Det svenska arbetsgivarbegreppet och dess betydelse vid tolkning av skatteavtal
|
|
- Susanne Lundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Karlsson Det svenska arbetsgivarbegreppet och dess betydelse vid tolkning av skatteavtal JUDN18 Internationell beskattning HT ord
2 Innehåll FÖRKORTNINGAR 2 1 INLEDNING Allmänt Syfte Frågeställning Metod och material Perspektiv Avgränsningar 6 2 OECD:S MODELLAVTAL Artikel Arbetsgivarbegreppet Formell arbetsgivare Ekonomisk arbetsgivare 9 3 TILLÄMPNING AV EKONOMISKT ARBETSGIVARBEGREPP 11 4 ANALYS Diskussion Sammanfattande slutsatser 16 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 17 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 19
3 Förkortningar dnr HFD OECD SINK diarienummer Högsta förvaltningsdomstolen Organization for Economic Co-operation and Development Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 2
4 1 Inledning 1.1 Allmänt Ett skatteavtal som författats och ingåtts med OECD:s modellavtal som förlaga tolkas många gånger mot bakgrund av modellavtalets tillhörande kommentarer. 1 Inte sällan erbjuder dessa kommentarer en snitslad bana till svaret på tolkningsfrågan, andra gånger leder denna bana emellertid enbart åter till nationell rätt. Så är exempelvis fallet vid tolkningen av begreppet arbetsgivare då det påträffas i artikel 15.2 i OECD:s modellavtal. Artikeln i stort rör inkomstbeskattning vid anställning utomlands, vilken i regel sker i den stat där arbetet utförs. Artikelns andra punkt behandlar emellertid en undantagssituation då en hemviststat fortfarande tillåts beskatta en förvärvsinkomst trots att arbetet har utförts i en annan avtalsstat. Undantagets tillämplighet är dock bland annat avhängigt av var arbetsgivaren i respektive fall är hemmahörande, varför en definition av arbetsgivarbegreppet blir central. Av OECD:s kommentarer till artikel 15 följer att arbetsgivarbegreppet ska definieras enligt nationell rätt. 2 Denna hänvisning är emellertid problematisk då vem som är arbetsgivare normalt kan bestämmas utifrån två olika uttryck formell respektive ekonomisk arbetsgivare och olika uttryck tillämpas i olika länder. 3 I praktiken innebär det att två avtalsstater kan ha olika uppfattning om vem som är arbetsgivare i en gränsöverskridande situation och därmed göra olika bedömningar av huruvida undantagsregeln i artikel 15.2 är tillämplig. Det kan vidare föranleda att en förvärvsinkomst antingen beskattas i båda staterna, alternativt inte beskattas alls. 4 Sverige är ett av få länder som tillämpar det formella arbetsgivarbegreppet. Tidigare i år överlämnade emellertid finansdepartementet ett förslag om att i intern rätt överge det formella arbetsgivarbegreppet till förmån för ett 1 OECD, Model Tax Convention on Income and on Capital: Condensed Version 2014, Punkt 8.4, Commentary on article 15, Model Tax Convention, OECD, För beskrivning av respektive arbetsgivarbegrepp, se avsnitt Hilling, M, Svenska skatteavtal och rätten att beskatta gränsöverskridande anställningsinkomster, SvSkT s. 187, 2013:3, s
5 ekonomiskt sådant. 5 Enligt förslaget låter Sverige i dagsläget bli att beskatta en stor del av i landet tillfälligt arbetande personer, medan personer med hemvist i Sverige som tillfälligt arbetar utomlands beskattas i utlandet. Att övergå till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp skulle både tillåta att tillfälligt arbetande i Sverige beskattas här, och vara förenligt med den hållning som Sverige intar när personer med hemvist i landet beskattas utomlands. 6 Förevarande uppsats tar avstamp i detta förslag och ämnar utreda vad det för Sveriges del skulle kunna innebära att överge det formella arbetsgivarbegreppet till förmån för det ekonomiska. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att belysa de tolkningsfrågor som kan bli aktuella vid en svensk övergång från ett formellt till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp. 1.3 Frågeställning Min förhoppning är att uppnå ovan nämnda syfte genom att undersöka på vilket sätt en övergång till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp kommer att påverka tolkningen av de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater. 1.4 Metod och material Uppsatsen är skriven genom en rättsdogmatisk metod där insamlingen av information har gjorts med utgångspunkt i rättskälleläran. Närmre beskrivet innebär det att samtliga relevanta rättskällor har använts i den prioriteringsordning som föreskrivs av rättskälleläran vid insamlingen av information. Utgångspunkten är därmed alltid gällande lagstiftning och för 5 Fi. 2017/02786/S3, Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige. 6 Fi. 2017/02786/S3, Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige, s
6 det fall innehållet i lagtexten inte har innehållit tillräckligt med information för att fastställa gällande rätt har förarbeten, praxis och i sista hand doktrin använts. 7 Utöver de klassiska rättskällorna som följer av rättskälleläran förekommer även kommentarerna till OECD:s modellavtal som informationskälla. Det beror på att skatteavtal utgör folkrättsliga traktater vilka vanligen tolkas enligt Wienkonventionen om traktaträtten från år I RÅ 1996 ref. 84 använde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) Wienkonventionens tolkningsregler för att tolka en bestämmelse i ett skatteavtal som utformats i enlighet med OECD:s modellavtal. Domstolen uttalade då att det normalt går att anta att avtalsparterna till ett skatteavtal som likt det förevarande har utformats med OECD:s modellavtal som förebild, har ämnat uppnå ett resultat som motsvarar vad OECD har rekommenderat. Eftersom uppsatsen berör eventuella tolkningsfrågor vid tillämpningen av skatteavtal, och dessa i regel baseras på OECD:s modellavtal, är OECD:s kommentarer till modellavtalet relevanta som källa. I samband med 2010 års uppdatering av kommentaren till artikel 15 i modellavtalet gjorde Skatteverket ett ställningstagande avseende vilka följder ändringarna skulle få utifrån ett svenskt perspektiv. Ställningstagandet förekommer som material i denna uppsats men utgör inte en rättskälla jämförbar med exempelvis förarbeten. Ställningstagandet utgör dock riktlinjer för Skatteverkets verksamhet, varför de är av betydelse vid nationell tolkning av skatteavtal. 9 7 Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, i Korling & Zamboni, s , s. 21 ff. 8 Wienkonventionens tolkningsregler är tillämpliga under förutsättning att avtalsparterna har undertecknat konventionen och att skatteavtalet i fråga är ingånget efter konventionens ikraftträdande. Om så inte är fallet tolkas skatteavtalet istället enligt internationell sedvanerätt, vilken anses vara exakt likadan som Wienkonventionens tolkningsregler. Se Hilling, M, Skatteavtal och generalklausuler, 2016, s. 49 ff. 9 Påhlsson, R, Skatteverkets styrsignaler en ny blomma i regelrabatten, Skattenytt 2006 s. 401, s. 401 ff. 5
7 1.5 Perspektiv Förevarande uppsats är skriven utifrån ett nationellt perspektiv innebärande att de för- och nackdelar med ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp som tas upp gäller för svenskt vidkommande. Det innebär emellertid inte att aspekterna inte gäller också utifrån ett generellt perspektiv. Vidare har uppsatsen också ett delvis framåtsyftande perspektiv i den bemärkelsen att dess inledande del fokuserar på innehållet i gällande rätt och den efterföljande och mer problematiserande delen av uppsatsen belyser eventuella följder en övergång till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp skulle kunna få. Samtliga källor har även använts och betraktats utifrån ett källkritiskt perspektiv på så sätt att så nya informationskällor som möjligt använts och upphovsmannens partiskhet och syfte med källan har iakttagits. Som tidigare nämnts har urvalet gjorts i enlighet med rättskälleläran vilket ur ett källkritiksperspektiv innebär att materialet genomgående ligger så nära den primära källan som möjligt. 1.6 Avgränsningar Uppsatsen ämnar behandla vilken betydelse en övergång till det ekonomiska arbetsgivarbegreppet skulle få avseende tolkningen av våra svenska skatteavtal. Enligt kommentarerna till OECD:s modellavtal fokuserar bedömningen av vem som är att betrakta som arbetsgivare på mellan vilka parter det föreligger ett anställningsförhållande. Uppsatsen tar upp vilka aspekter som ska beaktas vid denna bedömning men avgränsas från bedömningen av huruvida förhållandet är av anställnings- eller uthyrningskaraktär. I de exempel som uppsatsen tar upp förutsätts att det inte är fråga om uthyrning av personal utan om anställning. Även tolkning av andra begrepp i artikel 15.2, såsom fast driftställe, har utelämnats. 6
8 2 OECD:s modellavtal 2.1 Artikel 15 Utgångspunkten för de tolkningsfrågor som är föremål för denna uppsats är artikel 15 i OECD:s modellavtal och handlar om beskattningen av anställningsinkomster. Huvudregeln återfinns i artikelns första punkt och föreskriver att inkomst av tjänst ska beskattas i arbetstagarens hemviststat, såvida inte inkomsten intjänats i den andra avtalsstaten, den så kallade arbetsstaten. Artikelns andra punkt föreskriver emellertid en undantagssituation då hemviststaten ska beskatta inkomsten, trots att den utgör ersättning för ett arbete som utförts i arbetsstaten. Undantagets tillämplighet förutsätter att tre rekvisit är uppfyllda: att arbetets sammanlagda tid inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, att ersättningen betalas av en arbetsgivare som varken har hemvist eller ett fast driftställe i arbetsstaten och att ersättningen inte belastar ett fast driftställe som arbetsgivaren har i arbetsstaten. Om samtliga rekvisit är för handen ska inkomsten inte beskattas i arbetsstaten trots att det är där den intjänats utan den ska enbart beskattas i hemviststaten. Som tidigare redogjorts för används OECD:s kommentarer normalt vid tolkning av ett skatteavtal. 10 Enligt dessa kan bedömningen av vad som är att betrakta som ett anställningsförhållande baseras på den omständigheten att det föreligger ett formellt anställningsförhållande, alternativt att det vid en bedömning av objektiva kriterier anses föreligga ett ekonomiskt sådant. 11 Kommentaren anger att arbetsgivarbegreppet i artikel 15.2 ska definieras av respektive stat enligt intern rätt. Kommentaren föreskriver också att för det fall arbetsstaten tillämpar ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp och mot bakgrund av det anser att undantaget i artikel 15.2 inte är tillämpligt, är det hemviststaten som har det yttersta ansvaret för att undanröja 10 Betydelsen av kommentarerna till OECD:s modellavtal vid skatteavtalstolkning beskrevs i avsnitt Punkt 8.3 och 8.11, Commentary on article 15, Model Tax Convention, OECD,
9 dubbelbeskattning även om artikeln enligt hemviststatens egna interna rätt anses tillämplig Arbetsgivarbegreppet Formell arbetsgivare Enligt 2 lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) utgör den som betalar ut ersättning för arbete arbetsgivare vilket annorlunda uttryckt betyder att Sverige tillämpar ett formellt arbetsgivarbegrepp. 13 I praktiken innebär det att det är en förutsättning att det finns ett formellt anställningsförhållande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren för att den förstnämnda ska betraktas som arbetsgivare i rättslig mening. Följden av det blir att vem som är arbetsgivare i regel inte ifrågasätts vid tillämpning av skattelagstiftning när ett formellt anställningsförhållande föreligger, såvida det inte finns indikationer på att anställningsförhållandet utgör någon form av skenkonstruktion eller missbruk. 14 HFD har i sin rättstolkning upprätthållit detta resonemang vilket går att se i RÅ 2001 ref. 50. Målet rörde tre utländska elitishockeyspelare som var uthyrda till Brynäs Idrottsförening. Enligt lagen om sociala avgifter som var gällande vid tidpunkten skulle underlaget baseras på summan av lön och annan ersättning som arbetsgivaren med anledning av tjänsten hade utgett till den anställde under året. I målet förelåg tre olika avtal varav det första hade träffats mellan ishockeyspelarna och Brynäs Idrottsförening och reglerade bland annat avtalsperiodens längd, lön, semester och resevillkor. Det andra avtalet var mellan ishockeyspelarna och ett utländskt bolag, i vilket respektive spelare benämndes the Employee. Slutligen hade ett avtal mellan det utländska bolaget och Brynäs Idrottsförening träffats, enligt vilket Brynäs Idrottsförening hyrde de tre spelarna av det utländska bolaget och med 12 Punkt 8.4 och 8.10, Commentary on article 15, Model Tax Convention, OECD, Fi. 2017/02786/S3, Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige, s Punkt 8.2, Commentary on article 15, Model Tax Convention, OECD,
10 anledning av det utbetalade deras lön dit. Lönen betalades sedan från det utländska bolaget till spelarna. Frågan i målet var om Brynäs Idrottsförening trots ovanstående kontraktsförhållanden var att anse som spelarnas arbetsgivare och med anledning av det skulle betala arbetsgivaravgifter baserade på löneutbetalningarna. Domstolen konstaterade att Brynäs Idrottsförening bar det ekonomiska och sociala ansvaret för spelarna och den nytta och risk som var förenad med deras prestationer. Mot bakgrund av det, samt att betydelsen av det utländska bolagets roll kunde ifrågasättas, ansåg domstolen att förhållandet mellan Brynäs Idrottsförening var att se som ett anställningsförhållande och att Brynäs Idrottsförening därmed utgjorde spelarnas arbetsgivare. RÅ 1993 ref. 18 är också ett relevant exempel på när det formella anställningsförhållandet har upprätthållits i enlighet med ett liknande resonemang. I målet bestod en del av ersättningen av royalties som till följd av ett kollektivavtal mellan arbetsgivaren och Svenska Teaterförbundet hade betalats ut till den sistnämnda, som därefter hade förmedlat den vidare till arbetstagarna. Ersättningen hade dock inte inkluderats i underlaget för beräkningen av arbetsgivaravgifter eftersom den inte betalats ut direkt till arbetstagarna. Domstolen konstaterade dock att ersättningen grundats på ett anställnings- eller uppdragsförhållande mellan arbetsgivaren och de anställda och att ersättningens karaktär inte förändrades av ersättningen hade betalats ut till en mellanhand Ekonomisk arbetsgivare Det ekonomiska arbetsgivarbegreppet, så som det står skrivet idag, infördes i kommentaren till artikel 15 i OECD:s modellavtal vid dess uppdatering år Kommentaren hade tidigare enbart behandlat situationer då formella anställningsförhållanden uppställts i syfte att påverka var en inkomst skulle beskattas. Det konstaterades emellertid att det även i situationer då anställningsförhållanden inte uppställts av skattemässiga skäl var svårt att avgöra vem som var att betrakta som den faktiska arbetsgivaren. Det gällde exempelvis vid uthyrning av arbetskraft och gjorde det svårt att bedöma 9
11 huruvida undantagsregeln i artikel 15.2 var tillämplig. Mot bakgrund av dessa tillämpningsproblem infördes därför det ekonomiska arbetsgivarbegreppet. 15 Vid bedömningen av vem som är att betrakta som arbetsgivare enligt det ekonomiska arbetsgivarbegreppet är det betydelsefullt att avgöra i vilken verksamhet som arbetstagarens tjänster kan anses utgöra en integrerad del i det sändande eller i det mottagande företagets verksamhet. En indikation på att tjänsten i fråga utgör en integrerad del av ett företags verksamhet, och att denna därmed är att betrakta som arbetsgivare, är att företaget bär såväl risken som ansvaret för resultatet av tjänsten. 16 För det fall den utpekade arbetsgivaren och den som enligt det formella synsättet inte är samma person, tillhandahåller kommentarerna till OECD:s modellavtal även en lista på ytterligare omständigheter som kan vara relevanta för att avgöra om den förstnämnde faktiskt är arbetsgivare. Omständigheter som kommentaren tar upp är bland annat vem som har befogenhet att instruera arbetstagaren, vem som kontrollerar och ansvarar för platsen där arbetet utförs, vem som har rätt att besluta om disciplinära åtgärder gentemot arbetstagaren med anledning av tjänsten och vem som bestämmer arbetstagarens schema och semester. Ytterligare en omständighet som är av relevans är det ekonomiska upplägget mellan det sändande respektive mottagande företaget. Om företaget som mottar tjänsten endast betalar ett belopp motsvarande den anställdes lön och andra anställningskostnader till den formella arbetsgivaren, kan detta tyda på att det verkliga anställningsförhållandet ligger mellan mottagaren och den anställda. Följden av det blir att artikel 15.2 inte blir tillämplig eftersom arbetsgivaren befinner sig i staten där arbetet utförs. Om beloppet däremot inte huvudsakligen är baserat på den anställdes lön utan även andra kostnader som det sändande företaget haft, kan det snarare tyda på att den formella arbetsgivaren faktiskt också är arbetsgivare i den mening som avses i artikel 15.2 och undantaget blir, under förutsättning att de övriga två rekvisiten är uppfyllda, tillämpligt Punkt 8.1 och 8.11, Commentary on article 15, Model Tax Convention, OECD, Punkt 8.13, Commentary on article 15, Model Tax Convention, OECD, Punkt 8.14 och 8.15, Commentary on article 15, Model Tax Convention, OECD,
12 3 Tillämpning av ekonomiskt arbetsgivarbegrepp De överväganden som görs i samband med tillämpningen av det ekonomiska arbetsgivarbegreppet, vilka beskrevs i det föregående avsnittet, har i litteraturen beskrivits som två steg. Det första steget benämns som the integration test och avser bedömningen av i vilken verksamhet den anställde är mest integrerad. Det andra steget benämns i sin tur the control test och åsyftar de övriga omständigheterna som kan vara relevanta, såsom vem som har befogenhet att instruera arbetstagaren. 18 Testen kommer i den fortsatta framställningen att översättas till integreringstestet respektive kontrolltestet. I litteraturen har integreringstestet och dess hierarkiska ställning i förhållande till kontrolltestet kritiserats. Frank P.G. Pötges, professor i internationell och europeisk skatterätt vid Vrijes universitet i Amsterdam, menade redan när utkastet till 2010 års kommentarsändring publicerades att integreringstestet ges för stor betydelse vid tillämpningen av artikel 15.2 och att det därför riskerar att peka ut fel person som arbetsgivare. Detta eftersom fokus läggs på verksamheten och dess karaktär istället för förhållandet mellan arbetstagaren och personen åt vilken arbetet utförs. Pötges tar bland annat upp den situationen att arbetstagarens arbetsuppgifter skiljer sig från såväl det sändande som det mottagande företagets verksamhet, men att den anställde blir en del av ett arbetslag i det mottagande företaget. Trots att det verkliga anställningsförhållandet är mellan det sändande företaget och arbetstagaren, är det inte otänkbart att integreringstestet pekar ut det mottagande företaget som arbetsgivare. 19 Denna tågordning följer av ordalydelsen i kommentaren, vilken föreskriver att kontrolltestet ska användas om den arbetsgivare som pekas ut genom det formella 18 Pötges, F. P.G, Proposed Changes of the Commentary on Art. 15(2) of the OECD Model and their Effect on the Interpretation of Employer for Treaty Purposes, Bulletin for International Taxation s. 476, 2007:11, s. 483 f. 19 Pötges F. P.G, Proposed Changes of the Commentary, a.a. 484 f. 11
13 arbetsgivarbegreppet inte sammanfaller med den som pekas ut genom integreringstestet. 20 Även Kasper Dziurdź, forskarassistent vid Institutet för österrikisk och internationell skatterätt, anser att kommentarerna många gånger ger integreringstestet en alltför avgörande roll utan att de relevanta omständigheterna i kontrolltestet undersöks. Enligt honom ger kommentarerna inte tillräcklig vägledning avseende vilka situationer kontrolltestet ska tillämpas i. För att visa på det tar han upp två snarlika exempel där denna oklarhet framgår. Exemplen han nämner utgör två av de sex exemplen i OECD:s kommentarer till artikel vars syfte just är att visa hur integrerings- och kontrolltestet ska användas vid tillämpning av det ekonomiska arbetsgivarbegreppet. Det första exemplet rör ett ingenjörsföretag som översänder en arbetstagare för att bidra med specialistkunskaper till ett annat ingenjörsföretag. Det översändande företaget håller i regel inte på med kompetensutlånande verksamhet, vilket å andra sidan det mottagande företaget gör. Efter att ha konstaterat att det mottagande företaget utövar kontrollen över och ansvarar för arbetet som utförs samt betalar den anställdes lön fastslås i exemplet att det också är detta som är arbetsgivare. Huruvida den anställde utgör en integrerad del av det mottagande företagets verksamhet nämns över huvud taget inte. I det andra exemplet översänder ett företag som äger och driver ett hotell en receptionist till ett annat hotellföretag. I exemplet konstateras med hänvisning till både integrerings- och kontrolltestet att det mottagande företaget är arbetsgivare. 22 Dziurdź kritiserar kommentarernas klarhet i detta hänseende och ifrågasätter varför integreringstestet inte är lika relevant i det första exemplet som i det andra, trots att situationerna ter sig väldigt lika. Samtidigt anser han att de faktorer som vägs in i bedömningen i 20 Baranyai, G, Issues Related to Cross-Border Short-Term Employment, Intertax s. 470, 42:6-7, s De exempel som tas upp av Dziurdź motsvarar exempel 3 och 5 i OECD:s kommentarer till artikel 15, och återfinns i punkt respektive Dziurdź, K, Article 15 of the OECD Model: the 183-day rule and the meaning of employer, British Tax Review s. 95, 2013:1, s. 101 f. Se även punkt och , Commentary on article 15, Model Tax Convention, OECD,
14 det första exemplet till viss del överensstämmer med de objektiva kriterierna som integreringstestet uppställer. 23 I samband med att OECD införde det ekonomiska arbetsgivarbegreppet i de idag gällande kommentarerna till artikel 15 i modellavtalet, gjorde Skatteverket ett ställningstagande avseende vilka effekter kommentarerna skulle få för Sveriges del. Verkets tolkning av hur integrerings- och kontrolltestet ska tillämpas är emellertid annorlunda än Pötges och Dziurdźs. Enligt denna är inte integreringstestet i sig tillräckligt för att tillämpa det ekonomiska arbetsgivarbegreppet, utan bedömningen av vem som är arbetsgivare måste även baseras på en samlad bedömning av åtminstone några av de omständigheter som föreskrivs av kontrolltestet. Verket konstaterade vidare att införandet av det ekonomiska arbetsgivarbegreppet i själva verket utgjorde en utvidgning av tillämpningen av det begrepp som tidigare bara använts i situationer då det formella begreppet missbrukats. Det konstaterade också att Sverige endast skulle beröras i egenskap av hemviststat eftersom ansvaret för att undanröja dubbelbeskattning i en situation då arbetsstaten tillämpar ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp lades på hemviststaten Dziurdź, K, a.a, s. 101 ff. 24 Skatteverkets ställningstagande, dnr /111, Arbetsgivarbegreppet i skatteavtalen. 13
15 4 Analys 4.1 Diskussion Sverige är ett av få länder som fortfarande tillämpar ett formellt arbetsgivarbegrepp. I svensk rätt definieras en arbetsgivare som den som betalar ut ersättning för ett arbete. Tidigare i år remitterade emellertid finansdepartementet ett förslag om att överge det formella arbetsgivarbegreppet till förmån för ett ekonomiskt sådant. Bakgrunden till det är att OECD i sina kommentarer till artikel 15 i modellavtalet, vilken är den artikel som fördelar beskattningsrätten mellan hemvist- och arbetsstat vid tillfällig anställning utomlands, sedan år 2010 har gett den stat som utgör hemviststat i en gränsöverskridande anställningssituation skyldigheten att undanröja dubbelbeskattning för det fall att arbetsstaten tillämpar ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp. Så som situationen ser ut idag missgynnas Sverige av att vi tillämpar ett formellt arbetsgivarbegrepp istället för ett ekonomiskt eftersom vi åläggs ett ansvar att undanröja dubbelbeskattning i det fall vi utgör hemviststat och den stat som en i Sverige hemmahörande arbetstagare arbetar i tillämpar ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp. Det kan i vissa situationer innebära att vi, trots att vi enligt intern rätt bedömer att artikel 15.2 är tillämplig och att vi därmed har rätt att beskatta inkomsten, måste undanröja dubbelbeskattning om arbetsstaten gör en motsatt bedömning. Detta är vidare ingenting som utjämnas genom att andra stater har samma skyldighet att undanröja dubbelbeskattning i de situationer då Sverige utgör arbetsstat, eftersom vi inte tillämpar ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp. En av de mest betydande följderna av en övergång till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp för Sveriges del skulle därför vara att vi i fler situationer än i nuläget skulle kunna beskatta en inkomst som intjänas under tillfälligt arbete i landet eftersom hemviststaten i en sådan situation skulle ha det yttersta ansvaret för att undvika dubbelbeskattning. En övergång till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp kommer därför få en gynnsam påverkan på den svenska skattebasen. 14
16 Utöver vad som nu nämnts är det inte lika tydligt huruvida övergången rent tolkningsmässigt kommer att föranleda en särskilt stor förändring enbart utifrån ett svenskt perspektiv, det vill säga om vem som betraktas som arbetstagare i en situation idag inte kommer att göra det imorgon. Som Skatteverket uttalat i sitt ställningstagande så har det ekonomiska arbetsgivarbegreppet tillämpats även tidigare, men endast i missbrukssituationer. Det integreringstest som kommentaren tillhandahåller för att avgöra vem som är ekonomisk arbetsgivare utgår vidare från att denna är densamma som den formella arbetsgivaren. Först när så inte är fallet vägs omständigheterna i kontrolltestet in för att avgöra vem som är den verkliga arbetsgivaren. Denna tågordning är väldigt lik tillämpningen av det formella arbetsgivarbegreppet. För svenskt vidkommande framgår ovanstående i RÅ 2001 ref. 50. Där gjorde domstolen en samlad bedömning av vem som bar det sociala och ekonomiska ansvaret för spelarna och den nytta och risk som deras prestationer var förenade med och kom fram till slutsatsen att det, trots att ett formellt anställningsförhållande mellan spelarna och ett utländskt bolag förelåg, var Brynäs Idrottsförening som var den faktiska arbetsgivaren. Vid tillämpningen av ett ekonomiskt arbetsgivarperspektiv är emellertid utgångspunkten att i varje situation göra en bedömning av relevanta omständigheter för att reda ut vem som utgör den faktiska arbetsgivaren. Det skiljer sig från utgångspunkten vid tillämpningen av det formella arbetsgivarbegreppet eftersom detta i regel varit inriktat på vilka parter som slutit anställningsavtalet. Denna annorlunda utgångspunkt borde kunna göra det enklare för skattebetalare att förutse var beskattning kommer att ske i en gränsöverskridande situation. Vidare är det inte otänkbart att enbart skattemässiga arrangemang upptäcks på ett naturligare sätt samtidigt som situationer som inte utgör missbruk, fastän den som formellt har slutit ett avtal med arbetstagaren inte är den faktiska arbetsgivaren, släpps igenom på grund av att ett mer dynamiskt arbetsgivarbegrepp tillämpas. Tolkningsmässigt går det slutligen också att diskutera huruvida en övergång till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp skulle leda till större enhetlighet mellan det svenska arbetsgivarbegreppet och andra staters. 15
17 Något som enligt min mening talar emot det är att OECD:s kommentarer kritiserats för att vara oklara och inte ge en tydlig och enhetlig bild av hur integrerings- och kontrolltestet ska tillämpas. Kritiken har framförallt inriktats på att integreringstestet och kontrolltestet inte båda tillämpas i samtliga situationer enligt kommentarerna. Skatteverkets ställningstagande indikerar emellertid att både integrerings- och kontrolltestet ska tillämpas vid tillämpning av ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp. Denna skilda uppfattning tyder enligt min mening på att begreppet arbetsgivare, trots en gemensam utgångspunkt, inte nödvändigtvis kommer att definieras likadant i Sverige som i andra länder. 4.2 Sammanfattande slutsatser Tre sammanfattande slutsatser kan dras utifrån förevarande framställning. För det första går det inte att med säkerhet säga huruvida en övergång till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp kommer att innebära en omvälvande förändring av vem som enligt svensk intern rätt kommer att pekas ut som arbetsgivare. Det beror framförallt på att det ekonomiska arbetsgivarbegreppet delvis utgör en utvidgning av det formella arbetsgivarbegreppet, så som det tidigare har använts i missbrukssituationer. För det andra kommer en övergång till ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp innebära att Sveriges tolkning av artikel 15.2 kommer att stå sig mycket starkare gentemot andra länders vid en eventuell övergång till arbetsgivarbegreppet, eftersom kommentarerna föreskriver att det vid risk för dubbelbeskattning är upp till en hemviststat att anpassa sig. Det kommer att få en gynnsam effekt på den svenska skattebasen. För det tredje torde en övergång till det ekonomiska arbetsgivarbegreppet innebära att Sverige åtminstone är redo för att närma sig de flesta andra länders tolkning. Utgångspunkten vid tillämpningen av det ekonomiska begreppet är annorlunda än vid det formella, och även om OECD:s kommentarer innehåller betydande oklarheter, så kommer vi i alla fall utgå från samma ställe vid tolkning av arbetsgivarbegreppet i artikel
18 Käll- och litteraturförteckning Källor - Fi. 2017/02786/S3, Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige. Litteratur - Hilling, Maria, Skatteavtal och generalklausuler: Ett komparativt perspektiv, 1 uppl., Polen, Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, s i Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, 1 uppl., Studentlitteratur, Lund, Pötges, Frank P.G., Some Selected Interpretation and Qualification Issues with Respect to Article 15(2)(b) and (c) of the OECD Model, s i Weber, Dennis & van Weeghel, Stef (red.), The 2010 OECD Updates Model Tax Convention & Transfer Pricing Guidelines A Critical Review, Nederländerna, Artiklar - Baranyai, Gabor, Issues Related to Cross-Border Short-Term Employment, Intertax s. 470, 2014:42 nr Dziurdź, Kasper, Article 15 of the OECD Model: The 183-Day Rule and the Meaning of Employer ", British Tax Review, 2013:1, s Hilling, Maria, Svenska skatteavtal och rätten att beskatta gränsöverskridande anställningsinkomster, Svensk Skattetidning, 2013:3, s Påhlsson, Robert, Skatteverkets styrsignaler en ny blomma i regelrabatten, Skattenytt 2006 s Internationella publikationer - OECD, Model Tax Convention on Income and on Capital: Condensed Version 2014, OECD Publishing, 2014 ( 17
19 Övrigt material - Skatteverkets ställningstagande, dnr /111, Arbetsgivarbegreppet i skatteavtalen. 18
20 Rättsfallsförteckning Högsta förvaltningsdomstolen - RÅ 2001 ref RÅ 1996 ref RÅ 1993 ref
Ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp enligt 183-dagarsregeln utvidgad beskattningsrätt
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Joakim Petersson Ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp enligt 183-dagarsregeln utvidgad beskattningsrätt JUDN18 Internationell beskattning Handledare: Mats Tjernberg
Läs merVem är din arbetsgivare?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet André Branéus Vem är din arbetsgivare? En uppsats om tolkningen av arbetsgivarbegreppet i förhållande till OECD:s modellavtal Internationell beskattning Antal
Läs merHur$intern$rätt$förändrar$villkoren$för$ utländska$arbetsgivare$ Övergång$från$formell$till$ekonomisk$arbetsgivare$$
Hur$intern$rätt$förändrar$villkoren$för$ utländska$arbetsgivare$ Övergång$från$formell$till$ekonomisk$arbetsgivare$$ Terese Lundeslöf HT 2017 Kurs: JUDN18, Internationell beskattning Antal ord: 3 957 Innehåll
Läs merVem kan bli min arbetsgivare vid tillfälligt arbete i Sverige?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jonatan Palade Vem kan bli min arbetsgivare vid tillfälligt arbete i Sverige? - en analys av de föreslagna förändringarna till 183- dagarsregeln i SINK JUDN18
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-06-04 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Erik Nymansson Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt
Läs merDen svenska tillämpningen av arbetsgivarbegreppet
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Louise Wendleby Den svenska tillämpningen av arbetsgivarbegreppet i skatteavtal och risken för dubbelbeskattning av utländska arbetstagare En granskning av Skatteverkets
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 15 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Göran Alfheim Box 24268 104 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merSexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2)
123 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innebär att arbetsinkomster
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 25
Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 25 Målnummer: 6608-16 Avdelning: Avgörandedatum: 2017-05-15 Rubrik: Lagrum: Fråga om tolkning och tillämpning av det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked om
Läs merLagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)
HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 27 december 2018 KLAGANDE Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut
Läs merSkatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked.
HFD 2013 ref 23 Undantagen från skattskyldighet enligt sexmånaders- och ettårsreglerna har inte ansetts tillämpliga på utbetalning från vinstandelsstiftelse. Vid beskattningen av utbetalningen ska avräkning
Läs merLagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512)
HFD 2015 ref 59 Artikel 24 i det nordiska skatteavtalet hindrar att en delägare i ett danskt dödsbo beskattas i Sverige för den del av en framtida kapitalvinst vid försäljning av ärvda aktier som dödsboet
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 juni 2016 KLAGANDE Abhann Productions Ltd Ombud: Advokat Martin Nilsson och jur.kand. Maria Holme Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 15 maj 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Advokat Börje Leidhammar
Läs merEU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING
EU-INKOMSTSKATTERÄTT JÄMFÖRBARA SITUATIONER NEUTRALISERING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER KOMMISSIONENS ARBETE MOT AGGRESSIV SKATTEPLANERING MARIA HILLING 1 KOPPLINGEN MELLAN HINDER & RÄTTFÄRDIGANDE HINDER
Läs merFråga om ett skepp gått i internationell trafik enligt det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked om inkomstskatt.
HFD 2018 ref. 83 Fråga om ett skepp gått i internationell trafik enligt det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked om inkomstskatt. Artiklarna 3 punkt 1 h), 15 punkt 3 samt 31 punkt 3 i det nordiska skatteavtalet,
Läs merinte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (8) meddelad i Stockholm den 28 juni 2019 KLAGANDE Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Kompleksowa obsluga boduwnictwa sp.zo.o., 502070-9282 Ombud: AA och
Läs merHFD 2016 Ref 57. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 juni 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 57 En ändring i kommentarerna till OECD:s modellavtal som inneburit att tillämpningsområdet för artikel 17 i avtalet utvidgats har inte beaktats vid tolkningen av ett dessförinnan ingånget
Läs merVem drar nytta av arbetet?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sofia Ingelberg Vem drar nytta av arbetet? En skatterättslig studie kring införandet av ett ekonomiskt arbetsgivarsynsätt i Sverige vid tillämpning av 183-dagarsregeln
Läs merH ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 18
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 18 Målnummer: 399-10 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-03-15 Rubrik: Lagrum: Artikel 15.1 i det nordiska skatteavtalet har ansetts innefatta
Läs mer48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 62 Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om
Läs merThis is a published version of a paper published in Skattenytt.
Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2010) "Ny dom av EU-domstolen: återigen dags att ändra SINK och A-SINK?"
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 21 oktober 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Aktiebolaget Partner, 556566-0932 c/o Husqvarna AB 561 82 Huskvarna MOTPART OCH KLAGANDE Skatteverket 171
Läs merArtikel 5 lagen (2005:248) om skatteavtal mellan Sverige och Polen
HFD 2019 ref. 36 Fråga om ett företag har fått fast driftställe i Sverige enligt skatteavtalet mellan Sverige och Polen genom att tiden för byggnadsverksamhet här har överstigit tolv månader. Förhandsbesked
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
Läs merRegeringens proposition 2003/04:149
Regeringens proposition 2003/04:149 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor m.m. Prop. 2003/04:149 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 april 2004 Göran
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merSVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT
SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT - en översikt Maria Hilling Axel Hilling INKOMSTBEGREPPET I SVENSK RÄTT Omfattande inkomstbegrepp UB+konsumtion-IB (Ej arv, gåva, lotterivinster mm (8 kap. IL))
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 19 Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden
Läs merSkatteverkets promemoria Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige
Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 125/2017 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2017/02786/S3 2017-10-02 Remissvar Skatteverkets promemoria Beskattning och betalning av skatt
Läs merYttrande över Skatteverkets promemoria Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig Havs- över kvaliteten
Läs merTolkningsfrågor med anledning av artikel 15 (1) i OECD:s modellavtal
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Madeleine Sidenblom Tolkningsfrågor med anledning av artikel 15 (1) i OECD:s modellavtal Examensarbete 30 högskolepoäng Maria Hilling Internationell skatterätt
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91 Målnummer: 7569-08 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-11-25 Rubrik: En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande
Läs merFRI RÖRLIGHET OCH SKATTEAVTAL. Maria Hilling
FRI RÖRLIGHET OCH SKATTEAVTAL Maria Hilling EU-RÄTTENS INVERKAN 1. Skillnader mellan interna skatteregler och skatteavtal 2. Bedömning av en skatteavtalsregels förenlighet med den fria rörligheten 3. Utvidgning
Läs merRemissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelninge SN 280/2007 Enheten för mervärdesskatt och punktskatter (s2) 103 33 Stockholm Er referens: Fi 2007/9991 Stockholm 2008-02-20 Remissyttrande
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 juli 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Grant Thornton Sweden AB Box 6128 800 06 Gävle ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens
Läs mer24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).
HFD 2017 ref. 29 Ett company limited by shares i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst
Läs merFöreläsning i intern internationell skatterätt
Professor Mattias Dahlberg Uppsala universitet Juridiska institutionen Terminskurs 5 Föreläsning i intern internationell skatterätt 1. Ämnesområdet internationell skatterätt Internationell skatterätt:
Läs merSkattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal
S K A T T E N Y T T 2 0 0 7 411 David Kleist Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal 1 Inledning Som förutsättning för att en person ska medges förmåner enligt ett dubbelbeskattningsavtal
Läs merMartha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt
MEMO Till: Från: Martha Gurmu, Fysioterapeuterna Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt Skattekonsulter Grant Thornton Sweden
Läs mer13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt
Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt, Avsnitt 13 1 13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt SINK A-SINK SFL Övergångsbestämmelser 13.1 Inledning Bestämmelser om redovisning och
Läs mer11 kap. 22 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
HFD 2017 ref. 16 Bestämmelserna om skattelättnader för utländska experter m.fl. är tillämpliga på en begränsat skattskyldig persons tjänsteinkomster om denne begär att vara skattskyldig enligt inkomstskattelagen.
Läs merSvenska skatteavtal och rätten att beskatta gränsöverskridande anställningsinkomster
Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Maria Hilling June 1, 2013 Svenska skatteavtal och rätten att beskatta gränsöverskridande anställningsinkomster Maria Hilling, Lund University Available
Läs merEn analys av OECDs föreslagna åtgärder i Action 6, särskilt med beaktande av existerande rättsmedel mot treaty shopping
Juridiska institutionen Höstterminen 2015 Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng Treaty shopping En analys av OECDs föreslagna åtgärder i Action 6, särskilt med beaktande av existerande rättsmedel
Läs merProtokoll fört vid pleniföredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1
PROTOKOLL Nummer 6 19.05.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1 Närvarande Frånvarande Justerat KS - CG - MP - NF - TA - MN - WV Omedelbart Ordförande
Läs mer42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 22 Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Läs merN S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20
Läs merFinansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01368/S1 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring
Läs merBeskattning av lokalanställd personal vid utländska beskickningar och konsulat i Sverige (prop. 2003/04:151)
Skatteutskottets betänkande 2003/04:SkU37 Beskattning av lokalanställd personal vid utländska beskickningar och konsulat i Sverige (prop. 2003/04:151) Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet
Läs merBeskattning i Finland. Nätverksmöte den 14.9.2010 Carola Bäckström Huvudstadsregionens skattebyrå
Beskattning i Finland Nätverksmöte den 14.9.2010 Carola Bäckström Huvudstadsregionens skattebyrå Innehåll 1. Skattskyldighet i Finland 2. Beskattning av inkomst från förmögenhet 3. Beskattning av lön från
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2009 KLAGANDE Sennberg AB (tidigare Sennheiser AB), 556118-9456 Box 22035 104 22 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs mer10 kap. 5 och 8 samt 11 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229), artiklarna 3.2 och 19.1 i skatteavtalet med USA (SFS 1994:1617)
HFD 2019 ref. 13 Beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning ska bestämmas utan beaktande av när skattskyldigheten inträder i det land där inkomsterna är intjänade.
Läs merRegeringens proposition 2000/01:89
Regeringens proposition 2000/01:89 Beskattningen av anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark Prop. 2000/01:89 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2001
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Publicerad den 15 oktober 2019 Utfärdad den 10 oktober 2019 Enligt riksdagens beslut
Läs merSkatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel
k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel Regeringsrätten har den 14 december 2010 avgjort de s.k. treaty override-målen. 1 Till mångas lättnad
Läs mer18 kap. 21 och 37 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 17 april 2019 följande dom (mål nr ).
HFD 2019 ref. 15 Fråga om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion får fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning av inventarier när förutsättningarna
Läs merInternationell beskattning av personaloptioner - Ett examensarbete med fokus på en personaloptions intjänande
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Internationell beskattning av personaloptioner - Ett examensarbete med fokus på en personaloptions intjänande Karoline Mattsson Examensarbete med praktik
Läs merSkatterättsligt Forum
Skatterättsligt Forum Direkt skatt den 3 februari 2011 Ordningen återställd? Diskussion om intern rätts förhållande till skatteavtalen efter Regeringsrättens domar om 10- årsregeln. Inledare: Professor
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 juni 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Isenkluster AB, 559013-5041 Ombud: AA och BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens
Läs merREMISSYTTRANDE. Regeringskansliet Finansdepartementet Stockholm
REMISSYTTRANDE Datum 2018-04-20 Ert datum 2018-03-27 Dnr FST 2018/4-22 Ert diarienr Fi2018/01419/S1 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissisonens förslag till rådets
Läs mer2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen
R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna; SFS 2004:639 Utkom från trycket den 30 juni 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Enligt
Läs mer1. Nuläge. RP 191/1997 rd
RP 191/1997 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av vissa bestämmelser i protokollet om ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 15 april 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 25 En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här. Artikel 4.1 i bilagan
Läs merBegreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.
Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 11 december 2018 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 9 maj 2018
Läs merRätt till ränta på återbetald kupongskatt som inte innehållits i strid med unionsrätten har inte ansetts föreligga.
HFD 2018 ref. 32 Rätt till ränta på återbetald kupongskatt som inte innehållits i strid med unionsrätten har inte ansetts föreligga. 27 kupongskattelagen (1970:624) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade
Läs merInternprissättning. Internationell beskattning VT 2014
Internprissättning Internationell beskattning VT 2014 Disposition Principiella problematiken Svensk internprissättningsrätt Inkomst från näringsverksamhet Näringsverksamhet? 13 kap. 1 IL Beräkning av resultatet
Läs mer48 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 61 Fråga om tillämpning av undantaget från kapitalvinstbeskattning vid fusion mellan fonder när utländska alternativa investeringsfonder fusioneras. Förhandsbesked om inkomstskatt. 48 kap.
Läs merSexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)
42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,
Läs merUtvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Februari 2015 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att reglerna om fiktiv avräkning
Läs merFörmån av tandvård en promemoria
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak
Läs merFörmånsbeskattning av lånedatorer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmånsbeskattning av lånedatorer September 2007 Sammanfattning I promemorian föreslås att den särskilda värderingen av förmån av att för privat bruk använda
Läs merSkatteavtal och nationella skatteflyktsregler MARIA HILLING
Skatteavtal och nationella skatteflyktsregler MARIA HILLING The principal purpose of double taxation conventions is to promote, by eliminating international double taxation, exchanges of goods and services,
Läs merHögre kurs i företagsbeskattning PM 2. Skatteverkets ställning
Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Skatteverkets ställning VT 2015 Jenny Sundbom Inledning Skatteförvaltningen sköts av Skatteverket som är en myndighet vilken bildades 2004 från de tidigare 10 Skattemyndigheterna
Läs merHFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 3 maj 2018 KLAGANDE Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Be-Ge Företagen AB, 556377-8298 Box 912 572 29 Oskarshamn
Läs merAnvändning av OECD-material vid tolkning av svensk intern skatterätt när och i så fall hur? 1
Användning av OECD-material vid tolkning av svensk intern skatterätt när och i så fall hur? 1 av johan rick 1. inledning och syfte Tolkning av svensk intern skatterätt har av tradition kännetecknats av
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-22 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2018 KLAGANDE AA Ombud: Magdalena Wetterfors Livförsäkringsaktiebolaget Skandia 106 55 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna
Läs merÖkad rörlighet över gränserna
Ökad rörlighet över gränserna Hur blir det med arbetsgivaravgifter och skatter? Pia Blank Thörnroos, 2015 Att anlita utländska arbetskraft för arbete i Sverige Om arbetet har utförts i Sverige av en fysisk
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 58
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 58 Målnummer: 2772-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-11-23 Rubrik: Lagrum: Enligt 2 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beskattas utländska skadeförsäkringsföretag
Läs merAktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning
k at i a ce j i e & maria hilling Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning I detta avsnitt presenteras och kommenteras ny praxis från EU-domstolen på om - rådet för den direkta beskattningen.
Läs merÄndrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission
Remissvar 1(5) Dnr: 131-152258- 16/112 Finansdepartementet Skatte och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Fi2016/01138/S1 1 Sammanfattning Skatteverket
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Lagförslag i budgetpropositionen för 2007 (A C)
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-02 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Lagförslag i budgetpropositionen
Läs merRegeringens proposition 2008/09:182
Regeringens proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. Prop. 2008/09:182 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 april 2009 Fredrik Reinfeldt
Läs mer11 kap. 1, 6 och 11, 28 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229), 6 c lagen (1982:80) om anställningsskydd
HFD 2018 ref. 68 Fråga om av arbetsgivaren bekostad information och rådgivning till en anställd om dennes pensionsförmåner är en skattepliktig förmån. Förhandsbesked om inkomstskatt. 11 kap. 1, 6 och 11,
Läs merDubbelbeskattningsavtals tillämplighet på inkomster som härrör från hemviststaten eller tredje land
132 David Kleist Dubbelbeskattningsavtals tillämplighet på inkomster som härrör från hemviststaten eller tredje land 1 Inledning 1 Ett led vid tillämpningen av ett dubbelbeskattningsavtal är att hänföra
Läs merTreaty Override nu även i Skatterättsnämnden
k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet
Läs merOmsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?
SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande
Läs merBeslut. Lag. om ändring av 10 i inkomstskattelagen
RIKSDAGENS SVAR 179/2006 rd Regeringens proposition med förslag till bestämmelser om beskattning för hyrda arbetstagare från utlandet och beskattning av ersättning för arbete som betalas till begränsat
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 6 juli 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 29
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 18 mars 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20 111 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 84
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 84 Målnummer: 6301-94 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 1996-10-02 Rubrik: Lagrum: Principerna för tolkning av dubbelbeskattningsavtal. Ett svenskt bolag äger aktierna
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 juni 2018 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Odin Forvaltning AS Ombud: AA Swedbank AB 105 34 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 20
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2003 ref. 20 Målnummer: 2897-00 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2003-04-08 Rubrik: ATP har inte ansetts utgöra sådan pension som avses i artikel 18 eller artikel 19 punkt
Läs mer