Omvärldsbevakning

Transkript

1 Omvärldsbevakning

2 Småland-Blekinges Brysselkontors omvärldsbevakning bygger på nödvändiga avgränsningar. Urvalet baseras på att vi ser på EU-frågor med Småland-Blekingeglasögon. Vi har valt att ta fram frågor som har en för våra län. Följaktligen vi gör bedömningen att EU:s eller andra europeiska regioners aktiviteter föranleder Småland-Blekinge att se närmare på sitt engagemang på den europeiska arenan såväl som på hemmaplan. Aktiviteterna kan baseras på EU-finansiering, direktiv eller samarbeten. Omvärldsbevakningen avser att svara på frågan vad som kan eller bör göras och lämnar frågan om hur det ska göras till hemmaplan! Omvärldsbevakningen är indelad i tre kategorier: Bevakningsärenden Frågor föranleder aktivitet utifrån bevakning Informationsärenden Frågor föranleder inte aktivitet, men påverkar huvudmännen och kan leda till uppdrag för organisationen Strategiska ärenden Frågor av strategisk vikt med regelbunden uppföljning av status på hemmaplan Parallellt med omvärldsbevakningen som gäller för hela Småland-Blekinge, har varje huvudman lämnat in specificerade dokument där deras respektive intressen för internationellt arbete beskrivs. 2

3 Innehållsförteckning 1. Bevakningsärenden Offentligt stöd till flygplatser och övrig offentlig verksamhet Alternativa bränslen Kreativa och kulturella industrier: Utnyttjande av design som en drivkraft för innovation Informations- och kommunikationsteknik (IKT) & E-hälsa Informationsärende Direktiv om luftkvalitet Tobaksdirektiv Arbetstidsdirektiv Direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer Strategiska ärenden Ökade transportmöjligheter i sydöstra Sverige med hjälp av TEN-T finansiering? Arbetskraftsförsörjning Ökat deltagande i EU-finansierade program

4 1. Bevakningsärenden 1.1 Offentligt stöd till flygplatser och övrig offentlig verksamhet 2013 gav EU-kommissionen ut riktlinjer för offentligt stöd till flygplatser. Förslaget som gått ut på remiss ställer i korthet regional utveckling mot konkurrenslagstiftning och ställer krav vad gäller offentligt stöd som utgör ett potentiellt hot mot våra flygplatser. EU-kommissionen lägger under våren 2014 fram reviderade riktlinjer för flygplatserna och arbetar parallellt med ett 30-tal dossierer för andra områden, däribland vad som ska kunna klassas som SGEI (Services of General Economic Interest) och vilka områden som undantas från konkurrensutsättning (gruppundantagsdirektivet). Småland-Blekinge: Svenska instanser tycks vara överens. SKL gör bedömningen att så länge våra flygplatser klassas som SGEI (Services of General Economic Interest), medför initiativen ingen förändring för vår del. Det är dock viktigt att säkerställa nationella nivåns stöd och den svenska självbestämmanderätten i förhållande till EU-gemensamma rättprinciper. Vidare är övriga områden där offentligt stöd utreds viktigt att bevaka. EUrepresentationen i Bryssel följer särskilt möjligheterna för riskkapital, miljö- o energistöd, omstrukturering av företag i kris. Beslut fattas för både SGEI och gruppundatagsdirektivet under våren 2014 och en remiss offentliggörs för den senare. Brysselkontoret: Bevaka tidiga versioner av riktlinjer och förhandlingsresultat samt seminarier. I nästa steg kan en lobbyinsats i allians med EU:s övriga regioner övervägas. 4

5 1.2 Alternativa bränslen För att nå gemensamt uppsatta utsläppsmål och minska det vårt beroende av olja, tog till exempel EU-kommissionen 2009 fram ett utkast till direktiv för biobränslen. Direktivet betecknar biobränsle i huvudsak som biodiesel och etanol. Biogas anses av EUkommissionen endast ha en marginell roll i att ersätta fossila bränslen för transporter i jämförelse med flytande biobränslen exempelvis biodiesel och etanol. EU har idag ett stort överskott av produktion av biodiesel. Den europeiska marknaden för biodiesel har därför låga och fallande priser, vilket innebär att export i praktiken inte är möjlig då den europeiska marknaden globalt är den största och mest dominerande. Även elektriska drivmedel nämns i övergripande ordalag, inte minst genom att medlemsländerna i så fall skulle förbinda sig till en viss mängd elladdningsstolpar. Frågan om alternativa bränslen diskuteras just nu i en trilog, d v s en förhandling mellan rådet, kommissionen och parlamentet. Det förslag som partnerna enas om kommer upp till omröstning i parlamentet i april månad. En kontakt har tagits med rapportören i denna fråga, Helen Kearns. Hon menar att det finns goda möjligheter att ett förslag kommer att förhandlas fram och att parlamentet kommer att anta detta i första läsningen. Småland-Blekinge: Om Småland-Blekinge önskar påverka den europeiska hållningen till biobränslen för att gynna biobränsleindustrin bör man kontakta sina europaparlamentariker. Den nya programperioden kan innehålla rum för projekt relaterande området, exempelvis Horisont I synnerhet om projektet är av innovativ karaktär och sker i samarbete med andra europeiska parter. Att påverka den pågående trilogen är sannolikt svårt för regionala aktörer. Ett långsiktigt påverkans arbete för biogas kan vara en väg för att inför framtiden bereda väg för denna energiform. Brysselkontoret Kan bevaka den pågående trilogen och den kommande omröstningen om direktivet som sker i EU-parlamentet i april månad. Kan också bevaka utlysningar där möjligheter finns att söka projektmedel kopplade till området alternativa bränslen. 5

6 1.3 Kreativa och kulturella industrier: Utnyttjande av design som en drivkraft för innovation EU ser design som ett strategiskt område för innovationsfrågorna, som ju för övrigt hör till de mest centrala i alla EU-policyer. Det innebär att frågan är horisontell och i ett EU-perspektiv hanteras som en sådan. Initiativet att skapa Design Days i Bryssel är ett tecken på både regioners och EU:s ökande intresse för frågan. Småland-Blekinge har varit aktiva i Design Days 2012 där vi deltog som föreläsare i Industrial Design. Brysselkontoret har på området byggt relationer till centrala aktörer på designområdet som exempelvis Lombardiet (med Milanos möbelmässa, italiensk designtradition i regionen bland annat) och Ile de France (med Paris i sin region). Digitalisering är ett tydligt tema för kommande EU-finansierade utlysningar. Här finns möjligheter att söka medel till 3D-projekt genom DG Connect. Möjligheter för samarbeten med länder som inte tillhör EU finns också inom programmet MEDIA Mundus. Detta skulle exempelvis kunna vara tillämpligt för de regioner som har samarbeten med Kina och önskar starta kulturprojekt. Småland-Blekinge: Flera aktörer i Småland-Blekinge ar intresserat av att delta i det EUfinansierade programmet Kreativa Europa. Man har i sin återkoppling på omvärldsanalysen pekat ut möjliga projekt på kulturområdet. Regionala projekt har tillsammans med Brysselkontoret etablerat marknadsföring i Bryssel. Detta kan tjäna som ett gott exempel och som inspiration för andra projekt som vill positionera sig inför den kommande programperioden. Flera av våra län har engagerat sig i ett deltagande i kulturbiennalen Manifesta och har därför betydande intressen i frågor kring kultur rent generellt. Brysselkontoret: Om så önskas kan kontoret knyta nätverk för samverkan och profilering i samband med Design Days 2014 i Bryssel. Information om Kreativa Europa och om finansieringsmöjligheter på ICT-området via DG Connect har och kommer fortsatt förmedlas. Vi inväntar nu signaler om hur regionerna vill gå vidare för att kunna stödja utveckling av projekt. 6

7 1.4 Informations- och kommunikationsteknik (IKT) & E-hälsa IKT betraktas inom EU som ett avgörande verktyg för att ta sig an Europas samhällsproblem. Definitionen är lika bred som dess användningsområden och överlappar flera sektorer. För den lokala- och regionala nivån bedöms IKT ha särskild relevans för hälsoområdet. EU menar att det finns en stark marknadspotential för e-hälsa. EU:s innovations- och forskningsprogram Horisont2020 förväntas följaktligen innehålla mer än 7 miljarder euro för att anta utmaningen "Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande". Under våren sker dessutom ett flertal utlysningar inom EU-program (AAL) som syftar till att höja de äldres livskvalitet med hjälp av innovativa IT-baserade lösningar. Parallellt med utlysningar förväntas EU-kommissionen publicera en grönbok om M-Health (mobil kommunikationsteknologi) som får konsekvenser för regler om ansvar när en framtagen produkt leder till felbehandling. Möjligheterna är stora, men samtidigt finns en oro för bland annat hur små It-företag som går från spel- till hälsoprodukter utan tidigare erfarenheter från hälsobranschen ska kunna involveras i utvecklingen. Det grekiska ordförandeskapet i EU har vidare som målsättning att ta fram riktlinjer för gränsöverskridande användning av patientjournaler. Småland-Blekinge: Identifiering av områden där extern kompletterande kompetens är önskvärd vad gäller vårdinrättningar, IKT-företag och lärosäten läns- och landsgränsöverskridande. Säkerställa den svenska nationella nivåns position i exempelvis förhandlingarna om patientjournalers användning. Brysselkontoret: Öka Småland-Blekinges profilering av e-hälsoverktyg genom att ingå i nätverk (ERRIN) för att ta del av informationsutbyte, utlysningar och projekt. Bevaka tidiga versioner av grönböcker och förhandlingsresultat. 7

8 2. Informationsärenden 2.1 Direktiv om luftkvalitet Fina partiklar och det marknära ozonet skapar stora problem. Under 2010 dog cirka människor i förtid i EU på grund av dålig luft. Nästan två tredjedelar av EU:s landareal utsattes för ett överskott av näringsämnen från luftföroreningar. Hälsoproblemen gör att EU nyligen offentliggjorde ett direktiv för renare luft, vilket ska säkerställa att gällande regler för luftkvalitet följs senast EU vill minska luftföroreningarna till 2030 som ett led i att nå unionens långsiktiga mål. Målen kompletteras av ett uppdaterat direktiv med nationella utsläppstak för de viktigaste ämnena. Nya tak ska gälla från 2020 och Att beakta är att man även syftar till att begränsa luftföroreningar från medelstora förbränningsanläggningar en kategori av mindre kraftverk som ökar i antal och vars utsläpp ännu inte omfattas av några EU-tak. Småland- Blekinge profilerar sig som en grön region och regionala planer behöver beakta att koppla utsläpp från biobränslen till de standarder som EU sätter upp för dessa områden (se alternativa bränslen). 2.2 Tobaksdirektiv På hälsoområdet är det bara tobaksdirektivet som kommit med på EU-kommissionens arbetsprogram för Efter 2013 års debackel kring EU-kommisionären för hälsa, John Dali, är nu direktivet färdigförhandlat och kommer att antas under våren. Med andra ord kan vi förvänta oss en snar implementering i Sverige. Direktivet innehåller regler om följande: Maxgränser för tjär-, nikotin- och kolmonoxidhalterna i cigaretter Krav på att tobaksindustrin rapporterar till medlemsländerna vilka ingredienser som används i produkterna Krav på hälsovarningstexter på förpackningarna. Medlemsländerna kan välja bilder som ska användas tillsammans med varningsmeddelandena ur ett bildarkiv som används av allt fler EU-länder. Förbud mot text som light som kan få konsumenten att tro att produkten är mindre skadlig Läs mer här. 8

9 2.3 Arbetstidsdirektiv Direktivet har en lång historia av motgångar och konflikter, där både medlemsstater och arbetsmarknadsparter misslyckts med att komma överens. EU-kommissionen tar under året fram en konsekvensanalys som de kommer att lämna över till den tillträdande nya EUkommissionen i höst. Den svenska EU-representationen bedömer att frågan kommer ges prioritet även om den är känslig. SKL följer frågan, men utländska motsvarigheter uttrycker större eftersom regler rör jourtid, generell arbetstid och vila samt flexibilitet för avsteg från reglerna, vilket kan påverka möjligheten för lokala- och regionala vårdorganisationer att bemanna sin verksamhet. 2.4 Direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer Det nyligen antagna direktivet rör i vilken mån arbetstagares yrkeskvalifikationer erkänns ömsesidigt av EU:s medlemsstater i ljuset av en fungerande inre marknad med fri rörlighet av arbetskraft. För Sveriges del följer nu utredning och en remiss. I mån av synpunkter kan det därför vara angeläget att kontakta relevant svensk myndighet. 9

10 3. Strategiska ärenden 3.1 Ökade transportmöjligheter i sydöstra Sverige med hjälp av TEN-T finansiering? Var sjunde år kommer EU:s plan för investeringar i infrastruktur. Finansieringen av vägar och järnvägar samt sjöfart görs enligt ett system av transportkorridorer genom Europa som styrs av EU-kommissionen. Kommissionen låter medlemsstaterna lyfta fram de projekt som man anser prioriterade hos den egna nationen. I Sverige har regeringen lyft fram tillväxtområdena i Sverige och prioriterat transporter i den nordiska triangeln. Just nu gäller att planen implementeras fram till år 2020, men Småland-Blekinge har nu möjligheter att i god tid före nästa förutsedda TEN-T plan även föra fram sina synpunkter på den makroregionala utvecklingen i Östersjöområdet till kommissionen. Regeringen i Sverige styr agendan, men påverkas ju självklart av dialogen med kommissionen. Den sista utlysningen under programperioden innebär att de regioner som finns upptagna i TEN-Tplanen kan ansöka om 350 miljoner EUR som nu finns tillgängliga för infrastrukturprojekt. Småland-Blekinge: Att den svenska nationella nivån och kommissionen har fått ta del av Småland-Blekinges fakta och vision för vår geografiska lokalisering i närområdet är av vitalt intresse för att vår region skall ha chans att få en plats i en förväntad kommande TEN-T-plan för efter 2020 och därmed radikalt öka möjligheterna för infrastruktursatsningar. Av denna anledning bör vi beakta att utforma en strategi för långsiktig påverkan samt att regelbundet sammanställa utförda insatser. Brysselkontoret: Står till tjänst för uppdrag på den europeiska arenan gentemot såväl EUinstitutioner som andra regioner med vilka vi kan göra gemensam sak. 10

11 3.2 Arbetskraftsförsörjning Demografiska prognoser för de kommande decennierna pekar på trender för en krympande arbetskraft i de flesta europeiska länder. Bristen på arbetskraft bidrar till en radikalt ökad kamp om kompetensen mellan städer, regioner och länder. I linje med rekommendationerna i OECD-studie finns initiativ i Småland-Blekinge som arbetar med arbetskraftsinflyttning, vilka dock ytterligare torde kunna utvecklas. Det är en strategisk fråga som ligger på hemmaplan, däremot finns det anledning att värdera frågan högt, då flera europeiska regioner ser över sina strategier för att hantera frågan. Redan idag finns många intressanta exempel att hämta från EU-nivå och andra aktörer inom Europa. EU kommer under 2014 att arbeta med direktiv om både arbetstid och erkännande av yrkeskvalifikationer samt ta fram en rapport över den fria rörligheten för arbetskraften i EU. Småland-Blekinge: med pågående initiativ i regionerna och översikt över möjligheterna till läns- och landsöverskridande samarbete, inte minst vad gäller bilaterala avtal med utländska regioner. Vidare torde det vara av intresse att följa ovan nämnda direktiv om arbetstid och erkännande av yrkeskvalifikationer. En uppföljning av insatser i Småland- Blekinge är angeläget för att kunna säkerställa utveckling i önskad riktning. Brysselkontoret: På efterfrågan har Brysselkontoret möjlighet att skapa kontaktnätverk och utveckla samarbete med andra regioner, exempelvis genom bilaterala avtal. Kontoret kommer bevaka både direktiv och rapporter. Ett PM med en översikt av aktiviteter i ett europeiskt perspektiv gavs ut innan jul

12 3.3 Ökat deltagande i EU-finansierade program 2014 markerade starten på EU:s nya programperiod som löper fram till Mycket i EU:s program känner vi igen, men det är otvivelaktigt många delar som är både nya eller har förändrats. Småland-Blekinge är duktigt på att nyttja EU-medel, särskilt de så kallade strukturfonderna. Ändå finns det en stor potential att öka medlen för våra län, framför allt genom att delta i de tematiska EU-finansierade programmen. Det rör sig bland annat om program för forskning och innovation, kultur och utbildning. Dessa EU-program kan samtidigt bidra till att främja de förändringar länen vill uppnå genom projektverksamhet. OECD har understrukit vikten av att vårt näringsliv kliver uppåt i produktionsvärdekedjan och Vinnova har visat på våra läns underrepresentation (oavhängigt anledning) i EU:s forskningsprogram hittills. Som ett resultat har styrgruppen för Småland- Blekingesamarbetet tidigare pekat ut forskning & innovationsprogrammet Horisont 2020 som särskilt angeläget. I tidigare omvärldsbevakningar har även olika vägar för att underlätta detta diskuterats, till exempel Europeiska innovationsplattformar (EIP) och formella nätverk så som ERRIN. Småland-Blekinge: Följa Vinnovas uppdatering om innovationsgraden i Sveriges län, utvecklingen av Horisont 2020-projekt i Småland-Blekinge samt andra aktiviteter som främjar deltagande, exempelvis engagemang i EIP eller nätverket ERRIN. Brysselkontoret: Bevakning av enskilda EIP på önskemål från respektive huvudman och bistå i processen för ansökan för medlemskap i plattformarna. Kan initialt bevaka ERRIN:s arbetsgrupper. Delta i seminarium och konferenser inom respektive ämne. Sammanställa och kontinuerligt uppdatera en översikt över dels ansökningar till Horisont 2020 med aktörer från Småland-Blekinges, dels en sammanställning över godkända Horisont 2020-projekt som har deltagare från våra län. 12