Klassrum med himlen som tak

Transkript

1 Skrifter från Forum för ämnesdidaktik Linköpings universitet nr 10 Klassrum med himlen som tak En kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan Skolprestationer Naturkontakt Johan Faskunger Anders Szczepanski Petter Åkerblom Fysisk aktivitet

2

3 Skrifter från Forum för ämnesdidaktik nr 10 Klassrum med himlen som tak En kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan Johan Faskunger Anders Szczepanski Petter Åkerblom

4 Denna kunskapsöversikt har tagits fram på uppdrag av Utenavet nationellt nätverk för främjande av utomhusbaserat lärande. Utenavet sprider kunskap och inspiration om utomhuspedagogik och naturvägledning, och arbetar för att detta ska ingå som en naturlig del i hela utbildningssystemet. Utenavet kommunicerar goda exempel och har som ett av sina övergripande mål att natur- och kulturupplevelser ska kunna bidra till att uppnå läroplanernas mål. Utenavet arrangerar även den regelbundet återkommande konferensen Ute är inne för lärare, pedagoger, stads- och folkhälsoplanerare. Utenavet består av Forum för Utomhuspedagogik vid Utbildningsvetenskap, Linköpings universitet; Friluftsfrämjandet; Lantbrukarnas Riksförbund (LRF); Naturskoleföreningen; Skogen i skolan; Sveriges Hembygdsförbund; samt Tankesmedjan Movium och Centrum för naturvägledning vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Klassrum med himlen som tak Skrifter från Forum för ämnesdidaktik vid Linköpings universitet nr Linköpings universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Utenavet. Innehållet får spridas men uppge källa! Text: Johan Faskunger, Proactivity AB (huvudtext), Anders Szczepanski, Forum för utomhuspedagogik, Linköpings universitet (faktagranskning) och Petter Åkerblom, Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet (redaktionell bearbetning). ISBN: Linköping University Electronic Press,

5 Bättre skolprestationer med utomhusundervisning? Ingen kan ifrågasätta vad kunniga och engagerade lärare betyder för elevers lärande, skolprestationer och måluppfyllelse. Men de miljöer som lärare väljer för sina pedagogiska aktiviteter inomhus såväl som utomhus har också betydelse för ett framgångsrikt skolarbete. Temat för den här kunskapsöversikten har varit att sammanställa och beskriva vilka vetenskapliga belägg det finns för hur utomhusundervisning kan påverka barns och ungas lärande och skolresultat. I oktober 2016 fick Johan Faskunger, fil dr i fysisk aktivitet och folkhälsa och utredare på ProActivity AB, i uppdrag av Utenavet att ta fram en kunskapsöversikt om hur utomhuspedagogik påverkar elevers hälsa, lärande och utveckling. Uppgiften var att föra samman den vetenskapliga evidens som belyser effekter av utomhusundervisning på elevers lärande i grundskolan. Arbetet bygger på en genomgång av resultat och slutsatser från vetenskapliga och systematiska översikter där författarna sammanställt forskning som belyser effekter på skolprestationer av utomhusundervisning, av fysisk aktivitet och naturkontakt under uppväxtåren. Kunskapsöversiktens slutsatser bör kunna bidra till att beslutsfattare, skolmyndigheter, skolledare och lärarutbildningar kan vidta åtgärder som stimulerar lärare att använda utemiljön som pedagogiskt rum och undervisningsresurs. Kunskapsöversikten bör även kunna användas som stöd vid landets lärarutbildningar som överväger att utveckla utomhusundervisning som modell. Även planerare, landskapsarkitekter, fastighetsägare och folkhälsoplanerare med ansvar för planering, utformning och förvaltning av ändamålsenliga utemiljöer för barn och unga kan ha glädje av kunskapsöversiktens slutsatser som hänger samman med betydelsen av en ändamålsenligt utformad utemiljö och hur det kan bidra till elevers lek, lärande och välbefinnande under skoldagen. Ett stort tack till författarna, först och främst Johan Faskunger för ett omfattande bakgrundsarbete och huvudtext. Tack även till utomhuspedagog och universitetsadjunkt Anders Szczepanski vid Forum för utomhuspedagogik, Linköpings universitet, samt landskapsarkitekt och universitetslektor Petter Åkerblom vid Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), för redaktionell bearbetning. Arbetet har finansierats av Utenavet, Institutionen för stad och land vid SLU, samt Tankesmedjan Movium. Linköping i maj 2018 Jörgen Nissen Dekan, Utbildningsvetenskap Linköpings universitet Per Andersson Professor, Forum för utomhuspedagogik Linköpings universitet 3

6

7 Innehåll Bättre skolprestationer med utomhusundervisning?... 3 Sammanfattning... 7 Stöd för ökad måluppfyllelse och god folkhälsa... 7 Stark evidens för faktorer som indirekt påverkar skolprestationer... 8 Mer undervisningstid i teoretiska ämnen leder inte till bättre resultat... 8 Mer longitudinell forskning behövs... 8 Kunskapsöversiktens huvudindelning... 9 Uppdragets syfte och mål Begreppspreciseringar Bakgrund Stöd för utomhusundervisning i läroplaner och skollag Stadsutvecklingen ett hot mot våra skolgårdar? Barns och ungas begränsade rörelsefrihet Nationella riktlinjer för bättre skolmiljöer Utemiljön som pedagogiskt rum Faktaruta 1: Nationella riktlinjer för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö Utomhusundervisningens kännetecken och teoretiska bas Måluppfyllelse, variation och växelverkan Utomhus kan skolans uppdrag levandegöras Hur stillasittande och fysisk aktivitet påverkar skolresultat Faktaruta 2: Didaktiska perspektiv på lärande i utomhuskontext Metod Systematiska översikter och metaanalyser i fokus Källor och urval Kategorisering av forskningsmaterialet Litteraturgenomgång och resultat Utomhusundervisningens effekter på skolprestationer Kunskapsläget Förbättrad inlärning och högre miljömedvetenhet Eleverna uppskattar verklighetsförankring och rör sig mer Kunskap om implementering exemplet LINE Svensk forskning

8 Utomhusundervisningens effekter på fysisk aktivitet Utomhusvistelse stimulerar lek och rörelse Kunskapsläget Fysisk aktivitet främjar kognitionen Även enstaka aktivitet främjar lärandet Utomhusundervisningens effekter av naturkontakt inklusive gröna skolgårdar Kunskapsläget Skolan som hälsofrämjande arena Effekter av gröna skolgårdar och utemiljöer Utomhusundervisningens betydelse diskussion och slutsatser Inga begränsningar i styrdokumenten för utomhusundervisning Indirekta faktorer för förbättrad skolprestation och måluppfyllelse Ökning av inomhustid kan motverka strävande- och uppnåendemål Utvecklingsområden och forskningsbehov Mer longitudinell forskning Äldre ungdomar underrepresenterade Få utvärderingar av subgrupper Olika utfallsmått försvårar jämförelse Betydelsefullt med processinformation Bättre teoretisk förankring behövs om förändringsprocesser Tillförlitligheten sällan styrkt Små och korta studier Implementeringens problematik Mätinstrumentens tillförlitlighet Effekter avklingar i korta program Utomhusundervisningens effekter på lärare en angelägen forskningsuppgift.. 46 Referenser Bilagor Bilaga 1. Sökord Bilaga 2. Effekter och utfallsmått av olika former av utomhusundervisning Bilaga 3. Utfallsmått och originalstudier kring effekter av barns och ungas naturkontakt Bilaga 4. Utomhusundervisning och dess effekter

9 Sammanfattning Kunskapsöversikten bygger på en genomgång av resultat och slutsatser från vetenskapliga och systematiska översikter där författarna sammanställt forskning som belyser hur skolprestationer främst bland barn i grundskoleålder påverkas av utomhusundervisning, av regelbunden fysisk aktivitet och/eller naturkontakt. Kunskapsöversikten visar att evidensen är tillräckligt stark för att konstatera att utomhusundervisning bidrar positivt både indirekt och direkt till skolprestation och skolresultat. Extremt få studier, endast någon enstaka, kan påvisa ett samband mellan utomhusundervisning och negativa effekter på elevernas lärande, pedagogernas arbetssituation eller på skolverksamheten i stort. Slutsatsen är att det finns tillräcklig stark evidens för att rekommendera mer utomhusundervisning i skolans pedagogiska verksamhet eftersom inslag av undervisning i kombination med utomhusvistelse genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling. Sammantaget visar översikten: att utomhusundervisning leder till en lång rad positiva effekter för elever i grundskoleålder, till exempel förbättrad inlärning (ökad kognitiv förmåga, koncentration, arbetsminne, och studiemotivation), att evidensen är tillräckligt stark för att det är möjligt att överväga implementering av fler utomhusbaserade inslag i undervisningen bland barn och elever i hela utbildningssystemet, att evidensen är tillräckligt stark för utomhusundervisningens positiva kognitiva effekter, vilket gör det möjligt att överväga en förstärkning av befintliga såväl som inrättande av nya nationella utbildningsinsatser som främjar utomhusundervisning, fysisk aktivitet, samt naturkontakt i grundskolan, till exempel genom att involvera landets lärosäten med lärarutbildning i ett gemensamt utvecklingsarbete på nationell nivå, att utomhusundervisning ligger i linje med moderna pedagogiska modeller för skolutveckling, undervisning och lärande. Stöd för ökad måluppfyllelse och god folkhälsa Forskningen visar att utomhusundervisning med regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt både direkt och indirekt kan ha positiva och meningsfulla effekter på lärande, skolprestationer, hälsa och välbefinnande, samt på elevernas personliga och sociala utveckling. De statistiska effekterna (effektmåtten) ligger vanligtvis på en låg till måttlig nivå. Men på samhällsnivå skulle de potentiellt kunna få stor relevans ur ett folkhälso- och skolperspektiv genom att bidra till högre måluppfyllelse inom grundskola, 7

10 förskoleklass och fritidshem. Detta under förutsättning att program och kompetenshöjande åtgärder för utomhusundervisning införs i bred skala och är långsiktiga. Forskningen påtalar att tidsmässigt längre och mer omfattande utbildningsprogram eller insatser uppnår större effekter både motoriskt, socialt och kognitivt än korta och sporadiska pedagogiska insatser. Stark evidens för faktorer som indirekt påverkar skolprestationer Forskningen visar att regelbunden fysisk aktivitet med utökad rörelse och naturkontakt under skoldagen generellt leder till positiva effekter på inlärningsförmåga, skolprestationer och på en lång rad faktorer som är av betydelse för elevers utveckling men också för undervisningen. Betydelsefulla vetenskapliga argument finns för att utomhusundervisning jämfört med när elever undervisats helt eller till stor del inomhus med mer eller mindre traditionella undervisningsstrategier främjar faktorer som indirekt påverkar skolprestationer såsom förbättrad koncentration, arbetsminne samt personlig och social utveckling. Forskningen visar att detta i sin tur kan leda till ökad studiemotivation, förbättrad självkänsla, självkontroll och impulskontroll, kreativitet, samarbetsförmåga samt intention till en hälsosammare livsstil (motion och matvanor). Hög grad av fysisk aktivitet, liksom regelbunden naturkontakt under skoldagen och i undervisningen, uppvisar samband med skolprestation och med en lång rad faktorer som indirekt påverkar skolresultaten i positiv riktning hos elever. Mer undervisningstid i teoretiska ämnen leder inte till bättre resultat Forskningen visar att ökad fysisk aktivitet under skoldagen eller utökad undervisning i Idrott & hälsa inte leder till sämre resultat i teoretiska ämnen. Den mesta forskningen tyder tvärtom på att mer fysisk aktivitet leder till positiva effekter på skolresultat i teoretiska ämnen för elever, även om mer forskning behövs inom området. Inte heller en ökning av antalet undervisningstimmar i teoretiska ämnen, på bekostnad av bland annat Idrott & hälsa, leder till bättre resultat i teoretiska ämnen. Flera forskare och systematiska översikter påpekar också att en ökning av inomhusundervisning i teoretiska ämnen till och med kan öka risken för fysisk och psykisk ohälsa hos eleverna. Mer longitudinell forskning behövs För att öka skolans måluppfyllelse, förbättra skolresultat och främja sunda levnadsvanor bland barn och unga, visar kunskapsöversikten att det finns tillräckligt stark evidens för att överväga systematisk implementering av utomhusbaserad undervisning i skolan. En stor del av forskningsmaterialet består dock av tidsmässigt korta utvärderingar. Detta försvårar delvis möjligheten att dra mer långtgående 8

11 slutsatser av hur utomhusbaserade inslag i den pedagogiska verksamheten kan bidra till en långsiktig och ändamålsenlig skolutveckling som påverkar skolresultaten i positiv riktning. Således behövs fler longitudinella studier utifrån en svensk skol- och undervisningskontext. Kunskapsöversiktens huvudindelning Litteraturgenomgången resulterade i att forskningsmaterialet kunde sorteras i tre huvudkategorier. I kunskapsöversikten redogörs för kunskapsläget utifrån var och en av dessa kategorier, nämligen utomhusundervisningens effekter på skolprestation, fysisk aktivitet och naturkontakt. Skolprestationer Naturkontakt Fysisk aktivitet Figur 1. Forskningsmaterialet om effekter av utomhusundervisning har sorterats i tre huvudkategorier. 9

12

13 Uppdragets syfte och mål Det finns lärare som anser att elevers kunskaper blir mer bestående om undervisning äger rum både inomhus och utomhus, och att en sådan växelverkan leder till förbättrade skolresultat. Även om så skulle vara fallet beaktas sällan skolans förutsättningar att bedriva undervisning utomhus när nya skolor planeras (de Laval & Åkerblom, 2014). I det här kapitlet redovisas riktlinjer och förhållningssätt till utomhusundervisning som fenomen, och till skolan som fysisk miljö, två centrala utgångspunkter i arbetet med att ta fram denna kunskapsöversikt. Pågående trender inom stadsutvecklingen, barns och ungas begränsade rörelsefrihet och åtgärder från myndighetshåll som diskuterades i föregående kapitel, aktualiserar frågan om vilka effekter utomhusvistelse tillsammans med lärarledda aktiviteter kan ha på elevers skolprestationer. Att klargöra sådana samband och exempel på utemiljöns betydelse som pedagogiskt rum i ett lärmiljö- och undervisningsperspektiv har därför varit centralt i arbetet bakom denna kunskapsöversikt. Arbetet har därför varit inriktat på att analysera och kategorisera relevant forskning för att kunna kommunicera resultat och slutsatser med berörda skolhuvudmän och myndigheter på nationell och lokal nivå. Utgångspunkten har varit de forskningsrön som pekar på att både barn och vuxna blir friskare, starkare och mår bättre av att vara utomhus regelbundet. Den som regelbundet vistas i skog och mark och parkmiljöer utvecklar en starkare känsla för naturen (Mårtensson m.fl., 2011). Beprövad erfarenhet visar att detta i förlängningen kan möjliggöra ett större engagemang i arbetet för en hållbar utveckling. Vilken betydelse som utevistelse och utomhusundervisning har för lärande och skolprestationer, det vill säga dess kognitiva effekter, är däremot mindre belyst och känt. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra och klargöra relevant kunskap som finns med avseende på utomhusundervisningens kognitiva och affektiva effekter, som ett komplement till forskningsrön om klassrumsbaserad undervisning och lärande. Målet har varit att redogöra för vetenskaplig evidens kring möjliga direkta eller indirekta samband mellan utomhus- och inomhusundervisning, lärande, fysisk aktivitet samt naturkontakt. Målet är att denna evidens ska kunna bidra och inspirera till åtgärder på alla nivåer i utbildningssystemet för att förstärka skolans möjligheter att utveckla utomhusbaserade undervisningsupplägg i alla ämnen och teman, som ett komplement till klassrumsundervisning. 11

14 Begreppspreciseringar PEDAGOG Pedagog används i denna kunskapsöversikt som samlingsbeteckning för de lärare och pedagoger som bedriver pedagogiskt arbete, undervisning och lärande i förskola, grundskola, fritidshem, gymnasieskola och särskola. UTOMHUSUNDERVISNING I kunskapsöversikten används konsekvent begreppet utomhusundervisning, även om många andra begrepp förekommer inom området till exempel platsbaserat lärande, miljöpedagogik, utomhusbaserat lärande och äventyrspedagogik. Med utomhusundervisning menas undervisningsupplägg i anslutning till ämnen och teman som äger rum utomhus. Detta innebär i ett förskole- och skolsammanhang inte att utomhusundervisning sker istället för inomhusbaserade aktiviteter, utan i växelverkan mellan utomhus och inomhus. Med grön utomhusundervisning menas pedagogiska aktiviteter i växt- och djurrika utemiljöer där en av huvudtankarna är att främja elevernas kontakt med och vistelse i natur- och kulturpräglade landskap. UTOMHUSPEDAGOGIK Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer (Szczepanski m.fl., 2007). Utomhuspedagogik är ett vidare begrepp än utomhusundervisning, och inbegriper även pedagogisk verksamhet utanför skolan som institution, till exempel natur- och kulturvägledning inom upplevelseturism och besöksnäring, hälsopromotion i den fysiska miljön, samt team building och ledarskapsutveckling inom företagssektorn. Utomhuspedagogik är också ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bland annat innebär (NCU, 2004): - att lärandets rum flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap, - att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas, - att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. KOGNITIV FÖRMÅGA och KOGNITION Med kognitiv förmåga menas individens förmåga att använda språk, att kommunicera exempelvis matematik, naturvetenskap och teknik, minnas olika platser, utveckla rumsuppfattning, dra slutsatser genom matematiska beräkningar, upptäcka mönster och relationer, likheter och skillnader (se Gärdenfors, 2010). Kognitiv förmåga påverkas av psykologiska och fysiologiska processer och egenskaper hos individen. SKOLPRESTATION OCH SKOLRESULTAT Med skolprestation och skolresultat menas det mätbara utfallet av elevernas engagemang i skolarbetet, till exempel närvaro, bedömning av projektarbete individuellt eller i grupp, konstnärligt skapande, provresultat, betygsättning eller motsvarande. Goda skolresultat för en elev har ett samband med hög kognitiv förmåga, men kan även påverkas av sociala faktorer som familjebakgrund, lärares kompetens och undervisningens kvalitet och mängd (Esteban- Cornejo m.fl., 2015). Begreppen används på motsvarande sätt som de engelska begreppen academic performance respektive academic outcome. PROGRAM Program används som samlingsbeteckning för olika riktade, strategiska satsningar inom ramen för lokal, regional eller nationell skolutveckling. 12

15 Bakgrund Stöd för utomhusundervisning i läroplaner och skollag Det finns redan idag ett visst stöd i läroplan och skollag för utomhusundervisning, även om den nuvarande skollagen inte fokuserar specifikt på den fysiska skolmiljön, jämfört med den pedagogiska eller psykosociala miljön (Björklid, 2005). Skollagen tar upp miljöfrågor med bäring på utomhusmiljöer och utomhusundervisning i förskolans och skolans verksamhet. Enligt Skollagen ska barn och unga erbjudas en god miljö, utrustning och lokaler för att uppfylla syftet med förskolan (Skollagen 2010:800, 1 kap., 4 och 2 kap., 35, samt 8 kap., 8 ). Både skolans och förskolans läroplaner slår fast att verksamheten ska främja elevernas lärande och allsidiga utveckling, inte bara visa vägen till grundläggande skolkunskaper. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) anger att utbildningen ska erbjuda barnen en trygg, öppen, innehållsrik och inbjudande miljö. Miljön ska utmana, inspirera och locka till lek och rörelse, och förskolans uppdrag är bland annat att (Lpfö 98, s. 7): Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Läroplanen för förskolan ger därmed stöd för att integrera utomhusaktiviteter i den pedagogiska verksamheten, och att utomhusundervisning därigenom, i enlighet med förskolans uppdrag, kan utgöra en komponent i verksamheten för lek och lärande. Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) ger också stöd för utomhusundervisning, åtminstone indirekt. Flera av läroplanens uppnående- och strävansmål kan legitimera utomhusundervisning: Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. [ ] Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Lgr 11, s. 9) Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling (Lgr 11, s. 158). Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. (Lgr 11, s. 49) Den [utbildningen] ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (Lgr 11, s. 7). Naturen och människors levnadsvillkor på hemorten och andra platser under olika tider, utifrån elevernas erfarenheter och intressen (Lgr 11, s. 23). Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag; Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder; Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika utemiljöer; Kost, sömn och fysisk aktivitet och hur de påverkar hälsa och välbefinnande (Lgr 11, s. 23). 13

16 Stadsutvecklingen ett hot mot våra skolgårdar? Barn och unga utgör en femtedel av Sveriges befolkning. Varje vardag går nästan 1,2 miljoner barn till grundskolor runt om i landet (SCB, 2018), nästan 2 miljoner om man räknar in förskolan. I en utveckling mot allt tätare städer, ökande trafik och stressig vardag för många vuxna har rörelsefriheten för barn och unga minskat, och allt fler skjutsas till skola och fritidsaktiviteter. Det har visat sig att många barn inte vistas i andra miljöer än hemmet, skolan, och kanske en tillrättalagd fritidsverksamhet och i bilen på väg mellan dessa miljöer (Boverket, 2015b). Skolans och förskolans fysiska, sociala och psykosociala miljöer har därmed fått en allt större betydelse för barn och unga, i deras utveckling och lärande. Lärmiljöernas utformning och användning kompletterar också övriga uppväxtvillkor avseende livsstil, beteenden och hälsa (Green m.fl., 2009). Barns och ungas begränsade rörelsefrihet Genom att föräldrar i ökad utsträckning skjutsar sina barn till skola och fritidsaktiviteter har skolgården för många elever blivit en av de mycket få utemiljöer, där barn och unga kan vistas fritt på sina egna villkor (Boverket, 2015b). Skolgårdens utformning och innehåll har stor betydelse för hur den lockar till lek, lärande och fysisk aktivitet eller inte gör det. Detta förstärks ytterligare på platser där förtätningen lett till att grönområden byggts bort så till den grad att det äventyrar barns och ungas möjligheter att fritt kunna leva och röra sig utomhus på egen hand. Det finns flera exempel på hur stadsbyggandet under 2010-talet resulterat i små eller nästan obefintliga skol- och förskolegårdar. Nationella riktlinjer för bättre skolmiljöer Regeringen har dock uppmärksammat detta på flera sätt: Under åren fanns det statsanslag att söka för att rusta utemiljön vid skolor och förskolor. Dessförinnan hade Boverket och Tankesmedjan Movium erhållit ett regeringsuppdrag att ta fram en nationell vägledning om planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljöer (Boverket, 2015b). Arbetet utgick ifrån att precisera hur Plan- och bygglagens krav på tillräckligt stor friyta vid skolor och förskolor (8 kap PBL) bör tolkas, se faktaruta 1. Utemiljön som pedagogiskt rum Boverkets vägledning konstaterar att skolgårdar är betydelsefulla för barns fria lek, men också som plats för undervisning. Historiskt har skolgården spelat viktiga roller i undervisningen (Paget & Åkerblom, 2003; Åkerblom, 2005; Larsson m.fl., 2017). Såväl forskning som beprövad erfarenhet visar att utemiljön kan användas för att skapa mening i skolarbetet och för att främja social kompetens, entreprenörskap och färdighetsträning i hållbar utveckling (Szczepanski m.fl., 2007; Gamson Danks, 2010; Larsson m.fl., 2017). Boverket hänvisar också till enskilda studier, till exempel Fägerstam (2012), som pekar på positiva effekter och mer bestående kunskaper av undervisning som varierar och växlar mellan inomhus- och utomhusaktiviteter. 14

17 Faktaruta 1: Nationella riktlinjer för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö År 2015 publicerades vägledningen Gör plats för barn och unga! En vägledning om planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö (Boverket, 2015b) och dessutom Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet (Boverket, 2015a). Det allmänna rådet ska vara vägledande när en kommun beviljar bygglov för ny-, om- eller tillbyggnad av skolor och förskolor. SKAPA ÄNDAMÅLSENLIGA UTEMILJÖER FÖR UNDERVISNING OCH LÄRANDE Enligt dessa riktlinjer bör planerare, arkitekter och skolans huvudmän skapa förutsättningar för att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Med ändamålsenlig verksamhet menas att friytan (skolgården eller utemiljön) ska kunna användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet för den verksamhet som friytan är avsedd för. Riktlinjerna kan därför vara till stor hjälp för den skola eller förskola som vill utforma sin utemiljö så att det passar verksamheten, och på så sätt skapa bättre förutsättningar för pedagogisk markanvändning. I regeringens proposition Politik för gestaltad livsmiljö betonas betydelsen av att barn och unga tillförsäkras god tillgång till byggda miljöer av hög kvalitet, natur och välplanerade utemiljöer för lek, aktiviteter och utveckling (Prop. 2017/18:110, s ). Regeringen föreslår därför att Boverket ges i uppdrag att tillsammans med berörda aktörer, däribland Statens skolverk, ta fram en ny vägledning för kommuner och andra huvudmän för kvalitativ, tillgänglig och hållbar gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljö, såväl inomhus som utomhus (s. 55). EKOSYSTEMTJÄNSTER I UTEMILJÖN VISAR SAMBAND MELLAN TEORI OCH PRAKTIK Boverket är av den meningen att om delar av undervisningen ska kunna förläggas på skolgården behöver den utformas så att det finns möjligheter till detta. Exempel på pedagogiska utomhusmiljöer är odling, vattenanläggningar, miljöer för djur och växter och energiproduktion, det vill säga olika ekosystemtjänster. Med sådana funktioner kan undervisningen visa samband mellan teori och praktik. Även andra ämnen som svenska, samhällsorienterande ämnen, språk, bild, idrott och hälsa, med flera, har förutsättningar att använda utemiljön som pedagogiskt rum. Utomhusundervisning kan samtidigt utgöra en friskfaktor i skolans arbetsmiljö, genom att variera undervisningen och växla mellan olika platser inomhus och utomhus, vilket i sig bidrar till frisk luft och ökad fysisk aktivitet. 15

18 Utomhusundervisningens kännetecken och teoretiska bas Det finns en lång tradition av utomhusundervisning både i Sverige (Nobel, 1982; Åkerblom, 2005; Szczepanski, 2008; de Laval & Åkerblom, 2014) och internationellt (Rickinson, 2004a; Szczepanski m.fl., 2007; Malone & Waite, 2016; Larsson m.fl., 2017). När detta skrivs finns dock ingen uttömmande statistik över hur stor del av den pedagogiska verksamheten i grundskolan som äger rum utomhus i Sverige. Erfarenheter under de senaste decennierna pekar dock på att det finns tusentals pedagoger från förskola och uppåt i utbildningssystemet som bedriver utomhusundervisning i olika former, se vidare Detta intresse utgår i regel huvudsakligen ifrån egen beprövad undervisningserfarenhet, och mer sällan på vetenskaplig grund. Dessa pedagoger upplever att det finns positiva samband mellan utomhusundervisning och kognitiv förmåga, inlärning och faktorer som åtminstone indirekt påverkar elevers skolresultat i positiv riktning inklusive ökad studiemotivation, förbättrad hälsa och förhöjd självkänsla. Det har länge funnits forskning som ger vetenskapligt stöd för sådana argument, även om det då ofta handlat om begreppet miljöundervisning (environmental education), till exempel Rickinson (2004a, b). Idag uppmärksammas utomhusundervisning (outdoor education) allt oftare internationellt på forskarkonferenser om lärande och barns utveckling, till exempel i den nyligen publicerade Student Outcomes and Natural Schooling (Malone & Waite, 2016). Måluppfyllelse, variation och växelverkan Pedagoger och forskare som intresserar sig för utomhusundervisning menar att utomhusmiljön har en mer handlingsinriktad, autentisk, sinnlig och platsrelaterad potential som attraherar lärare att utveckla undervisningsupplägg i utomhusmiljön eftersom begränsningar kan finnas i inomhusmiljön för att nå uppsatta pedagogiska mål. Denna uppfattning stöds av flera internationella kunskapsorganisationer och universitetsmiljöer, till exempel International School Grounds Alliance (ISGA, u.å.) och Linköpings universitet (NCU, 2004; Szczepanski m.fl., 2007). Undervisning utomhus bygger ofta på en pedagogik som främjar inflytande och delaktighet, reflektion och kreativt skapande (Åkerblom, 2005; Szczepanski, 2008). Utomhusundervisning tycks dessutom tilltala elever som uppvisar låg motivation för den ofta mer textbaserade undervisningen inomhus, vilket i sin tur kan påverka skolans måluppfyllelse positivt genom att jämna ut skillnader mellan högpresterande och lågpresterande elever och höja de sistnämndas resultat (Cederberg & Ericsson, 2015). Forskningen ger stöd för att utomhusundervisning i utemiljön bidrar till ett varierat lärande, variation och växelverkan mellan utomhus- och inomhusaktiviteter och inte minst konkreta och autentiska sammanhang, kännetecknat av ett gemensamt lärande, där elever lär av elever men också att elever och lärare lär av varandra. 16

19 Utomhus kan skolans uppdrag levandegöras Både forskning och beprövad erfarenhet pekar på att man kan uppnå goda resultat med hjälp av utomhusundervisning, vilket utgör en möjlighet att levandegöra kurskrav (uppnåendemål och strävandemål) och intentioner i läroplanen för grundskolan (Lgr 11) och i de flesta ämnen och teman. Pedagoger som väljer att undervisa utomhus i skolans närmiljö kan under skoltid nyttja autentiska miljöer (verkligheten) för att väcka insikter om hållbar utveckling, människans klimatutmaningar och andra miljöfrågor, skapa och följa ekosystemtjänster och praktisera natur- och kulturvård detta med stöd i läroplanernas strävande- och uppnåendemål. Utomhusundervisning innebär ett komplement till traditionell klassrumsbaserad undervisning. Det innebär i praktiken att använda andra rum, platser och sammanhang för att förstärka lärande och utveckling hos elever (Szczepanski, 2013). Växelverkan mellan ute och inne bidrar i sig till en mer rörelseintensiv lärmiljö, mer fysisk aktivitet och mindre konstant stillasittande. Däremot innebär utomhusundervisning inte att all undervisning bör bedrivas utomhus. Inte heller att alla ämnesmoment eller teman alltid lämpar sig att genomföras utanför klassrummet. Det är en växelverkan mellan olika platser som är framgångsfaktorn, det vill säga att välja en ändamålsenlig lärandemiljö för den planerade aktiviteten oavsett om detta är utomhus eller inomhus. Utmaningen ligger i att pedagogen utvecklar sin förmåga att uppfatta utomhusmiljön med sina autentiska sammanhang som ett pedagogiskt rum för undervisning och lärande. Det är lärarnas didaktiska och reflekterade kompetens som är avgörande för vilken eller vilka platser som hen väljer där elever kan varva handlingsburna erfarenheter med teoretiska erfarenheter och låta praktik och teori transformeras till levande och bestående kunskaper (se faktaruta 2). Hur stillasittande och fysisk aktivitet påverkar skolresultat Det finns både lärare, specialpedagoger och folkhälsovetare som bidrar till att öka barns och ungas naturkontakt och utevistelse med hjälp av utomhusundervisningen som en pedagogisk modell (Szczepanski, 2013; Szczepanski & Andersson, 2015). Barn och ungas utomhusvistelse och kontakt med naturen har minskat i samhället (Andersson m.fl., 2013), samtidigt som stressrelaterade symtom och kliniska diagnoser ökar. Även barns motoriska utveckling och rörelsevanor har hamnat i fokus (Ericsson, 2017). Tid av stillasittande och inomhusvistelse har generellt ökat bland alla grupper i samhället, inte minst bland barn och unga. En nyligen publicerad nationell kartläggning av barn och ungdomars rörelsemönster visar att endast 44 respektive 22 procent av pojkar och flickor rör på sig enligt rekommendationen om minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen (Nyberg, 2017). Ungdomsåren förknippas med den största minskningen av fysisk aktivitet under hela livscykeln (WHO, 2006). 17

20 Faktaruta 2: Didaktiska perspektiv på lärande i utomhuskontext Lärande kan betraktas som en integrerad del av människans fysiska, kognitiva och sociala funktioner involverade i att skapa kunskap och erfarenhet; vi tänker, känner, upplever och agerar i samklang med andra människor, sammanhang och platser i den fysiska miljön (Szczepanski, 2008). Ett sådant synsätt leder till att utomhusundervisningen kan spela en angelägen roll, tack vare sin fokusering på att skapa broar mellan teori och praktik, det vill säga kopplingar mellan teori och handlingsburen erfarenhet. Detta med syfte att underlätta elevers lärande nyfikenhet, motivation och intresse (ibid.). UTOMHUSUNDERVISNINGENS DIDAKTIK Utomhusundervisning som fenomen är starkt förknippat med den didaktiska var-frågan, det vill säga var lärande och undervisning äger rum (Szczepanski & Andersson, 2015). Lärande och undervisning genomförs i ett landskapsrelaterat platssammanhang på förskole- eller skolgården, i närliggande parker och naturområden (till exempel tätortsnära skog) i eller utanför staden (Dahlgren & Szczepanski, 2004). Det är inte bara gröna utemiljöer som är värdefulla i detta sammanhang, som parker, trädgårdar och tätortsnära skog, även om dessa miljöer används flitigt i en utomhuspedagogisk kontext. Blåa utemiljöer i form av vattendrag, dammar, sjöar och hav utgör också relevanta lärmiljöer. Det finns också exempel på skolor i starkt urbaniserade miljöer som nyttjar gråa utemiljöer med framgång, till exempel torg, gaturum och andra stadsmiljöer för utomhusundervisning (jfr Andersson & Szczepanski, 2015, s ). LÄRANDETS VAD, VAR, NÄR, HUR OCH VARFÖR Utomhusundervisning öppnar även upp för en debatt om och fokusering kring andra angelägna didaktiska frågeställningar förutom den centrala var-frågan om platsen betydelse för undervisning och lärande. När-frågan handlar om när i tid en viss form av undervisningsmoment är lämplig. Vad-frågan gäller vilket ämnesinnehåll eller tema som lämpar sig att undervisa i inomhus respektive utomhus. Hur frågan handlar om hur undervisningen bör genomföras för att uppnå goda skolresultat för alla elever (till exempel genom handlingsburen och skapande undervisning utomhus). Allt detta baseras i sin tur på varför-frågan en förskola eller skola ska förlägga mer undervisning utomhus för att stimulera olika sätt att lära, baserat på undervisningsupplägg utifrån empiri och forskning (Dahlgren & Szczepanski, 2004) 18

21 Metod Litteraturgenomgången är en så kallad narrativ översikt, en lämplig metod att använda om ämnet som ska belysas är tvärvetenskapligt och forskningen utspridd på flera olika discipliner och där olika forskningsmetoder har använts. Den narrativa översikten tillåter att man inkluderar studier med olika metoder och bakgrunder. En narrativ metod är lämplig för denna kunskapsöversikt eftersom relevant litteratur återfinns inom hälsoområdet (fysisk aktivitet), natur- och friluftsområdet och utbildningspedagogisk forskning med fokus på undervisning och lärande. Relevant litteratur för denna översikt finns publicerade dels i tidskrifter med peer-reviewprocess, dels i rapporter från olika myndigheter och institutioner. Kunskapsöversikten bygger primärt på resultat och slutsatser från sådana artiklar och rapporter. Sökningen av litteratur har således inte varit lika systematisk och omfattande som i en systematisk översikt eller meta-analys. Systematiska översikter och metaanalyser i fokus Det är angeläget att påpeka att denna kunskapsöversikt bygger på en omfattande tillgänglig forskning som beskriver möjliga samband mellan utomhusundervisning och skolrelaterade resultat hos elever och lärare. Det innebär att översikten inte baseras på enskilda studier. Resultat och slutsatser bygger till stor del på så kallade systematiska översikter eller meta-analyser av publicerade studier. Systematiska översikter, inklusive meta-analyser, baserar sina slutsatser på resultat från ett stort antal vetenskapliga studier och använder strikta kvalitetskrav och regler för vilka studier som får påverka slutresultatet och bestämma kunskapsbasen. Studier som kan bedömas ha låg kvalitet och design har under arbetets gång sållats bort. Flera studier med måttlig till hög kvalitet och design krävs normalt för att evidensen och kunskapsbasen ska klassas som god eller hög. Evidens ansamlas när många olika studier visar på samma eller liknande resultat och när ingen eller en liten andel av dessa studier uppvisar motsatt resultat. Dessutom är det en fördel om många olika forskargrupper oberoende av varandra och med resultat från olika länder kommer fram till liknande resultat. Att forskning från olika delar av världen kommer fram till gemensamma resultat är generellt en fördel eftersom det visar att insatsen eller programmet sannolikt fungerar i olika kulturella, sociala och politiska sammanhang. Källor och urval I arbetet med kunskapsöversikten har publicerad forskning samlats in och granskats med ambitionen att belysa effekter av utomhusundervisning avspeglade i skolprestationer. Källmaterialet har framför allt bestått av systematiska översikter och meta-analyser av utvärderingar i förskola, grundskola och gymnasium. Detta är forskning som undersökt effekter av utomhusundervisning för bland annat lärande, fysisk aktivitet, kognition och hälsa bland barn och unga. Forskningsområdet har en 19

22 uppgående trend alltsedan början av 2000-talet med ett allt större antal publicerade vetenskapliga studier och internationella översikter. Kategorisering av forskningsmaterialet Litteratursökningen visade på ett tidigt stadium att det finns flera närliggande områden av relevans för denna kunskapsöversikt. Eftersom utomhusundervisning innebär att elever rör sig mera och att de ofta exponeras för grönska och natur, jämfört med mer traditionell inomhusundervisning, kunde resultatet av de studerade översikterna sorteras in i tre huvudkategorier: (1) ökad skolprestation, (2) ökad fysisk aktivitet och (3) ökad naturkontakt. Kategorierna överlappar ofta varandra i den undersökta litteraturen men har separerats i redovisningen nedan i olika aspekter som påverkar elever när undervisning äger rum utomhus. I figur 1 illustreras denna indelning enligt följande: skolprestationer vid utevistelse (blå); naturkontakt vid utevistelse (grön); och fysisk aktivitet vid utevistelse (röd). Litteraturgenomgången i nästa kapitel redovisas utifrån dessa tre huvudkategorier. EFFEKTER AV UTOMHUSUNDERVISNING Skolprestationer Naturkontakt Fysisk aktivitet Figur 1. Litteraturgenomgången resulterade i att forskningsmaterialet kunde sorteras i tre huvudkategorier. I kunskapsöversikten redogörs för kunskapsläget utifrån var och en av dessa kategorier, det vill säga utomhusundervisningens effekter på skolprestation, fysisk aktivitet respektive naturkontakt. 20

23 Litteraturgenomgång och resultat Som tidigare nämnts bygger översikten i första hand på resultat och slutsatser från internationella systematiska översikter och meta-analyser kring effekter av utomhusundervisning. Det finns ingen systematisk översikt eller annan heltäckande bild om effekter av svenska utbildningsprogram och utvärderingar inom området. Därför har även svenska originalstudier och rapporter som idag finns att tillgå inkluderats i litteraturgenomgången. Exempel på sökord och databaser som använts finns beskrivna i Bilaga 1. Utomhusundervisningens effekter på skolprestationer Skolprestationer Naturkontakt Fysisk aktivitet Kunskapsläget Forskningen om effekterna av utomhusundervisning är betydande med ett stort antal studier och systematiska översikter inom området. I arbetet med den här kunskapsöversikten identifierades sexton översikter eller meta-analyser med studier mestadels från engelsktalande länder. Dessa översikter bygger i sin tur på över hundra enskilda studier. Dock fokuserade de flesta översikterna (tio stycken) på program och utvärderingar om effekterna av äventyrsprogram och vildmarksäventyr, vilka inte bedömdes vara lika relevanta utifrån ett svenskt förskole- och skolperspektiv. Nedan presenteras de översikter som har störst relevans ur ett svenskt perspektiv. 21

24 En systematisk översikt av mestadels brittisk forskning av Fiennes m.fl. (2015) gav en tydlig bild av det nuvarande kunskapsläget om effekter på elevers skolprestationer. Alla inkluderade studier (N=58) redovisade positiva effekter på kort sikt för deltagare som haft utomhusundervisning, jämfört med deltagare som enbart haft undervisning inomhus. Effekterna handlade bland annat om: - bättre processfärdigheter i naturvetenskapliga ämnen - högre motivation till inlärning - ökad fysisk aktivitet - förbättrade matvanor, samt - ökat självförtroende Fiennes m.fl. (2015) visar också att mer utförliga och tidsmässigt längre program uppnådde högre effekter än korta och sporadiska insatser. De flesta utfallsmåtten inom utomhusundervisning och utomhuslärande fokuserar på individuell karaktär, hälsa och utveckling, snarare än att ha en direkt koppling till akademiska ämnen, skolresultat och betyg. Detta gör det svårt att jämföra utomhusundervisning med andra akademiska insatser för att främja lärande, skolresultat och personlig utveckling. Positiva effekter på indirekta utfallsmått kan sannolikt vara betydelsefulla även för bättre betyg och skolresultat, men mer forskning behövs för att undersöka sådana samband. Systematiska översikter som inriktat sig på specifika akademiska ämnen har granskats och visar mycket positiva resultat generellt i ett kortare perspektiv: - Matematik (Hattie m.fl., 1997; Rickinson, 2004b; Neill, 2008a), - Naturvetenskap (Rickinson, 2004; Gill m.fl., 2011), - Språk, läsfärdigheter och skrivfärdigheter (Hattie m.fl., 1997; Rickinson, 2004b; Neill, 2008a; Gill m.fl., 2011). Ett mindre antal studier har dock haft längre uppföljning. Nästan alla dessa studier redovisar en minskning eller återgång av resultaten vid uppföljningen efter utbildningsprogrammets slut, vilket är ett vanligt fenomen i forskning inom socialvetenskapliga ämnen och inom beteendevetenskap som involverar människor. Ett undantag var en meta-analys som visade att graden av upplevd självkontroll var hög även på lång sikt hos gruppen som deltagit i utomhusprogram (Hattie m.fl., 1997). Programmen i studierna var dock mer inriktade på äventyr och utflykter än traditionell skolundervisning. Förbättrad inlärning och högre miljömedvetenhet En annan systematisk översikt (Gill m.fl., 2011) påtalar starkt stöd för att barn som regelbundet exponeras för natur får en ökad miljömedvetenhet och större känsla för lokalsamhällets natur som vuxna. Att bo nära gröna ytor har ett starkt positivt samband med högre fysisk aktivitet, bättre mental hälsa och bättre emotionell kontroll och impulskontroll för barn och unga med eller utan speciella diagnoser. Elever som deltog i grön utomhusundervisning förbättrade sin inlärningsförmåga och utvecklade hälsosammare matvanor jämfört med andra. Erfarenhet av gröna miljöer hade ett starkt samband med högre miljömedvetenhet. 22

25 Det fanns relativt starkt stöd för att skolor med regelbunden grön utomhusundervisning och skolor med program för skolträdgårdar (engelska: Forest schools) utvecklade elever med bättre sociala färdigheter, jämfört med kontrollskolor med undervisning inomhus. Vidare hade skolorna med utomhusundervisning elever som i högre grad förbättrade självkontroll, ämneskunskaper och självinsikt. Lek i naturmiljöer påtalades utveckla förskolebarns motoriska färdigheter och kondition i högre grad jämfört med barn på andra skolor utan naturmiljöer i anslutning till skolgården. I tabell 1 presenteras effekter av utomhusundervisning. Dels presenteras uppnådda effekter via undervisning på skolgårdar och genom projekt i lokalsamhället, dels via fältbesök. Fältbesök är ett samlingsnamn för undervisning i samband med utflykter bortom elevernas normala vardagsmiljö. Studier som specifikt behandlar äventyrsresor och vildmarksäventyr hamnar utanför denna översikt eftersom dessa bedöms falla utanför ramen för svenska förskolors och skolors nationella uppdrag. Studierna redovisas översiktligt i bilaga 4. Tabell 1. Effekter på skolelever av utomhusundervisning (Fiennes m.fl., 2015) Utomhusundervisning på skolgårdar och genom projekt i lokalsamhället: Utomhusundervisning genom fältbesök: - Ökat självförtroende - Bättre processfärdigheter i naturvetenskap - Ökad förståelse för design och teknologi - Ökad stolthet över lokalsamhället - Högre motivation till inlärning - Ökat ansvarstagande - Mer lek och rörelse - Ökad motivation till hälsosammare matvanor - Ökad motivation till att träna/motionera - Förbättrat minne - Ökade sociala färdigheter - Ökad inlärning En översikt från 2013 som granskat vetenskapliga studier publicerade under perioden redovisade effekter på inlärning genom skolgårdsbaserad och grön undervisning utomhus (Williams & Scott, 2013). De fann 48 studier av godkänd kvalitet. Hela 83 procent av studierna visade positiva och signifikanta resultat för gruppen som fått utomhusundervisning, jämfört med gruppen som haft inomhusundervisning. Endast en studie (3 %) redovisade ett negativt resultat med utomhusundervisning, nämligen sämre sammanhållning på skolan (engelska: school bonding). Eleverna uppskattar verklighetsförankring och rör sig mer Utomhusundervisning som bedrivs i gröna utemiljöer verkade speciellt effektiv inom naturvetenskapliga ämnen, där 93 procent av studierna hade ett positivt och 23

26 signifikant resultat. I matematikundervisning och språkundervisning var motsvarande andel 80 respektive 72 procent. Totalt 87 procent av inkluderade studier rapporterade dessutom ett positivt samband mellan utomhusundervisning och en högre volym av fysisk aktivitet hos eleverna. En övergripande förklaring till de positiva resultaten var att elever uppfattade utomhusundervisning som ett verklighetsbaserat effektivt sätt att förklara teoretiska ämnen och dess begreppsapparat i en praktisk handlingsburen kontext och därmed sätta inomhusundervisningen i ett konkret sammanhang (Williams & Scott, 2013). Det finns relativt goda vetenskapliga indikationer på att utomhusundervisning även främjar barn och ungas kreativa och emotionella utveckling och progression av sociala förmågor och färdigheter, jämfört med elever som enbart fått inomhusundervisning till exempel enligt Davies m.fl. (2013). Kunskap om implementering exemplet LINE Det är få studier och översikter som specifikt fokuserat på implementeringen av respektive handlingsplaner för utomhusprogram på förskolor och skolor. Kunskap om implementering och vilka faktorer som underlättar att ett program för utomhusundervisning anammas på förskolor, skolor och inom kommuner är mycket angeläget att införskaffa framöver. Det är brist på forskning och utvärderingar om själva implementeringsprocessen av folkhälsoinsatser generellt (Faskunger, 2013) så även inom program och insatser för förskola och skola (Fiennes m.fl., 2015). Situationen medför ofta att utbildningssystemet försöker sjösätta evidensbaserade insatser och metoder, men genom att använda icke-evidensbaserade implementeringsmetoder (Faskunger, 2013). Ett undantag är det nyligen publicerade och mycket omfattande engelska projektet LINE: Learning outside the classroom in the natural environment (Waite m.fl., 2016). Projektet pågick under åren och omfattade 125 skolor (ytterligare 65 skolor deltog i projektet men inte i utvärderingen), där över elever samt ca 2500 lärare och nästan lika många assistenter deltog. Utvärderingen visade att LINE genererade en lång rad positiva effekter för såväl lärare som elever. Exempel på positiva effekter för lärare: 24 - tillfredsställelse med undervisningen och dess skolprestationer för elever, - personlig och social utveckling, - personligt välbefinnande (> 70 % höll med). Exempel på positiva effekter för elever: - tillfredsställelse med lektioner, - förbättrade sociala färdigheter, - upplevt välmående, samt - upplevt positiv effekt på personlig hälsa vid utomhusundervisning (> 90 % höll med). Projektrapporten tar i detalj upp framgångsfaktorer och hinder för att implementera LINE, vilka inte närmare kan beskrivas inom ramen för denna kunskapsöversikt. Men

27 kortfattat kan sägas att projektet blev mycket framgångsrikt, tack vare noggrant utvalda lokala nyckelpersoner på skolorna, vilka skulle implementera de från skolan fristående undervisningsmodulerna, med stöd från LINE. Den regelbundna kontakten med dessa nyckelpersoner var viktig för att få programmet att fungera väl och överkomma uppkomna hinder och svårigheter. Utomhusundervisningen bedömdes i utvärderingen vara kostnadseffektiv. I ett annat exempel från Australien fokuserade man på implementering av utomhuspedagogik och att utveckla strategier och ett ramverk för att underlätta kommunikation med beslutsfattare. En internationell konferens genomfördes i London 2015 på samma tema, vilket utmynnade i en rapport: Student outcomes and natural schooling pathways from evidence to impact report 2016 (Malone & Waite, 2016). Svensk forskning Det finns ett femtontal svenska akademiska avhandlingar eller större akademiska forskningsrapporter som specifikt tangerar utomhusundervisning eller utomhusmiljöer i ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv (Ericsson, 2003; Åkerblom, 2003; Björklid, 2005; Åkerblom, 2005; Björneloo, 2007; Szczepanski, 2008; Backman, 2010; Ericsson, 2011; Fägerstam, 2012; Wilhelmsson, 2012; Eliasson, 2013; Berkhuizen, 2014; Engdahl, 2014; Hansson, 2014; Jørgensen, 2014; Sjöstrand Öhrfelt, 2015). Av dessa är det framförallt avhandlingen av Fägerstam (2012) som undersökt effekter av ett program med utomhusundervisning på högstadiet jämfört med en kontrollgrupp. Även de longitudinella och experimentella studierna av Ericsson (2003, 2011) inom det så kallade Bunkefloprojektet i Malmö har stor relevans för denna rapports fokus på effekter av utomhusundervisning, tack vare att interventionen innehöll en hel del utomhusbaserad fysisk aktivitet i skolmiljö och undersökte effekterna på skolbetyg. Avhandlingen av Fägerstam (2012) studerade kvalitativa och kvantitativa (mixed method) effekter av utomhusundervisning hos högstadieelever och lärare på en grundskola under ett läsår. Andra högstadieskolor på orten fungerade som kontrollskolor och uppföljningen sträckte sig fram till årskurs 9. Ambitionen var att cirka fyra lektioner per vecka och klass skulle genomföras utomhus. Utomhusundervisningen ägde framförallt rum på skolgårdar och i dess närmiljö. Utvärderingen visade att utomhusundervisning genererade en mer elevfokuserad undervisning och ökat lärande baserat på gruppsamarbete. Utomhusundervisningen förändrade dessutom förhållandet mellan lärare och elever och bidrog till en undervisning baserad på delaktighet, inflytande och en atmosfär av vi lär oss saker tillsammans. Elever uppskattade att vara delaktiga i undervisningen, speciellt tillbakadragna elever fick positiva resultat av den förändrade undervisningsmiljön. Studien visade också att de elever som fick ekologiundervisning utomhus, jämfört med en kontrollgrupp som fick samma undervisning inomhus, utvecklade ett rikare språk som var bestående. Elever i skolan med utomhusundervisning kunde på kort sikt uppvisa högre betyg jämfört med kontrollskolor på orten, men skillnaderna i betyg var inte signifikanta vid uppföljningen efter programmets slut. Den 25