Vård- och omsorgsnämndens. Plan för funktionshinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård- och omsorgsnämndens. Plan för funktionshinder 2014-2023"

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämndens Plan för funktionshinder

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Framgångsfaktorer 3 Värdegrund 3 Verksamhetsidé 4 Historik 4 Övergipande omvärldsperspektiv 6 Brukare 8 Växa upp 8 Nämndens inriktning 10 Utvecklingsområden 10 Arbeta 11 Nämndens inriktning 13 Utvecklingsområden 13 Bo 14 Nämndens inriktning 15 Utvecklingsområden 15 Leva 16 Nämndens inriktning 17 Utvecklingsområden 17 Köpta insatser 18 Anhörigstöd 19 Nämndens inriktning 19 Utvecklingsområden 19 Information och kommunikation 20 Nämndens inriktning 21 Utvecklingsområden 21 Kvalitet 22 Nämndens inriktning 23 Utvecklingsområden 23 Samverkan 24 Nämndens inriktning 25 Utvecklingsområden 25 Personal 26 Kompetensutveckling 26 Personalförsörjning 27 Nämndens inriktning 28 Utvecklingsområden 28 Aktivitetsplan Bilaga 1: Prognos antal ärenden Bilaga 2: Prognos kostnadsökning för insatser till personer med funktionsnedsättning (scenario1) 34 Bilaga 3: Prognos kostnadsökning för insatser till personer med funktionsnedsättning (scenario2) 35

3 Inledning Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder ska vara ett stöd för planering inom funktionshinderområdet. Grunden utgörs av lagar, nationella och internationella styrdokument samt de politiska mål, visioner och uppdrag som antagits av kommunfullmäktige och vård- och omsorgsnämnden. Planen anger utgångspunkter och ramar för arbetet inom nämndens område gällande personer med funktionsnedsättning. Planen är tänkt att styra verksamheternas utveckling de närmaste åren, med utblick tio år framåt. Konkreta beslut gällande omfattning och inriktning tas allteftersom med hänsyn till budget, omvärld och erfarenheter. Därför måste denna plan kompletteras med mer precisa beskrivningar av respektive verksamhet. Planen revideras vartannat år. Funktionshinder kan ha orsakats av fysiska, psykiska eller intellektuella skador eller sjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara bestående eller av övergående natur. En viktig utgångspunkt är att funktionshinder i stor utsträckning är en följd av brister i miljö och verksamhet. Detta synsätt innebär att funktionshinder kan upphöra genom att miljö och verksamhet förändras. Det är ett gemensamt ansvar i samhället att förverkliga inriktningen i funktionshinderpolitiken. Vision För personer med funktionsnedsättning ska det vara gott att växa upp, arbeta, bo och leva i Partille. Framgångsfaktorer Våra framgångsfaktorer är: tidiga och förebyggande insatser, hemmaplanslösningar för barn, unga och vuxna, tydliga metoder med individen i fokus samt engagerade medarbetare med rätt kompetens. Steg för steg: mot självständighet i det dagliga livet ge stöd till barn, unga och deras familjer från gruppbostad till eget boende med boendestöd från daglig verksamhet och daglig sysselsättning till arbete Värdegrund Nämndens mål ger social hållbarhet i ett långsiktigt perspektiv genom arbetet som sker i vardagen hos brukaren med det sociala innehållet, förebyggande verksamhet och kontinuitet kring brukaren Nämndens mål ger en ekonomisk långsiktig effekt genom det arbete som sker med att minska sjukfrånvaron och effektivt nyttja personalresurser samt öka andelen brukartid Nämnden arbetar vidare för en högre delaktighet genom att fånga upp idéer hos medarbetare som kan leda till effektivt resursutnyttjande. 3

4 Verksamhetsidé I Partille är det tryggt och värdigt att åldras även när man har behov av hjälp i vardagen. Kommunens insatser genomsyras av inflytande och ett hälsofrämjande synsätt. I Partille får man stöd att kompensera för funktionshinder. Självbestämmande och integritet genomsyrar insatserna. Kommunens hälso- och sjukvård är säker och effektiv. Det känns tryggt att få insatserna och kommunen arbetar förebyggande. Verksamheten regleras i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), arbetsrättslig lagstiftning, kommunallag och förvaltningslag. Kommunen ska arbeta för att tillgodose kommuninvånarnas förväntningar och behov. Hur väl verksamheten lyckas beror till stor del på medarbetarnas kompetens. Personalen möter brukare och medborgare och de ska bemöta dem med uppmärksamhet och intresse. Det ska vara balans i ekonomin. Historik Funktionshinderområdet spänner över livsperspektivet år och uppvisar en mångfald av behov och perspektiv. Från att tidigare varit fokuserat på vård/omvårdnad har en tydlig förskjutning skett till ett synsätt fokuserat på stöd och service i enlighet med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Att ha en egen bostad eller att kunna bo kvar hemma är grundläggande i svensk välfärdspolitik, vilket ställer stora krav på den personal som ska utföra stödinsatser. Verksamheterna har förändrats mycket under åren och möter idag nya målgrupper med komplexa behov. Partille kommun tog över ansvaret för de så kallade särskilda omsorgerna från dåvarande landstinget Vid den tidpunkten bestod verksamheten av tre gruppbostäder med 12 boende, daglig verksamhet för cirka 20 personer, en del köpta platser inom boende, korttidsvistelse och daglig verksamhet samt råd och stödfunktioner i form av psykolog, kurator, arbetsterapeut och sjukgymnast. 4

5 1994 kom lagarna LSS och LASS (Lagen om assistansersättning). Året efter togs ett politiskt beslut att bilda en egen avdelning inom socialförvaltningen, handikappomsorgen, där alla insatser till personer under 65 år skulle ges. Samma år beslutades psykiatrireformen, vilken sedan genomfördes Därmed tog kommunen över ansvaret för insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar, såsom boende, boendestöd och daglig sysselsättning. Rättighetslagstiftningen LSS och LASS fick stor betydelse för att personer med funktionsnedsättningar skulle kunna leva ett mer aktivt och självständigt liv. De reformer som genomfördes under 1990-talet hade framförallt som mål att tydliggöra kommunernas respektive landstingens ansvar inom vård och omsorg. Att skapa förutsättningar för och underlätta samverkan var också en viktig del av reformarbetet. Västra Götalandsregionen övertog ansvaret för råd och stöd enligt LSS 1999 och hemtjänstinsatser enligt SoL för alla åldrar utförs av äldreomsorgen. Insatsen boendestöd enligt SoL har utvecklats och ges till personer med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Från 2011 är boendestöd den vanligast förekommande insatsen enligt SoL till personer under 65 år i Sverige. Foto: BILDARKIVET.se 1 januari 2008 bytte handikappomsorgen namn till avdelning funktionshinder, utifrån att Socialstyrelsen rekommenderar att endast begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder ska användas. Organisationen har förändrats i takt med att verksamheten vuxit. Beslut om vilka insatser som ska utföras, om rätten till bostadsanpassningsbidrag samt verkställande av hälso- och sjukvårdsinsatser och anhörigstöd görs inom avdelning hälsooch sjukvård och bistånd (HSVB). LASS upphävdes 1 januari 2011 och reglerna återfinns numera i 51 kap. Socialförsäkringsbalken. 5

6 Övergripande omvärldsperspektiv En tydlig trend som kommer att påverka nämnden de närmaste åren är ökningen av antalet personer med behov av insatser enligt LSS och SoL. Det ställer krav på personalens kompetens, utbudet av olika boendeformer samt andra verksamhetsspecifika åtgärder. Ökningen innebär att det blir en ökad konkurrens om de offentliga resurserna och prioriteringar blir nödvändiga. Flexibel personal- och lokalplanering i verksamheterna blir allt viktigare. Inriktningen i Partille kommun är att kvalitet och service ska vara lika eller högre än snittet i Göteborgsregionen (GR), vilket också ställer krav på effektiviseringar och flexibilitet i organisationen. I samhället sker ständiga förändringar och verksamheten måste vara flexibel och beredd på att den enskildes och anhörigas krav förändras avseende inflytande, trygghet, information och kvalitet beträffande de insatser som erbjuds. I augusti 2011 presenterade regeringen sin Strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Regeringen har fastställt inriktningsmål inom nio prioriterade områden: Arbetsmarknad, Socialpolitik, Utbildning, Transport, IT, Fysisk tillgänglighet, Rättsväsende, Folkhälsa och Kultur, Medier och Idrott. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ansvarar för uppföljningen av strategins mål och insatser, samt för att utveckla ett sammanhållet system för att beskriva och analysera utvecklingen. Handisams uppföljning för 2013 visar att utvecklingen mot de beslutade inriktningsmålen och delmålen går för långsamt. Inom alla de prioriterade politikområdena har grupper av personer med funktionsnedsättning sämre förutsättningar och lägre grad av delaktighet jämfört med övriga befolkningen, vilket är problematiskt ur ett rättighetsperspektiv. Exempel på positiva förändringar är att många personer med funktionsnedsättning upplever att utvecklingen inom IT har underlättat vardagen de senaste åren. Problematiskt är att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga är mycket högre än för övriga. Dessutom saknar många arbetsgivare kunskap och incitament för att skapa tillgängliga arbetsplatser för alla. Partille kommuns satsning på att erbjuda praktikplatser alternativt anställningar för personer med funktionsnedsättning i den kommunala verksamheten har inte gett så stort resultat ännu. 6

7 En annan utmaning är att många barn och unga med funktionsnedsättning inte får en utbildning som gör att de kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga. Ett belägg för det är att två tredjedelar av de granskade skolorna under 2012 får kritik för hur de arbetar med särskilt stöd. Barn med funktionsnedsättning trivs också sämre i skolan jämfört med andra barn. Ett annat problemområde som Handisam nämner är att ohälsa bland personer med funktionsnedsättning är tio gånger vanligare än hos övrig befolkning. I dag delar kommunerna och staten på ansvaret för personlig assistans. Kommunerna beslutar när den enskildes grundläggande behov understiger 20 timmar i veckan och Försäkringskassan beslutar om insatser därutöver. Detta medför en del problem för den enskilde samt onödiga kostnader och risk för dubbelarbete för samhället. Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslog därför i en gemensam skrivelse till regeringen 2011 att en särskild utredare tillsätts för att utarbeta ett förslag om hur huvudmannaskapet kan överföras till staten. Regeringen har hittills inte hörsammat Försäkringskassans och SKLs önskemål och någon förändring av huvudmannaskapet har inte skett. Den 1 juli 2013 trädde lagändringar gällande bistånd till personlig assistans och assistansersättning i kraft. Anledningen till den förändring som genomförs är att regeringen vill förebygga fusk och felaktiga utbetalningar av ersättning för personlig assistans. Lagändringen ger myndigheter en ökad kontrollmöjlighet gentemot anordnare och enskild för att kunna säkerställa att assistansen utförs och används på ett korrekt sätt. Kommunen är skyldig att anmäla till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättningen används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter samt att anmäla till Socialstyrelsen om kommunen antar att anordnare är olämplig. Vidare har regeringen tillsatt en särskild utredare för att se över ersättningen för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken, SFB. I juni 2011 lade missbruksutredningen fram ett betänkande (SOU 2011:35). Utredningens förslag innehåller en rad reformer, bland annat förändrad ansvarsfördelning mellan kommun och landsting. Utredningen bedömde att kommunens och landstingets ansvar måste tydliggöras. Landstinget ska ansvara för tillnyktring och behandling, kommunen för det psykosociala stödet samt stöd till boende, sysselsättning och försörjning. Förslaget att Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall upphör och att allt ansvar för behandling överförs till landstinget antogs ej. Förändringen blev knappt märkbar förutom en annan skrivning i SoL och HSL när det gäller kravet på att samverka kring brukaren. 7

8 Brukare Växa upp Aktuella insatser är korttidsvistelse (stödfamilj, lägerverksamhet, korttidshem), avlösning, ledsagning, kontaktperson och personlig assistans. Under den kommande treårsperioden ökar antalet unga som slutar gymnasiet, detsamma gäller för de unga som finns inom gymnasiesärskolan. Många av dessa ungdomar har insatser enligt LSS och kommer sannolikt att behöva både daglig verksamhet och boende i kommunen. Unga personer med psykisk ohälsa ökar, vilket tydliggör vikten av att arbeta med förebyggande verksamhet för dessa i tidigt skede för att motverka psykiska funktionshinder. Metoder för tidig och specifik diagnostisering inom sjukvården blir mer avancerade, vilket innebär att fler bedöms ha diagnos/diagnoser och därmed rätt till insatser enligt LSS och SoL. En stor del av de personer som får insatser från avdelning funktionshinder är mellan 0-21 år; i nuläget cirka 150 personer. Antalet barn och ungdomar med komplex problematik ökar och alla kan inte erbjudas det stöd de behöver inom kommunen. I samverkan med utbildningsförvaltningen erbjuds vissa barn skolgång i specialpedagogisk internatskola, varvid vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för boendet. Detta sker under högstadietiden och det är barn som ofta är okända för vård- och omsorgsförvaltningen. Det innebär att varken föräldrar eller barn har fått ta del av det stöd som vård- och omsorgsförvaltningen kan erbjuda innan frågan om internatskola blir aktuell. Under 2013 slutfördes ett förvaltningsövergripande uppdrag att ta fram ett sätt att samarbeta runt barn med funktionsnedsättning för att kunna fånga upp behov tidigare och på så sätt minska lidandet för enskilda samt kostnaderna för kommunen. Arbetet resulterade i två åtgärder: Befintligt samverkansteam mellan utbildningsförvaltningen (UF) och social- och arbetsförvaltningen (SAF) utökades med en person med kompetens när det gäller barn med funktionsnedsättningar och den befintliga verksamheten på VOF. Anställningen samfinansierades av förvaltningarna VOF, UF, KOF och SAF. En konsultationsgrupp har bildats bestående av enhetschefer från VOF, SAF, UF och KOF som träffas på fasta tider, minst tre gånger per termin. Till gruppen kan den som har behov anmäla ett ärende där fleras expertkunskap behövs. Under våren 2013 infördes valfrihet enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) inom lägerverksamheten. Det innebär att fler utförare kan komma att erbjuda lägerverksamhet och att den enskilde själv väljer utförare. I oktober 2013 hade ingen utförare anmält intresse. 8

9 Under perioden kommer det att krävas en utökning av korttidsvistelse för barn och ungdomar, framförallt när det gäller lägerverksamhet. Lägren behöver riktas mot olika funktionshinder. För de ungdomar som bor kvar hemma efter 21 år behöver korttidsvistelse finnas kvar som insats även för vuxna. Denna insats har ökat under 2013 och bedömningen är att ökningen kommer att fortsätta även kommande år. Med start 2015 planerar förvaltningen att använda lokaler inom daglig verksamhet till korttidshem under helgerna. Under 2011 började vård- och omsorgsförvaltningen på försök att ta över ansvar även för stöd till barn med funktionsnedsättning som inte tillhör personkretsen i LSS, exempelvis barn med diagnosen ADHD. Dessa barn fick förut sina insatser enligt SoL från social- och arbetsförvaltningen. Den samlade kompetensen runt funktionsnedsättningar finns inom avdelning funktionshinder och att föra över dessa insatser dit ligger i linje med både brukarfokus och att inte bygga upp kompetens parallellt i kommunen. Försöket är utvärderat och vård- och omsorgsförvaltningen har tagit över ansvaret för dessa barn och från och med 2014 görs en ramväxling mellan förvaltningarna. 1 januari 2011 förstärktes barnperspektivet i LSS genom bestämmelser som innebär att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Liknande skrivelser finns även i SoL när det gäller barn till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt skrivelser att stödet till anhöriga barn och unga generellt behöver förstärkas. Partille kommun arbetar i enlighet med barnkonventionen och några handläggare är utbildade i BBIC (Barns behov i centrum) som är en metod som ska stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. 9

10 Korttidsverksamheten har under senaste året vidareutvecklat arbetet med barnkonventionen och utökat arbetet till att ha teamet Barn i fokus. Förutom kontinuerliga diskussioner kring arbetssätt och förhållningssätt har ett antal utvärderingsfrågor anpassats utifrån att barnen och ungdomarna ska kunna lämna synpunkter på verksamheten och därmed kunna påverka innehållet i sin vistelse samt verksamhetens utveckling. Frågematerialet består av både text och bild för att kunna möta barn och ungdomar med olika behov. En broschyr finns som informerar om arbetssättet. Foto: Jörgen Wiklund & Co Nämndens inriktning Nämnden: bidrar genom konsultativt, habiliterande och pedagogiskt förhållningssätt till att människor växer och klarar av sitt liv med stöd och inte hjälp. Utvecklingsområden Nämnden: arbetar för ökad valfrihet och påverkansmöjlighet arbetar med kompetensutveckling för att kunna möta nya diagnosgrupper och barn med komplexa behov. 10

11 Arbeta Aktuella insatser är daglig verksamhet och daglig sysselsättning. Trenden visar att behovet av daglig verksamhet kommer att öka inom planperioden. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är flest. Det innebär att praktikplatser, företagssamverkan, daglig verksamhet, lokaler och personal behöver utökas för att klara behovet. En utbyggnad av daglig verksamhets lokaler planeras, för att ge möjlighet att verkställa fler beslut. Utbyggnaden beräknas vara klar i början av Under våren 2013 infördes valfrihet enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) inom daglig verksamhet. Det innebär att fler utförare kan komma att erbjuda daglig verksamhet och att den enskilde själv kan välja utförare. I oktober 2013 hade ingen utförare anmält intresse. Under året har ett antal effektiviseringar gjorts inom daglig verksamhet för att anpassa verksamheten till den ersättning som utgår enligt LOV. Under hösten 2013 hade ca 115 personer daglig verksamhet. En del av dessa kan få praktik och/eller arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom olika insatser från kommunen, beroende på hur arbetsmarknaden utvecklas i stort. Andra har svårare att komma ut i arbete och där är daglig verksamhet det enda alternativet. Genom att utveckla arbetslivscentrum, där arbetslivskonsulenterna arbetar tillsammans med den enskilde och olika företag för att hitta ett arbete där personen kan ges förutsättningar att utvecklas och bli självständig, kan praktikplatser och arbeten skapas. Det är viktigt att arbeta för att personer får fortsatt anställning efter avslutad praktik. Antalet unga, mellan år, med aktivitetsersättning i Sverige har fördubblats de senaste 15 åren. Det har gjorts en jämförelse med övriga nordiska länder samt Nederländerna och Storbritannien (de sex länder som spenderar högst andel av BNP på förtidspension eller motsvarande) och den allmänna trenden är att allt fler unga vuxna får aktivitetsersättning eller förtidspension. Den övervägande delen av dem har någon form av psykisk sjukdom, utvecklingsstörning eller neuropsykiatrisk diagnos. Denna jämförelse visar att Sverige står inför likartade utmaningar och behöver lära av tidigare erfarenheter och kunskap. 11

12 Arbetsmarknaden förändras och det blir särskilt svårt för unga att få jobb, vilket kan leda till psykisk ohälsa. Detta ställer högre krav när det gäller att skapa möjligheter och förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar att komma ut på praktik hos företag eller i andra sysselsättningsåtgärder inom kommunen. Fler alternativ av daglig sysselsättning behöver utvecklas vid sidan av Finngösa aktivitetshus. Genom att skapa bra sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning minskar behovet av boendestöd och den enskilde får en meningsfull vardag. När det gäller gruppen med psykiska funktionshinder finns mycket att göra för att ge stöd till återgång till arbete eller möjlighet att få en första praktikplats. Ett arbete har startat genom ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden, kallat GRAF (GR Arbete och Funktionshinder) som i första hand syftar till att verksamheter/myndigheter ska hitta samverkan runt den enskilde och arbeta med samma metoder. I Partille ingår förutom daglig sysselsättning även boendestödjarna inom psykiska funktionshinder, PartilleRehab, arbetsmarknadsenheten inom social- och arbetsförvaltningen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Projektet kommer att utbilda personal i supported employment med inriktning mot personer med psykiska funktionshinder (IPS = Individual Placement and Support). Projektet pågår till och med juni 2014 och målet är att ha en verksamhet som kan stödja enskilda med psykiska funktionshinder till praktik och arbete på samma sätt som för målguppen intellektuella funktionsnedsättningar. Under våren 2014 genomförs en förstudie till fortsatt ESF-projekt. Förstudiens mål är att möjliggöra för fler personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa att komma i arbete på den öppna arbetsmarknaden eller väsentligt närma sig arbetsmarknaden. Förstudien ska genom samverkan både internt och externt kartlägga personer, resurser och metoder i förhållande till den övergripande målsättningen och därigenom skapa förutsättningar för en väl förankrad och genomarbetad ansökan till kommande programperiod. Förstudien beräknas vara klar i juni

13 Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att personer med daglig sysselsättning eller med daglig verksamhet ska erbjudas att, där möjlighet finns, övergå till lönepraktik eller anställning arbetar för ett brett utbud och hög delaktighet för den enskilde gällande daglig verksamhet och sysselsättning samverkar med näringsliv om företagsgrupper, praktikplatser och anställning för personer med funktionshinder samverkar med skola, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Utvecklingsområden Nämnden: arbetar för att öka antalet praktikplatser i kommunen för personer med funktionsnedsättning arbetar för att utveckla möjligheten till praktikplatser för personer med psykiska funktionshinder ser över möjligheterna att samverka med arbetsmarknadsenheten inom social- och arbetsnämnden i syfte att öka andelen personer i arbete. 13

14 Bo Aktuella insatser är bostad med särskild service och annan särskilt anpassad bostad enligt LSS samt särskilt boende och korttidsboende enligt SoL. Alla människors rätt till en bra bostad är en av hörnstenarna i samhällets mål för bostadspolitiken. Vård- och omsorgsnämnden har ansvaret för att personer med funktionsnedsättningar som gör att de inte klarar av ett vanligt boende får bra bostäder. Ansvaret är förtydligat i SoL och LSS-lagstiftningarna. Ett ökat antal personer med funktionsnedsättning önskar ett boende i ordinarie bostadsbestånd, där behov av stöd och service kan tillgodoses genom personlig assistans alternativt boendestöd, vilket innebär att personen får stöd av personal på planerade tider. En del personer behöver däremot bostäder med gemensamhetsutrymmen som uppfyller andra behov av insatser och social samvaro, exempelvis gruppbostad eller serviceboende. Brukarnas behov ska vara vägledande i utveckling och förnyelse av bostäder. Inom tioårsperioden ökar antalet personer med stora behov på alla livsområden med procent, vilket innebär att ytterligare boenden med särskild service enligt LSS behöver skapas. Inom gruppen vuxna personer med autism eller Aspergers syndrom i kombination med intellektuellt funktionshinder, finner man de flesta som har behov av gruppbostad eller serviceboende. Ett fåtal personer kan flytta från gruppbostad till lägenhet eller serviceboende. Satellitlägenheter i anslutning till de särskilda boendena är ett sätt att öka effektiviteten och samtidigt ha flexibla och individuellt utformade boendeformer. Satellitlägenheter kommer att knytas till Åsvägens serviceboende. I bostadsområden som Galaxen och Finngösa finns redan satellitboenden. 14

15 Den planerade förtätningen av området Oxled är en möjlighet att bygga även för personer som har speciella behov. Tillsammans med Partillebo planeras ett serviceboende med fem lägenheter i Oxled som ska stå färdigt under hösten Ytterligare ett boende planeras med inflytt under På meddellång sikt finns planer på att uppföra ett serviceboende i Öjersjö. Genom nämndens arbete att erbjuda differentierade boendeformer ökar möjligheten att tillgodose olika typer av behov. Under perioden kommer några personer att bli pensionärer och därmed behövs personalbemanning även dagtid på de gruppbostäder/serviceboenden där de bor. De närmaste tre åren beräknas att 3-4 personer på olika boenden slutar arbeta. Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att det skall finnas ett varierat utbud av bostäder och boendemiljöer i Partille kommun som är anpassade efter brukarnas behov samarbetar med andra nämnder i kommunen, Partillebo och andra fastighetsägare, med fokus på den enskildes behov, vid skapandet av nya bostadsområden, satellitlägenheter och gruppbostäder arbetar för ett effektivt nyttjande av lokaler med möjlighet till flexibilitet arbetar med att bostadsanpassa hemmen för att underlätta vardagen för den enskilde och minska behov av stöd och omsorg. Utvecklingsområden Nämnden: tar tillvara erfarenheter och kompetens kring individens behov vid planering av nyoch ombyggnationer samt utformning med fokus på tillgänglighet, trygghet och hälsofrämjande boendemiljöer arbetar för att fler personer skall flytta till eget boende undersöker möjligheten för privata aktörer att starta bostad med särskild service i kommunen. 15

16 Leva Aktuella insatser är boendestöd, personlig assistans, ledsagning och kontaktperson. Boendestöd är en kostnadseffektiv insats som ges i det egna boendet. Behovet förväntas öka för flera målgrupper och den största ökningen sker inom boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt för personer med kombination av flera diagnoser, så kallad samsjuklighet. Personer med neuropsykiatriska diagnoser ökar och funktionsnedsättningarna som följer är mer och mer differentierade. Det är viktigt att personerna får rätt diagnos och stöd så tidigt som möjligt. Generellt ökar antalet unga personer med blandade och komplexa diagnoser och funktionsnedsättningar. När det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk har stöd utvecklats i samverkan med social- och arbetsförvaltningen. Två vård- och stödsamordnare och tre boendestödjare arbetar tillsammans med regionens hälso- och sjukvård med resursgrupper runt varje brukare. Insatserna startade i mars 2011 och i dagsläget ges stöd till 19 personer. Om stödinsatserna ges vid rätt tillfälle och på bästa sätt innebär det på lång sikt att utanförskap minskar och kostnadseffektiviteten ökar. Som ett resultat av att arbetet med resursgrupp infördes 2011 har social- och arbetsförvaltningens kostnader för behandlingshem minskat, medan vård- och omsorgsnämndens kostnader för korttidsboende för målgruppen ökat. I samverkan med GR kompetens följer en forskare arbetet och ska utvärdera brukarnas upplevda nytta av de insatser de fått. Utvärderingen väntas bli klar i maj 2014 och av de rapporter som hittills getts kan bland annat utläsas att det antal dagar som brukarna varit inneliggande i slutenvården har minskat samt att funktionsnedsättningarna framträder mer då missbruket minskar, vilket medför att stödet måste förändras så följsamt som möjligt. Som en del i regeringens PRIO-plan för riktade insatser till området psykisk ohälsa gjordes en kartläggning av personer med psykisk funktionsnedsättning eller med kombination av diagnoser under hösten Fokus var att ta fram underlag för hur samverkan med sjukvården sker, hur många personer som har någon form av sysselsättning och hur bestämmelserna runt individuell plan fungerar i praktiken. Kartläggningen redovisades till SKL/ 16

17 Socialstyrelsen och låg till grund för utbetalning av statliga medel som är avsatta för åren och som betalas ut till kommunerna efter prestationer års prestationer som ska rapporteras in bygger på resultatet av kartläggningen och har sitt fokus på hur långt man kommit när det gäller samverkan för målgruppen och vilka förbättringsområden som finns. Partille fick ta del av medlen för 2012 och hoppas få pengar även för det som rapporterats in för Förändring av huvudmannaskapet för personlig assistans kan ske någon gång under tioårsperioden. Socialstyrelsen har tagit fram ett bedömningsinstrument som provas av Försäkringskassan. Målet är att bedömningen av behoven ska likriktas i landets försäkringskassor vid bedömning av assistansersättning. De senaste åren visar statistik att det vid Försäkringskassans omprövningar blivit svårare för personer med assistansersättning att komma upp i grundläggande behov på 20 tim/vecka. I en undersökning gjord av Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) redovisas att fyra av tio kommuner saknar ekonomiska förutsättningar att ge personlig assistans enligt LSS då Försäkringskassan dragit in LASS-ersättningen och konsekvensen blir att de istället får insatser enligt SoL. För Partille medför det att dessa personer kommer att söka och få personlig assistans enligt LSS och/eller hemtjänst enligt SoL vilket ger en prognos på ökade kostnader med upp till en miljon per år. Under planperioden kommer fler brukare än tidigare att gå i pension från daglig verksamhet, vilket innebär behov av ökade insatser i deras boende. Det är svårt för denna grupp att flytta och det är också svårt att övertyga den enskilde, anhöriga och gode män om att den enskilde får ett bättre omhändertagande på ett äldreboende. I synnerhet när det också innebär en förändring av lagrum från LSS (goda levnadsvillkor) till SoL (skäliga levnadsvillkor). Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att skapa en trygghet hos dem som behöver service, omsorg och stöd arbetar för en hög metod- och personalkontinuitet kring den enskilde arbetar för att omsorg, stöd och service är individuellt utformad och av god kvalitet med delaktighet för den enskilde erbjuder insatser så att den enskilde kan uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Utvecklingsområden Nämnden: arbetar för att ha beredskap för att klara personer med omfattande vård- och omsorgsbehov arbetar för att utveckla och möta behovet av målgruppsökningar arbetar för att utveckla samverkan med kultur- och fritidsnämnden och föreningar för att skapa fritidsaktiviteter för personer i alla åldrar arbetar för att teknisk utveckling och kognitiva hjälpmedel ska nyttjas optimalt för att underlätta vardagen för den enskilde och minska behov av stöd och omsorg arbetar för att höja kompetensen hos personal som arbetar med äldre personer med funktionsnedsättning där omvårdnadsbehovet ökar. 17

18 Köpta insatser Målet är hemmaplanslösningar för de flesta insatser. Dock finns några insatser som nämnden fortsatt behöver köpa: Korttidsvistelse för barn och unga med flerfunktionshinder Boende för barn och unga Korttidsvistelse för vuxna (>21 år). Ökningar kommer dock successivt att verkställas med hemmaplanslösningar. Korttidsboende/boende för personer med psykiskt eller intellektuellt funktionshinder, missbruk eller enligt tvång i öppenvård Daglig verksamhet för vuxna med förvärvad hjärnskada Integrerad skola och boende i samarbete med social- och arbetsförvaltningen, kulturoch fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Kostnaderna för köpta insatser kommer att öka under tioårsperioden. Ett alternativ kan vara ett utvecklat samarbete med andra kommuner. 18

19 Anhörigstöd Att lyssna till anhörigas synpunkter och erfarenheter är viktigt för att upprätthålla god kvalitet. Alla synpunkter, både positiva och negativa, är värdefulla och ger kunskap för att förbättra verksamheten. Enligt socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att erbjuda stöd till dem som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller funktions hindrad. Stödet som den anhörige kan få ser olika ut beroende på vad han eller hon behöver för att klara av sin situation fysiskt, psykiskt eller socialt. Det är viktigt att anhörigperspektivet finns med i planeringen av verksamheten och att stödet för anhöriga och närstående utvecklas. Under 2013 har det bland annat hållits föreläsningar, startats studiecirklar och anordnats såväl samtalsgrupper som individuella samtal och syskongrupper. I dag vänder sig anhörigstödet till alla åldrar, från barn till äldre. Kartläggning pågår kontinuerligt. Barn och ungdomar som har ett syskon eller en förälder med funktionsnedsättning eller lider av en svår sjukdom är en högriskgrupp som kräver extra fokus. Inom anhörigstödet fortskrider arbetet genom en utveckling av enskilda samtal samt gruppverksamhet för barn och unga upp till 18 år. Vid årsskiftet 2013/2014 införs det IT-baserade anhörigstödet Gapet. Förutom att anhöriga kan komma i kontakt med andra i liknande situation, är den ett forum för spridning av information om anhörigstöd, både på lokal och nationell nivå, på en tid och plats som passar den anhörige. Nämndens inriktning Nämnden: arbetar för att närstående till funktionshindrade känner sig förvissade om att service, omsorg och stöd ges på rätt sätt lyssnar och tar del av anhöriga och närståendes synpunkter och erfarenheter som ger kunskap för att förbättra verksamheten arbetar aktivt med stöd och insatser till anhöriga och närstående Utvecklingsområden Nämnden: arbetar aktivt för att nå anhöriga och närstående utvecklar stödet till anhöriga och närstående med särskilt fokus på stödet till barn och unga anhöriga. 19

20 Information och kommunikation Information är en förutsättning för demokrati och delaktighet i samhället. Att få tillgång till information och kunskap om kommunens stöd och service är därför viktigt. Den nationella strategin Nationell ehälsa har till syfte att underlätta kommunikationen och informationsöverföringen mellan medborgare, enskild patient och vårdgivare. Medborgaren ska enkelt få tillgång till information om vård och hälsa och sin egen hälsosituation. Med ett utbyggt IT-stöd kan detta arbete förenklas, samtidigt som den medicinska säkerheten ökar. Ansvariga för vård och omsorg ska kunna följa upp patientsäkerhet, kvalitet och resursfördelning. Detta kommer att kräva kompetensutveckling av personalen och en anpassning av befintliga IT-system. Genom att ta tillvara på tekniken och den ökade IT-användningen i vardagen kan kommunikationen mellan den enskilde, anhöriga och personal underlättas. Tekniken kan användas som hjälpmedel och för att öka delaktigheten och självständigheten för den enskilde, exempelvis rådgivning, informationsspridning, att få möjlighet att följa sitt ärende på webben, trygghetslarm etcetera. 20

Vård- och omsorgsnämndens. Plan för funktionshinder 2012-2021

Vård- och omsorgsnämndens. Plan för funktionshinder 2012-2021 Vård- och omsorgsnämndens Plan för funktionshinder 2012-2021 Inledning... 3 Vision... 3 Framgångsfaktorer... 3 Värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 4 Historik... 4 Övergripande omvärldsperspektiv... 5 Brukare...

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS

INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS

I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL...

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering Vårt uppdrag Socialnämnden i Jönköpings kommun har fått i uppdrag att se hur Funktionshinderomsorgen fungerar och är organiserad. Meningen

Läs mer

http://vimeo.com/77776423 Vi som presenterar idag är Nicholas Singleton, projektledare GRAF Karin Westberg, dokumentationsstrateg GRAF Tidsplan Våren 2011 nätverket för chefer inom FH får information om

Läs mer

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar 1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015. Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015. Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015 Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2015 Nuläge/bakgrund Behov av vård-och omsorg för äldre kommer öka

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Riktlinje för boendestöd

Riktlinje för boendestöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument Riktlinje för boendestöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-05-04, 143 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019 Våra

Läs mer

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 SOCIALNÄMND Kommunfullmäktige 18 juni 2013 2014 2015 2016 Kommunbidrag, tkr 453 592 444 300 444 371 varav: serviceutökning, tkr 2 000 priskompensation, tkr 1 910 engångsanslag,

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan Dnr 2013/ VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan Dnr 2013/ VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2014 Dnr 2013/0439 003 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2014 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2014

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap Socialnämnden Verksamhetsplan 2017 Gemenskap - inte utanförskap Verksamhetsplan Socialt ansvar för våra medmänniskor Det medmänskliga ansvaret i Eskilstuna ska vara starkt. De viktigaste förpliktelserna

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer