LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN

Transkript

1 LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN DEL 2 MILJÖMÅL MILJÖKVALITETSNORMER MÅLUPPFYLLELSE Miljömålen: Frisk luft Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning (delar av) God bebyggd miljö (delar av) 2004:1 MILJÖKONTORET, AVESTA KOMMUN

2 1 FÖRORD Detta är del 2 i en sammanställning bestående av tre deldokument som alla behandlar utomhusluftens kvalitet och utsläppssituationen i Avesta kommun. Materialet är avsett att fungera som ett underlag för kommunens översiktsplanering och övrigt planarbete, såsom energiplan och agenda 21-plan. Sammanställningen är också en del i kommunens ansvar, enligt Miljöbalken, att efter analys av miljötillståndet och identifiering av hälso- och miljöproblem i kommunen, genom åtgärder ta sitt lokala ansvar för att bidra till att de nationella och regionala miljömålen ska kunna uppfyllas. I denna del (del 2), som är ett måldokument, redovisas nationella och regionala miljömål samt miljökvalitetsnormer för luft, där en jämförelse görs utifrån hur dessa uppfylls i Avesta kommun. Utgångspunkten har varit att de nationella och regionala miljömålen även ska gälla för Avesta kommun och att kommunen i detta läge inte behöver skapa några egna lokala miljömål inom området luft. De andra två deldokumenten utgörs av en faktasammanställning och tillståndsbeskrivning av luften (del 1) samt en åtgärdsdel (del 3) med förslag på olika åtgärder för att minska luftutsläppen och förbättra luftkvalitén i kommunen. Sammanställningen har tagits fram av Miljö- och Byggstyrelsen, Miljökontoret, på uppdrag av Kommunfullmäktige. Huvudansvariga för utformningen av denna skrift har varit Peter Klintberg, Leif Markfjärd och Yvonne Eklund.

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida SAMMANFATTNING 3 HUR KLARAR AVESTA KOMMUN MILJÖMÅLEN OCH MILJÖKVALITETSNORMERNA FÖR LUFT? 6 1. Svaveldioxid 6 2. Kvävedioxid och kväveoxider 7 3. Ozon 9 4. Flyktiga kolväteföreningar (VOC) 9 5. Bensen 9 6. Koldioxid och andra växthusgaser Kolmonoxid Partiklar (PM10) Bly Nickel 12 BILAGA 1 Miljökvalitetsnormer för luft 13 BILAGA 2 Miljömål för luftkvalité och utsläpp till luft 14

4 3 SAMMANFATTNING Syftet med denna sammanställning var att försöka klargöra hur pass god kvalitet utomhusluften i Avesta kommun håller. Utgångspunkten har varit att, utifrån befintliga mätningar och beräkningar av olika luftföroreningar (vilka sammanställts i grunddokumentet, del 1 i denna luftutredning), bedöma om gällande och kommande miljökvalitetsnormer och miljömål efterlevs/kommer att uppnås. Som redan nämnts i grunddokumentet är det lokala provtagningsunderlaget i många avseenden för begränsat för att bedömningar av luftsituationen ska kunna göras med någorlunda stor träffsäkerhet. I dessa fall har i stället den allmänna regionala eller nationella luftsituationen använts som underlag i bedömningen om miljökvalitetsnormer och miljömål kommer att klaras. Det är i dessa fall viktigt att komma ihåg att lokala avvikelser kan förekomma. De lokala luftprovtagningarna har dessutom några år på nacken, varför luftsituationen i dag i vissa avseenden kan vara en helt annan. Den sammantagna bedömningen av luftsituationen i kommunen är, med förbehåll för ovan nämnda osäkerhetsfaktorer, att föroreningshalterna över lag är relativt låga. De flesta av miljökvalitetsnormerna och miljömålen kommer därför med största sannolikhet att klaras. För vissa föroreningar kommer det dock troligen att krävas en del åtgärder för att miljömålen ska uppnås. I vissa fall är det osannolikt att miljömålen kan uppnås enbart genom lokala åtgärder. Det krävs då nationella eller t.o.m. internationella insatser. De luftföroreningar som är bäst kartlagda i kommunen är svaveldioxid och kvävedioxid. Här ser läget ganska ljust ut. Halterna minskade kraftigt under 80- och 90-talet, liksom i övriga delar av landet. Miljökvalitetsnormerna ser ut att klaras med god marginal, möjligen med undantag för Bergsnäsområdet och Kyrkogatan, där ett visst frågetecken finns angående kvävedioxidsituationen. Angående det marknära ozonet är det huvudsakligen utvecklingen av utsläppssituationen i övriga Europa de närmaste åren som kommer att avgöra om det svenska delmålet till 2010 kommer att uppnås eller ej. Utsläppen av flyktiga kolväteföreningar (VOC) är ofullständigt kända såväl nationellt som lokalt. Trots osäkerheten bedöms det som troligt att delmålet till 2010 klaras nationellt. Bättre lokal utsläppsstatistik och fler mätningar krävs för att kunna följa upp att miljömål och lågrisknivåer för olika organiska ämnen klaras i Avesta. Den kommande miljökvalitetsnormen för bensen verkar i Avesta klaras redan i dag. Däremot ser det ut att krävas krafttag för att klara lågrisknivån och generationsmålet för bensenhalter. Biltrafik och vedeldning är nationellt, och troligen även lokalt, de största källorna till bensenutsläpp. Utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser minskade kraftigt i Sverige under 80-talet, men ökar nu sakta igen p.g.a. trafiken. Klimatfrågan är kanske den miljöfråga som ställer störst krav på förändring. Eftersom det är ett i högsta grad globalt problem krävs att hela värden medverkar, i synnerhet i-länderna. Utsläppsstatistiken på kommunnivå är bristfällig Man kan dock konstatera att industrin i Avesta släpper ut mycket stora mängder koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. Det blir svårt att nå miljömålet för koldioxid utan radikala insatser. Kolmonoxidutsläppen har minskat kraftigt i hela landet och utgör inte längre något hälsoproblem. År 2004 träder en miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10) i kraft. En kartläggning som gjordes i landet 2002 visade att normen överskreds längs många gator i tätorter och längs hårt trafikerade infartsleder. Det finns i dagsläget endast en undersökning gjord av PM10-halter i Avesta kommun.

5 4 Undersökningen visar att det finns risk för att miljökvalitetsnormen kommer att överskridas i omgivningen till Bergsnäs/Södra verken. Vad gäller metallhalter finns i dagsläget bara en miljökvalitetsnorm för bly, vilken anses klaras i hela landet. För lufthalter av metallerna arsenik, kadmium och nickel kan ev. s.k. målvärden komma att tas fram. Utifrån en nickelhaltsmätning intill järnverket verkar det bli svårt att uppfylla det föreslagna målvärdet för nickel.

6 5 HUR KLARAR AVESTA MILJÖKVALITETSNORMERNA OCH MILJÖMÅLEN FÖR LUFT? För att kunna redovisa utfallet för gällande nationella miljökvalitetsnormer och miljömål och koppla detta till Avesta kommun krävs tillgång till en rad mätningar, beräkningar och utsläppsdata. Detta underlag finns inte i Avesta, varför denna redovisning till stor del blir ett antagande. Mycket av redovisningen bygger på uppgifter från Länsstyrelsens regionala miljömålsarbete eller från nationella redovisningar på Bristen på kunskap gör att bedömningarna i många fall är mycket osäkra och därför bara skall betraktas just som bedömningar, inte som fakta. En miljökvalitetsnorm är en föreskrift beslutad av regeringen om en viss lägsta miljökvalitet, i detta fall för luft, som ska gälla för ett visst område. Miljökvalitetsnormerna ska ses som komplement till miljökvalitetsmålen med syfte att komma till rätta med faktiska eller framtida miljöproblem. Avesta kommun har en skyldighet att kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls i kommunen. Gränsvärden för luftkvalitet har sedan 1990 funnits för kvävedioxid, svaveldioxid och sot. I dag finns, i Miljöbalkens förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, gränsvärden för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen och partiklar, PM10. Dessa gränsvärden redovisas i bilaga 1. Vissa av gränsvärdena gäller redan i dag, medan andra träder i kraft först om flera år. Förslag finns även på att införa miljökvalitetsnormer för mindre partiklar (PM2,5) samt nickel. De nationella och regionala miljökvalitetsmålen för luft redovisas i bilaga 2. Utgångspunkten i detta dokument har varit att dessa mål även ska gälla även för Avesta, och att det i detta lägen inte behöver tas fram några egna lokala miljömål. I nedanstående faktaruta förklaras innebörden av de symboler som i detta kapitel används för att redovisa situationen i kommunen vad gäller uppfyllande av miljökvalitetsnormer och miljömål. Så här redovisas utfallet: Den leende gubben visar Aj då! Det ser inte så bra ut! Här råder ovisshet. att Avestas miljö är bra. Än är det långt kvar till målen. Fler mätningar/fakta krävs Här måste vi fortsätta jobba! för att klargöra läget!

7 6 1. Svaveldioxid 1.1 Miljökvalitetsnormer kommunens tätorter Inom Avesta kommun har svaveldioxidhalter bara mätts i huvudtätorten (Avesta tätort). Utfallet redovisas nedan. Avesta tätort Halterna av svaveldioxid ligger i Sverige generellt långt under miljökvalitetsnormerna för hälsa (dygnsmedelvärden och timmedelvärden). Dygnsmedelvärden för svaveldioxid mättes i Avesta tätort senast Det högsta uppmätta dygnsmedelvärdet var 19 µg/m 3, dvs. ca 5 ggr lägre än gränsvärdet. Vinterhalvårsmedelvärdena för svaveldioxid (för vilka gränsvärde i dag saknas) låg i Avesta tätort under 90-talet (åtminstone till 1997) under genomsnittet för Sveriges tätorter. Halterna låg hela 50 ggr lägre än det gränsvärde som gällde fram till Det förefaller som om miljökvalitetsnormerna uppnås utan problem i Avesta tätort. 1.2 Miljökvalitetsnormer utanför tätorterna Vad gäller miljökvalitetsnormen utanför tätorter (20 µg/m 3, som årsmedelvärde) finns för lite mätningar för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. De mätningar som gjorts är alla månadsmätningar, från Gavelmossen, Jularbo och Högsberget. Månadsmedelvärdena visar på mycket låga svavelhalter. Endast två månadsmedelvärden (från Högsberget), ligger över 1 µg/m 3, men även dessa ligger långt under gränsvärdet för årsmedelhalter. Det förefaller som om miljökvalitetsmålen uppnås utan problem i Avesta tätort. 1.3 Miljömål Enligt Länsstyrelsens rapport Miljön i Dalarna, 1998, har det tidigare nationella etappmålet för utsläpp av SO 2 (80 % minskning ) uppnåtts. Utsläppen i länet minskade med 90 % mellan 1980 och Ca 75 % av utsläppen av SO 2 kommer dock från värmeverk och industriprocesser och denna post kan fortfarande åtgärdas. Det är ovisst hur utsläppssituationen i Avesta kommun förändrats sedan Svavelhalterna i luften har dock minskat kraftigt sedan 80- talet i kommunen. Frisk luft Vad gäller delmålet för halter (5 µg/m 3 som årsmedelvärde), som skall uppnås år 2005, kan man konstatera att Avesta tätort redan i början av 90-talet låg långt under detta värde (ca 2 µg/m 3 ). Om trenden inte har vänt kraftigt uppåt sedan 1997 (då senaste mätningarna gjordes) borde Avesta klara delmålet med god marginal. Bara naturlig försurning Huruvida det nya delmålet för utsläppsmängder (10 % minskning av utsläppen mellan 1999 och 2010) kommer att uppnås eller ej är svårt att sia om. Uppgifter om utsläppsnivåerna 1999 har ännu inte sammanställts.

8 Det får antas att delmålet för Frisk luft redan är uppnått i Avestal. Huruvida delmålet för Bara naturlig försurning kommer att uppnås eller ej beror främst på utvecklingen inom industrin. 7 2 Kvävedioxid och kväveoxider 2.1 Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid (NO 2 ) kommunens tätorter Enligt uppgifter på miljömålsportalen torde ingen svensk tätort ha kvävedioxidhalter som överskrider miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) som träder i kraft Flera kommuner överskrider dock fortfarande miljökvalitetsnormerna för korttidsexponering (timmedelvärde och dygnsmedelvärde). Avesta tätort - Köpmangatan I centrala Avesta (Köpmangatan) klarades gränsvärdet för årsmedelvärde med god marginal under perioden Det högsta månadsmedelvärde (gränsvärde saknas) som uppmätts för NO 2 under samma period var ca 25 μg/m 3 (mars 1987). Vid senaste mätsäsongen ( ) var halvårsmedelvärdet ca 10 µg/m 3. På vissa platser inom Avesta tätort kan dock högre värden förekomma (se rubrik Avesta tätort Kyrkogatan nedan). Gränsvärdet för dygnshalter verkar också klaras utan problem i Avesta tätort. Den dygnsvisa 98- percentilen (högsta värdet efter att de 7 högsta uppmätta dygnsvärdena tagits bort) låg under vinterhalvåret på 21 µg/m 3 (gränsvärdet är 60 µg/m 3 ). Vad gäller timmedelvärden, har inga mätningar utförts. IVL har dock, utifrån URBAN-mätningarna extrapolerat fram ungefärliga timvisa 98-percentiler av NO 2 för centrala Avesta (IVL, 1999). Den timvisa 98-percentilen av NO 2 för sista mätsäsongen, beräknas till 34 μg/m 3 (gränsvärdet är 90 µg/m 3 ). För år 2002 uppskattas värdet till 31,5 μg/m 3. Det får antas att miljökvalitetsnormen kommer att klaras i centrala Avesta. Avesta tätort Kyrkogatan Luftmätningarna vid Kyrkogatan är inte alls så omfattande som vid huvudmätpunkten (Köpmangatan) i Avesta tätort. Tre månadsmätningar gjordes dock I januari uppmättes då en anmärkningsvärt hög månadsmedelhalt (44 μg/m 3 ). Beräkningar av lufthalter i Avesta tätort, gjorda samma år, visade också att just området kring Kyrgogatan (strax söder om brofästet) hade de högsta NO 2 -halterna. Det kan inte helt uteslutas att miljökvalitetsnormen kommer att överskridas i området kring Kyrkogatan. Färskare mätningar behövs för att klargöra läget i dag. Bergsnäs I Bergsnäsområdet har lufthalter av kvävedioxid mätts på några olika platser och på olika sätt (dygns-, vecko- resp. månadsmätningar) under åren 1992, 1995 och Provtagningens omfattning är något för liten för säkra slutsatser. Månadsprovtagningar 1992 visade på anmärkningsvärt höga kvävehalter i Bergsnäsområdet. Vid Bergsnäs färdshus uppmättes i marsmätningen en månadsmedelhalt på 47 μg/m 3, dvs. över gränsvärdet för årsmedelhalten (40 μg/m 3 ) gjordes några veckomätningar vid Bergsnässkolan, som visade på lägre halter än månadsmätningarna Mätningarna gjordes dock denna gång tidigare på vintern.

9 8 Dygnsmätningar gjordes i feb.-mars 1997 under fyra dagar vid Bergsnäs skola. Värdena varierade kraftigt. Maxdygnsvärdet var 17,6 μg/m 3, alltså klart under dygnsgränsvärdet (60 μg/m 3 ). Det kan inte helt uteslutas att miljökvalitetsnormen kommer att överskridas i Bergsnäs. Färskare mätningar behövs för att klargöra läget i dag. Fors De få mätningar som gjorts i Fors (tre dygnsmätningar 1997) tyder på låga kvävehalter. Högsta dygnshalten som uppmättes var 9,5 μg/m 3. Det får antas att miljökvalitetsnormen kommer att klaras i Fors. 2.2 Miljökvalitetsnormer för kväveoxider (NO X ) utanför tätorterna Från år 2006 får årsmedelhalten av kväveoxider utanför tätort inte överskrida 30 μg/m 3. Några kväveoxidmätningar har inte gjorts i Avesta kommun. Kvävedioxidmätningar har däremot gjorts, även utanför tätorterna. Vid Jularbo, Gavelmossen och Högsberget gjordes kvävedioxidmätningar mellan 1990 och Dessa visade på genomgående ganska låga halter. Månadsmedelvärdena varierade mellan 1 och 6 μg/m 3. Årsmedelhalten vid de regionala referensstationerna Finnbo och Karsbo låg under 90-talet runt 2 μg/m 3. Kväveoxidhalterna måste naturligtvis vara högre. Hur mycket högre är dock svårt att veta. Utifrån de låga kvävedioxidhalterna bör dock även kväveoxidhalterna vara relativt låga. Miljökvalitetsnormen för kväveoxidhalter utanför tätorter kommer troligen att klaras i kommunen. Bristen på mätningar gör dock att viss osäkerhet råder. 2.3 Miljömål Frisk luft Biltrafiken är den viktigaste källan till kvävedioxid i tätortsluft. Tack vare bättre avgasrening för bilar har halterna i svenska tätorter minskat med omkring 40 % under de senaste 15 åren. Den genomsnittliga halten ligger redan idag strax under delmålet 20 μg/m 3 luft, som ska vara uppnått år I Avesta tätort låg NO 2 -halten i slutet av 90-talet runt 10 μg/m 3. Bara naturlig försurning Till år 2010 ska utsläppen av kväveoxider ha minskat med minst 40 % från 1999 års nivå. Mer än 70 % av utsläppen av NOx i länet kommer från mobila källor som inte kan åtgärdas genom regionala eller lokala utsläppskrav och kontrollprogram. För kraftfulla resultat vad gäller NOxutsläppen i länet och i Avesta kommun, krävs att fordonsparken förnyas och att krav införs även för arbetsmaskiner och arbetsredskap, både vad avser avgasrening och energiförbrukning. Dessutom krävs åtgärder genom effektivare energianvändning. Lokala utsläppsdata för år 1999 har ännu inte sammanställts. Förutsatt att inte halterna ökat sedan 1997 bör delmålet för Frisk luft klaras i Avesta. För att uppnå delmålet för Bara naturlig försurning kommer krafttag att behövas.

10 9 3 Ozon Miljömål Problemet med marknära ozon i Sverige beror huvudsakligen på utsläpp av kväveoxider och VOC inom trafik- och energisektorn. De höga ozonhalterna beror till 90 % på utsläpp i övriga Europa. Medelvärdet i Sverige ligger konstant under delmålet till år 2010 (120 µg/m 3 som åtta timmars medelvärde), men episoder med halter över 120 µg/m 3 är vanliga i hela landet, både på landsbygden och i tätorter. I Avesta kommun har ozonmätningar (månadsmätningar) bara gjorts under ett och ett halvt år i centrala Avesta och i Jularbo. Under denna period uppmättes ett sommarhalvårsmedelvärde som låg en bra bit över generationsmålet (50 µg/m 3 ). De troligen minskade utsläppen av kväveoxider och VOC i Europa gör att det finns förutsättningar för att halterna av marknära ozon minskar i Sverige fram till Det är dock oklart om delmålet till år 2010 kan uppnås. Avesta kan bidra till minskningen av marknära ozon genom att minska utsläppen av ozonbildande ämnen. Det finns risk för att målet inte kommer att uppnås. 4 Flyktiga kolväteföreningar (VOC) Miljömål Utsläppen av flyktiga kolväteföreningar (VOC), exklusive metan, är svåra att beräkna och därför ofullständigt kända i Sverige och i Avesta. De sammanställningar som hittills gjorts i Sverige tyder på att utsläppen har minskat under det gångna decenniet. Beslutade och kommande åtgärder i Sverige för såväl trafiksektorn som vedeldning, lösningsmedel och industriella processer beräknas minska utsläppen av VOC väsentligt. Trots osäkerhet om den verkliga utsläppsnivån är det troligt att delmålet kan uppnås. En miljökvalitetsnorm finns framtagen för bensen (se kap. 5). För bensen, bensapyren, eten och formaldehyd finns miljökvalitetsmål. Av dessa är det bara bensen som mätts i kommunen (kap. 5). Det är svårt att säga om utsläppsmålet för VOC kommer att uppnås för Avestas del, då utsläppshistoriken är dåligt känd. För att kunna svara på om målen för halter av enskilda flyktiga organiska ämnen kommer att uppnås krävs mätningar. 5 Bensen Miljökvalitetsnormer Den nya svenska miljökvalitetsnormen, som börjar gälla 2010, på 5 µg/m 3 uppfylls troligen i nästan alla svenska tätorter.

11 10 Vid de mätningar som skett i Avesta (se nedan under miljömål) är tendensen att kommande miljökvalitetsnorm klaras redan nu. Det får antas att miljökvalitetsnormen uppnås för Avestas del. Miljömål Biltrafiken är den viktigaste källan till bensen i tätortsluft. Även utsläpp från vedeldning kan ge stora bidrag på många ställen i kommunen. Katalytisk avgasrening för bilar och minskad bensenhalt i bensin är de främsta orsakerna till att bensenhalten i luften sjunkit och förmodligen kommer att fortsätta att sjunka under kommande år. Det är få orter som har halter som klarar det svenska generationsmålet för bensen på 1,0 µg/m 3 och lågrisknivån 1,3 µg/m 3. I Avesta har ett fåtal mätningar skett. Dessa indikerar på samma sätt som i resten av Sverige att nämnda mål ej kommer att klaras. I centrala Avesta uppmättes under 1996/97 halvårsmedelvärdet 2,3 µg/m 3, i Bergsnäs 1,8 µg/m 3, i Fors 1,7 µg/m 3 och i Horndal 3,37 µg/m 3. Det får antas att miljömålen ej uppnås för Avestas del. 6 Koldioxid och andra växthusgaser Miljömål Statistik från 1990 till 2001 visar att utsläppen i Sverige minskat med 3 % under perioden. Minskningen har bl.a. skett inom bostads- och servicesektorn beroende på övergång från olja till fjärrvärme, el och biobränslen. Även utsläppen från jordbruk och avfallsdeponier minskar. Under samma period har dock utsläppen från industrin och transportsektorn ökat. Från transportsektorn dominerar utsläppen från vägtransporter. De tunga godstransporterna på väg står för en stor del av utsläppsökningen. Den senaste utsläppsprognosen, från Sveriges tredje nationalrapport om klimatförändringar 2001, pekar mot att utsläppen år 2010 i stort sett hamnar på samma nivå som 1990 för att därefter öka. Ytterligare åtgärder kan med andra ord komma att krävas för att utsläppen i Sverige ska minska i enlighet med delmålet. Bedömningen blir också att åtgärder krävs i Avesta kommun även om man lokalt kommer att få svårt att påverka utsläppen. Enligt utsläppsprognosen är det främst ekonomiska styrmedel, som energi- och koldioxidskatter och elcertifikat, som kan minska utsläppen i Sverige i fortsättningen. Även förändringar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik bedöms leda till minskade utsläpp av växthusgaser. Andra viktiga områden är nya regler inom avfallshanteringen och utvecklingen av bränsleförbrukningen hos personbilar. Det är fortsatt ökade utsläpp från transportsektorn (främst godstransport på väg) och från industrin som medför att utsläppen totalt sett inte minskar i prognosen. Det får antas att miljömålen ej uppnås för Avestas del.

12 11 7 Kolmonoxid Miljökvalitetsnormer Kolmonoxid, eller koloxid, bildas vid ofullständig förbränning och kommer i stadsmiljö huvudsakligen från bilavgaser. Utomhus skulle koloxid därför kunna vara ett problem vid t.ex. starkt trafikerade och dåligt ventilerade gator. Koloxidhalten är dock numera låg efter kraftigt minskade utsläpp. Mätunderlaget under de senaste åren är därför bristfälligt i landet. Miljökvalitetsnormen för koloxid träder i kraft år 2005 och är satt till 10 mg/m 3 som dygnsmedelvärde. Koloxidhalterna ligger redan idag långt under den föreslagna normen och bedöms därför inte vara ett hälsoproblem längre. Miljökvalitetsnormen för kolmonoxid bedöms klaras i hela landet redan i dag. 8 Partiklar (PM10) Miljökvalitetsnormer Efter 2004 får inte partikelhalten (PM10) i luft överskrida 50 µg/m³ som dygnsmedelvärde eller 40 µg/m³ som årsmedelvärde. Enligt en nationell kartläggning av PM10-halter som gjordes år 2002 överskrids normen längs många gator i tätorter och längs hårt trafikerade infartsleder. De flesta överskridanden av miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärden i gaturum inträffar under mars och april. Det finns i dagsläget endast en undersökning gjord av PM10-halter i Avesta kommun. Undersökningen omfattade mätning av dygnshalter under sju månader i två mätpunkter i omgivningen till Södra verken (Avesta Jernverk). Vid den ena mätpunkten, vid Hans Persson Bil, uppmättes under 6 dygn PM10-halter över miljökvalitetsnormen (som får överskridas 35 dygn på ett år). Vägverket har gjort beräkningar (uppskattningar) av PM10-halter längs det statliga vägnätet för år 2005, då miljökvalitetsnormen träder i kraft. Enligt dessa beräkningar bör gränsvärdena för PM10 klaras med god marginal längs vägarna i Avesta kommun. Halter av PM2,5, för vilka en miljökvalitetsnorm är på förslag, har hittills inte mätts i kommunen. Det finns risk för att miljökvalitetsnormen kommer att överskridas på vissa platser i kommunen. Miljömål Generationsmålet för PM10 är 30 µg/m³ som dygnsmedelvärde. De ovan nämnda partikelmätningarna kring Jernverket visade på halter över denna nivå under flera dygn vid de båda mätplatserna. Partikelutsläppen måste minska för att generationsmålet ska uppnås.

13 12 9 Bly Miljökvalitetsnormer Blyhalten i utomhusluft får inte överskrida 0,5 µg/m³. Dagens blyhalter i utomhusluft anses inte längre utgöra något problem i landet. Miljökvalitetsnormen överskrids inte. Några mätningar av lufthalter har inte gjorts i Avesta. Då det inte finns några kända större utsläppskällor för bly till luft i kommunen görs här bedömningen att det inte heller är nödvändigt med några sådana mätningar. Det får antas att miljökvalitetsnormen kommer att klaras utan problem i Avesta, liksom i övriga landet. 10 Nickel För metallerna nickel, krom och arsenik saknas nationella miljömål och miljökvalitetsnormer. Däremot finns ett förslag till EU-direktiv (dotterdirektiv) som behandlar dessa metaller. Där föreslås att s.k. målvärden för dessa metaller ska tas fram. För nickel har halten 20 ng/m 3 (årsmedelvärde) föreslagits som målvärde. Det är oklart vilken status de s.k. målvärdena kommer att få, men till skillnad från miljökvalitetsnormerna så kommer det inte att finnas några lagkrav på att uppfylla målvärdena. Mätningar av nickelhalter i omgivningen till Avesta Jernverk vintern visar att det föreslagna målvärdet med stor sannolikhet överskrids i dagsläget. Mätningar av metallhalter i mossa i omgivningen till Avesta Jernverk visar att bl.a. nickelhalten ökat kraftigt under perioden

14 13 BILAGA 1 MILJÖKVALITETSNORMER FÖR UTOMHUSLUFT Luftförorening Gränsvärde (µg/m 3 ) Medelvärdestid Kvävedioxid i tätorter 90 timme (får överskridas 175 h/år, aldrig över 200 µg/m 3 ) 60 dygn (får överskridas 7 dygn/år) 40 år Kväveoxider utanför tätorter* 30 år Svaveldioxid i tätorter 200 timme (får överskridas 175 h/år, max. 24 h över 350 µg/m 3 ) 100 dygn (får överskridas 7 d/år, max 3 d över 125 µg/m 3 ) Svaveldioxid utanför tätorter* 20 vinter/år Kolmonoxid 10 mg/m 3 dygn Bly 0,5 år Bensen 5 år Partiklar (PM10) 50 dygn (får överskridas 35 dygn/år) 40 år * Områden där det är minst 20 kilometer till närmaste storstad** eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg. ** storstad: område med en befolkningskoncentration med mer än invånare eller, om befolkningskoncentrationen är högst invånare, område med en sådan befolkningstäthet per kvadratkilometer att det är motiverat att utvärdera och säkerställa luftkvaliteten. Värdena för kvävedioxid och kväveoxider får inte överskridas från år 2006, värdena för kolmonoxid och partiklar inte från 2005 och värdena för bensen inte från Värdena för svaveldioxid och bly gäller redan i dag.

15 14 BILAGA 2 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL FÖR LUFTKVALITÉ OCH UTSLÄPP TILL LUFT Nedan redovisas nationella och regionala miljömål för luft. Utgångspunkten i detta dokument har varit att de nationella och regionala miljömålen även ska gälla för Avesta kommun. Redovisningen av miljömålen sker här i tre steg: 1. Miljökvalitetsmål 2. Preciseringar av miljökvalitetsmål 3. Delmål 1. Miljökvalitetsmål Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Frisk luft: Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären skall, i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Bara naturlig försurning* De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. God Bebyggd miljö* Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas så att en långsiktigt god hushållning med resurser främjas. *För miljömålen Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö behandlas i detta dokument bara de delmål som berör utsläpp till luft. 2 Preciseringar av miljökvalitetsmålen För att ytterligare beskriva miljökvalitetsmålen finns preciseringar av dessa på nationell och regional nivå. För Avestas del görs bedömningen att de nationella och regionala preciseringarna bör kunna gälla även för Avesta lokalt. Inga ytterligare lokala preciseringar har formulerats i detta dokument. De preciseringar som gäller regionalt redovisas under Tillägg för Dalarna.

16 Frisk luft 1. Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma (se tabell): Förorening: Halt som inte bör överstigas Medelvärdetid: (mikrogram per m 3 ): Bensen 1 År Bens(a)pyren 0,0001 År Eten 1 År Formaldehyd 10 Timme Partiklar < 10 mikrometer, PM Dygn 15 År Sot 10 År 20 Dygn Ozon 80 Timme 50 Sommarhalvåret 70 Åtta timmarsmedelvärde 15 Skyddande ozonskikt 1. Sverige verkar för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överstiger naturliga nivåer. 2. Inom loppet av en generation skall användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara avvecklad.. Begränsad klimatpåverkan 1. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten, räknat som koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner tillsammans skall stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige skall internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Tillägg för Dalarna: Den nationella preciseringen innebär en halvering av de svenska utsläppen till år 2050 och att utsläppen då är rättvist fördelade i världen. Ambitionen för Dalarna är att halveringen uppnås tidigare. Miljöbelastningen från energianvändningen i Dalarnas bostäder och lokaler minskar och senast år 2025 sker uppvärmning och varmvattenberedning med endast begränsade inslag av fossila bränslen. Bara naturlig försurning 1. Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska belastningen för mark och vatten. 2. Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produktionsförmågan, arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden bevaras. De preciseringar som inte har med luftföroreningar att göra har här uteslutits. God bebyggd miljö 1. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och främst förnybara energikällor används. De preciseringar som inte har med luftföroreningar att göra har här uteslutits.

17 16 3 DELMÅL För att visa hur man på en generation ska kunna uppnå miljökvalitetsmålen har riksdagen satt upp nationella delmål. Dessa visar t.ex. att ett visst årtal ska vi ha minskat utsläppen med en viss procent. Länsstyrelsen har därefter tagit fram regionala delmål, särskilt anpassade för Dalarna. Dessa delmål antogs i november 2003 och bör tillsvidare kunna gälla även för Avesta som lokala delmål. Delmålen redovisas nedan: Halter och utsläpp av svaveldioxid Halten 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga Dalarnas kommuner år År 2010 ska utsläppen i Dalarna av svaveldioxid till luft ha minskat med minst 10 % jämfört från 1999 års nivå. Halter och utsläpp av kvävedioxid Halterna 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda i Dalarna år År 2010 ska utsläppen i Dalarna av kväveoxider till luft ha minskat med minst 40 % från 1999 års nivå. Halten av marknära ozon Halten marknära ozon ska i Dalarna inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åtta timmars medelvärde år Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC, exklusive metan) i Dalarna ha minskat med ca 40 %. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen År 2010 skall utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i Dalarna till största delen ha upphört. Minskade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser Dalarna ska medverka till det nationella delmålet som lyder: De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % läge än utsläppen år Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner. Målet har utgångspunkt i Sveriges utsläppsprognos i den tredje nationalrapporten till klimatkonvektionen. Det svenska klimatarbetet och nationella målet ska fortlöpande följas upp. Om utsläppstrenden visar sig vara mindre gynnsam än man nu förutser, eller att de åtgärder som vidtas inte ger väntad effekt, kan regeringen föreslå ytterliggare åtgärder och/eller vid behov föreslå omprövning av målet. Härvid ska hänsyn tas till konsekvenserna för svensk industri och dess konkurrenskraft. Kontrollstationer införs år 2004 och år Det nationella målet att minska utsläppen av växthusgaser med minst 4 % ska uppnås utan kompensation för upptag av kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Vid kontrollstationen år 2004 avser regeringen, som komplement, överväga ett mål som innefattar de flexibla mekanismerna. I Dalarna ska dessutom följande sektorsmål gälla: - Användning av fossila bränslen för uppvärmning ska år 2010 vara 20 % lägre än år Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. - Industrins tillförsel av fossila bränslen per förädlingsvärde ska minska och spillvärmeutnyttjandet öka fram till Offentliga aktörer i Dalarna ska verka för att Dalarna blir en föregångare i klimatarbetet.

18 17 Energi Energianvändningen m.m. i byggnader: Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler i Dalarna minskar och är lägre år 2010 än år Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska. Den genomsnittliga användningen av köpt energi per kvadratmeter ska år 2010 vara 10 % lägre än år 2000 och 30 % lägre år Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska år 2010 vara 20 % lägre än år Senast 2025 sker uppvärmning med endast begränsade inslag av fossila bränslen. Fram till 2010 ska användandet av el för uppvärmning minska. Energieffektivisering: Energieffektiviteten i Dalarna ska öka med minst 1 % och helst 2,5 % per år fram till år 2010 genom att: - bostads- och servicesektorns energianvändning per invånare för uppvärmning och el effektiviseras med hjälp av tekniska och andra åtgärder. - transportsektorns energianvändning för godstransporter per förädlingsvärde minskar och för privata och övriga transporter per invånare effektiviseras med hjälp av tekniska och andra åtgärder samt samhällsplanering - industrins energitillförsel per förädlingsvärde minskar genom att spillvärmeutnyttjandet ökar. Förnybar energi och spillvärme: Andelen förnybar energi i Dalarna ska till år 2010 öka från dagens ca 40 % till minst 55 % av den totala energitillförseln med följande inriktning: - vattenkraft från länets befintliga kraftverk 25 % - bioenergi och spillvärme 25 % - biodrivmedel, vindkraft och övriga förnybara energislag minst 5 % Till år 2010 ska i Avesta/Dalarna även: - biobränsle- och spillvärmebaserade fjärr- eller närvärmenät vara utbyggda eller utredda i alla tätorter med mer än 500 invånare. - andelen förnybara fordonsbränslen vara minst 5 % av den totala bränslemängden som används för vägtransporter.