Årsrapport SOReg 2012 Del 3 Viktförändringar, samsjuklighet och långsiktiga komplikationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport SOReg 2012 Del 3 Viktförändringar, samsjuklighet och långsiktiga komplikationer"

Transkript

1 Årsrapport SOReg 2012 Del 3 Viktförändringar, samsjuklighet och långsiktiga komplikationer Publicerad oktober 2013 Rapporten kan laddas ner från SORegs hemsida:

2 Sida Sammanfattning 3 Viktutveckling 4 Spelar viktnedgång någon roll? 4 Hur mäts viktförändring? 4 Gastric bypass 8 Gastric banding 9 Sleeve gastrectomi 9 Duodenal switch 9 Revisionskirurgi 9 Män och kvinnor 11 Antal viktobservationer 12 Viktnedgång - klinikvis 13 Viktnedgång - landstingsperspektiv 15 Effekter på fetmans samsjuklighet 17 Diabetes 17 Hypertoni 18 Sömnapné 18 Dyslipidemi 19 Depression 19 Dyspepsi 19 Anti-diarré behandling 20 Förändring av metabola riskfaktorer 20 Långtidskomplikationer 32 Registrering av långtidskomplikationer och dess definitioner 22 Ytterligare kirurgiska operationer sekundär kirurgi 29 Finns indikationsglidning? 31 Genusperspektiv 32 Är uppgifterna i SOReg korrekta? 32 Datauttaget som ligger till grund för denna rapport har gjorts under slutet av september och början av oktober 2013 utom för avsnitten on viktförändring i klinik och landstingsperspektiv där uttaget gjordes i slutet av juni - 2 -

3 Sammanfattning Denna del av SORegs Årsrapport, del III, en innehåller 9 figurer och 22 tabeller och redovisar bl.a. viktutveckling, effekt på samsjuklighet och långtidskomplikationer (korttidskomplikationer 0-30 dagar redovisades i del II). Viktminskningen redovisas på flera olika sätt upp till fem år postoperativt. Det finns en skillnad mellan könen och de olika operationsmetoder som använts. Män väger mer innan operationen och går i absoluta mått ner mer i vikt, men i relativa mått mindre än kvinnor. Duodenal switch är den av metoderna som ger störst viktnedgång följt av gastric bypass. För gastric sleeve har ännu för få patienter nått fem års uppföljning för att detta ska kunna bedömas, men för de två första åren är resultaten efter den metoden mellan den för gastric bypass och gastric banding, som i sin tur ger minst viktminskning. I rapporten redovisas även viktnedgångsresultat på klinik- och landstingsnivå. I rapporten kan en mycket kraftig förbättring påvisas av den samsjuklighet som mäts i SOReg och som har samband med fetma. Beroende på vilken definition som använts har % av patienterna diabetes före operationen. Efter 1, 2 och 5 år har cirka två tredjedelar av dessa kunnat sluta med alla sina diabetesmediciner och vid fem år har endast drygt 1 nat i diabetes. Även för hypertoni finns stora goda effekter, men med något fler (drygt 4 %) med nyinsjuknande efter fem år. Efter fem år har mer än åttio procent av de patienter som hade CPAP-behandling för sömnapné blivit av med sin andningsmaskin och i princip inga nyinsjuknanden. Användningen av depressionsmediciner ökar i samhället och är vanligt hos feta patienter. Nästan hälften av patienterna som tar sådana mediciner kan sluta ta dem men drygt 10 nar under fem år. För hela gruppen patienter ske en påtaglig förbättring ännu fem år efter operationen av kardiovaskulära riskfaktorer mätta i blodet. Genom en noggrann uppföljning fångas långtidskomplikationer upp till 5 år upp av registret. Kvinnor tycks ha något mer komplikationer än män, liksom yngre patienter. Ursprungs BMI tycks inte påverka komplikationsrisken. Ungefär 8 % av patienterna behöver gallkirurgi under de 5 första åren. Efter fem år har mer än var femte patient genomgått någon form av plastikkirurgisk korrektion. Vid analys av halvårsvis förändring från 2007 t.o.m. första halvåret 2013 kan man inte finna belägg för påståendet att det skulle föreligga en indikationsglidning. Visserligen har under den perioden BMI minskat med drygt en BMI-enhet, men andelen med samsjuklighet har ökat påtagligt. Vid jämförelse med slumpmässiga urval mellan journal- och databasuppgifter i SOReg är uppgifterna i SOReg i 98,4% korrekta

4 Viktutveckling Spelar viktnedgång någon roll? Att förbättra patienternas hälsotillstånd är det primära målet för bariatrisk kirurgi. Att åstadkomma viktminskning är ett sekundärt underordnat mål. Förbättringen av hälsotillståndet gäller flera olika aspekter: förtida död, samsjuklighet som diabetes, högt blodtryck, ofrivillig barnlöshet och en lång rad andra somatiska tillstånd. För många är fetmans negativa effekter på psykosocial livskvalitet eller förmågan att röra sig, att kunna gå och förflytta sig det största problemet. Det finns sannolikt flera olika mekanismer bakom de förbättringar som obesitaskirurgin åstadkommer med alla dessa tillstånd. Flertalet sammanhänger med kroppens metabolism, energibalans och olika hormonella förändringar. Exempel på detta är den minskade insulinresistensen som följd av det minskade totala kroppsfettet. Andra orsaker är förstärkta utsöndringsmönster av olika mättnadssignaler från magtarmkanalen. För vissa av tillstånden råder en proportionalitet mellan förbättringen och viktnedgången. Exempel på detta är livskvalitetsförändringarna, förmågan att röra sig och smärta i kroppsbärande leder. För effekten på andra följdtillstånd har det diskuterats om det finns en tröskel för effekterna. I de följande figurerna illustreras viktnedgången för de fyra viktigaste operationsmetoderna samt för de patienter som revisionsopererats med en gastric bypass. Figurerna visar medelvärdet för grupperna vid preoperativ utvärdering någon månad före operationen dvs. innan preoperativ bantning initierats, vid operationen, vid 6-veckors, 1-, 2- och 5-års kontrollerna. Alla uppgifter vid 5 år för andra metoder än GBP måste tolkas med försiktighet eftersom det ännu rör sig om ett fåtal patienter. Hur mäts viktnedgång? Eftersom patienterna har olika vikt, längd och grad av övervikt innan operation finns det inget enkelt och i alla sammanhang användbart sätt att beskriva viktnedgång. Det oftast använda sätet är % excess weight loss (%EWL) vilket innebär att man anger hur stor andel av den preoperativa övervikten som förlorats. Eftersom som man vanligtvis använder BMI 25 kg/m2 för att definiera övre gränsen för normalvikt har %EWL allt oftare bytts ut mot %-excess- BMI-loss, %EBMIL. Man får då formeln: (preopbmi aktuelltbmi)*100/(preopbmi 25). %EBMIL har emellertid ett inbyggt problem. Patienter som t.ex reopereras pga av en komplikation kan ha endast en mindre grad av övervikt. Redan några få kilos viktförändring kan då ge stora värden, negativa eller positiva, uttryckt som %EBMIL. Ett alternativ som ibland betraktas som lika robust som %EBMIL är % viktförändring av preoperativ vikt, dvs en beräkning som inte allt tar hän syn till BMI. I SOReg visar vi därför viktförändringar på flera olika sätt: Absoluta värden för vikt i kg Viktminskning i kg % ändring av preoperativ övervikt (%EBMIL) % ändring av preoperativ vikt Absoluta BMI-värden - 4 -

5 Fig 1-III: Förändring av kroppsvikt (kg), medelvärden över tid för olika operationsmetoder 180,0 kg 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 revop GBP GB BPD_DS GS 60, Pre OP 6v 1år 2år 5år Fig 2-III: Viktminskning(kg), medelvärden över tid för olika operationsmetoder 0,0 Pre OP 6v 1år 2år 5år ,0-40,0-60,0 revop GBP GB BPD_DS GS -80,0 kg -100,0-5 -

6 Fig 3-III: Procentuell ändring av kroppsvikt i jämförelse med ursprungsvikt, medelvärden över tid för olika operationsmetoder 0-10 Pre OP 6v 1år 2år 5år revop prim GBP prim GB BPD_DS GS % ändring av preopvikt Fig 4-III: Ändring av övervikt uttryckt som %EBMIL. Obs andra linjefärger än i fig % excess- BMI-loss GBP GB BPD_DS GS 20 0 Pre OP 6v 1år 2år 5år

7 Fig 5-III. BMI vid olika tidpunkter 60 BMI revop GBP GB BPD_DS GS 20 Pre 0 OP 6v 1år 2år 15 5år 30 Utöver förändring av gruppens medeltal är spridningen viktig. En operationsmetod med stor spridning av viktresultat, även om medelvärdet har ett gynnsamt värde, brukar efter ett par år leda till sämre resultat än en operationsmetod med mindre spridning kring medelvärdet. Fig 6-III: Spridningen av procentuell förändring av kroppsvikt jämfört med preoperativ vikt hos fyra operationsmetoder 1 år efter operationen. 45,0 Andel av patienterna 1 år postop 30,0 15,0 GBP BPB_DS GS GB 0, % ändring av preop kroppsvikt - 7 -

8 Fig 7-III: Spridningen av procentuell förändring av kroppsvikt jämfört med preoperativ vikt hos fyra operationsmetoder 2 år efter operationen. 45,0 Andel av patienterna 2 år postop 30,0 15,0 GBP BPB_DS GS GB 0, % ändring av preop kroppsvikt Figurerna visar tydligt hur det finns en skillnad mellan metoderna vad gäller effekten på operation. Duodenal switch ger störst viktnedgång och gastric banding minst medan sleeve är något mindre kraftfull än gastric bypass. Gastric bypass (GBP) GBP dominerar helt registret med 97,5 % av all bariatrisk kirurgi i Sverige. Många kliniker utför endast denna metod. GBP är även i övriga världen den vanligaste operationsmetoden. GBPs mycket dominerande ställning i Sverige har sannolikt två orsaker. Metoden är den mest väldokumenterade vad gäller resultat och har flest kontrollerade studier. Svensk obesitaskirurgi har alltid karakteriserats av att basera metodval och handlingsprogram på bästa möjliga evidens. Det andra skälet är att Sverige har en lång obesitaskirurgisk tradition ända sedan 70-talet med en sammanhållen kärna av kirurger som följt och i hög grad påverkat landets utveckling. Samlingen kring SOS-studien är uttryck för detta. Detta har betytt att landet har en längre och mer samlad erfarenhet av restriktiva operationsmetoder jämfört med andra länder. Denna erfarenhet har inneburit att användningen av dessa operationsmetoder begränsats, trots att de ibland utvecklats i Sverige. De viktresultat som redovisas i figur 1-7 är samma som tidigare studier visat. Det innebär på gruppnivå att ca tre fjärdedelar av övervikten försvunnit efter 2 år, eller i genomsnitt ca 40 kg viktnedgång för patienter som i genomsnitt väger ca 125 kg innan operationen

9 Gastric Banding (GB) och Vertical Banded Gastroplasty (VBG) Gastric banding var under flera år den vanligaste gastriskt restriktiva operationsmetoden och utgjorde tillsammans med VBG huvudparten av operationerna under 80-talet och första hälften av 90-talet. I SOS-studien är andelen drygt 85%. I hela SOReg med ca primäroperationer sedan starten 2007 finns endast fyra stycken primära VBG-operationer registrerade. Alla dessa hade speciella medicinska skäl för metodvalet. GB används av ett par kliniker och totalt finns det ca 250 GB i registret. De kliniker som utför GB har lång erfarenhet av metoden, men även vid dessa kliniker utförs endast en mindre andel GB operationer. Viktresultaten stämmer överens med vad som är känt från andra studier, vilket innebär en viktnedgång efter 2 år som motsvarar ca halva övervikten. Sleeve gastrectomi (SG) Benämns ibland även Gastric Sleeve operation (GS). SG är en gastriskt restriktiv operationsmetod som ursprungligen är första delen av en Duodenal switch (DS). DS kan utföras som ett två-stegs ingrepp; först med SG för att efter ett halvt till ett år följas av DSdelen. På flera håll i världen har emellertid SG medvetet valts i syfte att vara den enda komponenten i operationen. SG och är sedan ett par år den operationsmetod som globalt ökar sin andel mest. Metoden har även använts för lättare patientgrupper med BMI-värden lägre än vad som i allmänhet accepteras i Sverige. BMI hos SG patienterna i SOReg är högre än för GBP-gruppen, man kan därför anta att majoriteten av fallen i SOReg utgör sådana där man räknar med att senare göra ett andra ingrepp i form av DS. Internationellt har under de senaste åren en modifiering av SG införts, gastrisk duplikation. Vid den operationen invagineras majorsidan/framväggen så att man erhåller en magsäck som i form och storlek i stora drag motsvarar SG. Metoden har använts på ett så litet antal patienter att det inte är meningsfullt att i denna rapport presentera olika delresultat. Duodenal switch (DS) DS (inklusive SG) är en modifiering av klassisk biliopankreatisk bypass (Scopinaro s operation), som var en kombinerad mag- och tunntarmsshunt. I DS kombineras en SG med en tunntarmsshunt. Metoden är avsedd för superobesa patienter med BMI över 50, 55 eller 60. DS används i Sverige endast i begränsad omfattning av ett fåtal kliniker. Som framgår av figurerna 1 och 5 är denna patientgrupp preoperativt tyngre än de andra. Viktnedgången är också större än för övriga metoder, men antalet uppföljda längre än 2 år är fortfarande lågt. Revisionskirurgi Revisionskirurgi innebär ändring av väsentliga delar i grundoperationen som t.ex. förslutning av en rupturerad stapelrad, men oftast innebär det att patienten erhåller en helt ny operationsmetod. Mest förekommande är att en tidigare restriktiv operationsmetod byts till GBP Vid utgången av år 2012 hade 1441 av patienter i SOReg genomgått en revisionsoperation

10 Den viktigaste indikationen till revisionsoperation är dålig viktkontroll i form av för hög vikt eller viktuppgång. Flera orsaker till reoperation kan finnas. Tabell 1-III: Andelen av olika indikationer för revisionskirurgi. Fler än ett skäl kan föreligga Skäl till rev.op (%) För hög vikt 76,0 65,0 67,3 78,3 77,3 78,8 Esofagussjukdom 12,0 10,2 14,2 Kräkningar 50,0 41,5 42,5 44,7 44,7 45,5 Diarré 1,0 0,8 0,4 2,5 3,0 2,0 Malnutrition 0,0 1,6 2,7 4,4 4,3 2,7 Infektionskompl 0,0 0,8 0,9 1,3 1,3 0,8 Annan indikation 10,4 9,8 12,8 15,1 20,7 11,0 Primärop. steg 2 6,3 6,2 3,6 Tidigare avbruten op 4,3 3,7 5,5 antal % av alla op resp år 10,1 8,2 5,1 4,3 3,6 3,5 Grå färgton anger att denna variabel ej var tillgänglig aktuellt år, infördes 2010 Som synes av tabell 2-III är mer än 90 % av de operationer som reviderats restriktiv obesitaskirurgi, framför allt VBG och variabla band. Gastric bypass som under de senaste tio åren dominerat stort i Sverige som primär operationsmetod alstrar däremot relativt få revisionsoperationer (4 %). Däremot utgörs gastric bypass ofta (87 %) den metod som man väljer att utföra vid revisionsoperationen.(tabell 3-III) Tabell 2-III: Ursprunglig operationsmetod som reviderats Tidigare op.metod Alla % Tunntarmsshunt ,9 Vertical banded gastroplasty ,5 Gastric banding - variabelt b ,3 Gastric banding - fixerat b ,0 Sleeve gastrectomy ,3 Gastric bypass - Roux ,9 Gastric bypass - loop ,2 BPD - duodenal switch ,4 BPD - Scopinario ,0 Tidigare påbörjad avbruten op ,1 Revision utan ändr grundmet ,0 Nedläggning av tidigare op ,0 Annan operation ,3 Summa (med uppgift) Uppgift saknas ,8 % är andel av de med uppgift om operationsmetod, utom sista raden som är andel av alla revisionsoperationer

11 Tabell 3-III: Operationsmetod som användes vid revisionsoperationen Operationsmetod Gastric bypass Revision utan ändring av grundmetod BPD enl Scopinario BPD- duodenal switch Duodenal switch (SG redan klar) Sleve gastrectomy Vertical banded gastroplasty Gastric banding Gastric plication 4 3 Annan obesitasoperation Påbörjad ej fullföljd operation Nedläggning. Återställ t normal anat Alla Grå färgton, metoden fanns inte med som alternativ i SOReg Män och kvinnor Eftersom män och kvinnor som grupper har generella skillnader i vikt och längd kan det finnas anledning att också analysera viktförändringar könsuppdelat. Detta redovisas i tabell 4- III. Männen är tyngre men också längre än kvinnorna. Deras BMI är ca en BMI-enhet högre preoperativt. I absoluta tal minskar männen något mer i vikt jämfört med kvinnorna. Kvinnorna har dock en högre %EBMIL och de får i genomsnitt fyra BMI-enheter lägre vikt. Alla uppgifter om 5-års resultat för grupper med få observationer måste ännu värderas med försiktighet

12 Tabell 4-III. Viktförändring (inklusive bukomfång) för samtliga uppföljda patienter i Soreg per metod och kön till och med 5-år uppföljningen Preoperativt Vikt Viktminsk,kg BMI %EBMIL Bukomfång Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Alla GBP SG GB DS rev-gbp Vid operationen Alla GBP SG GB DS rev-gbp år Alla GBP SG GB DS rev-gbp år Alla GBP SG GB DS rev-gbp år Alla GBP SG GB DS rev-gbp Urvalet på 1 år är alla patienter som har en giltig 1 årsuppföljning (och basreg). Analogt med detta blir 2 och 5-års data alla patienter med giltig 2 och 5 årsuppföljning. Antalet viktobservationer Antalet viktobservationer som ligger till grund för tabeller och figurer i denna rapport redovisas i tabell 5-III. Av den ser man att man att flera 5-års serier ännu innehåller få individer. Det finns också en påtaglig könsskillnad när det gäller operationsmetoder:

13 kvinnornas andel av revisionsingrepp är högre medan deras andel vad gäller duodenal switch är lägre jämfört med vad som gäller för övriga metoder. Tabell 5-III: Antalet viktobservationer vid olika tidpunkter och metoder. Detta ligger till grund för tidigare figurer och taebeller % män Pre Op 6 v 1 år 2 år 5 år revop 24, GBP 17, GB 24, DS 39, GS 28, alla 27, Viktnedgång klinikvis I Öppna jämförelser redovisas skillnader mellan olika kliniker med avseende på viktnedgång (%excess-bmi-loss) efter primär gastric bypass efter 1 år för patienter opererade Samma siffror som i Öppna Jämförelser 2013 redovisas i tabell 5-III. Detta datauttag gjordes i slutet av juni medan övriga data uttag i denna rapport gjordes vid olika tillfällen under september Kliniker med mindre än 20 uppföljda patienter har uteslutits från tabellen

14 Tabell 6-III: genomsnittlig förlust av övervikt (%EBMIL), opår , ett år postoperativt efter primär gastric bypass, övre och nedre gräns för 95%.konfidensintervall samt antal och andel uppföljda patienter, klinkvis Klinik 95-%-konf.ivall Uppföljda Värde lågt högt n % Aleris Sabbatsberg 93 87,6 97, ,4 Västervik 91 82,4 99, ,0 Carlanderska, Gtb 90 86,8 92, ,3 Blekinge 89 84,0 93, ,6 Kalmar 86 83,0 89, ,1 Lund/Landskrona 86 82,0 89, ,3 Ljungby 86 81,1 89, ,5 Norrtälje 84 81,1 87, ,8 Värnamo 84 77,3 90, ,7 Luleå 84 80,6 86, ,4 Torsby 84 80,2 86, ,8 BC Sophiahemmet 83 80,5 85, ,7 Örebro/Lindesberg 82 79,4 84, ,4 Södersjukhuset 82 78,1 85, ,1 Sundsvall 81 78,6 84, ,5 Södertälje 81 77,5 84, ,0 BC Skåne 81 78,4 83, ,6 Eksjö 81 76,0 85, ,5 Danderyd 80 78,4 82, ,4 Riket 80 79,7 80, ,3 Aleris Skåne 80 78,7 81, ,8 Borås 80 76,6 83, ,8 Capio St Göran, Sthlm 79 77,2 81, ,9 Huddiksvall 79 74,9 83, ,0 Aleris Motala 79 74,9 82, ,1 Uppsala 79 75,0 82, ,0 Gävle 78 74,0 82, ,8 Trollhättan 78 74,7 81, ,9 Norrköping 78 72,4 83, ,1 Ersta 76 74,6 77, ,2 Nyköping 76 69,5 82, ,0 Västerås 76 71,7 79, ,7 Skövde 75 72,4 78, ,3 Östersund 75 71,0 79, ,1 Mora 74 66,1 82, ,0 Sahlgrenska/SU/Östra 72 69,5 75, ,0 Västra Frölunda 69 63,5 75, ,8 Falun 69 64,7 73, ,5 Lycksele 68 63,4 71, ,4 utanför rikets konfidensintervall

15 Viktnedgång landstingsperspektiv I figur 8 redovisas patienternas viktnedgång för olika landsting. Det är således patientens mantalsskrivningsort som avgör grupptillhörighet. De flesta opereras i sitt hemlandsting men gruppen som fr.a. genom vårdgarantiregler opereras utanför sitt eget landsting har under senare år blivit ganska stor och utgör en stor utmaning vad gäller uppföljning. Som värde på viktnedgången har % EBMIL använts. Fig 8-III: % EBMIL efter primär gastric bypass hos patienter vid 1-års uppföljning Patienter opererade år 2010 och 2011 redovisas efter mantalsskrivningsort. Övre gräns för 95% konfidensintervall för medelvärdet

16 För patienterna som opererats med primär gastric bypass samt redovisas i figurerna 8 och 9 viktnedgången vid 1- respektive 2-års uppföljningarna. Man kan se hur patienterna efter ett år förlorat i genomsnitt drygt tre fjärdedelar av sin övervikt och efter två år är detta resultat aningen bättre. Det större konfidensintervallet för 2-års resultaten beror huvudsakligen på ett lägre antal patienter. Figur 9-III: % EBMIL efter primär gastric bypass hos patienter vid 2-års uppföljning, patienter opererade 2009 och Redovisning efter mantalsskrivningsort. Övre gräns för 95%-konfidensintervall för medelvärdet. De skillnader man ser kan till stor del förklaras av slumpen och naturliga variationer. Vid 1 år är det endast ett landsting som ligger utan för konfidensintervallet för riket, nämligen Västerbotten. Det kan finnas skäl att på sikt försöka utröna dessa skillnader. Eftersom alla andra metoder än primär gastric bypass exkluderats så måste det finnas andra orsaker till dessa skillnader än val av operationsmetod. Kan det vara patientselektion inklusive remissförhållanden? Kan det vara operationsteknik?

17 Effekter på fetmans samsjuklighet SOReg har valt att koncentrera registreringarna till fyra vanliga metabola samsjukligheter (sömnapné, diabetes, hypertoni och dyslipidemi) samt depression och två gastrointestinala symtom som är vanliga i befolkningen (dyspepsi/magsår samt diarré). För att erhålla så robusta definitioner som möjligt gäller endast alternativen ja eller nej, vid ja krävs att daglig farmakologisk behandling förekommer (användning av CPAP vid sömnapné). Fördelen med detta är att definitionen blir tydlig och kan inte missförstås. Nackdelen är att alla patienter behandlas lika oavsett om de tex har insulin eller endast oral antidiabetika, eller om de hunnit får organkomplikationer eller ej. Det betyder också att förbättring i form av dosreduktioner eller seponering av några av ingående farmaka inte registreras. Förklaring till tabell 7 13: n 1 =Antal klarmarkerade preopregistreringar där information om resp sjukdom finns n 2 =Antal ettårsuppföljningar där information om resp sjukdom finns och som har en tillhörande preopregistreringar i n 1 n 3 =Antal tvåårsuppföljningar där information om resp sjukdom finns och som har en tillhörande preopregistreringar i n 1. n 4 =Antal femårsuppföljningar där information om resp sjukdom finns och som har en tillhörande preopregistreringar i n 1 Diabetes I tabell 7 har två olika definitioner av diabetes använts, dels när någon form av farmakologisk behandling mot diabetes som indikation föreligger samt dels där ett HbA1c på >48 mmol/mol eller ett P-glukos på minst 7,0 mmol/l föreligger utöver diabetesbehandling enligt definition 1. Cirka 15 % av patienterna har före operationen behandling mot diabetes och ytterligare drygt fyra procent borde haft sådan. Efter operationen blir cirka två-tredjedelar av patienterna helt av med sin diabetesmedicinering. En knapp procent har dock i förhållande till den preoperativa situationen insjuknat i diabetes antagligen flertalet ur den grupp på fyra procent som laboratoriemässigt hade diabetes före operationen men som inte hade någon behandling. Efter fem år har andelen helt botade minskat något, medan de med nyinsjuknande fortfarande är få. Det måste tolkas som att bland de patienter som från början hade diabetes så räckte inte GBP-effekten fullt ut, utan 8 10 % behöver åter sina antidiabetes mediciner, men mer än 50 % är ännu efter 5 år botade. Dessutom är nästan 70 % av de med Hba1c > 48 mol/mmol eller F-glukos >70 % efter fem år av med sina mediciner och har värden under dessa två nivåer. (I Årsrapport 2011 användes HbA1c 52 mol/mmol som gräns vid definition 2 av diabetes.) Eftersom registret inte har någon fet kontrollgrupp som SOS-studien kan den stora profylaktiska effekten av denna kirurgi inte värderas

18 Tabell 7: diabetes preop och förändring till år 1, 2 resp 5 Def 1 Def 2 Preop Ändring Preop - 1 år Ändring Preop - 2 år Ändring Preop - 5 år n 1 % sjuka n 2 % bot n 3 % bot n 4 % bot Alla , ,79 0, ,14 0, ,1 1,3 Prim GBP , ,28 0, ,2 0, ,77 1,39 Alla , ,12 0, ,17 1, ,66 1,38 Prim GBP , ,53 0, ,93 0, ,35 1,48 Def 1: Farmakologisk behandling av diabetes. Kostbehandlad diabetes ingår ej. Def 2: Som def 1 eller HbA1c >48 eller B-Glukos 7,0 Hypertoni Även för hypertoni finns två definitioner, dels patienter med pågående farmakologisk behandling av högt blodtryck (def 1) och dels de som dessutom hade systoliskt blodtryck på minst 145 mm Hg och eller diastoliskt blodtryck på minst 85 mm Hg. (def 2). Beroende på vilken definition som används så har mellan en fjärdedel och fyrtio procent av patienterna hypertoni före operationen. Cirka 40 procent blir botade under en 2-års uppföljning och efter fem år är ca 30 % botade med få nyinsjuknanden. Tabell 8: Hypertoni preop och förändring efter 1, 2 resp 5 år Preop Ändring Preop - 1 år Ändring Preop - 2 år Ändring Preop - 5 år n 1 % sjuka n 2 % bot n3 % bot n 4 % bot Def 1 Alla , ,73 2, ,79 3, ,09 4 Prim GBP , ,9 2, ,36 3, ,84 4,28 Def 2 Alla , ,47 5, ,54 8, ,57 4,02 Prim , ,81 5, ,04 8, ,48 4,31 GBP Def 1: famakologisk behandling av hypertoni Def 2: def 1 eller syst bltr >145 eller diast bltr >85 Sömnapné I SOReg registreras endast personer med avancerat sömnapné syndrom, nämligen endast personer som behöver använda en CPAP-maskin. Av tidigare studier vet man att sleep apné är kraftigt underdiagnostiserat preoperativt. I SOReg har knappt en tiondel av patienterna en sådan preoperativt och cirka tre fjärdedelar av dessa blir av med sin CPAP postoperativt. Tabell 9: Sömnapné syndrom preop och förändring efter 1, 2 resp 5 år Preop Ändring Preop - 1 år Ändring Preop - 2 år Ändring Preop - 5 år n 1 % sjuka n 2 % bot n 3 % bot n 4 % bot Alla , ,75 0, ,83 0, ,59 Prim GBP , ,21 0, ,44 0, ,21 0,

19 Dyslipidemi Cirka tio procent av patienterna har farmakologisk behandling mot blodfettsrubbningar innan operationen och 60 procent av dessa blir av med sina mediciner. Eftersom mer än hälften av patienterna har något patologiskt blodfettsprov (se tabell 14) kan den låga siffran för nyinsatt behandling (1 2 %) inte tolkas på annat sätt än att operationerna kraftigt motverkar dyslipidemi Tabell 10: Dyslipidemi preop och förändring efter1, 2 resp 5 år Preop Ändring Preop - 1 år Ändring Preop - 2 år Ändring Preop - 5 år n 1 % sjuka n 2 % bot n3 % bot n 4 % bot Alla , ,21 1, ,00 1, ,82 1,5 Prim GBP , ,57 1, ,49 1, ,61 1,6 Depression En hög och ökande andel av befolkningen använder antidepressiv medicinering. Det är därför svårt att utan kontrollgrupp värdera utvecklingen av depression efter obesitaskirurgi. Eftersom mer än fyrtio procent kan sluta med sin medicinering och endast 5-7 % påbörjar sådan medicinering under de efterföljande två åren tycks den huvudsakliga effekten vara en minskad depressionsbenägenhet. Detta är f.ö. i överensstämmelse med andra rapporter. Tabell 11: Depression före op samt ändringefter 1, 2 resp 5 år. Preop Ändring Preop - 1 år Ändring Preop - 2 år Ändring Preop - 5 år n 1 % sjuka n 2 % bot n 3 % bot n 4 % bot Alla , ,07 4, ,80 6, ,00 11,25 Prim GBP , ,33 4, ,95 6, ,00 10,76 Dyspepsi Syrahämmande medicinering används framförallt mot gastroesophageal reflux. Vid fetma ökar refluxbenägenheten. Dessa mediciner är också specifik medicin mot magsår. Stomala sår är en specifik och ibland allvarlig komplikation till obesitaskirurgi och kräver då mycket lång (ibland livslång) behandling se mer under avsnittet om långtids komplikationer. Dessutom förekommer en utbredd användning av dessa mediciner i den allmänna befolkningen med motivering magkatarr. I SOS-studien såg man att andelen patienter som opererats med VBG och GB ökade sin förbrukning av dessa mediciner. Denna komplexa bakgrund till användningen av mediciner mot dyspepsi gjorde att SOReg beslöt att följa förbrukningen. Som väntat är regelbundet bruk av syrahämmande mediciner högt preoperativt, nästan var tionde patient. Cirka tre fjärdedelar av dessa kan helt sluta med att använda dem sannolikt pga. av förbättrad reflux situation med mindre symtom av halsbränna och magsmärtor. Endast omkring fem procent behöver påbörja ny användning av sådan medicin

20 Tabell 12: Behandling med dyspepsi mediciner före, samt ändring 1 och 2 år efter op Preop Ändring Preop - 1 år Ändring Preop - 2 år Ändring Preop - 5 år n 1 % sjuka n 2 % bot n 3 % bot n 4 % bot Alla , ,36 3, ,60 4, ,00 5,27 Prim GBP , ,39 3, ,40 4, ,00 5,27 Anti-diarré medicin Alla obesitasoperationer med malabsorbtivt inslag ger lös avföring. Personer med fetma utan operation har ibland problem med diarré pga. ett högt näringsintag. Av tabell 13 kan man dra slutsatsen att diarré inte är något vanligt förekommande problem, eftersom den procent som behövde antidiarroika före operationen kan sluta med den och endast en procent tillkommer som behöver sådan medicin. SOReg har ingen registrering för obstipationsproblem, men detta är efter gastric bypass och operationer av gastroplastik-natur ett vanligare problem än det mer uppmärksammade problemet med diarré, som i sin tur snarare uppträder efter malabsorbtiva operationer som biliopankreatisk bypass. Emellertid möter man stora definitionsproblem om man försöker registrera obstipation. Tabell 13: Behandling med anti-diarrré medicin före, samt ändring 1 och 2 år efter operation Preop Ändring Preop - 1 år Ändring Preop - 2 år Ändring Preop - 5 år n 1 % sjuka n 2 % bot n 3 % bot n 4 % bot Alla , ,28 1, ,15 1, ,00 1,12 Prim GBP , ,00 0, ,09 1, ,00 0,90 Förändring av metabola riskfaktorer I SOReg ges möjlighet att registrera ett antal kända riskfaktorer för hjärt-kärl sjuklighet. HbA1C och blodfetter fanns med redan från registerstart medan de övriga infördes april Laboratorieprovsregistrering är inte obligatorisk, trots det håller SOReg på att utveckla en stor databas för riskfaktorutveckling hos obesitasopererade. Som ses av tabell 14 har den feta gruppen höga medelvärden och stor andel patienter med sjukliga värden. Efter operationen har denna situation högst påtagligt förbättrats

Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden

Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Komplikationskonferens Arlanda 3 dec 2014 Johan Ottosson MD PhD Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) Startade 2007 100% av opererande enheter

Läs mer

Publicerad september 2011. Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer

Publicerad september 2011. Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer SOReg Årsrapport 2010 1 Årsrapport SOReg 2010 Publicerad september 2011 Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer Rapporten kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg och www.sfoak.se/rapporter.

Läs mer

Årsrapport SOReg 2010

Årsrapport SOReg 2010 SOReg Årsrapport 2010 1 Årsrapport SOReg 2010 Publicerad september 2011 Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer Rapporten kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg och www.sfoak.se/rapporter.

Läs mer

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Obesitas - Behandlingsmodaliteter Livsstilsförändringar Diet regimer Fysisk aktivitet Beteende terapi

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016 RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi

Läs mer

Tidiga komplikationer och Uppföljning

Tidiga komplikationer och Uppföljning Årsrapport SOReg 2012- Del 2 Tidiga komplikationer och Uppföljning Rapporten kan laddas ner från SORegs hemsida: www.ucr.uu.se/soreg - 1 - Sida Sammanfattning 3 Tidiga komplikationer 4 Tidstrender 5 Olika

Läs mer

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik

Läs mer

Årsrapport SOReg 2012 Del 1 operationsstatistik, case mix

Årsrapport SOReg 2012 Del 1 operationsstatistik, case mix Årsrapport SOReg 2012 Del 1 operationsstatistik, case mix Publicerad april 2013 Kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg/dokument 1 Innehåll sid Sammanfattning 3 Operationsstatistik 4 Antal operationer

Läs mer

Årsrapport SOReg 2014 Del 1 operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer

Årsrapport SOReg 2014 Del 1 operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer Årsrapport SOReg 2014 Del 1 operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer Publicerad mars 2015 Årsrapporter volym 6:1 Kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg/dokument 1 Innehåll sid Sammanfattning

Läs mer

Kort version av Årsrapport för SOReg med resultat t.o.m. 2012. Patientrapport

Kort version av Årsrapport för SOReg med resultat t.o.m. 2012. Patientrapport 1 Kort version av Årsrapport för SOReg med resultat t.o.m. 2012. Patientrapport Målgrupp: patienter som överväger att, eller redan har, opererats för fetma och andra intresserade utan speciell medicinsk

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Regional riktlinje för val av operationsmetod

Regional riktlinje för val av operationsmetod Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Årsrapport SOReg 2012

Årsrapport SOReg 2012 SOReg Årsrapport 12 del 4 (Publicerad dec 13) Årsrapport SOReg 12 Del 4 Livskvalitet, Mortalitet, Täckningsgrad Publicerad 31 december 13 Denna och andra SOReg-rapporter kan laddas ner från SORegs hemsida:

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Årsrapport SOReg 2014

Årsrapport SOReg 2014 Årsrapport SOReg 2014 Del 2 Uppföljning, viktförändringar, förändring av samsjuklighet, långsiktiga komplikationer och kvalitetsindikatorer på kliniknivå. Årsrapporter volym 6:2 version 2 Rapporten kan

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Sena problem på mottagningen

Sena problem på mottagningen Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Nationella indikationer för obesitaskirurgi

Nationella indikationer för obesitaskirurgi Nationella indikationer för obesitaskirurgi Ingmar Näslund docent, öl Universitetssjukhuset i Örebro Vad är indikationer? Medicinskt motiverad avgränsning för vem som ska få resp. inte få en behandling

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Vi har också deltagit med analyser från 2008 som vanligt på symposium om de svenska ortopediska kvalitetsregistren på SOF-mötet i Jönköping 2009.

Vi har också deltagit med analyser från 2008 som vanligt på symposium om de svenska ortopediska kvalitetsregistren på SOF-mötet i Jönköping 2009. ÅRSRAPPORT 2008 Svenska Axel Arthroplastik registret. TACK FÖR ER MEDVERKAN! Registret har åter igen fått in fler rapporter än någonsin, 925 rapporter under året 2008. Totalt har vi nu fått mer än 6000

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi För vårdgivare Bakgrund Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

PROLAPSRAPPORT 2011. Rapport över produktionen år 2010

PROLAPSRAPPORT 2011. Rapport över produktionen år 2010 PROLAPSRAPPORT 2011 Rapport över produktionen år Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade till Gynop-registret och GKR under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare:

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2014. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2014. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2014 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Karl Nüssler Registeransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2013 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Karl Nüssler Registeransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

Allvarliga komplikationer inom den gynekologiska kirurgin - identifiering och kategorisering i GynOp

Allvarliga komplikationer inom den gynekologiska kirurgin - identifiering och kategorisering i GynOp Allvarliga komplikationer inom den gynekologiska kirurgin - identifiering och kategorisering i GynOp Malin Kallenfedlt Mats Löfgren Margareta Nilsson Enheten för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren Antal registrerade 2014(noterat 2015-04-22). Det saknas registreringar från Danderyd,

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

1.1 (2p)Nämn två indikationer för överviktkirurgi. 1.2 (2p) Vilka operationsmetoder kan man tänka sig att erbjuda henne?

1.1 (2p)Nämn två indikationer för överviktkirurgi. 1.2 (2p) Vilka operationsmetoder kan man tänka sig att erbjuda henne? Du har nyligen fått ett vikariat på EV sektionen på Akademiska sjukhuset och denna eftermiddag är det din tur att ha mottagning. Första patienten är en 45 år gammal kvinna som är remitterad till din mottagning

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

Cystektomiregistret. Kvalitetsregisterrapport

Cystektomiregistret. Kvalitetsregisterrapport Cystektomiregistret Kvalitetsregisterrapport Nationella kvalitetsregistret för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2015 Innehållsförteckning STYRGRUPP... 5 TÄCKNINGSGRAD... 6 VÄNTETID TILL

Läs mer

Välkomna till Användarmötet Nationella Kataraktregistret. 17 oktober 2014

Välkomna till Användarmötet Nationella Kataraktregistret. 17 oktober 2014 Välkomna till Användarmötet Nationella Kataraktregistret 17 oktober 2014 Svensk Kataraktkirurgi data från Nationella Kataraktregistret 2013 och 2014 Charlotta Zetterström Mats Lundström Per Montan Anders

Läs mer

Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014

Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014 Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q3 2013 Q2 2014 Om analysen I januari 2014 gjordes en första utvärdering av patientnöjdheten sett till bakgrundsfaktorerna i enkäten. Den baserades på

Läs mer

Egenansvar för vård och hälsa - vad kan det innebära och hur långt sträcker sig individens ansvar. Exemplet obesitaskirurgi

Egenansvar för vård och hälsa - vad kan det innebära och hur långt sträcker sig individens ansvar. Exemplet obesitaskirurgi Egenansvar för vård och hälsa - vad kan det innebära och hur långt sträcker sig individens ansvar. Exemplet obesitaskirurgi Ingmar Näslund Öl, docent, kir.klin, USÖ Med rådgivare, ÖLL Livsstilsförändring

Läs mer

Del 4_9 sidor_17 poäng

Del 4_9 sidor_17 poäng Peter, 33 år, tidigare frisk kommer till akutmottagningen med buksmärtor som han haft ett par dagar. Han har precis hunnit in på undersökningsrummet när du hämtas av en sjuksköterska då patienten synkoperat

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Del 8_10 sidor_12 poäng

Del 8_10 sidor_12 poäng Du träffar Therese som är 38 årig som varit överviktig sedan barndomen. Hon har försökt med olika bantningsprogram utan att lyckas. Hon är bekymrad över sitt hälsotillstånd pga. en nyupptäckt diabetes

Läs mer

Induk&on 26:e augus& 2015

Induk&on 26:e augus& 2015 Induk&on 26:e augus& 2015 Jag har inga jäv eller intressekonflikter att deklarera Primum non nocere Induktion leder till Längre förlossningar Ökad risk för sectio Slutsats: Inducera bara på medicinsk indikation

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer utförda under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer utförda under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer utförda under år 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Karl Nüssler Registeransvarig prolapsregistret REGISTRET UNDERSTÄLLT

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Resultat Ortopedkliniken

Resultat Ortopedkliniken Resultat 15-03-18-15:22 115 Nedre sektionen 2014 rikshöft Höftfraktur Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: 100 % Andelen patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-10 Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Obesitaskirurgi att tänka på före och efter operation

Obesitaskirurgi att tänka på före och efter operation Obesitaskirurgi att tänka på före och efter operation Skånsk Allmänläkardag 2014 Med Dr/Överläkare Kirurgi SUS/Landskrona Definition - fetma BMI (kg/m 2 ) = vikt(kg)/[längd(m)] 2 Sjuklig fetma: BMI > 35

Läs mer

Välkomna till Göteborg

Välkomna till Göteborg Välkomna till Göteborg 14e Mars 2014 10:00-12:00 Genomgång av nationella resultat 2013 Dagens program Presentationer av framgångsfaktorer: Linköping, Marie Nelson Halmstad, Eva Nordberg Diskussion 12:00-13:00

Läs mer

Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom?

Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom? Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom? Torbjörn Eriksson, specialistläkare i Värnamo, skrev denna essäuppgift för Svensk Kirurgisk Förenings kompetensbevis i kirurgi 2008. Han har nu uppdaterat den för

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 6, 2017 RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar

Läs mer

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2017 RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014 RMPG Kirurgi Årsrapport 214 Väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, andel (%) 1 98 96 94 92 9 okt-13 mar-14 88 86 84 82 Östergötland Jönköping Kalmar RIKET Data från Öppna jämförelser Väntat

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Cystektomiregistret. Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2014

Cystektomiregistret. Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda 2014 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Cystektomiregistret Kvalitetsregistrerrapport Nationellt kvalitetsregister för urinblåsecancer Omfattande cystektomier utförda

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade

Läs mer

Verksamhetsberättelse. 2011/2012 med ekonomisk redovisning för Revision av databasen. PROM (Patient reported outcome measurements)

Verksamhetsberättelse. 2011/2012 med ekonomisk redovisning för Revision av databasen. PROM (Patient reported outcome measurements) Verksamhetsberättelse 2011/2012 med ekonomisk redovisning för 2011 I Årsrapport SOReg 2011. Publicerad september 2012. finns utförlig redovisning av resultat och analyser från den obesitaskirurgiska verksamheten

Läs mer

Hur stor är risken för omoperation (recidiv) i förhållande till tiden efter den primära bråckoperationen?

Hur stor är risken för omoperation (recidiv) i förhållande till tiden efter den primära bråckoperationen? Blekingesjukhus Karlshamn och Karlskrona - Klinikrapport 2013 Blekingesjh Figur 15: Hur stor är risken för omoperation (recidiv) i förhållande till tiden efter primär bråckoperation för Blekingesjukhus

Läs mer

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Årsrapport Hysteroskopi 2015 Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling

Läs mer

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Validering av kvalitetsregistret. Per Rosenberg

Validering av kvalitetsregistret. Per Rosenberg Validering av kvalitetsregistret Per Rosenberg Från hemmabygge till professionell produkt men kan man lita på registerdata? SFOG Per Rosenberg Validering: Att bestämma hur stor andel av en, eller flera

Läs mer

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård,

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2017 RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte

Läs mer