Årsrapport SOReg 2010

Transkript

1 SOReg Årsrapport Årsrapport SOReg 2010 Publicerad september 2011 Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer Rapporten kan laddas ner från och

2 SOReg Årsrapport Innehåll Sid Sammanfattning 3 Ny databas våren Antal operationer 4 Viktsutveckling 8 Access och operationstider 16 Tidiga komplikationer 17 Uppföljning 26 Effekt på comorbiditet 29 Komplikationer under de första två åren 31 Finns tecken på indikationsglidning? 34 Case-mix 35 Genusaspekter 36 Deltagande kliniker och täckningsgrad 38 Är uppgifterna i SOReg korrekta? 39 Forskning 39 English abstract 42 Uppgifterna i denna rapport bygger på två uttag ur databasen, den samt Vilket som varit aktuellt för vilka analyser framgår av uppgifter under tabell och figurer.

3 SOReg Årsrapport Sammanfattning Antalet obesitaskirurgiska operationer har under 2010 fortsatt att öka. År 2009 gjordes 5000 operationer och år 2010 ökade antalet till Det är mer än en tiodubbling under de senaste 10 åren. Ökningen har bl.a. möjliggjorts genom en effektivisering. Sedan SOReg startade för 4 år sedan har andelen laparoskopiska operationer ökat från ca 70 % till 95 %, operationstiden har minskat från i genomsnitt 120 min till 75 min och medelvårdtiden har minskat från ca 4 dagar till ca 2,5 dagar. Även de tidiga operationsrelaterade komplikationerna har minskat från ca 15 % till 8 %. Komplikationssiffror rapporteras i år kodat på kliniknivå, men kommer att från nästa rapport redovisas öppet. Mortaliteten efter operationerna är internationellt mycket låg 0,05 % (en halv promille) efter 30 dagar. Även 1- och 2-års dödligheten är låg. I registret fanns opererade patienter rapporterade i juni 2011, av dessa hade 97,5 % en gastric bypass. Det område där en tydlig förbättringspotential kan identifieras gäller långtidsuppföljningen. Skillnaden i förmåga att följa upp patienterna 1 och 2 år efter operationen skiljer sig starkt mellan olika kliniker och landsting. Under 2010 bytte registret databasplattform vilket underlätta inrapporteringen till registret. I samband med detta införde registret som första kirurgiska register en svårighetsgradering av komplikationerna. Samtliga opererande enheter i landet utom en (f.n. 41 av 42) rapporterar till registret. Beräkningar visar att över 90 % av alla operationer finns rapporterade i SOReg. I registrets regi drivs en stor randomiserade kontrollerad studie, Slitstudien, som värderar om förslutning av s.k mesenteriella slitsar vid laparoskopisk gastric bypass kan minska förekomsten av postoperativ ileus. English abstract last page.

4 SOReg Årsrapport Ny databas våren 2010 Under året, den 27 april 2010, togs en ny databas i bruk och SOReg anslöt sig till Uppsala Clinical Research Centre. UCR. Beslutsprocessen för detta samt vilka förändringar som skedde med registret i anslutning till denna stora förändring beskrivs utförligt i förra årets årsrapport. Förväntningarna vi hade på bytet har infriats och vi är så här långt nöjda med samarbetet med UCR. För att inte försena bytet fick vi nedprioritera vissa delar av registerbygget: rapportfunktioner och lokala databasuttag samt inmatningen av QoL-data. Juni 2011 föreligger en testad version av en dataexportfunktion som ska kunna användas på kliniknivå. Den tas när som helst i bruk. Samma förhållande gäller ett antal on-line rapporter. Förseningen av importen av QoL-data beror inte på UCR utan vi har först sommaren 2011 genom att anställa extra arbetskraft kunnat sortera och rensa formulär högarna för att de ska kunna scannas. Den antagligen största QoL-databasen för obesitaskirurgi kommer att finnas i SOReg till hösten. Registret använder sig av formulären SF36 och OP9 pre-, 1, 2 och 5 år postoperativt. Problemen med den gamla databasen beräknar vi initialt gav upphov till ett tapp i täckningsgrad på cirka tio procentenheter, något som dock delvis och successivt rättats till Antal operationer Figur 1: Antalet bariatriska operationer i Sverige under åren Antalet operationer bygger på uppskattat antal från olika källor se text. antal op antal op/år n/år årtal Som synes av fig 1 har den starka ökningen av antalet operationer som började för ca 10 år sedan fortsatt även 2010.

5 SOReg Årsrapport Tabell 1: Opererande enheter och antalet operationer registrerade i SOReg (kol 2,3,5 och 7). PAR = antalet operationer rapporterade till PAR. Korrigerat (kol 8) = uppskattning av antalet operationer baserat på uppgifter från olika källor, se text. Kolumn nr Datum start i SOReg PAR PAR korr Aleris, Sabbatsberg, Sthlm Aleris, Skåne Bariatric Centre, Skåne Bariatric Centre, Sophiah Blekinge Borås Capio St Göran, Sthlm Carlanderska, Gtb Danderyd Eksjö Ersta Falun Gällivare Gävle Hudiksvall Kalmar Karolinska Kristianstad (landstinget) Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Norrköping Norrtälje Nyköping NÄL Trollhättan Proxima Motala Sahlgrenska/Östra sjukh Skövde Sunderbyn,Luleå Sundsvall Södersjukhuset Södertälje Torsby Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Östersund Utanför SOReg CFTK, Sthlm Summa op Datauttag

6 SOReg Årsrapport Antal operationer klinikvis redovisning I tabell 1 anges antalet utförda operationer per klinik. I kolumnerna 2, 3, 5 och 7 finns antalet i SOReg registrerade operationer. I kolumn 4 och 6 har vi lagt in det antal operationer som varje klinik rapporterat till PAR. Kolumn 8 anger antalet operationer enligt den uppskattning vi gjort, se nästa avsnitt. Det finns fler operationer i SOReg än vad som rapporterats till PAR. Detta beror till största delen på att flera privata vårdgivare inte rapporterar alls eller väldigt lite till PAR. Man kan också notera att flera landstingskliniker rapporterar olika till SOReg och PAR. Detta diskuteras vidare på sidan 39. Källor för information om antal operationer Information om antalet obesitasoperationer i Sverige härstammar från tre källor som även kan jämföras inbördes. 1. PAR. Socialstyrelsens Patientregister till vilket alla sjukhus, även privata, är skyldiga att inrapportera data. Inrapporteringen sker i april/maj året efter aktuellt rapporteringsår och data görs tillgängligt senare på hösten, dvs med nästan ett års fördröjning. Det sista året som vid denna rapports tillkomst är tillgängligt är år För operationsvolymer t.o.m år 2007 är detta enda källan. Jämförelse med PAR finns på sid SOReg. Registrets täckningsgrad diskuteras på sid Inofficiella källor. Flera kliniker som har eftersläpning i inregistreringen har meddelat oss antalet genomförda operationer. Vid operationerna behövs olika suturmaskiner och annan operationsteknisk utrustning. Den marknaden domineras fullständigt av två inbördes starkt konkurrerande firmor. Dessa har för några kliniker gett oss information om materialförbrukning och därmed information om antalet genomförda operationer föregående år. Det är den informationen som använts för kolumn 8 i tabell 1 samt totalantalet i fig 1. Antal operationer 2010 länsvis redovisning I figur 2 illustreras den ojämlikhet som finns i landet vad gäller obesitaskirurgi. Figuren anger antalet primäroperationer per invånare år Även om de flesta patienterna opererats av klinik i sitt hemlandsting så är detta inte alltid fallet. Figuren utgår från patienternas hemortslandsting och bortser var i landet operationen utförts. Revisionskirurgin har uteslutits. Görs det tillräckligt många operationer? Expertgruppen för nationella obesitaskirurgiska indikationer, NIOK, med ett 15:tal av landets obesitaskirurgiska experter beräknade 2007 och 2009 att det behövdes mellan och operationer i Sverige under 5-10 år varefter antalet kunde minska till ca operationer/år. (NIOK finns att hämta på Detta motsvarar operationer per invånare. Om dessa bedömningar är riktiga så betyder det att vi uppnått cirka halva behovet på riksnivå. Det är bara Blekinge som år 2010 kommit upp till den beräknade nivån. Alla andra landsting har en underproduktion och ett tiotal ligger långt efter i utvecklingen, se figur 2.

7 SOReg Årsrapport Figur 2: Antal primära obesitasoperationer år 2010 per invånare Antal op / inv Blekinge Stockholm Norrbotten Örebro Värmland Gävleborg Västtra Götaland Skåne Riket Jämtland Västerbotten Södermanland Kalmar Gotland Jönköping Östergötland Kronoberg Uppsala Västernorrland Halland Västmanland Dalarna antal op/ inv Datauttag , invånareantal per Kommer ökningen att fortsätta i samma takt? Om man utgår från det medicinska behovet så kan man förvänta sig en fortsatt stark ökning. Det finns dock ett par faktorer som talar för att ökningstakten kommer att minska. Väntetidssituationen: Under åren fram till 2009/2010 hade de flesta landsting en reell väntetid från att patienten sökte tills operationen genomfördes på ca två år. Denna tid har för många landsting minskat till omkring ett år. Flera privata aktörer har låtit antyda att trycket från patienter som önskar operation som betalas fullt ut av patienten själv minskat. Operatörsbrist: vid allt fler tillfällen har det uppstått brist på erfarna operatörer vid olika kliniker. Detta är en signal om att systemet inte med självklarhet kan fortsätta att växa så snabbt som tidigare. Flera kliniker har drivit upp sin produktion så högt att ytterligare ökning kan påverka annan prioriterad kirurgi som t.ex. cancerkirurgi. Detta sammantaget gör att vi tror att ökningstakten kommer att bromsa upp de närmaste åren. Offentlig eller privat vård? Det finns ingen tillgänglig statistik över finansieringsformerna för den bariatriska kirurgin. SOReg har inte heller någon registervariabel för detta. Flertalet operationerna hos de flesta av de privata aktörerna är offentligt finansierade genom s.k. vårdgarantiregler eller regelrätta upphandlingar. Antalet patienter som opereras i Europa med betalning av Försäkringskassan är enligt Dagens Medicins undersökning endast ett tiotal fall år Vi har ingen information för 2010.

8 SOReg Årsrapport Viktsutveckling I tabell 2 redovisas utvecklingen av kroppsvikt för fyra primäroperationer samt gastric bypass som revisionsoperation. I tabellen finns medelvärde av kroppsvikt, BMI samt %-excess-bmiloss. Det sista uttrycker hur stor andel (dvs procent) av den ursprungliga övervikten, utryckt som antalet BMI enheter över 25, som försvunnit vid uppföljningstillfällena 6 veckor, 1 år och 2 år. En patient som således har 100 %EBMIL har minskat i BMI till 25. En patient som minskat i BMI från 45 till 35, dvs hälften av BMI-värdet över 25 har följaktligen en 50 %EBMIL och en person på BMI 50 som minskat till BMI 30 har en 80 %EBMIL Måttet %EBMI är ett försök att öka jämförbarheten av viktsförändringar hos grupper av individer med stora olikheter i vikt och längd. Det är internationellt allmänt accepterat. Tabell 2: Vikt, BMI, %excess-bmi-loss och bukomfång, registrerat preoperativt, 1 samt 2 år efter op för fem olika operationsmetoder. Gastric bypass (primär op) preop 6 vekor 1 år 2 år antal medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Vikt , ,6 85,5 17,4 85,7 17,7 BMI 43 5,62 37,2 5,12 29,7 4,9 29,9 5,09 %EBMIL 34 15,3 77,2 23,1 76,4 23,8 Bukomf , ,7 97, ,5 13,9 Gastric banding antal medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Vikt , , , ,7 BMI 42,3 5,63 38,6 5,44 37,1 6,03 37,3 6,5 %EBMIL 22,1 17,8 33,6 23,1 34,6 25,6 Bukomf , , ,8 Sleeve Gastrectomi (utan DS) antal medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Vikt , , , ,8 BMI 49 11,3 43,2 9, ,3 34,6 6,52 %EBMIL 27,4 20, ,3 56,5 36,5 Bukomf , , , ,5 Duodenal switch (inkl SG) antal medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Vikt , , , ,6 BMI 56,5 7,11 48,4 5,17 34,1 6,42 31,3 2,71 %EBMIL 23,9 8,6 70,7 18,5 77,1 13,6 Bukomf , , ,3 Gastric bypass som revop antal medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Vikt , ,2 87,2 18,1 88,5 17,9 BMI 39,4 7,88 35,2 6,76 30,6 5,57 31,2 5,42 %EBMIL 33,5 44,2 64,9 63,9 57,8 70,1 Bukomf , , , ,6 Datauttag

9 SOReg Årsrapport Observera att de olika operationsmetoderna inte kan jämföras rakt av eftersom det förekommer en selektion av patienter för olika operationsmetoder. Varje metod kommenteras därför nedan. Figur 3 Förändring av vikt över tid, 4 primär operationsmetoder Kroppsvikt, k g vikt (kg) 120 GBP GB SG DS månader Datauttag Figur 4 Förändring av BMI över tid, 4 primär operationsmetoder BMI kg/m GBP GB SG DS Månader Datauttag Figur 5 Förändring av % excess-bmi-minskning över tid, 4 primär operationsmetoder

10 SOReg Årsrapport % excess-bmi-loss %EBMIL GBP GB SG DS månader Datauttag Som framgår av tabell 3 är skillnaden i viktsförändring mellan operationer utförda laparoskopiskt eller öppet små, det mesta torde förklaras av skillnader i preoperativ vikt. Tabell 3: Skillnaden i viktsutveckling mellan öppen och lap.op och fem olika operationsmetoder Preop 1 år 2år Vikt BMI Vikt BMI %ebmil Vikt BMI %ebmil antal med S.D med S.D antal med S.D med S.D med S.D antal med S.D med S.D med S.D Bileopancreatisk bypass (DS inkl SG) lap ,4 59 9, ,3 38 8, , ,9 32 4, ,2 öpp ,3 57 7, ,1 35 7, , , , ,7 Gastric banding lap ,2 42 5, ,4 37 5, , ,8 38 6, ,2 öpp ,8 45 7, ,1 39 8, , ,8 38 5, ,8 Gastric Bypass (primär op) lap ,0 43 5, ,6 30 4, , ,0 30 5, ,0 öpp ,8 45 6, ,4 31 5, , ,7 30 5, ,6 Sleeve Gastrectomi (utan DS) lap , , ,5 40 6, , ,5 37 7, ,2 öpp , , ,4 30 4, , ,6 30 5, ,4 Gastric bypass som revisionsoperation lap ,1 38 8, ,6 30 5, , ,5 32 5, ,1 öpp ,9 40 7, ,0 31 5, , ,8 31 5, ,3 Datauttag

11 SOReg Årsrapport Gastric bypass (GBP) Primär GBP dominerar helt registret med 94,5 % av all bariatrisk kirurgi i SOReg. Många kliniker utför endast denna metod. GBP är även i övriga världen den vanligaste operationsmetoden. Dock är dominansen för GBP inte alls lika stor som i Sverige. GBPs mycket dominerande ställning i Sverige har sannolikt två orsaker. Metoden är den mest väldokumenterade vad gäller resultat och har flest kontrollerade studier. Svensk obesitaskirurgi har alltid karakteriserats av att basera metodval och handlingsprogram på bästa möjliga evidens. Det andra skälet är att Sverige har en lång obesitaskirurgisk tradition ända sedan 70-talet med en sammanhållen kärna av kirurger som följt och i hög grad påverkat landets utveckling. Samlingen kring SOS-studien är uttryck för detta. Detta har betytt att landet har en längre och mer samlad erfarenhet av restriktiva operationsmetoder jämfört med andra länder. Denna erfarenhet har inneburit att användningen av dessa operationsmetoder begränsats, trots att de ibland utvecklats i Sverige. De viktsresultat som redovisas i tabell 2 och figur 3-5 är samma som tidigare studier visat. Det innebär på gruppnivå att ca tre fjärdedelar av övervikten försvunnit efter 2 år, eller i genomsnitt ca 40 kg viktnedgång för patienter som i genomsnitt väger ca 125 kg innan operationen. Gastric Banding (GB) Gastric banding är den vanligaste gastriskt restriktiva operationsmetoden i dag och utgjorde tillsammans med VBG huvudparten av operationerna under 80-talet och första hälften av 90- talet. I SOS-studien är deras andel drygt 85%. I hela SOReg med över primäroperationer sen starten 2007 finns endast sex stycken primära VBG-operationer registrerade. Alla dessa hade speciella medicinska skäl för metodvalet. GB används av ett par kliniker och totalt finns det 242 operationer i registret. Det är kliniker med lång erfarenhet av metoden, men även vid dessa kliniker utförs endast en mindre andel GB operationer. Viktsresultaten stämmer överens med vad som är känt från andra studier, vilket innebär en viktsnedgång efter 2 år som motsvarar ca halva övervikten. Det är för tidigt att med registret försöka besvara frågan om modern GB-teknik kommer att leda till bättre resultat, framför allt i form av färre revisionsoperationer än vad tidigare årtiondens GB-opererande innebar. Teknikens koncentration till färre kirurger och patientselektion skulle kunna ge sådana förutsättningar. Sleevegastrectomi (SG) Kallas ibland även Gastric Sleeve operation. SG är en gastriskt restriktiv operationsmetod som ursprungligen är första delen av en Duodenal switch (DS). DS kan utföras som ett tvåstegs ingrepp; först med SG för att efter ett halvt till ett år följas av DS-delen. På flera håll i världen har emellertid SG medvetet valts i syfte att vara det enda ingreppet och utgör globalt sett ca 5% av all bariatrisk kirurgi. Metoden har även använts på lättare patientgrupper med BMI-värden lägre än vad som i allmänhet accepteras i Sverige. Eftersom BMI hos SG patienterna (fig 3-5, Tabell 3) i SOReg är högre än för GBP-gruppen kan man anta att majoriteten av fallen i SOReg utgör sådana där man räknar med att senare göra ett andra ingrepp i form av DS.

12 SOReg Årsrapport I ett 1-års perspektiv är viktnedgången för isolerad SG bättre än för GB men sämre än för GBP, medan 2-års resultaten innehåller för få patienter för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. SG som isolerat ingrepp är föremål för forskning. Det förekommer ett stort antal publikationer av korttidsresultat (par månader till ca 3 år). Dessa resultat är emellertid helt triviala eftersom erfarenheten från tidigare restriktiv kirurgi helt entydigt säger att resultaten av restriktiv kirurgi kan utvärderas tidigast efter 3 5 år. Internationellt har under de senaste åren en modifiering av SG införts, gastrisk duplikation. Vid den operationen invagineras majorsida/framväggen så att man erhåller en magsäck som i form och storlek i stora drag motsvarar SG. Metoden har vad vi kunnat utröna ännu inte använts i Sverige. Duodenal switch (DS) DS (inklusive SG) är en modifiering av klassisk biliopankreatisk bypass, som var en kombinerad mag- och tunntarmsshunt. I DS kombineras en SG med en tunntarmsshunt. Metoden är avsedd för superobesa patienter med BMI över 50, 55 eller 60. DS används i Sverige endast i begränsad omfattning av ett mindre antal kliniker. I tabell 2-3 och figurerna 3-5 redovisas de fall där bägge stegen genomfördes vid den primära operationen, antalet fall med proceduren som två separata operationstillfällen är ännu för få för att det ska vara meningsfullt med djupare analyser. Som framgår av tabell 2-3 och figurerna 3-5 är denna patientgrupp tyngre än de andra i medeltal preoperativ vikt 168 kg med BMI 57. Viktnedgången är också större än för övriga metoder, men antalet uppföljda längre än 1 år är fortfarande mycket lågt. Revisionskirurgi Revisionskirurgi innebär ändring av väsentliga delar i grundoperationen som t.ex. förslutning av en rupturerad staplerad, men vanligast innebär det att patienten erhåller en helt ny operationsmetod. Vanligast är att en tidigare restriktiv operationsmetod byts till GBP Den 21 juni 2011 fanns i registret 955 revisionsoperationer. 90,5 % av dessa var GBP. 3,0 % var revisionsoperationer utan ändring av grundmetod. 1,7 % var restriktiv metodik, 1,8 % var komplexa operationer som DS eller Scopinaro s operation och 1,6 % (15 st) var nedläggning av obesitasoperationen för återställande till normal anatomi. Den viktigaste indikationen till reoperation är dålig viktkontroll i form av för hög vikt/ viktuppgång. Fler än en orsak till reoperation kan finnas. Tabell 4: Indikationer för revisionsoperation (Fler än ett skäl kan föreligga) Skäl till rev.op (%) (2011) alla För hög vikt Kräkningar Diarre Malnutrition Infektionskompl Annan indikation Antal % av alla op 9,93 8,20 4,93 3,95 2,78 Datauttag

13 SOReg Årsrapport Viktnedgång landstingsperspektiv I figur 6 redovisas viktnedgången för olika landsting. Det är således patientens mantalsskrivningsort som avgör i vilken grupp man räknats. De flesta opereras visserligen i sitt hemlandsting men gruppen som fr.a. genom vårdgarantiregler opereras utanför sitt eget landsting har under senare år blivit allt större och utgör en stor utmaning vad gäller uppföljning. I tabellen ingår endast patienter med primär obesitasoperation och eftersom antalet gastric bypass dominerar stort är siffrorna i huvudsak ett uttryck för den operationsmetoden. Som värde på viktnedgången har % excess-bmi-loss använts. Patienterna har opererats och följts ett år. Efter 1 år har således patienterna i genomsnitt förlorat tre fjärdedelar av sin övervikt (76,98 % + 0,9). Efter 2 år är motsvarade siffra 79,0 % + 1,95 (medelvärde och 95-% CI). Detaljer på landstingsnivå för 2 år ej redovisade eftersom flera landsting ännu har så låga uppföljningssiffror, jämför figur 8 sid 27. Som framgår av figur 6 är skillnaden i viktnedgång inte stor mellan landstingen. Det är bara för Västerbotten som 95% konfidensintervall ligger under det för Riket. Patienter från landstingen Blekinge, Skåne och Halland ligger ovanför intervallet för Riket. Det stora konfidensintervallet för Gotland och Kronoberg förklaras av det låga antalet observationer. Denna jämnhet i resultat är inte att förvåna sig över eftersom den faktor som helt dominerar resultatutfallet är valet av operationsmetod. I 95% av fallen används samma operationsmetod: gastric bypass. Andra faktorer som kan spela roll för resultatet är case-mix: ålder (yngre större viktnedgång), grad av preoperativ övervikt (tyngre går ner mer i absoluta tal men oftast mindre i relativa siffror), kön (kvinnor går ner mer), uppföljning (systematisk uppföljning kan förväntas ge större viktnedgång) mm. I Sverige råder en stor samstämmighet om indikationerna för obesitaskirurgi vilket bidrar till denna jämnhet i resultat.

14 SOReg Årsrapport Figur 6 : % excess-bmi-loss vid 1 årsuppföljning för olika landsting uttryckt som medelvärde och 95%-konfidensintervall för medelvärdet Data uttag % excess-bmi-loss Blekinge Halland Skåne Kronoberg Dalarna Västmanland Örebro Västernorrland Östergötland Stockholm Värmland Riket Serie1 Norrbotten Uppsala Västra Götaland Jönköping Kalmar Gävleborg Södermanland Jämtland Gotland Västerbotten Viktnedgång klinikperspektivet I tabell 5 redovisas viktnedgång i antal kg samt som %EBMIL. I tabellen ingår alla patienter dvs. där ingår olika operationsmetoder och revisionskirurgi allt efter respektive kliniks mix. Samma faktorer som förklarar skillnader i fig 6 har betydelse för resultaten i tabell 5. T.ex. har Karolinska Huddinge en mycket hög andel revisionskirurgi med patienter där övervikten inte är det primära problemet.

15 SOReg Årsrapport Tabell 5: Viktnedgång klinikvis som viktminskning i kg och %-excess-bmi-loss, alla operationsmetoder Klinik 1år 2 år viktminsk. (kg) %EBMIL viktminsk. (kg) %EBMIL Aleris, Sabbatsberg, Sthlm 35,0 95,5 42,5 107,3 Aleris, Skåne 41,5 82,1 Bariatric C, Sthlm, Sophiahem. 35,0 81,8 37,9 87,8 Bariatric Centre, Skåne 34,8 83,1 Blekinge 40,9 81,2 42,1 79,0 Borås Capio St Göran, Sthlm 38,3 76,3 38,4 75,1 Carlanderska, Gtb 36,4 88,1 33,0 93,3 Danderyd 36,7 81,2 36,2 75,2 Eksjö Ersta 34,5 70,4 35,6 73,8 Falun 40,0 71,0 Gällivare Gävle 38,5 66,7 Hudiksvall 37,7 71,6 46,5 80,9 Kalmar 38,0 75,2 37,2 72,3 Karolinska 20,5 45,1 22,4 44,7 Ljungby 40,0 86,7 Lund/Landskrona 38,9 76,4 37,9 74,1 Lycksele 32,8 56,5 30,6 51,4 Motala Norrköping 43,6 72,5 46,9 76,1 Norrtälje 38,6 81,7 39,4 81,2 Nyköping 33,2 66,5 31,2 62,3 Sahlgrenska, Gtb 35,6 69,4 49,0 75,9 Skövde 37,3 70,1 36,8 71,4 Sunderbyn,Lueå 39,6 78,6 39,8 70,7 Sundsvall 45,4 76,8 48,1 69,8 Södersjukhuset 35,7 79,9 37,0 76,1 Södertälje 35,3 70,5 34,9 68,7 Torsby 37,3 76,6 38,0 75,9 NÄL Trollhättan Uppsala 42,3 74,1 Varberg 38,6 80,6 Värnamo 40,6 74,4 44,9 75,8 Västervik 42,4 65,8 Västerås 40,8 76,2 Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg 40,2 78,3 39,4 74,8 Östersund 33,0 68,3 33,7 67,9 Totalt (hela riket) 37,1 75,6 37,5 74,2

16 SOReg Årsrapport Access och operationstider Laparoskopisk kirurgi har kunnat etableras i Sverige på ett förvånansvärt snabbt sätt. Andelen har ökat trots att totalvolymen kirurg ökat. I SOReg finns för 2010 ca 7200 operationer, huruvida de genomförts som laparoskopiska, konverterade eller planerat öppna operationer framgår i tabell 6. Tabell 6: Kirurgisk access för operationer 2010 (antal och %) n uppg lap konv öppen saknas n % n % n % GBP ,3 53 0, ,9 GB SG , ,3 DS , ,7 rev GBP ,6 10 4, ,2 Data uttag I figur 7 illustreras hur andelen laparoskopi hela tiden ökat. Observera att kurvan för denna andel aldrig kan bli högre än 100. Konverteringsandelen är också anmärkningsvärt låg i internationell jämförelse. Ett gott betyg till svensk kirurgi. Resursförbrukning Figur 7 illustrerar mycket tydligt hur svensk obesitaskirurgi på ett par år genomgått en Fig 7: Förändring i tid (halvårsvis) av andelen laparoskopisk kirurgi (%), medel optid (minuter) samt medel vårdtid (dygn som för åskådlighetens skull multiplicerats med 10, det betyder att t.ex värdet 30 motsvarar 3 postoperativa vårddygn) Lap.op OP.tid Vårdtid :II 2008:I 2008:II 2009:I 2009:II 2010:I 2010:II 2011:I Datauttag

17 SOReg Årsrapport anmärkningsvärd effektivisering. Alltfler operationer görs laparoskopiskt vilket resulterat i färre komplikationer se nästa avsnitt. Samtidigt tas allt mindre vårdresurser i form av operationssalstid och vårdtid i anspråk. Det betyder att en stor andel av den ökade operationsverksamheten kunnat uppnås genom att de tilldelade resurserna kunnat utnyttjas effektivare. När det gäller andelen laparoskopisk kirurgi kan den inte bli så mycket högre. Förbrukningen av operationstid kan fortfarande minskas det uppnås genom ökad erfarenhet hos operatörerna. En viss minskning av vårdtidsutnyttjandet kan sannolikt också ske. Det har genomförts ett antal obesitasoperationer i dagkirurgi. Det finns dock en tveksamhet om detta är en bra utveckling. I det flesta fall tar det ett dygn innan ett läckage uppenbarar sig. Vad är den faktiska till skillnad mot den schabloniserade - vårddagskostnaden, för det sista vårddygnet? Den skall vägas mot den ökade komplikationskostnaden både i pengar och i lidande. Tidiga komplikationer. (6 veckors registreringen) 6-veckorskontrollen är till för att fånga komplikationer under de första 30 dagarna efter operationen. Om patientens primära vårdtillfälle är längre än 30 dagar ingår hela den vårdperioden i denna registrering. Mortalitet Vi har nu för första gången kontrollerat SOReg gentemot befolkningsregistret och på så sätt kunnat få fram exakta antalet avlidna patienter. I detta avsnitt redovisas mortalitet dels efter 30 dagar och efter 90 dagar i ett senare avsnitt om komplikationer under de första två åren redovisas dödligheten för en längre period. Tabell 7: 30 och 90-dagars mortalitet årtal dagars mortalitet 0,051% (10/19610) 3/3073 1/4326 4/7248 1/ dagars mortalitet 0,102% (20/19610) 1/3073 3/4326 4/7248 2/4030 Datauttag Samkörning mot befolkningsregistret Totalt sett finns det 10 dödsfall inom 30 dagar efter operationen och 20 dödsfall inom 90 dagar. Resultaten framgår av tabell 7-8. Vi har alltså en postoperativ 30-dagars mortalitet på endast 0,05%. Detta är en siffra som står sig oerhört bra internationellt och ett resultat som ger ett mycket gott betyg till svensk kirurgi och svensk sjukvård. I tabell 8 framgår hur dödsfallen är relaterade till patientens ålder. Det finns inget tidigt dödsfall bland patienter under 35 år. Tabell 8: Mortalitet i relation till patientens ålder vid operationen. Ålder vid op. < 35 år år år > 60 år 30 dagars mortalitet 0% (0/5259) 0,074% (7/9487) 0,051% (2/3899) 0,13% (1/790) 90-dagars mortalitet 0,057% (3/5259) 0,095% (9/9487) 0,15% (6/3899) 0,25% (2/790) Data uttag Sex av 10 dödsfall som inträffade inom 30 dagar var inte registrerade i SOReg. Detta kan ha flera orsaker. Ett par av dödsfallen inträffade strax innan databasen för denna rapport togs ut och har därför rimligtvis inte hunnit registreras. Man bör också observera att en körning mot