Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden"

Transkript

1 k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet mellan intern skatterätt och skatteavtal. Frågan som många har ställt sig är om Regeringsrättens uttalanden i dessa domar var uttryck för en allmängiltig princip, eller om avgörandenas betydelse var begränsade till CFC-lagstiftningens förhållande till skatteavtalen. Denna fråga kommer nu sannolikt att få ett svar. En oenig Skatterättsnämnd har nämligen i två förhandsbesked den 22 december , med hänvisning till Regeringsrättens domar, funnit att den s.k. tioårsregeln i 3 kap. 19 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, ska tillämpas trots att det av tillämpliga skatteavtal framgår att Sverige inte har beskattningsrätt. Eftersom avgörandena är överklagade kommer Regeringsrätten inom kort att tvingas tydliggöra hur vi fortsättningsvis ska se på förhållandet mellan skatteavtal och intern rätt. 1 Inledning I RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 hade Regeringsrätten bl.a. att ta ställning till om skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz förhindrade en tillämpning av de svenska CFC-reglerna. Medan Skatterättsnämnden prövade frågan utifrån en tolkning av skatteavtalet, fann Regeringsrätten att någon sådan analys inte behövde göras. Regeringsrätten ansåg nämligen att en lag om skatteavtal inte har någon särställning i förhållande till andra lagar. Om två lagar skulle visa sig vara sinsemellan oförenliga får frågan om vilken lag som har företräde lösas med utgångspunkt i de principer som tillämpas vid regelkonkurrens. Eftersom CFC-reglerna hade tillkommit efter det att skatteavtalet införlivades i svensk rätt, och då reglerna ansågs utgöra speciallag i förhållande till skatteavtalet, fann Regeringsrätten att CFC-reglerna hade företräde. Regeringsrättens avgöranden har blivit starkt kritiserade från flera håll, bl.a. av Mattias Dahlberg och Leif Mutén 2. Att avgörandena har väckt så starka känslor beror sannolikt på att de har förändrat den verklighet som många har trott sig leva i, d.v.s. att ett skatteavtal ska respekteras och tillämpas oberoende av innehållet i intern rätt. 1 Skatterättsnämndens förhandsbesked den 22 december 2009 med dnr /D och dnr 43-09/D. 2 Se Dahlberg, Skattenytt 2008, s och Mutén, Svensk Skattetidning 2008, s

2 Följden av Regeringsrättens avgöranden har blivit att det numera råder osäkerhet om, och i vilken utsträckning, vi kan förlita oss på innehållet i be fintliga skatteavtal. Denna osäkerhet har medfört att skattskyldiga har känt sig nödgade att ansöka om förhandsbesked i situationer som tidigare har varit tämligen självklara, och frågan till Skatterättsnämnden har följaktligen endast varit om sökanden ska beskattas i Sverige trots att det av tillämpligt skatteavtal framgår att Sverige inte har någon beskattningsrätt. I ett förhandsbesked den 2 april hade Skatterättsnämnden att ta ställning till frågan om skatteavtalet mellan Sverige och Thailand förhindrade en tillämpning av den utvidgade tioårsregeln i 3 kap. 19 IL. Frågan ställdes mot bakgrund av Regeringsrättens ovan nämnda domar. Skatterättsnämnden fann i detta fall att det inte fanns skäl att inte tillämpa avtalet, och att Sverige därmed var förhindrat att beskatta kapitalvinsten. Detta avgörande kom för många som ett lugnande besked. Det kan dock konstatera att i de nu aktuella förhandsbeskeden har Skatterättsnämnden kommit till helt motsatt slut, och således funnit att 3 kap. 19 IL har företräde framför skatteavtalen. I denna artikel redogörs för bakgrunden i det ena av Skatterättsnämndens två förhandsbesked den 22 december 2009 liksom för Skatterättsnämndens bedömning. 4 Vidare lämnas några kommentarer kring skillnaden mellan de nu aktuella avgörandena och avgörandet den 2 april Jag avser inte att djupare behandla frågan huruvida skatteavtal har företräde framför intern rätt vid fall av regelkonkurrens, eftersom denna fråga på ett förtjänstfullt sätt redan har behandlats av andra författare. 5 Jag kommer i stället att analysera frågan huruvida regelkonkurrens överhuvudtaget förelåg i de nu aktuella fallen. 2 Skatterättsnämndens förhandsbesked (dnr 43-09/D) 2.1 Förutsättningar Sökanden var obegränsat skattskyldig i Sverige. Han ägde samtliga aktier i ett cypriotiskt bolag, som i sin tur äger samtliga aktier i ett svenskt aktiebolag. Det svenska bolaget hade överlåtits till underpris till det cypriotiska bolaget under Sökanden avsåg att flytta till Grekland för att bosätta sig där. I samband med flytten skulle det cypriotiska bolaget avyttra det svenska bolaget, och sökandens obegränsade skattskyldighet i Sverige skulle därmed upphöra. Skatterättsnämnden hade vidare att utgå ifrån att sökanden skulle komma att få skatterättslig hemvist i Grekland enligt såväl grekisk intern rätt som enligt skatteavtalet mellan Sverige och Grekland. Sökanden ville få besked om en framtida avyttring av aktier i det cypriotiska bolaget skulle beskattas i Sverige enligt 3 kap. 19 IL, eller om skatteavtalet mellan Sverige och Grekland förhindrade en sådan beskattning (fråga 3 Skatterättsnämndens förhandsbesked den 2 april 2009 med dnr 73-08/D. 4 Det kan nämnas att motiveringarna var likalydande i de båda förhandsbeskeden. 5 Se bl.a. Dahlberg, Skattenytt 2008, s , Kleist, Skattenytt 2008, s och Mutén, Svensk Skattetidning 2008, s

3 1). Sökanden frågade även om svaret på fråga 1 ändrades om sökanden, efter det att han hade blivit begränsat skattskyldig i Sverige, skulle överlåta det cypriotiska bolaget till ett annat av honom nybildat utländskt bolag inom EU, var efter detta senare bolag skulle avyttras (fråga 2). Avslutningsvis frågade sökanden om lagen om skatteflykt var tillämplig på något av förfarandena (fråga 3). 2.2 Skatterättsnämndens förhandsbesked Det kan inledningsvis nämnas att Skatträttsnämndens ledamöter var synnerligen oense, och åsikterna gick isär både vad gäller motivering och slutsats. Det föreligger inte mindre än fem skiljaktiga eller avvikande meningar i av görandet. Frågan är om Skatterättsnämnden någonsin har varit mer splittrad. 6 Samtliga åsikter som framfördes av ledamöterna är intressanta och förtjänar egentligen egna kommentarer. På grund av utrymmesskäl väljer jag dock att endast återge och kommentera majoritetens mening. Skatterättsnämnden inleder med att konstatera att den aktuella kapitalvinsten är skattepliktig i Sverige enligt 3 kap. 19 IL, men att det av skatteavtalet följer att Grekland har en exklusiv rätt att beskatta vinsten. Detta innebär enligt nämnden att rättsföljderna är oförenliga. Nämnden hänvisar därefter till RÅ 2008 ref. 24 och Regeringsrättens uttalande att en lag om skatteavtal inte har någon särställning i förhållande till andra lagar. Det konstateras vidare att Regeringsrätten har underkänt synsättet att skatteavtalens införlivandelagar utgör lex superior i förhållande till interna lagregler, och att det i stället är principerna om lex specialis och lex posterior som ska tillämpas. Vad gäller frågan om vilken av reglerna som utgjorde lex posterior fann nämnden att utvidgningen av tioårsregeln i 3 kap. 19 IL har tillkommit vid en senare tidpunkt än införlivandet i intern rätt av de aktuella avtalsbestämmelserna. Nämnden ansåg dock inte att det gick att göra en säker bedömning vad gäller vilken av reglerna som utgjorde lex specialis, men konstaterade i vart fall att den nya bestämmelsen i 3 kap. 19 IL tar särskilt sikte på just det förfarande som var aktuellt i ärendet. Avslutningsvis gör nämnden följande intressanta uttalande. Önskemålen om förutsebarhet och likformighet är överordnade intressen (jämför 1 kap. 9 regeringsformen). Det är ytterst dessa intressen som är skälen till att Regeringsrättens generella riktlinjer i rättstillämpningsfrågor bör följas av underinstanserna. Enligt de principer som Regeringsrätten har lagt fast i RÅ 2008 ref. 24 ska därför reglerna i 3 kap. 19 IL ges företräde framför skatteavtalet. 6 Tre ledamöter (majoriteten) ansåg att beskattning kunde ske med hänvisning till Regeringsrättens avgöranden. En ledamot ansåg att beskattning kunde ske trots skatteavtalet, men med en annan motivering. Två ledamöter ansåg att skatteavtalet hade företräde framför 3 kap. 19 IL och att beskattning således inte kunde ske. Inte heller ansågs skatteflyktslagen vara tillämp lig. Ytterligare en ledamot samt föredraganden kom till samma slutsats, dock med varsin motivering. En ledamot ansåg att skatteavtalet hade företräde framför 3 kap. 19 IL, men att sökanden skulle beskattas med stöd av skatteflyktslagen. Slutligen kom den övriga närvarande fram till slutsatsen att avtalet hade företräde och att skatteflyktslagen inte var tillämplig. 161

4 Det kan även nämnas att Skatterättnämnden ansåg att fråga 2, som enligt nämnden innefattade en bedömning även av utländska förhållanden, inte lämpade sig för förhandsbesked och därför skulle avvisas. Frågan om skatteflykt kom med hänsyn till utgången aldrig att prövas. Det kan dock nämnas att Skatteverket ansåg att lagen var tillämplig. 7 3 Analys och kommentarer 3.1 Inledning Genom avgörandena kan det konstateras att Skatterättsnämnden numera har anammat Regeringsrättens uttalanden om förhållandet mellan intern rätt och skatteavtal. Genom att tillämpa principerna om regelkonkurrens även på en situation som ostridigt täcks av såväl interna skatteregler som skatteavtalets bestämmelser, har Skatterättsnämnden dock bidragit till att Regeringsrättens uttalanden har fått större betydelse än tidigare. Nedan kommer jag inledningsvis att kommentera hur Skatterättsnämndens avgöranden förhåller sig till avgörandet den 2 april Jag kommer därefter att ta upp en fråga som enligt min uppfattning har fått för lite uppmärksamhet i debatten om förhållandet mellan intern rätt och skatteavtal, och som Skatterättsnämnden enligt min uppfattning har förbisett att behandla i de aktuella förhandsbeskeden. Denna fråga är i vilka situationer det överhuvudtaget föreligger regelkonkurrens mellan intern rätt och skatteavtal. 3.2 Förhållandet till tidigare förhandsbesked En fråga som uppkommer är varför Skatterättsnämnden i de nu aktuella av görandena går emot sin bedömning i avgörandet den 2 april I samtliga fall har frågan nämligen varit huruvida bestämmelser i ett skatteavtal, som ger hemviststaten exklusiv rätt att beskatta en kapitalvinst på aktier, har företräde framför 3 kap. 19 IL (i dess nya lydelse). Vidare synes omständigheterna i övrigt ha varit närmast identiska. Eftersom motiveringen i förhandsbeskedet den 2 april 2009 var tämligen kortfattad, och då Regeringsättens avgöranden från 2008 överhuvudtaget inte berördes, är det svårt att vid en första anblick finna några skillnader. Följande uttalande från avgörandet den 2 april 2009 skulle dock eventuellt kunna förklara de olika bedömningarna. Det aktuella förfarandet kan inte anses jämförbart med det som legat till grund för utvidgningen av tioårsregeln till att avse även delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag. Skäl att inte tillämpa skatteavtalet mellan Sverige och Thailand i förevarande fall föreligger inte enligt Skatterättsnämndens mening. 7 Frågan om skatteflyktslagens tillämpning på det aktuella förfarandet är av stort intresse och förtjänar egentligen att analyseras närmare. Inte minst för att det inte torde vara en alltför ovanlig företeelse att en skattskyldig äger aktier i utländska bolag som han avser att avyttra efter en utflyttning från Sverige. 162

5 Detta uttalande ska jämföras med Skatträttsnämndens uttalande i de nu aktuella avgörandena, där nämnden framhöll att de nya bestämmelserna i 3 kap. 19 IL tar särskilt sikte på just det förfarande som nu är aktuellt. Det ovanstående är det enda som till synes kan förklara varför utgångarna skiljer sig åt. Jag har samtidigt svårt att se hur denna eventuella skillnad avseende de förfaranden som prövades skulle kunna ha någon betydelse för bedömningen av förhållandet mellan intern rätt och skatteavtal. Den skattskyldiges syfte med att ha ett utländskt bolag, eller att flytta till ett annat land, kan svårligen få betydelse när det gäller att avgöra frågan om bestämmelserna i ett skatteavtal har företräde framför 3 kap. 19 IL. Eftersom det verkar osannolikt att Skatterättsnämnden skulle anse att syftet med ett aktuellt förfarande påverkar förhållandet mellan intern rätt och skatte avtal, går det enligt min mening inte att hitta någon rimlig förklaring till varför utgången i de olika förhandsbeskeden skiljer sig åt. Såvida inte Skatterättsnämnden har ändrat uppfattning i frågan om skatteavtals förhållande till intern rätt, finns det därför fog för att anta att nämnden genom de nu aktuella avgörandena vill framtvinga ett tydliggörande från Regeringsrätten regelkonkurrensen mellan 3 kap. 19 IL och skatteavtalen verklig eller skenbar? Skatterättsnämnden har liksom Regeringsrätten använt sig av de s.k. derogationsprinciperna, d.v.s. lex superior, lex specialis och lex posterior, för att avgöra om skatteavtalet eller den interna rätten ska ha företräde. Dessa principer ska dock bara tillämpas i de fall det föreligger regelkonkurrens, och endast om denna regelkonkurrens är verklig. Enligt min mening har Skatterättsnämnden inte gjort någon djupare analys av om så är fallet när det gäller förhållandet mellan 3 kap. 19 IL och de aktuella bestämmelserna i skatteavtalen. För att regelkonkurrens ska föreligga krävs först och främst att de ifrågavarande reglernas tillämpningsområde sammanfaller och att rättsföljderna är oförenliga. 9 Att så är fallet vad gäller 3 kap. 19 IL, och de bestämmelser i skatteavtalen som ger hemviststaten exklusiv rätt att beskatta aktievinster, torde inte kunna ifrågasättas. För att det ska bli aktuellt att tillämpa derogationsprinciperna måste det dock dessutom fastställas att regelkonkurrensen är verklig och inte endast skenbar. Det kan konstateras att det är en relativt vanlig lagstiftningsteknik att låta en lagregel inskränka eller på annat sätt motsäga en annan lagregel. Ofta framkommer då av lagtexten, av lagens systematik, av förarbeten eller av sammanhanget att en av reglerna ska ha företräde framför den andra. Regelkonkurrensen är i dessa fall inte verklig utan endast skenbar och kan upplösas. Det blir därför inte aktuellt att tillämpa derogationsprinciperna. Det är endast i de 8 Skatterättsnämndens uttalande om vikten av förutsägbarhet och likformighet som skäl för att tillämpa Regeringsrättens domar talar också för att nämnden egentligen inte instämmer i Regeringsrättens bedömning. 9 Se Aldén, Om regelkonkurrens inom skatterätten. Med särskild inriktning på förhållandet mellan olika grunder för beskattning av dolda värdeöverföringar till utlandet, 1998, s

6 situationer det inte är möjligt att genom en tolkning avgöra om en bestämmelse ska ha företräde framför en annan som en faktisk regelkonkurrens föreligger. 10 Vid bedömningen av om regelkonkurrensen är verklig eller skenbar bör man enligt Aldén utgå ifrån att rättsystemet är logiskt uppbyggt och någorlunda motsägelsefritt. Om två bestämmelser framstår som oförenliga, bör man därför som arbetshypotes anta att regelkonkurrensen endast är skenbar. 11 Vad gäller frågan om den eventuella regelkonkurrens som föreligger mellan intern rätt, och då särskilt 3 kap. 19 IL, och skatteavtalens bestämmelser är verklig eller skenbar kan följande nämnas. Ett av syftena med skatteavtal är att förhindra dubbelbeskattning. Detta åstadkoms genom att beskattningsrätten fördelas mellan de avtalsslutande staterna. Fördelningsreglerna innebär att staterna begränsar sina beskattningsanspråk avseende de situationer som täcks av avtalens bestämmelser. Detta gäller både de beskattningsanspråk som följer av de interna regler som föreligger vid tidpunkten för avtalens ingående och de beskattningsanspråk som kan komma att följa av senare tillkommen intern lagstiftning. Det ligger således i skatteavtalens natur att de begränsar en tillämpning av den interna rätten. Det vore enligt min mening därför orimligt att påstå att det alltid finns en verklig regelkonkurrens mellan den interna rätten och skatteavtalen. Tvärtom torde regelkonkurrensen i dessa situationer i regel vara skenbar. Det följer nämligen av skatteavtalets syfte, och av den systematik som skatteavtalen är uppbyggda kring, att avtalets bestämmelser generellt sett ska ha företräde framför interna regler. 12 Detta gäller åtminstone i alla de fall där det klart framgår att en viss situation täcks av en bestämmelse i ett skatteavtal, och det inte råder något tvivel om hur bestämmelsen ska tolkas. I dessa fall får lagstiftarens vilja nämligen anses klar. Vad särskilt gäller den bestämmelse i skatteavtalen som reglerar beskattningsrätten för aktievinster kan följande nämnas. I de fall beskattningsrätten exklusivt tillerkänns hemviststaten, torde syftet med bestämmelsen vara att fördela beskattningsrätten till just hemviststaten och därmed begränsa den beskattningsrätt som följer av svensk intern rätt. Detta gäller oberoende av om den interna beskattningsrätten följer av 3 kap. 19 IL eller av de regler som gäller för obegränsat skattskyldiga. Det står således klart att skatteavtalens bestämmelser innebär en inskränkning i den interna rätten. Därmed följer 10 Det bör framhållas att det är sällan som derogationsprinciperna har använts av svenska förvaltningsdomstolar. De mest kända fallen är RÅ 2004 ref. 13 och RÅ 2006 ref. 27, där Regeringsrätten hade att ta ställning till förhållandet mellan uttagsbeskattningsregeln och korrigeringsregeln. I dessa fall ansåg Regeringsrätten att korrigeringsregeln utgjorde lex specialis och därmed hade företräde. 11 Se Aldén, a.a. s. 41 samt Skattenytt 1998, s Det skulle däremot kunna inträffa att Sverige antar en lagstiftning och tydligt anger att denna ska tillämpas oavsett innehållet i skatteavtal. I dessa fall föreligger eventuellt en verklig regelkonkurrens. 164

7 enligt min mening att skatteavtalets bestämmelser ska ha företräde framför de interna reglerna. Sammanfattningsvis anser jag att det i de flesta fall framgår att skatteavtalets bestämmelser ska vinna företräde framför de interna reglerna. Detta gäller bl.a. förhållandet mellan 3 kap. 19 IL och de bestämmelser i skatteavtal som ger hemvisstaten exklusiv rätt att beskatta aktievinster. 13 Det föreligger därmed endast en skenbar regelkonkurrens och derogationsprinciperna ska därför inte tillämpas. Mot denna bakgrund anser jag att det inte var korrekt av Skatterättsnämnden att tillämpa derogationsprinciperna i de aktuella fallen. Fråga uppkommer då om det förelåg en faktisk eller endast skenbar regelkonkurrens i Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61, d.v.s. mellan CFC-reglerna och skatteavtalet med Schweiz. Det kan konstateras att Regeringsrätten tyvärr inte berört denna fråga i sina domskäl. Om man ändå ska försöka sig på en analys i detta avseende kan följande nämnas. Som ovan nämnts föreligger en faktisk regelkonkurrens endast i de situationer det inte av lagtexten, förarbetena eller sammanhanget framgår vilken av reglerna som ska ha företräde. Vad gäller CFC-reglernas förhållande till skatteavtalen har lagstiftaren framhållit att bestämmelserna i skatteavtalen inte inverkar på Sveriges rätt att beskatta enligt CFC-reglerna. 14 Bedömningen har således gjorts att skatteavtalen inte påverkar tillämpningen av CFC-reglerna. Anledningen till detta torde vara att det inte finns några bestämmelser i skatte avtalen som uttryckligen begränsar Sveriges rätt att beskatta enligt CFCregler na. Frågan om vilket av regelverken som skulle ha företräde vid en eventuell konflikt har således inte behandlats, och lagstiftarens vilja får därmed anses oklar. Det skulle mot denna bakgrund kunna argumenteras för att det förelåg en verklig regelkonkurrens mellan CFC-reglerna och skatteavtalet. Avslutande kommentarer Genom förhandsbeskeden står det klart att Regeringsrättens inställning av seende förhållandet mellan intern rätt och skatteavtal numera har anammats av Skatterättsnämnden. Skatterättsnämnden har dock använt principerna i en annan situation än den som var föremål för Regeringsrättens prövning. I de nu aktuella förhandsbeskeden var det nämligen inte ifrågasatt huruvida av talens bestämmelser medförde en begränsning av tillämpningen av den interna rätten (huruvida skatteavtalet förhindrade en tillämpning av CFC-reglerna var däremot oklart). Det stod således klart att en tillämpning av skatteavtalets bestämmelser medförde en inskränkning av 3 kap. 19 IL. Genom att tilläm pa 3 kap. 19 IL, trots att det av tillämpligt skatteavtal framgick att Sverige inte har 13 Det kan även nämnas att regeringen i bl.a. prop. 2007/08:12 s framhåller att de är medvetna om att 3 kap. 19 IL inte kan tillämpas för det fall det finns ett skatteavtal som inskränker Sveriges beskattningsrätt. 14 Prop. 2003/04:10 s

8 beskattningsrätt, har Skatterättsnämnden än mer tydligt gjort sig skyldig till s.k. treaty override. Huruvida Regeringsrätten, och numera även Skatterättsnämnden, har rätt vad gäller principerna om förhållandet mellan intern rätt och skatteavtal vid fall av regelkonkurrens går att diskutera. Enligt min mening kan det dock även ifrågasättas om Skatterättsnämnden gjorde rätt när den tillämpade derogationsprinciperna på den konfliktsituation som förelåg mellan 3 kap. 19 IL och bestämmelserna i skatteavtalet. Jag anser nämligen att det följer av skatteavtalens syfte, uppbyggnad och systematik att dess bestämmelser allmänt sett har företräde framför intern rätt, och detta gäller särskilt i den nu aktuella situationen. Den regelkonkurrens som föreligger är således enligt min mening endast skenbar. För det fall Regeringsrätten mot förmodan skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked kommer detta att få allvarliga konsekvenser. För det första kommer det inte längre gå att förlita sig på innehållet i de skatteavtal Sverige har ingått. I alla de situationer där ett skatteavtal inskränker den skattskyldighet som följer av intern rätt, måste de skattskyldiga med tillämpning av derogationsprinciperna avgöra vilken bestämmelse som ska ha företräde. Detta torde i de flesta fall vara en omöjlig uppgift. För det andra innebär denna rättstillämning att Sverige kommer att begå avtalsbrott. Risken finns att detta i förlängningen leder till att de skatteavtal som Sverige har ingått kommer att sägas upp av den andra staten. Det är vidare svårt att se att nya stater kommer att vilja ingå skatteavtal med Sverige. Det ska avslutningsvis nämnas att även om Regeringsrätten skulle fastställa förhandsbeskeden, kan det finnas en möjlighet för de skattskyldiga att åstadkomma ett beskattningsresultat i enlighet med skatteavtalen. I flertalet skatteavtal finns nämligen en bestämmelse som möjliggör för staternas behöriga myndigheter att träffa s.k. ömsesidiga överenskommelser i de fall en skattskyldig har blivit beskattad i strid med skatteavtalet. I dessa fall är den behöriga myndigheten i Sverige inte bunden av svenska domstolars rättstillämpning, utan endast av skatteavtalet. Om Sverige har beskattat i strid med skatte avtalet finns det således goda chanser för den skattskyldige att få till stånd en rättelse. Vi får dock hålla tummarna för att detta förfarande inte ska behöva utnyttjas av de skattskyldiga. Karl-Johan Grundström är advokat och verksam vid Setterwalls Advokatbyrå. 166

Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel

Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Skatteavtal går före intern rätt i vart fall som huvudregel Regeringsrätten har den 14 december 2010 avgjort de s.k. treaty override-målen. 1 Till mångas lättnad

Läs mer

Skatterättsligt Forum

Skatterättsligt Forum Skatterättsligt Forum Direkt skatt den 3 februari 2011 Ordningen återställd? Diskussion om intern rätts förhållande till skatteavtalen efter Regeringsrättens domar om 10- årsregeln. Inledare: Professor

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512)

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512) HFD 2015 ref 59 Artikel 24 i det nordiska skatteavtalet hindrar att en delägare i ett danskt dödsbo beskattas i Sverige för den del av en framtida kapitalvinst vid försäljning av ärvda aktier som dödsboet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Regeringsrätten inskränker räckvidden av OMX-domen

Regeringsrätten inskränker räckvidden av OMX-domen Bertil Wiman UTKAST får ej citeras 2011-02-01 Regeringsrätten inskränker räckvidden av OMX-domen 1. Inledning Den 14 december 2010 meddelade Regeringsrätten (efter 1/1 2011 Högsta Förvaltningsdomstolen)

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref. 20 I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) 123 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innebär att arbetsinkomster

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt HFD 2016 ref. 61 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig när andelsägaren i ett fåmansföretag genom ett visst förfarande överlåtit aktierna i företaget till närstående och placerat försäljningsintäkten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 30 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 12 mars 2015 i ärende

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 juni 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Skattejurist Fredrik Richter PwC Box 2043 550 02 Jönköping ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 15 maj 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Allmänna ombudet hos Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Advokat Börje Leidhammar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 juni 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Isenkluster AB, 559013-5041 Ombud: AA och BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) 42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt MEMO Till: Från: Martha Gurmu, Fysioterapeuterna Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt Skattekonsulter Grant Thornton Sweden

Läs mer

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229)

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2016 ref. 20 Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt. 2 kap.

Läs mer

Skatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Skatteverket överklagade och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked. HFD 2013 ref 23 Undantagen från skattskyldighet enligt sexmånaders- och ettårsreglerna har inte ansetts tillämpliga på utbetalning från vinstandelsstiftelse. Vid beskattningen av utbetalningen ska avräkning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 december 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 januari 2013 i mål

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 18 mars 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20 111 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 22 Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag

Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag SKATTENYTT 2009 273 Karl-Johan Grundström Överlåtelse av framtida rätt till utdelning i 3:12-bolag Skatterättsnämnden har genom två nyligen avgjorda förhandsbesked funnit att ägare till kvalificerade andelar

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare. 56 kap. 2 och 6, 57 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare. 56 kap. 2 och 6, 57 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2017 ref. 1 Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare vid tillämpningen av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Förhandsbesked om inkomstskatt. 56 kap. 2 och 6, 57 kap. 3 inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 20 juni 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Skattejurist Jonas Pernholt Advice Kvarnström Westin

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 juni 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER Se bilaga (här borttagen) Ombud för samtliga: Skattejurist Benny Lundin Lundin

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 46

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 46 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 46 Målnummer: 8344-00 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2001-12-14 Rubrik: Lagrum: Ett svenskt bolag som äger fastigheter i USA genom ett svenskt kommanditbolag och

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29 Målnummer: 6832-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-04-05 Rubrik: En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas

Läs mer

23 kap. 3 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 juni 2016 följande dom (mål nr ).

23 kap. 3 och 11 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 juni 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 66 Fråga om det vid en aktieöverlåtelse mellan två bolag ska anses förekomma sidovederlag i form av arbetsinsatser och överlåtelsen därför inte utgör en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked

Läs mer

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref 43 Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern AB Ombud: AA Deloitte AB Rehnsgatan 11 113 57 Stockholm Ombud: Advokat Börje

Läs mer

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) Mål nr 7186 7190-15 KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, 556645-9755 Box 27308 102 54 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 april 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Skandinaviska Enskilda Banken AB Ombud: AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden Kommissionärsförhållanden 1435 6 Kommissionärsförhållanden SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23

Läs mer

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar?

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? u l f ma g n u s s o n Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? Synpunkter med anledning av två intressanta avgöranden Skatterättsnämnden och Förvaltningsrätten i Göteborg

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande.

M.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande. HFD 2014 ref 78 Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen. Lagrum: 2 kap. 8 andra

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 oktober 2016 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt Skeppsbron 20 111 30 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 november 2016 T 3638-15 KLAGANDE Skatteverket Ombud: MZ Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART Gölab Handels AB i likvidation, 556672-8282

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 91 Målnummer: 7569-08 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-11-25 Rubrik: En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1998 ref. 49 Målnummer: 4676-97 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1998-09-24 Rubrik: Lagrum: Diskrimineringsförbudet i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Cypern har

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Lagrum: 1 kap. 1 första stycket 1, 2 första stycket 2, 2 kap. 1 tredje stycket 1, 6 a kap. 1 mervärdeskattelagen (1994:200)

Lagrum: 1 kap. 1 första stycket 1, 2 första stycket 2, 2 kap. 1 tredje stycket 1, 6 a kap. 1 mervärdeskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 22 En huvudetablering i tredje land har tillhandahållit tjänster åt sin filial i Sverige som ingår i en mervärdesskattegrupp. Av EU-rätten följer att tjänsterna ska anses ha tillhandahållits

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200)

Lagrum: 3 kap. 3 andra stycket och 9 kap. 6 mervärdesskattelagen (1994:200) HFD 2015 ref 62 Bestämmelserna om frivillig skattskyldighet har ansetts tillämpliga när en fastighetsägare har för avsikt att kontinuerligt under flera kortvariga hyresperioder upplåta butikslokaler för

Läs mer

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 22 juni 2016 KLAGANDE 1. AA 2. BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 15 december 2015

Läs mer

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare. Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial

Läs mer

Ändring i det nordiska skatteavtalet

Ändring i det nordiska skatteavtalet Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU31 Ändring i det nordiska skatteavtalet Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2007/08:146) om att riksdagen dels ska godkänna

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 30

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 30 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 30 Målnummer: 6639-06 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2008-04-24 Rubrik: Lagrum: Bestämmelser om uttagsbeskattning och omedelbar återföring av periodiseringsfonder

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM meddelad i Stockholm den 6 februari 2017 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Se partsbilaga Ombud: AA Ernst & Young AB 401 82 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

HFD 2013 ref. 7 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt

HFD 2013 ref. 7 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt HFD 2013 ref. 7 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt Förutsättningarna i fråga om giltigheten av en stiftelsebildning har ansetts så oklara att ett av Skatterättsnämnden meddelat förhandsbesked har undanröjts.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 juni 2016 KLAGANDE Abhann Productions Ltd Ombud: Advokat Martin Nilsson och jur.kand. Maria Holme Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB

Läs mer

Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal

Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal S K A T T E N Y T T 2 0 0 7 411 David Kleist Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal 1 Inledning Som förutsättning för att en person ska medges förmåner enligt ett dubbelbeskattningsavtal

Läs mer

This is a published version of a paper published in Skattenytt.

This is a published version of a paper published in Skattenytt. Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2010) "Ny dom av EU-domstolen: återigen dags att ändra SINK och A-SINK?"

Läs mer

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen. HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 15 april 2016 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 15 april 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 25 En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här. Artikel 4.1 i bilagan

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

4 kap. 9, 13, 14, 15, 16 och 19 taxeringslagen (1990:324) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 november 2016 följande dom (mål nr 24-16).

4 kap. 9, 13, 14, 15, 16 och 19 taxeringslagen (1990:324) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 november 2016 följande dom (mål nr 24-16). HFD 2016 ref. 73 Skatteverket kan inte inom ramen för en omprövning på begäran av den skattskyldige fatta ett beslut som i förhållande till såväl tidigare beslut som den skattskyldiges yrkanden är till

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 81

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 81 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 81 Målnummer: 469-07 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2007-11-30 Rubrik: Lagrum: Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ). HFD 2016 ref. 24 Kammarrätten har utan yrkande och till klagandens nackdel upphävt förvaltningsrättens dom i viss del. Kammarrättens avgörande har undanröjts med tillämpning av 29 förvaltningsprocesslagen.

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

HFDs hantering av regelkollision mellan intern rätt och skatteavtal

HFDs hantering av regelkollision mellan intern rätt och skatteavtal HFDs hantering av regelkollision mellan intern rätt och skatteavtal En analys av RÅ 2010 ref. 112 Kandidatuppsats inom affärsjuridik (Internationell skatterätt) Författare: Josefine Grahn Handledare: Pernilla

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Sida 1 av 5 Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2012 ref. 40 Målnummer: 674-11 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-07-10 Rubrik: Lagrum: När kupongskatt har tagits ut för en utländsk kapitalförsäkring får avkastningsskatten

Läs mer

Aktuella rättsfall, förhandsbesked och ställningstagande avseende fåmansföretag. Magnus Vennerström 08-563 072 18 Magnus.vennerstrom@se.gt.

Aktuella rättsfall, förhandsbesked och ställningstagande avseende fåmansföretag. Magnus Vennerström 08-563 072 18 Magnus.vennerstrom@se.gt. Aktuella rättsfall, förhandsbesked och ställningstagande avseende fåmansföretag Magnus Vennerström 08-563 072 18 Magnus.vennerstrom@se.gt.com Beräkning av gränsbelopp och lönebaserat utrymme Krav på viss

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) Mål nr 4383-14 meddelat i Stockholm den 24 november 2014 KLAGANDE AA Ombud: Skattejurist Eva Y Nielsen Skattebetalarnas Servicebyrå AB Box 3319 103 66 Stockholm

Läs mer

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Februari 2015 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att reglerna om fiktiv avräkning

Läs mer

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008 Mars 2008 UPDATES Nyhetsbrev från Setterwalls Under vintern har flera intressanta mål avgjorts och en mängd nya regler införts på det skatterättsliga området. I detta första skatterättsliga nyhetsbrev

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 23 december 2016 KLAGANDE Ragn-Sells Avfallsbehandling AB, 556076-8516 Ombud: Advokat Kristina Söderman Ahlford Advokatbyrå AB Box 1111

Läs mer

10 kap. 11 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 oktober 2016 följande dom (mål nr ).

10 kap. 11 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 oktober 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 68 Fråga om en anställds förvärv av syntetiska optioner från arbetsgivaren ska ske på sådana villkor att optionerna ska behandlas som värdepapper vid beskattningen. Förhandsbesked angående

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 Målnummer: 402-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-11-01 Rubrik: Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 juli 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Stefan Lindh Advokatfirman Delphi Box 465 581 05 Linköping ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 juni 2015 SÖKANDE AA SAKEN Resning HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen avslår ansökningen om resning.

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75 Målnummer: 1836-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-10-25 Rubrik: Fråga om innebörden av begreppet "samma eller likartad verksamhet"

Läs mer