Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Polisområde Storgöteborg

Transkript

1 1(9) ~ Polismyndigheten ~ 1 Västra Götaland Göteborgs Stad Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Polisområde Storgöteborg Parterna har denna dag enats om att teckna en överenskommelse om samverkan och som rör vissa gemensamma insatser beträffande trygghets- och brottsförebyggande arbete. Överenskommelsen har såväl en långsiktig ansats som uttrycklig vilja att genomföra kortsiktiga och avgränsade aktiviteter som parterna är överens om att genomföra under en särskilt angiven tidsperiod. Under 2010 och 2011 har följande åtgärder ett särskilt fokus i arbete: parternas gemensamma Fördjupa och utveckla det lokala trygghets- och brottsförebyggande arbetet i stadsdelarna Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Frölunda, Tynnered samt Lärjedalen. Målsättningen är att fler områden ska omfattas på sikt. Utveckla samarbetet mellan grundskolornas samt gymnasieskolornas ledning och Polisen för att bl.a. minska våldsbrott Utveckla trygghets- och brottsförebyggande perspektiv i samhällsplaneringen Gemensamt analysarbete och kunskapsuppbyggnad Processtöd, metod- och kompetensutveckling, uppföljning och utvärdering med syftet att skapa samsyn, förståelse för varandras roller och ansvar samt i övrigt underlätta samverkan för överenskommelsens genomförande Aktiviteterna utgår från en gemensam nulägesinventering och diskussion mellan representanter för parterna på både kommungemensam och lokal nivå. 1 bilaga beskrivs närmare parternas utgångspunkter och aktiviteter för de två närmaste aren. Partnerskapet1 för lokalt utvecklingsavtal ansvarar, utifrån sina respektive uppdrag och gemensamt, samt i dialog med andra berörda verksamheter för att aktivitetspianen genomförs. Parterna är överens om att genomföra en årlig uppföljning av överenskommelsens måluppfyllelse och behov av revidering. Partnerskapet är ett samverkansorgan på forvaltmngs- och direktörsnivå med deltagande av Stadsdelsförvaltningar, Fackförvakningar, Bolag, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polison-iråde Storgöteborg samt Stadskansliet. 4;.

2

3 2(9) Denna överenskommelse gäller från undertecknandet och tills parterna säger upp densamma. Göteborg G~ eborg 2O1~F 4- [L För Göteborgs stad F ~r Polisom åde orgöteborg Åke Jaco.sson Stadsdirektör Lars Klevensparr Polismästare

4

5 3(9) Bilaga 1 Utgångspunkter och aktivitetspian år överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Polisområde Storgöteborg Bakgrund Denna överenskommelse syftar till att stödja och utveckla Göteborgs Stads och Polisområde Storgöteborgs, pågående trygghets- och brottsförebyggande arbete. Under ett flertal år har parterna i samverkan och tillsammans med flera andra, såväl statliga som privata och ideella aktörer, bedrivit ett aktivt brottsförebyggande arbete, och som i flera avseenden varit framgångsrikt. Bland annat kunskapsuppbyggnad, baserad på forskning och metodutveckling genom samarbete inom Tryggare Mänskligare Göteborg, åtgärder som motverkar att ungdomar värvas till kriminella gäng genom Ung och Trygg, samt trygghetsarbete i den offentliga miljön inom Trygg och Vacker, Stad. Ett nyligen tillkommande samverkansområde mellan Staden och tio statliga myndigheter gäller långsiktiga, strukturella och konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan genom bildande av Kunskapscentrum. Denna överenskommelse är en konkretisering av trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder inom det urbana utvecklingsarbetet samt Göteborgs stads och Statens lokala utvecklingsavtal. De åtgärder som genomförs med stöd av det lokala utvecklingsavtalet ska medverka till en positiv utveckling i särskilt Bergsjön, Biskopsgården (Norra Biskopsgården), Gunnared (Gårdsten) samt Lärjedalen (Hjällbo). Avtalet omfattar fyra samverkansområden som är trygghetsarbete, sysselsättning, utbildning och tillväxt. Det urbana utvecklingsarbetet utgår ifrån ett hela staden perspektiv. En förutsättning för en positiv utvecklingen i de stadsdelar som omfattas av avtalet är att de relateras till såväl hela stadens som regionens utveckling. På senare tid har också Rikspolisstyrelsen, nationella BRÅ samt Sveriges kommuner och landsting gemensamt rekommenderat lokala parter att formalisera samarbetet genom en skriftlig överenskommelse mellan kommuner och polisen. Denna föreslås innehålla konkreta, väl avgränsade samt uppföljningsbara åtgärder för att öka tryggheten och bekämpa brott. Denna överenskommelse är således även i linje med denna rekommendation. Styrdokument Denna överenskommelse tar sin utgångspunkt i följande styrdokument. De anknyter även till målen för den nationella urbana utvecklingspolitiken: Stadens budget Stadens strategi för användande av EU s strukturfonder o Budget- och verksamhetspian 2010 för Polismyndigheten i Västra Götaland Brottsförebyggande strategi för Polisområde Storgöteborg o Lokala strategiska stadsdelsplaner eller motsvarande Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Västsverige Regional plan för socialfonden i Västsverige

6 4(9) Helhetsperspektiv en viktig förutsättning Helhetsperspektiv och långsiktighet är centrala utgångspunkter för framgång i arbetet. Det behöver i sin tur utga ifrån ett gräns- och sektorsövergripande angreppssätt som involverar stadens olika verksamheter, bostadsbolag, polismyndigheten, andra statliga myndigheter, hälso- och sjukvård, privata och ideella aktörer och inte minst invånarna. Ännu en viktig förutsättning för framgång är strukturer på såväl kommungemensam som lokal nivå, och som gemensamt stödjer processen för överenskommelsens genomförande. För närvarande pågår i Göteborgs Stad ett utredningsarbete som syftar till att skapa effektivare samverkansstrukturer, och som Kommunstyrelsen tagit initiativ till. Ett förslag förväntas att lämnas till Kommunstyrelsen för ställningstagande under april Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet bör också ha ett främjandeperspektiv i meningen att stödja positiva drivkrafter hos invånarna, och samtidigt omfatta direkta åtgärder för att motverka brott. Lägesbild Brottsutvecklingen i Västra Götaland och Göteborg Brottslighetens struktur i såväl Västra Götaland och Göteborgsområdet, som i större och mindre orter generellt, visar att tillgreppsbrotten svarar för merparten av den anmälda brottsligheten, följt av brott mot person såsom mord, dråp, misshandel m.m. Narkotikabrotten svarar för en mindre del och så även trafikbrott samt bedrägeri2. På senare tid har den anmälda totala brottsligheten planat ut på en hög nivå. Andelen stöldbrott har minskat medan antalet anmälda misshandelsbrott har ökat. Utsattheten för våld enligt undersökningar som omfattar brottsutsatta tyder på en trendmässig ökning. Några av de faktorer som bedöms påverka den faktiska våldsbrottslighetens omfattning och utveckling är ökad alkoholkonsumtion, krog- och nöjeslivets expansion och tillväxten av subkulturer med kriminella inslag. Ungdomar och brott 1 huvudsak är det unga pojkar som begår brott. Under 2006 utgjorde ungdomar år ca åtta procent av befolkningen i Västra Götaland och 24 procent av samtliga brottsmisstänkta personer enligt den officiella kriminalstatistiken3. Det mest typiska ungdomsbrottet är klotter. Andra typiska ungdomsbrott är skadegörelse, biltillgrepp och misshandel. Ungefär fem procent av de mest högaktiva brottslingarna står för cirka 50 procent av all samlad brottslighet i Sverige. Den övervägande delen av dessa brottsaktiva är uppvuxna i miljöer som präglas av fattigdom, hög arbetslöshet och utanförskap4. Den upplevda otryggheten är relativt hög Oro och otrygghet varierar mellan olika invånargrupper, olika typer av bostadsområden och mellan grupper i olika typer av grannskap. Den nationella trygghetsundersökningen visar att 2 Lindgren, S Å, Brottsutvecklingen i Västra Götaland & Göteborgsområdet , Tryggare, Mänskligare Göteborg, 2008 ~ Den svenska brottsutvecklingen till 2007, BRÅ I Polismyndigheten i Västra Götaland, Omvärldsanalys 2008.

7 5(9) oron för brottslighet i storstäderna är relativt hög, dock lägre i Göteborg än i Stockholm och Malmö. Andelen som upplever otrygghet vid utevistelse i det egna bostadsområdet kvällstid är generellt sett högre i låginkomstområden jämfört med medel- och höginkomstområden. Även andelen som oroar sig för att personligen utsättas för brott är generellt sätt högre i fattiga områden jämfört med i mer resursstarka bostadsområden. Kvinnor är mer otrygga än män, låginkomsttagare i högre grad än höginkomsttagare, och utrikes födda i högre grad än svenskfödda5. Personer som själva eller har någon närstående som utsatts för brott, är generellt mer otrygga vid utevistelse och är mer oroliga för brott än andra grupper. Göteborgs stads bostadskoncern Förvaltnings AB Framtiden genomför årliga trygghets mätningar till ett stort urval av sina hyresgäster6. Trygghetsindexet baseras på en fråga om personen upplever att man kan vistas utomhus i sitt bostadsområde utan risk för ofredande eller hot. Ju högre värde desto högre är den upplevda tryggheten. Senaste mätningen visar för nordöstra stadsdelarna i Göteborg ett trygghetsindex mellan 59-62, Biskopsgården och Backa, 58 respektive 54 och Tynnered ett index på 53, jämfört med ett trygghetsindex på 67 för hela bostadskoncernen. 1 nordöstra stadsdelarna och Biskopsgården har en stadigvarande ökning skett av trygghetsindex sedan Backa och Tynnered har trenden varit sjunkande för att öka Boendesegregation påverkar alla befolkningsgruppers otrygghet Det är väl belagt att fattigdom medför olika slags sociala problem och att segregationen sorterar människors livschanser. Den geografiska fördelningen av fattigdom har därför en hel del med fattigdomens konsekvenser att göra, såväl för de fattiga som för omgivningen7. Boendesegregationen har även betydelse för individers upplevelse av trygghet respektive otrygghet. Variationen mellan bostadsområden avspeglar inte bara olika socioekonomiska förutsättningar hos invånare i olika bostadsområden, utan forskning visar att boende segregationen har en självständig påverkan på enskilda individers otrygghet oavsett vem man är8. Slutsatser Parternas gemensamma bedömning är att trygghet och brottslighet inte är en isolerad polisiär fråga utan relaterar till invånarnas levnadsförhållanden i stort, där likvärdiga villkor beträffande utbildning, arbete och deltagande i övrigt samhällsliv har direkt inverkan på otrygghet och brottslighet. Konsekvenser av den ökade polariseringen mellan olika invånargrupper och bostadsområden är i detta avseende starkt oroande. Studier visar att under perioden har segregationen ökat i såväl Göteborg som Stockholm och Malmö9. Det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetets strategier behöver därför relateras till invånarnas olika socioekonomiska villkor. Många unga står idag utanför arbetsmarknaden. Under 2009 har ungdomsarbetslösheten i såväl Göteborg som övriga BRA, Rapport 208:16, Otrygghet och segregation, Bostadsområdets betydelse fcr allmänhetens otrygghet och oro för brott, Förvaltnings AB Framtiden förvaltar omkring lägenheter. Ca enkäter har skickats ut. Svarsfrekvens 64 procent. ~ Andersson R, Bråmå Å, Hogdahi J, Fattiga och Rika segregerad stad, flyttningar och segregationens dynamik i Göteborg , BRÅ, Rapport 208:16, Otrygghet och segregation, Bostadsområdets betydelse för allmänhetens otrygghet och oro för brott, 2009 ~ Andersson R, Bråmå Å Hogdahl J, Fattiga och rika segregerad stad, 2009

8 6(9) landet ökat kraftigt och förväntas stiga ytterligare under hög grad är det unga ensamstående personer med svag förankring på arbetsmarknaden som drabbas. En stor grupp unga har också avbruten skolgång. Utbildning är centralt för att senare få ett arbete. Särskilt fokus måste därför finnas på barn och ungas förutsättningar, möjligheter och utsatthet, där även åtgärder för att få fler unga i arbete och studier ingår som väsentliga delar i ett trygghets- och brottsförebyggande arbete. Sex tematiska utvecklingsområden Följande utvecklingsområden sammanfattar inriktningen på parternas långsiktiga samverkan: Stärka formell och informell social kontroll Minska brottsbenägenheten Försvåra genomförande av brott Lindra brottens skadeverkningar Minska obefogad rädsla för brott Gemensamt analysarbete och kunskapsuppbyggnad Med denna överenskommelse inleds ett fördjupat samarbete inom några av de utvecklings områden som angetts ovan och som parterna nu identifierat som angelägna att arbeta vidare med. 1 linje med denna överenskommelse bör även lokala överenskommelser tecknas. Mål Invånarnas verkliga och upplevda trygghet ska öka Antalet brott, särskilt våldsbrott och stöld brott, ska minska Förtroende för myndigheterna ska öka Utgå från lokala behov och invånardialog De lokala behoven och invånarnas medverkan tillika stöd är en förutsättning för att nå framgång i det gemensamma trygghets- och brottsförebyggande arbetet. För att invånarna ska känna sig trygga behöver myndigheterna förstå och åtgärda vad som berör och påverkar invånarna beträffande trygghet och brottsutveckling i respektive bostadsområde. En gemensam strategisk åtgärd är därför att utveckla ett systematiskt och kontinuerligt arbete för att förbättra kommunikation och dialog med invånarna, och som bygger vidare på de metoder och erfarenheter som staden och samverkande parter gemensamt utvecklat. Ett kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte har också skett med flera europeiska städer när det gäller former för invånardialog. På senare tid har Staden och Polisen även tagit del av hur Manchester Stad arbetar med dessa frågor. Aktivitetspian Stärka formell och informell social kontroll Parterna är överens om ett långsiktigt åtagande för att förstärka det lokala trygghets- och brottsförebyggande arbetet. Det ska bygga på samsyn, gemensamt förhållningssätt, samordning och struktur, och förutsätter en aktiv process med stöd från ledning på såväl kommuncentral som lokal nivå.

9 7(9) 1 ett första steg förstärker Polisområde Storgöteborg sina resurser i Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Frölunda/Tynnered samt Lärjedalen (Hammarkullen/Hjällbo) med en grupp om fyra till sex poliser för respektive område. Målsättningen är att fler områden ska omfattas på sikt. På motsvarande sätt kommer Göteborgs Stad genom stadsdelsförvaltningarna att avsätta särskilda personalresurser för det gemensamma arbetet. Lokala mål, syfte, inriktning och genomförande svarar stadsdelsförvaltningarna och områdespoliserna för i samarbete med lokala aktörer såsom: andra statliga myndigheter, bostadsföretag, hälso- och sjukvård, lokala företag, ideella föreningar och boende. De strategiska stadsdelsplanerna eller motsvarande, samt denna överenskommelse är utgångs punkt för det lokala arbetets konkretisering. En gemensam modell ska tas fram i arbetet med invånardialog, och som utgår ifrån verksamheternas gjorda erfarenheter och beprövade metoder. Andra europeiska städers erfarenheter, bl.a. Manchester, kan ge idéer till det fortsatta arbetet och får vidare värderas av de lokala samverkande aktörerna. Parterna har som målsättning beträffande inriktning och bemanning att de lokala förutsättningarna ska vara klara i de fem första områdena senast under Metod- och kompetensutveckling ingår som självklara inslag, och är viktiga delar för att skapa samsyn i utformandet av den gemensamma områdessatsningen. Parterna ska även genomföra aktiviteter för ett kontinuerligt informations- och kunskaps utbyte över staden. Göteborgs stad genom stadskansliet åtar sig att i samverkan med berörda verksamheter samordna sådana insatser. 2. Stärkt samarbete i samhällsplaneringen Trygghets- och brottsförebyggande perspektiv i samhällsplaneringen behöver förbättras. Ett närmare samarbete mellan Göteborgs stad genom stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, fastighetskontoret, park- och naturförvaltningen, stadsdelsförvaltningar och Polisen ska utvecklas uppdraget som samordnas av social resursförvaltning är ett stöd och en process i det arbetet. Genom områdessatsningen och ett utvecklat samarbete med stadsdelsförvaltningarna ska polisens roll i samhällsplaneringen förstärkas. 3. Minska brottsbenägenheten Flera studier har visat på samband mellan ungas brottsbenägenhet, sårbara familjemiljöer och bristande skolgång. Tidiga insatser är därför avgörande för att förhindra att unga människor dras in i brottslighet. Ett närmare samarbete mellan grundskolornas samt gymnasieskolornas ledning och polisen är ytterst angeläget och ska utvecklas. Strategier för att minska våldsbrotten är ett av flera angelägna samarbetsområden. Vidare ska samarbetet mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) fortsätta och utvecklas gemensamt. Här kan behovet av bl.a. gemensam struktur för SSPF-samarbetet i staden som helhet övervägas.

10 8(9) 4. Gemensamt analysarbete och kunskapsuppbyggnad Gemensam kunskapsuppbyggnad är ett arbete som behöver ske fortlöpande och som innebär att ta del av och omhänderta forsknings- och utvärderingsresultat, säkerställa data och ta fram indikatorer för uppföljning av måluppfyllelse. Parterna ska påbörja ett gemensamt analys- och inventeringsarbete med syfte att kvalitets säkra statistik och andra relevanta data samt aktuell forskning, i första hand som underlag för att konkretisera arbetet på lokal nivå. Det är även ett stöd för analys och uppföljning på kommunnivå. Några exempel på aktuella källor är: Polisens statistisk beträffande brottsutvecklingen Aktuella data från SCB och BRÅ Nationella trygghetsundersökningen (NTU) Förvaltnings AB Framtidens trygghetsmätningar Göteborgs stads stadsmiljöenkät Rapport om boendesegregationens utveckling i Göteborg och regionen Polisområde Storgöteborg åtar sig att fortlöpande lämna underlag när det gäller utvecklingen för samtliga brottsområden för såväl stadsdelar/bostadsområden som Göteborg totalt. Det ger samtidigt underlag till uppföljning av det lokala utvecklingsavtalet. För att följa utvecklingen över tid behöver kontinuerliga och lokala trygghetsmätningar genomföras. Som komplement till befintliga verksamhetsspecifika mätningar önskar parterna senast under 2011 genomföra en uppföljning av Medborgarundersökningen 2003, som SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomfört för Göteborgs Stad. 1 arbetet ingår även att ta fram förslag på gemensamma indikatorer för att följa upp det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet enligt denna överenskommelse. Göteborgs Stad genom stadskansliet åtar sig att samordna arbetet enligt denna punkt i samverkan med Polisområde Storgöteborg, samt med berörda kommunala verksamheter och andra myndigheter. 5. Inventera fortsatta utvecklingsbehov Ett fortsatt gemensamt arbete ska ske under innevarande år med syftet att ytterligare inventera viktiga samverkansfrågor och utvecklingsbehov. Det genomförs med deltagande från berörda verksamheter inom parternas respektive organisation. Målet är att ta fram kompletterande underlag inför uppföljning och revidering av denna överenskommelse under Exempel på frågeområden är: informations- och kommunikationsfrågor, samverkan mot alkohol och droger i trafiken, SMADIT, utveckling av verksamhet för brottsutsatta11, Kvinnofridsarbete, samarbete mellan restaurangnäring, kommunen och polisen, RUS, samt förebyggande arbete mot klotter. lo Andersson R, Brama Å, Hogdahi J, Fattiga och rika segregerad stad, 2009 Il Göteborgs stad utreder för närvarande hur verksamheten för brottsutsatta kan utvecklas. Utredningens resultat presenteras under varen 2010.

11 9(9) Samverkan Roll- och ansvarsfördelning inom ramen för denna överenskommelse följer parternas ordinarie styr- och ledningsprocesser. Dessutom finns flera samarbetsforum på såväl kommuncentral som lokal nivå. För överenskommelsens genomförande kan särskilt nämnas: Partnerskap för lokalt utvecklingsavtal Rådet för Tryggare Mänskligare Göteborg Styrgrupp för Kunskapscenter mot organiserad brottslighet Central styrgrupp för Ung och Trygg Lokala brottsförebyggande råd och/eller andra relevanta lokala styrgrupper Uppföljning och utvärdering Uppföljning av målen i denna överenskommelse sker dels, inom ramen för parternas ordinarie uppföljningssystem dels, enligt särskilda åtaganden i anslutning till lokalt utvecklingsavtal samt de krav som följer av beviljande medel ur EU s fonder och program. De indikatorer som parterna avser att ta fram under 2010 ska ligga till grund för uppföljning av målen i denna överenskommelse. För kvalitetssäkring av områdessatsningen ser parterna behov av extern utvärdering, och avser gemensamt undersöka möjligheten till att genomföra sådana insatser. Partnerskapet för lokala utvecklingsavtal ansvarar, utifrån sina respektive uppdrag och gemensamt, samt i dialog med andra berörda verksamheter, för att aktivitetsplanen genomförs. Partnerskapet utser inom sig en arbetsgrupp med uppgiften att följa och stödja arbetet, samt svara för fortlöpande återrapportering till partnerskapet. Till arbetsgruppen kan andra berörda verksamheter, än dem som permanent ingår i partnerskapet, adjungeras. Resurser Parterna säkerställer finansiering för genomförande av de aktiviteter som anges i denna överenskommelse. Det innebär att: Resurser för genomförande av fördjupat och förstärkt lokalt trygghets- och brottsförebyggande arbete svarar Göteborgs Stad genom stadsdelsförvaltningarna och Förvaltnings AB Framtidens bostadsbolag för, samt Polisområde Storgöteborg Resurser för samverkan skola, socialtjänst, polis, fritid svarar Göteborgs Stad genom stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen för, samt Polisområde Storgöteborg Resurser för gemensamt analysarbete, kunskapsuppbyggnad och utvärdering svarar Göteborgs Stad genom stadskansliet, Förvaltnings AB Framtiden m.fl. berörda verksamheter för, samt Polisområde Storgötehorg. Göteborgs Stad genom stadskansliet och Polisområde Storgöteborg bidrar till Medborgarundersökningens finansiering, Genomförande förutsätter ytterligare medfinansiering vilket undersöks gemensamt av parterna. 1 valda delar och där parterna finner det lämpligt kan även stöd genom EU s strukturfonder övervägas.

12