Nordisk igelkottsspinnare
|
|
- Rickard Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Acerbia alpina Nordisk igelkottsspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT VU EN Starkt hotad (EN) B1ab(iii,v)+2ab(iii,v) CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Erebidae, Släkte: Acerbia, Art: Acerbia alpina - nordisk igelkottsspinnare (Quensel, 1802) Synonymer: Bombyx alpina Quensel, 1802, Hyphoraia alpina (Quensel, 1802), Hyphoraia thulea (Dalman, 1823), nordisk igelkottspinnare Kännetecken En svart och gultecknad stor spinnare som förekommer mycket lokalt på några få blockrika fjälltoppar i norra Sverige, Norge och Finland. Fram till 1990-talets början hade bara några få exemplar påträffats i Sverige. Vingspann hane mm, hona 45 49,5 mm. Antenner svartbruna svarta, hos hanen med kort, dubbel sågtandning och kort ciliering, hos honan med kortare sågtandning. Kroppen är gråsvart med undantag av halskragen och främre halvan av vinglocken som är ljust gräddgula. Bakkroppsspetsen är gul. Framvingarna är gråsvarta med fem ljust gräddgula tvärband av fläckar som oftast är störst utmed framkanten. Bakvingarna är något ljusare gråsvarta med yttre halvan närmast ytterkanten gul apelsinfärgad och närmare framhörnet mer röd. Vingarna är delvis ganska tunnfjälliga vilket särskilt i den inre delen gör dem något genomskinliga. Honan har lite kraftigare kropp än hanen och något bredare framvingar, vanligen med lite större gräddgula fläckar, och runt bakkroppssegmentet nio saknas den smala gula linje som finns hos hanen. Arten varierar något, främst i framvingarnas gräddgula fläckar, vilka hos båda könen kan vara större eller mindre, och i bakvingarnas gul apelsinfärgade fält som kan variera i utbredning. Artens storlek och karakteristiska utseende gör att den inte kan förväxlas med någon annan art i Norden. Ägget är klotformigt med plattad undersida och ljustgult, men det mörknar strax före kläckningen. Larven är som fullvuxen mm lång. Den är svart med tvåfärgad behåring i svarta och gulaktiga brunfärgade tvärband. Huvudet är glänsande svart. Puppan är ganska kraftig, mm lång och glänsande svart. Kremastret är plattat och har i bakänden en delad grupp av bortåt 50 slanka, krokböjda borst. ArtDatabanken - artfaktablad 1
2 Utbredning och status Nordisk igelkottspinnare förekommer i Sverige bara på en enda fjälltopp, Nissuntjårro i Abisko-området, från m ö.h. till toppen på drygt m ö.h. Här kan den vissa år, främst som kokong och larv, vara ganska vanlig men annars fåtalig. Arten har eftersökts vid flera tillfällen på andra fjälltoppar men utan resultat. I Norge är den funnen bara tre gånger, senast i Grönåsen, Alta på drygt 100 m ö.h. år 2000, och i Finland förekommer den på några fjälltoppar öster om Kilpisjärvi. Världsutbredningen är holarktisk och sträcker sig från nordligaste Fennoskandien österut genom norra Ryssland (norra Ural, Jamal- och Tajmyrhalvön och Wrangels ö) till Alaska och nordvästra Kanada (som underarten johanseni (O. Bang-Haas, 1927). Den finns även i södra Sibirien (Altaj-, Hamar-, Daban-, Sajan- och Stanovojbergen), östra Jakutien och norra Mongoliet. I Centralasien förekommer underarterna sibirica (O. Bang-Haas, 1927) och den tydligt större och ofta mörkare severa Saldaitis & Ivinskis, Nominatunderarten finns i Norden och möjligen även i Ural och Sibirien. I de nordiska fjälltrakterna förefaller arten ha en starkt begränsad förekomst både lokalt och regionalt och utbredningsområdet är ganska litet och fokuserat till de nordligaste fjällen av den skandinaviska fjällryggen. Arten påträffades i ett honexemplar i Finland, Enontekis, Markkina redan 1799 och avbildades i en reseberättelse av italienaren Acerbi några år senare. Genom anläggandet av järnvägen mellan Kiruna och Narvik och ett vägnät genom Finlands lappmarker och Troms och Finnmark fylken i Norge ökade åtkomligheten av och attraktionen hos dessa avlägsnare fjälltrakter avsevärt på samtidens naturforskare. Trots att ett ökande antal entomologer besökte dessa trakter dröjde det ca 160 år innan arten återfanns och den hade i mellantiden uppnått statusen av att vara ett veritabelt fabeldjur eftersom den verkade lika hopplöst svår att hitta i hela världen. Ett exemplar insamlades 1962 vid Kilpisjärvi och redan påföljande år påträffades den här på nytt. Under tio år påträffades dock endast fem exemplar i Finland i Kilpisjärviområdet. År 1972 påträffades arten för första gången i Norge i Tana kommun, vid Levajokk (ca 30 km väster om Utsjoki). År 1973 påträffades arten för första gången i antal i Finland, med tjugotalet exemplar framkläckta ur kokonger från fjället Urtaspahta (NNO om Kilpisjärvi vid gränsen till Norge). Området besöktes därefter varje år, dock med klenare resultat, men 1977 var arten pånytt talrikare och den påträffades nu också vid sjön Lossu. Förekomsterna i Finland befinner sig mellan m ö.h., medan den nordligare fyndplatsen i Norge, Tana befinner sig närmare 100 m ö.h. I Sverige påträffades arten först 1980 på fjället Nissuntjårros västra sida i Torne Lappmark i form av en kokong med utkläckt puppskal och larvhud som visade sig tillhöra A. alpina. Den påträffades bland hundratalet utkläckta kokonger av arktisk igelkottspinnare Holoarctia puengeleri som hade ett ovanligt rikt år och på Nissuntjårro är funnen mellan m ö.h. Om det inte vore för upptäckten av den senare arten som ny för Norden på Nissuntjårro 1967, i den kargaste av miljöer, hade A. alpina sannolikt förblivit oupptäckt ännu en tid i Sverige. Den första lyckade framkläckningen av en puppa i en uppletad kokong gav 9 juli 1982 en hane. År 1984 påträffades ett par larver och 1988 påträffades larverna för första gången i större antal (20-tal) i Sverige och knappt hälften gav lyckad kläckning av fjärilar. Under 1990-talet förefaller A. alpina ha ökat samtidigt som O. puengeleri har minskat i frekvens. Speciellt åren 1994, 1998 och 2000 belönades idogt letande fjärilssamlare med ett större antal kokonger (ca st) varav dock % redan kläckt vid besöken. Kokonger och larver har påträffats i höjdområdet mellan m ö.h., dvs. nästan upp till krönet av Nissuntjårros norra topp. Utbredningsområdet är utsträckt från Nissunsnåkke där den förekommer på både nord- och västsluttningen och mot söder ca 5 km längs västsluttningen av Nissuntjårro. Framkläckta honor visade sig framgångsrikt locka till sig hanar med sina könsferomoner. Metoden användes också för att undersöka om arten kunde påträffas på fjällen Njulla, Slåktatjåkka och vid Tornehamn, men här anlände inga hanar trots tjänligt väder. Man har även eftersökt arten på andra fjäll i trakten runt Torne träsk utan resultat. Artens specifika habitat bör finnas på fler platser i svenska fjällen, men möjligen är lokalklimatet en begränsande, avgörande faktor eftersom larverna är mycket tidigt aktiva under våren då endast % av marken ännu är snöfri. Om rikligt med snö lägger sig över de nyspunna kokongerna misslyckas kanske förvandlingen från larv till puppa. Författaren gjorde den 11 juli 1995 från Abisko östra iakttagelsen att ett nattligt snöfall på morgonen hade färgat alla fjälltoppar från Lapporten till Kieron vita av nysnö med undantag av Nissunsnåkke och norra toppen på Nissuntjårro. Det kan ha varit en tillfällighet, men vindriktningen var den förhärskande västliga i området och nederbördsmolnen föreföll ha behållit sitt innehåll eller ha brutits isär då de passerade förekomstområdet för A. alpina. I Norge är arten ytterligare funnen i Troms inre, Storfjord 1991 och Finnmark, Alta, ArtDatabanken - artfaktablad 2
3 Ekologi Nordisk igelkottspinnare är i Norden känd från några få, spridda lokaler på blockrika fjälltoppar och mer eller mindre branta syd- eller västsluttningar. Den har i Sverige påträffats på m ö.h., i Finland på m ö.h. och i nordligaste Norge på drygt 100 m ö.h. I Sverige uppträder den tillsammans med bl.a. arktisk pärlemorfjäril Boloria chariclea (Nymphalidae), arktisk igelkottspinnare Holoarctia puengeleri och ibland med alpigelkottspinnare Grammia quenseli. Varken larver, puppor eller fullbildade fjärilar påträffas mer än fåtaligt. Av allt att döma varierar populationerna mer eller mindre kraftigt mellan olika år, sannolikt beroende på parasitoider, predatorer och väderfaktorer som kan påverka överlevnaden och utvecklingstiden för larverna. Fjärilen är aktiv bara på dagen, och hanen flyger i solsken framför allt under eftermiddagen i en ganska snabb, rak och något fladdrande sökflykt ganska lågt över marken eller mellan stenblocken. När hanen känner närvaron av en hona flyger han långsammare och närmar sig honan i allt snävare cirklar för att sista sträckan snabbt flyga fram och inleda parningen. Om hanen blir skrämd flyger han iväg mycket snabbt och försvinner ur synhåll inom några få sekunder. Honan sitter lågt och lockar genom att sända ut feromoner, ibland på solsidan av ett stenblock, någon decimeter över marken. Lockningen sker ofta under eftermiddagen. Både hanen och honan kan ibland hittas nykläckta på stenar, och teckningarna gör då att de är svåra att upptäcka på stenar bevuxna med kartlavar Rhizocarpon spp. Arten flyger varje år (i Finland talrikast under jämna år) i en generation från andra halvan av juni till början av juli. I Sverige har de flesta fjärilarna hittats i början av juli. Flygperioden varar normalt tre veckor inom ett och samma område. Flygtiden kan förskjutas kraftigt mellan olika år och enstaka fjärilar har i Finland tidiga år observerats redan i slutet av maj och sena år i slutet av juli. I Sibirien är de flesta observationerna gjorda juli. Honan lägger ägg i enlagriga samlingar på upp till drygt 100 i varje på undersidan av flata stenar. Äggen kläcks efter en till två veckor och larverna lever först ofta sällskapligt men sprider sig senare och lever därefter solitärt. Larvutvecklingen tar minst två år men kan under ogynnsamma, klimatiska förhållanden troligen ta längre tid än så; en anpassning för att klara av de extrema vädersituationer som ofta råder. Larven äter troligen många olika växter men få om ens några fältobservationer har gjorts av ätande larver. I odling har de ätit av bl.a. sälg Salix caprea, dvärgvide S. herbacea, nätvide S. reticulata, groblad Plantago major, blåbär Vaccinium myrtillus, odon V. uliginosum, maskrosor Taraxacum spp., sallat Lactuca sativa, brysselkål Brassica oleracea och apel Malus domestica. De tycks föredra maskros och groblad. Larverna har några gånger observerats krypa aktivt på dagen intill lite fuktigare markfläckar. Flertalet larver hittas genom att man söker under flata, ofta handflatstora stenar i områden med mindre stenar och grus. I sådana områden kan också larven av H. puengeleri påträffas, men där A. alpina hittas är marken som regel något fuktigare. De förhållandevis få observationer som har gjorts i naturen av aktiva larver tyder på att de under sommaren är inaktiva under ganska långa perioder. Larver i det sista (sjunde) larvstadiet har observerats redan i början av juli, vilket tyder på att diapausen (vintervilan) kan inledas redan under sommaren. Larverna är mycket köldtåliga och har visat sig klara djupfrysning vid 20º C och ändå kvickna till under våren och fullfölja utvecklingen. De fullvuxna larverna övervintrar och efter den sista övervintringen ger de sig ut på vandring redan i den tidiga snösmältningen. De letar upp snöfria fläckar, t.ex. vid små smältvattenbäckar, på snöfria stenar eller block, där kokongen vävs, gärna på stenarnas översidor eller sydvända sidor. Kokongen är stor och luftig, mm lång och mm bred. Den är oval eller nästan päronformig, tunn och vit med glest invävda larvhår och puppan syns lätt genom den. Puppan kläcks på förmiddagen efter ungefär två till tre veckor. Hot Det finns i dagsläget få påtagliga hot mot de fjällhedar med vida stenmarker där arten lever. Större byggnadsprojekt som vägar eller skidcentra, skulle dock potentiellt kunna förstöra artens lokaler i Norden. En ny trend att bygga vindkraftsparker på toppen av fjällryggar skulle kunna bli ett allvarligt hot. Globala klimatförändringar kan framöver komma att helt förändra förutsättningarna för artens överlevnad då den i Sverige redan lever nära fjälltopparna och därför inte kan vandra avsevärt högre om medeltemperaturen ökar. Även en liten förändring av årsnederbörden kan innebära att arten slås ut från det begränsade förekomstområdet genom ändrade snödjupsförhållanden under våren och försommaren. Åtgärder Verka för att reducera utsläpp av växthusgaser. Se till att kända lokaler inte exploateras för olika anläggningar. Vid sökandet efter kokonger av O. puengeleri eller larver av A. alpina bör stenar vändas tillbaka i sitt ursprungliga läge. ArtDatabanken - artfaktablad 3
4 Övrigt Namngivning: Acerbia alpina (Quensel 1802). Originalbeskrivning: Bombyx alpina. I: Acerbi, 1798 & Travels through Sweden, Finland and Lapland to North Cape. 2: 253. Synonymer: Hyphoraia alpina (Quensel, 1802), Hyphoraia thulea (Dalman, 1823). Etymologi: alpina (lat.) = ung. som finns i fjällen, fjäll-, alp-, syftar på artens alpina habitat. Uttal: [Asérbia alpína] Litteratur Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L.-O Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk museum, Oslo. Aarvik, L., Hansen, L.-O. & Kononenko, V Norges sommerfugle - Håndbok over Norges dagsommerfugler og nattsvärmere. Norsk Entomologisk forening, Oslo. Acerbi, G Travels through Sweden, Finland and Lapland, to the North-Cape in London (2 vol.). Elmquist, H., Liljeberg, G., Top-Jensen, M. & Fibiger, M Sveriges Fjärilar. En fälthandbok över Sveriges samtliga dag- och nattfjärilar. Östermarie. Gullander, B Nordens svärmare och spinnare. Norstedts, Stockholm. Hellberg, H Nordisk igelkottspinnare, Acerbia alpina funnen i Sverige. Ent. Tidskr. 102: Huldén, L. (ed.), Albrecht, A., Itämies, J., Malinen, P. & Wettenhovi, J Suomen Suurperhosatlas - Finlands Storfjärilsatlas - Atlas of Finnish Macrolepidoptera. Helsinki (Lepidopterologiska Sällskapet i Finland rf & Naturhistoriska centralmuseet), 328 s. Hydén, N., Jilg, K. & Östman, T Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: ädelspinnaretofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae-Lymantriidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Klanderud, K. & Birks, H.J.B Nylige endringer i Jotunheimens flora - et resultat av klimatforandring? Naturen 127: Kullman, L Botaniska signaler om en ny och varmare fjällvärld. Fauna & Flora 101: Lampa, S Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): Mikkola, K. & Eliasson, C.U Acerbia alpina, Nordisk igelkottspinnare. In: Gärdenfors, U., Aagaard, K. & Biström, O. (eds.) & Holmer, M. (illustr.). Hundraelva nordiska evertebrater. Handledning för övervakning av rödlistade småkryp. Nord 2002: 3. Nordiska Ministerrådet och ArtDatabanken, Uppsala. Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O De fennoskandiska svärmarnas och spinnarnas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund. Palmqvist, G Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 102: Palmqvist, G Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 104: Palmqvist, G Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 106: Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. 110: Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. 117: Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. 118: Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. 119: Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. 120: Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. 121: Palmqvist, G Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. 122: Ryrholm, N Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige Ent. Tidskr. 116: Ryrholm, N. & Ohlsson, A Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige Ent. Tidskr. 119: Ryrholm, N. & Ohlsson, A Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige Ent. Tidskr. 120: Ryrholm, N. & Ohlsson, A Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige Ent. Tidskr. 121: Ryrholm, N. & Ohlsson, A Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige Ent. Tidskr. 122: Sotavalta, O Hyphoraia alpina Quens. (Lep. Arctiidae) rediscovered in Europe. Ann. Ent. Fenn. 28: Sotavalta, O A further record of Hyphoraia alpina Quens. (Lep. Arctiidae) in Europe. Ann. Ent. Fenn. 29: Sotavalta, O., Karvonen, E., Karvonen, E., Korpela, S. & Korpela, J The early stages and biology of Acerbia alpina (Lepidoptera: Arctiidae). Notul. ent. 60: Spångberg, J Mélanges lepidoptérologiques (inkl. planch av Arctia alpina typen). Ent. Tidskr. 1: ArtDatabanken - artfaktablad 4
5 Författare Nils Hydén, 2006 (Kännetecken, Levnadssätt, Utbredning). Claes U. Eliasson Rev. Claes U. Eliasson 2012 (Naturvårdsinformation). ArtDatabanken - artfaktablad 5
Gungflytrågspinnare. Nola karelica. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl.
Nola karelica Gungflytrågspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2ac(iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj:
Läs merSvartfläckig högstjärt
Clostera anachoreta Svartfläckig högstjärt Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2ab(ii,iii,iv,v) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat
Läs merBarrskogsspinnare. Cosmotriche lobulina. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl.
Cosmotriche lobulina Barrskogsspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B1b(ii,iii)c(iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),
Läs merMindre träfjäril. Acossus terebra. Kännetecken. Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl.
Acossus terebra Mindre träfjäril Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) D1 VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),
Läs merUtredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna
Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen
Läs merEn gul, ganska bredvingad spinnare som finns lokalt över stora delar av Norden, i första hand på öppna, varma, klippiga eller grusiga marker.
Setina irrorella Större borstspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2ab(iii,v) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),
Läs merGulbrunt nejlikfly. Hadena perplexa. Kännetecken. Utbredning och status. Fjärilar, Nattflyn
Hadena perplexa Gulbrunt nejlikfly Fjärilar, Nattflyn NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2ab(iii)c(iii,iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Noctuidae
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar BASTARDSVÄRMARE. ArtDatabanken Naturskyddsföreningen Sveriges Entomologiska Förening Svensk Dagfjärilsövervakning
Faunaväkteriet uppmärksammar BASTARDSVÄRMARE ArtDatabanken Naturskyddsföreningen Sveriges Entomologiska Förening Svensk Dagfjärilsövervakning BASTARDSVÄRMARE PRESENTERAS... Familjen Bastardsvärmare Zygaenidae
Läs merVit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök
Vit fetknopp i kalkstensbrottet i Stora Vika Observationer från fältbesök 2014-04-06 Göran Palmqvist och Tore Söderqvist 2014-04-18 I Stora Vika (Sorunda församling, Nynäshamns kommun) finns en av apollofjärilens
Läs merEn karakteristisk, gulbrun och hårig spinnare med gula tvärband. Den uppträder lokalt och flyger soliga höstdagar, gärna på mindre gräsmarker.
Lemonia dumi Mjölkörtsspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT VU Sårbar (VU) C1 EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Brahmaeidae
Läs merPå spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.
3.6 2018 På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat. En varm och vindstilla junidag, perfekt för att få se trollsländor i full aktivitet. Vi började vid Svartpotten, där solen gassade
Läs merInventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Läs merSvävflugedagsvärmare. Hemaris tityus. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl.
Hemaris tityus Svävflugedagsvärmare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) A2b VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Sphingidae
Läs merIdentifiering av nattfjärilar
Identifiering av nattfjärilar Av Sture Hermansson För mig är arbetsgången ungefär så här: 1. Bok Med lite erfarenhet kan man i allmänhet placera fjärilen till grupp innan man går vidare med böckerna. För
Läs merRAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Läs merBAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.
INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. BAKGRUND Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län och utgör ett led i länsstyrelsens
Läs merAsknätfjäril. Euphydryas maturna (Hypodryas maturna) EU-kod: 1052
Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2 NV-01162-10 Beslutad: 20 januari 2011 Asknätfjäril Euphydryas maturna (Hypodryas maturna) EU-kod: 1052 Länk: Gemensam text (arternas namn och
Läs merBJÖRN CARLSSON & HÅKAN ELMQVIST
Uppfödning av larver av fetörtsblåvinge, Scolitantides orion (Lepidoptera: Lycaenidae), på kärleksört och vit fetknopp BJÖRN CARLSSON & HÅKAN ELMQVIST Carlsson, B & Elmqvist, H.: Uppfödning av larver av
Läs merInventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017
1 Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Artens ekologi och skötsel av lokalen... 3 Metodik och avgränsning... 3 Rödlistan...
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar GRÖN MOSAIKSLÄNDA Aeshna viridis. ArtDatabanken Länsstyrelsen Östergötland Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar GRÖN MOSAIKSLÄNDA Aeshna viridis ArtDatabanken Länsstyrelsen Östergötland Trollsländeföreningen Grön mosaiktrollslända Aeshna viridis NT En blågrön (hanen) eller grön (honan)
Läs merInnehåll Tack Förord Dragonflies in Östergötland English summary Inledning Om trollsländor Trollsländornas förutsättningar i Östergötland
Innehåll Tack 4 Förord 5 Dragonflies in Östergötland English summary 6 Introduction 6 Conditions for dragonflies in Östergötland 6 Studies of dragonflies in Östergötland 7 The survey project 2008-2012
Läs merNattfjärilar En studiecirkel i Hallsbergs naturskyddsförening 2011 Text och foto där inget annat anges: Sture Hermansson
Nattfjärilar En studiecirkel i Hallsbergs naturskyddsförening 2011 Text och foto där inget annat anges: Sture Hermansson Vi studerar nattfjärilarna vid 4 tillfällen. En gång vår/försommar och en gång sensommar
Läs merPM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Agvald Jägborn 2018-10-15 PBN-2017-287 PM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar GRÖN MOSAIKSLÄNDA Aeshna viridis. ArtDatabanken Länsstyrelsen Östergötland Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar GRÖN MOSAIKSLÄNDA Aeshna viridis ArtDatabanken Länsstyrelsen Östergötland Trollsländeföreningen Grön mosaikslända Aeshna viridis NT En stor, blågrön (hane) eller grön (hona)
Läs mer2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna
2 nationalnyckeln till sveriges flora och fauna släkte Formica stormyror stam understam ordning överfamilj familj underfamilj släkte Arthropoda Hexapoda Hymenoptera Vespoidea Formicidae Formicinae Släktet
Läs merTrollsländor är stora insekter som lättast känns
Trollsländans förvandling t e x t: l i n d a s t r a n d f o t o: m a g n u s j o h a n s s o n Trollsländor är stora insekter som lättast känns igen på att de har långsmal kropp och vackra färger. De
Läs merNaturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Läs merPolismyndigheten i Stockholms län Stockholm
Polismyndigheten i Stockholms län 106 75 Stockholm Södertörns polismästardistrikt Polisanmälan brott mot artskyddet I Stora Vika (Nynäshamns kommun) finns ett nedlagt kalkstensbrott som idag används för
Läs merJordstjärnor i Sverige
Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och
Läs merInventering av svartfläckig blåvinge år 2005 i Södermanland.
Inventering av svartfläckig blåvinge år 2005 i Södermanland. av Björn Carlsson & Håkan Elmquist Bakgrund Naturvårdsverket uppdrog åt Länsstyrelsen i Gotlands län under år 2004 att upprätta en åtgärdsplan
Läs merSMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs merInventering av fetörtsblåvinge år 2005 i Strängnäs och Gnesta kommuner i Södermanland. av Björn Carlsson & Håkan Elmquist
Inventering av fetörtsblåvinge år 2005 i Strängnäs och Gnesta kommuner i Södermanland. av Björn Carlsson & Håkan Elmquist På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län. Tillstånd att publicera rapporten
Läs merBilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm
Bilaga 10. Inventeringsbehov av huggorm Bedömning av inventeringsbehov av huggorm vid den planerade vindkraftanläggningen Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Johan Lindberg, Enetjärn Natur
Läs merÅtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 2015-08-21 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia
Läs merSBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Läs merFetörtsblåvinge återfunnen i Stockholms skärgård
Fetörtsblåvinge återfunnen i Stockholms skärgård Länge trodde vi att fetörtsblåvingen Scolitantides orion var utdöd i Stockholms skärgård, men arten har nyligen påträffats på några kalköar i Stockholms
Läs merTumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Läs merNaturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad
Läs merNaturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merSlemmaskar, eller nemertiner, finns över hela
Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts
Läs merINVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27
INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merNE NA LC DD NT VU Starkt hotad (EN) B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv); D
Plebejus argyrognomon Kronärtsblåvinge Fjärilar, Dagfjärilar NE NA LC DD NT VU EN CR Starkt hotad (EN) B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv); D RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merGöteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Läs merÅterbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län
Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län Sterocaulon incrustatum Rapport 2008:47 Rapportnr: 2008:47 ISSN: 1403-168X Författare: Naturcentrum AB Utgivare: Länsstyrelsen i
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merLärarhandledning. Presenterat av
Lärarhandledning Presenterat av Inledning H uvudrollerna i filmen Insekter spelas av en bönsyrsa och en dagfjäril. De har fått behålla sina latinska namn, Hierodula sp. och Papilio sp. De kläcks i samma
Läs merDelrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Läs merEftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad
Eftersök av tidigare rapporterad förekomst av vit kattost. Fynd av skär kattost i närheten av inventeringsområdet. Kärrtorp, Stockholm stad November 2015 Beställare:Exploateringskontoret, Avdelningen Miljö
Läs merFrågor om nyckelpigor
Frågorna är inskickade av deltagande klasser i Nyckelpigeförsöket och besvarade av Miroslav Valan, forskare på Naturhistoriska riksmuseet och Savantic AB. Frågor om nyckelpigor Hur andas nyckelpigor? Fullvuxna
Läs merInventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun
på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,
Läs merDe stora rovdjurens antal och föryngring år 2002
1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet
Läs merHasse Andersson - Avtryck i naturen
Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs merNATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering
Läs merDjurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,
Läs merEtt tack till Melanie Wittenberg, Tyskland, och Christophe Brochard, Nederländerna, för att få använda en del av deras bilder.
1 Identifikation av larver av grön mosaikslända (Aeshna viridis) i mattor av vattenaloe (Stratiotes aloides), samt av fjällmosaikslända (Aeshna caerulea) i mossegölar Ulf Norling, 2014. Ett tack till Melanie
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merEn liten krysslista för stora och små
En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det
Läs merViolett guldvinge. Lycaena helle. Kännetecken. Utbredning och status. Fjärilar, Dagfjärilar
Lycaena helle Violett guldvinge Fjärilar, Dagfjärilar NE NA LC DD NT VU EN Starkt hotad (EN) B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv) CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj:
Läs merInköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,
Läs merMnemosynefjäril. Parnassius mnemosyne. Kännetecken. Fjärilar, Dagfjärilar
Parnassius mnemosyne Mnemosynefjäril Fjärilar, Dagfjärilar NE NA LC DD NT VU EN Starkt hotad (EN) B2ab(iii)c(iv) CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Papilionidae
Läs merEn trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland
En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland Ivan Kruys Kruys. I.: En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland. [A pile
Läs merInventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård
Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård Inventeringsrapport augusti 2011 Leif Lithander Avdelningen för Naturvård Göteborgs Naturhistoriska Museum Västarvet Bakgrund Hasselsnoken Coronella
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs merÅtgärdsprogram för gulfläckig igelkottspinnare 2010 2014. (Hyphoraia aulica)
Åtgärdsprogram för gulfläckig igelkottspinnare 2010 2014 (Hyphoraia aulica) rapport 6325 december 2009 Åtgärdsprogram för gulfläckig igelkottspinnare 2010 2014 (Hyphoraia aulica) Hotkategori: AKUT hotad
Läs merINVENTERING AV Svartfläckig blåvinge Maculinea arion Fetörtsblåvinge Scolitantides orion. Södermanlands län 2005 2008
RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2008:6 INVENTERING AV Svartfläckig blåvinge Maculinea arion Fetörtsblåvinge Scolitantides orion Södermanlands län 2005 2008 Håkan Elmqvist och Björn Carlsson Förord Denna rapport
Läs merSlutversion. Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet
Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet 2 Beställning: Järfälla Hus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande:
Läs merInventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen
Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna
Läs merVård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter
Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö
Läs merDokumentation av rödspov
Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov
Läs merLista över Nordiska Dagfjärilar
Lista över Nordiska Dagfjärilar Fam. Nymphalidae, Nymfalider Namn Flygtid och Biotop Fångst infomation Argynnis paphia L. (Silverstreckad Pärlemorfjäril) Argynnis lathonia L. (Storfläckig Pärlemorfjäril)
Läs merÅtgärdsprogram för hotade arter
871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen
Läs merTore C.E. Fries fenologiska linje återinvigd. Anders Fries
Tore C.E. Fries fenologiska linje återinvigd Anders Fries Året var 1917 och en forskningsstation för naturvetenskaplig forskning hade nyligen etablerats i Abisko 20 mil norr om polcirkeln. Malmbanan mellan
Läs merInventering av grodor i del av östra Malmö 2009
Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs merStenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Läs merKomplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona
Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander
Läs merÅtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014 2014-09-04 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia
Läs merInventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.
Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen
Läs merInventering i östra delen av detaljplansförslag för bostäder, Kårevik - med fokus på västkustbjörnbär, knutört och jungfru Marie nycklar
Inventering i östra delen av detaljplansförslag för bostäder, - med fokus på västkustbjörnbär, knutört och jungfru Marie nycklar Beställare: Exark Arkitekter Terrassgatan 5 411 33 Göteborg Beställarens
Läs merVäxthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir
Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av
Läs merFLADDERMUS- INVENTERING HÖGSBO INDUSTRIOMRÅDE 2015 GÖTEBORGS STAD, UNDERLAG FÖR PÅ UPPDRAG AV STADSBYGGNADSKONTORET DETALJPLAN
FLADDERMUS- INVENTERING HÖGSBO INDUSTRIOMRÅDE 2015 GÖTEBORGS STAD UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV GÖTEBORGS STAD, STADSBYGGNADSKONTORET 2015-10-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merSkogssork (Clethrionomys glareolus)
Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och
Läs merFörvintern 1986 var ånyo mycket lång och kall fast värmeböljan i maj kom c:a 10 dagar tidigare än 1985. Så flög t. ex. Frejas pärlemorfjäril
Förvintern 1986 var ånyo mycket lång och kall fast värmeböljan i maj kom c:a 10 dagar tidigare än 1985. Så flög t. ex. Frejas pärlemorfjäril -Clossiana freija- inte den 17.5.1986 men däremot nästa dag,
Läs merSVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Läs merUtredning i Skutehagen
Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan
Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan 2 (7) Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan. 2013 Diarienummer: Text: Lars Arvidsson, Emil Nilsson och Lennart
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar PUDRAD KÄRRTROLLSLÄNDA Leucorrhinia albifrons. ArtDatabanken Länsstyrelsen Östergötland Trollsländeföreningen
Faunaväkteriet uppmärksammar PUDRAD KÄRRTROLLSLÄNDA Leucorrhinia albifrons ArtDatabanken Länsstyrelsen Östergötland Trollsländeföreningen 1 Pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons LC En blåfärgad
Läs merÅRSRAPPORT 2009 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND
ÅRSRAPPORT 2009 FÖR PROJEKT TROLLSLÄNDOR I ÖSTERGÖTLAND Text och foto Tommy Karlsson Entomologiska Föreningen Östergötland 2010 Projekt Trollsländor i Östergötland Projekt Trollsländor i Östergötland är
Läs merFaunaväkteriet uppmärksammar DVÄRGFLICKSLÄNDA Nehalennia speciosa. ArtDatabanken Trollsländeföreningen
aunaväkteriet uppmärksammar DVÄRGLIKSLÄNDA Nehalennia speciosa ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Dvärgflickslända Nehalennia speciosa EN Vår allra minsta trollslända är vackert turkosglänsande och
Läs merRestoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02
Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel Kort bakgrund
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs mer