Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2)"

Transkript

1 123 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innebär att arbetsinkomster intjänade utomlands under vissa förutsättningar undantas från beskattning i Sverige. Syftet med regeln är främst att underlätta för Skatteverket och för de skattskyldiga. Genom att skattefrihet baseras på en intern regel behöver de skattskyldiga inte tillämpa dubbelbeskattningsavtal för att undvika dubbelbeskattning av sina anställningsinkomster. 1 Det har genom åren dock visat sig att sexmånadersregeln är allt annat än enkel att tillämpa. Särskilda problem uppkommer för skattskyldiga som utför sitt arbete i mer än ett land. Sexmånadersregelns bestämmelser om s.k. tillfälliga avbrott och kravet på beskattning i verksamhetslandet innebär att denna kategori av skattskyldiga får svårigheter att avgöra om sexmånadersregeln överhuvudtaget är tillämplig, och vilka inkomster som i sådana fall är undantagna från beskattning. Tillämpningsproblemen har främst sin grund i lagbestämmelsernas utformning, men situationen har komplicerats ytterligare på grund av ett ställningstagande från Skatteverket och två förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Författaren efterlyser mot denna bakgrund en översyn av bestämmelserna. Denna artikel är del två i en artikelserie. Den första delen fokuserade på bestämmelserna om tillfälliga avbrott och publicerades i Skattenytt nr 1-2, Denna andra del av artikelserien behandlar kravet på beskattning, och hur detta krav försvårar tillämpningen av sexmånadersregeln. För att underlätta läsningen har jag använt mig av samma inledning som i den första delen. 1 Inledning Av 3 kap. 9 första stycket IL följer att om en obegränsat skattskyldig person har en anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är han inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den 1 Se bl.a. prop. 1984/85:176, s. 16, SOU 1989:33s. 169 och prop. 1989/90:110 s. 385 f.

2 124 SKATTENYTT 2014 del inkomsten beskattas i verksamhetslandet. Det är denna bestämmelse som benämns sexmånadersregeln. Skattefriheten gäller dock inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. Vad gäller kravet på vistelsetid regleras denna fråga ytterligare i 3 kap. 10 IL. Av bestämmelsen framgår att kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller i slutet av anställningen utomlands räknas in i tiden för vistelse utomlands. Det anges vida re att uppehåll i Sverige för sådana ändamål inte får vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår. Skatteverket har i ett flertal ställningstaganden klargjort hur verket anser att sexmånadersregeln ska tolkas och tillämpas. En del av ställningstagandena avser de grundläggande förutsättningarna som ska vara uppfyllda för att sexmånadersregeln ska vara tillämplig 2, medan andra tar sikte på specifika frågeställningar, bl.a. hur kravet på beskattning ska tolkas. 3 Vad gäller praxis kan bl.a. nämnas att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och Skatterättsnämnden vid ett stort antal tillfällen har prövat sexmånadersregeln och dess rekvisit. 4 Den rikliga förekomesten av ställningstaganden och domstolspraxis innebär att sexmånadersregeln inte är så enkel att tillämpa som den vid en första anblick kan synas vara. Det räcker inte alltid för den skattskyldige att läsa lagtexten för att avgöra om sexmånadersregeln är tillämplig på en viss inkomst, utan det krävs dessutom kunskap i hur bestämmelsen tolkas och tillämpas av Skatteverket och av domstolarna. För en kategori av skattskyldiga uppkommer särskilda svårigheter, och det är skattskyldiga som under sin utlandstjänstgöring utför arbete i mer än ett land. Det kan antingen avse personer som inom ramen för sin anställning utför arbete 2 Vad gäller de grundläggande förutsättningarna för att sexmånadersregeln ska vara tillämplig framgår av dessa ställningstaganden bl.a. (i) att den skattskyldige ska ha varit obegränsat skattskyldig under hela den tid som är aktuell att tillämpa sexmånadersregeln på, (ii) att det är tillåtet med flera på varandra efterföljande anställningar, (iii) att anställningarna kan vara förlagda till olika länder och (iv) att kortare uppehåll får förekomma för omstationering mellan olika anställningar. 3 Se bl.a. dnr /111 (innebörden av begreppet beskattas ), dnr /111 (beskattning av ersättningar från CERN) och dnr /111 (beskattning av förmåner). 4 Se bl.a. RÅ 83 1:58, RÅ 2002 not. 134, RÅ 2004 ref. 50, RÅ 2010 ref. 114, RÅ 1988 ref. 52 och SRN

3 125 i olika länder, eller som har en anställning som innefattar tjänsteresor till andra länder än det land där den anställde är stationerad. Dessa skattskyldiga ställs ofta inför två frågeställningar; kan bestämmelserna om kortare avbrott i 3 kap. 10 IL medföra att kravet på vistelsetid inte är uppfyllt, och innebär kravet på beskattning att vissa inkomster inte kommer att undantas från beskattning i Sverige? Vad gäller den första frågan har denna tidigare varit relativt enkel att besvara. Ett ställningstagande från Skatteverket från 2010, i vilket verket begränsar den tid som ska anses som kortare avbrott, har dock förändrat situationen. Vad gäller den andra frågan är denna kopplad till kravet på att inkomsten, för att vara undantagen beskattning i Sverige, inte får ha beskattats utomlands i strid med intern rätt och tillämpligt skatteavtal. Syftet med denna artikelserie är att mot bakgrund av sexmånadersregelns utformning, och senare tids praxis, belysa dessa frågeställningar. För att underlätta framställningen kommer jag använda mig av två typfall som beskriver inte helt ovanliga situationer. Det första typfallet avser en situation där utlandstjänstgöringen inte är knuten till ett och samma land, och det andra typfallet avser en situation där utlandstjänstgöringen innefattar kontinuerliga tjänsteresor till andra länder än det land där den anställde är stationerad. Typfall 1 En anställd (X) i en multinationell koncern får ett erbjudande om att tjänstgöra utomlands i sex månader. Utlandsuppdraget innebär att X ska övervaka koncernens verksamhet i en viss region (exempelvis Sydostasien) och arbetet kommer således att utföras hos koncernbolag i flera olika länder. X kommer huvudsakligen att utföra arbete hos koncernbolaget i land A, och anställningsavtalet ingås därför med detta bolag. X ska dock inom ramen för denna anställning även utföra arbete hos koncernbolag i land B och land C, och koncernbolaget i land A kommer därför fakturera bolagen i land B och land C för det arbete som A utför för dessa bolag. Det förutsätts att X tillbringar ca 50 % av sin arbetstid i land A och 25 % av sin tid i land B respektive i land C. Utöver detta tillbringar X tio dagar för semester i Sverige. X kommer att beskattas i land A, B och C för den arbetsinkomst som är hänförlig till arbete i respektive land. Typfall 2 En person (Y) får ett erbjudande om en tidsbegränsad anställning om sex månader hos ett före tag i land A. Anställningen kräver dock att Y företar flera

4 126 SKATTENYTT 2014 kortare tjänsteresor till andra länder. Det kan antas att dessa tjänsteresor i genomsnitt kommer att uppgå till tio dagar per månad. Vidare kommer Y att tillbringa tio dagar för semester i Sverige. Y kommer att beskattas i land A för hela sin arbetsinkomst. De frågor som X och Y ställs inför vid tillämpningen av sexmånadersregeln är dels om den tid som tillbringas utanför land A är att anse som sådana avbrott som kan medföra att utlandsvistelsen ska anses avbruten (vilket kan medföra att sexmånadersregeln överhuvudtaget inte blir tillämp lig), dels i vilken utsträckning arbetsinkomsterna är undantagna från beskattning med stöd av sexmånadersregeln. Den första frågan behandlades i den första delen av denna artikelserie och publicerades i Skatte nytt nr 1-2, Den andra frågan behandlas nedan. 2 Kravet på beskattning 2.1 Bakgrund En förutsättning för att inkomsterna ska vara undantagna från beskattning enligt sexmånadersregeln är som ovan nämnts dels att dessa har beskattats i verksamhetslandet, dels att beskattningen inte är i strid med intern rätt eller tillämpligt skatteavtal. Kravet på att inkomsten ska ha beskattats i verksamhetslandet infördes genom 1990 års skattereform. 5 Kravet ersatte det tidigare kravet att arbetsgivaren skulle bedriva näringsverksamhet från fast driftställe i verksamhetslandet. Syftet med denna ändring var att förenkla för de skattskyldiga. Regeringen ansåg således att det var enklare för de skattskyldiga att visa att inkomsten beskattades utomlands än att visa att arbetsgivaren bedrev verksamhet från ett fast driftställe. 6 Villkoret att beskattningen i verksamhetslandet inte fick vara i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal tillkom genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari Bakgrunden till bestämmelsen var att Skatteverket hade uppmärksammat att det inte var ovanligt att skattskyldiga hävdade att beskattning i strid med verksamhetslandets inter na lagstiftning eller med skatteavtal skulle berättiga till skattebefrielse enligt sexmånadersregeln. Kammarrätten i Stockholm hade också i en dom funnit att sexmånadersregeln var tillämplig trots att beskattningen 5 Prop. 1989/90:10. 6 Se prop. 1989/90:10 s Prop. 2007/08:24.

5 127 i det aktuella landet hade skett i strid med såväl intern lagstiftning som skatteavtalet. 8 Regeringen instämde med Skatteverket att det inte var rimligt att beskattning som skedde i ett annat land i strid med gällande bestämmelser skulle utgöra grund för skattebefrielse i Sverige. Såväl remissinstanser som Lagrådet var dock bekymrade över att utredningsbördan riskerade att bli orimligt hög för den skattskyldige, och Lagrådet förespråkade därför att skattefrihet skulle gälla om det inte framkommer att inkomsten har beskattas i verksamhetslandet uppenbarligen i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. Regeringen ansåg dock inte att utredningsskyldigheten i de flesta fall skulle bli mer betungande än vad den redan var, och ansåg därför att det inte fanns skäl att införa ett uppenbarhetsrekvisit. Regeringen ansåg att det räckte med att skattefrihet inte skulle gälla om det framkommer att beskattningen i verksamhetslandet har skett i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. Bevisbördan i detta avseende skulle åligga Skatteverket Tillämpningsproblem Något om skatteavtalens fördelningsregler beträffande arbetsinkomster I många fall innebär det inte några problem att avgöra om beskattning har skett i strid med intern rätt eller skatteavtal. Om en inkomst beskattas i det land där den skattskyldige bor och arbetar kan man normalt sett utgå från att beskattningen inte är i strid med intern rätt och skatteavtal. Det finns dock situationer där frågan inte är lika självklar, och detta gäller framförallt när arbete utförs i olika länder under en begränsad tid. Detta kan antingen som i Typfall 1 avse arbete under en begränsad tid i flera länder eller som i Typfall 2 avse arbete i olika länder under några enstaka dagar i samband med tjänsteresor. Den skattskyldige måste i dessa fall ta ställning till om den beskattning som sker i utlandet är i strid med tillämpliga skatteavtal. För de skatteavtal som bygger på OECD:s modellavtal är det normalt sett artikel 15.1 och 15.2 som reglerar fördelningen av beskattningsrätten avseende arbetsinkomster. Av artikel 15.1 följer att rätten att beskatta arbetsinkomster tillkommer 8 Kammarrättens i Stockholm dom den 20 juni 2002 (mål nr ). 9 Se prop. 2007/08:24 s

6 128 SKATTENYTT 2014 hemvistlandet, såvida inte arbetet utförs i den andra staten. Om arbetet utförs i denna andra stat (arbetsstaten), får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där. Modellavtalet ger inte någon närmare vägledning i vad som menas med att arbetet utförs i den andra staten, och det har fram tills relativt nyligen varit oklart hur denna bestämmelse ska tolkas av svenska myndig heter. Bland annat har frågan varit om det finns ett krav på fysisk närvaro i den andra staten för att denna stat ska tillerkännas beskattningsrätten. Denna fråga fick dock sitt svar genom HFD:s avgörande i HFD 2012 ref Målet gällde en i Sverige obegränsat skattskyldig person som under några år arbetade som VD och koncernchef i en finländsk internationell koncern med huvudkontor i Finland. Det var också vid detta kontor som den skattskyldige hade sin anställning. I tjänsten ingick dock att besöka dotter bolag i andra stater. Frågan i målet var om den inkomst som var hänförlig till de dagar han var på tjänsteresor i andra länder skulle beskattas i Sverige eller Finland. Såväl länsrätten som kammarrätten ansåg att arbetet under aktuella tjänsteresor skulle anses vara utfört i Finland, och att Finland därmed hade beskattningsrätten. Länsrätten motiverade detta bl.a. med att arbetet i de andra länderna var föranlett av det finländska bolagets behov av styrning, ledning och uppföljning av verksamheterna i dotterbolagen. HFD ansåg dock att kommentaren till modellavtalet utgår från att det krävs fysisk närvaro för att en anställning ska anses utövad i en annan stat än hemviststaten. HFD ansåg även att den tolkning som görs i kommentaren står i god överensstämmelse med artikelns ordalydelse, särskilt som det är fråga om ett undantag från den rätt till beskattning som tillkommer hemviststaten. Mot denna bakgrund fann HFD att Finland endast hade rätt att beskatta den del av ersättningen som var hänförlig till den tid då den skattskyldige fysiskt hade befunnit sig i Finland. Den del av ersättningen som var hänförlig till tjänsteresor utanför Finland ägde Finland således inte rätt att beskatta. Av det ovanstående framgår att arbetsstatens rätt att beskatta är begränsad till den tid då den skattskyldige fysiskt utför arbete i arbetsstaten. Om en skattskyldig utför arbete utanför arbetsstaten, exempelvis i samband med en tjänsteresa, får den inkomst som hänför sig till detta arbete 10 Domen har bl.a. kommenterats av Maria Hilling i Svensk Skattetidning 2013:3 s. 187 f.

7 129 inte beskattas hos arbetsstaten, och inkomsten är därmed inte undantagen från beskattning enligt sexmånadersregeln. I vissa fall räcker det dock inte med att konstatera att arbete fysiskt har utförts i en viss stat. Det måste nämligen även utredas om arbets statens rätt att beskatta begränsas av den s.k. 183-dagarsregeln i artikel 15.2 i modellavtalet. Denna bestämmelse innebär nämligen att beskattning i arbetsstaten inte kommer ifråga om tre kumulativa rekvisit är uppfyllda. Bestämmelsen innebär således ett undantag från regeln om beskattning där arbetet utförs. De kumulativa rekvisit som ska vara uppfyllda är (i) att vistelsen i arbetslandet inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, (ii) att ersättningen betalas av en arbetsgivare som inte har hemvist i arbetsstaten eller på dennes vägnar, och (iii) att ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i arbetsstaten. Normalt sett föreligger inga problem med att avgöra om det första rekvisitet är uppfyllt. Det andra rekvisitet kan dock medföra tillämpningssvårigheter, vilket har att göra med att begreppet arbetsgivare inte är definierat i modellavtalet, och att vissa länder (såsom Sverige) använder sig av ett formellt arbetsgivarbegrepp medan andra länder använder sig av ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp. Det kan således uppstå situationer när exempelvis hemvisstaten anser att 183-dagarsregeln är tillämplig och att beskattning ska ske i hemviststaten, medan arbetsstaten anser att 183-dagars regeln inte är tillämplig och att beskattning därmed ska ske i arbetsstaten. I syfte att komma till rätta med problemen med olika tolkningar av begreppet arbetsgivare infördes år 2010 en ändring av punkt 8 i kommentaren till artikel 15. Av den nya lydelsen framgår att det är arbetsgivarbegreppet i respektive stats interna rätt som ska tillämpas, och att hemviststaten som utgångspunkt har en skyldighet att acceptera arbetsstatens arbetsgivarbegrepp. Skatteverket har av denna anledning lämnat en styrsignal som behandlar frågan i vilka situationer den stat där arbetet utförs äger rätt att tillämpa ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp, och när hemviststaten har en skyldighet att acceptera detta vid inkomstbeskattningen. 11 Skatteverkets slutsats är att Skatteverket, i det fall Sverige är hemviststat, måste acceptera ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp i den stat där arbetet utförs. 11 Skatteverkets ställningstagande den 19 oktober 2010 med dnr /111.

8 130 SKATTENYTT Kravet på beskattning i Typfall 1 och Typfall 2 I Typfall 2 har Y att ta ställning till om den beskattning som sker i land A, men som hänför sig till tid som Y fysiskt har tillbringat vid tjänsteresor utanför land A, är i strid med det aktuella skatteavalet. Förutsatt att skatteavtalet mellan Sverige och land A bygger på modellavtalet torde det, i och med HFD:s avgörande, stå klart att det endast är den inkomst som är hänförlig till den tid som Y fysiskt har varit närvarande i land A som får beskattas i land A. Detta innebär att om land A beskattar hela inkomsten (d.v.s. även den del som är hänförlig till arbete i andra länder) är denna beskattning i strid med skatteavtalet mellan Sverige och land A. Rent praktiskt innebär det ovanstående följande för Y. Vid deklarationen i Sverige ska Y ta upp den inkomst som är hänförlig till den tid som fysiskt har tillbringats vid tjänsteresor i andra länder än i land A. Vid deklarationen i land A ska Y undanta motsvarande inkomst. I detta avseende kan Y endast hoppas på att land A tolkar bestämmelsen i 15.1 i modellavtalet på samma sätt som HFD. I annat fall uppstår en dubbelbeskattning som endast kan lösas genom en ömsesidig överenskommelse. I Typfall 1 kan X först och främst konstatera att land A, B och C har rätt att enligt artikel 15.1 beskatta den inkomst som är hänförlig till det arbete som fysiskt utförs i respektive land. X måste dock även ta ställning till om dessa länders rätt att beskatta arbetsinkomsterna begränsas av artikel 15.2, d.v.s. 183-dagarsregeln, innebärande att beskattningsrätten ändå tillkommer Sverige. Vad gäller land A torde det stå klart att 183-dagarsregeln inte är tillämp lig då ersättningen betalas av en arbetsgivare som har hemvist i land A. Vad gäller land B och land C är dock situationen mer komplicerad, vilket har att göra med att X måste avgöra om land B och land C tillämpar ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp, och om koncernbolagen i land B och C vid en prövning enligt det ekonomiska arbetsgivarbegreppet ska anses som arbetsgivare åt X. Om så är fallet är 183-dagarsregeln inte heller tillämplig på de inkomster som är hänförlig till land B och land C, och någon beskattning i strid med skatteavtalen har i sådana fall inte skett. Om å andra sidan 183-dagarsregeln inte är tillämplig har beskattning skett i strid med skatteavtalet, och X måste därför ta upp de inkomster som är hänförliga till dessa länder till beskattning i Sverige.

9 Kommentar Kravet på att beskattningen inte fick vara i strid med intern rätt och skatteavtal infördes för att komma till rätta med rena missbrukssituationer där det var uppenbart att det land som beskattade inkomsten inte hade rätt att beskatta densamma. Såsom bestämmelsen om kravet på beskattning kom att utformas är den dock inte begränsad till dessa situationer. Det har således ingen betydelse om det är fråga om en missbrukssituation eller inte. Denna reglering har medfört att de skattskyldiga måste ha god kännedom om hur skatteavtalen är uppbyggda, och tvingas ta ställning till ytterst komplicerade frågor. Detta ska ses mot bakgrund att det var just denna situation, d.v.s. att de skattskyldiga skulle tvingas tillämpa skatteavtal, som sexmånadersregeln var till för att förhindra. Vad gäller Typfall 2 innebär HFD:s avgörande visserligen att det numera får anses klart att det endast är den inkomst som är hänförlig till tid som fysiskt tillbringas i land A som undantas beskattning i Sverige. Det finns dock vissa frågor som inte är lösta. Vad händer exempelvis om den skattskyldige befinner sig halva dagen i ett land och halva dagen i ett annat? Ska inkomsten för denna dag delas upp? Förutom dessa överväganden står det klart att den skattskyldige ställs inför praktiska problem med att hålla reda på vilka dagar man befinner sig i olika länder. Vad gäller Typfall 1 har den skattskyldige enligt min mening en närmast omöjlig uppgift. Att avgöra om ett visst land tillämpar ett formellt eller ekonomiskt arbetsgivarbegrepp, och därefter avgöra om det företag där man arbetar ska anses som arbetsgivare vid denna prövning, torde inte vara möjligt utan att involvera skatterättslig expertis. 3 Avslutande synpunkter 12 Ettårsregeln och sexmånadersregeln tillkom för att underlätta för Skatteverket och för de skattskyldiga. Ett av de grundläggande syftena med dessa regler var att förhindra dubbelbeskattning och ge den enskilde en möjlighet att klart bedöma sin skattesituation. 13 Det kan dock konstateras att få bestämmelser i IL har varit föremål för så många ställningstaganden från Skatteverket och avgöranden från domstolarna. Bestämmelserna synes således vara allt annat än enkla att tolka och tillämpa, ens för myn 12 De avslutande synpunkterna avser såväl del 1 som del 2 i denna artikelserie. 13 Se prop. 1989/90:110 s. 385.

10 132 SKATTENYTT 2014 digheterna, och det kan därför ifrågasättas om inte syftet med bestämmelserna har förfelats. Genomgången i denna artikelserie har visat att det föreligger särskilda tillämpningsproblem för en viss kategori av skattskyldiga, nämligen de som utför sitt arbete i mer än ett land. Bestämmelserna om kortare avbrott, och kravet på beskattning i enlighet med intern rätt och skatteavtal, medför att denna kategori av skattskyldiga får stora problem med att avgöra om sexmånadersregeln är tillämplig och i sådana fall vilka inkomster som ska undantas från beskattning. Vad gäller bestämmelsen om kortare avbrott i 3 kap. 10 IL är denna enligt min mening olyckligt utformad. Förutom att det inte är klart vad begreppet avbrott tar sikte på, eller vad som avses med tjänstuppdrag eller liknande, medför ordalydelsen av bestämmelsen att alla former av avbrott kan medföra att vistelsetiden ska anses avbruten. Av förarbetena framgår dock att detta inte alls var syftet med bestämmelsen, och att bestämmelsen närmast är till för att förhindra ett missbruk av ettårsregeln. Myndigheterna borde därför enligt min mening vara generösa vid tilllämpningen av bestämmelsen och endast agera i de fall de upptäcker att någon fel aktigt försöker dra nytta av reglerna. Av denna anledning är det olyckligt att Skatte verket i sitt ställningstagande har gått åt motsatt riktning. Skatteverkets tolkning kan knappast sägas vara förenlig med syftet bakom sexmånadersregeln i allmänhet och bestämmelserna om tillfälliga avbrott i synnerhet. Vi får därför hoppas att HFD fastställer de överklagade förhandsbeskeden och att Skatteverket därefter undanröjer sitt ställningstagande. När det gäller kravet på att beskattningen i utlandet inte får vara i strid med intern rätt eller skatteavtal kom även denna bestämmelse till för att förhindra en missbrukssituation. Missbruket bestod i att skattskyldiga medvetet lät sig beskattas i andra länder trots att skattskyldighet inte förelåg. Regeringen valde dock att införa en generell regel som inte endast tog sikte på missbrukssituationer, utan som påverkar samtliga skattskyldiga. Enligt min uppfattning står det numera klart att remissinstansernas och Lagrådets farhågor om att utredningskravet blir alltför högt för det skattskyldiga har besannats. Skatteavtalens bestämmelser om fördelningen av beskattningsrätten mellan länderna är inte sällan förknippade med svåra överväganden där det krävs god kunskap om hur skatteavtal ska tolkas. De typexempel som har använts i denna artikelserie, och som speglar vanligt förekommande situationer, visar att den skattskyldige kan komma

11 133 att få mycket svårt att avgöra om en beskattning i ett annat land är förenlig med ett visst skatteavtal eller inte. Sammanfattningsvis anser jag att en översyn av sexmånadersregeln är behövlig. Bestämmelserna har haft sin nuvarande utformning sedan de infördes 1985 (frånsett att kravet på beskattning har införts) och någon utvärdering av hur bestämmelserna upplevs och tillämpas av de skattskyldiga synes inte ha gjorts. Översynen bör främst fokusera på om sexmånadersregeln i dess nuvarande utformning fyller sitt syfte, d.v.s. att förenkla för de skattskyldiga och att undvika en tillämpning av skatteavtalen. Vidare bör det enligt min mening särskilt övervägas om det finns skäl att ha kvar regleringen kring kortare avbrott i andra länder än Sverige i sin nuvarande form, och om det är möjligt att förändra kravet på beskattning så att det endast tillämpas på missbrukssituationer. Karl-Johan Nörklit är verksam som advokat vid Setterwalls Advokatbyrå.

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) 42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,

Läs mer

Målnummer: 5143-13 Avdelning:

Målnummer: 5143-13 Avdelning: Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2014 ref. 9 Målnummer: 5143-13 Avdelning: Avgörandedatum: 2014-02-24 Rubrik: Avbrott i utlandsvistelsen vid tillämpning av sexmånadersregeln (I) och ettårsregeln (II).

Läs mer

Skatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Skatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked. HFD 2013 ref 23 Undantagen från skattskyldighet enligt sexmånaders- och ettårsreglerna har inte ansetts tillämpliga på utbetalning från vinstandelsstiftelse. Vid beskattningen av utbetalningen ska avräkning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 15 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Göran Alfheim Box 24268 104 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512)

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512) HFD 2015 ref 59 Artikel 24 i det nordiska skatteavtalet hindrar att en delägare i ett danskt dödsbo beskattas i Sverige för den del av en framtida kapitalvinst vid försäljning av ärvda aktier som dödsboet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 15 maj 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Advokat Börje Leidhammar

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 18

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 18 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 18 Målnummer: 399-10 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-03-15 Rubrik: Lagrum: Artikel 15.1 i det nordiska skatteavtalet har ansetts innefatta

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 juni 2016 KLAGANDE Abhann Productions Ltd Ombud: Advokat Martin Nilsson och jur.kand. Maria Holme Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB

Läs mer

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet

Läs mer

Framställan om lagändring - tillämpning av SINK (1991:586) vid korta uppehåll i Sverige t.ex. i samband med utbildning eller information

Framställan om lagändring - tillämpning av SINK (1991:586) vid korta uppehåll i Sverige t.ex. i samband med utbildning eller information FRAMSTÄLLAN Vårt ärendenr: 2017/03/007 1 (9) 2017-03-16 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 STOCKHOLM Framställan om lagändring - tillämpning av SINK (1991:586) vid korta uppehåll i

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 114 Målnummer: 2593-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2010-12-02 Rubrik: Lagrum: En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern AB Ombud: AA Deloitte AB Rehnsgatan 11 113 57 Stockholm Ombud: Advokat Börje

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

This is a published version of a paper published in Skattenytt.

This is a published version of a paper published in Skattenytt. Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2010) "Ny dom av EU-domstolen: återigen dags att ändra SINK och A-SINK?"

Läs mer

Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel

Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel Regeringsrätten har den 14 december 2010 avgjort de s.k. treaty override-målen. 1 Till mångas lättnad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 juni 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Isenkluster AB, 559013-5041 Ombud: AA och BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt

Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt Det skatterättsliga bosättningsbegreppet i svensk intern rätt Helena Carlsson Tillämpade studier, 20p. HT 2006 Handledare: Robert Påhlsson Innehåll Förkortningar... 4 1 Inledning...5 1.1 Syfte...5 1.2

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:149

Regeringens proposition 2003/04:149 Regeringens proposition 2003/04:149 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor m.m. Prop. 2003/04:149 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 april 2004 Göran

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 22 Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

Skatterättsligt Forum

Skatterättsligt Forum Skatterättsligt Forum Direkt skatt den 3 februari 2011 Ordningen återställd? Diskussion om intern rätts förhållande till skatteavtalen efter Regeringsrättens domar om 10- årsregeln. Inledare: Professor

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 juli 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Stefan Lindh Advokatfirman Delphi Box 465 581 05 Linköping ÖVERKLAGAT

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal

Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal S K A T T E N Y T T 2 0 0 7 411 David Kleist Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal 1 Inledning Som förutsättning för att en person ska medges förmåner enligt ett dubbelbeskattningsavtal

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna; SFS 2004:639 Utkom från trycket den 30 juni 2004 utfärdad den 17 juni 2004. Enligt

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen. HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 april 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Skandinaviska Enskilda Banken AB Ombud: AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29 Målnummer: 6832-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-04-05 Rubrik: En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 70

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 70 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 70 Målnummer: 1211-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-10-16 Rubrik: Den omständigheten att en utlandssvensk inte varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

Sida 1 av 5 Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2012 ref. 40 Målnummer: 674-11 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-07-10 Rubrik: Lagrum: När kupongskatt har tagits ut för en utländsk kapitalförsäkring får avkastningsskatten

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt MEMO Till: Från: Martha Gurmu, Fysioterapeuterna Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt Skattekonsulter Grant Thornton Sweden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 18 mars 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20 111 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare. Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial

Läs mer

HFD 2016 Ref 57. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 juni 2016 följande dom (mål nr ).

HFD 2016 Ref 57. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 juni 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 57 En ändring i kommentarerna till OECD:s modellavtal som inneburit att tillämpningsområdet för artikel 17 i avtalet utvidgats har inte beaktats vid tolkningen av ett dessförinnan ingånget

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 september 2012 KLAGANDE Bygeln Factoring AB Birger Jarlsgatan 41 A 111 45 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta; SFS 2004:1140 Utkom från trycket den 10 december 2004 utfärdad den 2 december 2004. Enligt riksdagens

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 15 april 2016 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 15 april 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 25 En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här. Artikel 4.1 i bilagan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 20 juni 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Skattejurist Jonas Pernholt Advice Kvarnström Westin

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 april 2013 KLAGANDE Tedelektro AB Ombud: AA KPMG Box 227 201 22 Malmö MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 51

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 51 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 51 Målnummer: 422-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-06-14 Rubrik: Fråga om beslut om eftertaxering varit uppenbart oskäligt. Eftertaxering 1995 och 1996. Lagrum:

Läs mer

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Finansdepartementet. Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01368/S1 Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Mars 2017 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) Mål nr 7186 7190-15 KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, 556645-9755 Box 27308 102 54 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91 Målnummer: 7569-08 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-11-25 Rubrik: En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:89

Regeringens proposition 2000/01:89 Regeringens proposition 2000/01:89 Beskattningen av anställda ombord på färjor mellan Sverige och Danmark Prop. 2000/01:89 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2001

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Sexmånaders- och ettårsregeln

Sexmånaders- och ettårsregeln Sexmånaders- och ettårsregeln Kortare avbrott är tolkningen förenlig med förarbetena? Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Stephanie Bar-Sawme Handledare: Pernilla Rendahl Framläggningsdatum

Läs mer

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref. 20 I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 april 2016 KLAGANDE Byggteknik i Tystberga AB, 556854-8449 Ombud: Advokat David Björne Kilpatrick Townsend & Stockton Advokat KB Box

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 46

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 46 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 46 Målnummer: 8344-00 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2001-12-14 Rubrik: Lagrum: Ett svenskt bolag som äger fastigheter i USA genom ett svenskt kommanditbolag och

Läs mer

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen

Läs mer

Allmänna överväganden SOU 2003:12

Allmänna överväganden SOU 2003:12 6 Allmänna överväganden 6.1 Inledning Utredningen har två huvuduppgifter när det gäller översynen av lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt (SINK). Den ena uppgiften är att överväga om inte vissa personer

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen.

Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen. HFD 2016 ref. 29 Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen. 67 kap. 11 inkomstskattelagen (1999:1229),

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 489 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 februari 2017 KLAGANDE Stiftelsen Kungsportens Förskola, 826002-1202 Kungsängsvägen 25 561 51 Huskvarna MOTPART Skatteverket 171 94 Solna

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt HFD 2016 ref. 61 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig när andelsägaren i ett fåmansföretag genom ett visst förfarande överlåtit aktierna i företaget till närstående och placerat försäljningsintäkten

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ). HFD 2016 ref. 24 Kammarrätten har utan yrkande och till klagandens nackdel upphävt förvaltningsrättens dom i viss del. Kammarrättens avgörande har undanröjts med tillämpning av 29 förvaltningsprocesslagen.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt)

Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) HFD 2016 ref. 39 Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende. 3, 4 och 26 folkbokföringslagen (1991:481),

Läs mer

Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare. 56 kap. 2 och 6, 57 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare. 56 kap. 2 och 6, 57 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2017 ref. 1 Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare vid tillämpningen av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Förhandsbesked om inkomstskatt. 56 kap. 2 och 6, 57 kap. 3 inkomstskattelagen

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr 2007-02-16 2006/0386, 51-2006-271 Ert datum Ert Dnr 2006-11-01 Ju2006/8451/DOM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 23 december 2016 KLAGANDE Ragn-Sells Avfallsbehandling AB, 556076-8516 Ombud: Advokat Kristina Söderman Ahlford Advokatbyrå AB Box 1111

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 oktober 2016 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt Skeppsbron 20 111 30 Stockholm

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 30 december 2010 KLAGANDE Werpisus Bygg & Fastighets AB, 556631-0099 Ombud: Advokat Sophia Lagerholm Advokatfirman Delphi AB Stora Nygatan 64 211 37

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 december 2016 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 december 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 77 Möjligheten att få tillstånd att förvara vapen hos någon annan förutsätter inte att vapeninnehavaren är bosatt i Sverige och inte heller att förvaringen är en tillfällig lösning. 5 kap.

Läs mer

Ska du betala skatt i Sverige när du arbetar utomlands? Sexmånadersregeln och ettårsregeln

Ska du betala skatt i Sverige när du arbetar utomlands? Sexmånadersregeln och ettårsregeln Ska du betala skatt i Sverige när du arbetar utomlands? Sexmånadersregeln och ettårsregeln Vilka omfattas av sexmånadersregeln och ettårsregeln? Du som i skattehänseende är bosatt i Sverige och som arbetar

Läs mer

Beskattning vid arbete utomlands - beskattning av svensk tandläkares inkomst från hyra av stol på en privatklinik i Norge?

Beskattning vid arbete utomlands - beskattning av svensk tandläkares inkomst från hyra av stol på en privatklinik i Norge? Juridiska Institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Programmet för Juris kandidatexamen Tillämpade studier 20 p Hösten 2005 Beskattning vid arbete utomlands - beskattning av svensk tandläkares

Läs mer

This is a published version of a paper published in Skattenytt.

This is a published version of a paper published in Skattenytt. Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2011) "Skattenytt internationellt - direkt beskattning" Skattenytt, 61(10):

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 november 2016 T 3638-15 KLAGANDE Skatteverket Ombud: MZ Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART Gölab Handels AB i likvidation, 556672-8282

Läs mer

4 kap. 9, 13, 14, 15, 16 och 19 taxeringslagen (1990:324) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 november 2016 följande dom (mål nr 24-16).

4 kap. 9, 13, 14, 15, 16 och 19 taxeringslagen (1990:324) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 november 2016 följande dom (mål nr 24-16). HFD 2016 ref. 73 Skatteverket kan inte inom ramen för en omprövning på begäran av den skattskyldige fatta ett beslut som i förhållande till såväl tidigare beslut som den skattskyldiges yrkanden är till

Läs mer

Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor m.m. (prop. 2003/04:149)

Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor m.m. (prop. 2003/04:149) Skatteutskottets betänkande 2003/04:SkU31 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor m.m. (prop. 2003/04:149) Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att riksdagen skall

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till

Läs mer

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/02080/S1 Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen Maj 2017 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring

Läs mer

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt, Avsnitt 13 1 13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt SINK A-SINK SFL Övergångsbestämmelser 13.1 Inledning Bestämmelser om redovisning och

Läs mer

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer