Mindre träfjäril. Acossus terebra. Kännetecken. Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mindre träfjäril. Acossus terebra. Kännetecken. Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl."

Transkript

1 Acossus terebra Mindre träfjäril Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) D1 VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Cossidae (träfjärilar), Släkte: Acossus, Art: Acossus terebra - mindre träfjäril (Denis & Schiffermüller, 1775) Synonymer: liten träfjäril, Bombyx terebra Denis & Schiffermüller, 1775, Lamellocossus terebra (Denis & Schiffermüller, 1775) Kännetecken Mindre träfjäril är en ovanligt kraftigt byggd fjäril trots att den systematiskt hör hemma bland de mer primitiva arterna där de s.k. småfjärilsgrupperna dominerar. Den grova kroppen och vingarna går helt i gråa nyanser. Framvingarna är överdragna med fina, mörkare och oregelbundet småvågiga tvärlinjer som på några ställen, främst från vingarnas mitt och mot vingroten, bildar grövre gråsvarta tvärlinjer. Bakvingarna är diffust och oregelbundet nättecknade utan framträdande mönster. Mellankroppen är mörkgrå med svartgrå behåring närmast bakkroppen som är jämnt musgrå utan ljusare ledgränser som hos allmän träfjäril, Cossus cossus som också avviker genom sin gula halskrage och brunaktiga grundfärg. Vingspann hane 55-64; hona mm. Larven är naken, vitaktig med rosa lyster och liknar till formen larven av allmän träfjäril, men saknar denna arts fräna ättikssyrelukt. Artens angrepp kan med säkerhet igenkännas om helt färska centimetergrova kläckhål påträffas och puppgångens djup prövas med ett grässtrå. Det svartbruna puppskalet kan påträffas på marken under eller kvarsittande i kläckhålet. Ett kläckhål i levande bark läker på en sommarsäsong och blir osynligt, men är synligt i träd som dött eller på barklösa skador. Den färdigutvecklade larven av allmän träfjäril lämnar värdträdet, vandrar runt och väljer andra substrat för förpuppning i en kokong av gnagspån eller sand. Förväxlingsrisken av kläckhålen är störst på döda träd. ArtDatabanken - artfaktablad 1

2 Utbredning och status Mindre träfjäril har alltid betraktats som en av de största rariteterna bland nattfjärilar i hela Europa. Senare års insamlingsteknik med UV-ljus och riktade sökinsatser efter angripna träd har visat att den i vissa delar av vårt land är ganska utbredd. Det är faktiskt förvånande att dess skadegörelse i aspstammar inte först uppmärksammades av experter på skogsvård. Detta faktum understryker dock att arten inte kan betraktas som enbart förbisedd. Den påträffades i de nordiska länderna först i Finland 1857 och i Sverige I Norge påvisades den först 1983, men något äldre fynd har senare bestämts till denna art. I Finland gjordes efter 1857 endast drygt tiotalet fynd av larver, puppskal och nykläckta fjärilar i vila, fram till I Sverige återfanns arten inte förrän 1960 då nattfångster med UV-ljus började praktiseras av fler fjärilssamlare. Under de följande tio åren påträffades arten vid tio tillfällen, alla utom ett fynd var med hjälp av UV-ljus och flera med hjälp av elgenerator i för arten gynnsamma habitat. Först 1977 påträffades arten vid ett enstaka tillfälle i något större antal. Som regel uppträder den alltid enstaka även under mycket gynnsamma fångstkvällar med UV-ljus. Utbredningen omfattar Småland (hela Kalmar län, kläckhål i Jönköpings län), Östergötland (östra och norra delarna), Södermanland (östra hälften), Uppland (hela området, kläckhål särskilt eftersökta under 2000-talet), Västmanland (hela området utom nordvästra Bergslagen), Värmland (Arvika, Ottebol 1977), Dalarna (Folkärna 1973, Sollerö s:n 1988 puppskal i kläckhål), Gästrikland (sydöstra delen), Hälsingland (Ramsjö 1989 och under 2000-talet angrepp i Ljusdal och Hudiksvall), Medelpad (Borgsjö 1976), Norrbotten (Kalix, Bondersbyn 1979, Viteå ca 1972, Gunnarsbyn, Blåkölen 1984). I Norge är arten påträffad vid ett 10-tal tillfällen i Vest-Agder (yttre), Aust-Agder (yttre och inre), Telemark (yttre), Östfold och Akershus. I Finland är arten påträffad i alla provinser söder om 63 N (undantaget Åland), samt i Östkarelen i nuvarande Ryssland. Utbredningsbilden indikerar att arten gynnas av många soltimmar och undviker områden som har högre genomsnittlig årsnederbörd. Endast i sydvästra Västmanland tangerar utbredningen områden med mer än 700 mm årsnederbörd. Ottebol i Värmland är enda lokalen i Västsverige, men platsen befinner sig också i ett område med begränsad regnskuggeffekt och omges på alla sidor av områden med mer än 700 mm årsnederbörd. Mindre träfjäril undviker slättbygder, men förefaller ha sin främsta utbredning i Sverige i låglandsskogar och är inte påträffad högre än ca 200 m ö.h. i Norrland. Västgräns i Europa utgörs av en isolerad förekomst i norra Spanien och därefter en något mer sammanhängande, men lokal förekomst öster om en linje från Digne norr om Alpes Maritimes i Frankrike till Baden-Württemberg, Thüringen och vidare till Norden och Baltikum. Sydgräns utgörs av norra Italien och provinsen Bukovina i Ukrainska Karpaterna. Schweiz är idag möjligen det enda land i Centraleuropa där arten kan påträffas mer regelbundet. I Italienska Alperna når den 1500 m ö.h. Världsutbredningen sträcker sig vidare genom Ryssland (främst Ural och Volgadistrikten), Turkiet, Kaukasus och norra Iran genom Centralasien och Sibirien till Amurfloden. ArtDatabanken - artfaktablad 2

3 Ekologi Arten är helt knuten till asp, Populus tremula som växer i solexponerade skogsbryn. I Norrland är dess angrepp endast påträffade på grova träd, medan den i Mellansverige ibland också angriper helt unga träd (diam cm). Mer typiskt förekommer den även söderut i riktigt grova aspar vid bryn mot åker, vägar, sjöstränder eller i gles, luckig granskog i bergkullandskap eller vanligare bland storblockig ursvallad morän. I gynnsamma miljöer angrips samma träd under en lång följd av år och dessa träd igenkänns lättare på håll genom att larvens skadegörelse förorsakar savning som gynnar en svart alg. Angreppen kan befinna sig nära marknivån om miljön är helt obeskuggad och oftare då en stam har direktkontakt med ett stenblock. Angreppen sträcker sig som högst till cirka tio meters höjd. Hårt angripna aspar utvecklar kräftliknande symptom och får en ansvällning av det angripna stampartiet. Sannolikt uppsöker honan främst de träd som av olika skäl lyckas väl med tillväxt/regenerering vid skador (?). Genom larvernas närvaro kan denna tillväxt-/läkningsprocess fördröjas och senare utvecklas de kräftlika symptomen. Sådana iögonfallande träd är sällsynta. Det är sannolikt vanligare än vad som observeras att mindre träfjäril angriper enskilda träd endast vid ett tillfälle och att skadan därefter snabbt läker så att inga yttre tecken avslöjar artens närvaro. Dessa träd är också vanligen yngre och i sin mest växtliga period. Honan av mindre träfjäril har ett längre äggläggningsrör än allmän träfjäril som klistrar sina ägg på värdträdens utsida. Sannolikt använder honan av mindre träfjäril sitt äggläggningsrör till att gömma äggen i barksprickor och öppningar. Ägget är ovalt med hårt skal och föga lämpat för vidfästning på barkytor. En enstaka observation anger att honan också kan släppa en del av äggen under flykten. Liknande beteende har observerats hos andra fjärilsarter där honan kläcks med en stor äggmängd och kan bero på att en nykläckt hona upplever att äggmängdens vikt är ett hinder för flygförmågan. Smålarver har påträffats under barken, ofta ett par larver nära varandra. Den äldre larven gnager sig in i veden där den gör långa gångar. Dessa svartnar inte av ättikssyra såsom gångarna av allmän träfjäril. Mindre träfjäril förmodas därför ha sämre förmåga att förhindra oönskade svampangrepp. Larverna överger exempelvis avkapade aspar som angripits av mögelsvampar i larvgångarna. Larverna röjer sin närvaro, främst under våren, genom att skjuta ut gnagspån som faller till marken och bildar högar vid trädets sockel. Hos oss är livscykeln troligen främst fyraårig, under varmare perioder möjligen kortare. Före sista övervintringen förfärdigar larven den svagt böjda 20 cm långa puppgången som går snett nedåt från ytskiktet mot trädets mitt, ofta med en avslutande knyck för att försvåra hackspettars predation. Under våren görs puppgången klar de sista centimetrarna fram till barkytan där endast ett 1-2 mm tjockt lock av bark lämnas över den runda centimetergrova öppningen. Den långsträckta puppan har en mycket rörlig bakdel som på varje led är försedd med en ring av skarpa små taggar. Genom att skruva bakkroppen förflyttar sig puppan påfallande snabbt upp och ned i sin gång. Den närmar sig trädets yta för uppvärmning och retirerar vid varje beröring av stammen som kan uppfattas som ett hot. Insamlade larver har kläckt vid varierande klockslag, men iakttagelser av tre kläckningar i naturen i Västmanland tyder på att kläckningen sker mellan På platsen motsvarar denna tidpunkt sannolikt tiden för högsta temperatur i stammen genom solens instrålningsvinkel. Själva kläckningsproceduren, från det puppan genomborrat barken och dess långsamma utträngande ur kläckhålet och till dess ving- och benslidor är fria, är sannolikt artens mest sårbara stund. Denna procedur tar i färsk ved ofta 5-10 minuter till dess fjärilen lämnar puppskalet. Den tidigare rörliga puppan styvnar då fjärilen fyller utrymmet mellan bakkroppen och puppskalet med luft. Så snart fjärilen frigjort sig från puppskalet flyttar den sig snabbt uppför stammen och åt endera sidan för att komma bort från det avslöjande puppskalet. Finner den en upphöjning på stammen slår den sig till ro under denna och uppslukas perfekt av kamouflageverkan. Här avvaktar den några minuter innan den fäller vingarna över ryggen och påbörjar vingarnas uppumpande. Iakttagelser tyder på att många fjärilar blir hackspettars byte under denna process. Ett första utkläckt puppskal talar tydligt om för fåglarna att fler fjärilar kan vara på väg att kläckas under de närmast följande dagarna. En selektion genom predation av ovannämnt slag kan vara bidragande orsak till att arten har en utsträckt flygperiod som synes uppdelad i två separata perioder i vissa regioner. Den nykläckta fjärilen är lättstörd och kan även börja flyga före mörkrets inbrott. De fjärilar som insamlats med UV-ljus anlände främst under nattens mörkaste timmar och under den ljusa försommarnatten endast under relativt varma och molntunga åsknätter. Flygperioden infaller i kustnära områden från Småland till Uppland, samt i Norge främst under sista veckan i juli och till första veckan i augusti. Även fyndet i Värmland är från denna period. I området Västmanland, Dalarna till centrala Uppland (inklusive delar av Finland) är fjärilarna påträffade under perioden 15 juni till 9 augusti med en mer koncentrerad kläckning runt månadsskiftet juni-juli och en mindre accentuerad kläckning från slutet av juli. Från Norrland finns endast fjärilar kläckta från insamlade larver. Sannolikt flyger hanen endast aktivt då honan frigör sina feromoner och är parningsvillig. Honan som påträffas mer sällan än hanen flyger sannolikt endast vid äggläggningen. Fjärilarna har aldrig påträffats näringssökande vid trädsav eller med fångstmetoden lockbete av jäst fruktsaft. Detta till skillnad från allmän träfjäril. ArtDatabanken - artfaktablad 3

4 Hot Hotet mot mindre träfjäril har ökat sedan Sverige tvingats underkasta sig nya regler från EU om tillåtet maximalt antal träd i betesmarker som erhåller miljöersättning. Iakttagelser av hur dessa nya regler efterföljts visar bl.a. i Uppland att markägare i högre utsträckning tar bort asp för att kvarlämna ädla lövträd eller björk i hagmarkerna. Sjukliga träd löper större risk att bli bortsorterade i processen. För att få lönsamhet i dessa påtvingade gallringar av solexponerade trädbestånd väljer många markägare att utöka antalet fällda träd, vilket också drabbar aspar i kantzoner till områden med miljöersättning. Priset för aspflis till värmeverk har ökat markant under senare år, vilket bl.a. avspeglar sig i en betydande import av aspved från Ryssland och Baltikum. Beräkningar av populationsstorleken av mindre träfjäril visar att arten har en liten sammanlagd population. Endast ett fåtal fjärilar kläcker varje år ur ett bestånd med 5-10 angripna träd. Detta gör att arten är särskilt utsatt av den ovannämnda fragmenteringen av gynnsamma substrat. Asp är inte ett trädslag på tillbakagång i Mellaneuropa. Ändå betraktas mindre träfjäril idag som utdöd i bl.a. Tyskland. I skogslandskapet, främst från Bergslagsområdet och norrut, har den kraftigt ökade älgstammen sedan 1960-talet lokalt haft en förödande inverkan på återväxten av asp. Trädslaget är ett av de mest uppskattade betesobjekten både under sommar och vinter. I vissa trakter sker idag bara återväxten av asp i miljöer som undviks av älgen, t.ex. i branter, blockmarker och nära bebyggelse. Åtgärder Sverige bör på allvar verka för att höja kunskapsnivån bland EU s beslutfattare om hur olika klimatförhållanden också innebär olika krav på utformningen av jordbrukslandskapet om målet att hejda förlusten av biologisk mångfald skall kunna uppnås. På våra breddgrader är rätt utformning av en mer småskalig mosaik med kombinationen vindskydd och solexponering viktig för ett stort antal insektsarters utvecklingsmiljö. Andelen asp bör utökas i barrskogslandskapet. Undvik bortrensning av älgskadade eller sjukliga aspar. Mindre träfjäril förefaller ibland ha större överlevnadschanser i miljöer där människor ofta är i rörelse. Här känner sig hackspettar mer otrygga och avstår hellre från de nykläckta fjärilarna. Spara därför aspar med stamansvällningar eller andra tecken på angrepp som står solexponerat vid landsvägar, i byar, vid badplatser och båtbryggor. Dessa träd kan vara viktigare för artens långsiktiga överlevnad än vad vi idag har anledning att tro. Övrigt Hans Lindmark, Nils Ryrholm och Leif Aarvik har bidragit med värdefulla uppgifter vid författandet av artfaktabladet. ArtDatabanken - artfaktablad 4

5 Litteratur Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L.-O Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk museum, Oslo. Aarvik, L., Hansen, L.-O. & Kononenko, V Norges sommerfugle - Håndbok over Norges dagsommerfugler og nattsvärmere. Norsk Entomologisk forening, Oslo. Björklund, J.-O. & Eriksson, P Sällsynta fjärilar i Uppsala län - nuvarande och historisk utbredning. Upplandsstiftelsen. Ebert, G Die Schmetterlinge Baden-Württembergs. Bd. 3. Nachtfalter I. Verlag Eugen Ulmer, Stuttgart. Ehnström, B. & Axelsson, R Insektsgnag i bark och ved. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Franzén, M Storfjärilar i lövskogar i norra Östergötland. Information från Länsstyrelsen i Östergötlands län 1997: 5. Grönvall, J.S Beiträge zur Kenntnis der Verbreitung und Biologie von Cossus terebra. Proc. 8. Int. Congr. Entom. p Harrysson, L.-O Cossus terebra I Sverige. Nerikes Ent. Sällskaps Årsskrift 2: Ivinskis, P Check-list of Lithuanian Lepidoptera. Ekologijos Institutas, Vilnius. Lindeborg, M Fjärilsfynden i sydost Lucanus 2(1): Lindeborg, M Fjärilsfynden i sydost Lucanus 3(1): Nordman, A Fynd av Cossus terebra F. i Finland, ävensom ett bidrag till artens biologi och levnadsvanor. Not. Ent. 20: Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O De fennoskandiska svärmarna och spinnarnas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund. Palmqvist, G Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 96: Palmqvist, G Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 98: Palmqvist, G Intressantare fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 99: Palmqvist, G Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 100: Palmqvist, G Intressanta fynd av Macrolepidoptera i Sverige Ent. Tidskr. 106: Ryrholm, N Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolep.) i Sverige Ent. Tidskr. 116(1-2): Sjöberg, G. (ed) Skydda Tröskenområdet. Insectifera 3(1): Vretlind, E Cossus terebra Fabr. trouvée en Suède. Ent. Tidskr. 33: Wikars, L.-O. & Ås, S Hotade vedinsekter i fem lövbrännor i norra Hälsingland. Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 1991: 7. Författare Claes U. Eliasson & Nils Hydén Rev. Claes U. Eliasson ArtDatabanken, SLU ArtDatabanken - artfaktablad 5

Svartfläckig högstjärt

Svartfläckig högstjärt Clostera anachoreta Svartfläckig högstjärt Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2ab(ii,iii,iv,v) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade

Läs mer

Gulbrunt nejlikfly. Hadena perplexa. Kännetecken. Utbredning och status. Fjärilar, Nattflyn

Gulbrunt nejlikfly. Hadena perplexa. Kännetecken. Utbredning och status. Fjärilar, Nattflyn Hadena perplexa Gulbrunt nejlikfly Fjärilar, Nattflyn NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2ab(iii)c(iii,iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Noctuidae

Läs mer

Nordisk igelkottsspinnare

Nordisk igelkottsspinnare Acerbia alpina Nordisk igelkottsspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT VU EN Starkt hotad (EN) B1ab(iii,v)+2ab(iii,v) CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera

Läs mer

Gungflytrågspinnare. Nola karelica. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl.

Gungflytrågspinnare. Nola karelica. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. Nola karelica Gungflytrågspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B2ac(iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj:

Läs mer

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.

BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002. BAKGRUND Denna inventering av fjärilar har utförts på uppdrag av länsstyrelsen i Södermanlands län och utgör ett led i länsstyrelsens

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING ÖVERSIKTLIG INVENTERING samt åtgärdsplan för aspskalbaggar i naturreservatet Svanhusskogen 2016 Pär Eriksson Författare Pär Eriksson Foto Samtliga bilder där ej annat är angivet är tagna av författaren.

Läs mer

Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen

Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten. Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen Inventering av ängsskära Serratula tinctoria och ängsvädd Succisa pratensis i Järlåsa- trakten år 2013 Pär Eriksson/Upplandsstiftelsen 2 Bakgrund I Järlåsa-trakten förekommer de två sällsynta fjärilsarterna

Läs mer

Barrskogsspinnare. Cosmotriche lobulina. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl.

Barrskogsspinnare. Cosmotriche lobulina. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. Cosmotriche lobulina Barrskogsspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) B1b(ii,iii)c(iv) VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),

Läs mer

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra

Läs mer

På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.

På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat. 3.6 2018 På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat. En varm och vindstilla junidag, perfekt för att få se trollsländor i full aktivitet. Vi började vid Svartpotten, där solen gassade

Läs mer

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Granbarkborre Biologi och bekämpning Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat

Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat En sammanställning av intressanta observationer 2001 2002 samt resultat från en översiktlig inventering av sällsynta arter 2002 Björkkärr i Risens naturreservat

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Påverkansbedömning reliktbock

Påverkansbedömning reliktbock memo02.docx 2012-03-2814 M UDRAG åverkansbedömning reliktbock UDRAGSNUMMER 13006375 UDRAGSLEDARE Jenny Freitt URÄTTAD AV Jenny Freitt DATUM 2018-08-15 GRANSKAD AV JOHANNA GELANG ALFREDSSON åverkansbedömning

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

En karakteristisk, gulbrun och hårig spinnare med gula tvärband. Den uppträder lokalt och flyger soliga höstdagar, gärna på mindre gräsmarker.

En karakteristisk, gulbrun och hårig spinnare med gula tvärband. Den uppträder lokalt och flyger soliga höstdagar, gärna på mindre gräsmarker. Lemonia dumi Mjölkörtsspinnare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT VU Sårbar (VU) C1 EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Brahmaeidae

Läs mer

Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012

Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012 Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012 Underlag för program På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad 2012-04-27 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget

Läs mer

En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland

En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland Ivan Kruys Kruys. I.: En trave stockar och dess betydelse för vedlevande insekter i Mittlandsskogen på Öland. [A pile

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Insekter i höstraps i ÖSF-området äxtskyddscentralen Linköping Insekter i höstraps i ÖSF-området Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping ÖSF-konferensen 2015 Rapsbagge * Vanligast och mest betydelsefulla insekten * Höstraps :

Läs mer

Naturvärden i Hedners park

Naturvärden i Hedners park Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o

Läs mer

Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor

Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur

Läs mer

Rödlistade epifytiska lavar i Malmö stad en metod för miljöövervakning

Rödlistade epifytiska lavar i Malmö stad en metod för miljöövervakning Rödlistade epifytiska lavar i Malmö stad en metod för miljöövervakning Andreas Malmqvist/Naturcentrum AB 2000 Hyllie gamla by, område för fördjupad studie av lavfloran. Foto från Malmö stad. Rödlistade

Läs mer

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan. Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB PM Inventering Floda Nova Inventering Floda Nova, Lerum kommun Den 21 februari 2018 besökte Ann Bertilsson,, området Floda Nova på fastigheterna Floda 20:239 och Floda 3:17. Området består idag av en sporthall,

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan

Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan 2 (7) Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan. 2013 Diarienummer: Text: Lars Arvidsson, Emil Nilsson och Lennart

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

INVENTERING AV NATURVÄRDES- TRÄD TALLÅSEN 2, ÖSTERSUND

INVENTERING AV NATURVÄRDES- TRÄD TALLÅSEN 2, ÖSTERSUND PM INVENTERING AV NATURVÄRDES- TRÄD TALLÅSEN 2, ÖSTERSUND Pro Natura April 2019 Inventering, text och foto: Pro Natura Långåkersvägen 3 837 96 Undersåker Telefon: 073 685 54 63 e-post: fredrik.larsson@pro-natura.net

Läs mer

Innehåll Tack Förord Dragonflies in Östergötland English summary Inledning Om trollsländor Trollsländornas förutsättningar i Östergötland

Innehåll Tack Förord Dragonflies in Östergötland English summary Inledning Om trollsländor Trollsländornas förutsättningar i Östergötland Innehåll Tack 4 Förord 5 Dragonflies in Östergötland English summary 6 Introduction 6 Conditions for dragonflies in Östergötland 6 Studies of dragonflies in Östergötland 7 The survey project 2008-2012

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.

Läs mer

NE NA LC DD NT VU Starkt hotad (EN) B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv); D

NE NA LC DD NT VU Starkt hotad (EN) B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv); D Plebejus argyrognomon Kronärtsblåvinge Fjärilar, Dagfjärilar NE NA LC DD NT VU EN CR Starkt hotad (EN) B1ab(iii,v)c(iv)+2ab(iii,v)c(iv); D RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar),

Läs mer

Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar

Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar PM 2016-11-10 1(5) Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar Uppdraget Vid Frostvägen 39 i Alingsås planerar kommunen för bostadsbyggande. Under planarbetet framkom indikationer

Läs mer

Uppsala 2015. Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Mars

Uppsala 2015. Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Mars 1 Uppsala 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 2 18 16 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 2 Region +/- % +/- 214 Jan- +/-% +/- 214 Stockholms län 867588 7,8%

Läs mer

Naturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget

Naturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget NATURCENTRUM AB Naturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget 2019-04-23 Naturcentrum nr 1893 Uppdragsgivare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Uppdragsgivarens kontaktperson Henrik

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Fakta 2016:12 Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Publiceringsdatum 2016-11-02 Författare: Stanislav Snäll Foton: Stanislav Snäll Kontaktperson Miguel Jaramillo Enheten för naturvård Tfn

Läs mer

Inventering av cinnoberbagge och dess livsmiljö i två detaljplaneområden i Ulleråker

Inventering av cinnoberbagge och dess livsmiljö i två detaljplaneområden i Ulleråker Rapport till Uppsala kommun 13 mars 2018 Inventering av cinnoberbagge och dess livsmiljö i två detaljplaneområden i Ulleråker Mats Jonsell, Baggforsk Murklevägen 31, 75646 Uppsala mats.jonsell@slu.se Bakgrund

Läs mer

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon ÄBIN Norrbotten 2012 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning

Läs mer

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.

Läs mer

Döda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt:

Döda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt: SCB Befolkningsstatistik del 3, 2003 Hög medellivslängd Antalet dödsfall varierar som regel mycket litet från det ena året till det andra. Under år 2003 avled 92 961 personer. Kvinnornas medellivslängd

Läs mer

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Feb

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Feb 1 Uppsala 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 2 18 16 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 2 Region +/- % +/- 214 Jan- +/-% +/- 214 Stockholms län 73555 6,8%

Läs mer

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni 1 Uppsala 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan- +/-% +/- 214 Stockholms län 123161 5,7% 66188 5646391

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla

Läs mer

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Jan. C-län Uppsala

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Jan. C-län Uppsala 1 R-C-län Uppsala län C-län Uppsala Uppsala 9 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 7 6 5 4 3 2 1 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 - +/-% +/- 214 Stockholms

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling Föredrag vid ÖSF-konferensen den 27 november 2014 på Vreta Kluster Gunnel Andersson Jordbruksverket, Rådgivningsenhet syd Växtskyddscentralen

Läs mer

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Vilka djur tror du är aktiva på natten? Följ ljusslingan och bli UPPLYST! Blodsugande

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017

Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017 Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017 2017-11-25 Daniel Segerlind ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75

Läs mer

Uppsala kommun Månad

Uppsala kommun Månad 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Uppsala kommun Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/-

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen? Skapat av Björn Nordh 1 Sammanfattning I mitt arbete har jag skrivit om några olika djur som vi har eller kan få problem

Läs mer

Svävflugedagsvärmare. Hemaris tityus. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl.

Svävflugedagsvärmare. Hemaris tityus. Kännetecken. Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. Hemaris tityus Svävflugedagsvärmare Fjärilar, Svärmare och spinnare m.fl. NE NA LC DD NT Nära hotad (NT) A2b VU EN CR RE Klass: Insecta (egentliga insekter), Ordning: Lepidoptera (fjärilar), Familj: Sphingidae

Läs mer

Uppsala kommun Månad

Uppsala kommun Månad 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 1 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Dec

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär) PM 1 (6) 2018-06-18 Samhällsutvecklingskontoret Lars Rasmus Kaspersson, 0340-882 64 Kommunekolog Stadsbyggnadskontoret Camilla Svensson, 0340-882 47 Kommunekolog Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv

Läs mer

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

av Göran Palmqvist Göran Palmqvist 12 juni 2010 Rapport till Nynäshamns Naturskyddsförening och Nynäshamns kommun

av Göran Palmqvist Göran Palmqvist 12 juni 2010 Rapport till Nynäshamns Naturskyddsförening och Nynäshamns kommun Uppdaterad rödlista enligt Rödlistade arter i Sverige 2010 för fjärilsarter i Stora Vika som en komplettering till inventeringen Fjärilsfaunan i Stora Vika i Nynäshamns kommun 2008 av Göran Palmqvist Göran

Läs mer

Allmän naturvärdesinventering vid Bollebygds Prästgård 1:2

Allmän naturvärdesinventering vid Bollebygds Prästgård 1:2 Allmän naturvärdesinventering vid Bollebygds Prästgård 1:2 Huskvarna Ekologi 2014-12-17 Bakgrund 2014-09-28 genomfördes en allmän naturvärdesinventering inom fastigheten Bollebygds Prästgård 1:2. Inventeringen

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas

Läs mer

Begäran om nyckelbiotopsinventering av avverkningsanmäld skog

Begäran om nyckelbiotopsinventering av avverkningsanmäld skog 10 november 2016 Mottagare: Skogsstyrelsen Länsstyrelsen i Uppsala län, Naturvårdsenheten Tierps kommun Kopia för kännedom: sandra.hanninen@storaenso.com antti.kujanpaa@storaenso.com hanna.staland@storaenso.com,

Läs mer