delsystem SSM System Safety Manager Systemsäkerhetsledare SSPP System Safety Programme Plan SSPR System Safety Project Review Systemsäkerhetsgenomgång SSWG SV T TDRS TSR System Safety Working Group Arbetsgrupp för systemsäkerhet Safety Verification - Kravverifiering Tolerabel risk Taktiskt Data Radio System Training Safety Regulations Användarmanualer och utbildning

8 8 (37) 032/ Referenser Ref Utfärdat av Datum Dok. Nummer [1] H SystSäkE FM 1996 M [2] Systemspecifikation Stridsledningssystem Bataljon (SSS SLB) [3] FMV Preliminary Hazard List SLB C3IS SR1 FMV /02 FMV VOLed 33000:27852/04 [4] H ProgSäk FM M [5] FMV HazardLog FMV /08

9 9 (37) 032/ Syfte och omfattning Syftet med föreliggande SSPP är att: reglera all systemsäkerhetsverksamhet som skall bedrivas för SLB alla livscykler säkerställa erforderligt beslutsunderlag beskriva organisationen som skall genomföra arbete ange ansvarsfördelning beskriva förfarande för att identifiera, analysera och värdera risker, ange regler för eliminering/reducering av risker, beskriva stängning av risker, beskriva ansvarsfördelningen för systemsäkerhet inom FMV och mellan FMV och leverantörer. Systemsäkerhetsarbete avseende SLB bedrivs inom två verksamhetsområden, se Figur 1. ansvarar för LSS på nivå 4 och lägre samt förmågan som uppstår på nivå 2. AK Mark ansvarar för plattformar med installerade SLB. Föreliggande dokument fokuserar på att belysa verksamheter som bedrivs inom. Grundförutsättningar gällande för systemsäkerhetsarbetet som t ex aktuella driftprofiler och operativa förhållanden framgår av [2]. en kan komma att revideras allteftersom utvecklingen av systemet fortskrider. SSPP är överordnad alla systemsäkerhetsplaner som skall utarbetas av leverantörer. Syfte med genomförande av systemsäkerhetsarbete är att ta fram underlag för säkerhetsgodkännande av systemet så att FM kan ta beslut om användning (BOA)

10 10 (37) 032/02 97 VO Mark VO Led Användning av plattformar med SLB som LSS Användning av SLB i plattformar för LSS Utveckling / anskaffning av plattformar Installation Utveckling av SLB kontakter Figur 1. Systemsäkerhetsarbete avseende SLB bedrivs inom två verksamhetsområden

11 11 (37) 032/ Beskrivning av systemet 3.1 Teknisk beskrivning SLB utgör grunden för ett generellt ledningsstödssystem för insatsbataljoner inom Försvarsmakten. Verksamheten inom insatsbataljoner och lägre förbandsnivåer inom bataljon kännetecknas av tidskritisk verksamhet där planering, genomförande och utvärdering sker i korta tidscykler. I syfte att stödja bataljonens verksamhet har följande centrala ledningsstödsfunktioner identifierats för SLB: stöd för undvikande av vådabekämpning gemensam lägesbild målhantering orderhantering 121 MekBat 90 Stöd för undvikande av vådabekämpning Gemensam lägesbild Målhantering Orderhantering Datakommunikationstjänst Figur 2. Centrala ledningsstödsfunktioner i SLB För att ovan nämnda ledningsstödsfunktioner, se Figur 2, skall kunna realiseras krävs stöd av en sömlös datakommunikationstjänst där information kontinuerligt kan spridas mellan alla i SLB ingående enheter. Informationen kan spridas på två sätt: en till en enhet en till många (i vissa fall alla) enheter Informationen är i vissa fall tidskritisk, med krav på kort överföringstid, i storleksordningen sekunder, medan annan information har lägre krav på överföringstider.

12 12 (37) 032/ Den sömlösa datakommunikationstjänsten hanteras av ett system som kan tänkas bestå av flera radiokomponenter, för att klara kraven på kapacitet och räckvidd. SLB är avsett att installeras på ett flertal olika plattformar; samtliga fordonstyper i bataljonen inklusive banddrivna stridsfordon, samt i ledningscontainer. Dessutom kommer SLB att finnas i en portabel installation, s.k. flexenhet. SLB återbrukar befintlig talkommunikationslösning, inklusive Ra Operationsförhållanden Den mekaniserade bataljonen är ett taktiskt rörligt förband, organiserat och utrustat för strid mot en angripares modernaste mekaniserade förband som understöds av attackhelikoptrar och attackflyg. Anpassning till internationell verksamhet och utveckling av nya metoder för samordning har ändrat de ledningsmetoder som används i stabsarbetet och på stridsfältet. Detta för att, med bataljonsförband, inom ramen för en multinationell insats, kunna delta i fredsfrämjande (Peace Support Operations) operationer med fredsbevarande (Peace Keeping) och fredsframtvingande (Peace Enforcement) uppgifter. SLB skall stödja övergång mellan olika driftfall. Åtminstone följande driftfall skall stödjas av SLB: Fred, Kris, Krig, Övningsverksamhet och Internationell tjänst, [2]. För att lösa tilldelade uppgifter i internationell tjänst, förutsätts att bataljonen är förstärkt eller understöds av överordnad ledningsnivå. Denna nivå svarar för interoperabilitet vid en internationell insats.

13 13 (37) 032/ , ansvar och befogenheter 4.1 FMV:s systemsäkerhetsorganisation FMV har det övergripande systemsäkerhetsansvaret för SLB. SLB är upphandlat så att det inte finns en huvudleverantör av SLB utan flera, där FMV samordnar verksamheten och har systemansvar, bl. a för systemsäkerheten. övervakar samtliga säkerhetsaktiviteter som bedrivs inom programmet. Arbetet genomförs enligt [1]. SLB kommer att installeras i ett antal plattformar Projektledare SLB Projektledaren (PL) SLB har ansvaret för alla aktiviteter som genomförs inom ramarna för programmet. Projektledaren är samtidigt systemsäkerhetsledare för projektet. PL SLB ansvarar för och har befogenheter att: utarbeta plan för teknisk ledning och granskningsförfarande etablera intern systemsäkerhetsarbetsgrupp (FMV SSWG) godkänna kravspecifikation för SLB godkänna analysrapporter stänga tolerabla (T) risker för FMV föreslå stängning av begränsat tolerabla (BT) risker till C Teknisk Ledning FMV SSWG Arbetsgrupp för systemsäkerhet, SSWG har etablerats på FMV, med uppgiften att genomföra och samordna systemsäkerhetsarbete avseende SLB samt att följa upp systemsäkerhetsarbete hos leverantörer. FMV SSWG består av deltagare från FMV och användare. Användare är representanter från FM/MSS som medverkar vid behov, t ex vid utarbetande av PHL. 4.2 Leverantörens organisation Varje leverantör skall utse en systemsäkerhetsledare (System Safety Manager, SSM) som skall ansvara för genomförande och samordning av systemsäkerhetsverksamheten inom uppdraget. Leverantörens SSM skall också ansvara för kontakter med FMV i frågor som berör systemsäkerhet. Detaljerade uppgifter om organisation hos respektive leverantör skall redovisas i leverantörens SSPP.

14 14 (37) 032/ Ansvarsfördelning FMV såsom beställare av artefakter och tjänster tar en roll som förmedlare av artefakter med FMV:s säkerhetsgodkännande mellan leverantörer. Rollfördelningen vad avser ansvarstagande av systemsäkerhet kan beskrivas enligt följande: FM ansvarar för övergripande kravställning på systemet, vilket även inkluderar systemsäkerhetskrav. Under utvecklingstiden ansvarar FM för stängning av eventuella icke tolerabla risker. Slutligen ansvarar FM för beslut om användning (BOA). FMV ansvarar för kravställning av funktionalitet och systemsäkerhetskrav till alla leverantörer. FMV övervakar utvecklingsarbetet hos leverantörerna genom uppföljningsmöten och process för stängning av risker. Installatören ansvarar för att installationen av SLB i resp. plattform inte introducerar större risker än FMV godkänner. Leverantör av ledningsstödssystem LSS ansvarar för att SLB systemet vid användning i en mekaniserad bataljon inte introducerar större risker än vad som anges av FMV. Leverantörer av nyutvecklad GFI materiel ansvarar för att (av FMV) specificerad funktionalitet för aktuell GFI uppfylls. Det ekonomiska ansvaret vid åtgärdande av risker fördelas enligt följande: I det fallet att risken uppstår eftersom en leverantör inte kan uppfylla ett tekniskt krav angett i gällande kontrakt ligger det ekonomiska ansvaret för att åtgärda risken på leverantören. I det fallet att FMV finner att risken ska åtgärdas av en leverantör som inte har kontrakt på att leverera den funktionaliteten faller det ekonomiska ansvaret för att åtgärda risken på FMV. Här har SLB leverantören en särställning som leverantör eftersom de har krav på sig att leverera ett SLB system som ska verka inom ramen för en mekaniserad bataljon med upprätthållande av givna säkerhetsnivåer. Risker som upptäcks i systemsäkerhetsanalyser som uppenbarligen faller inom ramen för SLB leverantörens tekniska åtagande ska åtgärdas av SLB leverantören. Detta ska göras utan att en extra kostnad uppstår för FMV, förutsatt att förutsättningarna för riskens orsaker var givna till SLB leverantören vid tiden för kontraktsskrivningen.

15 15 (37) 032/ Av FMV tillhandahållen materiel SLB systemet tas fram med användning av COTS och materiel som återanvänds inom FMV. Denna materiel tillhandahålls av FMV som i och med det fungerar som leverantör och tar leverantörsansvar. Kontrakt med respektive leverantör definierar omfattning av materiel som FMV tillhandahåller och eventuell integrationsansvar för materielen. FMV lämnar säkerhetsgodkännande för tillhandahållen materiel till respektive leverantör. CE märkning av COTS fungerar som säkerhetsgodkännande, under förutsättning att produkten används inom samma användningsområde. Vid ev. förändring i användningsområde, som kan inträffa om COTS integreras i militär miljö, kan CE märkningen behöva kompletteras med ytterligare granskning och utökat säkerhetsgodkännande för den nya, militära tillämpningen. FMV har rätten, att vid behov, avkräva leverantören att redovisa den genomförda analysen som ligger bakom CE märkningen. FMV s säkerhetsgodkännande implementeras i leverantörens säkerhetsutlåtande för levererat delsystem och gäller under förutsättning att leverantören inte genomför någon modifiering eller åverkan på materielen, se Figur 3. Om sådan modifiering eller ändring är motiverad, skall det godkännas av PL på FMV varvid ett nytt säkerhetsgodkännande utfärdas av Tekniske Chefen (TC) Ledning på FMV. FMV Leverantören FMV GFI GFI GFI FMV skriver säkerhetsgodkännande för GFI som levereras till leverantör Leverantören skriver ett säkerhetsutlåtande för det han har utvecklat inkluderandes GFI FMV skriver säkerhetsgodkännande före leverans till FM eller till annan leverantör Figur 3. Hantering av säkerhetsdokumentationen för av FMV tillhandahållen GFI

16 16 (37) 032/ Systemsäkerhetsarbete hos FMV 6.1 Beskrivning av aktiviteter Systemsäkerhetsarbete på FMV omfattar: att säkerställa koordination och samordning mellan olika delprodukter ingående i SLB som levereras av olika leverantörer, varvid FMV har samordningsansvar, att på SSPR och i samråd med leverantörer samt med användarna värdera att risker inte påverkar andra delsystem att vid behov bestämma över fördelningen av riskreducerande åtgärder mellan leverantörer och FMV, övervakning att verksamheten som genomförs hos leverantörer under utvecklingen, i syfte att underlätta leveranser och undvika kostnadskrävande korrigeringar och ändringar, att vederbörlig dokumentation tas fram. Arbetsflöde för arbetets genomförande visas i Figur 4.

17 17 (37) 032/02 Systemsäkerhetskrav Utförs av FMV Risklista, ursprunglig Utförs under utveckling av varje leverantör kontrakterat av FMV Identifiera Identifiera Värdera Åtgärda Övergripande risklista FMV Risklista lev. Analysera Åtgärda Verifiera Stänger Förslag till stängning Verifiering av krav SAR, SCA Stänger SAR, SCA (FMV/projekt) Säkerhetsgodkännande (FMV) BOA (FM) Figur 4. Arbetsflöde för systemsäkerhetsarbete hos FMV och hos leverantören från industri Åtgärder för att reducera risker som kan påverka hela systemet/flera leverantörer skall föreslås av leverantören och beslutas av FMV. FMV ansvarar också för fördelning av åtgärder på olika leverantörer, eftersom de är jämställda och det saknas huvudleverantör. Åtgärder som FMV genomför själv och ansvarar för omfattar användning av säkerhetsbarriärer samt utarbetande och revidering av instruktioner och manualer samt SÄKI.

18 18 (37) 032/ Hantering av risklista Uppföljning av systemsäkerhetsaktiviteter görs primärt i risklistan. Risklista är ett dokument där man redovisar identifierade risker och dokumenterar hantering av dessa risker. Risklistan är ett levande dokument som skall revideras, kompletteras och uppdateras under programmets genomförande. Inget tas bort och allt dokumenteras. Den ursprungliga risklistan tages fram av FMV och bifogades anbudsinfordran för att informera leverantören om risker i systemet och möjliggöra prissättning av det offererade arbetet. Värdering av risker genomförs av FMV med medverkan från användarna. Den ursprungliga risklistan kompletteras under arbetets gång med nya risker som upptäcks av leverantören eller av FMV under pågående analysarbete, och kallas här för den övergripande risklistan. Varje leverantör kommer under arbetets gång att utarbeta sin egen risklista. Om leverantören upptäcker risker som orsakas av det egna levererade delsystemet och kan påverka andra delsystem eller det totala systemet skall det rapporteras till FMV på SSPR. Dessa risker dokumenteras i FMV övergripande risklista [2] för att dokumentera hantering och ansvarsfördelning som bestäms av FMV, se Figur 5. FMV övergripande risklista skall hantera följande risker: 1. risker som finns i den ursprungliga risklistan 2. risker vars ansvarsförhållande ännu inte är definierad 3. risker som FMV ansvarar för, t ex GFI. Hantering av dessa risker omfattar att vidta åtgärder, lämna kompletterande uppgifter eller att bestämma vem som skall vidta specificerade åtgärder.

19 19 (37) 032/02 Riskkälla hos leverantören Risker påverkar SLB-system enligt beslut på SSPR. Hanteras av FMV SSWG Riskkälla hos FMV Hanteras av FMV SSWG Riskkälla hos leverantören. Risker påverkar inte andra delar av SLB-system enligt beslut på SSPR. Hanteras av lev Figur 5. Principer för hantering av övergripande risklista för SLB Förklaring till Figur 5: Vita rutor markerar riskkällor som måste hanteras inom FMV ansvarsområde, vilket kan omfatta: 1) tillhandhållen materiel, utbildning och framtagning av instruktioner. Dessa riskkällor ska hanteras i FMV övergripande risklista, 2) riskkällor som finns inom respektive leverantörens ansvarsområde och kan påverka hela SLB systemet eller någon annan leverantörs ansvarsområde. Dessa riskkällor ska också hanteras i FMV övergripande risklista eftersom det är FMV som bestämmer fördelning av åtgärder. Detta motiveras med att många säkerhetshöjande förbättringar kan åstadkommas genom en rad olika åtgärder, som har varierande kostnadseffektivitet, 3) om topprisken (på systemnivå) kan fördelas på delrisker hos olika leverantörer, skall dessa delrisker registreras i den övergripande risklistan för att säkerställa att topprisken stängs först när alla ingående delrisker är färdigbehandlade och stängda. Skuggade rutor markerar riskkällor som finns inom respektive leverantörens ansvarsområde, de påverkar inte andra delar av SLB systemet, kan hanteras av leverantören och dokumenteras i respektive leverantörens risklista. Risklistan skall innehålla följande uppgifter: a) Riskbeskrivning

20 20 (37) 032/ b) Riskägare c) Riskkälla d) Klassificering av konsekvenser e) Orsaker f) Befintliga skydd, spärrar, kontroller g) Klassificering av risker före åtgärd h) Beslutade åtgärder och genomförda åtgärder i) Klassificering av risker efter åtgärd j) Anmärkningar: kommentarer och anteckningar k) Status 6.3 FMV SSWG möten Vid FMV SSWG möten skall behandlas: interna uppgifter relaterade till formulering av krav, stängning av tolerabla risker på FMV, samordningsuppgifter omfattande granskning samt hantering av risker som berör flera leverantörer, och samordningsuppgifter som berör gränsytor mot angränsande system. Risker på systemnivå identifierade inom ramarna för FMV s samordningsarbete dokumenteras i FMV övergripande risklista. FMV skall bestämma över allokeringen av lämpliga åtgärder för hantering av risker på övergripande systemnivå i situationer när flera leverantörer är inblandade. Beslutsunderlag skall utarbetas av FMV SSWG och beslut skall fattas av Projektledaren. Fattade beslut skall dokumenteras och återföras till säkerhetsansvarige hos den leverantören som skall hantera risken eller del av risken. Uppgifterna skall dokumenteras i leverantörens risklista. FMV SSWG skall hålla interna möten på FMV. Vid behov kan andra personer adjungeras. Sammanträden skall hållas regelbundet och minst varannan månad. Tidplanen för FMV SSWG möten revideras kontinuerligt under projektets genomförande och anpassas till milstolparna. Protokoll från FMV SSWG möten skall innehålla följande uppgifter: Ärende Sammanträdes datum och plats Dagordning Deltagarförteckning och sändlista

21 21 (37) 032/ Fattade beslut Tid för nästa möte Protokoll skall fastställas av Projektledaren. 6.4 Systemsäkerhetsgenomgångar SSPR Säkerhetsgenomgångar SSPR, System Safety Progress Review, med deltagare från FMV SSWG och leverantörens SSM skall genomföras för rapportering och uppföljning av säkerhetsarbete, se Figur Figur 6. SSPR som forum för formella kontakter mellan FMV och leverantörer Leverantören skall redovisa förutsättningar, metoder och resultat från genomförda analyser. Om systemsäkerhetskraven inte uppnås, skall det rapporteras till FMV programledning. På SSPR behandlas konstruktionsinriktade frågor och åtgärder samt administrativa frågor som t ex analys om risker och olika föreslagna FMV åtgärder påverkar andra system, Leverantörs förslag till klassificering av risker samt stängning av SSWG begränsad tolerabla risker. SSM Protokoll vid SSPR skall föras av leverantören. FMV SSWG SSPR skall granska protokoll och redovisa eventuella synpunkter till Projektledaren som fastställer protokollet. SSPR möten planeras och genomförs regelbundet, enligt fastställd tidsplan, som skall koordineras med milstolparna för programmet.

22 22 (37) 032/ Systemsäkerhetsarbete hos leverantören 7.1 Beskrivning av aktiviteter Systemsäkerhetsarbete hos leverantören genomförs enligt regler formulerade i [1]. Leverantör av varje delsystem skall utarbeta egen systemsäkerhetsplan. Dessa underliggande systemsäkerhetsplaner skall samordnas med systemsäkerhetsplanen för att på det sättet säkerställa att det totala underlaget för hela systemsäkerhetsarbetet knyts samman, enligt Figur Figur 7. Samordning av systemsäkerhetsarbete Detaljerade föreskrifter för arbetets genomförande anpassas till varje leverantörens Leverantörs A Leverantörs B interna, inarbetade rutiner och redovisas i respektive SSPP. Syftet med anpassningen är SSPP SSPP att uppnå högsta möjliga effektivitet vid uppfyllande av ställda krav. Systemsäkerhetsarbete skall bedrivas i enlighet med de programanpassade krav på systemsäkerhetsarbete som ingår i kontraktet med respektive leverantör. Leverantörens System Safety Manager (SSM) skall: Upprätta leverantörens systemsäkerhetsplan, SSPP Samordna säkerhetsrelaterade frågor med FMV SSWG, med leverantörens projektledning, med personer ansvariga för speciella områden inom leverantörens organisation samt med underleverantörer. Vid behov medverka i framtagningen av specifikationer, metoder och riktlinjer för riskidentifiering och riskanalys. Genomföra säkerhetskravanalys (SRCA) och sammanställa säkerhetsrekommendationer avseende konstruktion, drift, underhåll, förvaring, kassation och säkerhetsrelaterad utbildning. Upprätta och föra risklista Genomföra riskanalyser Leverantör SSPP

23 23 (37) 032/ Meddela FMV SSWG om risker som kan ha påverkan på delsystem utanför det egna åtagande. FMV SSWG skall utvärdera risker och besluta om eventuella åtgärder. Leverantören skall genomföra beslutade åtgärder. Definiera, utföra och dokumentera varje säkerhetsrelaterat prov eller verifiering Anordna säkerhetsmöten SSPR med FMV Framställa säkerhetsdokumentation och säkerhetsrapporter med det innehållet som kravställs av FMV. 7.2 Beskrivning av dokumentation Genomfört säkerhetsarbete skall dokumenteras. Dokumentationen av genomfört säkerhetsarbete för systemet innehåller: Säkerhetskravanalys SRCA Preliminär riskkällelista PHL Preliminär riskkälleanalys PHA Säkerhetsanalyser av system och delsystem SHA/SSHA Säkerhetsanalys för användning, underhåll och miljö O&SHA/EHA Rapporter om inträffade olyckor och incidenter Användningsrestriktioner SRS, vid behov Riskanalys för avveckling av system RADS Kravverifiering SV Säkerhetsrapport SAR Säkerhetsutlåtande SCA Omfattning av efterfrågad information regleras i respektive AI. 7.3 Hantering av risklista Risklista är ett dokument där leverantören skall registrera alla identifierade risker samt dokumentera planerade, beslutade respektive införda riskreducerande åtgärder. Leverantörens hantering av risklista skall beskrivas i leverantörens SSPP. Risklista skall innehålla följande uppgifter: Riskkälla Riskägare Riskbeskrivning Riskklass före åtgärd

24 24 (37) 032/ Föreslagen åtgärd med kommentarer Uppgifter om åtgärdens genomförande Riskklass efter åtgärd Riskstatus Förslag om stängning av risken från leverantören. Identifierade risker som kan påverka andra delsystem, utanför åtagandet, rapporteras till FMV på SSPR. Stängning av risker beskrivs i kap. 11 Stängning av risker. 7.4 Genomförande av säkerhetsgenomgångar Leverantören skall genomföra systemsäkerhetsgenomgångar (SSPR) med FMV. SSPR skall genomföras enligt överenskommen och fastställd tidsplan. Leverantören skall, inför SSPR, ta fram uppdaterad säkerhetsdokumentation som skall behandlas på mötet. Leverantören skall: Skicka kallelser till möten, senast två veckor innan den planerade tidpunkten för mötet. Distribuera agenda för planerad säkerhetsgenomgång. Justera protokoll från föregående möte. Upprätta protokoll vid möten Distribuera protokoll senast två veckor efter mötet 7.5 Handhavandebeskrivningar och manualer Leverantören ansvarar för att redovisa till FMV SSWG resultat från utredningar som motiverar utarbetande av nya eller ändringar i befintliga handhavandebeskrivningar och instruktioner. Användarmanualer och utbildning, Training Safety Regulations, (TSR), utarbetas av FMV i samråd med leverantören och fastställs av HKV.

25 25 (37) 032/ Risker 8.1 Beskrivning av risker Risk definieras här som kombination av sannolikheten för att en olycka inträffar och konsekvensen av den inträffade olyckan, se Figur 8. Sannolikhet Konsekvens Risk Figur 8. Definition av risk För att en olycka skall inträffa krävs att en vådahändelse inträffar och att någon eller något skadas på ett inte tolerabelt sätt. Vådahändelse, Hazardous Event, är en oönskad händelse som inträffar utan uppsåt och som kan resultera i olycka eller skada. Typer av risker i systemet redovisas i Tabell 1. Risker Omfattning Personrisker Personal och tredje man allmänheten Egendomsrisker SLB materiel Tredje man - militära eller civila objekt Miljörisker Yttre miljö Tabell 1 Typer av risker i systemet 8.2 Uppskattning av risker Uppskattning av risker omfattar uppskattning av olyckshändelsernas sannolikhet och konsekvens. Frekvens är ett mått på sannolikhet för olyckshändelsens inträffande. Frekvenser klassificeras här i klasser A E enligt Tabell 2. Systemet som betraktas är en mekaniserad bataljon utrustad med SLB genomförande avsedda operationer. Frekvenserna avser olyckshändelser orsakade av SLB. 466

26 26 (37) 032/ Frekvenser skall beaktas utgående från den fastställda drifttiden och driftsprofilen, se [2]. Konsekvenser för människor, egendom och miljö beskrivs i Tabell 3, Tabell 4 och Tabell 5. Konsekvensskattning baseras på värsta möjliga skada under de mest ogynnsamma förutsättningarna. Klass Benämning Beskrivning A Frekvent Händelsen inträffar ofta under SLB systemets livstid B Trolig Händelsen inträffar flera gånger under SLB systemets livstid C Tillfällig Händelsen inträffar någon gång under SLB systemets livstid D Försumbar Händelsen är osannolik men kan möjligen inträffa under SLB systemets livstid E Osannolik Händelsen är osannolik, förväntas inte inträffa under SLB systemets livstid Årlig inträffandefrekvens X X >1 olyckshändelser per år 1>= X >10-1 olyckshändelser per år 10-1 >=X >10-2 olyckshändelser per år 10-2 >=X >10-3 olyckshändelser per år 10-3 >=X olyckshändelser per år Tabell 2 Klassificering av inträffandefrekvenser utgående från kvalitativ uppskattning av årlig inträffandefrekvens (X). Benämning Klass Beskrivning av personskada vid värsta tänkbara fall av olycka Katastrofal I Dödsfall Kritisk II Allvarlig personskada: förlust av lem, syn eller motsvarande, allvarlig ohälsa som resulterar i sjukhusvistelse för minst tre personer. Marginell III Mindre allvarlig personskada, besök på vårdcentral för omplåstring. Sjukskrivning i en eller flera arbetsdagar. Personen kan återgå till tjänst efter kortare rehabilitering. Försumbar IV Obetydlig personskada eller ohälsa, omplåstring på skadeplatsen, personen kan återgå till tjänsten eller lösa andra fysiskt enklare uppgifter utan att behöva sjukskrivas. Tabell 3 Kvalitativ beskrivning av konsekvenserna för personskador 474

27 27 (37) 032/ Benämning Klass Beskrivning av egendomsskada vid värsta tänkbara fall av olycka Katastrofal I Förlust överstigande 10 MSEK eller skada på tredje man överstigande 1 MSEK Kritisk II Förlust på mellan 1 MSEK och 10 MSEK eller skada på tredje man på mellan 100 KSEK och 1 MSEK Marginell III Förlust på mellan 100 KSEK och 1 MSEK eller skada på tredje man på mellan 10 KSEK och 100 KSEK Försumbar IV Förlust understigande 100 KSEK eller skada på tredje man understigande 10 KSEK Tabell 4 Kvalitativ beskrivning av konsekvenserna för egendomsskador Benämning Klass Beskrivning av miljöskada vid värsta tänkbara fall av olycka Katastrofal I Allvarlig, bestående miljöskada förbunden med lagöverträdelse. Skadan är inte möjlig att återställa. Kritisk II Mindre allvarlig miljöskada förbunden med lagöverträdelse. Skadan är möjlig att återställa. Marginell III Lindrig miljöskada utan lagöverträdelse. Skadan är möjlig att återställa. Försumbar IV Obetydlig miljöskada utan lagöverträdelse. Tabell 5 Kvalitativ beskrivning av konsekvenserna för miljöskador 8.3 Tolerabla risknivåer Värdering av risker innebär jämförelse mellan uppskattade risker och tolerabla risknivåer. Det övergripande systemsäkerhetskravet för SLB systemet är: a) Att vara säker vid prov, drift, transport, förvaring, underhåll och kassation avseende person, egendom och miljö. b) Att under sin livstid inte förorsaka någon katastrofal eller kritisk skadehändelse. Krav a) definierar omfattning av risker i systemet, se Tabell 1. Krav b) definierar allvarlighetsgraden av dessa tänkbara olyckor, som inte kan tolereras. SLB-systemet byggs upp av delsystem som utvecklas av olika leverantörer. Leverantörer genomför och redovisar internt säkerhetsarbete enligt överenskomna regler.

28 28 (37) 032/ Värdering av risker på systemnivå genomförs separat för risker för personsäkerhet, egendomsrisker och miljörisker, med hjälp av Tabell 6, Tabell 7 och Tabell 8. Frekvenser A B C D E Konsekvenser Frekvent Trolig Tillfällig Försumbar Osannolik I Katastrofal ET ET ET ET BT II Kritisk ET ET ET BT T III Marginell ET BT BT T T IV Försumbar BT T T T T Tabell 6 Riskvärderingsmatris för personrisker på systemnivå Frekvenser Konsekvenser A Frekvent B Trolig C Tillfällig D Försumbar E Osannolik I Katastrofal ET ET ET BT T II Kritisk ET ET ET BT T III Marginell ET BT BT T T IV Försumbar BT T T T T Tabell 7 Riskvärderingsmatris för egendomsrisker på systemnivå Frekvenser Konsekvenser A Frekvent B Trolig C Tillfällig D Försumbar E Osannolik I Katastrofal ET ET ET BT T II Kritisk ET ET BT T T III Marginell BT BT T T T IV Försumbar BT T T T T Tabell 8 Riskvärderingsmatris för miljörisker på systemnivå. Förklaring: ET ej tolerabel risk BT begränsad tolerabel risk, hantering bestäms från fall till fall T tolerabel risk

29 29 (37) 032/ Värdering av risker i maskinvara och programvara genomförs enligt olika principer och redovisas separat. 8.4 Värdering av risker i maskinvara Generellt kan både kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas för uppskattning av såväl konsekvenser som sannolikheter för person-, egendoms- eller miljöskador. Kvantitativ uppskattning baseras på dokumenterad erfarenhet av drift av liknande system under liknande eller samma omständigheter. SLB-systemet innehåller flera nyutvecklade delsystem där sådan information inte är tillgänglig varför kvalitativ analys skall tillämpas. 8.5 Värdering av risker i programvara Risker i programvara kan inte uppskattas på samma sätt som risker i maskinvara eftersom felintensitet inte går att ange för enbart programvarudelar. Fel i programvara är av systematisk och inte, som för maskinvara, av slumpmässig natur. Olika metoder för säkerhetsanalys, t ex felträdsanalys, FTA kan tillämpas för att identifiera delar av programvaran som är säkerhetskritiska. Kritikalitet är ett diskret mått på hur stor effekt en del av systemet eller ett fel i systemet och avsedd omgivning kan ha på systemsäkerheten, [5]. Kritikalitetsbestämning genomförs enligt följande principer: Övervakande programvara klassificeras med samma kritikalitet som den del den övervakar. Komponent klassificeras med samma kritikalitet som den funktionskedja där den ingår. Programvara, data och kommandosekvens har samma kritikalitet som den del informationen levereras till. Värdering av programvarurisker skall genomföras för att bestämma omfattning av arbete och nödvändiga resurser för uttestning och verifiering av programvara för att reducera systemrisker till nivåer som är tolerabla.

30 30 (37) 032/ Åtgärdande av risker 9.1 Principer för åtgärdande av risker Risker som bedöms vara ej tolerabla skall åtgärdas. Åtgärder för att reducera risker och på det sättet uppfylla ställda systemsäkerhetskrav väljs företrädesvis i följande ordning: a) Konstruera för att eliminera eller reducera risker, på övergripande systemnivå, till tolerabel nivå b) Infoga skyddsanordningar c) Infoga varningsanordningar d) Utveckla lämpliga säkerhetsföreskrifter och säkra rutiner för drift, underhåll, förvaring och kassation e) Utveckla en lämplig utbildning för drift, underhåll, förvaring och kassation skall föreslå eventuella förändringar i den aktuellt gällande SÄKI för att där beskriva nödvändiga säkerhetsbarriärer. Situationen där risker genereras av ena leverantören och har negativa konsekvenser på systemet i helhet eller på andra leverantörens ansvarsområde gäller först och främst förhållandet vid utveckling och implementering av programvara. När leverantören upptäcker risker som inte kan åtgärdas inom åtagandet eller som kan vara enklare och/eller billigare att åtgärda hos någon annan leverantör, skall detta rapporteras till FMV på SSPR. FMV SSWG beslutar därefter vilken leverantör skall åtgärda risken. Denna leverantör skall genomföra nödvändiga åtgärder. 9.2 Åtgärdande av risker i programvara Hantering av programvarurisker realiseras genom diverse åtgärder i syfte att uppnå egenskaper hos programvara och programhantering, som bidrar till systemsäkerheten. FMV som har det övergripande ansvaret skall genomföra åtgärder på systemnivå. Leverantören skall genomföra lämpliga åtgärder vid utveckling av programvara. Dessa åtgärder innebär att: arkitektur skall beakta säkerhetsaspekter, (FMV resp. leverantörens ansvar inom respektive ansvarsområde), tillämpade systemlösningar skall vara testbara, (FMV resp. leverantörens ansvar inom respektive ansvarsområde), kritiska programvarudelar skall isoleras fysiskt eller logiskt, (leverantörens ansvar),

31 31 (37) 032/ säkerhetsbarriärer samt skydds- och övervakningssystem skall införas, (FMV resp. leverantörens ansvar inom respektive ansvarsområde), se Figur 9. Åtgärder mot risker tillämpas enligt följande prioritering: a) Eliminera hot från omgivningen eller annan del av systemet. b) Övervaka och styra säkerhetskritisk programvarudel m h a signal- och regelsystem c) Hålla kvarvarande risker under den för systemet fastlagda toleransnivån. d) Avvärja och lindra skador som kvarstående hot trots allt kan medföra. Fel Olycka Barriär Barriär Barriär Figur 9. Användning av barriärer i säkerhetskritiska system Barriärer kan omfatta programvaruskydd som utvecklas av leverantören av programvara, hårdvaruskydd som utvecklas av leverantören av maskinvara samt styrnings- och övervakningsfunktioner som regleras i bl. a SäkI och som FMV ansvarar för. Åberopade barriärer skall utvärderas av konstruktören. Detta innebär att programvaruskydd värderas av leverantören av programvara och övergripande barriärer på systemnivå värderas av FMV.

32 32 (37) 032/ Verifiering 10.1 Verifiering hos leverantören Varje leverantör skall redovisa vilken standard för verifiering som tillämpas. Varje leverantör skall redovisa metoder för verifiering. Säkerhetsverifiering skall genomföras av leverantören enligt med FMV överenskomna planer och med möjlighet för FMV/FM att delta vid genomförande av verifieringsaktiviteter Verifiering hos FMV FMV skall ha rätt men ej skyldighet att medverka vid all verifieringsverksamhet på olika nivåer. Medverkan i och även genomförande av egna verifieringsaktiviteter kan avse t ex: Speciella granskningar avseende systemsäkerhet och människa-maskin anpassning. Deltagande i och övervakning av miljöprovning.

33 33 (37) 032/ Stängning av risker 11.1 Förutsättningar Stängning av risker skall dokumenteras på risknummerblanketter. Risknummerblankett är ett komplement till risklista. På dessa blanketter skall det finnas en kort beskrivning av risken, vidtagen åtgärd, referens till säkerhetsanalyserna samt undertecknat beslut om stängning av risken. Befogenhet att stänga risker i SLB varierar något beroende på om det är FMV eller leverantören som är ansvarig för risken, se Tabell 9. Risker som kan orsakas av installationen av SLB i olika plattformar stängs på motsvarade sätt av respektive MS, se också Figur 1. Risk hos Leverantören FMV Riskvärdering Stängs av leverantören T BT ET Stängs av Projektledaren Tabell 9 Befogenheter att stänga risker i 11.2 Stängning av tolerabla risker Stängs av C Teknisk Ledning/FMV Stängs av C Teknisk Ledning/FMV Kan stängas av FM Kan stängas av FM Risker hos leverantören som klassas som tolerabla stängs av leverantören i konsensus med FMV. Varje leverantör skall utse namngiven beslutsfattare med uppgiften att stänga tolerabla risker hos leverantören. Denna beslutsfattare skall genom samråd med och på rekommendation av SSM redovisa till beställaren bakgrunden till att risker klassificeras som tolerabel. Detta är samtidigt en bekräftelse, att leverantören anser sig genomfört allt nödvändigt arbete för att uppfylla ställda krav. Förslag till klassificering skall presenteras till FMV SSWG på SSPR för att få det accepterat. Efter acceptansen från FMV skall leverantören ta fram risknummerblankett för att dokumentera beslut om stängning. Detta beslut skall bekräftas med namn och underskrift av leverantörens projektledare och överlämnas till FMV. Risker hos FMV som klassas som tolerabla stängs av projektledaren genom att skriva under på risknummerblanketten. FMV SSWG utarbetar ett förslag till stängning av risker hos FMV som klassas som tolerabla Stängning av begränsad tolerabla risker Risker hos leverantören som klassas som begränsat tolerabla stängs av C Teknisk Ledning på FMV i konsensus med leverantören. Leverantören överlämnar till SSPR dokumenterat förslag om stängning av risken, för bedömning. Projektledaren stänger risken och C Teknisk Ledning stänger / fastställer stängning av risken.

34 34 (37) 032/ Risker hos FMV som klassas som begränsad tolerabla stängs av C Teknisk Ledning på FMV enligt samma rutin som gäller för tolerabla risker. Risken kan stängas Datum Underskrift Datum Underskrift Godkänner Datum Underskrift Godkänner Datum Underskrift 1) Lev. SSM 2) Lev. UL 3) Projektledare 4) C Teknisk Ledning Figur 10. Dokumentering på risknummerblanketten 11.4 Stängning av ej tolerabla risker Risker hos leverantören eller hos FMV som klassas som ej tolerabla och kan inte reduceras ytterligare, kan stängas av FM på rekommendation av C Teknisk Ledning på FMV.

35 35 (37) 032/ Avvecklingsbetingelser Avveckling av systemet skall förberedas genom att förekomst av allt farligt gods i första hand minimeras vid konstruktion och dokumenteras. Det skall också anges var i systemet dessa farliga ämnen placeras. Personal som kommer att arbeta med underhåll skall vara informerad om förekomsten och placeringen av farligt gods. Leverantören för respektive delsystem ansvarar för att all relevant information skall vara tillgänglig och arkiverad. Arkiveringstiden regleras i respektive kontrakt. När leverantörers ansvarsperiod avslutas skall all information om farligt gods överlämnas till FMV för vidare arkivering, ända till avvecklingsfasen. FMV ansvarar för framtagning och arkivering av motsvarande uppgifter angående tillhandahållen materiel.

36 36 (37) 032/ Säkerhetsutlåtande Leverantören skall utarbeta säkerhetsutlåtande (SCA) med entydigt uttalande från leverantören som anger att systemet är säkert under givna förutsättningar. SCA skall utarbetas i enlighet med regler angivna i [1]. Leverantören skall utarbeta underlag till säkerhetsutlåtande för varje leverans (SAR) och överlämna det till FMV för granskning och godkännande senast fyra arbetsveckor före leveransen. Säkerhetsutlåtande skall undertecknas av leverantörens firmatecknare och skall överlämnas vid leveransen.

37 37 (37) 032/ Säkerhetsgodkännande Säkerhetsgodkännande tas fram av FSC och FMV och utgör FSC och FMV intygande om att risker i systemet är analyserade på ett tillfredställande sätt och att var och en av identifierade risker har nedbringats till den av HKV fastställda tolerabla risknivå. Säkerhetsgodkännande skall utformas enligt regler angivna i [1]. Säkerhetsgodkännande fastställs av C Teknisk Ledning på FMV och överlämnas till HKV som underlag för Beslut om Användning (BOA) av systemet. BOA fattas av HKV.