Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga

Transkript

1 Elin Gottfridsson Närvårdsstrateg Tfn E-post Beredningen för barn och unga Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga Härmed översänds kallelse och handlingar till beredningens första sammanträde. Tid: 10 februari 2015 kl (presidiet träffas kl ) Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Uppsala, lokal: Blåklockan Vänligen meddela eventuellt återbud till sekreteraren innan mötet. Med vänlig hälsning Jeannette Escanilla ordförande jescanilla@hotmail.com tel genom Elin Gottfridsson Sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för barn och unga tisdagen den 10 februari 2015 kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende 1 Öppnande av sammanträdet och presentationsrunda Jeannette Escanilla 2 Anmälan av övriga frågor 3 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet 4 Val av justerare I tur: 5 Ekonomi informationsärende Elin Gottfridsson 6 Praktisk information informationsärende Elin Gottfridsson 7 Uppdrag och roll för beredningen samt arbetsformer presentation och gemensam diskussion 8 Fastställande av sammanträdesdatum Inbjudningar till seminarier och konferenser 10 Övriga frågor 11 Nästa sammanträde 12 Avslutning

3 FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (11) Plats och tid Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala, , kl Beslutande Övriga deltagande Elin Gottfridsson, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Elin Gottfridsson Paragrafer 1 Ordförande Jeannette Escanilla (V) Justerande Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för barn och unga Sammanträdesdatum Den 10 februari 2015 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Elin Gottfridsson Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (11) 1 Öppnande av sammanträdet och presentationsrunda Ordföranden Jeannette Escanilla (V) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. Sammanträdet inleds med en presentationsrunda av beredningens ledamöter. 2 Anmälan av övriga frågor Följande övriga frågor anmäls: Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (11) 3 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Beredningen fastställer förslaget till föredragningslista med tillägg av de övriga frågor som anmäls. 4 Val av justerare Förslag till beslut Beredningen utser att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker den kl. på landstingets ledningskontor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (11) 5 Ekonomi informationsärende Ärendet Beredningen erhåller vid sammanträdet information om ekonomiska ramar för beredningen för Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (11) 6 Praktisk information informationsärende Ärendet Beredningen erhåller vid sammanträdet information rörande diverse praktiska frågor, så som arvoden, biljetter för resor med kollektivtrafik till och från sammanträden, digital distribution av handlingar med mera. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (11) 7 Uppdrag och roll för beredningen samt arbetsformer presentation och gemensam diskussion Förslag till beslut Beredningen för barn och unga beslutar att ge presidiet i uppdrag att ta fram förslag till verksamhetsplan för Ärendet Utifrån den uppdragsbeskrivning som återfinns i landstingsfullmäktiges arbetsordning diskuterar beredningen under mötet beredningens uppdrag, roll och arbetsformer under mandatperioden. I bilaga till ärendet återfinns utdrag ur arbetsordningen för landstingsfullmäktige. Bilaga 7 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Bilaga Dnr CK LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Former för landstingsfullmäktiges och revisionens arbete samt arbetsordning för landstingsfullmäktige i Uppsala län Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

10 Former för landstingsfullmäktiges och revisionens arbete Landstinget i Uppsala län ANTAGEN AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige utgör landstinget högsta beslutande organ och beslutar, enligt 3 kap 9 kommunallagen, i ärenden av principiell beskaffenhet och annars av större vikt för landstinget. Formerna för landstingsfullmäktiges arbete framgår av fastställd arbetsordning. Landstingsfullmäktige har 71 ledamöter och det antal ersättare som framgår av länsstyrelsens slutliga röstsammanräkning. Landstingsfullmäktiges presidium Landstingsfullmäktige utser, enligt 5 kap 6 kommunallagen, bland sina ledamöter en ordförande och två vice ordförande att utgöra landstingsfullmäktiges presidium. Instruktion för presidiet framgår av Arbetsordning för landstingsfullmäktige. Presidiet består av 3 ledamöter. Landstingsråd och gruppledare Landstingsfullmäktige utser, varje år då allmänna val ägt rum, landstingsråd och gruppledare för mandatperioden. Avgår landstingsråd eller gruppledare sker nytt val för återstoden av mandattiden. Landstingsstyrelsen utser vid förfall ersättare för landstingsråd/gruppledare för en tid av längst sex månader. Landstingsfullmäktige fattar beslut om ersättare för längre tid. För parti som vinner representation i landstingsfullmäktige med minst tre mandat utses landstingsråd. För parti som vinner representation i landstingsfullmäktige med minst två mandat utses gruppledare. 2 (17)

11 Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen följer även debatten och utvecklingen inom för beredningen relevanta verksamhetsområden. Beredningen har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningsarbetet ställer stora krav på ledamöternas eget engagemang att prioritera frågeställningar och aktivt bidra till insatser inom beredningens verksamhetsområde. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningen ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom områdena demokrati, jämställdhet och integration. Det ska noteras att landstingsstyrelsen är ansvarig för arbetsgivarperspektivet inom jämställdhet och mångfald. Beredningen har 13 ledamöter. Beredningen för barn och unga Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen följer även debatten och utvecklingen inom för beredningen relevanta verksamhetsområden. Beredningen har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningsarbetet ställer stora krav på ledamöternas eget engagemang att prioritera frågeställningar och aktivt bidra till insatser inom beredningens verksamhetsområde. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningen ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom områden som rör barn och unga. Beredningen har 13 ledamöter. Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Beredningen arbetar direkt under fullmäktige och har där rätt att initiera ärenden. Den kan också användas för att bereda eller utreda ärenden, till exempel motionssvar eller remissyttranden. Beredningen följer även debatten och utvecklingen inom för beredningen relevanta verksamhetsområden. 3 (17)

12 Beredningen har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningsarbetet ställer stora krav på ledamöternas eget engagemang att prioritera frågeställningar och aktivt bidra till insatser inom beredningens verksamhetsområde. Beredningen kan föra diskussioner, fungera som idémotor och visionärt organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningen ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom området samt följa hur landstinget arbetar inom områden som rör äldre och funktionsnedsatta. Beredningen har 13 ledamöter. Landstingsrevisionen Landstingsfullmäktige förrättar val av revisorer. För att undvika konflikt med jävsregler och valbarhetsregler bör val av revisorer ske före val av ledamöter till nämnder, styrelser och beredningar. Detta framgår av 5 kap 20a Kommunallagen (KL) samt indirekt i 4 kap 6a KL. En revisor kan inte ha uppdrag i nämnd, styrelser eller beredning och från och med den 1 januari 2011 inte heller vara ledamot eller ersättare i fullmäktige. Granskningsperioden är fyraårig, vilket innebär att revisorernas uppdrag är slutfört först sedan de under femte året efter valet har granskat det fjärde årets verksamhet. Konsekvensen blir att det vart femte år finns två uppsättningar revisorer som har olika granskningsperioder. Revisorernas uppgift framgår av 9 kap kommunallagen. Separat antaget reglemente reglerar revisionens verksamhet. Landstingsrevisionen omfattar 6 ordinarie ledamöter. 4 (17)

13 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (11) 8 Fastställande av sammanträdesdatum 2015 Förslag till beslut Beredningen för barn och unga fastställer följande sammanträdesdatum för 2015: - Torsdagen 26 mars kl Onsdagen 6 maj kl Torsdagen 17 september kl Måndagen 2 november heldag - Torsdagen 10 december kl Gemensam utbildningsdag med övriga fullmäktigeberedningar 16 april Ärendet Beredningen fastställer sammanträdesdatum för beredningen Beredningen fastställer därutöver en gemensam utbildningsdag med övriga fullmäktigeberedningar den 16 april. Bilaga 8 Kopia till: Landstingsfullmäktige Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration genom Anna Sandström, beredningssekreterare Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 Bilaga 8 SAMMANTRÄDESSCHEMA 2015 För landstingets fullmäktigeberedningar Landstingsfullmäktige JAN FEB MAR APR MAJ JUN AUG SEP OKT NOV DEC On 11/2 Ons 29/4 Må-ti On 30/9 Må 23/ /6 Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration* 27/1 Uppstart - To 5/3 16/4 To 7/5 - - Ti 22/9 - Ti 3/11 On 16/12 Beredningen för barn och unga 10/2 kl /3 KC 16/4 6/5 17/9 KC 2/11 KC heldag 10/12 Beredningen för äldre och funktionsnedsatta 16/2 kl /3 KC 16/4 8/5 KC 22/9 KC 4/11 KC heldag 9/12 Kl (gruppmöte) Kl (sammanträde) Handlingar inför sammanträdet skickas ut ca 1 vecka innan mötet av respektive beredningssekreterare. Sekreterare/kontaktperson för beredningen för demokrati, jämställdhet och integration är Anna Sandström, anna.sandstrom@lul.se Sekreterare/kontaktperson för beredningen för barn och unga respektive äldre och funktionsnedsatta är Elin Gottfridsson, elin.gottfrisson@lul.se Datum för gemensamma presidiemöten för samtliga beredningar samt landstingsfullmäktiges presidium (2 ggr/per år)??? Version

15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (11) 9 Inbjudningar till seminarier och konferenser Förslag till beslut Beredningen beslutar om deltagande. Ärendet Beredningen diskuterar rutiner för deltagande i seminarier och konferenser. Vid dagens sammanträde föreligger följande inbjudningar: - Barnrättsdagarna april i Örebro. Inbjudan via Landstingsstyrelsen. - Informationskväll för politiker kring Familjecentralen i Bålsta 3 mars kl Demokratidagen 14 april i Stockholm. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 TEMA: Diskriminering och kränkande behandling Det gäller 1 av 5! På Barnrättsdagarna 2015 belyser vi barns och ungas erfarenheter av kränkande behandling och diskriminering. Tillsammans tar vi upp frågan om hur vi kan förbättra situationen och hindra att barn kränks, trakasseras eller diskrimineras i sin vardag, i skolan och på fritiden. Det var ju inte verbala eller fysiska saker som var, men det var det här utfrysandet, total ignorans. Jag fanns inte. Flicka 16 år om kränkningar och diskriminering april 2015 På Conventum i Örebro För mer information besök Barnrättsdagarna arrangeras av: I samarbete med:

17 BARNRÄTTSDAGARNA Hur lätt är det att få sin rätt? Om alla barns rätt att inte utsättas för kränkande behandling eller diskriminering TEMA: Alla barn har lika rättigheter; både barnkonventionen och svensk lag föreskriver att barn inte får diskrimineras eller bli utsatta för kränkande behandling. Ändå vet vi att var femte barn på grundskolan har blivit utsatt för kränkande behandling det senaste året. FN:s barnrättskommitté har riktat uppmärksamhet mot den diskriminering som barn från etniska minoriteter, asylsökande barn och barn som tillhör invandrarfamiljer utsätts för. Och man uppmanar Sverige att rikta insatser för att förhindra nya former av mobbing och trakasserier utanför klassrum och skolgårdar, inklusive via mobiltelefon och virtuella mötesplatser APRIL 2015 HUR LÄTT ÄR DET ATT FÅ SIN RÄTT: Barnrättsdagarna 2015 kommer att belysa, problematisera och konkretisera vad som görs, vad som är kvar att göra och vad som kan göras för att tillgodose barns och ungas rätt att inte utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Konferensen ska förmedla kunskaper om vad lag och barnkonvention innebär i praktiken och belysa hur barn och unga som utsätts upplever sin situation. Vi tar ett brett grepp på frågan om vad diskriminering och kränkningar kan innebära för barn och unga och kommer belysa arenor som skolan, fritidsaktiviteter, nätet och myndigheter. Programmet innehåller kunskap, metoder och idéer kring hur vi kan arbeta både förebyggande och vidta åtgärder. Barnrättsdagarna är en mötesplats där deltagarnas egna kunskaper och möjligheten att utbyta erfarenheter är viktiga inslag. VALBARA PASS: Barnrättsdagarna 2015 ger dig en möjlighet att själva bygga ditt program genom att erbjuda en mängd olika föredrag och workshops. Dessa syftar till att ge dig en möjlighet att fördjupa dig inom olika områden och ge nya idéer om hur du själv kan arbeta vidare med hjälp av konkreta metoder och verktyg. SPEAKERS CORNER: För att starta diskussioner och kunskapsutbyte som kan fortsätta i andra forum kommer det under luncher och kaffepauserna finnas möjlighet att som deltagare hålla kortare presentationer och diskutera dagarnas tema, någon problemställning eller yrkeserfarenhet som berör ämnesområdet. Ingen föranmälan krävs. UTBYTE AV KUNSKAPER: Vi kommer att få ta del av forskare, specialister och praktiker med kunskap och erfarenhet i frågan. Vi kommer också att ge utrymme för diskussion och erfarenhetsutbyte. Arbetssätt, metoder och verktyg kommer att presenteras och diskuteras. POSTERS: Under konferensen finns det möjlighet att presentera projekt, utvecklingsarbete eller forskning i en posterutställning, och på det sättet ta upp frågor som rör diskriminering och kränkande behandling av barn och unga. I samband med lunch och kaffepauser kan deltagarna ta del av posters från ideella organisationer, myndigheter och forskare. UTSTÄLLARE: Som utställare har ni möjlighet att visa material från er verksamhet som rör barn och unga och anknyter till konferensens tema och innehåll. Utställningsplatserna är begränsade, så för att vara säker på att få en plats, anmäl er snarast. För mer information se Passen är antingen utformade som ett föredrag med frågestund eller som en processinriktad och interaktiv workshop. I det här programmet hittar du en kort beskrivning av varje pass och mer information hittar du på 1

18 PROGRAM Tisdag 14 april BARNRÄTTSDAGARNA 9.15 Välkommen från arrangörerna Fredrik Malmberg, barnombudsman, Cecilia Sjölander, generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Jessica Jonsson, studierektor Barnrättsakademin Välkommen till verkligheten! Fredrik Malmberg, barnombudsman, presenterar Barnombudsmannens årsarbete. Barns röster om kränkningar i skolan, vuxna som inte vågar ingripa och en stödprocess som inte involverar dem Elevens rätt till en skola fri från kränkningar Caroline Dyrefors Grufman, barn- och elevombud (BEO), Skolinspektionen. Många av anmälningarna till BEO handlar om mobbning och kränkande behandling. Vilka rättigheter har barn och unga i skolan och förskolan, hur ser lagen ut och vad kan BEO göra? Paus Allas lika värde och lika rätt - Vad är diskriminering? Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman (DO). Hur ser lagen ut, vilka är diskrimineringsgrunderna och vad kan DO göra. Agneta kommer presentera hur situationen ser ut idag och vilka utmaningar DO ser framöver Kränkningar på nätet och näthat Mårten Schultz, professor i civilrätt, juridiska institutionen Stockholms universitet Näthat är vardag för många unga i dag. De möter kränkningar, hot och trakasserier i bloggar, kommentarsfält och sociala medier. De utsätts och ser andra utsättas. Några utsätter själva andra. Få väljer att göra något åt det. Vem har egentligen ansvaret för barn och unga på nätet? Kränkningar, trakasserier och diskriminering glasklart, gråzon eller inte alls Begreppen kränkningar, trakasserier och diskriminering - hur förhåller de sig till varandra och vad betyder de ur såväl juridiska som folkrättsliga perspektiv. Lars Arrhenius, generalsekreterare Friends Frida Ahlsén, jurist BEO Anna-Carin Åström, chef för rättsenheten Samhällsliv och utbildningsväsendet DO Ida Hellrup, jurist Barnrättsbyrån Lunch och tid för posters och utställare Seminariepass 1 Se sidan 4 för mer information Paus och förflyttning Seminariepass 2 Se sidan 4 för mer information Kaffe och tid för posters och utställare Rasism ur ungdomars perspektiv Rädda Barnens Ungdomsförbund Enligt Forum för Levande historia så oroar sig 21% av ungdomarna i Sverige för ökad främlingsfientlighet. En panel med ungdomar samtalar om och analyserar situationen för barn och unga som utsätts för rasism. Samtalet tar sin utgångspunkt i barnkonventionens andra artikel och FNs Barnrättskommittés synpunkter Varför räcker det inte att vara tolerant? Leo Andrea Nordwall och Gülsen Uz, projektledare på RFSL Ungdom. Hur jobbar man med metoder som normkritik och intersektionalitet i praktiken? RFSL Ungdom driver idag projekt för att förbättra situationen i skolan för unga hbtq-personer. Hur kan intersektionell maktanalys praktiskt tillämpas i normkritisk pedagogik och varför det inte räcker att vara tolerant? Stora Priset Cecilia Sjölander, generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset delar ut Barnhusets Stora Priset till den/de som genom banbrytande insatser befrämjat barns och ungdomars sociala förhållanden i vårt land Slut för dagen Buffémiddag I kongresshallen. Anmäl om du vill delta vid middagen när du registrerar dig online. 2

19 BARNRÄTTSDAGARNA PROGRAM Onsdag 15 april I morgonsoffan intryck, reflektioner och slutsatser från gårdagen Fredrik, Cecilia och Jessica reflekterar över gårdagen och introducerar dagens program. Moderator intervjuar Regeringens arbete med barnrättsfrågor Barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér inleder dagen och presenterar regeringens övergripande barnrättspolitik Paus och förflyttning Inspirationsföreläsning Tack för i år Barnrättsdagarna 2016 presenteras Slut Kaffe to go serveras Kaffe och tid för posters och utställare Seminariepass 3 Se sidan 5 för mer information Paus och förflyttning Seminariepass 4 Se sidan 5 för mer information Lunch och tid för posters och utställare Seminariepass 5 Se sidan 6 för mer information 3

20 Seminarier 14 april - Pass 1 & 2 13:00-14:00 Seminarie 1a Seminarie 1b Seminarie 1c Seminarie 1d Seminarie 1e Seminarie 1f Seminarie 1g Titel En värdegrundad skola Barns perspektiv och barns Barn gör tillgänglighet i förskola Nätkränkningar - ur ungas Fritidsverksamhet som Normkritik som verktyg för att Barnrättsperspektivet inom rättigheter i LSS-handläggning och skola perspektiv skyddsfaktor mot diskriminering motverka diskriminering av barn idrotten Föreläsare Info Stephan Andersson, barn och elevombud Norrköpings kommun, tidigare rektor. En värdegrundad skola förmår arbeta såväl främjande och förebyggande som åtgärdande. För att möjliggöra detta krävs ett sytematiskt kvalitetsarbete som innefattar såväl rutiner som ett pågående värdegrundssamtal. Förhållningssätt och barnsyn är återkommande ord i detta sammanhang. Vilka förhållningssätt främjar en värdegrundad skola och vilken barnsyn krävs för goda möten? Ett lyckat arbete kräver utveckling inifrån vilket betyder ett fördjupat tänkande och en fördjupad förståelse. Detta kan då bli fungerande rutiners motor. Eva Skogman, universitetslektor i socialpedagogik, Mälardalens högskola och Lill Hultman, doktorand i socialt arbete, Karolinska Institutet Eva Skogman berättar om sitt forskningsprojekt om barn med funktionsnedsättningar. Utifrån resultatet diskuteras rätten till särskilda omsorger och rätten till lek och delaktighet. Hur kan lagen och barnkonventionen tolkas och hur ser verkligheten ut för barnen? Lill Hultman berättar om ungdomars upplevelser och strategier vid möten med LSShandläggare. I vilken grad och på vilket sätt görs ungdomarna delaktiga i beslut som ligger till grund för beviljandet av deras personliga assistans? Peter Westerdahl, projektledare och Karin Kjellberg, projektmedarbetare, DATE, Handikappförbunden Maria Nyman, verksamhetsansvarig, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor MUCF Workshop: Alla barn ska få lika möjligheter Myndigheten för ungdoms- och till utveckling och lärande. Hur gör vi? Ett civilsamhällesfrågor, före detta svar är att arbeta med tillgänglighet. Workshopen ger exempel på hur barn görs delaktiga genom lustfyllda och kreativa övningar. Genom dem får barnen lär sig om och praktisera tillgänglighet. Lärmiljön och aktiviteter utforskas i olika temaområden. Bristande tillgänglighet blir en ny diskrimineringsform från 2015, med fokus på funktionshindersområdet. Förskolor och skolors behöver då särskilt integrera tillgänglighet i sitt främjande likabehandlingsarbete. Ungdomsstyrelsen, har sedan juli 2013 ett särskilt regeringsuppdrag att genomföra insatser mot kränkningar, trakasserier och hot via internet. Under föreläsningen beskrivs förekomst och attityder kring nätkränkningar bland unga utifrån forskningsrapporten "Nätkränkningar ungdomars normer och värderingar". Vi berättar även om hur olika verktyg som finns att tillgå som i det förebyggande arbetet och ger en närmare presentation av boken "Hat på nätet" samt filmer från metodmaterialet "Ses offline". Lenita Karlsson förbundssekreterare, Lisa Hannah Olsson, verksamhetsutvecklare, Lundahl förbundsombudsman, Unga Örnars Rädda barnens ungdomsförbund (RBUF) Riksförbund Unga Örnars Riksförbund är en barn- och ungdomsorganisation som brinner för jämlikhet och barns rätt till en meningsfull fritid. Organisationen kämpar för att Barnkonventionen ska respekteras. Under föreläsningen kommer du som åhörarna att få ta del av organisationens praktiska Barnrättsarbete. Hur kan man arbeta för att tillgodose barn och ungas rättigheter? På vilket sätt fungerar fritidsverksamhet som en skyddsfaktor mot diskriminering. Vi delar med oss av barn- och ungas röster bland annat i form av podcast. Workshop: Det normkritiska perspektivet ger möjlighet att från ett samhälleligt perspektiv förstå varför en utsätts för diskriminering, hur diskriminerande strukturer kan internaliseras och att det aldrig är ens eget fel att man blir utsatt. Workshopen belyser dessutom hur personer som riskerar att diskriminera kan granska sin egen position, sina privilegier och sina egna föreställningar. Samtal blandas med interaktiva övningar, exempel ur verkligheten och teatersekvenser. Anders Andreasson, projektledare och Anna Eliasson, projektledare, Friends Workshop: Vart fjärde barn som är aktivt i en idrottsförning har blivit kränkt av en lagkamrat. Mest utsatta är pojkar inom lagsporter. Vilka utmaningar står idrotten inför och vad innebär det egentligen att ta hänsyn till barnets bästa? Friends bjuder in till en workshop där alla med intresse för barn och ungas bästa inom idrotten är varmt välkomna. 14:15-15:15 Seminarie 2a Seminarie 2b Seminarie 2c Seminarie 2d Seminarie 2e Seminarie 2f Seminarie 2g Titel Trygg fritid för alla Elevernas röst om studiero, Barn och ungas erfarenheter av att Diskriminering och kränkande Normkritik i praktiken med PraLin i trygghet och kränkande behandling spela datorspel online kränkningar, kompisar och kultur behandling av barn med funktionsnedsättning förskolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan -hur kan vi främja ensamkommande ungdomars integration i lokalsamhället? Olika hjälp till olika ungdomar? Barnrättsbyråns erfarenheter av hur myndigheter tar hand om våra mest utsatta Föreläsare Robert Svensson, socionom, ideellt Cecilia Ledberg Buhlin, projektledare för engagerad i Trygga Möten och Ulrica Lysén Skolenkäten, Skolinspektionen och projektledare Värsta fördomen, Scouterna Anooshé Ghodsi, jurist, Barn- och elevombudet Olle Cox, projektledare, Friends Agnetha Vikenger, förbundsordförande och Anna Stendin och Elliot Edberg Lotta Rapacioli, förbundsjurist, förskollärare och verksamma inom projekt Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och PraLin i förskolan, Diskrimineringsbyrån Ungdomar Uppsala (DU) Anders Hjern, professor och Ida Hellrup, jurist och Elin Wernqvist specialistläkare Chess, Karolinska institutet Roberts generalsekreterare, Barnrättsbyrån och Monica Brendler, verksamhetschef och leg. psykoterapeut, Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm Info Workshop: En trygg fritidsverksamhet gör det lättare för barn och unga att ta plats, genom att dessutom titta normkritiskt på den egna verksamheten arbetar Scouterna med bli en plats där fler barn och unga får den möjligheten. Men hur funkar det egentligen? Vilka utmaningar finns för att skapa en fritid som verkligen är till för alla? I workshopen delar Scouterna med sig av erfarenheter och verktyg för att utveckla verksamhet och ledare. Vi blandar övningar och samtal. I Skolenkäten ger eleverna sin bild av skolan. Skolinspektionen berättar om mönster och trender. Hur samvarierar till exempel studieron med anpassningen av undervisningen och hur trygga känner eleverna sig i skolmiljön? BEO kommer att presentera statistik över och exempel ur de anmälningar som kommer in till myndigheten. Dessutom diskuteras ny praxis från domstol och våra senaste skadeståndsärenden. Statistiken tar bland annat upp vilka typer av kränkningar som anmäls, genusaspekter och hur vi beslutar i olika typer av ärenden. Under föreläsningen lyfts barns och ungas positiva och negativa erfarenheter av att spela datorspel online. Spelvärlden har gått från subkultur till populärkultur. Trots att spelvärlden är så stor är vuxnas kunskap om den många gånger begränsad. Vuxna har en viktig roll att förebygga och stoppa kränkningar och mobbing inom spelvärdlen och under förläsningen lyfter vi även förslag på hur vuxna kan hjälpa till för att skapa ett schysstare spelklimat. Workshop: Exemplen då barn med funktionsnedsättning kränks och diskrimineras i sin vardag är tyvärr alldeles för många. I RBU:s workshop, med utgångspunkt i barnkonventionens grundprinciper, kommer fyra exempel på hur barn med funktionsnedsättning kränks och diskrimineras gås igenom. Workshopen kommer sedan syfta till att i gruppform arbeta/reflektera kring hur vi som vuxna, med olika infallsvinklar från det professionella samhället, på bästa sätt kan verka för att barn med funktionsnedsättning får sina rättigheter tillgodosedda. Workshop: Under denna workshop vill vi dela med oss av de erfarenheter vi gjort i projekt PraLin i förskolan ett projekt fokus på normkritik och barns delaktighet. Vi kommer att berätta om de framgångsfaktorer och hinder vi har stött på. Deltagarna kommer även att få testa några av de konkreta verktyg som vi använder oss av när vi processleder i verksamheter. Dessa verktyg är utvecklade i nära samarbete med personal och barn i förskolor men går lätt att anpassa till många andra verksamheter som barn vistas i. Många flyktingungdomar kommer till Sverige med färska krigsupplever efter en lång och svår flykt. För att läka sina sår behöver de bärande relationer, en stödjande omgivning och verktyg för integration på egna villkor. Tyvärr är det inte ovanligt att ungdomarna hamnar i mobbningssituationer, vilket kan vara förödande för självkänsla och psykisk hälsa. I vår presentation kommer vi att beskriva dessa psykosociala utmaningar och hur man, som i Skellefteå kommun, framgångsrikt kan skapa en miljö där ungdomarna mår bra och väljer att stanna kvar. Barnrättsbyrån arbetar med enskilda barns rättigheter och erbjuder stöd, råd och praktisk hjälp. I det här seminariet får ni höra åtta ungdomars erfarenheter av akut hemlöshet, deras kontakt med samhället och upplevelser av att inte bli tagna på allvar, bli kränkta och inte få sina rättigheter tillgodosedda. Vi kommer att berätta om det bemötande ungdomarna fått och vad som krävts av både dem själva och Barnrättsbyrån för att de ska få mat och tak över huvudet. Och att vi ser ett mönster kan det vara diskriminering? 4 BARNRÄTTSDAGARNA

21 Seminarier 15 april - Pass 3 & 4 10:00-11:00 Seminarie 3a Seminarie 3b Seminarie 3c Seminarie 3d Seminarie 3e Seminarie 3f Seminarie 3g Titel Hur mycket Ninja är du - normtesta En trygg förskola - fri från Kränkande behandling på nätet: Att vara ung same i Sverige En enkel resa till Sverige- All dig själv och ditt undervisnings- /informationsmaterial kränkningar, diskriminering och trakasserier Spridning av sexuella bilder bland unga Livsvillkor, självvärdering och hälsa excluded? Föreläsare Linn Alenius, projektledare Uppdrag Ninjas Frida Warg, metodutvecklare och förskoleexpert, Friends Info Workshop: Vi visar filmen Normtestet och håller en diskussion utifrån den. Filmen handlar om vilka normer som finns i läromedel och vilken betydelse det har för undervisningen och vilka elever som blir sedda. Workshopen är en god utgångspunkt för alla som producerar eller tillhandahåller av olika typer undervisningseller informationsmaterial och som vill utmana diskriminerande normer och föreställningar. Arvsfonsprojektet Uppdrag Ninjas har under år arbetat för att utbilda och engagera unga för jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Är det lagstadgade likabehandlingsarbetet ett hinder som tar tid från barngruppen, eller verktyget som gör det lättare att utföra uppdraget? Föreläsningen tar upp hur bemötande, miljö, barnsyn, föräldrasamverkan och inflytande kan skapa förutsättningar för en trygg förskola för alla barn. Vi reder ut vad ett demokratiskt förhållningssätt är i praktiken och diskuterar hur de vanliga pedagogiska verktygen kan användas som redskap för trygghet i förskolan. Caroline Engvall, journalist och författare Utvecklingsarbete om barns relationsarbete i skolan ett stöd i arbetet mot trakasserier och kränkande behandling Anette Klang-Jensen, verksamhetsutvecklare, Halmstad kommun och Marie Wrethander, universitetslektor Göteborgs universitet Caroline Engvall, aktuell med boken Presentationen handlar om ett Virtuell våldtäkt om unga och sexbilder utvecklingsarbete på sju skolor och på internet, föreläser om ungas erfarenheter av att avklädda bilder och filmer sprids på internet mot deras vilja. Föreläsningen belyser hur dessa nya former av trakasserier och kränkningar kan förstås och hur de tar sig uttryck. Det tas också upp hur vuxenvärlden (vård och rättsväsende etc) brister i att stötta de utsatta barnen och hur vi bäst kan hjälpa dem. fritidshem som pågått under drygt två år i samverkan mellan Halmstad kommun och Göteborgs universitet. Målet har varit att utveckla och stödja arbetet mot trakasserier och kränkande behandling genom att skapa strategier och utveckla förhållningssätt utifrån styrdokument och vetenskaplig grund samt att förankra arbetet på den egna skolan och fritidshemmet. Utmaningar under arbetet och vad som varit viktiga framgångsfaktorer kommer att diskuteras vid presentationen. Lotta Omma, leg psykolog/leg psykoterapeut/specialist i klinisk psykologi Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen i Gällivare/Kiruna Totalt 708 unga samer i Sverige i åldern år har deltagit i en undersökning där deras livsvillkor, självvärdering och hälsa undersöktes. Resultatet visar att ungdomarna upplevde en utsatt situation och hälften av de tillfrågade hade erfarenhet av negativ behandling på grund av sin härkomst. Utsattheten bestod också i att ofta behöva förklara och försvara sin kultur och existens som same. På seminariet diskuteras ungdomarnas upplevelser av tillhöra en svensk minoritet och känsla av tillhörighet till gruppen. Ulrika Falk och Mona Lisa Pruteanu, Göteborgs Räddningsmission Göteborgs Räddningsmission arbetar med fattiga EU-migranter som vistas i Göteborg. I arbetet har vi särskilt fokus på barnperspektivet samt romsk delaktighet. Vi kommer att beskriva; Romers situation i Europa Situationen för vår målgrupp i Göteborg Situationen för de barn vi möter i vår verksamhet De rättigheter som majoriteten av de barn vi möter saknar och hur vi arbetar med frågan En idrott fri från mobbning, diskriminering och kränkande behandling Helene Olsson projektledare från Rädda Barnen och Lena Andersson idrottskonsulent från SISU Idrottsutbildarna Många idrottsföreningar har en genomtänkt och schysst värdegrund som tar avstånd ifrån diskriminering och kränkande behandling. Men ibland kan det ändå vara svårt att få ordning på problemen. En framgångsrik samverkansmodell är där SISU Idrottsutbildarna och Rädda Barnen, tillsammans med kommunen, organiserar, genomför och utbildar idrottsföreningarna för en trygg idrottsmiljö. Slutmålet är en handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering som tar avstamp i FN s konvention om barnets rättigheter. 11:15-12:15 Seminarie 4a Seminarie 4b Seminarie 4c Seminarie 4d Seminarie 4e Seminarie 4f Seminarie 4g Titel Sexuella trakasserier makt, våld Vad händer när bollen inte är Att skolan gjort fel, det var det jag Kan upprepade kränkningar leda och normalisering rund? ville få fram till traumatisering? Har ALLA barn i Sverige samma rättigheter? -Kränkande behandling, rasism och diskriminering av barn i mötet med svenska myndigheter Rättighetsbaserad skola, en modell för att förebygga diskriminering och kränkande behandling Kränker vi utan att veta om det? - En normkritisk workshop om att jobba konkret med likabehandlingsarbetet! Föreläsare Info Jacob Flärdh, chef Forskning och utveckling, och Carolina Engström, vice generalsekreterare, Friends För många unga är blickar, ovälkomna beröringar och sexuella skämt en del av skoldagen, men också ett sätt att göra kön. När sexuella trakasserier förklaras som en del av sexualiteten, förminskas både beteendet och de som är utsatta. Under föreläsningen berättar vi om de unga vi möter och deras upplevelser av sexuella trakasserier samt vuxenvärldens oförmåga att hantera dem. Det blir berättelser om makt, om våld men också om normalisering. Vi diskuterar tillsammans olika lösningar, både i agerande och i det långsiktiga arbetet. Johanna Saunders, Socialchef Skåne Stadsmission, Liv Palm enhetschef Unga Forum och Amanda Johnson, jurist, Unga Forum I våra verksamheter ser vi nästan dagligen hur svenska myndigheter brister i arbetet med barn som befinner sig i utsatta situationer; vi ser hur barn inte får det skydd, stöd och insatser som de har rätt till. Brister i socialtjänsten förklaras oftast med överbelastning, otillräckliga resurser, bristande rutiner men lyfts problematiken med diskriminering och rasism fram tillräckligt? Vi kommer även att ge exempel på hur man kan arbeta för att motverka rasism och diskriminering och visa på positiva exempel och arbetsmetoder. Andreas Jonsson, föreläsare och initiativtagare till Supermanprojektet Representanter från Barnombudsmannen Vad händer när bollen inte är rund, när du Vad är upprättelse för barn som varit inte passar in? Vad sker när normer, utsatta för kränkningar i skolan? fördomar och längtan att platsa in inte går Barnombudsmannen har lyssnat på barn ihop? Hur skapar vi en miljö där alla barn och unga med erfarenhet av kränkningar i får plats - som sig själva, på riktigt? Genom skolan. På seminariet förmedlar vi barnens Supermanprojektet har Andreas träffat över upplevelser av samhällets stöd. Det handlar elever och lärare på skolor runt om i om hur vuxenvärldens svårigheter att sätta Sverige. Andreas talar om kraften i att ta ett gränser får allvarliga konsekvenser. En beslut och själv skapa förändring. Ett stödprocess med otydlig ansvarsfördelning levande bevis på att det går att vända som sker ovanför barnens huvud. Och om helvetet som mobbad till att ge inspiration, brist på respons. Vi presenterar också motivation och styrka till andra i liknande Barnombudsmannens förslag till åtgärder. situation. Anna Leithe, projektledare Unicef, samt Marie Lundin, lokal barnombudsman i Simrishamn kommun samt utbildare i projektet Pia Enderby leg psykolog/leg psykoterapeut och Michael Larsson leg psykolog/leg psykoterapeut BUP-Elefanten Tre skolor i Simrishamn kommun har i sina Föredraget fokuserar på vad planer mot diskriminering och kränkande behandling, målet att barnkonventionen ska genomsyra skolans visioner, värderingar och praxis samt att skolorna skall vara en Rättighetsbaserad skola enligt UNICEFs modell, som är ett treårigt projekt med slut år Syftet med detta projekt är att undersöka hur skolans miljö samt elevernas trivsel och resultat kan förbättras av att hela skolans arbete tar sin utgångspunkt i barnkonventionen. diskrimineringar och kränkningar kan leda till. Vad innebär det egentligen att vara med om trauman och varför leder det i ca 30% av fallen till att man blir traumatiserad (=allvarliga PTSD symtom)? Bristande kunskaper leder till att vi inte tar barns utsatthet av kränkande behandling på allvar. När vi inte vet vad vi ska vara observanta på och vad vi ska fråga om blir det mycket svårare för barn att berätta. Det måste vi ändra på! Vårt föredrag är ett sätt att ge kunskap om trauma och ge personal som möter barn en ökad förståelse av vad som sker i hjärnan vid traumatiska erfarenheter. Johanna Lundin, teater och jämställdhetskonsult, Kapten Mjausan Under denna workshop gör vi värderingsövningar kopplade till diskrimineringsgrunderna och barnkonventionen, skapar kluriga cases utifrån våra egna arbetsliv och avslutar med forumspel för att få handlingskraft och tyngd för att jobba för barns rätt till en trygg miljö! Målsättningen med workshopet är att synliggöra och problematisera sin yrkesroll och få nya perspektiv och verktyg för att jobba konkret mot kränkande och diskriminerande behandling. - Ett interaktivt workshop som sätter barnens värde och rättigheter i fokus. Välkommen! 5 BARNRÄTTSDAGARNA

22 Seminarier 15 april - Pass 5 13:15-14:15 Seminarie 5a Seminarie 5b Seminarie 5c Seminarie 5d Seminarie 5e Seminarie 5f Seminarie 5g Titel Hur gör man en plan mot Barn till papperslösa föräldrar - Utseenderelaterad nätmobbning Varför anses inte övergrepp mellan Barns sexuella utveckling, sexuell Religion i ett religionsfritt Barns röst om vuxnas tystnad kränkande behandling/ likabehandlingsplan som hjälper? har de några rättigheter? tonåringar lika skyddsvärda som mellan vuxna? viktimisering och åldersbedömningar vid ansvar för barnsexköp samhälle? Föreläsare Info Åsa Gustafsson och Carl-Gustaf Sidenqvist, rådgivare på Friends Till Friends kommer ofta frågor om vad man har rätt att kräva avseende trygghet i skola och förskola. Friends erfarenhet är att en av de viktigaste förutsättningarna för att lyckas är att det finns en plan som innehåller åtgärder som utgår från en god kartläggning där vuxnas och barns åsikter räknas som lika viktiga. Vad behöver bli bättre? Vem ska se till att det blir gjort? När ska det vara klart? På föreläsningen kommer Friends visa på vanliga brister men också ge goda exempel utifrån Friends erfarenhet på bra sätt att arbeta med systematisk trygghetarbete i skola och förskola. Inger Ekbom, Leg psykoterapeut/metodutvecklare, Stockholms stadsmission och Josefin Michanek, Leg psykolog, Rädda Barnen Barn till papperslösa föräldrar är en av de grupper barn som tydligast saknar rättigheter I Sverige. Våra erfarenheter av att möta barn utan papper visar att det finns en stor ekonomisk utsatthet och en stor psykisk ohälsa. Många faktorer gör att barnens lagstadgade rättigheter inte fungerar i praktiken och myndigheter och instanser behandlar denna grupp väldigt olika. Föredraget utgår från två aktuella rapporter som belyser den utsatthet som barn till papperslösa föräldrar lever i. Sofia Berne, fil. dr & leg. psykolog och Ann Frisén, professor & leg. Psykolog, Psykologiska Institutionen vid Göteborgs Universitet Nätmobbning bland unga siktar ofta in sig på personens utseende, speciellt om den utsatta är en tjej. Unga tycker det är effektivt att ge sig på flickors utseende om man vill göra dem illa. Tjejer reagerar på utseenderelaterad nätmobbning genom att dra sig tillbaka från sociala relationer. Detta föredrag handlar om att ge en bild av utseenderelaterad nätmobbning och skapa en diskussion kring hur det kan ske ett arbete för att motverka utseenderelaterad nätmobbning. Kerstin Nordlöf, professor i rättsvetenskap, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Enheten Juridicum Barn anses ha ett högt skyddsvärde, men inte alltid. Flertal fall från domstolarna visar att fysiska eller psykiska kränkningar mellan vuxna kan resultera i en fällande dom om misshandel, ofredande eller olaga hot. I en motsvarande situation mellan tonåringar är det inte säkert att utslaget i domstol blir detsamma. Är förklaringen att det bland vuxna trots allt finns en acceptans av våld och hot mellan tonåringar och framförallt bland pojkar? Therése Skoog, fil.dr, universitetslektor och Samtalsledare: Maria Klasson Sundin, Märta Johansson, universitetslektor, doktorand i religionsfilosofi, Uppsala Institutionen för juridik, psykologi och socialt universitet arbete, Örebro universitet Den rättsliga tillämpningen av brottet köp av sexuell handling av barn är omdiskuterad eftersom åklagaren måste bevisa att köparen borde ha misstänkt att barnet var under 18 år. I praktiken krävs det att barnet indikerat sin ålder eller varit underutvecklat. Är tillämpningen rimlig utifrån barns faktiska pubertetsutveckling och att den skiljer sig i så stor grad mellan barn? Seminariet behandlar barns utveckling och domstolarnas bedömning om vad sexköpare förväntas förstå om ett barns ålder. Det handlar även om olika former av sexuell viktimisering riktad mot unga flickor baserat på deras pubertetsutveckling. Religion är en av diskrimineringsgrunderna i vår svenska lagstiftning. I form av en paneldiskussion tar vi oss an hur diskrimineringen p.g.a religion tar sig uttryck och hur barn och unga upplever den. Vi försöker synliggöra svårigheter och möjligheter kopplade till frågan och belyser den från olika perspektiv och trosuppfattningar. Jacob Flärdh, chef Forskning och utveckling och Carolina Engström, vice Generalsekreterare, Friends Varför ska jag vända mig till en vuxen när jag är utsatt, om de inte lyssnar när jag berättar? Friends kartläggning visar att 4 av 10 elever på högstadiet inte känner att de kan prata med en vuxen om de blir utsatta. En vuxenvärld som ser men inte agerar signalerar både till den utsatte, de som utsätter och alla som står bredvid att det som pågår är okej. Föredraget redogör för barns upplevelser av vuxenvärldens arbete mot kränkningar och diskriminering. Vi ger exempel på arbete där barns röst har fått vara i fokus och beskriver framgångrika arbetssätt. KOMPONERA DITT EGET PROGRAM BARNRÄTTSDAGARNA 6

23 BARNRÄTTSDAGARNA Praktisk information APRIL I KONGRESS- HALLEN PÅ CONVENTUM I ÖREBRO DATUM, TID OCH PLATS Barnrättsdagarna genomförs den april 2015 i kongresshallen på Conventum i Örebro. Registreringen öppnar kl. 08:00 den 14 april, vid registrering serveras kaffe med smörgås. Invigning av Barnrättsdagarna sker klockan 09:15 i kongresshallen, Conventum. PLATS Conventum ligger centralt i Örebro, cirka 15 minuters promenad från centralstationen. Adressen till Conventum Kongress är Fabriksgatan 17-19, Örebro. KOSTNAD Avgiften för att delta på Barnrättsdagarna är kr exkl. moms. Studenter och ungdomar betalar endast 500 kr ink. moms. OBS begränsat antal platser. Betalning sker mot faktura. Fakturan skickas till den adress du anger vid anmälan. ANMÄLAN Sista dag för anmälan är 14 mars Anmälan är bindande. Om du får förhinder har vi ingen möjlighet att återbetala avgiften, men du kan skicka en annan representant. Anmälan kan endast göras via POSTERS Vi tar emot posteransökningar senast den 15 mars till barnrattsdagarna@live.se För mer information se UTSTÄLLARE Hyra av utställningsplats är kr ex moms för 2 dagar och gäller för 1 person. Frågor och anmälan sker till barnrattsdagarna@live.se eller se för mer information. LOGI Logi ingår inte i anmälningsavgiften. Deltagarna ansvarar själva för bokning och betalning av logi. Information om tillgängliga hotell finns på Barnrättsdagarnas hemsida PERSONUPPGIFTER ENL. PUL I och med att du anmäler dig till konferensen, kommer dina personuppgifter att förvaras i en databas i enlighet med personuppgiftslagen (PUL). FRÅGOR OM PRAKTISK INFORMATION Var god kontakta: Susanne Björk, projektledare Stiftelsen Allmänna Barnhuset susanne.bjork@allmannabarnhuset.se 7

24 VÄLKOMMEN TILL Demokratidagen 2015 Sveriges Kommuner och Landsting bjuder in till Demokratidagen 2015, mötesplatsen för alla med intresse och ansvar för demokratifrågor och medborgardialog. Här möter du kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke, demokratiutredningens ordförande Olle Wästberg och andra intressanta föreläsare. Utöver föreläsningar i plenum finns tio seminarier att välja mellan på teman som medborgardialog, demokratiutveckling, medskapande, mänskliga rättigheter, korruption m.m. Av tio seminarier har du möjlighet att välja två. Varmt välkommen! Tid och plats: Kostnad: Anmälan: Den 14 april 2014 i Stockholm. City Conference Centre, Folkets hus, Barnhusgatan Konferensen börjar kl (registrering och kaffe från kl ) och avslutas kl Konferensavgift, kronor inklusive lunch, kaffe och dokumentation. Anmälan är bindande men kan överlåtas på annan person. Faktura skickas ca 14 dagar efter konferensen genomförande. Anmälan ska vara oss tillhanda senast den 14 mars och görs online på eller via denna länk, sista anmälningsdag 14 mars. Information: För praktisk information kring anmälan etc. kontakta Konstella tfn , e-post, konstella@konstella.se Frågor om konferensens innehåll besvaras av Lotta Liedberg, tfn , e-post, lotta.liedberg@skl.se Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

25 PROGRAM Kaffe, registrering och mingel Demokratidagen 2015 öppnas Ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke Ungas inflytande, organisering och engagemang Angelica Andersson, Sveriges Ungdomsråd Parallella seminarier A E (välj ett seminarium) Lunch Parallella seminarium F J (välj ett seminarium) Politikerpanel Demokrati i framkant, vad kan det vara? Lena Langlet SKL och Gycklargruppen Trix Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

26 A. Att styra mot medskapande Hur kan man stärka och främja en styrning som tar tillvara brukare och patienters synpunkter och kunskaper? Här får du ta del av två strategier för ökad brukar- och patientmedverkan. Målet är bättre träffsäkerhet och ökad kvalitét i välfärdstjänsterna. Vi diskuterar också hur dessa tankar kan förankras i olika organisationer. Medverkande: Representanter från Landtinget i Kalmar och Eskilstuna kommun, Malin Svanberg SKL B. En exposé av utvecklingen inom medborgardialogen i Sverige SKL har sedan 2006 drivit projektet Medborgardialog. I olika nätverk, tillsammans med kommuner, landsting och regioner, har SKL utvecklat system, metoder och arbetssätt för medborgardialog. Engagerade medborgare och former för delaktighet och inflytande är viktigt för kommuner, landsting och regioner i utvecklingen av det lokala samhället. På seminariet får du ta del av resultat, exempel och erfarenheter från flera års utveckling av medborgardialog. Medverkande: Anders Nordh SKL, Kjell-Åke Eriksson SKL, projektledare inom Medborgardialogprojektet C. Lokalpolitikens förändrade villkor - ett uppdrag för 2014-års Demokratiutredning Under senare år har politiken blivit allt mer professionaliserad. Beslutsfattandet blir mer komplex och tidskrävande samtidigt som kraven på effektivitet ökar. Makten har förskjutits från fullmäktige till kommunstyrelsen och från fritidspolitikern till heltidspolitikern. Vad innebär denna utveckling för demokratin? Bör vi acceptera att det politiska beslutfattandet i dagens samhälle kräver ett heltidsengagemang av ett fåtal eller ska vi verka för att fler ska kunna engagera sig som fritidspolitiker? Finns det anledning att förbättra förutsättningarna för de förtroendevalda? Hur kan vi t.ex. göra det enklare att kombinera rollen som förtroendevald med arbete och familjeliv? Medverkande: Olle Wästberg utredare, Daniel Lindvall huvudsekreterare, Adiam Tedros, utredningssekreterare, Matilda Wärmark biträdande sekreterare D. Att styra och leda i minoritet - ledande politikers och tjänstemäns erfarenheter och lärdomar Efter valet 2014 har ca 100 kommuner, landsting och regioner ett minoritetsstyre. För att se närmare på vilka utmaningar som det ger upphov till har vi gjort en studie om att styra och leda i minoritet. Ställer det speciella krav på det politiska ledarskapet och den ledande tjänstemannen? Är det svårare att fatta långsiktiga eller svåra beslut? Vilka lösningar och strategier fungerar bättre än andra för att få till stånd ett fungerande styre och ett gott ledarskap? Studien bygger på erfarenheter från toppolitiker och kommundirektör i kommuner och landsting som har haft minoritetsstyre. Medverkande: Johan Wänström Fil. Dr. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) Linköpings universitet, toppolitiker och kommundirektörer som har medverkat i studien. Moderator: Lena Lindgren projektledare SKL E. Vad har vi revisionen till egentligen? Revisionen har till uppgift att granska all kommunal verksamhet. Granskningen kan hjälpa fullmäktige att styra och nämnderna att förbättra. Är det så? Har revisionen ett värde för demokrati, rättsäkerhet och effektivitet? Har fullmäktige hjälp av revisionen i sitt arbete? Kan samspelet mellan revisionen och fullmäktige utvecklas? Medverkande: Anders Senestad ordf. revisionen Östergötlands läns landsting, tidigare fullmäktiges ordförande, Karin Tengdelius SKL, Lotta Ricklander SKL Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: