SOCIALNÄMNDENS PLAN FÖR FUNKTIONSHINDER

Transkript

1 SOCIALNÄMNDENS PLAN FÖR FUNKTIONSHINDER

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDLISTA 2 INLEDNING 7 VISION 7 FRAMGÅNGSFAKTORER 8 VÄRDEGRUND 8 VERKSAMHETSIDÉ 9 HISTORIK 10 ÖVERGRIPANDE OMVÄRLDSPERSPEKTIV 12 VÄXA UPP 14 ARBETA 16 BO 19 LEVA 21 KÖPTA INSATSER 23 ANHÖRIGSTÖD 24 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 25 KVALITET 29 SAMVERKAN 30 PERSONAL 31 FRAMTID 35 2

3 ORDLISTA Anhörig Med anhörig innefattas även närstående. Saknar den enskilde anhöriga kan en nära vän, granne eller liknande fylla en viktig funktion. Anhörigstöd Kommunen är skyldig att ge stöd till anhöriga, vilket kan ges på olika sätt. Arbetsterapeut Person som ger stöd till brukare i olika metoder och utskrivning av fysiska och kognitiva hjälpmedel, samt till personal i att finna de bästa arbetssätten för att stödja brukare på rätt sätt. Biståndsbedömning Person som utreder och beslutar om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) till den enskilde som ansökt om insatser. Bostad En bostad kan vara en lägenhet i ordinarie bostadsbestånd, villa eller om så beslutats av LSS-handläggare; en lägenhet i gruppbostad eller servicebostad inom funktionshinderverksamheten. Brukare Den enskilde som har insatser enligt SoL och/eller LSS kallas brukare. Daglig verksamhet Daglig verksamhet är en insats som beviljas av LSS-handläggaren. Daglig verksamhet är en form av daglig sysselsättning och kan ses som alternativ till en anställning på den ordinarie arbetsmarknaden. Evidensbaserat arbetssätt Medveten och systematisk användning av den bästa tillgängliga kunskapen, tillsammans med den professionellas expertis samt den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål för beslut om insatser/åtgärder till enskilda personer. Farmaceut Person som är behörig att utöva yrke som apotekare eller receptarie. Funktionshinder Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen den verkar och lever i. Funktionsnedsättning Nedsättning av fysisk, psykisk, intellektuell eller social funktionsförmåga. 3

4 Färdtjänst Särskilt anordnad transport för person med funktionsnedsättning. Ansöks hos och beviljas av Länstrafiken. Förebyggande insats Arbetssätt och åtgärder för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem Förvaltare Om hjälpbehovet är omfattande och det inte är tillräckligt med en god man, kan en förvaltare förordnas. Till skillnad från den som har god man har den som har förvaltare ingen egen rätts-handlingsförmåga och kan då inte ingå avtal, ge bort gåvor eller liknande. Överförmyndaren utreder och bedömer detta behov. Tingsrätten beslutar om inrättande av god man/förvaltarskap. (Se även under rubriken God man). Förmyndare En förmyndare är en person som företräder omyndiga barn. Normalt sett är det barnets föräldrar som är förmyndare. Överförmyndaren utövar tillsyn över föräldrar vars barn har tillgångar över åtta basbelopp eller äger fastighet. I speciella fall utövas tillsynen av andra anledningar. Fysioterapeut Personal som ger stöd i olika träningsmoment till både brukare och personal. Insatser För att olika insatser ska kunna ges till brukaren, krävs beslut om vilka insatser brukaren är i behov av från LSS-handläggare eller biståndshandläggare. Inom LSS finns tio olika insatser att söka. Genomförandeplan En genomförandeplan är ett skriftligt dokument som beskriver vilka mål och metoder som gäller för brukaren, för att denne ska få rätt stöd och service. Alla brukare med insatser ska ha en aktuell genomförandeplan. 4

5 God man En god man är en person som har till uppgift att till exempel hjälpa någon som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att: bevaka sin rätt förvalta sin egendom sörja för sin person Överförmyndaren utreder och bedömer detta behov. Tingsrätten beslutar om inrättande av god man/förvaltarskap. (se även under rubriken Förvaltare). Gruppbostad En bostad där man har sin egen lägenhet, men där det bor flera brukare inom samma byggnad. I en gruppbostad finns personal under hela dygnet. Hembesök Ett besök i den enskildes hem, vilket kan göras av olika professioner; såsom läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut etc. Hemvård Stöd och insatser som erbjuds av olika professioner i det egna hemmet. Kontaktman Kontaktman kallas den person som har ett utökat ansvar för brukaren. Kontaktmannen har ett helhetsansvar för brukaren, för att dennes behov ska vara tillgodosedda. Kontaktmannaskapet är en viktig funktion för en god kvalitet i för brukaren. Korttidsvistelse Korttidsvistelse är en beviljad insats, där syftet är att avlasta anhöriga och ge brukaren möjlighet till miljöombyte och stimulans. LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. LSS-handläggare Person som utreder och beslutar om insatser enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) till den enskilde som ansökt om insatser. 5

6 LSS-team Har brukaren stora svårigheter att vistas bland andra människor, kan man ha en speciell personalgrupp runt den enskilde brukaren. Oftast är det brukare med stora kognitiva svårigheter som har detta behov. Läkarbesök Sker oftast på vårdcentralen eller på sjukhuset. I mycket sällsynta fall kan läkaren besöka brukaren i hemmet. Närstående Det är inte alltid som det finns någon släkting till den enskilde. Då kan en nära vän, granne eller liknande fylla en viktig funktion och vara den enskildes närstående, inte nödvändigtvis anhörig eller släkting. Palliativ vård lindrande vård? Den palliativa vården ser döendet som en normal process och syftar till att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet vid livets slut och varken påskynda eller uppskjuta döden. Den ska stödja människor att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut. Det palliativa förhållningssättet kan också erbjudas i ett tidigare skede i sjukdomsprocessen och kan även kombineras med symtomlindrande behandling. Personcentrerat arbetssätt All stöd och service ska alltid utgå från brukarens individuella behov utifrån de insatser som är beviljade. Personlig assistans Vid stora grundläggande behov hos brukare kan personlig assistans beviljas. Assistansen innebär att brukaren får stöd och hjälp med de insatser som denne behöver och som är beviljade. Beslut av insatsen personlig assistans kan fattas av Försäkringskassan och/eller av LSS-handläggare. Sjuksköterska Inom funktionshinderverksamheterna finns det tillgång till sjuksköterska vid behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Sjuksköterskan delegerar också vissa hälso- och sjukvårdsinsatser till personalen. Salutogent synsätt Det innebär att personalen utgår från de resurser och förmågor som individen har. Stöd, omsorg och omvårdnad utgår från det individuella behovet av stöd i det dagliga livet. Servicebostad En enklare form av gruppbostad, där man vanligtvis endast har stöd och service från personal under dag-/kvällstid. 6

7 INLEDNING Socialnämndens plan för funktionshinder ska vara ett stöd för planering inom funktionshinderområdet. Grunden utgörs av lagar, nationella och internationella styrdokument samt de politiska mål, visioner och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige och socialnämnden. Planen anger utgångspunkter och ramar för arbetet inom nämndens område gällande personer med funktionsnedsättning. Planen är tänkt att styra verksamheternas utveckling de närmaste åren, med utblick tio år framåt. Konkreta beslut gällande omfattning och inriktning tas allteftersom med hänsyn till budget, omvärld och erfarenheter. Därför måste denna plan kompletteras med mer precisa beskrivningar av respektive verksamhet. Planen revideras vid varje ny mandatperiod. Funktionshinder kan ha orsakats av fysiska, psykiska eller intellektuella skador eller sjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara bestående eller av övergående natur. En viktig utgångspunkt är att funktionshinder i stor utsträckning är en följd av brister i miljö och verksamhet. Detta synsätt innebär att funktionshinder kan förändras genom att miljö och verksamhet förändras. Det är ett gemensamt ansvar i samhället att förverkliga inriktningen i funktionshinderpolitiken. VISION För personer med funktionsnedsättning ska det vara gott att växa upp, arbeta, bo och leva i Gislaveds kommun. 7

8 FRAMGÅNGSFAKTORER Våra framgångsfaktorer är: tidiga och förebyggande insatser, hemmaplanslösningar för barn, unga och vuxna, tydliga metoder med individen i fokus samt engagerade medarbetare med rätt kompetens. Steg för steg: mot självständighet i det dagliga livet. stöd till barn, unga och deras familjer. från gruppbostad till eget boende med boendestöd. från daglig verksamhet/utflyttad verksamhet till arbete. VÄRDEGRUND Nämndens mål ger social hållbarhet i ett långsiktigt perspektiv genom arbetet som sker i vardagen hos brukaren med det sociala innehållet, förebyggande verksamhet och kontinuitet kring brukaren. Nämndens mål ger en ekonomiskt långsiktig effekt genom det arbete som sker med att minska sjukfrånvaron och effektivt nyttja personalresurser. Nämnden arbetar vidare för en hög delaktighet genom att fånga upp idéer hos medarbetare och civilsamhället som kan leda till effektivt resursutnyttjande. 8

9 VERKSAMHETSIDÈ I Gislaved är det tryggt och värdigt att växa upp och åldras, även när man har behov av hjälp i vardagen. Kommunens insatser genomsyras av inflytande och ett hälsofrämjande synsätt. I Gislaved får man stöd att kompensera för funktionshinder. Självbestämmande och integritet genomsyrar insatserna. Kommunens hälso- och sjukvård är säker och effektiv. Det känns tryggt att få insatserna och kommunen arbetar förebyggande. Verksamheten regleras i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), arbetsrättslig lagstiftning, kommunallag och förvaltningslag. Kommunen ska arbeta för att tillgodose kommuninvånarnas förväntningar och behov. Hur väl verksamheten lyckas beror till stor del på medarbetarnas kompetens. Personalen möter brukare och medborgare och de ska bemöta dem med uppmärksamhet och intresse. Det ska vara balans i ekonomin. 9

10 HISTORIK Funktionshinderområdet spänner över livsperspektivet år och uppvisar en mångfald av behov och perspektiv. Från att tidigare varit fokuserat på vård och omvårdnad har en tydlig förskjutning skett till ett synsätt fokuserat på stöd och service i enlighet med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Att ha en egen bostad eller att kunna bo kvar hemma är grundläggande i svensk välfärdspolitik, vilket ställer stora krav på den personal som ska utföra stödinsatser. Verksamheterna har förändrats mycket under åren och möter idag nya målgrupper med komplexa behov. 10

11 1994 kom lagarna LSS och LASS (Lagen om assistansersättning). Året efter tog kommunen över ansvaret för insatser till personer med intellektuella funktionsnedsättningar, såsom boende, boendestöd och daglig verksamhet. Den nya lagen fick stor betydelse för att personer med funktionsnedsättningar skulle kunna leva ett mer aktivt och självständigt liv. De reformer som genomfördes under 1990-talet hade framförallt som mål att tydliggöra kommunernas respektive landstingens ansvar inom vård och omsorg. Att skapa förutsättningar för och underlätta samverkan var också en viktig del av reformarbetet. Socialstyrelsen rekommenderar att endast begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder ska användas. Insatsen boendestöd enligt SoL har utvecklats och ges till personer med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Sedan 2011 är boendestöd den vanligast förekommande insatsen enligt SoL till personer under 65 år i Sverige. I januari 2013 övergick socialförvaltningen till en indelning i 3 programområden och där funktionshinder och stöd är ett av dessa. Organisationen har förändrats i takt med att verksamheten vuxit. Beslut om vilka insatser som ska utföras görs av enheten för bistånd och stöd. I den södra delen av Gislaveds kommun drivs gruppbostäder och daglig verksamhet på entreprenad sedan många år. Från 2016 ser organisationen inom programområde funktionshinder och stöd ut i enlighet med organisationsskissen nedan. 11

12 ÖVERGRIPANDE OMVÄRLDSPERSPEKTIV En tydlig trend som kommer att påverka nämnden de närmaste åren är ökningen av antalet personer med behov av insatser enligt LSS och SoL. Detta ställer krav på personalens kompetens, utbudet av olika boendeformer samt andra verksamhetsspecifika åtgärder. Ökningen innebär att det blir en ökad konkurrens om de offentliga resurserna och att prioriteringar blir nödvändiga. Flexibel personal- och lokalplanering i verksamheterna blir allt viktigare. Inriktningen i Gislaveds kommun är att kvalitet och service ska vara hög, vilket också ställer krav på effektiviseringar och flexibilitet i organisationen. I samhället sker ständiga förändringar och verksamheten måste vara flexibel och beredd på att den enskildes och anhörigas krav förändras avseende inflytande, trygghet, information och kvalitet beträffande de insatser som erbjuds. I augusti 2011 presenterade regeringen sin strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Regeringen har fastställt inriktningsmål inom nio prioriterade områden: Arbetsmarknad, Socialpolitik, Utbildning, Transport, IT, Fysisk tillgänglighet, Rättsväsende, Folkhälsa och Kultur, Medier och Idrott. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ansvarar för uppföljningen av strategiens mål och insatser, samt för att utveckla ett sammanhållet system för att beskriva och analysera utvecklingen. Handisams uppföljning för 2013 visar att utvecklingen mot de beslutade inriktningsmålen och delmålen går för långsamt. Inom alla de prioriterade politikområdena har grupper av personer med funktionsnedsättning sämre förutsättningar och lägre grad av delaktighet jämfört med övriga befolkningen, vilket är problematiskt ur ett rättighetsperspektiv. Exempel på positiva förändringar är att många personer med funktionsnedsättning upplever att utvecklingen inom IT har underlättat vardagen de senaste åren. Problematiskt är att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga är mycket högre än för övriga. Dessutom saknar många arbetsgivare kunskap och incitament för att skapa tillgängliga arbetsplatser för alla. 12

13 En annan utmaning är att många barn och unga med funktionsnedsättning inte får en utbildning som gör att de kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga. Ett belägg för det är att två tredjedelar av de granskade skolorna under 2012 får kritik för hur de arbetar med särskilt stöd. Barn med funktionsnedsättning trivs också sämre i skolan jämfört med andra barn. Ett annat problemområde som Handisam nämner är att ohälsa bland personer med funktionsnedsättning är tio gånger vanligare än hos den övriga befolkningen. I dag delar kommunerna och staten på ansvaret för personlig assistans. Kommunerna beslutar när den enskildes grundläggande behov understiger 20 timmar i veckan och Försäkringskassan beslutar om insatser därutöver. Detta medför en del problem för den enskilde samt onödiga kostnader och risk för dubbelarbete för samhället. Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslog därför i en gemensam skrivelse till regeringen 2011 att en särskild utredare tillsätts för att utarbeta ett förslag om hur huvudmannaskapet kan överföras till staten. Regeringen har hittills inte hörsammat Försäkringskassans och SKLs önskemål och någon förändring av huvudmannaskapet har inte skett. 13

14 Den 1 juli 2013 trädde lagändringar gällande bistånd till personlig assistans och assistansersättning i kraft. Anledningen till den förändring som genomförs är att regeringen vill förebygga fusk och felaktiga utbetalningar av ersättning för personlig assistans. Lagändringen ger myndigheter en ökad kontrollmöjlighet gentemot anordnare och enskilda för att kunna säkerställa att assistansen utförs och används på ett korrekt sätt. Kommunen är skyldig att anmäla till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättningen används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter samt att anmäla till Socialstyrelsen om kommunen antar att en anordnare är olämplig. Vidare har regeringen tillsatt en särskild utredare för att se över ersättningen för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken, SFB. VÄXA UPP Aktuella insatser är korttidsvistelse (stödfamilj, lägerverksamhet, barnboende, korttidshem), avlösning, ledsagning, kontaktperson, personlig assistans och korttidstillsyn för barn över 12 år. Under den kommande treårsperioden ökar antalet unga som slutar gymnasiet, detsamma gäller för de unga som finns inom gymnasiesärskolan. Många av dessa ungdomar har insatser enligt LSS och kommer sannolikt att behöva både daglig verksamhet och boende i kommunen. Metoder för tidig och specifik diagnostisering inom sjukvården blir mer avancerade, vilket innebär att fler bedöms ha diagnos/diagnoser och därmed rätt till insatser enligt LSS och SoL. En stor del av de personer som får insatser från funktionshinderverksamheten är barn och ungdomar mellan 0-21 år. Antalet barn och ungdomar med komplex problematik ökar och alla kan inte erbjudas det stöd de behöver inom kommunen. I samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen erbjuds vissa barn skolgång i specialpedagogisk internatskola, varvid socialförvaltningen ansvarar för boendet. Detta sker under högstadietiden och det är barn som ofta är okända för funktionshinder och stöd. Det innebär att varken 14

15 föräldrar eller barn har fått ta del av det stöd som funktionshinderverksamheten kan erbjuda innan frågan om internatskola blir aktuell. Under perioden kommer det att krävas en utökning av korttidsvistelse för barn och ungdomar, även när det gäller lägerverksamhet. Lägren behöver riktas mot olika funktionshinder. För de ungdomar som bor kvar hemma efter 21 år behöver korttidsvistelse finnas kvar som insats även för vuxna, exempelvis i form av stödfamilj och som tillfällig avlastning och rekreation. Denna insats har ökat under senare år och bedömningen är att ökningen kommer att fortsätta även kommande år. Det finns också möjlighet att verkställa besluten gällande korttidsvistelse i de lokaler som daglig verksamhet inte nyttjar under helgerna. I januari 2011 förstärktes barnperspektivet i LSS genom bestämmelser som innebär att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Liknande skrivelser finns även i SoL när det gäller barn till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt skrivelser att stödet till anhöriga barn och unga generellt behöver förstärkas. Gislaveds kommun arbetar i enlighet med IBIC (Individens behov i centrum) vilket är en nationell modell för socialtjänsten som tagits fram av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. IBIC omfattar alla vuxna personer, oavsett funktionsnedsättning, som behöver stöd i sin livsföring utifrån SoL eller LSS. Modellen ska också ge stöd för att i samtal med anhöriga beskriva deras situation och eventuella behov av insatser. 15

16 NÄMNDENS INRIKTNING Nämnden bidrar genom konsultativt, habiliterande och pedagogiskt förhållningssätt till att människor växer och klarar av sitt liv med stöd och hjälp. UTVECKLINGSOMRÅDEN Nämnden arbetar för ökad valfrihet och påverkansmöjlighet. arbetar med kompetensutveckling för att kunna möta nya diagnosgrupper och barn med komplexa behov. ARBETA Aktuella insatser är daglig verksamhet. Trenden visar att behovet av daglig verksamhet kommer att öka inom planperioden. Det innebär att praktikplatser, företagssamverkan, daglig verksamhet, lokaler och personal behöver utökas för att klara behovet. En samverkan med Arbetsmarknadsorganisationen (AMO) planeras för att ge möjlighet att verkställa fler beslut. Arbetet påbörjas under hösten Under året har ett antal effektiviseringar gjorts inom daglig verksamhet för att bereda fler arbetsplatser och kunna ta emot fler personer. Under våren 2016 hade ca 60 personer daglig verksamhet. En del av dessa kan få praktik och/eller arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom olika insatser från kommunen, beroende på hur arbetsmarknaden utvecklas i stort. Andra har svårare att komma ut i arbete och där är daglig verksamhet det enda alternativet. Genom att arbeta tillsammans med den enskilde och olika företag för att hitta ett arbete där personen kan ges förutsättningar att utvecklas och bli självständig, kan praktikplatser och arbeten skapas. Det är viktigt att arbeta för att personer får fortsatt anställning efter avslutad praktik. 16

17 Antalet unga, mellan år, med aktivitetsersättning har fördubblats i Sverige de senaste 15 åren. Det har gjorts en jämförelse med övriga nordiska länder samt Nederländerna och Storbritannien, vilket är de länder som spenderar högst andel av sin BNP på förtidspension eller motsvarande, och den allmänna trenden är att allt fler unga vuxna får aktivitetsersättning eller förtidspension. Den övervägande delen av dem har någon form av psykisk sjukdom, utvecklingsstörning eller neuropsykiatrisk diagnos. Denna jämförelse visar att Sverige står inför likartade utmaningar och behöver lära av tidigare erfarenheter och kunskap. 17

18 Arbetsmarknaden förändras och det blir särskilt svårt för unga att få jobb, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Detta ställer högre krav när det gäller att skapa möjligheter och förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar att komma ut på praktik hos företag eller i andra sysselsättningsåtgärder inom kommunen. NÄMNDENS INRIKTNING Nämnden: arbetar för att personer med daglig verksamhet ska erbjudas att, där möjlighet finns, övergå till lönepraktik eller anställning arbetar för ett brett utbud och hög delaktighet för den enskilde gällande daglig verksamhet samverkar med näringsliv om företagsgrupper, praktikplatser och anställning för personer med funktionshinder samverkar med skola, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. arbetar för att daglig verksamhet i den södra kommundelen under planperioden ska fortsätta att bedrivas på entreprenad UTVECKLINGSOMRÅDEN Nämnden: arbetar för att öka antalet praktikplatser i kommunen för personer med funktionsnedsättning ser över möjligheterna att samverka med arbetsmarknadsorganisationen i syfte att öka andelen personer i arbete. 18

19 BO Aktuella insatser är gruppbostad och korttidsvistelse. Alla människors rätt till en bra bostad är en av hörnstenarna i samhällets mål för bostadspolitiken. Socialnämnden har ansvaret för att personer med funktionsnedsättningar som gör att de inte klarar av ett vanligt boende får bra bostäder. Ansvaret är förtydligat i SoL och LSS-lagstiftningarna. Ett ökat antal personer med funktionsnedsättning önskar ett boende i ordinarie bostadsbestånd, där behov av stöd och service kan tillgodoses genom personlig assistans alternativt boendestöd. Detta innebär att personen får stöd av personal på planerade tider. En del personer behöver däremot bostäder med gemensamhetsutrymmen som uppfyller andra behov av insatser och social samvaro, exempelvis grupp- eller servicebostad. Brukarnas behov ska vara vägledande i utveckling och förnyelse av bostäder. Inom tioårsperioden ökar antalet personer med stora behov på alla livsområden med procent, vilket innebär att ytterligare bostäder med särskild service enligt LSS behöver skapas. Inom gruppen vuxna personer med autism eller Aspergers syndrom i kombination med intellektuellt funktionshinder, finner man de flesta som har behov av grupp- eller servicebostad. Ett fåtal personer kan flytta från gruppbostad till servicebostad eller egen lägenhet. Under perioden kommer några personer att bli pensionärer och därmed behövs personalbemanning även dagtid på de grupp- och servicebostäder där de bor. 19

20 NÄMNDENS INRIKTNING Nämnden: arbetar för att det skall finnas ett varierat utbud av bostäder och boendemiljöer i Gislaveds kommun som är genomtänkta och väl anpassade efter brukarnas behov samarbetar med andra nämnder i kommunen, Gislavedshus och andra fastighetsägare, med fokus på den enskildes behov, vid skapandet av nya bostadsområden, satellitlägenheter och gruppbostäder arbetar för ett effektivt nyttjande av lokaler med möjlighet till flexibilitet arbetar med att bostadsanpassa hemmen för att underlätta vardagen för den enskilde och minska behov av stöd och omsorg arbetar för att gruppbostäder i den södra kommundelen under planperioden ska fortsätta att bedrivas på entreprenad UTVECKLINGSOMRÅDEN Nämnden: tar tillvara erfarenheter och kompetens kring individens behov vid planering av ny- och ombyggnationer samt utformning med fokus på tillgänglighet, trygghet och hälsofrämjande boendemiljöer arbetar för att fler personer skall flytta till eget boende undersöker möjligheten för privata aktörer att starta bostad med särskild service i kommunen 20

21 LEVA Aktuella insatser är boendestöd, personlig assistans, ledsagning och kontaktperson. Boendestöd är en kostnadseffektiv insats som ges i det egna boendet. Behovet förväntas öka för flera målgrupper och den största ökningen sker inom boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt för personer med kombination av flera diagnoser, så kallad samsjuklighet. Personer med neuropsykiatriska diagnoser ökar och funktionsnedsättningarna som följer är mer och mer differentierade. Det är viktigt att personerna får rätt diagnos och stöd så tidigt som möjligt. Generellt ökar antalet unga personer med blandade och komplexa diagnoser och funktionsnedsättningar. Förändring av huvudmannaskapet för personlig assistans kan ske någon gång under tioårsperioden. Socialstyrelsen har tagit fram ett bedömningsinstrument som provas av Försäkringskassan. Målet är att bedömningen av behoven ska likriktas i landets försäkringskassor vid bedömning av assistansersättning. De senaste åren visar statistik att det vid Försäkringskassans omprövningar blivit svårare för personer med assistansersättning att komma upp i grundläggande behov på 20 tim/vecka. I en undersökning gjord av Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) redovisas att fyra av tio kommuner saknar ekonomiska förutsättningar att ge personlig assistans enligt LSS då Försäkringskassan dragit in LASS-ersättningen och konsekvensen blir att de istället får insatser enligt SoL. För kommunen medför det att dessa personer kommer att söka och få personlig assistans enligt LSS och/eller hemtjänst enligt SoL vilket innebär ökade kostnader för kommunen. Det är svårt för denna grupp att flytta och det är också svårt att övertyga den enskilde, anhöriga och gode män om att den enskilde får ett bättre omhändertagande på ett äldreboende. I synnerhet när det också innebär en förändring av lagrum från LSS (goda levnadsvillkor) till SoL (skäliga levnadsvillkor). 21

22 NÄMNDENS INRIKTNING Nämnden: arbetar för att skapa en trygghet hos dem som behöver service, omsorg och stöd arbetar för en hög metod- och personalkontinuitet kring den enskilde arbetar för att omsorg, stöd och service är individuellt utformad och av god kvalitet med delaktighet för den enskilde erbjuder insatser så att den enskilde kan uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. 22

23 UTVECKLINGSOMRÅDEN Nämnden: arbetar för att ha beredskap för att klara personer med omfattande vård- och omsorgsbehov arbetar för att utveckla och möta det ökade behovet av insatser arbetar för att utveckla samverkan med kultur- och fritidsnämnden och föreningar för att skapa fritidsaktiviteter för personer i alla åldrar arbetar för att teknisk utveckling och kognitiva hjälpmedel ska nyttjas optimalt för att underlätta vardagen för den enskilde och minska behov av stöd och omsorg KÖPTA INSATSER Målet är hemmaplanslösningar för de flesta insatser. Dock finns några insatser som nämnden fortsatt behöver köpa: Gruppbostäder och daglig verksamhet i den södra kommundelen Boende för barn och unga Korttidsvistelse/boende för personer med intellektuellt funktionshinder i specifika fall. Daglig verksamhet för vuxna med förvärvad hjärnskada Integrerad skola och boende i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen. Lägervistelse med specifik inriktning Kostnaderna för köpta insatser kommer att öka under tioårsperioden. Ett alternativ kan vara ett utvecklat samarbete med andra kommuner. 23

24 ANHÖRIGSTÖD Att lyssna till anhörigas synpunkter och erfarenheter är viktigt för att upprätthålla god kvalitet. Alla synpunkter, både positiva och negativa, är värdefulla och ger kunskap för att förbättra verksamheten. Enligt socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att erbjuda stöd till dem som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller funktionshindrad. Stödet till den anhörige ser olika ut beroende på vad han eller hon behöver för att klara av sin situation fysiskt, psykiskt eller socialt. Det är viktigt att anhörigperspektivet finns med i planeringen av verksamheten och att stödet för anhöriga och närstående utvecklas. Bland annat genomförs föreläsningar, studiecirklar, stödsamtal och samtalsgrupper. I dag vänder sig anhörigstödet till alla åldrar, från barn till äldre. Kartläggning pågår kontinuerligt. Vid årsskiftet 2013/2014 infördes det IT-baserade anhörigstödet En bra plats i Gislaveds kommun. Förutom att anhöriga kan komma i kontakt med andra i liknande situation, är det ett forum för spridning av information om anhörigstöd, både på lokal och nationell nivå, på en tid och plats som passar den anhörige. NÄMNDENS INRIKTNING Nämnden: arbetar för att närstående till funktionshindrade känner sig förvissade om att service, omsorg och stöd ges på rätt sätt lyssnar och tar del av anhöriga och närståendes synpunkter och erfarenheter som ger kunskap för att förbättra verksamheten arbetar aktivt med stöd och insatser till anhöriga och närstående UTVECKLINGSOMRÅDEN Nämnden: arbetar aktivt för att nå anhöriga och närstående 24

25 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Information är en förutsättning för demokrati och delaktighet i samhället. I arbetet med att alla ska få tillgång till information och kunskap om kommunens stöd och service är det pågående arbetet med välfärdsteknologi centralt. Som en del av kommunens satsning på välfärdsteknologi ingår bland annat den nationella strategin för Nationell ehälsa vilken har till syfte att underlätta kommunikationen och informationsöverföringen mellan medborgare, enskild patient och vårdgivare. Medborgaren ska enkelt få tillgång till information om vård och hälsa och sin egen hälsosituation. Med ett utbyggt IT-stöd kan detta arbete förenklas, samtidigt som den medicinska säkerheten ökar. Ansvariga för vård och omsorg ska kunna följa upp patientsäkerhet, kvalitet och resursfördelning. Detta kommer att kräva kompetensutveckling av personalen och en anpassning av befintliga IT-system. Genom att ta tillvara på tekniken och den ökade IT-användningen i vardagen kan kommunikationen mellan den enskilde, anhöriga och personal underlättas. Tekniken kan användas som hjälpmedel och för att öka delaktigheten och självständigheten för den enskilde, exempelvis rådgivning, informationsspridning, att få möjlighet att följa sitt ärende på webben, trygghetslarm etcetera. 25

26 Däremot kan införandet av IT-stöd som innebär att fler tjänster utförs digitalt utgöra ett hinder för en del personer. Nämnden måste ta hänsyn till detta vid utformningen av tjänster. Inom daglig verksamhet finns en efterfrågan från både brukare och personal att öka användningen av IT och teknik. Målet är att använda surfplattor i de vardagliga arbetsuppgifterna; exempelvis räkna dagskassorna med stöd av appar och använda tekniken i samtal kring hur man hittar till olika platser och vilken buss man ska ta. Personal och brukare kan gemensamt söka och arbeta med olika övningar för att träna på att läsa, räkna och skriva. Genom användningen av surfplattorna kan brukaren även bli mer delaktig i utformandet av scheman då man tar kort tillsammans och sedan gör schemat ihop i surfplattan. Surfplattorna har blivit ett komplement till andra metoder och pedagogiska material och de väcker ett intresse och en motivation i olika moment. NÄMNDENS INRIKTNING Nämnden: arbetar för att det ska finnas lättillgänglig och anpassad information på hemsidan och i broschyrer, så kallad lättläst information arbetar för att information ges muntligt eller skriftligt om rättigheter och tjänster som nämnden tillhandahåller. 26

27 UTVECKLINGSOMRÅDEN Nämnden: använder informationsteknologins möjligheter och förbereder för hur Nationell ehälsa påverkar verksamheten utvecklar användandet av IT i verksamheten för att effektivisera omvårdnaden genom förbättrat administrativt stöd, förbättrad dokumentation och kommunikation mellan vårdgivare följer utvecklingen av hur IT-stöd kan förbättra den enskildes kommunikation med nämndens verksamheter ser över möjligheterna att använda e-tjänster på kommunens hemsida bidrar till att kommunen har sina objekt i Tillgänglighetsdatabasen utvecklar information för fler målgrupper KVALITET Den enskilde ska känna trygghet och stöd genom det arbetssätt som kommunen erbjuder. Det ska kännetecknas av god kompetens, exempelvis om konsekvensen av olika slag av funktionsnedsättning, och grundas på utvärderade metoder från forskning och dokumenterat utvecklingsarbete. Arbetet med att arbeta effektivt med befintliga resurser blir en självklar del i vardagsarbetet och flera verksamheter kommer även att arbeta med specifika projekt. God kvalitet förutsätter att den enskilde har ett verkligt inflytande över det stöd som ges och det är i mötet mellan personalen och den enskilde som kvaliteten i omsorgen skapas. Därför är kommunens och förvaltningens arbete med värdegrund viktigt, framförallt de uttalade fokusområdena tillgänglighet och bemötande. Ofta är funktionsnedsättningen i sig ett hinder för tillgänglighet och det är viktigt att personalen har kompetens kring hur detta kan kompenseras. Kvalitet upplevs personligt, men för att en person med funktionsnedsättning ska uppleva kvalitet måste han eller hon ges den tid och de förutsättningar som behövs för att kunna uttrycka sig. 27

28 Erfarenheter hos personer med funktionsnedsättning bör tas tillvara i utbildning av personal. Ständiga effektiviseringar och förbättringar i verksamheten bidrar till utveckling. Brukar- och medarbetarenkäter, avvikelsehantering och synpunktshantering ingår i kvalitets- och uppföljningsarbetet. Delaktigheten från brukare och anhöriga är väsentlig för att förbättra kvaliteten. Förvaltningen planerar att genomföra stödbehovsmätningar i boende och daglig verksamhet. Stödbehovsmätningen är en individuell bedömning av den enskilde individens behov av stöd. Den ger underlag för vilket personalbehov som behövs och ger möjlighet att göra jämförelser över tid. Arbete pågår när det gäller att skapa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9. Under 2014 tog Socialstyrelsen fram en vägledning för chefer och personal när det gäller genomförandeplaner inom funktionshinderomsorgen. 28

29 NÄMNDENS INRIKTNING Nämnden: arbetar för att behoven tillgodoses inom reglerad tidsram arbetar för verksamhetsutveckling kontinuerligt med stöd i forskning och dokumenterat utvecklingsarbete arbetar för att alla insatser handläggs och verkställs på ett rättsäkert sätt arbetar med systematiska brukarundersökningar vartannat år arbetar ständigt med organisationens kultur och värdegrund arbetar för att ta tillvara medarbetarnas idéer till förändring, förbättring och effektivisering UTVECKLINGSOMRÅDEN Nämnden: arbetar för att en systematisk uppföljning av beslut, planer och insatser ska genomföras, dokumenteras och vid behov omprövas arbetar för brukarmedverkan i den individuella planeringen arbetar med att mäta kvaliteten i verksamheten arbetar med stödbehovsmätningar för att bättre kunna omfördela resurser genom koppling mellan behov och bemanning formulerar konkreta individuella mål i beslut och genomförandeplaner utvecklar brukarundersökningarna så att den enskilde kommer till tals är väl uppdaterad på utvecklingen inom nämndens område 29

30 SAMVERKAN Samverkan mellan olika huvudmän, förvaltningar och verksamheter är avgörande för att underlätta för den enskilde i dess vardag. Individen ska inte bli lidande av hur verksamheter organiseras. Att de verksamheten är till för är i fokus och att deras individuella förutsättningar och behov är vägledande, ställer höga krav på samverkan såväl internt som externt. Hur samverkan sker för att underlätta vardagen för den enskilde utifrån dess rätt till insatser och stöd är en ständigt aktuell fråga. Genom ett nära samarbete med andra kommuner, regionförbund, regionen, universitet och högskola ska ett erfarenhetsutbyte ske kontinuerligt. NÄMNDENS INRIKTNING Nämnden: samverkar med den enskilde, intresseorganisationer, andra huvudmän och internt i kommunen för att bättre tillgodose brukarnas behov samverkar med andra kommuner och länssjukvården för att personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna få ett mer anpassat stöd utifrån sina behov av insatser UTVECKLINGSOMRÅDEN Nämnden: arbetar gränsöverskridande avseende personer som är i behov av stöd från flera av kommunens förvaltningar arbetar för en god samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 30

31 PERSONAL Medarbetarskapet är grunden för att kunna ge service och insatser på ett bra sätt. Arbetsgivare och medarbetare ska gemensamt arbeta för att skapa ledarskap som utvecklar verksamheten, gott medarbetarskap, hållbar kompetensförsörjning, hälsa i arbetet och en lönestrategi som stödjer medarbetarnas utveckling. KOMPETENSUTVECKLING Verksamheterna förändras och personalen möter nya målgrupper med komplexa behov. Det fortsatta arbetet förutsätter att metod- och kompetensutveckling tydligare integreras i utvecklingen av nya och befintliga verksamheter. Det är viktigt att verksamheten arbetar med en kontinuerlig omvärldsbevakning kring det som påverkar den egna verksamheten. Studiebesök och kontakter med andra verksamheter samt i andra kommuner ses som positivt. Förvaltningen arbetar aktivt med pedagogiska metoder för att utveckla yrkesrollerna för att på så sätt kunna möta personer med olika funktionsnedsättningar och tillgodose brukarnas behov. Exempelvis finns det stödpedagoger och stödassistenter i Gislaveds kommun. Under åren genomfördes YH-utbildningen aktiveringsoch stödpedagog inom LSS och stora delar av medarbetarna ska få titlarna stödassistent och stödpedagog för att höja statusen på yrket. Idag återstår ett fåtal personer som inte har den grundutbildning som krävs för att få titeln stödpedagog. Möjligheten att ordna ytterligare utbildning tillsammans med kranskommunerna finns med i planeringen. Socialstyrelsen har beslutat att ta fram allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS. Behovet av allmänna råd grundar sig bland annat på tillsynserfarenheter som visar att missförhållanden i verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning många gånger kan hänföras till att personalen inte har tillräcklig och adekvat kompetens. 31

32 PERSONALFÖRSÖRJNING Medelåldern bland de tillsvidareanställda inom avdelningen för funktionshinder är 45 år. Fördelningen är 90 procent kvinnor och 10 procent män. Med pensionsavgångar och den förväntade ökningen av antalet personer med behov av insatser finns ett behov av rekryteringar under planperioden inom förvaltningen. Strategisk personalförsörjning innebär att nämnden på ett individuellt, aktivt och offensivt sätt ska vårda den personal som finns. Det är avgörande faktorer för en väl fungerande personalförsörjning. Medarbetarna är de bästa ambassadörerna när det gäller marknadsföring och informationsspridning. Hur nöjda medarbetarna är med sin arbetsgivare, följs upp i en medarbetarenkät vartannat år. För att klara den framtida personalförsörjningen krävs ett aktivt och kontinuerligt utvecklingsarbete med utgångspunkt från kända och förväntade rekryterings- och kompetensbehov samt alla de åtgärder som kan tänkas bidra till att nämnden kan rekrytera, ta tillvara, utveckla och behålla medarbetare och kompetens. Det krävs ett aktivt och kontinuerligt utvecklingsarbete i såväl lågkonjunktur som högkonjunktur. I högkonjunktur ökar konkurrensen om kompetent personal. Det finns anledning att anta att morgondagens medarbetare är mer flexibla i sina behov, krav, arbetstidsförläggning och kompetensförsörjning. Arbete måste göras för att nå ungdomar innan de väljer gymnasieinriktning för att uppmärksamma dem på möjligheter och utmaningar i att arbeta inom funktionshinderområdet. Ledarförsörjningen måste tryggas genom strukturerat och målmedvetet arbete på olika sätt. Förvaltningen fortsätter utvecklingen av sitt hälsofrämjande arbete i syfte att främja hälsa och motverka sjukfrånvaro. Särskilt fokus läggs på korttidsfrånvaro. En svårighet inom funktionshinderverksamheten är titulaturen för baspersonalen. Totalt finns ett 50-tal olika titlar i Sveriges kommuner idag. Detta medför att utbildningsanordnare inte uppfattar det behov av utbilning som finns och att arbetsmarknaden inte känner av arbetskraftsbehov inom området. Arbete pågår både nationellt och regionalt för att skapa en gemensam titulatur; stödpedagog och stödassistent 32

33 Under de närmaste åren finns stora personalbehov inom funktionshinderverksamheten. Detta beror på att flera medarbetare kommer att gå i pension, minst två nya boenden startar samt att daglig verksamhet och barn- och ungdomsverksamheten byggs ut. Rekryteringsbehovet beräknas gälla både stödpedagoger, stödassistenter, boendestödjare och personliga assistenter. 33

34 NÄMNDENS INRIKTNING Nämnden: arbetar för att ha rätt kompetens med adekvat utbildad personal arbetar för hög frisknärvaro arbetar för att främja hälsan och minska sjukfrånvaron arbetar för att ha konkurrenskraftiga löner arbetar för att ha bra ledare som trivs UTVECKLINGSOMRÅDEN Nämnden: tar tillvara individers och brukarorganisationers erfarenheter och kunskap vid planering och kompetensutveckling av personalen arbetar med att skapa förutsättningar för att ledarskapet är synligt i sitt utövande gentemot medarbetarna och präglas av att delaktighet och möjlighet att påverka är viktigt strävar efter jämnare könsfördelning arbetar för att kontinuitet och kompetens vid pensionsavgångar säkras planerar och genomför särskilda satsningar på metod- och kompetensutveckling inom verksamheter som vänder sig till personer med förvärvad hjärnskada/neurologiskt funktionshinder, psykiska funktionshinder, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ADHD, Aspergers syndrom, autism samt personer med samsjuklighet. 34

35 FRAMTID Under genomfördes en analys av hur behoven kommer att se ut inom funktionshinderverksamheten i Gislaved kommun under perioden fram till Arbetet med analysen utgick från en rad olika underlag: antalet faktiska beslut i kommunen idag samtal med LSS-handläggare nationell statistik befolkningsutvecklingen i kommunen Detta innebär bland annat att ett femtiotal nya lägenheter i gruppbostad/servicebostad behöver planeras och byggas under en relativt kort tidsperiod. Inom området arbete/sysselsättning finns också stora behov de närmsta åren; Det gäller dels att utveckla samarbetet med företag och civilsamhället för att finna arbete på den ordinarie arbetsmarknaden, och dels att starta nya verksamheter inom kommunens dagliga verksamhet. Prognosen för korttidsvistelse för barn och ungdomar visar också på ökade behov. En ny korttidsverksamhet är planerad att starta under 2017, men det behöver planeras för ytterligare utökning av korttidsverksamhet till i slutet av planperioden. 35

36 gislaved.se/omsorgstod = omsorg & stöd Gislaveds kommun Socialförvaltningen GISLAVED Tel kommunen@gislaved.se Gislaveds Gislaveds kommun, kommun, Foto: symbolbilder.se Foto: smalandsbilder.se, Layout: Mattias Svensson Layout: Rev. Mattias Svensson FUNKTIONSHINDERPLAN REV STABEN