LUNDS KOMMUN, KVALITETSREDOVISNING 2006

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Förskole- och skolverksamheten Supplement till årsredovisning 2006

2

3 LUNDS KOMMUN Utbildningsnämnden Centrala skolkansliet Mars /52 LUNDS KOMMUN, KVALITETSREDOVISNING 2006 Förskole- och skolverksamhet Innehåll: Del 1 Uppföljning av fullmäktigemål i Utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Sammanfattning sid 2 Inledning 6 Fullmäktigemål 8 Kommungemensamma satsningar 34 Del 2 Kvalitetsredovisning för Lunds kommuns förskolor och skolor. Sammanfattning sid 36 Inledning 38 Förutsättningar 41 Måluppfyllelse 45 Kvalitetsområden 51 Analys och åtgärd 51

4 2/52 Del 1; Uppföljning av UPP-mål SAMMANFATTNING MÅL 1 INDIKATION 2 MÅL 1; UTBILDNINGENS SYFTE Verksamheten i förskolan och skolan i Lund ska lägga grunden till ett livslångt lärande, ge goda förutsättningar för delaktighet i samhället och för vidare studier samt stimulera lusten att lära och att inhämta kunskaper. Förskolan och skolan ska utgå från vars och ens förmåga. Barn och elever ska mötas av utmaningar som utvecklar deras intellektuella förmåga, kritiska tänkande, kreativi-tet, hälsa och sociala medvetenhet. Skapande arbete och lek ska vara delar i ett aktivt lärande som är anpassat efter individens förutsättningar och som bidrar till en allsidig utveckling. MÅL 2; ELEVERNAS ARBETSDAG I planeringen av den pedagogiska verksamheten ska grundskolorna bevaka att varje elevs sammanlagda tid för skolarbete inklusive hemarbete, det vill säga elevens arbetsdag, är rimlig. MÅL 3; AKTIVT JÄMSTÄLLDHETSARBETE Förskolor och skolor i Lund ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Jämställdhet ska eftersträvas i alla sammanhang och stereotypa könsroller ska konsekvent motarbetas. All personal ska agera föredömligt i detta avseende. För flickor kan dessa roller leda till en systematisk underordning. MÅL 4; BEHOV OCH ÖNSKEMÅL Verksamheten i förskolan och skolan i Lund ska dimensioneras och utformas efter konstaterade behov och med hänsyn till elever och föräldrar. Pressen på eleverna i dagens skola är alldeles för hög (uttalande av rektor). Föräldrar pressar sina barn hårt. Vissa elever, framförallt flickor, har så höga krav på sig att de många gånger inte vet hur de ska hantera dem (uttalande av rektor). Rektorer uppfattar kärnfrågan om aktivt jämställdhetsarbete som viktig, men är osäkra på hur man ska gå vidare för att skapa ett ännu mer jämställt klimat på skolan. LÄRARBEHÖRIGHET: Så gott som alla lärare i svenska, engelska och matematik i skolår 7-9 är behöriga, men några undervisar i rätt ämne men i fel årskurs. 1 I tabellen nedan redovisas fullmäktigemålen i den ordning de presenteras i UPP, men är här numrerade från Observera att mål 18, Inflytande för samverkanskommuner inte följts upp i denna process. 2 Inom utbildningsområdet har användandet av indikatorer i redovisningssammanhang blivit allt vanligare unders senare år. En indikator utgörs ofta av ett siffervärde eller liknande och stöds av statistiska uppgifter. I detta sammanhang används beteckningen Indikation på indikatorer som inte har formen av siffervärde eller liknande utan istället består av till exempel ett sammanfattande omdöme eller ett påstående.

5 3/52 MÅL 5; PERSONALTÄTHET OCH GRUPPER Verksamhet i förskolor och skolor i Lund ska ha för ändamålet utbildad personal, lämplig personaltäthet och lämplig gruppstorlek. MÅL 6; ENSKILDA FÖRSKOLOR OCH FRISTÅENDE SKOLOR Samverkan mellan Lunds kommun och enskilda förskolor/fristående skolor ska syfta till strategisk planering, pedagogisk utveckling och verksamheter med hög kvalitet. MÅL 7; BIBLIOTEK OCH IKT-MILJÖ För verksamheten i förskolan och skolan i Lund ska finnas välutrustade bibliotek/mediatek och en väl utbyggd IKT-miljö. MÅL 8; ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Alla elever i grundskolan och gymnasieskolan med annat modersmål än svenska ska utveckla en aktiv flerspråkighet. Förstaspråksnivå ska uppnås i svenska språket samtidigt som modersmålet utvecklas och förstärks. MÅL 9; UTBILDNING PÅ TECKENSPRÅK Alla barn och elever i förskolan och skolan som har teckenspråk som modersmål ska erbjudas undervisning och omsorg i samma utsträckning som andra barn och elever. MÅL 10; INTERNATIONELL UTBILDNING Som service till i Lund tillfälligt bosatta utländska familjer ska en internationell grundskoleutbildning och gymnasieutbildning kunna erbjudas. MÅL 11; FUNKTIONSHINDER ELLER ANDRA STORA SVÅRIGHETER I SKOLARBETET Verksamheten i förskolan och skolan i Lund ska utgå från att samtliga barn och elever i praktiken ska ges likvärdiga möjligheter till utbildning. Fysiska, psykiska eller sociala svårigheter får inte utgöra hinder för tillgången till och förståelsen av de pedagogiska processerna. FÖRSKOLA: I stort sett hälften av grupperna i förskolan överensstämmer med handlingsplanens regel om 11 respektive 16 barn per grupp (14 barn per blandad grupp). SKOLBARNOMSORG: De påtagliga skillnaderna i redovisningen av personaltäthet och personalresurs efter skoltid kan tyda på brister i redovisningssystemet. FÖRSKOLEKLASS OCH SKOLÅR 1: Stora skillnader i redovisningen av antal elever per ped. personal vad gäller både förskoleklass och Skolår 1 kan tyda på brister i redovisningssystemet. För 2800 barn/elever i icke kommunalt drivna utbildningsverksamheter betalade Lunds kommun sammanlagt 204 miljoner kronor år Skolbiblioteken i Lund har generellt hög kvalitet, men skolor avsätter i olika hög grad resurser till skolbibliotekens mediebestånd och bemanning. Modersmålselever i Lunds kommun har i stor utsträckning bättre betyg i modersmål än i svenska. Det är tveksamt om målet om förstaspråksnivå i svenska språket därmed uppnås. Det finns i nuläget inget som tyder på att barn och elever med teckenspråk som modersmål inte skulle erbjudas undervisning och omsorg i den grad målet säger. Målet är genom etableringen av ISLK (International School of Lund Katedralskolan) uppnått. För Lunds kommun har processens samarbete med näringslivet, universitetet och universitetssjukhuset varit värdefullt. ÅTGÄRDSPROGRAM: Redovisningen ger vid handen att cirka 12 procent av eleverna i de kommunala grundskolorna har åtgärdsprogram i ett eller flera ämnen. RESURSCENTRUM: Det lilla antalet elever inom resurscentrum som kunnat återgå till sin skola under året kan tyda på en måloch/eller intressekonflikt.

6 4/52 MÅL 12; SÄRSKOLA Elever som är inskrivna i obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan i Lund ska så långt som möjligt beredas delaktighet i det allmänna skollivet och livet i samhället. Hänsyn ska alltid tas till varje elevs särskilda förutsättningar. MÅL 13; KULTUR OCH KULTURARV Verksamheten i Lunds förskolor och skolor ska ge en allsidig bild av olika traditioner och kulturarv. Barn och elever ska få en mångsidig erfarenhet av kulturformer och kulturupplevelser, samt genom konstnärligt arbete, enskilt och i grupp, ges möjligheter att uttrycka känslor och tankar. MÅL 14; DEMOKRATISK FOSTRAN, INTEGRATION OCH MÅNGFALD Förskolor och skolor i Lund ska aktivt medverka till fostran av barn och elever till demokratiskt ansvarstagande medborgare. Förskolorna och skolorna ska med stor kraft verka för integration mellan människor med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund. Den demokratiska värdegrunden ska utgöra ett självklart rättesnöre. MÅL 15; INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Förskolor och skolor i Lunds kommun ska genomsyras av ett demokratiskt tänkesätt såväl beträffande arbetsformer och pedagogik som i fråga om politisk styrning och brukarinflytande. Förskolor/skolor ska i utbildningen både lära ut demokratiska värden och stimulera till deltagande i den demokratiska processen. Barn och elever ska ha stort inflytande över verksamhet och arbetssätt. I skolorna ska eleverna medverka i undervisningsplaneringen. MÅL 16; INFLYTANDE GENOM SKOLKONFERENS Förskolor och skolor i Lund ska välkomna föräldrars önskan om inflytande och medansvar. Också i gymnasieskolor ska föräldrar erbjudas delaktighet. Barn, elever och föräldrar ska kunna utöva demokratiskt brukarinflytande genom en skolkonferens (eller lokal styrelse) med brukarmajoritet. Skolkonferensen utgör ett forum för demokratiskt ansvarstagande och delaktighet i arbetets organisation och utformning. MÅL 17; INFLYTANDE GENOM ELEVRÅD Elever i Lunds skolor ska direkt kunna påverka skolverksamheten genom elevrådet. De allra flesta elever i särskolan i Lund erbjuds plats i särskoleklass eller -grupp vilket innebär att kommunen bara i mindre utsträckning strävar efter att undervisa särskoleelever integrerat i vanlig skola. Undervisningen i ämnena bild och musik i skolan bedöms som god. Bild- och musiklärarna (främst i skolår 6 9) är engagerade och kunniga, men upplever sin situation som otillräcklig för att hinna med målen. MOBBING OCH RASISM PÅ SKOLAN: Den stora spännvidden i elevernas från olika skolor tyckande, kan tyda på att målet om aktiv fostran inte fullt ut uppnåtts. ELEVERS MEDBESTÄMMANDE. Enkäten visar att elever i stor utsträckning VILL engagera sig i frågor rörande arbetsformer, pedagogik, utrustning och skolmiljö men att de, enligt egen uppfattning, FÅR engagera sig i mindre utsträckning. För områdena skolmat och schema är skillnaden störst. Sammanställningen indikerar (möjligen) olika synsätt på skolkonferensernas uppdrag. En grundfråga är om det är eftersträvansvärt att, med utgångspunkt i UPP-målen, eftersträva en likartad tolkning av uppdraget, eller ej. INFLYTANDE GENOM ELEVRÅD: Enkäten visar i vad mån elever tycker att de uppmuntras och lyssnas på av de vuxna i skolan; Spännvidd: 86 % 50 %!

7 5/52 MÅL 19; ÖMSESIDIG RESPEKT I förskolor och skolor i Lunds kommun ska alla barn, elever och personal behandla varandra med respekt. Den psykosociala arbetsmiljön ska vara trygg och trivsam och umgänget ska präglas av arbetsro, hänsyn och ömsesidig förståelse. MÅL 20; SKYDDSOMBUD OCH ELEVSKYDDSOMBUD Förskolor och skolor i Lunds kommun ska ha ett väl utvecklat arbet jöarbete. MÅL 21; SUND LIVSSTIL Förskolor och skolor i Lunds kommun ska aktivt verka för en sund livsstil. Förskolorna/skolorna ska tillse att alla barn och elever utövar någon form av fysisk aktivitet varje skoldag. MÅL 22; MÅLTIDER I förskolor och skolor i Lund ska måltiderna utgöra naturliga inslag i skoldagen. Aptitlig mat ska serveras i trevlig miljö och möjligheter ska ges till avkoppling och social samvaro. Såväl förskolor och skolor som fritidshem och fritidsklubbar ska servera fullvärdig mat. Skolmåltiderna ska vara avgiftsfria i grundskolan och gymnasieskolan. MÅL 23; ELEVHÄLSA Alla skolor i Lunds kommun ska ha tillgång till skolhälsovård/elevhälsa som följer elevernas utveckling för att uppmärksamma och förebygga fysiska, psykiska och sociala risker. MÅL 24; SIMKUNNIGHET, TRAFIKUNDERVISNING OCH FÖRSTA HJÄLPEN Barn och elever i Lunds förskolor och skolor ska vara vana att vistas i vatten och de ska så tidigt som möjligt stimuleras att lära sig simma. Trafiksäkerhet ska behandlas i förskolan och skolan med utgångspunkt i det kommunala trafiksäkerhetsprogrammet. Grundskolans elever ska ges kunskaper och färdigheter i första hjälpen. MÅL 25; MILJÖ OCH KRETSLOPP Verksamheten i förskolor och skolor i Lunds kommun ska präglas av ett ekologiskt synsätt. Barn och elever ska förstå sin roll i naturens kretslopp och ha insikt i förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle. Förskolor/skolor ska ha skolgårdar/utemiljöer som har god plats för barns och elevers olika behov av lek, kreativitet och fantasi utan att utgöra en fara. POSITIV STÄMNING OCH BEMÖTANDE: Att tre av fyra elever i grundskolan värderar stämning och bemötande på ett positivt sätt kan ses som ett gott steg på väg mot en god måluppfyllelse vad gäller psykosocial arbetsmiljö. Barnskyddsombudens roll behöver klarläggas i ett kommungemensamt perspektiv. Att sammanlagt 11 rektorsområden i grundskolan saknar ESKO tyder på samma behov också för elevskyddsombuden. I rapporterna redovisas inte rutiner för organiserad fysisk aktivitet varje dag. Däremot anförs flera argument som kan tolkas som att målet upplevs som obehövligt. MELLANMÅL I FRITIDSHEM/FRITIDSKLUBBAR: De ansvarigas bedömning av mellanmålens kvalitet är positiv, såväl vad gäller fullvärdighet som smak och miljö. REGISTRERING AV SKADOR OCH TILLBUD: Samtliga förvaltningar/verksamheter tillämpar system för registrering av skador och tillbud. De olikartade resultaten kan dock tyda på att systemet tillämpas olika inom förvaltningarna. Det är ett litet antal elever som inte har de elementära simfärdigheter som efterfrågas. Elever med behov borde kunna ges specialundervisning i simning på ett samordnat sätt. När det gäller Trafiksäkerhet och Första hjälpen är bilden blandad. De intervjuade menar att skolorna lyckas ge eleverna förståelse för miljön och kretsloppet men att det främst är i de små sakerna som skolan har möjlighet att påverka.

8 6/52 INLEDNING Kommunfullmäktige antog den 28 april år 2005 ett nytt Utbildningspolitiskt program för Lunds kommun (UPP). Programmet anger inriktningen för Lunds kommuns totala förskole- och skolverksamhet. Detta sker i form av fullmäktigemål samt handlingsplan/åtgärder för perioden Under rubrikerna En skola för lärande, En skola för demokrati och En skola för hälsa och miljö redovisas sammanlagt 25 fullmäktigemål i programmet. För tio av målen anges att en kommungemensam satsning ska göras. Innebörden är att det inom den samlade utbildningsorganisationen ska bedrivas strukturerade utvecklingsarbeten under planperioden. UPPFÖLJNINGSPLAN I programmet anges att samtliga mål ska följas upp kontinuerligt och att uppföljning och utvärdering ska ske på lämplig verksamhetsnivå i förhållande till målen. Centrala skolnämnden beslutade i två steg, den 13 oktober 2005 och den 9 februari 2006, att fastställa en Uppföljningsplan för perioden samt att ge skoldirektören i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder, huvudmän och förvaltningar genomföra samordnad uppföljning av målen i utbildningspolitiska programmet. Nämnden beslutade också föreslå kommunstyrelsen beakta nämndens uppföljningsplan vid utarbetande av anvisningar för motsvarande års årsanalysprocesser. STYRGRUPP I Utbildningspolitiska programmet anges att en politisk styrgrupp ska utses för arbetet med gemensamma utvecklingsområden samt uppföljning och utvärdering. Centrala skolnämnden beslutade den 9 juni 2005 att utse en styrgrupp för detta ändamål bestående av Anders Almgren (s), Rolf Englesson (mp), Olof Norborg (v), Göran Wallén (m) samt Lars Hansson (fp). ANVISNINGAR FÖR SAMORDNAD UPPFÖLJNING 2006 På ett gemensamt möte med styrgruppen, skolchefsgruppen och kvalitets- och utvecklingsgruppen den 28 september 2006 fastställdes anvisningar för en samordnad uppföljning för år 2006 av Utbildningspolitiska programmets mål och förskolornas och skolornas kvalitetsredovisningsprocess. Efter överenskommelse med Kommunkontoret ingick dessa anvisningar som del i de kommungemensamma anvisningarna för nämndernas årsanalyser Grundtanken var att utbildningssektorns kvalitetsprocess integreras med den kommungemensamma årsredovisningen genom att varje nämnd sammanställer sin kvalitetsredovisning (Nämndens kvalitetsredovisning) som del i kvalitetsavsnittet i årsanalysen. Av Ekonomi och verksamhetsplan med budget 2006 framgår att Utbildningspolitiska programmets 25 mål utgör gemensamma fullmäktigemål för BSN Norr, Söder och Öster, Utbildningsnämnden och Centrala skolnämnden. FULLMÄKTIGEMÅL 14 av målen i nämndernas årsanalyser På centrala skolnämndens möte den 5 september 2006 meddelade skoldirektören att uppföljningen av målen 2006 bör begränsas då förseningen av införandet av ITplattform påverkar uppföljningsmöjligheterna. Med hänsyn taget till detta fastslogs att endast 14 av de 25 UPP-målen skulle följas upp inom förvaltningarna och ingå i

9 7/52 nämndernas årsanalyser, medan det för resterande mål räcker med centrala uppföljningsinsatser som redovisas kommungemensamt. Centrala skolkansliet fick ansvar för de centrala insatserna. 11 stickprovsundersökningar De 11 mål som inte ingår i nämndernas uppföljning redovisas kommungemensamt utifrån stickprovsundersökningar el likn. För uppföljning av fyra mål har konsulthjälp utnyttjats. I övrigt har mål följts upp via intervjuer med nyckelpersoner och undersökningar. KOMMUNGEMENSAMMA SATSNINGAR Som tidigare nämnts anges i programmet under rubrikerna Handlingsplan/åtgärd att det för tio av målen ska genomföras kommungemensamma satsningar under planperioden. I denna uppföljning redovisas process och tidplan samt finansiering för detta. SAMLAD KVALITETREDOVISNING Den samlade kvalitetsredovisningen har sammanställts av centrala skolkansliet på grundval av de fem nämndernas kvalitetsredovisningar. En preliminär redovisning ska finnas tillgänglig för kommunstyrelsen och budgetutskottet vid budgetprocessens start i början av år På samma sätt som tidigare år ska den slutgiltiga kommunala kvalitetsredovisningen tillgängliggöras för allmänheten och Skolverket.

10 8/52 Fullmäktigemål I denna uppföljning redovisas fullmäktigemålen i den ordning de presenteras i UPP, men är här numrerade från MÅL 1; UTBILDNINGENS SYFTE Verksamheten i förskolan och skolan i Lund ska lägga grunden till ett livslångt lärande, ge goda förutsättningar för delaktighet i samhället och för vidare studier samt stimulera lusten att lära och att inhämta kunskaper. Förskolan och skolan ska utgå från vars och ens förmåga. Barn och elever ska mötas av utmaningar som utvecklar deras intellektuella förmåga, kritiska tänkande, kreativitet, hälsa och sociala medvetenhet. Skapande arbete och lek ska vara delar i ett aktivt lärande som är anpassat efter individens förutsättningar och som bidrar till en allsidig utveckling. Uppföljning 2006; Stickprovsundersökning Frågeställning: På vilka sätt stimulerar skolan lusten att lära och inhämta kunskaper, och hur framgångsrik är man i detta? Hur vet man att man lyckas? Ur intervjuer med personer ur skolledningar. 3 Många rektorer menar att man i Lunds kommun har mycket serverat då det är många elever som är otroligt ambitiösa. Det vilar en anda över hela Lund att man ska vara ambitiös och duktig i skolan. Samtliga rektorer framhöll att pressen på eleverna i dagens skola är alldeles för hög. Eleverna vill hela tiden prestera höga resultatet vilket gör att lärarna och eleverna triggar varandra. Många gånger ligger nivån alldeles för högt menar rektorerna. De menar också att många föräldrar pressar sina barn till att hela tiden prestera och agera med hög kvalité. Detta ses tydligt, menar rektorerna, genom signaler från skolsköterska och skolhälsoteam om att många elever är stressade och känner sig otillräckliga. För att veta hur väl skolorna arbetar med att stimulera elevernas lust att lära gör de olika utvärderingar. Det verkar dock vara mycket av verksamheten som inte utvärderas på något vis, utan skolledningarna utgår från att om de inte hör någon negativ så är allting bra. Indikation; Pressen på eleverna i dagens skola är alldeles för hög (uttalande av rektor). 3 Citat ur konsultrapport gällande uppföljning av mål 1, 2, 3 och 25 (Lunicore, Lund 2007)

11 9/52 MÅL 2; ELEVERNAS ARBETSDAG I planeringen av den pedagogiska verksamheten ska grundskolorna bevaka att varje elevs sammanlagda tid för skolarbete inklusive hemarbete, det vill säga elevens arbetsdag, är rimlig. Uppföljning 2006; Stickprovsundersökning Frågeställning: Vilken uppfattning har skolan om elevernas arbetsdag inklusive hemarbete? På vilket sätt får denna uppfattning genomslag i skolans planering av till exempel schemaläggning, arbetsdagens längd och läxornas omfattning? Ur intervjuer med personer ur skolledningar. 4 Målet om elevernas arbetsdag har utvärderats på samtliga 14 intervjuade skolor. Detta är det mål där skolledningarna har mest likartade uppfattningar. Målet innefattar vad skolorna menar är en rimlig arbetsdag samt huruvida skolan har en utarbetad läxpolicy eller inte. Den sistnämnda punkten står i handlingsplanen och ska, enligt beslut av styrgrupp och förvaltningschefer, särskilt följas upp som kvalitetstema inom ramen för 2008 års kvalitetsredovisning. Rektorerna menar att detta mål är ett motvindsprojekt då eleverna trots att lärarna försöker lugna ner dem vill ha höga betyg. Stressen, tror rektorerna, kommer från traditionen i Lund att man ska vara duktig. Många föräldrar är också högutbildade vilket gör att det finns en vana hemifrån att vara duktig. Vid utvecklingssamtalen måste lärarna många gånger be föräldrarna att dämpa pressen på sina barn. Att föräldrarna pressar sina barn hårt var något som samtliga rektorer poängterade som ett problem. Vissa elever, framförallt flickor, menade rektorerna har så höga krav på sig att de många gånger inte vet hur de ska hantera dem. En rektor menade att det inte fanns så mycket för skolledningarna att göra. Det är ute i klassrummet som läxorna delas ut och förhörs och det är upp till varje lärare att bedöma i vilken utsträckning läxor är lämpligt. Men en annan rektor uttryckte att det är viktigt att skolan har en läxpolicy som alla lärare är överens om och att det utöver det är viktigt att lita på lärarnas kompetens i den reella klassrumssituationen. Indikation; Föräldrar pressar sina barn hårt vissa elever, framförallt flickor, har så höga krav på sig att de många gånger inte vet hur de ska hantera dem (uttalande av rektor). 4 Citat ur konsultrapport gällande uppföljning av mål 1, 2, 3 och 25 (Lunicore, Lund 2007)

12 10/52 MÅL 3; AKTIVT JÄMSTÄLLDHETSARBETE Förskolor och skolor i Lund ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Jämställdhet ska eftersträvas i alla sammanhang och stereotypa könsroller ska konsekvent motarbetas. All personal ska agera föredömligt i detta avseende. För flickor kan dessa roller leda till en systematisk underordning. Uppföljning 2006; Stickprovsundersökning Frågeställning: På vilka sätt motverkar skolan aktivt stereotypa könsroller; vilka könsroller och varför? I vilken utsträckning lyckas man med detta, och hur vet man det? Ur intervjuer med personer ur skolledningar. 5 Många i skolledningarna understryker det relevanta i själva målet, men rent konkret och i det aktiva arbetet förefaller få skolor agera kraftfullt. Vad jämställdhetsarbetet har gett för resultat ute bland eleverna är det egentligen ingen av rektorerna som ger svar på. Hoppet att kunna påverka jämställdhetsarbetet i en positiv riktning verkar vara svagt för vissa skolledare. En rektor menar att det är medias bilder som ungdomarna tar efter och att det således också är medias ansvar att rätta till uppkomna problem. Överlag känns det som att skolledarna accepterat den rådande nivå av jämställdhet som råder på skolorna i nuläget. Därför känner de inte att de behöver arbeta mer med dessa frågor. Alla rektorer erkänner att kärnfrågan i målet om aktivt jämställdhetsarbete är viktig men är samtidigt nöjda med den situation de har idag. De vet inte heller hur de skulle kunna gå vidare för att skapa ett ännu mer jämställt klimat på skolan; input, fortbildning av personalen och konkreta åtgärder efterfrågas därför. Indikation; Rektorer uppfattar kärnfrågan om aktivt jämställdhetsarbete som viktig, men är osäkra på hur man ska gå vidare för att skapa ett ännu mer jämställt klimat på skolan. 5 Citat ur konsultrapport gällande uppföljning av mål 1, 2, 3 och 25 (Lunicore, Lund 2007)

13 11/52 MÅL 4; BEHOV OCH ÖNSKEMÅL Verksamheten i förskolan och skolan i Lund ska dimensioneras och utformas efter konstaterade behov och med hänsyn till elever och föräldrar. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. VERKSAMHETENS DIMENSIONERING BSN NORR; Till år 2009 måste förskolan kunna ta emot ytterligare 275 barn, medan skolan minskar med 125 elever. BSN ÖSTER; Till år 2009 måste förskolan expandera från dagens 71 avdelningar till 91. Skolan förutspås en mindre minskning som inte påverkar organisationen. BSN SÖDER; Förskolan beräknas behöva ta emot ytterligare 356 barn till år UN; Från år 2008 kommer elevantalet att minska. IMPORT OCH EXPORT Intäkter och kostnader BSN Norr BSN Öster BSN Söder UN Lunds kommuns intäkter för elever från annan kommun som går i förvaltningens skolor Lunds kommuns kostnader för elever från förvaltningens upptagningsområde som går i skola i annan kommun BSN-förvaltningens kostnader för elever från förvaltningens upptagningsområde som går i skola i annan BSN BSN-förvaltningens intäkter för elever från annan BSN som går i förvaltningens skolor. LÄRARBEHÖRIGHET 2,5 mkr 1,5 mkr 3,5 mkr 190,2 mkr 1,5 mkr 3,2 mkr 1,9 mkr 9,0 mkr 16,3 mkr 5,4 mkr 5,0 mkr 4,8 mkr 0,9 mkr 18,0 mkr Behörigheten hos förvaltningens lärare i skolår 7 9 och gymnasieskolan i ämnena matematik, svenska, engelska. (Antal) BSN Norr BSN Öster BSN Söder UN Lärarutbildning (=examen) i ämne och för skolår/skolform. Lärarutbildning (=examen) i ämne men för annat skolår/annan skolform. Ämnesutbildning men ej lärarutbildning (=examen). Ämnesutbildning och utan lärarutbildning (=examen). 409* (* avser lärare F 9) I princip samtliga lärare är behöriga för ämne och skolform. Indikation; Så gott som alla lärare i svenska, engelska och matematik är behöriga, men några undervisar i rätt ämne men i fel årskurs.

14 12/52 MÅL 5; PERSONALTÄTHET OCH GRUPPER Verksamhet i förskolor och skolor i Lund ska ha för ändamålet utbildad personal, lämplig personaltäthet och lämplig gruppstorlek. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. FÖRSKOLA Grupper och gruppstorlek i kommunal förskoleverksamhet 15-apr 15-okt 15-apr 15-okt 15-apr BSN Norr BSN Öster BSN Söder 15-okt Lund medel Småbarnsgrupp (1 2 år) antal grupper med <= 11 barn (50 %) antal grupper med = 12 barn antal grupper med > 12 barn årsgrupp antal grupper med <= (45 %) antal grupper med = antal grupper med > Blandad grupp (1 5 år) antal grupper med <= (57 %) antal grupper med, <= ,78 13,05 25 antal grupper med > Indikation; I stort sett hälften av grupperna i förskolan överensstämmer med handlingsplanens regel om 11 respektive 16 barn per grupp (14 barn per blandad grupp). SKOLBARNOMSORG BSN Norr Kommunal skolbarnomsorg antal inskrivna elever antal årsarbetare elev per årsarbetare Personalresurs efter skoldag (uppskattning) o Gunnesbo ,4 12,4 60 % 1600 o Kloster ,2 14,9 50 % 1500 o Lerbäck ,3 14,1 50 % 1200 o Norra Fäladen ,8 14,8 62 % 1360 o Norra Fäladen ,4 12,0 50 % 800 o Nöbbelöv ,0 12,8 45 % 1315 o Väster 109 8,9 12,2 30 % 700 Fritidsklubb o St:Hansgården 135 3,83 35,2 (forts) Disponibel yta (uppskattning), m2

15 13/52 BSN Öster Kommunal skolbarnomsorg antal inskrivna elever antal årsarbetare elev per årsarbetare Personalresurs efter skoldag (uppskattning) o Byskolan 140 7,53 18, o Genarps skola 78 4,38 17, o Hagalund Hä 124 8,24 15, o integr.fritidsklubb 16-16, o Häckebergask. 75 3,97 18, o Idalaskolan 100 6,46 15, o Nyvångskolan ,11 14, o Revingeskolan 29 3,07 9, o Svalebo Solr. 89 4,93 18,04 - o Svalebo Gökb ,51 24,39 - o Uggleskolan 128 6,90 18, o Österskolan 75 7,16 10, o integr.fritidsklubb 12-12,15 - o Byskolan 140 7,53 18, o Genarps skola 78 4,38 17, Fritidsklubb o Nyvångskolan 34 1,09 31,13 o Svaleboskolan 3 0,5 6,0 o Uggleskolan 12 0,66 18,23 Skolledarna har uppskattat att hälften eller drygt hälften av tjänsten för den som är anställd som pedagog i fritidshem är förlagd till tider som ligger utanför den samlade skoldagen. Disponibel yta (uppskattning), m2 BSN Söder Kommunal skolbarnomsorg antal inskrivna elever antal årsarbetare elev per årsarbetare Personalresurs efter skoldag (uppskattning) o Apelskolan 44 3,93 11,2 - - o Flygelskolan 101 5,07 19, o Järnåkraskolan 60 3,18 18,9 39 % 315 o Klostergårdssk. 95 5,75 16,5 60 % - o Munspelet 63 4,0 15,75 40 % 175 o Mårtenskolan 62 4,42 14,03 62 % 500 o Tunaskolan ,7 10,55 61 % 900 o Vegaskolan 81 4, % 385 o Vikingaskolan 92 5,78 15,9 85 % 200 o Vårfruskolan 119 7,05 15,8 - - o Östratornskolan 61 4,75 12,8 40 % - o Höjebroskolan Fritidsklubb o Flygelklubben 29 o Tunaklubben 47 Disponibel yta (uppskattning), m2 Indikation; De påtagliga skillnaderna i personaltäthet och personalresurs efter skoltid kan tyda på brister i redovisningssystemet. (forts)

16 14/52 FÖRSKOLEKLASS OCH SKOLÅR 1 BSN Norr Skola Förskoleklass Antal elever per basgrupp Skolår 1 Antal elever per basgrupp Åldersbl. grupp Antal elever per basgrupp Förskoleklass Antal elever per pedagogisk personal Gunnesbo ,0 9,0 Kloster ,3 8,0 Lerbäck ,3 11,2 Norra Fäladen ,2 13,6 Norra Fäladen ,7 16,8 Nöbbelöv* Väster* ,6 - * Integrerad 1 2-organisation med flexibel bemanning i hela F-2-spannet och mellan fritidshem och skola. Skolår 1 Antal elever per pedagogisk personal BSN Öster Skola Förskoleklass Antal elever per basgrupp Skolår 1 Antal elever per basgrupp Åldersbl. grupp Antal elever per basgrupp Förskoleklass Antal elever per pedagogisk personal Hagalundskolan ,3 Nyvångskolan ,2 9,09 Torna Häll. skola ,5 9,29 Genarps skola ,67 7 Häckebergaskol ,67 7 Byskolan ,29 8,75 Revinge skola Uggleskolan ,5 20 Österskolan Idalaskolan ,1 11,9 Svaleboskolan ,2 11,9 Skolår 1 Antal elever per pedagogisk personal BSN Söder Skola Förskoleklass Antal elever per basgrupp Skolår 1 Antal elever per basgrupp Åldersbl. grupp Antal elever per basgrupp Förskoleklass Antal elever per pedagogisk personal Vikingaskolan ,5 10,5 Tunaskolan ,8 9,6 Mårtenskolan Lilla Jä ,77 9,40 Vega Vårfru Apel Östratorn ,5 - Klostergården ,0 8,0 Flygelskolan Munspelet Skolår 1 Antal elever per pedagogisk personal Indikation; Stora skillnader i antal elever per ped. personal vad gäller både förskoleklass och Skolår 1 kan tyda på brister i redovisningssystemet.

17 15/52 MÅL 6; ENSKILDA FÖRSKOLOR OCH FRISTÅENDE SKOLOR Samverkan mellan Lunds kommun och enskilda förskolor/fristående skolor ska syfta till strategisk planering, pedagogisk utveckling och verksamheter med hög kvalitet. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. ENSKILDA FÖRSKOLOR Antal barn BSN-tillhörighet... Norr 365, Söder 399, Öster 237 Kommunens kostnad... 97,7 mkr (97,7 tkr/barn) FRISTÅENDE GRUNDSKOLOR OCH FRITIDHEM/FRITIDSKLUBBAR Antal, grundskola elever BSN-tillhörighet... Norr 269, Söder 407, Öster 151 Kommunens kostnad... 53,6 mkr (64,8 tkr/elev) Antal, fritidshem barn BSN-tillhörighet... Norr 183, Söder 244, Öster 97 Kommunens kostnad... 13,5 mkr (25,8 tkr/elev) FRISTÅENDE GYMNASIESKOLOR Antal, grundskola elever Kommunens kostnad... 39,4 mkr (83,7 tkr/elev) SAMVERKAN MED ENSKILDA FÖRSKOLOR/FRISTÅENDE SKOLOR Förskola/grundskola: Genom tillsynsplan för de enskilda förskolorna och den fristående skolbarnsomsorgen, och motsvarande insynsplan för de fristående grundskolorna, får nämnden reda på hur dessa arbetar mot styrdokument och kommunens uppsatta mål. Samverkan sker vid besök och tillståndsgivning samt via telefon och brev i frågor som gäller råd och stöd. Under året genomfördes tillsyn på 20 förskolor och 6 skolor (skolbarnsomsorg) samt insyn på 5 skolor. Tre informationsmöten anordnades. Samarbetet mellan kommunen och de enskilda och fristående verksamheterna har under år 2006 fungerat väl. Gymnasieskola: Syftet med nämndens insynsplan är förbättrad samverkan och fördjupat ömsesidigt erfarenhetsutbyte med de fristående gymnasieskolorna, för att på så sätt hålla sig underrättad om hur skolorna arbetar utifrån sina verksamhetsmål i förhållande till kommunens uppsatta mål. Utifrån kvalitetsredovisningen för representanter från utbildningsförvaltningen och friskolan en dialog om skolans förutsättningar, processer och utbildningsresultat. Under året genomfördes insyn på två skolor. Indikation; För 2800 barn/elever i icke kommunalt drivna utbildningsverksamheter betalade Lunds kommun sammanlagt 204 miljoner kronor år 2006.

18 16/52 MÅL 7; BIBLIOTEK OCH IKT-MILJÖ För verksamheten i förskolan och skolan i Lund ska finnas välutrustade bibliotek/mediatek och en väl utbyggd IKT-miljö. Uppföljning 2006; Stickprovsundersökning Intervju med avdelningschef Gunnel Olsson, SkolBiblioteksCentralen, som är en avdelning inom Stadsbiblioteket (Kultur och fritid) som i samarbete med skol- och lärarbibliotekarier, skolledare samt personal inom folkbiblioteken verkar för en kontinuerlig utveckling av skolbiblioteken inom Lunds kommun. Frågeställning: Hur värderar Du skolornas möjligheter att uppfylla målet om bibliotek och IKT-miljö i UPP?. På vilket sätt menar Du att området skulle kunna utvecklas? Grundskolebiblioteken i Lund tillhör de främsta i landet. Men trots detta finns otillfredsställande skillnader, vad gäller grundläggande förutsättningar. Lund har på liknande sätt mycket goda och välfungerande gymnasiebibliotek. Inom gymnasiebiblioteken finns en enhetligare syn på kultur och tradition än inom grundskolan. Dock finns det mindre skillnader mellan medieanslagen. Inom förskolan finns ett nära samarbete med stadsbiblioteket och stadsdelsbiblioteken som bygger på tillgängliggörande av god litteratur för förskoleåldrarna. De anslag som avsätts för skolbiblioteken uppvisar betydande skillnader; från drygt 50 kr till 220 kr per elev och år. Det är bara ett tiotal skolor inom kommunen som lever upp till de nationella rekommendationerna. Här bör dock hänsyn tas till de integrerade skolbiblioteken, där anslag för folkbiblioteksverksamheten kompletterar. Bland skolorna finns flera exempel på skolbibliotek med utmärkta anslag, omfattande mediesamlingar och effektivt utnyttjande. För drygt hälften av skolbiblioteken i Lund ansvarar fackutbildad skolbibliotekarie med tjänstgöring mellan 10 och 40 tim/v. För övriga skolbibliotek har lärare/annan skolpersonal ansvar mellan 2 och 10 tim/v. Enligt de nationella rekommendationerna bör 450 elever generera en heltidstjänst (med fackutbildad bibliotekarie). Genom skolbiblioteken och skolbibliotekarierna spelar IKT-miljön en stor roll för elevers fortsatta lärande, bland annat genom gemensamma riktlinjer för informationssökningsstrategier. Det nya skolbiblioteksdatasystemet BookIT/FreeLib (med bibliotekskatalogen tillgänglig på nätet) tillsammans med LUSKA, en länksamling för elever och personal inom grundskolan som initierats av de fackutbildade skolbibliotekarierna i Lund, utgör två mycket kraftfulla resurser för informationssökning. Erfarenheterna från några skolbiblioteksprojekt som bedrivits i Lund under senare år (bland annat projekt Modellbibliotek) visar tydligt att det finns en koppling mellan uppbyggnad av mediebestånd och effektivt utnyttjande av skolbibliotek och ökad läslust/läsförståelse hos eleverna Indikation; Skolbiblioteken i Lund har generellt hög kvalitet, men skolor avsätter i olika hög grad resurser till skolbibliotekens mediebestånd och bemanning.

19 17/52 MÅL 8; ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Alla elever i grundskolan och gymnasieskolan med annat modersmål än svenska ska utveckla en aktiv flerspråkighet. Förstaspråksnivå ska uppnås i svenska språket samtidigt som modersmålet utvecklas och förstärks. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. MODERSMÅLSUNDERVISNING Jämförelse mellan modersmålselevers betyg i ämnena Modersmål och Svenska, Åk 9 Betyg Modersmål (antal) Betyg Svenska el Sv 2 (antal) BSN Öster Ej G - - G 1 5 VG 6 5 MVG 9 (= 56 %) 6 (= 38 %) Antal elever BSN Norr Ej G 6 6 G VG MVG 80 (= 63 %) 18 (= 14 %) Antal elever BSN Söder Ej G 1 9 G 7 5 VG 7 10 MVG 21 (= 58 %) 12 (= 17 %) Antal elever Jämförelse mellan modersmålselevers betyg i ämnet Modersmål och betygsfördelning i Svenska A Betyg Modersmål (antal) Betygsfördelning i Svenska A för elever med modersmål i slutbetyg UN IG 0 4 % G % VG % MVG 98 (= 61 %) 18 % Totalt 160 MODERSMÅLSSTÖD I FÖRSKOLAN Antal barn med modersmålsstöd i förskolan o BSN Norr 101 o BSN Öster 18 o BSN Söder 36 Indikation; Modersmålselever i Lunds kommun har i stor utsträckning bättre betyg i modersmål än i svenska. Det är tveksamt om målet om förstaspråksnivå i svenska språket därmed uppnås.

20 18/52 MÅL 9; UTBILDNING PÅ TECKENSPRÅK Alla barn och elever i förskolan och skolan som har teckenspråk som modersmål ska erbjudas undervisning och omsorg i samma utsträckning som andra barn och elever. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. TECKENSPRÅK SOM MODERSMÅL Antal barn/elever i förvaltningens förskolor och skolor med teckenspråk som modersmål. BSN NORR: 9 barn på specialförskola och 2 barn på vanlig förskola (med extra resurs). BSN ÖSTER: Uppgifter saknas; det bedöms att det finns ett fåtal barn och elever med teckenspråk som modersmål. BSN SÖDER: Inga uppgifter. Indikation; Det finns i nuläget inget som tyder på att barn och elever med teckenspråk som modersmål inte skulle erbjudas undervisning och omsorg i den grad målet säger.

21 19/52 MÅL 10; INTERNATIONELL UTBILDNING Som service till i Lund tillfälligt bosatta utländska familjer ska en internationell grundskoleutbildning och gymnasieutbildning kunna erbjudas. Uppföljning 2006; Stickprovsundersökning I Intervju med internationella samordnaren Yvonne Brogaard-Nelson, Utbildningskansliet, som var projektledare för utrednings- och genomförandearbetet rörande etablering av internationella skola i Lund. Beskrivning av process: Lunds kommunstyrelse beslutade år 2005 att uppdra åt Centrala skolnämnden att i samarbete med näringsliv, universitet samt intresserade kommuner inom SSSV (Samverkan Skåne Sydväst) utarbeta förslag till en internationell skola enligt mål C.1.10 i UPP. Ett förslag till skola med International Baccalaureate (IB) som utbildningskoncept antogs av centrala skolnämndens i nov Organisationen inkluderade fritidshemsverksamhet. Målet var skolstart hösten I en andra fas skickades intresseanmälan ut till F 9 skolor i Lunds tätort samt Katedralskolan som idag driver Diploma Programme inom International Baccalaureate. Vid en bedömning utifrån intresseanmälningar och framgångsfaktorer var det Katedralskolan som ansågs ha bästa förutsättningarna. Tidigt i utredningsarbetet togs kontakt med näringsliv, universitet, universitetssjukhus samt kommuner. Astra Zeneca, Ericsson Mobile Platforms, Sony Ericsson samt Tetra Pak kom tillsammans med universitetet, universitetssjukhuset samt ett antal kommuner att delta i en referensgrupp. Samarbetet med näringslivet ledde till att avtal om stödfinansiering/stöd kunde skrivas med näringslivet, universitet och universitetssjukhuset. International School of Lund Katedralskolan, ISLK, startade sin verksamhet läsåret 06/07. Skolan är placerad på delar av Parkskolans område och har 56 barn mellan 6 och 16 år Under 2006 har även utredning rörande motsvarande förskoleverksamhet, International Baccalaureate in the early childhood years, genomförts. Frågan vilar för närvarnade. Indikation; Målet är genom etableringen av ISLK uppnått. För Lunds kommun har processens samarbete med näringslivet, universitetet och universitetssjukhuset varit värdefullt.

22 20/52 MÅL 11; FUNKTIONSHINDER ELLER ANDRA STORA SVÅRIGHETER I SKOLARBETET Verksamheten i förskolan och skolan i Lund ska utgå från att samtliga barn och elever i praktiken ska ges likvärdiga möjligheter till utbildning. Fysiska, psykiska eller sociala svårigheter får inte utgöra hinder för tillgången till och förståelsen av de pedagogiska processerna. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Förvaltningarnas arbete för elever i behov av särskilt stöd. (grundskola; antal) BSN Norr BSN Öster BSN Söder Aktuella åtgärdsprogram ; antal elever Elever som skrevs in i LSR under året Elever som skrevs ut från LSR under året för att återgå till sin skola Elver som slutade LSR i åk 9 21 Anpassad studiegång. Beslut som anmälts i nämnden 4 UTREDNINGAR CENTRALA SKOLNÄMNDENS UTREDNING: BARN OCH ELEVER I BEHOV AV OMFATTANDE SÄRSKILT STÖD Utredningen skulle, enligt direktiv, utarbeta förslag till policy för kommunens arbete med barn och elever med utvecklingsstörningar, funktionshinder och/eller i stort behov av hjälp och stöd. Utredningen redovisade i sin rapport en vision med policy, vars huvudinriktning var att I Lunds kommun bedrivs undervisning och övrig skolverksamhet i kommunala skolor för elever i åldern 6 16 år, så långt som möjligt, utifrån principen om inkluderande undervisning. Visionen skulle ses som en precisering av de befintliga fullmäktigemålen i Utbildningspolitiska programmet, då dessa vanligtvis inte tolkas som anvisningar för hur skolundervisningen ska organiseras. CS lade utredningsrapporten till handlingarna. SSSV-UTREDNINGEN : ELEVER MED ALLDELES SPECIELLA BEHOV (GYMNASIENIVÅ) Utredningen framlade under året följande förslag: att koordinator för nätverk med träffar varannan månad anställs. att frågan om regionalt teckenspråkcentrum i Lund för personer med teckenspråk som modersmål/andraspråk utreds. att en regional grupp för elever med gravt rörelsehinder/alternativ kommunikation skapas. att samverka kring elever med neuropsykiatriska funktionshinder i mindre samverkansområden som tar hänsyn till elevens resväg och redan existerande samarbete SSSV förväntas fatta beslut i mars 2006 angående utredningens förslag. Indikation; Redovisningen ger vid handen att cirka 12 procent av eleverna i de kommunala grundskolorna har åtgärdsprogram i ett eller flera ämnen. Det lilla antalet LSRelever som kunnat återgå till sin skola under året kan tyda på en mål- och/eller intressekonflikt.

23 21/52 MÅL 12; SÄRSKOLA Elever som är inskrivna i obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan i Lund ska så långt som möjligt beredas delaktighet i det allmänna skollivet och livet i samhället. Hänsyn ska alltid tas till varje elevs särskilda förutsättningar. Uppföljning 2006; Stickprovsundersökning; Intervju med kurator Gunilla Körner, av rektor för Lunds skolors resurscentrum utsedd talesman för Särskoleteamet. Frågeställning: Hur uppfattas begreppen delaktighet i det allmänna skollivet och hänsyn till varje elevs förutsättningar och i vad mån uppnår särskolan dessa mål? Målen om delaktighet i det allmänna skollivet och delaktighet i livet i samhället måste ses i perspektiv av elevgruppens utsatthet. Det finns en mer eller mindre uttalad sorg över att inte vara som andra hos särskolans elever. Det är inte heller ovanligt att föräldrar har svårigheter att se och acceptera sina barns tillkortakommanden. Istället kan man mena att skulden till barnets skolmisslyckande beror på något annat; kanske skolan, lärarna eller kamraterna. Att acceptera sitt barns intellektuella svårigheter är förknippat med en känsla av stor sorg för många. För att undervisning i särskolan ska vara lyckosam krävs att elev, föräldrar, lärare och skolledning kan mötas i en positiv diskussion om vad som är bäst för just den här eleven. I sådana diskussioner spelar ofta särskoleteamets erfarenhet och områdeskompetens stor roll. Det finns i Lund ingen uttalad principiell inställning i förhållande till integrerad eller icke integrerad undervisning i särskolan. I stället ska det vara skolornas (personalens) förmåga att ta emot den enskilde eleven, i kombination med föräldrarnas inställning, som leder fram till erbjudande om plats i en särskoleklass eller som integrerad elev i grundskolan. För elever i träningsskola gäller i allmänhet mycket påtagliga och speciella behov av undervisning i sammanhållen grupp. I gymnasiesärskolan finns de fyraåriga programmen i form av specialutformade och individuella program för särskolelever. Enstaka elever i gymnasiesärskolans specialutformade program kan i några fall läsa vissa kurser inom gymnasieskolan. Särskola i Lund Integrerade Grundsärskola Träningsskola Gy-sär I grundskola Antal elever Ant lär/100 elever 21,4 21,4 Indikation; De allra flesta elever i särskolan i Lund erbjuds plats i särskoleklass eller - grupp vilket innebär att kommunen bara i mindre utsträckning strävar efter att undervisar särskoleelever integrerat i vanlig skola.

24 22/52 MÅL 13; KULTUR OCH KULTURARV Verksamheten i Lunds förskolor och skolor ska ge en allsidig bild av olika traditioner och kulturarv. Barn och elever ska få en mångsidig erfarenhet av kulturformer och kulturupplevelser, samt genom konstnärligt arbete, enskilt och i grupp, ges möjligheter att uttrycka känslor och tankar. Uppföljning 2006; Stickprovsundersökning Intervju med rektor Barbro Stigsdotter Möller, Kulturskolan i Lund, som är en avdelning inom Kultur och fritid som ger barn och ungdomar möjlighet att delta i konstnärlig och kulturell verksamhet efter skoltid. Kulturskolan bedriver också samarbetsprojekt med grundskolor i Lund. Frågeställning: Hur värderar Du skolornas möjligheter att uppfylla målet om kultur och kulturarv i UPP?. På vilket sätt menar Du att området skulle kunna utvecklas? Lund har en välutvecklad skola som av brukare och omvärld ofta uppfattas som en av de bästa i landet. Något förvånande är det därför att målet och handlingsplanen för kultur och kulturarv är så försiktigt och vagt formulerad. Ett internt gott ämnesarbete vad gäller bild och musik finns i skolan. De ämneslärare (i bild och musik) vi möter är många gånger engagerade och kunniga. De uttalar dock ofta att de upplever sin situation som otillräcklig för att hinna med att nå de olika utbildningsplanernas mål. Utifrån Kulturskolans perspektiv kan vi notera att kontakter för att skapa samarbete ofta sker ensidigt från Kulturskolan och att kostnader som är förknippade med samarbete mellan skolan och Kulturskolan till allra största delen finansieras av oss. Det gäller till exempel Kulturtårtan, Förskolekonserter samt Skolsamarbete kring estetiska lärprocesser. Vad gäller Skolbion, som är en av landets mest frekventerade, tas en liten avgift ut. Vissa konserter och teaterföreställningar är avgiftsbelagda, men med en mycket låg taxa. Det som vi framför allt saknar är ett samarbetsforum inom kommunen där barnkulturfrågor kan hanteras på ett konstruktivt sätt i vilket också de fria kulturaktörerna ingår. Skolan är en oerhört viktigt part i ett dylikt samarbetsorgan. Den betydelse som Littera Lund har för lärarfortbildning och elevdelaktighet skulle på så sätt kunna omfatta hela kulturspektrat. Samordningen av det kulturutbud som via Kultur o Fritid kan köpas in till skolorna skulle genom en sådan organisation också bli enklare och tydligare. Från vår sida sett skulle en återgång till kulturpengen centralt inom skolan stärka betydelsen av kultur och även förenkla hanteringen. Indikation; Undervisningen i ämnena bild och musik i skolan bedöms som god. Bildoch musiklärarna (främst i skolår 6 9) är engagerade och kunniga, men upplever sin situation som otillräcklig för att hinna med målen.

25 23/52 MÅL 14; DEMOKRATISK FOSTRAN, INTEGRATION OCH MÅNG- FALD Förskolor och skolor i Lund ska aktivt medverka till fostran av barn och elever till demokratiskt ansvarstagande medborgare. Förskolorna och skolorna ska med stor kraft verka för integration mellan människor med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund. Den demokratiska värdegrunden ska utgöra ett självklart rättesnöre. Uppföljning 2006; Elevenkät skolår 8 För 2006 års uppföljning av detta mål, liksom för mål 15, 17 och 19, utnyttjas resultat från en elevenkät som besvarades av samtliga elever i skolår 8 under höstterminen 2005 och som bearbetades och sammanställdes under våren Materialet har under året diskuterats på skolor, skolkonferenser och förvaltningar/nämnder. I tabellerna är höga värden understrukna. MOBBNING OCH RASISM PÅ SKOLAN Mobbning och rasism på skolan: Hur tycker du att det är i din skola? Andel som svarat stämmer ganska bra eller stämmer mycket bra. Mobbning är ett problem på skolan Det förekommer rasism på skolan Total Fågelskolan Fäladsgården Gunnesboskolan Lerbäckskolan Svaneskolan Järnåkraskolan Svaleboskolan Killebäckskolan Genarpskolan Nyvångskolan Vikingaskolan Östratornskolan 7,5% 27,8% 16,2% 26,8% 42,3% 41,8% 7,0% 12,4% 16,4% 11,4% 25,0% 18,3% 20,5% 2,5% 27,8% 34,3% 14,6% 33,8% 20,9% 4,2% 19,6% 20,5% 7,1% 35,7% 24,6% 22,2% Indikation; Den stora spännvidden i elevernas från olika skolor tyckande kan tyda på att målet om aktiv fostran inte fullt ut uppnåtts.

26 24/52 MÅL 15; INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Förskolor och skolor i Lunds kommun ska genomsyras av ett demokratiskt tänkesätt såväl beträffande arbetsformer och pedagogik som i fråga om politisk styrning och brukarinflytande. Förskolor/skolor ska i utbildningen både lära ut demokratiska värden och stimulera till deltagande i den demokratiska processen. Barn och elever ska ha stort inflytande över verksamhet och arbetssätt. I skolorna ska eleverna medverka i undervisningsplaneringen. Uppföljning 2006; Elevenkät skolår 8 ELEVERS MEDBESTÄMMANDE (Andel som svarat 'väldigt mycket' eller 'ganska mycket) Önskad grad av medbestämmande Hur mycket VILL du som elev vara med och bestämma om? Upplevd grad av medbestämmande -Hur mycket FÅR du som elev vara med och bestämma om? Skillnad mellan VILL och FÅR i procent Vad du får lära dig 79% 48% 31% Vilka läromedel 66% 34% 32% Hur ni ska arbeta 83% 60% 23% Klassrum mm. 70% 42% 28% Skolgården mm. 61% 38% 24% Regler i skolan 63% 32% 31% Läxor 75% 38% 37% Skolmaten 67% 24% 43% Schema 67% 24% 43% Indikation; Enkäten visar att elever i stor utsträckning VILL engagera sig i frågor rörande arbetsformer, pedagogik, utrustning och skolmiljö men att de, enligt egen uppfattning, FÅR engagera sig i mindre utsträckning. För skolmat och schema är skillnaden störst.

27 25/52 MÅL 16; INFLYTANDE GENOM SKOLKONFERENS Förskolor och skolor i Lund ska välkomna föräldrars önskan om inflytande och medansvar. Också i gymnasieskolor ska föräldrar erbjudas delaktighet. Barn, elever och föräldrar ska kunna utöva demokratiskt brukarinflytande genom en skolkonferens (eller lokal styrelse) med brukarmajoritet. Skolkonferensen utgör ett forum för demokratiskt ansvarstagande och delaktighet i arbetets organisation och utformning. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. Förvaltningarna redovisar inflytande genom skolkonferens på följande sätt. BSN NORR: En skolkonferens per rektorsområde som består av föräldrarepresentanter från alla enheter (skolor/förskolor) inom rektorsområdet. En förälder väljs till ordförande. En ledamot från nämnden deltar. Skolkonferensen ska främst föra dialog kring det egna rektorsområdets mål, uppföljning och åtgärder till följd av uppföljning. BSN SÖDER: Inga uppgifter. BSN ÖSTER: Skolkonferenser finns vid samtliga enheter, utom i Veberöd som har en lokal styrelse. Skolkonferensernas föräldrarepresentanter har ofta ett föräldraråd som är öppet för alla föräldrar som stöd och informationskanal. Samtliga föräldraleda möter i skolkonferenser och lokal styrelse inbjuds varje termin till en gemensam informationsträff. Det har rapporteras om sviktande engagemang hos föräldrarna. De senaste årens satsning på de individuella utvecklingssamtalen kan möjligen ha påverkat intresset att engagera sig på högre nivå. Föräldrarna är en viktig resurs för verksamheten och frågan om föräldraengagemang kan behöva analyseras mera. UN: Samtliga gymnasieskolor och Komvux har regelbundna skolkonferenser som är reglerade av förordningen. Ledamot från nämnden och ( för Gy) från samverkanskommuner deltar. Indikation; Sammanställningen ovan indikerar (möjligen) olika synsätt på skolkonferensernas uppdrag. En grundfråga är om det är eftersträvansvärt att, med utgångspunkt i UPP-målen, eftersträva en likartad tolkning av uppdraget, eller ej.

28 26/52 MÅL 17; INFLYTANDE GENOM ELEVRÅD Elever i Lunds skolor ska direkt kunna påverka skolverksamheten genom elevrådet. Uppföljning 2006; Elevenkät skolår 8 INFLYTANDE GENOM ELEVRÅD -Hur tycker du det är i din skola? Andel som svarat 'stämmer ganska bra' eller 'stämmer mycket bra' Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av de vuxna i skolan Total Fågelskolan Fäladsgården Gunnesboskolan Lerbäckskolan Svaneskolan Järnåkraskolan Svaleboskolan Killebäckskolan Genarpskolan Nyvångskolan Vikingaskolan Östratornskolan 72,5% 75,0% 85,7% 70,7% 67,1% 60,6% 72,9% 55,7% 56,6% 78,6% 57,1% 50,0% 66,4% 65,0% 80,6% 85,7% 80,5% 70,9% 53,7% 71,0% 62,9% 58,7% 80,0% 52,4% 49,2% 67,0% Indikation; Enkäten visar i vad mån elever tycker att de uppmuntras och lyssnas på av de vuxna i skolan. Spännvidd: 86 % 50 %!.

29 27/52 Obs! Ingen uppföljning av Mål 18 har gjorts denna gång. MÅL 19; ÖMSESIDIG RESPEKT I förskolor och skolor i Lunds kommun ska alla barn, elever och personal behandla varandra med respekt. Den psykosociala arbetsmiljön ska vara trygg och trivsam och umgänget ska präglas av arbetsro, hänsyn och ömsesidig förståelse. Uppföljning 2006; Elevenkät skolår 8 POSITIV STÄMNING OCH BEMÖTANDE Hur tycker du det är i din skola? Andel som svarat 'stämmer ganska bra' eller 'stämmer mycket bra' Det är positiv stämning på skolan 85,0% 80,0% 83,8% 82,9% 60,8% 67,2% 77,5% 84,5% 82,8% 85,5% 67,9% 70,0% 76,8% Elever och lärare bemöter varandra med respekt på skolan 67,5% 55,6% 85,7% 65,9% 38,0% 66,7% 67,1% 71,1% 79,5% 82,1% 58,3% 66,7% 68,9% Östratornskolan Vikingaskolan Nyvångskolan Genarpskolan Killebäckskolan Svaleboskolan Järnåkraskolan Svaneskolan Lerbäckskolan Gunnesboskolan Fäladsgården Fågelskolan Total Indikation; Att tre av fyra elever i grundskolan värderar stämning och bemötande på ett positivt sätt kan ses som ett gott steg på väg mot en god måluppfyllelse vad gäller psykosocial arbetsmiljö.

30 28/52 MÅL 20; SKYDDSOMBUD OCH ELEVSKYDDSOMBUD Förskolor och skolor i Lunds kommun ska ha ett väl utvecklat arbetsmiljöarbete. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. ELEVMEDVERKAN Barnskyddsombud och barnskyddsronder Förskolan BSN Norr BSN Söder BSN Öster Finns barnskyddsombud? Nej* Ja och nej Ja och nej** Har barnskyddsronder genomförts? Ja och nej Ja och nej Ja och nej** *Med ett undantag ** 18 ja och 3 nej Elevskyddsombud (ESKO) och skyddsronder Grundskolan BSN Norr BSN Söder BSN Öster Hur många ESKO? 64 * 30** 45*** Deltar ESKO i skyddsronder? Ja och nej Ja och nej ja * Tre ro har inga **Två ro har inga *** 6 ro har inga I vilken utsträckning finns elevskyddsombud (ESKO) på gymnasieskolor? Deltar de i skyddsronder? Gymnasieskolan Katte Spyken Polhem Vipan Hur många ESKO? Deltar ESKO i skyddsronder? Ja Ja Ja Ja Indikation; Det förefaller som om barnskyddsombudens roll behöver klarläggas i ett kommungemensamt perspektiv. Att sammanlagt 11 rektorsområden i grundskolan saknar ESKO tyder på samma behov också för elevskyddsombuden.

31 29/52 MÅL 21; SUND LIVSSTIL Förskolor och skolor i Lunds kommun ska aktivt verka för en sund livsstil. Förskolorna/skolorna ska tillse att alla barn och elever utövar någon form av fysisk aktivitet varje skoldag. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. FYSISK AKTIVITET Förskola Frågeställning: I vad mån innebär utevistelsen i förvaltningens förskolor att barnen utöver fysisk aktivitet varje skoldag? BSN NORR: Verksamheterna och arbetsmiljöerna främjar hälsa och välmående samt stimulerar motion och goda kostvanor. De flesta arbetsplatser inom förvaltningen har utbildad hälsoinspiratör. Våra förskolor har välutvecklade utemiljöer där barn och vuxna tillbringar mycket tid. BSN SÖDER: Det naturliga tillståndet för små barn är att röra sig. Fysisk aktivitet utövas dagligen såväl inomhus som vid utelek. BSN ÖSTER: Förskolornas verksamhet med syfte att förbättra barns och ungas livsstil innehåller flera olika aktiviteter. Det handlar om aktiviteter inom verksamheten samt att skapa en miljö som skapar lust till spontana aktiviteter. Grundskola Frågeställning: I vad mån har förvaltningens skolor utvecklat rutiner som säkerställer att skolans elever utövar någon form av skolorganiserad (och/eller schemabunden) fysisk aktivitet varje skoldag? BSN NORR: Verksamheterna och arbetsmiljöerna främjar hälsa och välmående samt stimulerar motion och goda kostvanor. Omfattande inslag av uteaktiviteter, dagliga morgonpromenader och "rörelsedagar" utomhus, framför allt för de yngre eleverna. Utöver den lektioner i idrott och hälsa och långrast för lek, har man på en del enheter schemalagt min rörelse/dag. BSN SÖDER: Genom ämnet idrott, konceptet FMS (Fysisk Mental och Social hälsa), profilklasser med handboll, basket, fotboll och ridning samt undervisning utomhus i olika ämnen, sker skolorganiserad fysisk aktivitet så gott som dagligen. BSN ÖSTER: Skolornas verksamhet med syfte att förbättra barns och ungas livsstil innehåller flera olika aktiviteter. Det handlar om aktiviteter inom verksamheten samt att skapa en miljö som skapar lust till spontana aktiviteter. I diskussionen med lärare i Idrott har framkommit att idrott är ett populärt ämne och att många elever är aktiva också på sin fritid. Dock finns det en liten grupp elever som man menade är svårmotiverade. Man känner en farhåga för att hälsosatsningen reduceras till aktivitet, och att kunskap och motivation försummas. Indikation; I rapporterna ovan redovisas inte rutiner för organiserad fysisk aktivitet varje dag. Däremot anförs flera argument som kan tolkas som att målet upplevs som obehövligt.

32 30/52 MÅL 22; MÅLTIDER I förskolor och skolor i Lund ska måltiderna utgöra naturliga inslag i skoldagen. Aptitlig mat ska serveras i trevlig miljö och möjligheter ska ges till avkoppling och social samvaro. Såväl förskolor och skolor som fritidshem och fritidsklubbar ska servera fullvärdig mat. Skolmåltiderna ska vara avgiftsfria i grundskolan och gymnasieskolan. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. FRITIDSHEM/ FRITIDSKLUBBAR Frågeställning: Serveras elever i förvaltningens fritidshem och fritidsklubbar a) fullvärdiga mellanmål i enlighet med Måltidsservice och Livsmedelsverkets riktlinjer för frukost och mellanmål för fritidsbarn b) aptitlig mat i trevlig miljö. Bedömningar har gjorts av verksamhetsansvariga rektorer. Alltid Ofta Ibland/sällan BSN Norr a) fullvärdig 7 1 b) trevlig miljö 6 2 BSN Öster a) fullvärdig 7 3 b) trevlig miljö BSN Söder a) fullvärdig b) trevlig miljö 5 2 Indikation; De ansvarigas bedömning av mellanmålens kvalitet är positiv, såväl vad gäller fullvärdighet som smak och miljö.

33 31/52 MÅL 23; ELEVHÄLSA Alla skolor i Lunds kommun ska ha tillgång till skolhälsovård/elevhälsa som följer elevernas utveckling för att uppmärksamma och förebygga fysiska, psykiska och sociala risker. Uppföljning 2006; Enkät till rektorer och förskolechefer. I handlingsplanen för detta mål anges att det ska finnas en kvalitetsmodell för elevhälsa i Lunds kommun för bland annat registrering av skador och tillbud i förskolan och skolan. Frågan i vilken utsträckning förskolor och skolor registrerar olycksfall och tillbud har valts som indikator för detta mål. I tabellen sammanfattas svar från skolor och förskolor. För grundskolan redovisas resultaten per förvaltning, då signifikanta skillnader kan skönjas. Förvaltning/skolform Antal barn/elever Registrerade skador Registrerade tillbud Tas registrerade skador/ tillbud upp i Skyddsrond? Hur många fall har rapporterats till Arbetsmiljöverket? Gymnasieskola Ofta 2 3,6 % av eleverna råkade ut för skador eller tillbud Grundskola BSN S Alltid 0 8,6 % av eleverna råkade ut för skador eller tillbud Grundskola BSN Ö Ofta 3 8,3 % av eleverna råkade ut för skador eller tillbud Grundskola BSN N ,4 % av eleverna råkade ut för skador eller tillbud Förskola ,4 % av barnen råkade ut för skador eller tillbud Indikation; Samtliga förvaltningar/verksamheter har system för registrering av skador och tillbud. Resultaten i tabellen ovan kan dock tyda på att systemet tillämpas olika inom förvaltningarna.

34 32/52 MÅL 24; SIMKUNNIGHET, TRAFIKUNDERVISNING OCH FÖRSTA HJÄLPEN Barn och elever i Lunds förskolor och skolor ska vara vana att vistas i vatten och de ska så tidigt som möjligt stimuleras att lära sig simma. Trafiksäkerhet ska behandlas i förskolan och skolan med utgångspunkt i det kommunala trafiksäkerhetsprogrammet. Grundskolans elever ska ges kunskaper och färdigheter i första hjälpen. Uppföljning 2006; Sammanställning av uppgifter från nämndernas kvalitetsredovisningar. SIMKUNNIGHET; Antal elever som inte kan simma Grundskolan Antal elever i år 3 som inte kan simma 25 m Antal elever i år 5 som inte kan simma 200 m, varav 50 m på rygg BSN Norr BSN Söder BSN Öster Antal elever i år 9 som inte kan simma 200 m, varav 50 m på rygg TRAFIKSÄKERHET; Hur stor andel av rektorsområdena (ro) har låtit elever delta i arrangerad trafiksäkerhetsutbildning? Grundskolan skolår 3 skolår 5 skolår 9 BSN Norr 3 ro av 7 4 ro av 7 2 ro av 4 BSN Söder Inga strukturerade uppgifter redovisade BSN Öster 7 ro av 11 7 ro av 11 3 ro av 4 FÖRSTA HJÄLPEN; Hur stor andel av rektorsområdena (ro) har låtet eleverna i skolår 3, 5 och 9 delta i arrangerad utbildning om första hjälpen? Grundskolan skolår 3 skolår 5 skolår 9 BSN Norr 0 2 ro av 7 2 ro av 4 BSN Söder Inga strukturerade uppgifter redovisade BSN Öster 7 ro av 11 4 ro av 11 2 ro av 4 Indikation; Det är ett litet antal elever som inte har de elementära simfärdigheter som efterfrågas. Elever med behov borde kunna ges specialundervisning i simning på ett samordnat sätt. När det gäller Trafiksäkerhet och Första hjälpen är bilden blandad.

35 33/52 MÅL 25; MILJÖ OCH KRETSLOPP Verksamheten i förskolor och skolor i Lunds kommun ska präglas av ett ekologiskt synsätt. Barn och elever ska förstå sin roll i naturens kretslopp och ha insikt i förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle. Förskolor/skolor ska ha skolgårdar/utemiljöer som har god plats för barns och elevers olika behov av lek, kreativitet och fantasi utan att utgöra en fara. Uppföljning 2006; Stickprovsundersökning Frågeställning: Hur arbetar skolan för att eleverna ska förstå sin roll i naturens kretslopp och ha insikt i förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle - och hur lyckosam är man i detta, och hur vet man det? Ur intervjuer med personer ur skolledningar. 6 o o o o Samtliga intervjuade rektorer tror att deras skolor lyckas med att ge eleverna förståelse för miljön och deras egen roll i kretsloppet. Rektorerna menar att det märks på elevernas sätt att resonera. En rektor berättar exempelvis att denne blivit tillsagd av elever som sett att rektorn kastat papper i fel sorteringskärl. Rektorerna är också ense om att arbetet inte är avklarat. Även om skolan lyckas väcka tankar och förståelse för området, finns det mycket mer att göra. De menar dock att det främst är i de små sakerna som skolan kan påverka, men att det är bättre än inget. Vissa av skolledarna berättar att de har haft samarbete med Naturskolan. Flera menar att de skulle vilja ha mer sådan kontakt och få lite fler konkreta förslag och idéer om vad skolan kan göra. En rektor med huvudansvar för äldre elever på en skola framhöll att det känns som om Naturskolan i första hand vänder sig till yngre elever och efterfrågade därför ett komplement till arbetet med de äldre eleverna. (Intervjuarens kommentar:) Min bild är att skolor i Lunds kommun har ett skiftande intresse för frågor rörande miljö och kretslopp. På varje skola verkar det finnas någon eldsjäl som får sköta en stor del av arbetet själv. Om dessa eldsjälar försvinner så finns det risk att arbetet och motivationen att arbeta med dessa frågor också försvinner. Jag tror att det är viktigt att samtliga rektorer, lärare och elever motiveras att arbeta med dessa frågor. Indikation; De intervjuade menar att skolorna lyckas ge eleverna förståelse för miljön och kretsloppet men att det främst är i de små sakerna som skolan har möjlighet att påverka. 6 Citat ur konsultrapport gällande uppföljning av mål 1, 2, 3 och 25 (Lunicore, Lund 2007)

36 34/52 Kommungemensamma satsningar Utbildningspolitiska programmet innehåller 25 fullmäktigemål. Till varje mål finns handlingsplan/åtgärder. I tretton av handlingsplanerna anges att kommungemensamma satsningar ska göras under målperioden. Centrala skolnämnden godkände en projektkatalog för 13 olika satsningar under perioden (se tabell nedan). Satsningarna utgjordes dels av projektinriktade satsningar för vilka resursbehov angavs och dels övriga satsningar som skulle genomföras och finansieras inom ramen för ordinarie processer. PROJEKTINRIKTADE SATSNINGAR Nedan uppräknade sju projektinriktade satsningar har godkänts med olika löptider. För varje projekt finns av samordnande skolchefsgruppen utsedd ansvarig projektledare. Centrala ekonomiska resurser har anvisats för satsningarna för perioden Utöver detta förväntas förvaltningarna bidra till projektens genomförande i praktiken. Resurser Projektledare Genus 1000 tkr Bengt Eklund, BSN Söder IKT-pedagoger 800 tkr Håkan Flyckt, UN Biblioteksdata 900 tkr Cecilia Sjöberg, Stadsbiblioteket. och Jonas Hällebrand, BSN Norr Lustrum 300 tkr Gunnel Olsson, Skolbibliotekscentralen Flerspråkighet 400 tkr Gabriella Hafström, BSN Norr Demokrati 1900 tkr Ulf Leo, BSN Söder och Lars Persson, BSN Öster Utemiljö 1675 tkr Anders Kjellsson, CS ÖVRIGA SATSNINGAR Följande sex gemensamma satsningar genomförs i annan form än som direkta projekt Elevernas arbetsdag: grundskolorna ska utifrån målet i detta avsnitt utarbeta en lokal läxpolicy. Uppdraget ska följas upp som kvalitetstema inom ramen för 2008 års kvalitetsredovisning. Personaltäthet och grupper: en kommungemensam satsning ska göras för att i förskolan få barngrupper som i regel inte är större än 16 för de större och 11 för de mindre barnen. Antal personal per grupp ska i regel vara 2,75. Uppdraget har koordinerats med KS uppdrag till kommunkontoret. Uppgifterna redovisas i nämndernas kvalitetsredovisningar i årsanalysen för år Utbildning på teckenspråk: en policy för modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet för barn och elever som har teckenspråk som modersmål ska utarbetas under planperioden. Uppdraget genomförs primärt som kartläggning av antalet barn/elever i förskola och skola med tecken-

37 35/52 språk som modersmål under år Uppgifterna redovisas i nämndernas kvalitetsredovisningar i årsanalysen för år På grundval av dessa uppgifter ska arbetsgruppen sedan utarbeta förslag till policy. Internationell utbildning: under år 2005 utreds en med universitetet, näringslivet och närliggande kommuner gemensam satsning på utveckling av internationell utbildning på förskole- och grundskolenivå. Uppdraget har genomförts genom utredningen om Internationell skola. Utvecklingsstörning, funktionshinder och i stort behov av stöd och hjälp: under år 2005 ska en kommungemensam satsning kring kommunens policy att ta om hand och undervisa barn och elever med utvecklingsstörning, funktionshinder och i stort behov av stöd och hjälp göras. Uppdraget genomförs genom utredningen om barn och elever i behov av omfattande särskilt stöd samt SSSV:s utredning rörande motsvarande elever i gymnasieskolan. Elevhälsa: en kvalitetsmodell för elevhälsa i Lunds kommun ska utarbetas. Därvid ska bland annat registrering av skador och tillbud i förskolan och skolan liksom elevhälsa i ett folkhälsoperspektiv beröras. Uppdraget genomförs genom Samordnande skolhälsovårdsgruppens arbete med en kvalitetsmodell för elevhälsa inom skolområdet. Rutiner för registrering av skador och tillbud har därvid utarbetats. För förskoleverksamheten har fastslagits att samma rutiner ska tillämpas som i grundskolan fast i pappersform. Uppdraget genomförs primärt som enkät till ett urval rektorer/ förskolechefer med frågor om hur många olycksfall respektive tillbud som har registrerats under år 2006, och tagits upp i skyddsronderna, vilket är krav i Arbetsmiljölagen. Resultatet av enkäten ska redovisas i den kommungemensamma kvalitetsredovisningen för år 2006 i februari 2007.

38 36/52 Del 2; Kvalitetsredovisning för Lunds kommuns förskolor och skolor. SAMMANFATTNING Ett urval av kvalitetsredovisningens nyckeltal i redovisas inledningsvis: BUDGET I Lunds kommuns budget för år 2006 anslogs sammanlagt 1964 mkr (2005: 1880 mkr) till utbildningssektorn. Det utgjorde 55 procent av kommunens samlade budgeterade nettokostnader. KVALITETSREDOVISNING 2005 I Lunds kommuns kvalitetsredovisning för år 2005 angavs att Centrala skolnämnden under år 2006 skulle fokusera det samordnande arbetet på ett antal strategiska områden med inriktning på organisation, utveckling och effektivitet inom förskole- och skolområdet. CS överlämnade under året en rapport till kommunstyrelsen med förslag om o o o koordinerad uppföljning inom utbildningsområdet synliggörande av verksamheternas produktivitet och effektivitet ett redovisningsråd för pedagogisk verksamhet med befogenhet att fastställa kommungemensamma anvisningar. PERSONAL Antal anställda, pedagoger, övrig personal och administrativ personal, inom förskoleoch skolområdet i Lunds kommun var år 2006 sammanlagt 4601 personer. Åtta anställda av tio var kvinnor och fyra av fem var över 40 år. KOSTNAD PER INDIVID (BRUKARE) Förskola, heltidsbarn Familjedaghem, heltidsbarn Förskoleklass och grundskola (inkl fritidshem) LUND 148 tkr 122 tkr 90 tkr 85 tkr Umeå Jönköping Helsingborg Linköping Gymnasieskola, egen el. annan kommuns skola KOSTNAD PER INVÅNARE.Kostnad per inv. Förskola Skola (Skattekraft) LUND 6,2 tkr 12,3 tkr 146 tkr Linköping 5,7 12,8 144 Helsingborg 4,7 11,9 141 Umeå 6,3 13,4 137 Jönköping 6,3 12,9 138

39 37/52 GRUNDSKOLA; NYCKELTAL Genomsnittligt meritvärde flickor Genomsnittligt meritvärde pojkar Icke godkänt betyg i ett, flera eller alla ämnen LUND 247,4 p. 226,7 p. 13 % 95 % Umeå 228,0 198, Jönköping 219,7 196, Helsingborg 220,4 194, Linköping 215,3 185, Behöriga för studier på nationellt program på gymnasieskolan FÖRSKOLA; NYCKELTAL Förskolan i Lund, totalt; Antal inskrivna barn per personal (årsarbetare) Kommunens förskolor; Antal inskrivna barn per personal (årsarbetare) Enskilda förskolor; Antal inskrivna barn per personal (årsarbetare) LUND 4,6 barn 4,5 barn 5,0 barn Jönköping 4,8 4,8 5,0 Umeå 4,9 4,9 4,8 Linköping 5,2 5,0 5,8 Helsingborg 5,6 5,5 5,9 GYMNASIESKOLA; NYCKELTAL Andel med högskolebehörighet Andel med slutbetyg (efter 4 år) Andel med minst G i sv/eng/ma LUND 93 % 87 % 86 % Större städer Riket

40 38/52 INLEDNING Sedan 1997 kräver staten att varje kommun på ett samlat sätt upprättar årliga kvalitetsredovisningar för sin utbildningsverksamhet. Redovisningarna ska bygga på resultat som kommunens förskolor och skolor rapport om i sina egna kvalitetsredovisningar. I Lunds kommun redovisar därutöver varje förvaltning inom utbildningsområdet Barn- och skolförvaltning Norr, Söder och Öster, Utbildningsförvaltningen samt Centrala skolförvaltningen sina förskolors och skolors resultat i respektive nämnds årsanalys. Processen för kvalitetsredovisning är en viktig kunskapskälla för kommunfullmäktige och nämnder när det gäller att bedöma utbildningsorganisationens förmåga att uppfylla nationella och lokala utbildningsmål. Respektive skolas kvalitetsredovisning ger viktig verksamhetsinformation till brukare och allmänhet och processen i sig utgör ett viktigt instrument för skolans interna verksamhetsutveckling. I Lunds kommuns budget för år 2006 anslogs sammanlagt 1964 mkr (2005: 1880 mkr) till utbildningssektorn. Det utgjorde 55 procent av kommunens samlade budgeterade nettokostnader. Till detta kommer investeringskostnader för byggnader och utrustning. Sektorn är därmed kommunens största och dominerande verksamhetsområde. Varje förändring i kvalitet, barnantal, personaltäthet, sjukfrånvaro och lokalutnyttjande innebär konsekvenser för kommunens totala ekonomi och i förlängningen invånarnas välstånd. Lunds kommuns utbildningsverksamhet bedrivs i form av förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola samt vuxenutbildning. Inom ramen för förskoleklass och grundskola anordnas skolbarnsomsorg. Vid sidan av förskola finns även familjedaghem. För särskilt behövande elever finns särskola på grundskole- och gymnasienivå. För vuxna finns kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda samt svenskundervisning för invandrare. En skola för alla Målsättningen för den svenska skolan är att vara en skola för alla. Alla barn och ungdomar ska, oberoende av kön, bostadsort och sociala, ekonomiska eller andra förhållanden erbjudas en likvärdig utbildning, baserad på delaktighet och gemenskap, inom det offentliga skolväsendet samt, oberoende av bakgrund och individuella olikheter, undervisas tillsammans. Enligt internationella dokument som Sverige ratificerat 7 ska alla barn och ungdomar oberoende av förutsättningar ha rätt till utbildning i en integrerad skola. Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Barn som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. Intentionerna om inkluderande undervisning ska därtill, enligt Lunds kommuns utbildningspolitiska program, UPP, utgöra utgångspunkter för arbetet i Lunds förskolor och skolor. Ansvaret för förskolan och skolan Kommunfullmäktige i Lund har det övergripande ansvaret för att kommunens alla 7 Ex; Barnkonventionen (FN, 1989), FN:s standardregler (FN, 1995), Salamancadeklarationen (Unesco, 1994)

41 39/52 barn, ungdomar och vuxna har tillgång till utbildning i form av förskolor och skolor av god kvalitet. För den kommunala utbildningsverksamheten är kommunen huvudman medan enskilda förskolor och fristående skolor har icke-kommunala huvudmän. Den kommunala utbildningsverksamheten för förskolan och grundskolan är organiserad i barn- och skolnämnder (BSN) utifrån geografiska områden (år 2006 fanns BSN Norr, BSN Söder och BSN Öster) medan kommunens gymnasie- och vuxenutbildning utgör en samlad kommunövergripande organisation under en politisk nämnd (2006: Utbildningsnämnden). Inom sina områden ansvarar respektive nämnder för att utbildningsverksamheten genomförs i enlighet med lagar och förordningar samt kommunfullmäktiges mål och beslut hade Centrala skolnämnden, CS, ansvar för Lunds skolors resurscentrum, Lunds skolors modersmålsverksamhet och Naturskolan liksom för samordning av uppföljning, utvärdering och utveckling inom utbildningsområdet. CS hade även ansvar för ärenden rörande förskolor och grundskolor i enskild regi. Åtgärder i föregående års kvalitetsredovisning I Lunds kommuns kvalitetsredovisning för år 2005 rapporterades om många positiva kvalitetsindikatorer som tillsammans skapade en bild av Lunds skolor som tillhörig de bästa - eller rent av bäst - i förhållande till jämförbara städer. Kommunens utbildningssektor framstod som en mycket väl fungerade sektor med goda resultat. Men det underströks också att sektorn är tämligen resurskrävande. Grundskolan har till exempel en lärare mer per 100 elever än i de flesta andra jämförbara kommuner. Frågan ställdes om det är den höga kvaliteten som har sitt pris eller om det finns andra orsaker som kan vara kostnadsdrivande? I kvalitetsredovisningen angavs att Centrala skolnämnden under år 2006 skulle fokusera det samordnande arbetet på ett antal strategiska områden med inriktning på organisation, utveckling och effektivitet inom förskole- och skolområdet. Inom området Skolekonomi beslutade CS i december att överlämna en rapport till kommunstyrelsen och särskilt föreslå o koordinerad uppföljning inom utbildningsområdet o synliggörande av verksamheternas produktivitet och effektivitet o ett redovisningsråd för pedagogisk verksamhet (med) befogenhet att faställa (kommungemensamma) anvisningar. Inom området Lokalsamordning har kommunfullmäktige på CS förslag beslutat om en ny modell för effektiv tilldelning av lokalresurser och gemensam investeringsprövning för förskolor och grundskolor från år Inom området Barn och elever i behov av omfattande särskilt stöd framlades en utredning som utförts i samarbete med Högskolan i Kristianstad som pekade på det önskvärda i att målen om inkluderande undervisning omsätts i en kommunal policy för förskolan och grundskolan. Inom området Gemensamma utvecklingsprojekt har under året sju större projekt dragits igång med en sammanlagd extra finansiering på tre miljoner kronor per år under åren Under året kunde en Internationell skola med International Baccalaureate (IB) som utbildningskoncept etableras i Lund. Utredningsprocessen skedde i samarbete med näringsliv, universitet, universitetssjukhus samt grannkommuner. International School of Lund Katedralskolan, ISLK, som startade sin verksamhet läsåret 06/07 har idag 56 barn mellan 6 och 16 år

42 40/52 Framtids- och utvecklingsfrågor Lunds är en expansiv kommun med invånare/föräldrar som ställer stora krav på kommunens förskole- och skolverksamheter. De politiska partierna har traditionellt tillmätt utbildningssektorn stor betydelse. Det har uppfattats som självklart att kommunen ska ligga i topp vad gäller utbildningskvalitet och förskole- och skolbyggnader. Kommunen har ofta engagerat sig i förnyelsen av skolans undervisningsformer och dess innehåll. Nedan redovisas några exempel på frågor (områden) som kan komma att påverka utbildningsområdets utveckling de närmsta åren. Det är områden som ställer krav på skolornas och Lunds kommuns förmåga att, utöver nationella kunskapsmål, även fokusera på frågor av betydelse för samhällsutveckling och miljö. Klimatförändring: Klimatförändringarna berör och ställer krav på nationer, kommuner och enskilda. Den snabba ökningen av halten växthusgaser behöver stabiliseras på den nivå som inte ger skadliga effekter på människor och natur. Regeringens målsättning är att Sverige ska vara en ledande förebild för ett modernt samhälle, som är miljöanpassat, byggt på förnybara resurser, där en tillväxtvänlig politik kan bedrivas i samklang med jordens klimatvillkor. Lärande för hållbar utveckling: Hållbar utveckling är ett begrepp som används flitigt idag. Ofta betonas vikten av etiska ställningstaganden, vilket sätter den enskilde individens agerande i centrum och ger ramar för vad lärande i hållbar utveckling kan vara. Men begreppet tar ändå sin utgångspunkt i naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt tänkande och har utvecklats i internationell dialog som ett svar på de utmaningar världen står inför. FN:s generalförsamling har deklarerat att lärande för hållbar utveckling är en prioriterad fråga under tioårsperioden Som ett led i detta arbete har FN- Universitetet i Yokohama startat RCE-programmet (Regional Centres of Expertise on Education for Sustainable Development). Från och med 2007 är RCE_Skane utsetts sådant regional centres, för närvarande det enda i Norden. Det är Malmö högskola, Region Skåne, Malmö stad, Lunds universitet och Lunds kommun som samverkar i arbetet med RCE-Skane. Den demografiska utvecklingen: Den demografiska utvecklingen i Sverige ställer stora utmaningar. Under de närmaste decennierna kommer hela den svenska befolkningsökningen att bestå av pensionärer. Det sätter press på kommunerna vad gäller äldreomsorg och sjukvård, men aktualiserar också behovet av en strategi för arbetskraftsförsörjning och familjebildning. Det behövs samtidigt en offensiv satsning på den unga befolkningen. Det gäller primärt skola och utbildning men även bostadsförsörjning och hälsa. Kultur skapar tillväxt: Kultur bidrar med mer tillväxt än vad många tror. Kultursektorns tillväxt mellan 1999 och 2003 var 12,3 procentenheter högre än för genomsnittet i andra branscher. I framtiden väntas kulturen bidra till en ännu större andel av tillväxten. Det framhålls ofta att kultur är motorn till kreativitet och kreativitet är basen för social och ekonomisk utveckling. Långa utbildningstider: I diskussionen har uppmärksammats att det inte längre tycks finnas en självklar koppling mellan lång (högre) utbildning och tillgång till jobb. Inom allt fler yrken som kräver högskoleutbildning finns tvärtom brist på arbetstillfällen. Istället har behovet av kvalificerad yrkesutbildning kommit i fokus, i takt med att en brist på yrkesarbetare blivit synlig.

43 41/52 Förutsättningar ORGANISATION Förskoleåldern I Lunds kommun finns drygt 5000 barn i åldern 1 5 år. De allra flesta deltar i någon form av förskoleverksamhet, det vill säga går i förskola eller familjedaghem. o Kommunal förskola: 3570 barn o Kommunala fam.daghem 290 o Enskilda förskolor 1000 I tabell 1 jämförs uppgifter från Lund med några jämförbara kommuner. Förskoleverksamhet (förskola resp. familjedaghem) Tabell 1 LUND Förskola: inskrivna barn 1-5 år (av alla) 81 % Linköping Helsingborg Umeå därav i enskild regi 21 % ant. barn per årsarbetare 4,3 5,1 5,6 4,9 4,7 Fam.daghem: inskrivna barn 1-5 år (av alla) 5 % ant. barn per årsarbetare 4,6 5,1 6,8 4,9 4,6 Jönköping Grundskoleåldern I Lunds kommun finns bort emot 1100 grundskoleelever per årskull (förskoleklass och grundskola). Cirka 8 procent av dem går i grundskolor med icke-kommunal huvudman. o Kommunal grundskola (F 9): 9799 elever o Fristående grundskola (F 9) 827 o Kommunal skolbarnomsorg (6 9 år) 3435 o Kommunal skolbarnomsorg (10 12 år) 1350 o Enskild skolbarnomsorg 523

44 42/52 Av elever i åldern 6 9 år är 9 av 10 inskrivna i fritidshem och i åldern år är 2 av 5 inskrivna i fritidsklubb. I tabell 2 redovisas några uppgifter om grundskolan. Grundskola (förskoleklass och grundskola samt skolbarnomsorg) Tabell 2 LUND Andel barn 6 15 år (av alla invånare) 10 % Förskoleklass: ped. personal per 100 elever 6,8 5,4 7,0 5,5 5,7 Grundskola: lärare per 100 elever 9,0 7,8 7,9 8,8 8,6 Grundskola: ped. personal per 100 elever 9,9 8,4 8,4 9,2 8,9 Skolbarnomsorg: ped. pers. per 100 elever 8 4,4 5,7 3,4 6,3 7,0 Linköping Helsingborg Umeå Jönköping Gymnasieåldern Antalet elever i gymnasieskolan i Lund är cirka procent av dem är mantalsskrivna i Lunds kommun, de övriga kommer främst från samverkanskommuner. 8 procent av lundagymnasisterna går i fristående gymnasieskola. En, i jämförelse med andra kommuner, mindre andel elever går i individuella programmet, IV. I tabell 3 redovisas några uppgifter om gymnasieskolan. Gymnasieskola Tabell 3 LUND Jönköping Umeå Helsingborg Linköping Gy-elever av samtliga åringar 74 % Antal lärare per 100 elever 7,7 8,5 7,4 8,2 7,4 Gy-elever på IV-program 5 % Övrigt Vuxenutbildningen redovisar 1024 helårsstudieplatser. Obligatoriska särskolan (grundskolenivån): 161 elever Gymnasiesärskolan: 91 elever 8 Jämförelser rörande fritidshem och -klubbar med siffror som hämtas från SCB brukar traditionellt tas med en nypa salt i Lund. En orsak till osäkerheten är att statistiken bygger på ekonmisk redovisning som inte alltid ger en korrekt bild av fördelningen av gemensamma tjänster mellan fritidshem och skola.

45 43/52 PERSONAL Antal anställda, pedagoger, övrig personal och administrativ personal, inom förskoleoch skolområdet i Lunds kommun var år 2006 sammanlagt 4601 personer. Åtta anställda av tio var kvinnor och fyra av fem var över 40 år. Långtidssjukskrivning Av delplaceringarna för utmärkelsen Sveriges bästa skolkommun framgår att Lunds kommun för 11 av de 12 kriterier tillhör den bästa fjärdedelen av de 290 kommunerna. Men för ett kriterium, friska lärare, hamnade kommunen på den sämre halvan. Den faktor som främst påverkar detta kriterium är pedagogisk personals ledig på grund av sjukdom under 30 dagar eller mer. Nedan redovisas andel långtidssjukskrivningar av den totala sjukfrånvaron samt inom parantes andel sjukfrånvaro av total arbetstid per förvaltning 9. o BSN Norr 71 % (3,2 %) o BSN Söder 72 % (8,2 %) o BSN Öster 68 % (7,6 %) o UN 73 % (4,1 %) o CS 46 % (3,2 %) Av uppställningen ovan får man ingen uppfattning om problemets storlek, dvs antalet långtidssjukskrivna personer per förvaltning och för hela utbildningssektorn. Men utifrån de angivna procenttalen och en antagen arbetstid per månad på 160 timmar kan man räkna ut antalet individer (i varje fall teoretiskt och för jämförelses skull): Löner o BSN Norr 31 långtidssjukskrivna individer o BSN Söder 63 o BSN Öster 54 o UN 29 o CS 3 o summa 179 (Obs! närmevärde) Medianlönen för anställda inom utbildningssektorn i Lunds kommun per förvaltning redovisas nedan. Hälften av de anställda har högre, och hälften lägre, lön än medianlönen. o BSN Norr kr/mån o BSN Söder o BSN Öster o UN o CS Medeltal av uppgifter

46 44/52 Om löneläget istället anges utifrån titel, fördelar sig medianlönerna för anställda inom utbildningssektorn enligt följande: o Skolledare kr/mån o yrkeslär o speciallär o gymnasielär o lärare i slöjd o lä i bi/mu/id o lär o lär o mod.målslär o förskollär o frit.ped o skoladm o dagbarnvård o barnsköt o elevass RESURSER Kostnad per individ Lunds kommun satsar, relativt sett, mycket på utbildningsområdet. Det finns en stark övertygelse i Lunds kommun att utbildning, från förskola till vuxenutbildning, är av största betydelse för kommunens framåtskridande. Som tidigare nämnts anslogs för år 2006 sammanlagt 1964 mkr till utbildningssektorn. Det utgjorde 55 procent av kommunens samlade budgeterade nettokostnader. Till detta kommer investeringskostnader för byggnader och utrustning. I tabell 4 redovisas några uppgifter rörande kostnad per individ. Kostnad per barn/elev Tabell 4 LUND Förskola, heltidsbarn 148 tkr Familjedaghem, heltidsbarn 122 tkr Förskoleklass, grundskola (inkl fritidshem) 90 tkr Grundskola (enbart) 81 tkr Gymnasieskola, egen el. annan kommuns skola 85 tkr Notera att Lunds grundskoleelever inklusive förskoleklass och fritidshem kostar ungefär 15 procent mer än genomsnittet för större städer. Det gör på elever en skillnad på cirka 135 mkr! Linköping Helsingborg Umeå Jönköping Större städer

47 45/52 Kostnad per invånare I kontrast mot de kostnader per individ som redovisas i tabell 5, är kostnaderna per invånare, som redovisas i listan nedan, inte på samma sätt iögonfallande. I listan jämförs också kommunernas skattekraft.. Kostnad per inv. Förskola Skola Skattekraft o Lunds kommun 6,2 tkr 12,3 tkr 146 tkr o Linköping 5,7 12,8 144 o Helsingborg 4,7 11,9 141 o Umeå 6,3 13,4 137 o Jönköping 6,3 12,9 138 o Större städer 5,5 12,9 140 Måluppfyllelsen Sveriges tredje bästa skolkommun 2006 Utmärkelsen Sveriges bästa skolkommun instiftades av Lärarförbundet 2002 som ett redskap för benchmarking byggd på statistik från tolv kriterier för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat, huvudsakligen från offentliga källor. Kommunerna rankas från 1 till I tabell 5 redovisas de fem bästa kommunerna. Lund tillhör de fem bästa kommunerna i Lärarförbundets ranking för utmärkelsen Sveriges bästa skolkommun. Tabell 5 kommun År 2006 år 2005 år 2004 Övertorneå Lomma LUND Jönköping Båstad 5 Av fem i topp-kommunerna 2006 tillhör Lund tillsammans med Jönköping jämförelsegruppen större städer. Självklart är det därför i perspektiv av att vara en ledande utbildningsstad som Lunds skolors resultat och måluppfyllelse ska bedömas. GRUNDSKOLA För jämförelser mellan kommuners och enskilda skolors skolresultat används ofta skolår 9-betygen omräknat till meritvärden. För varje elev räknas betyg i 16 ämnen. Betyget G räknas därvid som 10 poäng, VG som 15 poäng och MVG som 20 poäng. Det maximala meritvärdet blir sålunda 320 poäng. Om en elev har godkänt i alla ämnen blir meritvärdet 160 poäng. Men för en elev som saknar betyg i ett ämne noteras 0 poäng, vilket innebär att vissa elevers meritvärden kan hamna under 160 poäng.

48 46/52 Elever som saknar betyg Självklart påverkas en skolas skolresultat, uttryckt i meritvärde, av elever som inte lyckas få minst godkända betyg i alla sina 16 ämnen. På samma sätt påverkas också en kommuns resultat av elever utan fullständiga betyg. Det kan finnas olika orsaker till att skolor inte förmår sätta godkänt betyg på vissa elever. Några elever kan ha kommit till Sverige först i årskurs 9, och därför inte hunnit tillägna sig grundkunskaperna. Men oftare handlar det om elever i sociala svårigheter som bara i liten utsträckning deltar i undervisningen. I tabell 6 redovisas andelen elever i grundskolorna i Lund med minst betyget G i samtliga ämnen. Andel elever i skolår 9 med minst betyget G i samtliga ämnen Tabell 6 Lund totalt 86 % Kommunala skolor 87 Riket 76 Kommunala skolor G eller högre Lerbäckskolan 95 % Tunaskolan 94 Gunnesboskolan 94 Östratornskolan 92 Genarps skola 91 Svaleboskolan 90 Järnåkraskolan 87 Vikingaskolan 86 Nyvångskolan 86 Svaneskolan 83 Fäladsgården 77 Killebäcksskolan 75 Fågelskolan 74 Friskolor Sankt Thomas Skola 81 % Kunskapsskolan i Lund 79 Freinetskolan i Lund 68 Om man räknar med 1100 elever per årskurs i Lunds grundskolor, blir det ungefär 150 elever som saknar betyget G eller högre i ett eller flera ämnen. Enligt ungefärlig beräkning har 100 av dem bara problem med ett ämne. Så i ett övergripande perspektiv torde Lunds grundskolors problem med elever som saknar betyg inte vara allt för bekymmersamt; det rör sig ju om ett begränsat antal elever som rimligen kan identifieras och få hjälp på ett tidigt stadium om tillgängliga resurser bara samordnas. Nationella prov Att problemet med elever som saknar betyg i ämnen är ett relativt begränsat problem i Lund understryks även i resultaten från de nationella proven I vardera av ämnena svenska och engelska var det elever som inte uppnådde godkänt resultat. I ämnet matematik var det cirka 50 elever. Nationella prov De nationella proven (ämnesprov i ämnena Svenska, Engelska och Matematik) för skolår 9 brukar tillmätas stor vikt vid bedömning av tillförlitligheten i kommunernas och skolornas redovisning av sina resultat. Ämnesprovens betyg och grundskolans slutbetyg sätts med mycket litet tidsmässigt mellanrum. Skillnader i lärares värdering av en elevs prestationer i ämnesprov respektive vid betygsättningen brukar ofta förklaras med att betygsättning av ämnesprov utgår från elevens prestation vid ett eller ett begränsat antal tillfällen, medan man i den vanliga betygsättningen har möjlighet

49 47/52 att väga in betydligt fler parametrar än bara kvantifierbara kunskapsuttryck. I listan nedan jämförs Lunds resultat från de nationella proven med Jönköpings: svenska engelska matematik o Lund 14,5 15,2 13,2 o Jönköping 13,4 13,5 11,9 I tabell 7 finns en jämförelse mellan lundaskolornas betygsmedelresultat för respektive ämnen samt skillnaden (differansen) i förhållande till resultatet i Nationella proven. I högra spalten redovisas summan av skolornas differenser. Av tabellen framgår till exempel att Gunnesboskolans betygsresultat i de tre ämnena är sammanlagt 1,7 poäng högre än i de nationella proven. På samma sätt syns i tabellen att det finns en överensstämmelse mellan Östratornskolans resultat för Betyg och Nat.prov. Betyg vs. Nationella prov Skolår 9 Tabell 7 Svenska Engelska Matematik Betyg Nat. prov Betyg Nat. prov Betyg Nat. prov Summa Differans (positivt värde innebär att Betyg är högre än Nat.prov) Gunnesboskolan 14,9 0,1 16,2 0,3 13,9 1,3 1,7 Vikingaskolan 15,3 0,1 13,8-0,2 13,6 1,2 1,1 Killebäckskolan 13,5 0,3 14,5-0,5 12,8 0,7 0,5 Järnåkraskolan 15,4 0,6 15,7-0,6 14 0,2 0,2 Tunaskolan 16,9 0 17,2 0,5 14,3-0,3 0,2 Östra Torn 15,3 0,2 15,7-0,3 15,1 0,1 0 Nyvångskolan 14,5 0,5 14,5-0,5 13,8-0,1-0,1 Lerbäcksskolan 15,2 0,2 15,3-0,3 14,2-0,5-0,6 Svaleboskolan 14,6-0,3 14-0,8 12,4 0,3-0,8 Fäladsgården 14 0,6 13,7-1,1 13,3-0,5-1 Fågelskolan 14,4 0,4 13,2-1,8 11,9 0-1,4 Genarpskolan 13,8-0,4 14-0,2 12,1-1,1-1,7 Huruvida skillnaderna i tabell 7 ska betecknas som betydande eller inte, är en bedömningsfråga. Summan av den högra spaltens värden är -1,9 poäng, dvs. i medeltal ger skolorna något lägre betyg än vad resultaten i nationella proven indikerar. Samtidigt kan man se att det är ytterlighetsvärdena som starkt påverkar en sådan uträkning, till exempel i ämnet matematik för Gunnesboskolan, Vikingaskolan och Genarpsskolan. SALSA Salsa är ett av skolverket tillhandahållet webbverktyg för modellberäknade betygvärden som tas fram i en regressionsmodell med hänsyn taget till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever

50 48/52 födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. För varje kommun och skola kan residualen redovisas, det vill säga skillnaden/avvikelsen mellan faktiskt betygsresultat och modellberäknat betygsvärde avseende skolans genomsnittliga meritvärde respektive andel elever som uppnått samtliga mål. I tabell 8 redovisas ingående värden, modellberäknat värde samt residual för Lund och jämförelsekommuner. Salsavärden för grundskolan 2006 (genomsnittliga meritvärden i åk 9) Tabell 8 LUND Andel pojkar, procent 52 % Andel elever, utl. bakgrund, födda utomlands 7 % Andel elever, utl. bakgrund, födda i Sverige 9 % Föräldrars utbildningsbakgrund, jämförelsetal 2,5 2,2 2,1 2,4 2,2 2,2 Elevernas faktiska meritvärden, meritpoäng Modellberäknade meritvärden, meritpoäng Avvikelse/residual Bilden nedan är hämtad från Skolverkets SALSA-databas. Blå värden (åt höger; plusvärden) innebär att en skola har bättre resultat än modellberäknat. Linköping. Helsingborg. Umeå Jönköping Rikssnitt Det bör kanske i detta sammanhang understrykas att tolkningar av salsaresultat inte alltid framstår som självklara. Det har i debatten framförts synpunkter som att Salsa möjligen undervärderar vissa ingående faktorers betydelse medan att andra faktorer, som inte ingår i verktyget, också borde räknats med. Icke desto mindre utnyttjas SALSA i många sammanhang som instrument för att rättvist jämföra skolors och huvudmäns resultat.

51 49/52 Nyckeltal I tabell 9 redovisas fyra nyckeltal för Lunds kommuns grundskolor. I alla fyra fallen är Lunds värden bättre än de andra kommunerna i jämförelsegruppen större städer. GRUNDSKOLAN 2006 Tabell 9 Genomsnittligt meritvärde flickor Genomsnittligt meritvärde pojkar Icke godkänt betyg i ett, flera eller alla ämnen LUND 247,4 226,7 13,3 94,8 Växjö 225,6 200,7 18,2 90,8 Umeå 228,0 198,6 20,5 92,1 Falun 220,4 200,4 14,7 93,9 Halmstad 222,9 197,2 18,9 91,7 Östersund 216,0 201,3 17,1 92,5 Skellefteå 218,9 198,7 20,5 91,0 Södertälje 218,3 197,7 27,9 86,6 Luleå 221,2 195,7 22,2 89,0 Jönköping 219,7 196,0 23,1 89,6 Kalmar 218,1 196,9 18,2 93,6 Uppsala 217,7 197,6 28,3 90,8 Karlstad 217,1 197,6 14,5 91,7 Helsingborg 220,4 194,1 27,0 87,6 Borås 213,6 193,9 25,2 87,3 Örnsköldsvik 217,1 187,7 19,8 89,8 Varberg 212,5 191,5 21,8 89,7 Kristianstad 211,9 190,8 28,0 88,3 Linköping 215,3 185,9 27,0 90,7 Örebro 206,8 192,8 25,9 84,8 Västerås 208,3 190,6 28,1 86,6 Norrköping 208,7 187,5 28,8 87,5 Sundsvall 208,9 185,5 26,4 86,6 Karlskrona 211,3 182,6 26,6 87,0 Eskilstuna 205,3 185,5 29,5 84,8 Gävle 201,5 187,0 29,7 83,6 Trollhättan 199,9 176,5 33,0 83,1 FÖRSKOLA Nyckeltal I tabell 10 redovisas nyckeltalet Antal inskrivna barn per personal för Lunds förskolor. Såväl totalt som för kommunens förskolor ligger Lunds resultat i topp. För enskilda förskolor har Umeå ett bättre värde. Behöriga för studier på nationellt program på gymnasieskolan

52 50/52 FÖRSKOLAN 2006 Förskolan i Lund, totalt Kommunens förskolor Enskilda förskolor Tabell 10 Antal inskrivna barn per personal (årsarbetare) Antal inskrivna barn per personal (årsarbetare) Lund 4,6 4,5 5,0 Jönköping 4,8 4,8 5,0 Umeå 4,9 4,9 4,8 Linköping 5,2 5,0 5,8 Helsingborg 5,6 5,5 5,9 Större städer 5,2 5,2 5,5 Antal inskrivna barn per personal (årsarbetare) GYMNASIESKOLA Nyckeltal Nedan listas nyckeltal för gymnasieskolan i Lund. Jämförelse görs med Större städer och Riket. Lund St.städer Riket o Andel med högskolebehörighet 93 % o Andel med slutbetyg (4 år) 87 % o Andel m minst G i sv/eng/ma 86 % o Andel m minst G i matem. A 99 % o Lärare per 100 elever 7,6 8,1 8,3 o Kostnad per elev 78,1 tkr 78,8 80,2 EFFEKTIVITET Centrala skolnämnden överlämnade i december 2006 en rapport till kommunstyrelsen med förslag att verksamheternas inom utbildningsområdet produktivitet och effektivitet skulle synliggöras i den fortsatta uppföljningsprocessen. Kostnad per betygspoäng (KPB) är ett, tämligen omstritt, sätt att redovisa effektivitet inom skolområdet. I Dagens Samhälles årliga jämförelse av produktiviteten i grundskolan jämförs kommunernas kostnader per elev lokalkostnader oräknade i kombination med niornas slutbetyg. Faktorer som spelar stor roll vid beräkning av KPB är betygsnivån och lärartätheten. En låg lärartäthet i kombination med högre betyg ses i detta sammanhang som tecken på att lärarna arbetar effektivare. I andra sammanhang kan lärartäthet i sig ses som en kvalitetsfaktor. Nedan listas kostnad per betygspoäng för de 5 bästa och de fem sämsta kommunerna och några däremellan. o Partille 213,16 o Danderyd 218,87 o Vellinge 226,24 o Helsingb. 253,27 o Jönköping 266,02 o Lund 268,27 o Strömsund 358,79 o Norberg 359,13 o Arvidsjaur 385,09

53 51/52 o Arboga 227,61 o Lomma 227,73 o Umeå 268,92 o Linköping 277,5 o Borgholm 393,26 o Vilhelmina 394,28 För kommuner eller kommundelar med lika förutsättningar kan självklart KPB som metod var vägledande vid resurstilldelning och kvalitetssäkring. Kvalitetsområden Förskolornas och skolornas arbete med processen för kvalitetsredovisning för år 2006 tog sin början vid höstterminens start år 2005 och avslutades hösten år Under läsåret 2005/06 pågick arbete i projektform kring fastställda gemensamma kvalitetsområden. Centrala skolnämndens fastställde i januari 2004 "Inflytande" som kommungemensamt kvalitetsområde för utbildningsområdets kvalitetsredovisning för år I anvisning för kvalitetsredovisning 2005 preciserades området till Inflytande över lärandet. Detta område följdes sålunda upp i 2006 års kvalitetsredovisning. Därtill kom det nya kvalitetsområdet: Lärande, kunskaper och färdigheter. Arbetet med redovisning av projektarbeten och övriga uppföljningsinsatser sammanställdes till förskolans-/skolans kvalitetsredovisning i slutet av vårterminen och början av hösten Skolans/rektorsområdets kvalitetsredovisning diskuterades på skolkonferens och i andra samrådsinstanser, samt i överlämnades i fastställd form till respektive skolkontor/kansli för analys och redovisning till nämnden. Sammanfattande redovisning av skolornas arbete med kvalitetsområdena finns i respektive nämnds kvalitetsredovisning. Analys och åtgärd Lunds kommuns utbildningsväsende kännetecknas traditionellt, och också detta år, av positiva förtecken. Kommunens skolors resultat tillhör inom så gott som alla mätområden de bästa i förhållande till jämförbara städer. Utbildningsverksamheten i Lunds kommun är därmed den kanske bäst fungerade kommunala sektorn, om man med bäst menar i förhållande till mätbara resultat. Men det är också en resurskrävande sektor. En intern kommunal grundfråga är om utbildningsverksamheten också bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt! Centrala skolnämnden överlämnade i slutet av år 2006 förslag till kommunstyrelsen rörande koordinerad uppföljning inom utbildningsområdet och synliggörande av förskolornas och skolornas produktivitet och effektivitet.

54 52/52 De goda resultaten kommer naturligtvis främst ur en befolkning som har hög utbildning och omfattande samhällsengagemang. En stor del av lundaborna har akademiska erfarenheter i någon form. Näringslivet i Lund ligger genomgående i framkanten vad gäller utveckling. Det finns en stark tradition av bildning och goda skolprestationer i Lund. En baksida av detta är att elever som presterar mindre bra lätt blir förbisedda. Då de flesta elever i en klass är högpresterande framstår även den som bara är svag som ett hinder. Det är då lätt att ta till exkludering och byte av skola som lösning. I Centrala skolnämndens utredning om barn med behov av omfattande särskilt stöd (2006) föreslogs en policy som tydliggjorde den målsättning som redan finns i kommunens utbildningspolitiska program; att så långt som möjligt bedriva undervisning utifrån principen om inkluderande undervisning. En annan sida av samma mynt är den grupp elever som har en specialbegåvning av något slag. Det kan gälla matematik, naturvetenskap och språk men också konstnärliga aktiviteter. Dessa elever finns dock inte bara på gymnasiet eller i grundskolans högre klasser. Redan på mellanstadiet kan unika begåvningar träda fram. I den homogent högpresterande klassen sticker dessa elever ut i lika hög grad som de lågpresterande. Inte sällan hålls de tillbaka för att inte hindra majoritetens arbete. Vad de behöver är extra utmaningar ibland till och med extrema utmaningar. Också dem är det viktigt att ta hand om i den högpresterande skolan.

55

56 Formgivning och original: Informationsenheten i samarbete med Wirtén PR & Kommunikation. Foto: Medarbetare i Lunds kommun samt Miriam Preis, Nils Bergendal, Kennet Ruona. Lunds Kommun Box 41, Lund Epost: kommunkontoret@lund.se Hemsida: Besöksadress: Stortorget 7 Telefon (vx):