Vilka är de miljöbelastande ingredienserna i kosmetika och hur ser förekomsten av dessa ut i svenska vatten? Rebecca Rempling

Transkript

1 EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2016 Vilka är de miljöbelastande ingredienserna i kosmetika och hur ser förekomsten av dessa ut i svenska vatten? Rebecca Rempling KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY KTH KEMIVETENSKAP

2 EXAMENSARBETE Högskoleingenjörsexamen Kemiteknik Titel: Engelsk titel: Sökord: Arbetsplats: Handledare på arbetsplatsen: Handledare på KTH: Vilka är de miljöbelastande ingredienserna i kosmetika och hur ser förekomsten av dessa ut i svenska vatten? What cosmetic ingredients are environmentally harmful, and can they be found in Swedish waters? Kosmetika, miljö, ingredienser, PBT, vpvb, persistent, bioackumulerande, toxisk, vatten, analys, PBTutredning, klassning, UV, Kosmetikaförordningen, Naturskyddsföreningen, ECHA, REACH, IVL. Naturskyddsföreningen Cecilia Hedfors Mats Jansson Student: Rebecca Rempling Datum: Examinator: Mats Jansson 2 (21)

3 Sammanfattning Kosmetika är något som används i stor utsträckning i dagens samhälle. Läkemedelsverket är den ansvariga myndigheten för kosmetika och är de som definierar vad begreppet kosmetika innefattar. På EU-nivå är det Kosmetikaförordningen som reglerar vilka ingredienser som får förekomma i kosmetika. För miljöskadliga ämnen ska EU:s kemikalielagstiftning REACH säkerställa att dessa inte får användas. Dock finns det brister i både REACH och Kosmetikaförordningen. Det är därför möjligt att det idag används kosmetiska produkter med ingredienser som är belastande eller till och med farliga för miljön. För att få en tydligare bild av huruvida detta är ett problem, har i detta projekt undersökts ca 1440 kosmetiska ingredienser. Undersökningen har skett med avseende på ingrediensernas persistens, bioackumuleringsförmåga och toxicitet. Projektet har utförts i samarbete med Naturskyddsföreningen. Syftet var att fylla på Naturskyddsföreningens egna kosmetikadatabas med information om vilka ämnen som är klassade som persistenta, bioackumulerande och/eller toxiska. De klassade ingredienserna togs även vidare för att ta reda på om de förekommer ute i svenska vatten. Projektet genomfördes genom att söka upp ingredienserna i ECHA, som är EU:s kemikaliemyndighets databas, där information om ingrediensernas PBT-utredningar fanns att hämta. Ett ämne klassas som PBT om det uppfyller kraven för både persistent, bioackumulerande och toxisk. Ett ämne kan också vara mycket persistent och mycket bioackumulerande, vpvb. De ingredienser som var P, B, T, vp och/eller vb, togs sedan vidare att jämföras med vattenanalysresultat från IVL:s screeningdatabas. En sammanställning gjordes av vilka ämnen som förekom även där, och i vilka halter de uppmätts. Under projektets gång påträffades svårigheter såsom att ganska många ämnen saknade en registrerad PBTutredning i ECHA. Ämnen som idag inte har någon registrerad PBT-utredning är troligtvis de ämnen som produceras eller importeras i mängder om ton/år. Detta eftersom dessa ämnen fått en tidsfrist till år 2018 innan registreringen i ECHA måste göras. Resultatet av projektet blev att av 1440 ämnen kunde endast 880 stycken som hittas i ECHA:s databas. Av dessa hade 300 ämnen en registrerad PBT-utredning, och 270 stycken av dem var inte klassade som persistenta, bioackumulerande eller toxiska. De kvarvarande 30 ämnena var - eller kunde inte uteslutas vara - persistenta, bioackumulerande eller toxiska. Då de 30 ämnena jämfördes mot IVL:s databas, återfanns nio av dem även där. Ämnena förekom i dessa analyser i koncentrationer om upp till 32 µg/l. Zinc pyrithione var det ämne som hade det högst detekterade värdet. Resultatet har också jämförts med tidigare arbeten inom området, och där kan framförallt konstateras att ett ämne som kommit på fråga i flera av dem är Cetrimonium chloride. Under projektets gång har konstaterats att vi i dagens läge inte har riktigt koll på alla de ämnen vi tillåter släpps ut i vår miljö. Kanske man i framtiden borde följa och analysera samtliga ämnen som klassas som persistenta, bioackumulerande och/eller toxiska. Inte bara de som redan är känt miljöfarliga och som importeras/produceras i mängder större än ett ton per år. Slutsatsen blev att av 1440 undersökta ämnen återfanns 30 stycken som är klassade som - eller inte kan uteslutas att vara - persistenta, bioackumulerande eller toxiska. Av dem återfanns nio stycken i IVL:s vattenanalyser. En intressant aspekt är att hela fyra av dessa ämnen, är sådana som används för UV-skydd i kosmetiska produkter. Man bör därför utreda dessa ingredienstyper närmare och försöka hitta bättre alternativ till dem. Särskilt då vi under sommaren smörjer in en stor del av kroppen med produkter innehållandes UV-skydd och sedan badar med det. Det innebär antagligen att det varje år läcker ut relativt stora mängder av dessa miljöbelastande ämnen i våra sjöar och hav, utan att de passerar några reningsverk som skulle kunna rena bort dem. 3 (21)

4 Summary The use of cosmetics is widely spread in today s society. In Sweden, the Medical Products Agency (Läkemedelsverket) is the authority responsible for cosmetic products, and they define which products belongs in that category. When it comes to which ingredients a cosmetic product may contain, it is in the European Union defined in the Cosmetics Regulation. For environmentally harmful substances, the REACH Regulation shall make sure these are not used. There are however some shortages in both the REACH and Cosmetics Regulation. Therefore, there may today still be products in use on the market containing ingredients that are harmful to the environment. To get a better picture of whether this is a problem or not, this project has consisted in examining the environmental harmfulness of approximately 1440 cosmetic ingredients. The project was done in cooperation with the Swedish Society for Nature Conservation (Naturskyddsföreningen). The purpose of the project was to supply their database of cosmetic ingredients with another bit of information - if the ingredients are classified as persistent, bioaccumulating and/or toxic. The ingredients that had a classification were then compared to results from analyzes done on Swedish waters. The information of whether the substances were persistent, bioaccumulating and/or toxic, was found in the database of the European Chemicals Agency, ECHA. The results from the water analyzes were found in the database of IVL. An issue that occurred during the project, was that some substances did not have a registered PBT-assessment in ECHA. PBT stands for persistent, bioaccumulating and toxic, and if a substance fulfills the criteria of all these three, it is classified as PBT. A substance can also be vpvb, very persistent and very bioaccumulating. The substances that today are missing a registered PBTassessment in ECHA, are most likely those that are produced or imported in quantities of kilograms per year. This is because these substances have been given time until year 2018 before they have to be registered. The result of the project is that out of 1440 substances, only 880 were found in ECHA. Out of these, 300 substances had a registered PBT-assessment. Among them, 270 were not classified as persistent, bioaccumulating or toxic. The remaining 30 substances had a classification - or could not be entirely excluded. Nine of the remaining 30 substances were found in IVL s database. These substances turned out to occur in Swedish waters in concentrations of up to 32 µg/liter. The substance with the highest concentration value was Zinc pyrithione. When comparing the result of the project with earlier studies done within this subject, it can be concluded that the substance Cetrimonium chloride occurred in several of them. From the project it can be concluded that we are not fully aware of which substances we let out into our environment today. In the future it would perhaps be better to do water analyzes for all substances that are classified as persistent, bioaccumulating and/or toxic. Not just for the substances that are already known to be environmentally harmful, and imported or produced in amounts of over kilograms per year. The overall conclusion of the project was that out of 1440 examined substances, 30 had or were suspected to may have a classification as persistent, bioaccumulating or toxic. Nine of these substances were also found in water analysis results from IVL. An interesting fact is, that four out of these substances are used in cosmetic products as UV-protection. Therefore, products containing UVprotection, such as sunscreen, should definitely be examined further, and maybe even the ingredients should be exchanged for better alternate ones in the future. Especially since most of us cover ourselves in sunscreen products during sunny days, and then go swimming in our seas and oceans. This probably causes the release of a large amount of these environmentally harmful ingredients into our waters. Water that does not pass any water treatment plant that could possibly purify it from the substances. 4 (21)

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Tidigare arbeten inom området Genomförande Naturskyddsföreningens databas ECHA-databasen IVLs databas Resultat Naturskyddsföreningens databas ECHA-databasen IVL:s databas Jämförelse med tidigare arbeten Diskussion Slutsats Referenser Bilaga Bilaga 1. Ingredienser som är eller kan vara persistenta, bioackumulerande eller toxiska (21)

6 1. Inledning Skönhet och att få känna sig vacker är något som är viktigt för människan i dagens samhälle. Något som ofta används i försköningssyfte är kosmetika. Det är Läkemedelsverket som är den ansvariga tillsynsmyndigheten för kosmetiska produkter i Sverige, och de har också satt en definition på kosmetika som lyder enligt följande: Med kosmetiska produkter avses ämnen eller beredningar som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar eller på tänder och slemhinnor i munhålan. Det uteslutande eller huvudsakliga syftet skall vara att rengöra eller parfymera, förändra utseende, korrigera kroppslukt, skydda hud, slemhinnor och tänder eller att bibehålla dem i gott skick. [1]. Kosmetika omfattar därmed inte bara makeup-produkter, som kanske är den vanligaste associationen, utan även produkter som hårfärgningsmedel, tvål, tandkräm, munspray, med mera. Produkter avsedda för djur, till exempel hundschampo, ingår dock inte i denna kategori utan räknas som kemiska produkter och faller under Kemikalieinspektionens tillsyn. År 2014 köpte svenskarna kosmetika för ca 16 miljarder kronor, och försäljningsutvecklingen ökar för varje år [2]. Lagstiftningen om vad som får finnas med i kosmetiska produkter har dock inte riktigt hunnit med i den snabba utvecklingen. EU:s kosmetikaförordning bygger på att ingredienserna i en kosmetisk produkt ska vara väl undersökta med avseende på deras hälso- och miljöpåverkan. Detta ska ske enligt REACH-lagstiftningen, men denna fungerar ännu inte helt på det sätt som det var tänkt. [3] Det förmodas finnas ett tal ämnen i bruk inom EU, men år 2015 fanns endast av dessa registrerade enligt REACH. Det finns också ett antal ämnen som är undantagna från registreringskraven. Ett exempel på sådana ämnen är de som importeras eller tillverkas i mängder om mindre än ett ton per år och företag. [4] En aspekt som gör att REACH-lagstiftningen inte fungerar riktigt som det var tänkt, är att den främst är inriktad på att hantera enskilda ämnen, och inte grupper av ämnen som exempelvis nanomaterial [5]. I kosmetiska produkter finns nanomaterial främst i form av metalloxider och förekommer huvudsakligen i solskyddsprodukter [6]. Enligt Linda Molander, som är forskare och doktorand vid KTH inom risk och säkerhet, saknar lagstiftningen även ett livscykelperspektiv. Hon menar att man exempelvis förbjudit vissa typer av ftalater i leksaker för att förhindra att barn utsätts för dem, men samtidigt tillåts ftalaterna i andra produkttyper vilket gör att barn utsätts för ämnena ändå [7]. Aspekter som dessa gör att det ännu går att i vissa fall helt lagligt använda kosmetiska ingredienser som kan orsaka skada för oss människor eller på miljön. Som ett led i strävan mot en giftfri miljö, har i detta projekt undersökts ingredienser i kosmetiska produkter. Målet för arbetet var att undersöka om ingredienserna hade någon klassning som persistent, bioackumulerande eller toxisk. De som hade en klassning jämfördes därpå mot analyser gjorda i svenska vatten, för att se om de förekommer där och i så fall i vilka halter. Syftet var att få ihop ett underlag för vilka kosmetiska ingredienser som därigenom påverkar miljön mest. Detta för att sedan kunna använda det när man ska jobba för att få en förbättrad lagstiftning som skyddar vår miljö bättre. Arbetet har genomförts i samarbete med Naturskyddsföreningen, och ingredienssammanställningen är baserad på de produkter som finns registrerade i Naturskyddsföreningens egen databas. Projektet är därmed avgränsat till att omfatta endast ett 1400-tal kosmetiska ingredienser. Ingredienserna har genom sitt CAS-nummer sökts på i EU:s databas ECHA, där information om PBT-utredningar för de registrerade ämnena kunde återfinnas. Ingredienserna som var klassade som P, B, T, vp eller vb (se 6 (21)

7 teckenförklaring i tabell 1) togs sedan vidare för att jämföras mot analysresultat ur svenska vatten. De ingredienser som förekom där, och i vilka halter, listades och ur detta kunde slutsatser dras. Vattenanalysresultaten hämtades från IVL:s screeningdatabas, och kontakt togs även med Svenskt vatten för att höra om fler analyssiffror fanns att hämta. Via personlig kommunikation ficks då informationen att det inte fanns det, bara möjligtvis någon enstaka mätning [8]. Beteckning: P Betydelse: Persistent (svårnedbrytbar) vp B vb T Mycket persistent Bioackumulerande Mycket bioackumulerande Toxisk Tabell 1. Förklaring av PBT-förkortningar 2. Tidigare arbeten inom området Arbeten och undersökningar kring just kosmetikaingrediensers miljöpåverkan, finns det i dagens läge inte särskilt många av. Några rapporter har dock återfunnits, där resultatet till viss del gått att jämföra med detta projekts resultat. I rapporten Kartlegging av omsetning av enkelte miljøskadelige stoffer i legemidler og kosmetikk, har man kartlagt förbrukningsmängden och de miljömässiga konsekvenserna av potentiellt miljöfarliga ingredienser i läkemedel och kosmetika i Norge. Av de kosmetiska ingredienserna valde man där ut sju stycken ingredienser att undersöka. De valdes ut baserat på sin bedömda miljöfarlighet, som bedömdes till stor del baserat på dess persistens, bioackumuleringsförmåga och toxicitet. [9] Hos Läkemedelsverket återfanns två relevanta rapporter inom området. I rapporten Miljöaspekter På Kosmetiska och Hygieniska Produkter har man bedömt miljöfarligheten hos olika ämnesgrupper som ingår i kosmetika och andra hygieniska produkter. Man har sammanvägt aspekter gällande bland annat dess vattenlöslighet, kemiska struktur, nedbrytbarhet och dess kroniska och akuta giftighet. [10] I den andra rapporten, Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter, har ett liknande bedömningsarbete av kosmetiska ämnens miljöfarlighet gjorts, fast ca tio år senare. Här har ett fåtal ämnen valts ut och bedömts med hjälp av en datorbaserad beräkningsmodell. Ämnena är där valda baserat på sina egenskaper, tidigare miljödata och i hur stora volymer de antagits förekomma i hygieniska och kosmetiska produkter. De riskbedömda ämnena får i den rapporten i många fall representera en hel grupp av liknande ämnen och bör därför bara ses som exempel. [11] Slutligen hittades även hos Svenskt vatten en relevant rapport inom ämnet. Den är framtagen via en exjobbare och har titeln Hårvårdsprodukter Vad innehåller de och hur påverkas miljön?. Den handlar om ett antal utvalda hårvårdsprodukters innehåll och en bedömning av deras potentiella miljöpåverkan, genom sitt utsläpp via frisörsalongernas avloppsvatten. [12] 7 (21)

8 3. Genomförande Projektets genomförande har bestått av tre grundpelare: Naturskyddsföreningens databas, ECHA:s databas och IVL:s screeningdatabas. Dessa presenteras i detta kapitel. 3.1 Naturskyddsföreningens databas Naturskyddsföreningen har tack vare sina medlemmar och allmänheten, under bara några månader [3], samlat in information som i framtiden skall resultera i en databas över kosmetiska ingredienser. Där ska ges en tydligare bild av ämnenas miljöpåverkan. Detta ska åskådliggöras genom information om ämnenas faroklassning, SIN-listning 1, PBT-klassning med mera. Databasen består i nuläget av ett Exceldokument där ca tusen olika kosmetikaprodukters ingredienser har sammanställts. För ca hälften av dessa ingredienser har det redan tagits fram information om CAS-nummer, farokoder, om den är SIN-listad och vilken funktion ingredienserna har i kosmetika. Projektet gick delvis ut på att fylla på med ytterligare en informationsbit i databasen om ingrediensen är klassad som persistent, bioackumulerande eller toxisk. Detta gjordes genom att söka upp ämnena (med hjälp av CAS-nummer) i ECHA:s databas där informationen fanns att hämta Begränsningar Svårigheter som uppstod under arbetets gång i Naturskyddsföreningens databas, var att väldigt många ingredienser inte har en PBT-utredning registrerad i ECHA. Några ingredienser saknade även CASnummer och gick därför inte att hitta i ECHA. Samt att vissa ämnen, trots sitt CAS-nummer, inte gav någon sökträff i ECHA. Det fanns även vissa ingredienser i databasen som var oorganiska, och dessa ämnen görs ingen PBT-utredning på, så de föll utanför projektets ramar. 3.2 ECHA-databasen ECHA European Chemicals Agency är EU:s kemikaliemyndighet. I deras databas kan man hitta den information om ämnen som europeiska tillverkare och importörer är skyldiga att redovisa enligt REACH-lagstiftningen. [13] REACH är en förkortning för Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals [14]. Den information som var intressant för detta projekt var ämnets PBTassessment, som är en redovisning av huruvida ämnet utretts vara persistent, bioackumulerande eller toxiskt. Utredningen hittas på ämnets sida i ECHA genom att först gå in under fliken Registration dossier och sedan gå vidare in på fliken PBT assessment Persistens-, bioackumulerings- och toxicitetsklassning Ämnen som klassas som persistenta, bioackumulerande och toxiska är extra belastande för miljön, eftersom de lätt kan skada växter och djur exempelvis via vattnet. Man bedömer huruvida ett ämne ska klassas genom att testa och jämföra ämnet i fråga mot REACH-lagstiftningens kriterier. Ett ämne 1 SIN-listan är en databas där man listat ämnen som av ChemSec blivit klassade som Substances of Very High Concern, vilket baseras på REACH-lagstiftningens kriterier. Dessa ämnen är troliga att inom en snar framtid bli reglerade eller helt förbjudna. SIN står för Substitute It Now, och är menat att vara en vägledning för företag som använder ämnet i fråga att bli medvetna om dess risker. Detta för att de själva ska kunna välja att byta ut ämnet mot ett bättre, innan de i framtiden antagligen kommer tvingas till det lagmässigt. [22] 8 (21)

9 klassas som persistent, P, eller mycket persistent, vp, om det uppfyller kraven i tabell 2. Ett ämne klassas som bioackumulerande, B, eller mycket bioackumulerande, vb, om det uppfyller kraven i tabell 3. För att ett ämne ska klassas som toxiskt, T, behöver något av kraven i tabell 4 uppfyllas. Om ett ämne uppfyller kriterierna för P, B och T, klassas det som PBT. Om ett ämne uppfyller kriterierna för vp och vb klassas det som vpvb. [15] Halveringstid för nedbrytning i P vp Söt- eller brackvatten över 40 dygn över 60 dygn Havsvatten över 60 dygn över 60 dygn Jord över 120 dygn över 180 dygn Söt- eller brackvattensediment över 120 dygn över 180 dygn Havssediment över 180 dygn över 180 dygn Tabell 2. Kriterier för P och vp [15] Biokoncentrationsfaktor i vattenlevande organismer Tabell 3. Kriterier för B och vb [15] B vb >2000 >5000 Ett ämne klassificeras som Toxiskt om Nolleffektskoncentrationen är <0,01 mg/l (för sötvattenorganismer eller marina organismer vid långvarig exponering) Det har någon av följande CLP-klassningar: Könscellsmutagent (kategori 1 A eller 1 B) Reproduktionstoxiskt (kategori 1 A, 1 B, eller 2) Cancerframkallande (kategori 1 A eller 1 B) Specifikt organtoxiskt (upprepad exponering, STOT RE kategori 1 eller 2) Tabell 4. Kriterier för T [15] Registrerade PBT-utredningar idag och i framtiden När det gäller vilka ämnen som är registrerade med innefattande PBT-utredning i ECHA i dagsläget, och vad man kan förvänta sig i framtiden, så finns det ett regelverk kring detta. För ämnen som potentiellt ska börja importeras eller tillverkas i dagens läge, måste en förfrågan först skickas till ECHA. Därpå måste en registrering av ämnet göras innan man får starta tillverkningen eller importen. Men för ämnen som tillverkades och/eller släpptes ut på marknaden redan innan REACH-lagstiftningen trädde i kraft så kallade infasningsämnen kan företagen utnyttja övergångsordningen. Det innebär att om de förhandsregistrerat ämnet innan den 1/ (enstaka undantag finns) samt uppfyller vissa andra mindre kriterier [16], har de en viss tidsfrist på sig innan de måste registrera ämnet. Tidsfristerna för ämnen som importeras/tillverkas i en årlig mängd av ton eller mer, har i dagsläget redan gått ut. Men tidsfristen för ämnen med årlig import-/tillverkningsmängd på ton pågår fram till den 31 maj [16] Detta kan vara en förklaring till varför så många ämnen i databasen saknar PBTutredningsresultat, men det har inte undersökts i någon större detalj under detta projekt. Stämmer den 9 (21)

10 teorin torde det dock innebära, att det inom två år kommer finnas många fler ämnen med registrerad PBT-utredning i ECHA. 3.3 IVLs databas IVL, Svenska Miljöinstitutet, utför på uppdrag av Naturvårdsverket screeningundersökningar av människa och miljö i Sverige. En screeningundersökning innebär en översiktlig inventering, och kartläggning av, föroreningar i miljön som skulle kunna orsaka skada på människa och miljö. Detta behövs eftersom det kontinuerligt tillkommer nya ämnen på marknaden, som potentiellt kan ta sig ut i naturen och orsaka skada. Screening blir då ett bra underlag när beslut ska tas om begränsningsåtgärder för ett visst ämne/ämnesgrupp. Man använder också screeningen för att följa upp de befintliga begränsningarna och kraven, från exempelvis EU. [17] Resultaten av screeningundersökningarna registreras i IVLs databas. Analyser görs i medierna luft, livsmedel, avstryk, exponering för människor, damm (stoft), mark, deposition, biota, slam, gödsel, förbränning, sediment, produkter och vatten. För detta projekt var det vatten som var intressant att titta på. Under kategorin vatten har analyser gjorts på flera olika typer av vatten, såsom dagvatten, ytvatten, ingående vatten, utgående vatten, lakvatten och slamvatten. [18] Med ingående och utgående vatten menas vatten som går in och ut ur vattenreningsverk. 4. Resultat Då genomgång och jämförelse gjorts mellan de kosmetiska ingredienserna i Naturskyddsföreningens databas, PBT-utredningsresultaten i ECHA-databasen och IVL:s vattenanalysresultat, blev resultatet som följande. 4.1 Naturskyddsföreningens databas I Naturskyddsföreningens databas fanns det listat ca 1440 kosmetiska ingredienser. Av dessa var 880 sökbara i ECHA, och de beskrivs närmare i kapitel 4.2. Av de 560 ingredienser som inte var sökbara, var 410 stycken detta på grund av att de saknade CAS-nummer. Övriga 150 ingredienser hade ett CAS-nummer, men fick ändå inte någon sökträff i ECHA. Det kan även nämnas att det ibland förekom samma CAS-nummer på flera ställen i ingrediensdatabasen. Tabell 5 tydliggör det statistiska resultatet av sökningarna på databasens CAS-nummer i ECHA-databasen. 4.2 ECHA-databasen Av de 880 kosmetiska ingredienser som gav ett sökresultat i ECHA, återfanns 300 stycken med en registrerad PBT-utredning. Hela 510 ämnen hade dock inte någon registrerad PBT-utredning i ECHA. Övriga 70 ämnen var oorganiska och omfattas därmed inte av PBT-utredningskraven. Av de 300 PBTutredda ämnena var 270 stycken klassade som inte P, B, T, vp eller vb. 23 ämnen hade en klassning som P, B, T, vp eller vb. Resterande sju ämnen hade ingen klassning, men hade i vissa utredningsanalyser nått gränsvärden för att få en klassning. Ihop med övriga utredningsresultat och fakta från litteratur hade de höga värdena försummats. Men dessa ämnen bedömdes ändå relevanta nog att ta med i resultatet för detta projekt, eftersom de inte helt kan uteslutas ha sådana egenskaper. De återfinns därför tillsammans med de 23 ämnena som var P-, B-, T-, vp- eller vb-klassade i Bilaga (21)

11 Ingen undersökt ingrediens uppfyllde alla kriterierna för att klassas som PBT eller vpvb. Statistiken för de sökbara ämnena i ECHA-databasen återfinns i tabell 5. Sökbara i ECHA Ej sökbara i ECHA 70 st oorganiska 410 st saknar CAS-nummer 510 st ingen PBT-utredning gjord 150 st ingen träff trots CAS-nummer 270 st inte klassade som P, B, T, vp eller vb Summa: 560 st 7 st har ingen klassning som P, B, T, vp eller vb, men kan inte uteslutas 23 st har en klassning som P, B, T, vp eller vb Summa: 880 st Tabell 5. Statistik över kosmetikaingrediensernas sökresultat i ECHA-databasen Begränsningar Svårigheter som uppstod i sökarbetet i ECHA-databasen var, som tidigare nämnts, att inte alla ämnen hade någon registrerad information om PBT-utredningar. Det var många ämnen som hade information om sin Pre-registration process, alltså förhandsregistrering, men desto färre som faktiskt även hade en Registration dossier, alltså en klar registrering. För ämnen som inte är färdigregistrerade går det heller inte att hitta information om PBT-utredningen. 4.3 IVL:s databas De 30 ämnen som var eller inte kunde uteslutas vara persistenta, bioackumulerande eller toxiska, söktes på i IVL:s databas över vilka kvantitativa analyser som de gjort på ämnena i vatten. Det fanns analysresultat att hämta för nio av ämnena, och övriga 21 ämnen hade IVL inte gjort några analyser för. I en del fall hade ett ämne analyserats för men inte kunnat detekteras, och detta har då angivits som ett <-värde i databasen. [19] Av de nio ämnen som återfanns i databasen kunde det skilja sig ganska kraftigt mellan hur många analyser som gjorts på dem, och i vilken vattentyp de gjorts. Därför valdes att bara titta på resultat från vattentypen utgående vatten, för att få ett likvärdigt jämförbart resultat. IVL gör oftast sina vattenanalyser vid vattenreningsverk i Sverige [19], och med utgående vatten menas då det vatten som kommer ut från reningsverket. Denna vattentyp valdes eftersom det var den enda vattentyp som alla aktuella ämnen hade analysresultat ifrån. Även eftersom det är just det vattnet som kommer återfinnas ute i sjöar och vattendrag sedan, och vars innehåll i längden kan orsaka skada på miljön. För varje ämne laddades de sammanställda analysresultaten ned i en Excelfil. Ur denna kunde sedan den lägst detekterade halten och den högst detekterade halten avläsas, för att ge ett lättöverskådligt intervall för i vilken mängd ämnet kan förekomma i vatten. De detekterade ämnena, deras haltintervall samt vilken funktion de har i kosmetiska produkter, åskådliggörs i tabell 6. Information om ämnenas funktion är hämtad ur CosIngs databas [20]. 11 (21)

12 Ämne (INCI-namn) Cyclohexasiloxane Haltintervall i utgående vatten 0,011 till 0,27 µg/l Funktion i kosmetika Mjukgörare, hårbalsam, hudbalsam och lösningsmedel Octocrylene 0,024 till 0,6 µg/l UV-absorberande och UV-filtrerande Diethylamino Hydroxybenzoyl Hexyl Benzoate 0,0055 till 0,27 µg/l UV-filtrerande Cetrimonium chloride 0,031 till 0,37 µg/l Antibakteriell, antistatisk, emulgerande, konserverande, surfaktant Methylene bis-benzotriazolyl tetramethylbutylphenol UV-filtrerande Butyl Methoxydibenzoylmethane 0,00075 till 0,014 µg/l UV-absorberande och UV-filtrerande BHA 0,00057 till 0,035 µg/l Antioxiderande och maskerande Zinc pyrithione 32 µg/l Anti-mjäll, anti-seborroiskt, hårbalsam och konserveringsmedel Trisiloxane 0,0003 till 0,08 µg/l Anti-skumning och hudbalsam Tabell 6. Ämnen återfunna i IVL:s vattenanalyser, haltintervallet de förekom i samt deras funktion i kosmetika För ingrediensen Methylene bis-benzotriazolyl tetramethylbutylphenol fanns flera analyser gjorda, men just för kategorin utgående vatten fanns tyvärr inga detekterade halter. För ingrediensen Zinc pyrithione fanns trots ett 20-tal analyser gjorda i IVL:s databas endast ett detekterat resultat i utgående vatten. Det resultatet sticker dessutom ut ganska kraftigt från övriga ingrediensers detekterade halter. Något som också tydliggörs i tabell 6, är att ett flertal av de ämnen som i detta projekt detekterats förekomma ute i svenska vatten, är ingredienser som används som UV-skydd. 4.4 Jämförelse med tidigare arbeten Då man jämför detta arbetes resultat med Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter [11], kan man konstatera att två av ämnena förekom även i den rapporten, Cetrimonium chloride och Zinc pyrithione. Cetrimonium chloride, sägs av Läkemedelsverket inte kunna uteslutas vara miljöfarlig. I detta projekt konstaterades ämnet vara klassat som Toxiskt i ECHA, och återfanns även i koncentrationer på upp till 0,37 µg/l i svenska vatten. Det är den tredje högsta halten av alla nio ämnen som återfanns i IVL:s analysresultat. Zinc pyrithione, ämnet som återfanns i så höga koncentrationer som 32 µg/l i svenska vatten och även det är Toxiskt, är av Läkemedelsverket bedömt att vara miljöfarligt. [11] Förslagsvis bör därför dessa två ämnen utredas noggrannare och man bör kanske till och med titta på om de tillåtna utsläppsmängderna borde regleras. Resultat från Läkemedelsverkets rapport Miljöaspekter På Kosmetiska och Hygieniska Produkter [10] som kan jämföras med denna rapport, är kapitlet om kvartinära ammoniumföreningar där ämnet 12 (21)

13 Cetrimonium chloride ingår. Deras sammanvägda bedömning av kvartinära ammoniumföreningar är att de räknas som miljöfarliga ämnen då de är mycket giftiga för vattenlevande växter och djur, svårnedbrytbara och lätt kan spridas i sjöar och floder genom att de binder till slam. [10] Cetrimonium chloride, som är ett av ämnena som i detta arbete återfanns i svenska vatten, är enligt ECHA Toxisk. Kan ämnet dessutom, som Läkemedelsverket säger, spridas snabbt i vattendragen genom slam, så borde det definitivt vara ett ämne man undersöker noggrannare för framtiden. Av de kosmetiska ingredienser som undersöktes i rapporten Kartlegging av omsetning av enkelte miljøskadelige stoffer i legemidler og kosmetikk [9], fanns det två ingredienser som även påträffades i detta projekt, och som dessutom var några av de som detekterats i IVL:s vattenanalyser. Dessa ingredienser var BHA och Butyl methoxydibenzoylmethane. Studien säger att BHA är mycket toxiskt i vattenmiljöer, att det kan vara bioackumulerande, och att det saknas information om dess persistens. Det sägs där också förekomma i produkter som makeup och ansiktskrämer och att ämnets årliga omsättning från kosmetiska produkter uppskattas till <150 kg. Jämförs det med resultatet från detta projekt, där informationen i ECHA endast anger att BHA är toxiskt, är det kanske ännu mer aktuellt att analysera ämnet närmare och studera dess bioackumulerande förmåga, samt se hur det förekommer ute i våra vatten. Om Butyl methoxydibenzoylmethane sade studien att det är mycket toxiskt i vattenmiljöer, att det har en förhöjd potential för bioackumulering och att det inte finns data för bedömning av nedbrytbarhet. Det sades även att Butyl methoxydibenzoylmethane förekommer i solskyddskrämer, ansiktskrämer och läppbalsam, och att ämnets årliga omsättning i dessa produkter uppskattas till 1800 kg. Jämförs det med resultatet i detta projekt är Butyl methoxydibenzoylmethane vp enligt ECHA, alltså mycket svårnedbrytbart, men det har däremot ingen klassning för toxicitet, som det enligt den norska studien absolut skulle vara. Här kan konstateras att dessa två olika instanser haft olika information att tillgå vid bedömningen, och resultat som pekar åt lite olika håll är definitivt ett tecken på att ämnets miljöfarlighet borde utredas vidare. Då jämförelse gjordes med rapporten Hårvårdsprodukter Vad innehåller de och hur påverkas miljön? hittades sex ämnen som stämde överens med de som hittats i detta arbete. Dessa var: Cetrimonium chloride, Behentrimonium methosulfate, Denatonium benzoate, Retinyl palmitate, Cetyl alcohol och Glycol. Behentrimonium methosulfate återfanns dock ingen miljöfarlighetsbedömning på. Cetrimonium chloride var bedömd som miljöfarlig; lättnedbrytbar men mycket toxisk för vattenlevande organismer. Detta stämmer bra överens med dess klassning som toxisk i ECHA. Denatonium benzoate hade ingen miljöfarlighetsbedömning, då informationen som krävdes saknades. Glycol fanns i rapporten med i tre olika varianter, och deras miljöfarlighetsbedömningar skiljde sig ganska kraftigt åt. Det är därför svårt att jämföra det med detta projekt då det här endast undersökts Glycol i dess grundform. Retinyl palmitate fick bedömningen att det inte var miljöfarlig i mindre mängder, men att det skulle kunna utgöra en risk för vattenlevande organismer vid högre halter. Det påstås också få förekomma i kosmetiska produkter i halter om högst 5 %. Retinyl palmitate är enligt ECHA toxiskt, vilket stämmer överens med att det skulle kunna vara skadligt för vattenlevande organismer i höga halter. Dock har inte siffran gällande begränsning i kosmetiska produkter kunnat verifieras då källan var något otydlig. Cetyl alcohol sades bara vara lättnedbrytbart samt att det fick ingå i kosmetikaprodukter i halter om högst 50 %. Cetyl alcohol har i detta projekt inte kunnat uteslutas vara toxiskt, då vissa studier tyder på det enligt information i ECHA. Gällande siffran om haltbegränsning har inte heller den kunnat verifieras då källan var lite oklar. 13 (21)

14 5. Diskussion En frågeställning som resultatet i tabell 6 kan generera, är om det finns några begränsningar för hur stora mängder som företagen får släppa ut av dessa ämnen. De enda tydliga begränsningarna som i detta arbete hittats för att besvara den frågeställningen, är att EU i sin förordning om kosmetiska produkter [21] har satt upp gränsvärden för vissa ämnen, i procentform. Av de 30 ämnen som i detta projekt detekterats vara eller kunna vara persistenta, bioackumulerande eller toxiska så återfanns där gränsvärden för åtta av dessa, se bilaga 1. Ämnena är där kategoriserade i olika produktgrupper och procentsatsen är den maximala koncentrationen i en bruksklar beredning. För produktgruppen färgämnen fanns inga gränsvärden, utan det angavs bara att de listade ämnena var tillåtna. Därför står det inget gränsvärde för Zinc stearate. Anmärkningsvärt är att sex av de åtta begränsade ämnena i bilaga 1, är samma substanser återfunnits i analysresultat från IVL. Det kan innebära att IVL väljer ämnen att analysera efter vilka som står med som begränsade i Kosmetikaförordningen. I det här projektet hittades ytterligare 24 ämnen som är eller inte kan uteslutas vara P, B, T, vp eller vb. Förhoppningsvis kommer även dessa ämnen att återfinnas i IVL:s analyser i framtiden. Under projektets gång kunde inga liknande analyser hittas där några av dessa 24 ämnen förekom. Det bästa vore om man automatiskt innefattade alla ämnen som fått en klassning som persistent, bioackumulerande eller toxisk i miljöscreeningen i framtiden. Då skulle det vara lättare att detektera vilka ämnen som ackumuleras i höga halter i vår miljö och kunna agera och göra något åt det innan situationen blir alltför kritisk. Istället för att som idag bara innefatta ämnen som redan konstaterats vara miljöfarliga, och som importeras/säljs i större mängder än ett ton per år. Vem vet vad vi missar när vi låter bli att hålla koll på ämnen klassade inom PBT-området som säljs/importeras i mindre mängder? Vad skulle vi upptäcka om vi började screena alla dom ämnena? Finns det till och med ämnen som kommer kunna hinna göra stor skada på vår miljö innan vi ens upptäckt att de utgör en risk? En aspekt man även kan ta upp är att det är svårt att veta exakt hur stor effekt ingredienserna från just kosmetiska produkter har på miljön. Detta eftersom ingredienser i kosmetika även ingår i andra typer av produkter, och kosmetika motsvarar oftast bara en mindre del av användningen totalt sett. [11] Däremot kanske denna aspekt är ganska liten i sammanhanget, eftersom det i slutändan inte spelar någon roll från vilken produkt ämnet släpps ut, det är påverkan det har på miljön som är det viktiga att titta på. Men problem skulle såklart kunna uppstå om ett kemiskt ämne förekommer dels i kosmetika och dels i en produktkategori som inte innefattas av Kosmetikaförordningen. Såsom att ämnet inte lyckas regleras lika hårt i båda produktgrupperna av en förändrad lagstiftning, och därför får släppas ut i lite för stora halter av den ena produktgruppen och fortsätta orsaka skada på miljön. Anmärkningsvärt är också att av de nio ämnen som förekom i svenska vatten, var fyra av dem ingredienser som används som UV-skydd i kosmetika. De förekommer alltså i produkter med solskyddsfaktor. Gissningsvis är det relativt lätt för dessa ämnen att ta sig ut just i vatten, på grund av att vi på sommaren smörjer in oss med solskyddskrämer och sedan badar med dessa. Kanske är det för framtiden värt att titta på alternativ till dessa ingredienser som är skonsammare för miljön. Ett annat intressant resultat är också att Zinc pyrithione, som endast får förekomma i högst 0,1 0,5 % i kosmetiska produkter, ändå är det ämne som förekommer i allra högst halt i vattenanalysresultaten. Det är också intressant att detta ämne enligt ECHA inte ens klassas som persistent eller bioackumulerande. Det finns dock en möjlighet att just detta analysresultat skulle kunna vara missvisande. Detta eftersom ämnet bara detekterats en gång på över 20 analysomgångar, och då 14 (21)

15 dessutom detekterats i en mycket hög halt. Kanske någon just den dagen hällt ut en produkt innehållandes detta ämne i avloppet, som passerade reningsverket just när analysprovet togs. I projektet återfanns också 150 ingredienser som, trots sitt CAS-nummer, inte fick något sökresultat i ECHA. Dessa ämnen är då antagligen inte alls särskilt undersökta eller kontrollerade av myndigheter. Det är också något man borde titta närmare på. En frågeställning som kommit upp under projektets gång, är om producenterna överhuvudtaget behöver kontrollera de ämnen som de tillverkar i mängder om under ett ton per år. Detta har inte utretts under projektets gång, men kan vara en frågeställning att jobba vidare på inför framtiden. Skulle det visa sig att dessa ingredienser inte alls behöver kontrolleras är ju det också en varningsklocka. För då innebär det att det finns potentiella persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen därute, som fritt får släppas ut i miljön i vissa mängder varje år. På skulle det kunna resultera i höga koncentrationer ute i våra vatten och orsaka skada på djur och natur. 6. Slutsats I detta arbete har 1440 kosmetiska ingredienser sökts på i ECHA-databasen, för att ta reda på vilka som klassas som persistenta, bioackumulerande och/eller toxiska. Av dessa återfanns 560 stycken inte i ECHA av flera anledningar. Övriga 880 ämnen återfanns i ECHA, och av dem saknade 510 stycken en PBT-utredning, och 70 ämnen var oorganiska. 270 ämnen var inte klassade som P, B, T, vp eller vb, och 23 ämnen hade en sådan klassning. Ytterligare 7 ämnen kunde inte uteslutas vara P, B, T, vp eller vb, men hade inte tillräckligt bedömningsunderlag för en sådan klassning. Då de sistnämnda 30 ämnena jämfördes mot IVL:s databas, återfanns nio av dem i analysresultat där. För att få ett jämförbart resultat tittades endast på analysresultat ur kategorin utgående vatten, vilket innebär det vatten som kommer ut från reningsverk. Det högsta uppmätta analysresultatet hade Zinc pyrithione med 32 µg/l. An de nio ämnen som återfunnits ute i svenska vatten, var fyra av dessa ingredienser som i kosmetika används som UV-skydd. De 510 ämnen i ECHA som saknade PBT-utredning, var antagligen de som ingår i ämneskategorin som har en tidsfrist för registrering fram till Dock borde ämnen som uppenbart visar sig vara farliga för miljön påtryckas att göra en snabbare registrering än så. Två år är ändå ganska lång tid om man pratar om utsläpp av miljöfarliga ämnen. Detta eftersom det skulle kunna gå mycket fortare än så att slå ut ekosystem i exempelvis vatten, om ett svårnedbrytbart toxiskt ämne skulle bioackumuleras i vattnets organismer. Av de 30 ämnen som bedömts vara eller inte kunnat uteslutas vara persistenta, bioackumulerande eller toxiska, var det endast nio som återfanns i analyser gjorda i svenska vatten. För framtiden bör man undersöka och ha koll på samtliga ämnen med en sådan klassning för att värna bättre om vår miljö, och kanske man redan nu kan börja med de 21 ämnen som inte återfanns i IVL:s databas under detta projekt. Det var också tydligt, från projektets resultat, att många av de persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen som påträffats ute i våra vatten, är ämnen som används som UV-skydd i kosmetiska produkter. Eftersom dessa lätt sprids ute i våra vatten då vi smörjer in oss med solskyddsfaktor och badar varje sommar, borde man snarast börja kontrollera dessa ingredienser hårdare. Och kanske redan nu börja forska fram alternativa ingredienser som är skonsammare för miljön. 15 (21)

16 Det finns många ämnen kvar att göra PBT-utredningar på, då Naturskyddsföreningens databas innehåller långt ifrån alla kosmetiska ingredienser som förekommer inom EU. Påbyggnader finns därför definitivt möjlighet till i framtiden, för att få bättre koll på vad våra kosmetiska produkter faktiskt innehåller. Så om trenden fortsätter att av 300 PBT-utredda ämnen så har ca 30 stycken en klassning, innebär det att ca 10 % av alla kosmetiska ingredienser skulle vara persistenta, bioackumulerande och toxiska. Av en estimerad mängd om ingredienser i bruk inom EU, ger det oss då ett tal ämnen därute som kan vara skadliga för vår miljö. 16 (21)

17 7. Referenser [1] Läkemedelsverket, Kosmetiska produkter, Läkemedelsverket, [Online]. Available: [Använd ]. [2] P. Jansson, KTF, statistik - Svenska marknaden för kosmetiska produkter (miljoner kr), KTF - Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet, [Online]. Available: [Använd ]. [3] C. Hedfors, Interviewee, Avdelningschef Miljögifter Naturskyddsföreningen. [Intervju] [4] Naturskyddsföreningen, Handledning Kemikalier - Information, påverkan och prövning, Naturskyddsföreningen, -, [5] Kemikalieinspektionen, Bättre EU-regler för en giftfri miljö - rapport från ett regeringsuppdrag, Kemikalieinspektionen, Sundbyberg, [6] Läkemedelsverket, Frågor och svar om nanomaterial i kosmetiska produkter, Läkemedelsverket, [Online]. Available: [Använd ]. [7] M. Hult och P. Larsson, Betydande brister i EU:s kemikalielagstiftning, Kungliga Tekniska Högskolan, [Online]. Available: [Använd ]. [8] A. Finnson, Interviewee, Svenskt vatten. [Intervju] [9] SFT, Kartlegging av omsetning av enkelte miljøskadelige stoffer i legemidler og kosmetikk, SFT, Oslo, [10] R. Berglind, Miljöaspekter På Kosmetiska och Hygieniska Produkter, Läkemedelsverket, Uppsala, [11] Läkemedelsverket, Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter, Läkemedelsverket, [12] K. Johansson, Hårvårdsprodukter - Vad innehåller de och hur påverkas miljön?, Stockholm Vatten, Stockholm, [13] European Chemicals Angency, ECHA - Search for chemicals, Helsingfors: European Chemicals Agency, [14] IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Kemikalieregelverk, [Online]. Available: [Använd ]. 17 (21)

18 [15] Europeiska Unionen, Bilaga XIII - Kriterier för identifiering av långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen samt mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen, EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1907/2006, pp , [16] ECHA - European Chemicals Agency, Registrering - ämnen som ska registreras, ECHA - European Chemicals Agency, [Online]. Available: [Använd ]. [17] L. Linderholm, Screening, Naturvårdsverket, [Online]. Available: Sverige/Miljoovervakning/Miljoovervakning/Miljogiftssamordning/Screening/. [Använd ]. [18] IVL Svenska Miljöinstitutet, Miljöövervakningsdata Screening av miljögifter, IVL Svenska Miljöinstitutet, [Online]. Available: [Använd ]. [19] K. Hansson, Interviewee, Gruppchef Naturresurser och Miljöeffekter, IVL Svenska Miljöinstitutet. [Intervju] [20] CosIng - Cosmetic Ingredients & Substances, CosIng - Simple search, European Comission, [Online]. Available: [Använd ]. [21] Europeiska Unionen, EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (omarbetning) (Text av betydelse för EES), Europeiska unionens officiella tidning, [22] ChemSec - International Chemical Secretariat, SIN list, ChemSec, [Online]. Available: [Använd ]. 18 (21)

19 Bilaga Bilaga 1. Ingredienser som är eller kan vara persistenta, bioackumulerande eller toxiska Ingredienserna är angivna efter sitt INCI-namn och CAS-nummer. Ämnena i fetstil är de som hittades i vattenanalyser. Ämnen som är kursiva har inte en fastställd klassning som persistent, bioackumulerande eller toxisk, men uppfyller ändå vissa kriterier för det som gör att de valts att tas med i resultatet. För de ämnen som hittades gränsvärden för i vilken koncentration de får förekomma i kosmetika, återfinns den informationen i de två kolumnerna längst till höger. Tabellen innehåller även information om de ämnen som klassats som T, om vad den klassningen grundats på. INCI-namn CAS-nr Klassning (P, B, T, vp eller vb) Underlag för ämnen klassade som T Produktgrupp Cyclohexasiloxane vp i vatten och sediment Hydrogenated polydecene Kan vara B eller vb Methyl trimethicone Kan vara P eller vp i sediment Paraffinum liquidum Vissa tester visar att ämnet kan uppfylla kriterierna för P/vP samt några för B Gränsvärde (koncentration) Octocrylene Kan vara P eller vp UV-filter 10 % (som syra) Triisostearin vp Zinc Stearate P Färgämnen (vit) Pentaerythrityl tetraethylhexanoate P Diethylamino hydroxybenzoyl hexyl benzoate vp UV-filter 10 % (i solskyddsprodukter)

20 INCI-namn CAS-nr Klassning (P, B, T, vp eller vb) Cetrimonium chloride T Behentrimonium methosulfate T Denatonium benzoate P Ethylhexyl triazone P Myristyl alcohol Kan enligt vissa studier klassas som T Underlag för ämnen klassade som T Produktgrupp Gränsvärde (koncentration) Tester på arten Daphnia magna gav en NOEC på 0,0068 mg/l (28 dygn) Konserveringsmedel 0,1 % Uppfyller kraven för CLPmärkning STOT RE kategori 2 UV-filter 5 % Vissa uppmätta NOEC på Daphnia (21 dygn) ligger på ca 0,0001-0,002 mg/l Uppfyller kraven för CLPmärkningen reproduktionstoxisk kategori 1 B Retinyl palmitate T Methylene bis-benzotriazolyl tetramethylbutylphenol vp UV-filter 10 % Vissa uppmätta NOEC på Daphnia magna (21 dygn) ligger på 0,0016-0,0078 mg/l Cetyl alcohol Är enligt vissa studier T Butyl methoxydibenzoylmethane vp UV-filter 5 % BHA T Aminopropyl triethoxysilane P Glycereth P Är CLP-klassad som cancerogen och reproduktionstoxisk 20 (21)

21 INCI-namn CAS-nr Klassning (P, B, T, vp eller vb) Underlag för ämnen klassade som T Produktgrupp Hydroxyethylpiperazine ethane sulfonic acid vp Zinc pyrithione T Glycol T Myrtrimonium bromide T NOEC för vattenlevande organismer är <0,001 mg/l Gränsvärde (koncentration) Konserveringsmedel/ Ingredienser som bara får förekomma om vissa begränsningar följs 0,1-0,5 % Är CLP-märkt som STOT RE kategori 2 Har en NOEC (72 h) på 0,001 mg/l för alger Trisiloxane vp Cholesterol P Kan inte uteslutas Dodecene kunna vara B Acid blue 9 aluminium lake P Pentaerythrityl tetra-di-t-butyl hydroxyhydrocinnamate vp 21 (21)