Omvärldsbevakning juni 2017

Transkript

1 Omvärldsbevakning juni 2017

2 Småland-Blekinge-Hallands Brysselkontors omvärldsbevakning bygger på att vi gör ett urval av EU-frågor som har EU-relevans utifrån våra läns situationer. Följaktligen gör vi bedömningen att EU:s eller andra europeiska regioners aktiviteter, föranleder Småland-Blekinge-Halland att se närmare på sitt engagemang på den europeiska arenan såväl som på hemmaplan. Aktiviteterna kan gälla EU-finansiering, direktiv eller samarbeten. Omvärldsbevakningen avser att svara på frågan vad som kan eller bör göras och lämnar frågan om hur det ska göras till huvudmännen. Omvärldsbevakningen är indelad i tre kategorier: Strategiska ärenden: Frågor av strategisk vikt med regelbunden uppföljning av status i Småland-Blekinge-Halland Bevakningsärenden: Frågor som bör bevakas eftersom de bedöms föranleda aktivitet hos huvudmännen på kort till medellång sikt Informationsärenden: Frågor som inte behöver föranleda aktivitet, men påverkar huvudmännen och kan leda till uppdrag för organisationen Parallellt med omvärldsbevakningen har varje läns huvudmän kartlagt sina prioriteringar och gemensamma behov till Brysselkontoret. I de länsspecifika dokumenten beskrivs länens respektive aktiviteter på hemmaplan och på vilket sätt man önskar engagera sig internationellt. Specifikt för denna uppdatering Diskussionen om vad EU ska göra och inte göra fick under våren ny fart med EU-kommissionens vitbok med fem framtidsscenarier. Diskussionen hämmas dock av osäkerheten kring förutsättningarna för Storbritanniens utträde ur EU, vilket gör det svårt att sätta ramar på det övriga EU-arbetet. Under tiden nagelfars större budgetposter; vilken roll ska de fylla och ska de över huvud taget fylla någon roll? Utifrån diskussionerna idag kan vi göra kvalificerade gissningar om att EU:s totalbudget kommer att minska efter 2020, att EU-program som vi använder idag kommer att se sina potter minska, att betydelsen av finansiella instrument ökar och att kraven på bevisad nytta kommer öka. Medan effektivitet och mätbarhet torde ha ett brett stöd hos många, hyser andra farhågor om svårare tider för aktiviteter som syftar till internationella samarbeten. Hur mäter man den långsiktiga nyttan av samförstånd och tolerans båda hörnpelare i fredsprojektet EU? EU-kommissionens fokus på tillväxt och sysselsättning kvarstår och andra områden är nedprioriterade, vilket märks i antalet initiativ från EU-kommissionen. För att nå resultat på fokusområdena har flera initiativ tagits för att underlätta samarbete mellan Europas aktörer för att nyttja varandras erfarenheter och knyta samman kompetenser till en helhet större än summan av varje enskild kompetens, vilket ses som nödvändigt för att möta den globala konkurrensen. Följaktligen har vi i denna omvärldsbevakning flyttat hälsa från bevakningsärende till strategiskt ärende. Vidare beskrivs hur vi kan assistera våra hemmaregioner med aktiviteter i samarbetsstrukturer (plattformar och nätverk) för att underlätta deltagande i EU:s program. Målet är att uppnå ökat kompetensutbyte och säkerställa att man är med i de grupperingar där utveckling sker de som utvecklar nya tjänster, standarder och sätter samtidigt agendan för utformningen av nya utlysningar. Samtidigt speglar omvärldsbevakningen vikten av att engagera sig för att påverka relevant policyutveckling i tidigt skede. Alternativet är att i ett senare skede förhålla sig till förslag som bygger på andra aktörers input. EU-kommissionens strävan att arbeta horisontellt med frågor för att undvika många policyinitiativ utan tillräcklig koppling till varandra gör att denna omvärldsbevakning har ett nytt bevakningsärende, Grön utveckling, som exemplifieras med cirkulär ekonomi och bioekonomi. Häri ryms många initiativ som påverkar t ex transport, avfallshantering och skogsbruk från flera olika håll. Värt att notera är även de många aktiviteter inom ramen för våra strategiska ärenden som huvudmännen initierat på hemmaplan. Avslutade ärenden finns beskrivna i det uppdaterade Annexet. 2

3 EU-kommissionens arbetsprogram för 2017 Varje år lägger kommissionen fram ett arbetsprogram innehållande förslag på prioriteringar som unionen bör fokusera på under nästkommande år. Arbetsprogrammet för 2017 fortsätter på den inslagna vägen av att prioritera åtgärder för tillväxt och fler arbetstillfällen samt att EU ska vara stort i stora frågor och små i små frågor. Junckers 10 prioriteringar är som tidigare vägledande. Intressant att notera är att det fortfarande talas tyst om Europa 2020-strategin samtidigt som många vill se hårdare krav på att EU-medel kan kopplas till nationella reformer. Om betydelsen för strategin minskar, vilken målbild förväntas såväl regionala som nationella utvecklingsplaner knyta an till? Och om man å andra sidan vill koppla användningen av EU-medel till konditionalitet, går det ihop med principen om att beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt? Programmet bygger på Junckers 10 politiska prioriteringar och består av 21 initiativ samt 18 åtgärder för redan befintliga lagar. Flera initiativ i fjolårets arbetsprogram är fortfarande aktuella. Under 2017 vill Juncker-kommissionen se ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. Juncker menar själv att detta efterfrågas av den europeiska befolkningen just nu. Utöver EU:s tillväxtmål föreslås därför åtgärder som förbättrar samt effektiviserar EU:s försvarsstrategi och insatser för att få stopp på kriget i Syrien. Bland initiativen återfinns också förslaget om en social pelare som lades fram under årets första kvartal. De flesta kan enas om att den intre marknaden fungerar bättre med gemensamma regler för arbetskraften. Diskussionen om de olika förslagen i pelaren blir däremot gissningsvis animerad, då åsikterna om vad som ska beslutats på EU-nivå i dagsläget går vitt isär. Definitioner av begrepp är en annan potentiell konfliktyta. Ett exempel på detta är synen på om olika lönenivåer handlar om fri konkurrens eller lönedumpning. Kommissionen vill även se en större budget för den europeiska fonden för strategiska investeringar (EFSI lån, garantier och riskkapital), då investeringar och innovationer inom utvalda områden med detta verktyg anses skapa fler arbetstillfällen. Ytterligare resurser läggs på att möta den fortfarande höga ungdomsarbetslösheten. Sveriges regioner förväntas inte längre ta del av ungdomsinitiativet eftersom sysselsättningen bland ungdomar ökat de senaste åren. Vidare väntas fler arbetstillfällen skapas genom den nya handlingsplanen för cirkulär ekonomi, något kommuner och lokala aktörer kan tänkas dra fördel av. På den globala nivån förväntas diskussionerna kring handelsavtalet med USA fortsätta parallellt med att förhandlingar med Australien, Japan, Nya Zeeland och Chile kan påbörjas och i vissa fall avslutas. Handelsavtalen har stött på mycket motstånd, men anses samtidigt undanröja handelshinder för SMF:s och dess partners utanför EU. Beroendet av stöd från länders ledare är av naturliga orsaker avgörande för utgången. Under 2017 står politiska ledare i flera länder till omval. Värt att notera är att diskussioner kring EU:s budget också står på agendan. Att EU-kommissionen kommer lägga fram sin långtidsbudget för nästa programperiod under hösten är det dock få som räknar med. I frånvaro av besked kring förutsättningarna för Storbritanniens utträde ur EU, är det svårt att komma till slutsatser i diskussionerna om framtidens utformning av budgetposter som till exempel sammanhållningspolitiken. 3

4 Kommissionens 21 förslag för 2017 är följande: Utökning av ungdomsinitiativet Paket för cirkulär ekonomi samt en strategi för användandet och återanvändandet av plast EU-budgeten efter 2020 Halvtidsöversyn av strategin för den digitala inre marknaden Genomförandet av energiunionen och dess handlingsplan post 2020 Genomförande av strategin för den inre marknaden Rättvisare skatteregler för företagare EU:s rymdstrategi Halvtidsöversyn i arbetet med kapitalmarknadsunionen En starkare monetär union genom en vitbok för ett Europa efter Brexit En pelare för sociala rättigheter Förhandlingar kring handelsavtal med Japan, Australien, Chile och Nya Zeeland Förslag till paketet för dataskydd Finansiering för ökat säkerhetsskydd Förslag om migration-samarbete med tredje länder Förslag som effektiviserar det europeiska försvaret Genomförande av den globala EU-strategin EU-strategi för Syrien och återuppbyggnaden av landet Starka relationerna med Afrika Modernisering av fördragsregler En mer strategisk metod för EU-lagstiftningen 4

5 Innehållsförteckning 1. Strategiska ärenden Transportmöjligheter Arbetskraftsförsörjning Ökat deltagande i EU-finansierade program Hälsa Bevakningsärenden Grön utveckling: Cirkulär ekonomi och bioekonomi Annex avslutade ärenden

6 1. Strategiska ärenden 1.1 Transportmöjligheter För att kunna möta ökad global konkurrens behöver Europas rörlighet öka. Sammanlänkningen av vägnätet anser EU vara av stor betydelse för rörligheten. Transeuropeiska nätverk (Trans-European Networks), TEN-T är EU:s plan för att sammanlänka transportkorridorer i Europa. För att ta del av EU-finansiering för ändamålet fordras att transportkorridoren ska ha pekats ut på TEN-T-kartan, vilket kräver ett europeiskt medvärde och ett tydligt engangemang från medlemstaten. TEN-Tprojekt kan få cirka 20% finansiering, men den framtida finansieringen är i dagsläget oklar. En annan fråga som diskuteras på europeisk nivå just nu är transportsektorns omställning till förnybara drivmedel. Det är dock inte självklart att alla former av förnybara drivmedel ska vara en del av omställningen. I en samling policyinitiativ föreslår EU-kommissionen bland annat en utfasning av grödobaserade biodrivmedel för att ersätta dem med drivmedel från biologiskt avfall som kan rötas. Svenska röster har höjts mot förslagen som idag ligger på bordet, då de upplevs för kategoriska för att nå gemensamma klimatmål och vidareutveckling av näringslivsintressen. Frågan om regionala flygplatser har återigen hamnat på dagordningen. EU-kommissionen vill ta bort subventioner från luftfarten, vilket antas påverka driftsstöden till mindre flygplatser. Transport avser även rörlighet i vidare bemärkelse, t ex viljan att förflytta sig till och från våra län. Det påverkar allt från arbetsmarknad till attraktionskraft för vårt område. EU stödjer denna utveckling genom EU-medel, på samma sätt som man stödjer utbyggnaden av smarta transportsystem, implementering av grön innovation och upphandling. Vad gäller investeringar i infrastruktur är det mycket som talar för en ökad betydelse för lån och garantier i framtida EUfinansiering. För att infrastrukturarbetet skall kunna genomföras på ett koordinerat sätt pekar Småland-Blekinge- Hallands huvudmän på nödvändigheten av att regionala-, nationella- och EU-initiativ sker i samspel. Även om Småland-Blekinge-Halland i dagsläget inte har en sammanhållen agenda för att driva utveckling av infrastrukturprojekt i anslutning till TEN-T, samarbetar huvudmännen på transportområdet genom Sydsvensk regionsamverkan. År 2016 beslutade styrgruppen att komplettera Systemanalys för Sydsveriges infrastruktur utifrån ett TEN-T perspektiv. Kompletteringen ska se närmare på samverkansmöjligheter mellan huvudmännen och identifiering av kostnadseffektiva insatser som kan göras kompletterande till länstransportplanerna. Fortsatt arbete Småland-Blekinge-Halland: Fortsatt samarbete kring TEN-T främjar möjligheterna att påverka anpassningar, standarder, planeringsramar och anslutningar till befintliga korridorer, men även för att möta förmodad ökade person- och godstransporter i öst-västlig riktning. Biodrivmedelsfrågan är inne i ett avgörande skede och påverkansmöjligheter föreligger främst under Vidare är det viktigt att säkerställa att våra åsikter kring driftsstöd av regionala flygplatser förs fram till nationell och europeisk nivå. Huvudmännen gynnas av att beakta europeiskt samarbete för att utveckla innovativa lösningar inom ITS, grön teknik och drivmedel, liksom att beakta EU:s finansiella instrument. Brysselkontoret: Huvudmännen kan oavsett gemensamma prioriteringar stödjas för att finna partner till transportrelaterade projekt i en bredare mening än TEN-T. Brysselkontoret kan vidare bedriva påverkansarbete kring biodrivmedel och regionala flygplatser. 6

7 1.2 Arbetskraftsförsörjning Demografiska prognoser för de kommande decennierna pekar på en krympande tillgång på arbetskraft i de flesta europeiska länder, vilket väntas leda till ökad konkurrens om kompetens mellan städer, regioner och länder inom EU. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten fortsatt hög och arbetskraftsrörligheten bedöms vara för låg. EU-kommissionen har pekat på att kompetensen hos arbetskraften inte matchar arbetsmarknadens behov, hälften av arbetstillfällena bedöms vara högkvalificerade år 2025, medan endast 1/10 av arbetstillfällena kommer att räknas som lågkvalificerade. Flyktingkrisen medför både möjligheter och utmaningar för arbetsmarknaden. EU-kommissionen har under Junckers ledning prioriterat jobb och tillväxt. För en fungerade inre marknad har därför en social pelare inom EU tagits fram med förslag på olika insatser. Avsikten är att harmonisera de sociala villkoren mellan medlemsländerna, t ex genom standarder för minimumlöner och föräldraledighet. Härvid uppstår en svår gränsdragning om vilka beslut som kan fattas på EU-nivå. Svenska parter är i dagsläget splittrade i frågan. EU har även tagit initiativ för att underlätta för studenter och forskare utanför EU att studera och arbeta i Europa genom regler som harmoniserar, förtydligar och förenklar villkor. Nästa steg i processen faller nu på medlemsländerna, som fortfarande har ett år på sig att applicera ändringarna i den nationella lagstiftningen. Ytterligare ett initiativ som ska attrahera kvalificerad arbetskraft är förslaget att reformera blåkortsdirektivet genom att ersätta parallella nationella system. Eftersom framtiden för EU:s sammanhållningspolitik med bland annat Socialfonden är oklar, utgör EU:s tematiska program intressanta verktyg för att arbeta med kompetensrelaterade frågor. Det gäller både EU:s program för livslångt lärande och stöd till små- och mellanstora företag. I linje med rekommendationerna i OECD-studien över Småland-Blekinge (2012), presenterade huvudmännen 2015 en gemensam förstudie om det interregionala arbetet runt arbetskraftsförsörjning med fokus på internationella studenter och nyanlända akademiker. Huvudmännen har som följd tagit steg mot ett gemensamt projekt som syftar till att tillvarata nyanländas kompetenser på arbetsmarknaden. Lärosätena har även konstaterat att det finns ett behov av att koordinera valideringen gällande kunskapsbehörighet mellan regionerna. Ytterligare samarbete inom området utesluts ej. Huvudmännen har under 2017 undersökt situationen för vårt deltagande i olika forsknings- och innovationsprogram (F&I). Resultaten pekar på ett behov av att höja förmågan att absorbera projektmedel och att i högre grad dra långsiktig fördel av F&I-insatser. Ett steg i denna process innefattar att göra prioriteringar i vilken typ av arbetskraft som vi anser oss behöva attrahera. Fortsatt arbete Småland-Blekinge-Halland: I ovannämnda förstudie från 2015 föreslås ökad koordinering mellan lärosäten, näringsliv och kommuner samt aktörer såsom fastighetsägare för att underlätta en ingång på bostadsmarknaden. Insatserna förutsätter ett nära samarbete mellan bland annat huvudmännen, arbetsgivare och arbetsförmedlingen. Studien föreslår vidare en omvärldsanalys med fokus på hur andra europeiska regioner med liknande förutsättningar hanterar kompetensflykt. En växande arbetskraftsbrist leder troligtvis till att behovet av samarbete med andra europeiska regioner ökar. EU:s verktyg för till exempel livslångt lärande (Erasmus+) och små och mellanstora företag (COSME) kan bidra på ett positivt sätt i denna strävan. Resultaten av 2017 års F&I-kartläggning kan med fördel kommuniceras såväl inom Sverige som på EU-arenan. Brysselkontoret: Brysselkontorets viktigaste insats framöver torde vara att kommunicera våra behov på EU-arenan samt att å huvudmännens vägnar skapa nätverk och utveckla samarbeten med andra regioner för kompetensutbyten och partnerskap. 7

8 1.3 Ökat deltagande i EU-finansierade program EU:s nuvarande programperiod löper fram till 2020, men redan nu står det klart att framtiden bär med sig många frågetecken med potentiellt stor påverkan på den regionala och lokala nivån. Starka röster hörs för en relativt kraftig förändring av EU-programmen. Diskussionen kopplas till en troligt minskad EU-budget och diskussionen om vad EU ska göra och inte göra, en diskussion som bromsas av ovisshet kring utgången av Brexit-förhandlingarna. Vidare ifrågasätter flera europeiska aktörer EU:s finansieringsform i form av bidrag. Istället förordas ökad andel finansiella instrument. I en situation där vi inte vet om/till vilken grad Småland-Blekinge-Halland kan förlita sig på de så kallade strukturfonderna, är det viktigt att se till potentialen av att öka utvecklingsmedlen för vårt område genom att delta i EU:s tematiska program för bland annat forskning och innovation, kultur, utbildning, och företagande. EU-program som Erasmus+, COSME, m fl kan bidra till att främja den utveckling som länen vill uppnå, inte minst genom att fördjupa och förlänga insatser av strukturfonder. Regionernas engagemang i universitets- och högskolerådets nystartade regionala nätverk för livslångt lärande är ett verktyg i den processen. Brysselkontoret har under 2015/16 koordinerat den svenska insatsen för europeiska regioners gigantiska lobbyinsats som pekade på betydelsen av sammanhållningspolitiken. Huvudmännen har parallellt varit aktiva i frågan på hemmaplan genom inspel till SKL och genom debattartiklar i media. Småland-Blekinge-Hallandsamarbetets tidigare inspel via svenska referensgrupper med åsikter kring Horisont 2020-utlysningar inom transport tycks nu bära frukt. Skrivningar om regional utveckling istället för urban utveckling ökar våra möjligheter att delta i utlysningar framöver. För att öka våra möjligheter att delta i EU:s framtida forsknings- och innovationsprogram finns det dock både anledning och möjlighet för ökat påverkansarbete parallellt med väl fungerande referensgrupper, så som sker i frågan om framtida sammanhållningspolitiken. OECD har understrukit vikten av att våra län kliver uppåt i produktionsvärdekedjan. Statistik från Vinnova och vår egen kartläggning under 2017 visar på vårt områdes underrepresentation (oavhängig anledning) i både EU:s forskningsprogram samt Vinnovas egna medel. Då en låg absorptionsförmåga antas bero på strukturella betingelser och påverkar våra förutsättningar att fortsätta utvecklas, överväger huvudmännen en informationskampanj till nationella och europeiska beslutsfattare. För att finna lösningar för bredbandsutbyggnad i hela vårt område har ett gemensamt arbete inletts som utreder möjligheterna för finansiering via EU:s finansiella instrument som erbjuder lån, garantier och riskkapital. Härigenom skapas värdefull erfarenhet för framtiden. Fortsatt arbete Småland-Blekinge-Halland: Behov av ytterligare inspel kring den framtida sammanhållningspolitiken kan inte uteslutas. För att tillvarata våra egna och andras kompetenser är det viktigt att fortsatt stödja aktiviteter på hemmaplan som främjar ett brett deltagande i EU:s program. För att öka innovationsgraden i samhället och ta del av Horisont 2020 krävs det idag fler kompetenser involverade än tidigare huvudmännens länsspecika dokument bidrar till att vi bättre nyttjar varandras kompetenser. Vid sidan av att smart specialiseringsstrategier (S3) tycks bli allt mer avgörande för framtida EU-finansiering, kan ett gemensamt arbete i Småland-Blekinge-Halland kring S3 vara ett verktyg för att öka absorptionsförmågan av F&I-medel inom utvalda områden. Brysselkontoret: Engagemanget i ovannämnda lobbyinsats har lett till att kontoret bjudits in att delta i regionala nätverk för att göra inspel kring framtida sammanhållnings- samt forsknings- och innovationspolitiken. Kontorets betydelse för att assistera huvudmännen till relevanta europeiska samarbeten bedömer vi vara av ökande karaktär. 8

9 1.4 Hälsa På hälsoområdet har EU:s medlemsstater beslutskompetens. Behovet av samverkan för att stödja varandra i hälsofrågan är dock stort. För att klara betydande demografiska och kostnadsrelaterade utmaningar behöver hälso- och sjukvårdssystemen reformeras och moderniseras. Mot denna bakgrund, och att frågan dessutom påverkar den inre marknaden, ber medlemsstaterna EUkommissionen om stöd med lagstiftning och policyutveckling. På EU-nivå arbetar man till exempel för att minska onödig antibiotikaanvändning, vilket lett till restriktioner för användning inom jordbruket. Policy- och lagstiftning inom ramen för ambitionen att skapa en digital inre marknad avspeglar sig på utvecklingen av e-hälsa. Ny teknik som har potential att förbättra kvaliteten i analysarbetet för att sätta diagnoser och skräddarsy behandling utvecklas i EU-finansierade projekt. En av teknikerna är fotonik. Generellt sett har EU-kommissionen inte alltid velat formulera standardiseringar för till exempel e-hälsoprodukter (appar, system), utan låter tillsvidare många blommor blomma. EU arbetar också för att motverka epidemier såsom zikaviruset, HIV, hepatit och tuberkulos samt att stimulera utbytet av information för att underlätta när patienter söker vård i olika länder i unionen. Connecting Europe Facility är ett EU-program för finansiering av infrastruktur, men har även finansierat s k ehealth National Contact Points. Dessa har som uppgift att förmedla och utbyta data på hälsoområdet på ett säkert sätt över nationsgränser. Det är dock ganska sparsamt med policyinitiativ från EU-kommissionen. För att kunna hantera alla hälsorelaterade utmaningar uppmuntrar EU-kommissionen istället samverkan med eller utan EUfinansiering. Utvecklingen sker i ökande grad i plattformar och nätverk där aktörer i hälsoorganisationer och regioner driver utvecklingen. Man bygger strategiska allianser för kompetensutbyte, där man påverkar beslut och utlysningar samt driver utvecklingsprojekt. Genom att vara del av europeiska hälsonätverk tillägnar man sig frukterna av många utvecklingsprojekt som drivits över hela Europa. Sveriges kommuner och landsting (SKL) i Bryssel önskar att svenska sjukvårdsregioner i högre grad deltar i att utbyta erfarenheter, benchmarka och lära från andra inom hälso- och sjukvårdsområdet från svensk sida. Ett betydande steg för vårt framtida engagemang togs när ledande tjänstemän inom hälsosektorn i Småland-Blekinge-Halland under våren 2017 samlades i Bryssel för en intern hälsokonferens. Här lades en strategisk byggsten för våra huvudmäns möjligheter att dra mer nytta av europeisk samarbete. För att fler ska involveras har en uppföljningskonferens på hemmaplan under hösten diskuterats. Fortsatt arbete Småland-Blekinge-Halland: Huvudmännen har sedan tidigare en målsättning att engagera sig i ett eller flera internationella hälsoprojekt för att vår kompetens ska tillvaratas och utvecklas tillsammans med andras. Sannolikt skulle man ha stor nytta av att delta i något av de Brysselbaserade nätverken och samarbetsplattformarna. Under hösten 2017 erbjuder nätverket ERRIN en bra möjlighet för detta ändamål genom sin årliga projektbörs. Förberedelserna för deltagande projektbörsen bör inledas redan nu. Brysselkontoret: Kontoret fyller en viktig funktion genom att assistera huvudmännen inför projektbörser genom att förmedla kontakter till samarbetspartner och bevakning i nätverk. I detta sammanhang används Brysselkontoret med fördel som plattform för marknadsföring. Tillsammans med andra svenska regionkontor deltar vårt Brysselkontor i ett informationssamarbete inom hälsofrågor. Det underlättar koordination så att svenska aktörer undviker att konkurrera med varandra vid utlysningar. 9

10 2. Bevakningsärenden 2.1 Grön utveckling: Cirkulär ekonomi och bioekonomi För att möta miljö- och klimatmässiga utmaningar arbetar EU områdesöverskridande med flera horisontella strategier. Cirkulär ekonomi och bioekonomi är två integrerade områden där Småland- Blekinge-Hallands intressen återfinns i flera delar. I båda fallen arbetar EU-nivån för att samla och koordinera befintlig lagstiftning, snarare än skapa ny. Cirkulär ekonomi innebär att produkter, material och resurser återvinns och återanvänds i ekonomin och att avfallet minimeras. År 2015 antog EU-parlamentet ett paket om cirkulär ekonomi med initiativ på flera områden, med ambitiösa mål som bland andra Sverige ställt sig positiva till. Farhågor finns dock att EU-kommissionens arbete på sikt kan påverka landets fjärrvärmeverk. I ett meddelande till övriga EU-institutioner, från januari 2017, pekade exempelvis kommissionen på att avfallsförbränning inte är förenligt med ambitionerna om ett cirkulärt samhälle. Paketet för cirkulär ekonomi väntas under slutet av året eller början av 2018 även kompletteras med en ny strategi för plast, samt reviderade avfalls-, förpacknings- och deponidirektiv. Omställningen till en cirkulär ekonomi, och inte minst utfasningen av plaster från fossila källor, kommer över tid ställa stora krav på omställning av produktion, konsumtion och avfallshantering. En viktig del av denna omställning kommer utan tvekan vara den parallella utvecklingen av en starkare bioekonomi. Bioekonomi innebär att energi och råmaterial utvinns från organiska, förnyelsebara källor, vilket gör området integrerat i den cirkulära ekonomin. En uppdatering av kommissionens bioekonomistrategi väntas antas under början av 2018 och kommer föregås av ett öppet samråd. Det s.k. Vinterpaketet, kommissionens nya energipaket från december 2016, kommer även innebära måloch direktivsförändringar som påverkar båda områden. Paketet innehåller bland annat förslag på nytt förnybarhetsdirektiv, där Sverige och Finland uttryckt oro över negativa följder för oss på skogsoch jordbruk som källor till förnyelsebar energi. Den europeiska majoritetssynen baseras på negativa erfarenheter av utbredda monokulturer och ohållbart skogsbruk för produktion av bioetanol och biomassa, samt en debatt som ställt biodrivmedel mot livsmedel. Svenska nationella och regionala aktörer arbetar för närvarande för att informera om de egna positiva erfarenheterna och miljövinsterna från hållbart växel- och skogsbruk. Strategi bioekonomi Ny skogsstrategi Förslag bindande utsläppsminskningar: LULCF 2016 Reviderade avfallsdirektiv Vinterpaketet Nytt förnybarhetsdirektiv Paket cirkulär ekonomi 2015 Revideringsförslag avfallsdirektiv Uppdatering energiunionens ramprogram 2017 Uppdatering bioekonomipaket Ny plaststrategi Fortsatt arbete Småland-Blekinge-Halland: Huvudmännen har anledning att bedöma behovet av att påverka utvecklingen av biodrivmedel för att nå klimåtmål och vidareutveckla näringslivsintressen. Kommande initiativ på andra områden förutsätter även att påverkansarbete diskuteras redan nu. Både hot och möjligheter förutsätter utökade och stärkta samarbeten mellan huvudmännen och andra regioner genom erfarenhetsutbyten. EU-projekt kan vara ett verktyg för vidare arbete, främst via Horisont och Life-programmen, men EU:s betoning av finansiella instrument bör också beaktas. Brysselkontoret: Genom sina nätverk kan Brysselkontoret bistå huvudmännen med att förmedla erfarenhetsutbyten och driva påverkansarbete genom allianser i enskillda frågor. 10

11 4. Annex avslutade ärenden Offentligt stöd till regionala flygplatser Alternativa bränslen Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer Stöd till offentlig verksamhet Genom region- och nätverks-samverkan ser det ut som svenska regionala flygplatser kommer kunna motta driftsstöd i kontrast till de ursprungliga planerna. Detta p.g.a. att EU-kommissionen öppnar upp för flygplatser med färre än passagerare och som av respektive stat räknas som allmän-nyttiga. Fokus på marknads-snedvridning p.g.a. lågprisbolagen lär kvarstå. Regioner och kommuner i Sverige får själva göra bedömningarna om relevansen för fortsatt stöd. EU-kommissionens svar 2016 på Kalmar Öland Airports ansökan om undantag följs med stort intresse av andra svenska aktörer. EU-kommissionens kontroll av vilka flygsplatser som uppfyller kriterierna präglas av att varje flygplats bedöms utifrån sina unika förutsättningar. Prejudikat undviks. Efter behandlingen i ministerrådet beslutades att frågan skall implementeras på nationell nivå. Det innebär att Sveriges riksdag fattar beslut om och hur exv utbyggnad av laddningsstolpar till elbilar skall ske. Frågan betraktas således som utagerad i en EU-kontext, men har aktualiserats genom förslag om biodrivmedel. Styrgruppen beslöt den 6 mars 2014 att ge chefsgruppen i uppdrag att tillsätta en tillfällig arbetsgrupp för arbetskraftsförsörjningsfrågor för att möta behovet av en väl fungerande arbetskraftsinvandring i Småland-Blekinge framöver. Uppdraget kommer genomföras i flera steg, där steg 1, som i första hand rör regionförbunden, är att närmare analysera problemställningen. Direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer sedan januari 2016 börjat gälla med syfte att leda till en smidigare erkännandeprocess, genom exempelvis europeiska yrkeskort som kommer att införas för vissa yrken. Gruppundantagsförordningen är antagen och SGEI-områdena (Services of General Economic Interest) finns integrerade i andra riktlinjer. Redan nu kan positiva effekter skönjas genom förenklingar kring offentligt stöd till innovation. I sina kontakter med den nationella nivån kan det lämpa sig för huvudmännen att fortsatt EU-kommissionens pressrelease 20 feb ARC-rapport om riktlinjerna Pressmedelande från Europa rådet Info om direktivet PM SmålandBlekinge Gruppundantagsförordningen 11

12 Kreativa och kulturella industrier hålla ögonen på gäller möjligheterna för riskkapital, miljö- och energistöd samt omstrukturering av företag i kris. Ansvarig utredare för det svenska regionalstödet heter Katalin Frydenlund och arbetar på Näringsdepartementet. Vid sidan av kultur ser EU kreativa näringar som ett strategiskt område för innovationsutveckling. Det innebär att frågan är horisontell och i ett EU-perspektiv hanteras som en sådan. Digitalisering är t.ex. ett tydligt tema för kommande EU-finansierade utlysningar som spänner över flera områden. Vatten Livsmedel Hållbara byggnader Linnéuniversitet har framgångsrikt deltagit två gånger i EU Design Days och har därmed satt våra län på kartan. Regionala projekt har tillsammans med Brysselkontoret etablerat marknadsföring i Bryssel (exv ArtLine och Bridging Ages) samt assisterat Bridging Ages till en framgångsrik ansökan in om EUfinansierade program. Frågan bedöms för tillfället ha begränsad inverkan på Småland-Blekinge och läggs därför åt sidan. Fler initiativ förväntas dock framöver, vilket gör att frågan åter kan bli aktuell. Brysselkontoret lyckades under 2014 få med vår svenska EU-parlamentariker Anna Hedh i EU-parlamentets intergrupp för kust, hav och öar, vilket ger oss en utmärkt plattform för att föra fram våra åsikter. Assistans har getts till huvudmännen för att dra till sig profilerande värdskap för EUkommissionens troliga konferenser om Blue Growth. Brysselkontoret har även engagerat sig i en arbetsgrupp för blå tillväxt i nätverket ERRIN. Ett ökat intresse bland huvudmännen i kombination med att fler initiativ tas på EUnivå kring livsmedel, gjorde att brysselkontoret sammanställde ett PM om internationella aspekter att beakta. Ärendet följdes noga av brysselkontoret och kontakter knöts för att kunna medverka i en EU-referensgrupp för att ta fram indikatorer. P g a uppdragen våra aktörer har på hemmaplan avböjdes ett deltagande. ge.eu/files/pm/livsmedelss ektorn.pdf 12

13 Informations- och kommunikationsteknik (IKT) IKT anses idag som ett verktyg snarare än ett eget ärende och har ersatts med ärenden där effekter av IKT blir märkbara och konkreta, t ex ehälsa. Den digitala inre marknaden är fortfarande prioriterad av EU-kommissionen. En stor del handlar om att undanröja hinder av olika slag. Effekterna lär vi känna av, men hanteringen ligger nu på medlemsstat-nivå. I flera utlysningar knyts fortsatt betydande EU-medel för att lösa samhälleliga utmaningar. 13