Vård- och omsorgsnämndens. Plan för funktionshinder

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens Plan för funktionshinder

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Framgångsfaktorer 3 Värdegrund 3 Verksamhetsidé 4 Historik 4 Övergipande omvärldsperspektiv 6 Brukare 8 Växa upp 8 Nämndens inriktning 10 Utvecklingsområden 10 Arbeta 11 Nämndens inriktning 13 Utvecklingsområden 13 Bo 14 Nämndens inriktning 15 Utvecklingsområden 15 Leva 16 Nämndens inriktning 17 Utvecklingsområden 17 Köpta insatser 18 Anhörigstöd 19 Nämndens inriktning 19 Utvecklingsområden 19 Information och kommunikation 20 Nämndens inriktning 21 Utvecklingsområden 21 Kvalitet 22 Nämndens inriktning 23 Utvecklingsområden 23 Samverkan 24 Nämndens inriktning 25 Utvecklingsområden 25 Personal 26 Kompetensutveckling 26 Personalförsörjning 27 Nämndens inriktning 28 Utvecklingsområden 28 Aktivitetsplan Bilaga 1: Prognos antal ärenden Bilaga 2: Prognos kostnadsökning för insatser till personer med funktionsnedsättning (scenario1) 34 Bilaga 3: Prognos kostnadsökning för insatser till personer med funktionsnedsättning (scenario2) 35

3 Inledning Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder ska vara ett stöd för planering inom funktionshinderområdet. Grunden utgörs av lagar, nationella och internationella styrdokument samt de politiska mål, visioner och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämnden. Planen anger utgångspunkter och ramar för arbetet inom nämndens område gällande personer med funktionsnedsättning. Planen är tänkt att styra verksamheternas utveckling de närmaste åren, med utblick tio år framåt. Konkreta beslut gällande omfattning och inriktning tas allteftersom med hänsyn till budget, omvärld och erfarenheter. Därför måste denna plan kompletteras med mer precisa beskrivningar av respektive verksamhet. Planen revideras vartannat år. Funktionshinder kan ha orsakats av fysiska, psykiska eller intellektuella skador eller sjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara bestående eller av övergående natur. En viktig utgångspunkt är att funktionshinder i stor utsträckning är en följd av brister i miljö och verksamhet. Detta synsätt innebär att funktionshinder kan upphöra genom att miljö och verksamhet förändras. Det är ett gemensamt ansvar i samhället att förverkliga inriktningen i funktionshinderpolitiken. Vision För personer med funktionsnedsättning ska det vara gott att växa upp, arbeta, bo och leva i Partille. Framgångsfaktorer Våra framgångsfaktorer är: tidiga och förebyggande insatser, hemmaplanslösningar för barn, unga och vuxna, tydliga metoder med individen i fokus samt engagerade medarbetare med rätt kompetens. Steg för steg: mot självständighet i det dagliga livet ge stöd till barn, unga och deras familjer från gruppbostad till eget boende med boendestöd från daglig verksamhet och daglig sysselsättning till arbete Värdegrund Nämndens mål ger social hållbarhet i ett långsiktigt perspektiv genom arbetet som sker i vardagen hos brukaren med det sociala innehållet, förebyggande verksamhet och kontinuitet kring brukaren Nämndens mål ger en ekonomisk långsiktig effekt genom det arbete som sker med att minska sjukfrånvaron och effektivt nyttja personalresurser samt öka andelen brukartid Nämnden arbetar vidare för en högre delaktighet genom att fånga upp idéer hos medarbetare som kan leda till effektivt resursutnyttjande. 3

4 Verksamhetsidé I Partille är det tryggt och värdigt att åldras även när man har behov av hjälp i vardagen. Kommunens insatser genomsyras av inflytande och ett hälsofrämjande synsätt. I Partille får man stöd att kompensera för funktionshinder. Självbestämmande och integritet genomsyrar insatserna. Kommunens hälso- och sjukvård är säker och effektiv. Det känns tryggt att få insatserna och kommunen arbetar förebyggande. Verksamheten regleras i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), arbetsrättslig lagstiftning, kommunallag och förvaltningslag. Kommunen ska arbeta för att tillgodose kommuninvånarnas förväntningar och behov. Hur väl verksamheten lyckas beror till stor del på medarbetarnas kompetens. Personalen möter brukare och medborgare och de ska bemöta dem med uppmärksamhet och intresse. Det ska vara balans i ekonomin. Historik Funktionshinderområdet spänner över livsperspektivet år och uppvisar en mångfald av behov och perspektiv. Från att tidigare varit fokuserat på vård/omvårdnad har en tydlig förskjutning skett till ett synsätt fokuserat på stöd och service i enlighet med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Att ha en egen bostad eller att kunna bo kvar hemma är grundläggande i svensk välfärdspolitik, vilket ställer stora krav på den personal som ska utföra stödinsatser. Verksamheterna har förändrats mycket under åren och möter idag nya målgrupper med komplexa behov. Partille kommun tog över ansvaret för de så kallade särskilda omsorgerna från dåvarande landstinget Vid den tidpunkten bestod verksamheten av tre gruppbostäder med 12 boende, daglig verksamhet för cirka 20 personer, en del köpta platser inom boende, korttidsvistelse och daglig verksamhet samt råd och stödfunktioner i form av psykolog, kurator, arbetsterapeut och sjukgymnast. 4

5 1994 kom lagarna LSS och LASS (Lagen om assistansersättning). Året efter togs ett politiskt beslut att bilda en egen avdelning inom socialförvaltningen, handikappomsorgen, där alla insatser till personer under 65 år skulle ges. Samma år beslutades psykiatrireformen, vilken sedan genomfördes Därmed tog kommunen över ansvaret för insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar, såsom boende, boendestöd och daglig sysselsättning. Rättighetslagstiftningen LSS och LASS fick stor betydelse för att personer med funktionsnedsättningar skulle kunna leva ett mer aktivt och självständigt liv. De reformer som genomfördes under 1990-talet hade framförallt som mål att tydliggöra kommunernas respektive landstingens ansvar inom vård och omsorg. Att skapa förutsättningar för och underlätta samverkan var också en viktig del av reformarbetet. Västra Götalandsregionen övertog ansvaret för råd och stöd enligt LSS 1999 och hemtjänstinsatser enligt SoL för alla åldrar utförs av äldreomsorgen. Insatsen boendestöd enligt SoL har utvecklats och ges till personer med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Från 2011 är boendestöd den vanligast förekommande insatsen enligt SoL till personer under 65 år i Sverige. Foto: BILDARKIVET.se 1 januari 2008 bytte handikappomsorgen namn till avdelning funktionshinder, utifrån att Socialstyrelsen rekommenderar att endast begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder ska användas. Organisationen har förändrats i takt med att verksamheten vuxit. Beslut om vilka insatser som ska utföras, om rätten till bostadsanpassningsbidrag samt verkställande av hälso- och sjukvårdsinsatser och anhörigstöd görs inom avdelning hälsooch sjukvård och bistånd (HSVB). LASS upphävdes 1 januari 2011 och reglerna återfinns numera i 51 kap. Socialförsäkringsbalken. 5

6 Övergripande omvärldsperspektiv En tydlig trend som kommer att påverka nämnden de närmaste åren är ökningen av antalet personer med behov av insatser enligt LSS och SoL. Det ställer krav på personalens kompetens, utbudet av olika boendeformer samt andra verksamhetsspecifika åtgärder. Ökningen innebär att det blir en ökad konkurrens om de offentliga resurserna och prioriteringar blir nödvändiga. Flexibel personal- och lokalplanering i verksamheterna blir allt viktigare. Inriktningen i Partille kommun är att kvalitet och service ska vara lika eller högre än snittet i Göteborgsregionen (GR), vilket också ställer krav på effektiviseringar och flexibilitet i organisationen. I samhället sker ständiga förändringar och verksamheten måste vara flexibel och beredd på att den enskildes och anhörigas krav förändras avseende inflytande, trygghet, information och kvalitet beträffande de insatser som erbjuds. I augusti 2011 presenterade regeringen sin Strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Regeringen har fastställt inriktningsmål inom nio prioriterade områden: Arbetsmarknad, Socialpolitik, Utbildning, Transport, IT, Fysisk tillgänglighet, Rättsväsende, Folkhälsa och Kultur, Medier och Idrott. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ansvarar för uppföljningen av strategins mål och insatser, samt för att utveckla ett sammanhållet system för att beskriva och analysera utvecklingen. Handisams uppföljning för 2013 visar att utvecklingen mot de beslutade inriktningsmålen och delmålen går för långsamt. Inom alla de prioriterade politikområdena har grupper av personer med funktionsnedsättning sämre förutsättningar och lägre grad av delaktighet jämfört med övriga befolkningen, vilket är problematiskt ur ett rättighetsperspektiv. Exempel på positiva förändringar är att många personer med funktionsnedsättning upplever att utvecklingen inom IT har underlättat vardagen de senaste åren. Problematiskt är att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga är mycket högre än för övriga. Dessutom saknar många arbetsgivare kunskap och incitament för att skapa tillgängliga arbetsplatser för alla. Partille kommuns satsning på att erbjuda praktikplatser alternativt anställningar för personer med funktionsnedsättning i den kommunala verksamheten har inte gett så stort resultat ännu. 6

7 En annan utmaning är att många barn och unga med funktionsnedsättning inte får en utbildning som gör att de kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga. Ett belägg för det är att två tredjedelar av de granskade skolorna under 2012 får kritik för hur de arbetar med särskilt stöd. Barn med funktionsnedsättning trivs också sämre i skolan jämfört med andra barn. Ett annat problemområde som Handisam nämner är att ohälsa bland personer med funktionsnedsättning är tio gånger vanligare än hos övrig befolkning. I dag delar kommunerna och staten på ansvaret för personlig assistans. Kommunerna beslutar när den enskildes grundläggande behov understiger 20 timmar i veckan och Försäkringskassan beslutar om insatser därutöver. Detta medför en del problem för den enskilde samt onödiga kostnader och risk för dubbelarbete för samhället. Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslog därför i en gemensam skrivelse till regeringen 2011 att en särskild utredare tillsätts för att utarbeta ett förslag om hur huvudmannaskapet kan överföras till staten. Regeringen har hittills inte hörsammat Försäkringskassans och SKLs önskemål och någon förändring av huvudmannaskapet har inte skett. Den 1 juli 2013 trädde lagändringar gällande bistånd till personlig assistans och assistansersättning i kraft. Anledningen till den förändring som genomförs är att regeringen vill förebygga fusk och felaktiga utbetalningar av ersättning för personlig assistans. Lagändringen ger myndigheter en ökad kontrollmöjlighet gentemot anordnare och enskild för att kunna säkerställa att assistansen utförs och används på ett korrekt sätt. Kommunen är skyldig att anmäla till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättningen används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter samt att anmäla till Socialstyrelsen om kommunen antar att anordnare är olämplig. Vidare har regeringen tillsatt en särskild utredare för att se över ersättningen för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken, SFB. I juni 2011 lade missbruksutredningen fram ett betänkande (SOU 2011:35). Utredningens förslag innehåller en rad reformer, bland annat förändrad ansvarsfördelning mellan kommun och landsting. Utredningen bedömde att kommunens och landstingets ansvar måste tydliggöras. Landstinget ska ansvara för tillnyktring och behandling, kommunen för det psykosociala stödet samt stöd till boende, sysselsättning och försörjning. Förslaget att Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall upphör och att allt ansvar för behandling överförs till landstinget antogs ej. Förändringen blev knappt märkbar förutom en annan skrivning i SoL och HSL när det gäller kravet på att samverka kring brukaren. 7

8 Brukare Växa upp Aktuella insatser är korttidsvistelse (stödfamilj, lägerverksamhet, korttidshem), avlösning, ledsagning, kontaktperson och personlig assistans. Under den kommande treårsperioden ökar antalet unga som slutar gymnasiet, detsamma gäller för de unga som finns inom gymnasiesärskolan. Många av dessa ungdomar har insatser enligt LSS och kommer sannolikt att behöva både daglig verksamhet och boende i kommunen. Unga personer med psykisk ohälsa ökar, vilket tydliggör vikten av att arbeta med förebyggande verksamhet för dessa i tidigt skede för att motverka psykiska funktionshinder. Metoder för tidig och specifik diagnostisering inom sjukvården blir mer avancerade, vilket innebär att fler bedöms ha diagnos/diagnoser och därmed rätt till insatser enligt LSS och SoL. En stor del av de personer som får insatser från avdelning funktionshinder är mellan 0-21 år; i nuläget cirka 150 personer. Antalet barn och ungdomar med komplex problematik ökar och alla kan inte erbjudas det stöd de behöver inom kommunen. I samverkan med utbildningsförvaltningen erbjuds vissa barn skolgång i specialpedagogisk internatskola, varvid vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för boendet. Detta sker under högstadietiden och det är barn som ofta är okända för vård- och omsorgsförvaltningen. Det innebär att varken föräldrar eller barn har fått ta del av det stöd som vård- och omsorgsförvaltningen kan erbjuda innan frågan om internatskola blir aktuell. Under 2013 slutfördes ett förvaltningsövergripande uppdrag att ta fram ett sätt att samarbeta runt barn med funktionsnedsättning för att kunna fånga upp behov tidigare och på så sätt minska lidandet för enskilda samt kostnaderna för kommunen. Arbetet resulterade i två åtgärder: Befintligt samverkansteam mellan utbildningsförvaltningen (UF) och social- och arbetsförvaltningen (SAF) utökades med en person med kompetens när det gäller barn med funktionsnedsättningar och den befintliga verksamheten på VOF. Anställningen samfinansierades av förvaltningarna VOF, UF, KOF och SAF. En konsultationsgrupp har bildats bestående av enhetschefer från VOF, SAF, UF och KOF som träffas på fasta tider, minst tre gånger per termin. Till gruppen kan den som har behov anmäla ett ärende där fleras expertkunskap behövs. Under våren 2013 infördes valfrihet enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) inom lägerverksamheten. Det innebär att fler utförare kan komma att erbjuda lägerverksamhet och att den enskilde själv väljer utförare. I oktober 2013 hade ingen utförare anmält intresse. 8

9 Under perioden kommer det att krävas en utökning av korttidsvistelse för barn och ungdomar, framförallt när det gäller lägerverksamhet. Lägren behöver riktas mot olika funktionshinder. För de ungdomar som bor kvar hemma efter 21 år behöver korttidsvistelse finnas kvar som insats även för vuxna. Denna insats har ökat under 2013 och bedömningen är att ökningen kommer att fortsätta även kommande år. Med start 2015 planerar förvaltningen att använda lokaler inom daglig verksamhet till korttidshem under helgerna. Under 2011 började vård- och omsorgsförvaltningen på försök att ta över ansvar även för stöd till barn med funktionsnedsättning som inte tillhör personkretsen i LSS, exempelvis barn med diagnosen ADHD. Dessa barn fick förut sina insatser enligt SoL från social- och arbetsförvaltningen. Den samlade kompetensen runt funktionsnedsättningar finns inom avdelning funktionshinder och att föra över dessa insatser dit ligger i linje med både brukarfokus och att inte bygga upp kompetens parallellt i kommunen. Försöket är utvärderat och vård- och omsorgsförvaltningen har tagit över ansvaret för dessa barn och från och med 2014 görs en ramväxling mellan förvaltningarna. 1 januari 2011 förstärktes barnperspektivet i LSS genom bestämmelser som innebär att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Liknande skrivelser finns även i SoL när det gäller barn till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt skrivelser att stödet till anhöriga barn och unga generellt behöver förstärkas. Partille kommun arbetar i enlighet med barnkonventionen och några handläggare är utbildade i BBIC (Barns behov i centrum) som är en metod som ska stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. 9

10 Korttidsverksamheten har under senaste året vidareutvecklat arbetet med barnkonventionen och utökat arbetet till att ha teamet Barn i fokus. Förutom kontinuerliga diskussioner kring arbetssätt och förhållningssätt har ett antal utvärderingsfrågor anpassats utifrån att barnen och ungdomarna ska kunna lämna synpunkter på verksamheten och därmed kunna påverka innehållet i sin vistelse samt verksamhetens utveckling. Frågematerialet består av både text och bild för att kunna möta barn och ungdomar med olika behov. En broschyr finns som informerar om arbetssättet. Foto: Jörgen Wiklund & Co Nämndens inriktning Nämnden: bidrar genom konsultativt, habiliterande och pedagogiskt förhållningssätt till att människor växer och klarar av sitt liv med stöd och inte hjälp. Utvecklingsområden Nämnden: arbetar för ökad valfrihet och påverkansmöjlighet arbetar med kompetensutveckling för att kunna möta nya diagnosgrupper och barn med komplexa behov. 10

11 Arbeta Aktuella insatser är daglig verksamhet och daglig sysselsättning. Trenden visar att behovet av daglig verksamhet kommer att öka inom planperioden. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är flest. Det innebär att praktikplatser, företagssamverkan, daglig verksamhet, lokaler och personal behöver utökas för att klara behovet. En utbyggnad av daglig verksamhets lokaler planeras, för att ge möjlighet att verkställa fler beslut. Utbyggnaden beräknas vara klar i början av Under våren 2013 infördes valfrihet enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) inom daglig verksamhet. Det innebär att fler utförare kan komma att erbjuda daglig verksamhet och att den enskilde själv kan välja utförare. I oktober 2013 hade ingen utförare anmält intresse. Under året har ett antal effektiviseringar gjorts inom daglig verksamhet för att anpassa verksamheten till den ersättning som utgår enligt LOV. Under hösten 2013 hade ca 115 personer daglig verksamhet. En del av dessa kan få praktik och/eller arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom olika insatser från kommunen, beroende på hur arbetsmarknaden utvecklas i stort. Andra har svårare att komma ut i arbete och där är daglig verksamhet det enda alternativet. Genom att utveckla arbetslivscentrum, där arbetslivskonsulenterna arbetar tillsammans med den enskilde och olika företag för att hitta ett arbete där personen kan ges förutsättningar att utvecklas och bli självständig, kan praktikplatser och arbeten skapas. Det är viktigt att arbeta för att personer får fortsatt anställning efter avslutad praktik. Antalet unga, mellan år, med aktivitetsersättning i Sverige har fördubblats de senaste 15 åren. Det har gjorts en jämförelse med övriga nordiska länder samt Nederländerna och Storbritannien (de sex länder som spenderar högst andel av BNP på förtidspension eller motsvarande) och den allmänna trenden är att allt fler unga vuxna får aktivitetsersättning eller förtidspension. Den övervägande delen av dem har någon form av psykisk sjukdom, utvecklingsstörning eller neuropsykiatrisk diagnos. Denna jämförelse visar att Sverige står inför likartade utmaningar och behöver lära av tidigare erfarenheter och kunskap. 11

12 Arbetsmarknaden förändras och det blir särskilt svårt för unga att få jobb, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Detta ställer högre krav när det gäller att skapa möjligheter och förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar att komma ut på praktik hos företag eller i andra sysselsättningsåtgärder inom kommunen. Fler alternativ av daglig sysselsättning behöver utvecklas vid sidan av Finngösa aktivitetshus. Genom att skapa bra sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning minskar behovet av boendestöd och den enskilde får en meningsfull vardag. När det gäller gruppen med psykiska funktionshinder finns mycket att göra för att ge stöd till återgång till arbete eller möjlighet att få en första praktikplats. Ett arbete har startat genom ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden, kallat GRAF (GR Arbete och Funktionshinder) som i första hand syftar till att verksamheter/myndigheter ska hitta samverkan runt den enskilde och arbeta med samma metoder. I Partille ingår förutom daglig sysselsättning även boendestödjarna inom psykiska funktionshinder, PartilleRehab, arbetsmarknadsenheten inom social- och arbetsförvaltningen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Projektet kommer att utbilda personal i supported employment med inriktning mot personer med psykiska funktionshinder (IPS = Individual Placement and Support). Projektet pågår till och med juni 2014 och målet är att ha en verksamhet som kan stödja enskilda med psykiska funktionshinder till praktik och arbete på samma sätt som för målguppen intellektuella funktionsnedsättningar. Under våren 2014 genomförs en förstudie till fortsatt ESF-projekt. Förstudiens mål är att möjliggöra för fler personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa att komma i arbete på den öppna arbetsmarknaden eller väsentligt närma sig arbetsmarknaden. Förstudien ska genom samverkan både internt och externt kartlägga personer, resurser och metoder i förhållande till den övergripande målsättningen och därigenom skapa förutsättningar för en väl förankrad och genomarbetad ansökan till kommande programperiod. Förstudien beräknas vara klar i juni

13 Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att personer med daglig sysselsättning eller med daglig verksamhet ska erbjudas att, där möjlighet finns, övergå till lönepraktik eller anställning arbetar för ett brett utbud och hög delaktighet för den enskilde gällande daglig verksamhet och sysselsättning samverkar med näringsliv om företagsgrupper, praktikplatser och anställning för personer med funktionshinder samverkar med skola, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Utvecklingsområden Nämnden: arbetar för att öka antalet praktikplatser i kommunen för personer med funktionsnedsättning arbetar för att utveckla möjligheten till praktikplatser för personer med psykiska funktionshinder ser över möjligheterna att samverka med arbetsmarknadsenheten inom social- och arbetsnämnden i syfte att öka andelen personer i arbete. 13

14 Bo Aktuella insatser är bostad med särskild service och annan särskilt anpassad bostad enligt LSS samt särskilt boende och korttidsboende enligt SoL. Alla människors rätt till en bra bostad är en av hörnstenarna i samhällets mål för bostadspolitiken. Vård- och omsorgsnämnden har ansvaret för att personer med funktionsnedsättningar som gör att de inte klarar av ett vanligt boende får bra bostäder. Ansvaret är förtydligat i SoL och LSS-lagstiftningarna. Ett ökat antal personer med funktionsnedsättning önskar ett boende i ordinarie bostadsbestånd, där behov av stöd och service kan tillgodoses genom personlig assistans alternativt boendestöd, vilket innebär att personen får stöd av personal på planerade tider. En del personer behöver däremot bostäder med gemensamhetsutrymmen som uppfyller andra behov av insatser och social samvaro, exempelvis gruppbostad eller serviceboende. Brukarnas behov ska vara vägledande i utveckling och förnyelse av bostäder. Inom tioårsperioden ökar antalet personer med stora behov på alla livsområden med procent, vilket innebär att ytterligare boenden med särskild service enligt LSS behöver skapas. Inom gruppen vuxna personer med autism eller Aspergers syndrom i kombination med intellektuellt funktionshinder, finner man de flesta som har behov av gruppbostad eller serviceboende. Ett fåtal personer kan flytta från gruppbostad till lägenhet eller serviceboende. Satellitlägenheter i anslutning till de särskilda boendena är ett sätt att öka effektiviteten och samtidigt ha flexibla och individuellt utformade boendeformer. Satellitlägenheter kommer att knytas till Åsvägens serviceboende. I bostadsområden som Galaxen och Finngösa finns redan satellitboenden. 14

15 Den planerade förtätningen av området Oxled är en möjlighet att bygga även för personer som har speciella behov. Tillsammans med Partillebo planeras ett serviceboende med fem lägenheter i Oxled som ska stå färdigt under hösten Ytterligare ett boende planeras med inflytt under På meddellång sikt finns planer på att uppföra ett serviceboende i Öjersjö. Genom nämndens arbete att erbjuda differentierade boendeformer ökar möjligheten att tillgodose olika typer av behov. Under perioden kommer några personer att bli pensionärer och därmed behövs personalbemanning även dagtid på de gruppbostäder/serviceboenden där de bor. De närmaste tre åren beräknas att 3-4 personer på olika boenden slutar arbeta. Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att det skall finnas ett varierat utbud av bostäder och boendemiljöer i Partille kommun som är anpassade efter brukarnas behov samarbetar med andra nämnder i kommunen, Partillebo och andra fastighetsägare, med fokus på den enskildes behov, vid skapandet av nya bostadsområden, satellitlägenheter och gruppbostäder arbetar för ett effektivt nyttjande av lokaler med möjlighet till flexibilitet arbetar med att bostadsanpassa hemmen för att underlätta vardagen för den enskilde och minska behov av stöd och omsorg. Utvecklingsområden Nämnden: tar tillvara erfarenheter och kompetens kring individens behov vid planering av nyoch ombyggnationer samt utformning med fokus på tillgänglighet, trygghet och hälsofrämjande boendemiljöer arbetar för att fler personer skall flytta till eget boende undersöker möjligheten för privata aktörer att starta bostad med särskild service i kommunen. 15

16 Leva Aktuella insatser är boendestöd, personlig assistans, ledsagning och kontaktperson. Boendestöd är en kostnadseffektiv insats som ges i det egna boendet. Behovet förväntas öka för flera målgrupper och den största ökningen sker inom boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt för personer med kombination av flera diagnoser, så kallad samsjuklighet. Personer med neuropsykiatriska diagnoser ökar och funktionsnedsättningarna som följer är mer och mer differentierade. Det är viktigt att personerna får rätt diagnos och stöd så tidigt som möjligt. Generellt ökar antalet unga personer med blandade och komplexa diagnoser och funktionsnedsättningar. När det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk har stöd utvecklats i samverkan med social- och arbetsförvaltningen. Två vård- och stödsamordnare och tre boendestödjare arbetar tillsammans med regionens hälso- och sjukvård med resursgrupper runt varje brukare. Insatserna startade i mars 2011 och i dagsläget ges stöd till 19 personer. Om stödinsatserna ges vid rätt tillfälle och på bästa sätt innebär det på lång sikt att utanförskap minskar och kostnadseffektiviteten ökar. Som ett resultat av att arbetet med resursgrupp infördes 2011 har social- och arbetsförvaltningens kostnader för behandlingshem minskat, medan vård- och omsorgsnämndens kostnader för korttidsboende för målgruppen ökat. I samverkan med GR kompetens följer en forskare arbetet och ska utvärdera brukarnas upplevda nytta av de insatser de fått. Utvärderingen väntas bli klar i maj 2014 och av de rapporter som hittills getts kan bland annat utläsas att det antal dagar som brukarna varit inneliggande i slutenvården har minskat samt att funktionsnedsättningarna framträder mer då missbruket minskar, vilket medför att stödet måste förändras så följsamt som möjligt. Som en del i regeringens PRIO-plan för riktade insatser till området psykisk ohälsa gjordes en kartläggning av personer med psykisk funktionsnedsättning eller med kombination av diagnoser under hösten Fokus var att ta fram underlag för hur samverkan med sjukvården sker, hur många personer som har någon form av sysselsättning och hur bestämmelserna runt individuell plan fungerar i praktiken. Kartläggningen redovisades till SKL/ 16

17 Socialstyrelsen och låg till grund för utbetalning av statliga medel som är avsatta för åren och som betalas ut till kommunerna efter prestationer års prestationer som ska rapporteras in bygger på resultatet av kartläggningen och har sitt fokus på hur långt man kommit när det gäller samverkan för målgruppen och vilka förbättringsområden som finns. Partille fick ta del av medlen för 2012 och hoppas få pengar även för det som rapporterats in för Förändring av huvudmannaskapet för personlig assistans kan ske någon gång under tioårsperioden. Socialstyrelsen har tagit fram ett bedömningsinstrument som provas av Försäkringskassan. Målet är att bedömningen av behoven ska likriktas i landets försäkringskassor vid bedömning av assistansersättning. De senaste åren visar statistik att det vid Försäkringskassans omprövningar blivit svårare för personer med assistansersättning att komma upp i grundläggande behov på 20 tim/vecka. I en undersökning gjord av Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) redovisas att fyra av tio kommuner saknar ekonomiska förutsättningar att ge personlig assistans enligt LSS då Försäkringskassan dragit in LASS-ersättningen och konsekvensen blir att de istället får insatser enligt SoL. För Partille medför det att dessa personer kommer att söka och få personlig assistans enligt LSS och/eller hemtjänst enligt SoL vilket ger en prognos på ökade kostnader med upp till en miljon per år. Under planperioden kommer fler brukare än tidigare att gå i pension från daglig verksamhet, vilket innebär behov av ökade insatser i deras boende. Det är svårt för denna grupp att flytta och det är också svårt att övertyga den enskilde, anhöriga och gode män om att den enskilde får ett bättre omhändertagande på ett äldreboende. I synnerhet när det också innebär en förändring av lagrum från LSS (goda levnadsvillkor) till SoL (skäliga levnadsvillkor). Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att skapa en trygghet hos dem som behöver service, omsorg och stöd arbetar för en hög metod- och personalkontinuitet kring den enskilde arbetar för att omsorg, stöd och service är individuellt utformad och av god kvalitet med delaktighet för den enskilde erbjuder insatser så att den enskilde kan uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Utvecklingsområden Nämnden: arbetar för att ha beredskap för att klara personer med omfattande vård- och omsorgsbehov arbetar för att utveckla och möta behovet av målgruppsökningar arbetar för att utveckla samverkan med kultur- och fritidsnämnden och föreningar för att skapa fritidsaktiviteter för personer i alla åldrar arbetar för att teknisk utveckling och kognitiva hjälpmedel ska nyttjas optimalt för att underlätta vardagen för den enskilde och minska behov av stöd och omsorg arbetar för att höja kompetensen hos personal som arbetar med äldre personer med funktionsnedsättning där omvårdnadsbehovet ökar. 17

18 Köpta insatser Målet är hemmaplanslösningar för de flesta insatser. Dock finns några insatser som nämnden fortsatt behöver köpa: Korttidsvistelse för barn och unga med flerfunktionshinder Boende för barn och unga Korttidsvistelse för vuxna (>21 år). Ökningar kommer dock successivt att verkställas med hemmaplanslösningar. Korttidsboende/boende för personer med psykiskt eller intellektuellt funktionshinder, missbruk eller enligt tvång i öppenvård Daglig verksamhet för vuxna med förvärvad hjärnskada Integrerad skola och boende i samarbete med social- och arbetsförvaltningen, kulturoch fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Kostnaderna för köpta insatser kommer att öka under tioårsperioden. Ett alternativ kan vara ett utvecklat samarbete med andra kommuner. 18

19 Anhörigstöd Att lyssna till anhörigas synpunkter och erfarenheter är viktigt för att upprätthålla god kvalitet. Alla synpunkter, både positiva och negativa, är värdefulla och ger kunskap för att förbättra verksamheten. Enligt socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att erbjuda stöd till dem som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller funktions hindrad. Stödet som den anhörige kan få ser olika ut beroende på vad han eller hon behöver för att klara av sin situation fysiskt, psykiskt eller socialt. Det är viktigt att anhörigperspektivet finns med i planeringen av verksamheten och att stödet för anhöriga och närstående utvecklas. Under 2013 har det bland annat hållits föreläsningar, startats studiecirklar och anordnats såväl samtalsgrupper som individuella samtal och syskongrupper. I dag vänder sig anhörigstödet till alla åldrar, från barn till äldre. Kartläggning pågår kontinuerligt. Barn och ungdomar som har ett syskon eller en förälder med funktionsnedsättning eller lider av en svår sjukdom är en högriskgrupp som kräver extra fokus. Inom anhörigstödet fortskrider arbetet genom en utveckling av enskilda samtal samt gruppverksamhet för barn och unga upp till 18 år. Vid årsskiftet 2013/2014 införs det IT-baserade anhörigstödet Gapet. Förutom att anhöriga kan komma i kontakt med andra i liknande situation, är den ett forum för spridning av information om anhörigstöd, både på lokal och nationell nivå, på en tid och plats som passar den anhörige. Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att närstående till funktionshindrade känner sig förvissade om att service, omsorg och stöd ges på rätt sätt lyssnar och tar del av anhöriga och närståendes synpunkter och erfarenheter som ger kunskap för att förbättra verksamheten arbetar aktivt med stöd och insatser till anhöriga och närstående Utvecklingsområden Nämnden: arbetar aktivt för att nå anhöriga och närstående utvecklar stödet till anhöriga och närstående med särskilt fokus på stödet till barn och unga anhöriga. 19

20 Information och kommunikation Information är en förutsättning för demokrati och delaktighet i samhället. Att få tillgång till information och kunskap om kommunens stöd och service är därför viktigt. Den nationella strategin Nationell ehälsa har till syfte att underlätta kommunikationen och informationsöverföringen mellan medborgare, enskild patient och vårdgivare. Medborgaren ska enkelt få tillgång till information om vård och hälsa och sin egen hälsosituation. Med ett utbyggt IT-stöd kan detta arbete förenklas, samtidigt som den medicinska säkerheten ökar. Ansvariga för vård och omsorg ska kunna följa upp patientsäkerhet, kvalitet och resursfördelning. Detta kommer att kräva kompetensutveckling av personalen och en anpassning av befintliga IT-system. Genom att ta tillvara på tekniken och den ökade IT-användningen i vardagen kan kommunikationen mellan den enskilde, anhöriga och personal underlättas. Tekniken kan användas som hjälpmedel och för att öka delaktigheten och självständigheten för den enskilde, exempelvis rådgivning, informationsspridning, att få möjlighet att följa sitt ärende på webben, trygghetslarm etcetera. 20