Publicerad september Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Publicerad september 2011. Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer"

Transkript

1 SOReg Årsrapport Årsrapport SOReg 2010 Publicerad september 2011 Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer Rapporten kan laddas ner från och

2 SOReg Årsrapport Innehåll Sid Sammanfattning 3 Ny databas våren Antal operationer 4 Viktsutveckling 8 Access och operationstider 16 Tidiga komplikationer 17 Uppföljning 26 Effekt på comorbiditet 29 Komplikationer under de första två åren 31 Finns tecken på indikationsglidning? 34 Case-mix 35 Genusaspekter 36 Deltagande kliniker och täckningsgrad 38 Är uppgifterna i SOReg korrekta? 39 Forskning 39 English abstract 42 Uppgifterna i denna rapport bygger på två uttag ur databasen, den samt Vilket som varit aktuellt för vilka analyser framgår av uppgifter under tabell och figurer.

3 SOReg Årsrapport Sammanfattning Antalet obesitaskirurgiska operationer har under 2010 fortsatt att öka. År 2009 gjordes 5000 operationer och år 2010 ökade antalet till Det är mer än en tiodubbling under de senaste 10 åren. Ökningen har bl.a. möjliggjorts genom en effektivisering. Sedan SOReg startade för 4 år sedan har andelen laparoskopiska operationer ökat från ca 70 % till 95 %, operationstiden har minskat från i genomsnitt 120 min till 75 min och medelvårdtiden har minskat från ca 4 dagar till ca 2,5 dagar. Även de tidiga operationsrelaterade komplikationerna har minskat från ca 15 % till 8 %. Komplikationssiffror rapporteras i år kodat på kliniknivå, men kommer att från nästa rapport redovisas öppet. Mortaliteten efter operationerna är internationellt mycket låg 0,05 % (en halv promille) efter 30 dagar. Även 1- och 2-års dödligheten är låg. I registret fanns opererade patienter rapporterade i juni 2011, av dessa hade 97,5 % en gastric bypass. Det område där en tydlig förbättringspotential kan identifieras gäller långtidsuppföljningen. Skillnaden i förmåga att följa upp patienterna 1 och 2 år efter operationen skiljer sig starkt mellan olika kliniker och landsting. Under 2010 bytte registret databasplattform vilket underlätta inrapporteringen till registret. I samband med detta införde registret som första kirurgiska register en svårighetsgradering av komplikationerna. Samtliga opererande enheter i landet utom en (f.n. 41 av 42) rapporterar till registret. Beräkningar visar att över 90 % av alla operationer finns rapporterade i SOReg. I registrets regi drivs en stor randomiserade kontrollerad studie, Slitstudien, som värderar om förslutning av s.k mesenteriella slitsar vid laparoskopisk gastric bypass kan minska förekomsten av postoperativ ileus. English abstract last page.

4 SOReg Årsrapport Ny databas våren 2010 Under året, den 27 april 2010, togs en ny databas i bruk och SOReg anslöt sig till Uppsala Clinical Research Centre. UCR. Beslutsprocessen för detta samt vilka förändringar som skedde med registret i anslutning till denna stora förändring beskrivs utförligt i förra årets årsrapport. Förväntningarna vi hade på bytet har infriats och vi är så här långt nöjda med samarbetet med UCR. För att inte försena bytet fick vi nedprioritera vissa delar av registerbygget: rapportfunktioner och lokala databasuttag samt inmatningen av QoL-data. Juni 2011 föreligger en testad version av en dataexportfunktion som ska kunna användas på kliniknivå. Den tas när som helst i bruk. Samma förhållande gäller ett antal on-line rapporter. Förseningen av importen av QoL-data beror inte på UCR utan vi har först sommaren 2011 genom att anställa extra arbetskraft kunnat sortera och rensa formulär högarna för att de ska kunna scannas. Den antagligen största QoL-databasen för obesitaskirurgi kommer att finnas i SOReg till hösten. Registret använder sig av formulären SF36 och OP9 pre-, 1, 2 och 5 år postoperativt. Problemen med den gamla databasen beräknar vi initialt gav upphov till ett tapp i täckningsgrad på cirka tio procentenheter, något som dock delvis och successivt rättats till Antal operationer Figur 1: Antalet bariatriska operationer i Sverige under åren Antalet operationer bygger på uppskattat antal från olika källor se text. antal op antal op/år n/år årtal Som synes av fig 1 har den starka ökningen av antalet operationer som började för ca 10 år sedan fortsatt även 2010.

5 SOReg Årsrapport Tabell 1: Opererande enheter och antalet operationer registrerade i SOReg (kol 2,3,5 och 7). PAR = antalet operationer rapporterade till PAR. Korrigerat (kol 8) = uppskattning av antalet operationer baserat på uppgifter från olika källor, se text. Kolumn nr Datum start i SOReg PAR PAR korr Aleris, Sabbatsberg, Sthlm Aleris, Skåne Bariatric Centre, Skåne Bariatric Centre, Sophiah Blekinge Borås Capio St Göran, Sthlm Carlanderska, Gtb Danderyd Eksjö Ersta Falun Gällivare Gävle Hudiksvall Kalmar Karolinska Kristianstad (landstinget) Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Norrköping Norrtälje Nyköping NÄL Trollhättan Proxima Motala Sahlgrenska/Östra sjukh Skövde Sunderbyn,Luleå Sundsvall Södersjukhuset Södertälje Torsby Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Östersund Utanför SOReg CFTK, Sthlm Summa op Datauttag

6 SOReg Årsrapport Antal operationer klinikvis redovisning I tabell 1 anges antalet utförda operationer per klinik. I kolumnerna 2, 3, 5 och 7 finns antalet i SOReg registrerade operationer. I kolumn 4 och 6 har vi lagt in det antal operationer som varje klinik rapporterat till PAR. Kolumn 8 anger antalet operationer enligt den uppskattning vi gjort, se nästa avsnitt. Det finns fler operationer i SOReg än vad som rapporterats till PAR. Detta beror till största delen på att flera privata vårdgivare inte rapporterar alls eller väldigt lite till PAR. Man kan också notera att flera landstingskliniker rapporterar olika till SOReg och PAR. Detta diskuteras vidare på sidan 39. Källor för information om antal operationer Information om antalet obesitasoperationer i Sverige härstammar från tre källor som även kan jämföras inbördes. 1. PAR. Socialstyrelsens Patientregister till vilket alla sjukhus, även privata, är skyldiga att inrapportera data. Inrapporteringen sker i april/maj året efter aktuellt rapporteringsår och data görs tillgängligt senare på hösten, dvs med nästan ett års fördröjning. Det sista året som vid denna rapports tillkomst är tillgängligt är år För operationsvolymer t.o.m år 2007 är detta enda källan. Jämförelse med PAR finns på sid SOReg. Registrets täckningsgrad diskuteras på sid Inofficiella källor. Flera kliniker som har eftersläpning i inregistreringen har meddelat oss antalet genomförda operationer. Vid operationerna behövs olika suturmaskiner och annan operationsteknisk utrustning. Den marknaden domineras fullständigt av två inbördes starkt konkurrerande firmor. Dessa har för några kliniker gett oss information om materialförbrukning och därmed information om antalet genomförda operationer föregående år. Det är den informationen som använts för kolumn 8 i tabell 1 samt totalantalet i fig 1. Antal operationer 2010 länsvis redovisning I figur 2 illustreras den ojämlikhet som finns i landet vad gäller obesitaskirurgi. Figuren anger antalet primäroperationer per invånare år Även om de flesta patienterna opererats av klinik i sitt hemlandsting så är detta inte alltid fallet. Figuren utgår från patienternas hemortslandsting och bortser var i landet operationen utförts. Revisionskirurgin har uteslutits. Görs det tillräckligt många operationer? Expertgruppen för nationella obesitaskirurgiska indikationer, NIOK, med ett 15:tal av landets obesitaskirurgiska experter beräknade 2007 och 2009 att det behövdes mellan och operationer i Sverige under 5-10 år varefter antalet kunde minska till ca operationer/år. (NIOK finns att hämta på Detta motsvarar operationer per invånare. Om dessa bedömningar är riktiga så betyder det att vi uppnått cirka halva behovet på riksnivå. Det är bara Blekinge som år 2010 kommit upp till den beräknade nivån. Alla andra landsting har en underproduktion och ett tiotal ligger långt efter i utvecklingen, se figur 2.

7 SOReg Årsrapport Figur 2: Antal primära obesitasoperationer år 2010 per invånare Antal op / inv Blekinge Stockholm Norrbotten Örebro Värmland Gävleborg Västtra Götaland Skåne Riket Jämtland Västerbotten Södermanland Kalmar Gotland Jönköping Östergötland Kronoberg Uppsala Västernorrland Halland Västmanland Dalarna antal op/ inv Datauttag , invånareantal per Kommer ökningen att fortsätta i samma takt? Om man utgår från det medicinska behovet så kan man förvänta sig en fortsatt stark ökning. Det finns dock ett par faktorer som talar för att ökningstakten kommer att minska. Väntetidssituationen: Under åren fram till 2009/2010 hade de flesta landsting en reell väntetid från att patienten sökte tills operationen genomfördes på ca två år. Denna tid har för många landsting minskat till omkring ett år. Flera privata aktörer har låtit antyda att trycket från patienter som önskar operation som betalas fullt ut av patienten själv minskat. Operatörsbrist: vid allt fler tillfällen har det uppstått brist på erfarna operatörer vid olika kliniker. Detta är en signal om att systemet inte med självklarhet kan fortsätta att växa så snabbt som tidigare. Flera kliniker har drivit upp sin produktion så högt att ytterligare ökning kan påverka annan prioriterad kirurgi som t.ex. cancerkirurgi. Detta sammantaget gör att vi tror att ökningstakten kommer att bromsa upp de närmaste åren. Offentlig eller privat vård? Det finns ingen tillgänglig statistik över finansieringsformerna för den bariatriska kirurgin. SOReg har inte heller någon registervariabel för detta. Flertalet operationerna hos de flesta av de privata aktörerna är offentligt finansierade genom s.k. vårdgarantiregler eller regelrätta upphandlingar. Antalet patienter som opereras i Europa med betalning av Försäkringskassan är enligt Dagens Medicins undersökning endast ett tiotal fall år Vi har ingen information för 2010.

8 SOReg Årsrapport Viktsutveckling I tabell 2 redovisas utvecklingen av kroppsvikt för fyra primäroperationer samt gastric bypass som revisionsoperation. I tabellen finns medelvärde av kroppsvikt, BMI samt %-excess-bmiloss. Det sista uttrycker hur stor andel (dvs procent) av den ursprungliga övervikten, utryckt som antalet BMI enheter över 25, som försvunnit vid uppföljningstillfällena 6 veckor, 1 år och 2 år. En patient som således har 100 %EBMIL har minskat i BMI till 25. En patient som minskat i BMI från 45 till 35, dvs hälften av BMI-värdet över 25 har följaktligen en 50 %EBMIL och en person på BMI 50 som minskat till BMI 30 har en 80 %EBMIL Måttet %EBMI är ett försök att öka jämförbarheten av viktsförändringar hos grupper av individer med stora olikheter i vikt och längd. Det är internationellt allmänt accepterat. Tabell 2: Vikt, BMI, %excess-bmi-loss och bukomfång, registrerat preoperativt, 1 samt 2 år efter op för fem olika operationsmetoder. Gastric bypass (primär op) preop 6 vekor 1 år 2 år antal medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Vikt , ,6 85,5 17,4 85,7 17,7 BMI 43 5,62 37,2 5,12 29,7 4,9 29,9 5,09 %EBMIL 34 15,3 77,2 23,1 76,4 23,8 Bukomf , ,7 97, ,5 13,9 Gastric banding antal medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Vikt , , , ,7 BMI 42,3 5,63 38,6 5,44 37,1 6,03 37,3 6,5 %EBMIL 22,1 17,8 33,6 23,1 34,6 25,6 Bukomf , , ,8 Sleeve Gastrectomi (utan DS) antal medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Vikt , , , ,8 BMI 49 11,3 43,2 9, ,3 34,6 6,52 %EBMIL 27,4 20, ,3 56,5 36,5 Bukomf , , , ,5 Duodenal switch (inkl SG) antal medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Vikt , , , ,6 BMI 56,5 7,11 48,4 5,17 34,1 6,42 31,3 2,71 %EBMIL 23,9 8,6 70,7 18,5 77,1 13,6 Bukomf , , ,3 Gastric bypass som revop antal medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Vikt , ,2 87,2 18,1 88,5 17,9 BMI 39,4 7,88 35,2 6,76 30,6 5,57 31,2 5,42 %EBMIL 33,5 44,2 64,9 63,9 57,8 70,1 Bukomf , , , ,6 Datauttag

9 SOReg Årsrapport Observera att de olika operationsmetoderna inte kan jämföras rakt av eftersom det förekommer en selektion av patienter för olika operationsmetoder. Varje metod kommenteras därför nedan. Figur 3 Förändring av vikt över tid, 4 primär operationsmetoder Kroppsvikt, kg vikt (kg) 120 GBP GB SG DS månader Datauttag Figur 4 Förändring av BMI över tid, 4 primär operationsmetoder BMI kg/m GBP GB SG DS Månader Datauttag Figur 5 Förändring av % excess-bmi-minskning över tid, 4 primär operationsmetoder

10 SOReg Årsrapport % excess-bmi-loss %EBMIL GBP GB SG DS månader Datauttag Som framgår av tabell 3 är skillnaden i viktsförändring mellan operationer utförda laparoskopiskt eller öppet små, det mesta torde förklaras av skillnader i preoperativ vikt. Tabell 3: Skillnaden i viktsutveckling mellan öppen och lap.op och fem olika operationsmetoder Preop 1 år 2år Vikt BMI Vikt BMI %ebmil Vikt BMI %ebmil antal med S.D med S.D antal med S.D med S.D med S.D antal med S.D med S.D med S.D Bileopancreatisk bypass (DS inkl SG) lap ,4 59 9, ,3 38 8, , ,9 32 4, ,2 öpp ,3 57 7, ,1 35 7, , , , ,7 Gastric banding lap ,2 42 5, ,4 37 5, , ,8 38 6, ,2 öpp ,8 45 7, ,1 39 8, , ,8 38 5, ,8 Gastric Bypass (primär op) lap ,0 43 5, ,6 30 4, , ,0 30 5, ,0 öpp ,8 45 6, ,4 31 5, , ,7 30 5, ,6 Sleeve Gastrectomi (utan DS) lap , , ,5 40 6, , ,5 37 7, ,2 öpp , , ,4 30 4, , ,6 30 5, ,4 Gastric bypass som revisionsoperation lap ,1 38 8, ,6 30 5, , ,5 32 5, ,1 öpp ,9 40 7, ,0 31 5, , ,8 31 5, ,3 Datauttag

11 SOReg Årsrapport Gastric bypass (GBP) Primär GBP dominerar helt registret med 94,5 % av all bariatrisk kirurgi i SOReg. Många kliniker utför endast denna metod. GBP är även i övriga världen den vanligaste operationsmetoden. Dock är dominansen för GBP inte alls lika stor som i Sverige. GBPs mycket dominerande ställning i Sverige har sannolikt två orsaker. Metoden är den mest väldokumenterade vad gäller resultat och har flest kontrollerade studier. Svensk obesitaskirurgi har alltid karakteriserats av att basera metodval och handlingsprogram på bästa möjliga evidens. Det andra skälet är att Sverige har en lång obesitaskirurgisk tradition ända sedan 70-talet med en sammanhållen kärna av kirurger som följt och i hög grad påverkat landets utveckling. Samlingen kring SOS-studien är uttryck för detta. Detta har betytt att landet har en längre och mer samlad erfarenhet av restriktiva operationsmetoder jämfört med andra länder. Denna erfarenhet har inneburit att användningen av dessa operationsmetoder begränsats, trots att de ibland utvecklats i Sverige. De viktsresultat som redovisas i tabell 2 och figur 3-5 är samma som tidigare studier visat. Det innebär på gruppnivå att ca tre fjärdedelar av övervikten försvunnit efter 2 år, eller i genomsnitt ca 40 kg viktnedgång för patienter som i genomsnitt väger ca 125 kg innan operationen. Gastric Banding (GB) Gastric banding är den vanligaste gastriskt restriktiva operationsmetoden i dag och utgjorde tillsammans med VBG huvudparten av operationerna under 80-talet och första hälften av 90- talet. I SOS-studien är deras andel drygt 85%. I hela SOReg med över primäroperationer sen starten 2007 finns endast sex stycken primära VBG-operationer registrerade. Alla dessa hade speciella medicinska skäl för metodvalet. GB används av ett par kliniker och totalt finns det 242 operationer i registret. Det är kliniker med lång erfarenhet av metoden, men även vid dessa kliniker utförs endast en mindre andel GB operationer. Viktsresultaten stämmer överens med vad som är känt från andra studier, vilket innebär en viktsnedgång efter 2 år som motsvarar ca halva övervikten. Det är för tidigt att med registret försöka besvara frågan om modern GB-teknik kommer att leda till bättre resultat, framför allt i form av färre revisionsoperationer än vad tidigare årtiondens GB-opererande innebar. Teknikens koncentration till färre kirurger och patientselektion skulle kunna ge sådana förutsättningar. Sleevegastrectomi (SG) Kallas ibland även Gastric Sleeve operation. SG är en gastriskt restriktiv operationsmetod som ursprungligen är första delen av en Duodenal switch (DS). DS kan utföras som ett tvåstegs ingrepp; först med SG för att efter ett halvt till ett år följas av DS-delen. På flera håll i världen har emellertid SG medvetet valts i syfte att vara det enda ingreppet och utgör globalt sett ca 5% av all bariatrisk kirurgi. Metoden har även använts på lättare patientgrupper med BMI-värden lägre än vad som i allmänhet accepteras i Sverige. Eftersom BMI hos SG patienterna (fig 3-5, Tabell 3) i SOReg är högre än för GBP-gruppen kan man anta att majoriteten av fallen i SOReg utgör sådana där man räknar med att senare göra ett andra ingrepp i form av DS.

12 SOReg Årsrapport I ett 1-års perspektiv är viktnedgången för isolerad SG bättre än för GB men sämre än för GBP, medan 2-års resultaten innehåller för få patienter för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. SG som isolerat ingrepp är föremål för forskning. Det förekommer ett stort antal publikationer av korttidsresultat (par månader till ca 3 år). Dessa resultat är emellertid helt triviala eftersom erfarenheten från tidigare restriktiv kirurgi helt entydigt säger att resultaten av restriktiv kirurgi kan utvärderas tidigast efter 3 5 år. Internationellt har under de senaste åren en modifiering av SG införts, gastrisk duplikation. Vid den operationen invagineras majorsida/framväggen så att man erhåller en magsäck som i form och storlek i stora drag motsvarar SG. Metoden har vad vi kunnat utröna ännu inte använts i Sverige. Duodenal switch (DS) DS (inklusive SG) är en modifiering av klassisk biliopankreatisk bypass, som var en kombinerad mag- och tunntarmsshunt. I DS kombineras en SG med en tunntarmsshunt. Metoden är avsedd för superobesa patienter med BMI över 50, 55 eller 60. DS används i Sverige endast i begränsad omfattning av ett mindre antal kliniker. I tabell 2-3 och figurerna 3-5 redovisas de fall där bägge stegen genomfördes vid den primära operationen, antalet fall med proceduren som två separata operationstillfällen är ännu för få för att det ska vara meningsfullt med djupare analyser. Som framgår av tabell 2-3 och figurerna 3-5 är denna patientgrupp tyngre än de andra i medeltal preoperativ vikt 168 kg med BMI 57. Viktnedgången är också större än för övriga metoder, men antalet uppföljda längre än 1 år är fortfarande mycket lågt. Revisionskirurgi Revisionskirurgi innebär ändring av väsentliga delar i grundoperationen som t.ex. förslutning av en rupturerad staplerad, men vanligast innebär det att patienten erhåller en helt ny operationsmetod. Vanligast är att en tidigare restriktiv operationsmetod byts till GBP Den 21 juni 2011 fanns i registret 955 revisionsoperationer. 90,5 % av dessa var GBP. 3,0 % var revisionsoperationer utan ändring av grundmetod. 1,7 % var restriktiv metodik, 1,8 % var komplexa operationer som DS eller Scopinaro s operation och 1,6 % (15 st) var nedläggning av obesitasoperationen för återställande till normal anatomi. Den viktigaste indikationen till reoperation är dålig viktkontroll i form av för hög vikt/ viktuppgång. Fler än en orsak till reoperation kan finnas. Tabell 4: Indikationer för revisionsoperation (Fler än ett skäl kan föreligga) Skäl till rev.op (%) (2011) alla För hög vikt Kräkningar Diarre Malnutrition Infektionskompl Annan indikation Antal % av alla op 9,93 8,20 4,93 3,95 2,78 Datauttag

13 SOReg Årsrapport Viktnedgång landstingsperspektiv I figur 6 redovisas viktnedgången för olika landsting. Det är således patientens mantalsskrivningsort som avgör i vilken grupp man räknats. De flesta opereras visserligen i sitt hemlandsting men gruppen som fr.a. genom vårdgarantiregler opereras utanför sitt eget landsting har under senare år blivit allt större och utgör en stor utmaning vad gäller uppföljning. I tabellen ingår endast patienter med primär obesitasoperation och eftersom antalet gastric bypass dominerar stort är siffrorna i huvudsak ett uttryck för den operationsmetoden. Som värde på viktnedgången har % excess-bmi-loss använts. Patienterna har opererats och följts ett år. Efter 1 år har således patienterna i genomsnitt förlorat tre fjärdedelar av sin övervikt (76,98 % + 0,9). Efter 2 år är motsvarade siffra 79,0 % + 1,95 (medelvärde och 95-% CI). Detaljer på landstingsnivå för 2 år ej redovisade eftersom flera landsting ännu har så låga uppföljningssiffror, jämför figur 8 sid 27. Som framgår av figur 6 är skillnaden i viktnedgång inte stor mellan landstingen. Det är bara för Västerbotten som 95% konfidensintervall ligger under det för Riket. Patienter från landstingen Blekinge, Skåne och Halland ligger ovanför intervallet för Riket. Det stora konfidensintervallet för Gotland och Kronoberg förklaras av det låga antalet observationer. Denna jämnhet i resultat är inte att förvåna sig över eftersom den faktor som helt dominerar resultatutfallet är valet av operationsmetod. I 95% av fallen används samma operationsmetod: gastric bypass. Andra faktorer som kan spela roll för resultatet är case-mix: ålder (yngre större viktnedgång), grad av preoperativ övervikt (tyngre går ner mer i absoluta tal men oftast mindre i relativa siffror), kön (kvinnor går ner mer), uppföljning (systematisk uppföljning kan förväntas ge större viktnedgång) mm. I Sverige råder en stor samstämmighet om indikationerna för obesitaskirurgi vilket bidrar till denna jämnhet i resultat.

14 SOReg Årsrapport Figur 6 : % excess-bmi-loss vid 1 årsuppföljning för olika landsting uttryckt som medelvärde och 95%-konfidensintervall för medelvärdet Data uttag % excess-bmi-loss Blekinge Halland Skåne Kronoberg Dalarna Västmanland Örebro Västernorrland Östergötland Stockholm Värmland Riket Serie1 Norrbotten Uppsala Västra Götaland Jönköping Kalmar Gävleborg Södermanland Jämtland Gotland Västerbotten Viktnedgång klinikperspektivet I tabell 5 redovisas viktnedgång i antal kg samt som %EBMIL. I tabellen ingår alla patienter dvs. där ingår olika operationsmetoder och revisionskirurgi allt efter respektive kliniks mix. Samma faktorer som förklarar skillnader i fig 6 har betydelse för resultaten i tabell 5. T.ex. har Karolinska Huddinge en mycket hög andel revisionskirurgi med patienter där övervikten inte är det primära problemet.

15 SOReg Årsrapport Tabell 5: Viktnedgång klinikvis som viktminskning i kg och %-excess-bmi-loss, alla operationsmetoder Klinik 1år 2 år viktminsk. (kg) %EBMIL viktminsk. (kg) %EBMIL Aleris, Sabbatsberg, Sthlm 35,0 95,5 42,5 107,3 Aleris, Skåne 41,5 82,1 Bariatric C, Sthlm, Sophiahem. 35,0 81,8 37,9 87,8 Bariatric Centre, Skåne 34,8 83,1 Blekinge 40,9 81,2 42,1 79,0 Borås Capio St Göran, Sthlm 38,3 76,3 38,4 75,1 Carlanderska, Gtb 36,4 88,1 33,0 93,3 Danderyd 36,7 81,2 36,2 75,2 Eksjö Ersta 34,5 70,4 35,6 73,8 Falun 40,0 71,0 Gällivare Gävle 38,5 66,7 Hudiksvall 37,7 71,6 46,5 80,9 Kalmar 38,0 75,2 37,2 72,3 Karolinska 20,5 45,1 22,4 44,7 Ljungby 40,0 86,7 Lund/Landskrona 38,9 76,4 37,9 74,1 Lycksele 32,8 56,5 30,6 51,4 Motala Norrköping 43,6 72,5 46,9 76,1 Norrtälje 38,6 81,7 39,4 81,2 Nyköping 33,2 66,5 31,2 62,3 Sahlgrenska, Gtb 35,6 69,4 49,0 75,9 Skövde 37,3 70,1 36,8 71,4 Sunderbyn,Lueå 39,6 78,6 39,8 70,7 Sundsvall 45,4 76,8 48,1 69,8 Södersjukhuset 35,7 79,9 37,0 76,1 Södertälje 35,3 70,5 34,9 68,7 Torsby 37,3 76,6 38,0 75,9 NÄL Trollhättan Uppsala 42,3 74,1 Varberg 38,6 80,6 Värnamo 40,6 74,4 44,9 75,8 Västervik 42,4 65,8 Västerås 40,8 76,2 Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg 40,2 78,3 39,4 74,8 Östersund 33,0 68,3 33,7 67,9 Totalt (hela riket) 37,1 75,6 37,5 74,2

16 SOReg Årsrapport Access och operationstider Laparoskopisk kirurgi har kunnat etableras i Sverige på ett förvånansvärt snabbt sätt. Andelen har ökat trots att totalvolymen kirurg ökat. I SOReg finns för 2010 ca 7200 operationer, huruvida de genomförts som laparoskopiska, konverterade eller planerat öppna operationer framgår i tabell 6. Tabell 6: Kirurgisk access för operationer 2010 (antal och %) n uppg lap konv öppen saknas n % n % n % GBP ,3 53 0, ,9 GB SG , ,3 DS , ,7 rev GBP ,6 10 4, ,2 Data uttag I figur 7 illustreras hur andelen laparoskopi hela tiden ökat. Observera att kurvan för denna andel aldrig kan bli högre än 100. Konverteringsandelen är också anmärkningsvärt låg i internationell jämförelse. Ett gott betyg till svensk kirurgi. Resursförbrukning Figur 7 illustrerar mycket tydligt hur svensk obesitaskirurgi på ett par år genomgått en Fig 7: Förändring i tid (halvårsvis) av andelen laparoskopisk kirurgi (%), medel optid (minuter) samt medel vårdtid (dygn som för åskådlighetens skull multiplicerats med 10, det betyder att t.ex värdet 30 motsvarar 3 postoperativa vårddygn) Lap.op OP.tid Vårdtid :II 2008:I 2008:II 2009:I 2009:II 2010:I 2010:II 2011:I Datauttag

17 SOReg Årsrapport anmärkningsvärd effektivisering. Alltfler operationer görs laparoskopiskt vilket resulterat i färre komplikationer se nästa avsnitt. Samtidigt tas allt mindre vårdresurser i form av operationssalstid och vårdtid i anspråk. Det betyder att en stor andel av den ökade operationsverksamheten kunnat uppnås genom att de tilldelade resurserna kunnat utnyttjas effektivare. När det gäller andelen laparoskopisk kirurgi kan den inte bli så mycket högre. Förbrukningen av operationstid kan fortfarande minskas det uppnås genom ökad erfarenhet hos operatörerna. En viss minskning av vårdtidsutnyttjandet kan sannolikt också ske. Det har genomförts ett antal obesitasoperationer i dagkirurgi. Det finns dock en tveksamhet om detta är en bra utveckling. I det flesta fall tar det ett dygn innan ett läckage uppenbarar sig. Vad är den faktiska till skillnad mot den schabloniserade - vårddagskostnaden, för det sista vårddygnet? Den skall vägas mot den ökade komplikationskostnaden både i pengar och i lidande. Tidiga komplikationer. (6 veckors registreringen) 6-veckorskontrollen är till för att fånga komplikationer under de första 30 dagarna efter operationen. Om patientens primära vårdtillfälle är längre än 30 dagar ingår hela den vårdperioden i denna registrering. Mortalitet Vi har nu för första gången kontrollerat SOReg gentemot befolkningsregistret och på så sätt kunnat få fram exakta antalet avlidna patienter. I detta avsnitt redovisas mortalitet dels efter 30 dagar och efter 90 dagar i ett senare avsnitt om komplikationer under de första två åren redovisas dödligheten för en längre period. Tabell 7: 30 och 90-dagars mortalitet årtal dagars mortalitet 0,051% (10/19610) 3/3073 1/4326 4/7248 1/ dagars mortalitet 0,102% (20/19610) 1/3073 3/4326 4/7248 2/4030 Datauttag Samkörning mot befolkningsregistret Totalt sett finns det 10 dödsfall inom 30 dagar efter operationen och 20 dödsfall inom 90 dagar. Resultaten framgår av tabell 7-8. Vi har alltså en postoperativ 30-dagars mortalitet på endast 0,05%. Detta är en siffra som står sig oerhört bra internationellt och ett resultat som ger ett mycket gott betyg till svensk kirurgi och svensk sjukvård. I tabell 8 framgår hur dödsfallen är relaterade till patientens ålder. Det finns inget tidigt dödsfall bland patienter under 35 år. Tabell 8: Mortalitet i relation till patientens ålder vid operationen. Ålder vid op. < 35 år år år > 60 år 30 dagars mortalitet 0% (0/5259) 0,074% (7/9487) 0,051% (2/3899) 0,13% (1/790) 90-dagars mortalitet 0,057% (3/5259) 0,095% (9/9487) 0,15% (6/3899) 0,25% (2/790) Data uttag Sex av 10 dödsfall som inträffade inom 30 dagar var inte registrerade i SOReg. Detta kan ha flera orsaker. Ett par av dödsfallen inträffade strax innan databasen för denna rapport togs ut och har därför rimligtvis inte hunnit registreras. Man bör också observera att en körning mot

18 SOReg Årsrapport befolkningsregistret inte säger något om dödsorsaken och det kan finnas patienter, speciellt för 90-dagarsmortaliteten, som avlidit av orsaker som inte alls är relaterade till kirurgin. Vi känner till dödsorsaken i knappt hälften av fallen och i ett av dessa är dödsorsaken olyckshändelse. Vi kommer att be respektive klinik att försöka ta reda på dödsorsaken i de resterade fallen för att kunna göra en bättre analys framöver. Om komplikationsregistrering I SOReg finns möjlighet att registrera 15 olika komplikationer. Vilka dessa är framgår av kolumnrubrikerna på tabellerna i detta avsnitt. I denna sammanställning har vi för tydlighetens skull sammanfört de tre komplikationerna sårruptur, annan sårkomplikation och portrelaterad komplikation till en grupp kallad bukväggskomplikation. Några komplikationer förekommer väldigt sällan så tidigt som vid 6 veckors registreringen och därför redovisas bandrelaterad komplikation, striktur och stomalt ulcus sammanslaget med övriga komplikationer. Akut operation för en komplikation har också registrerats. Det finns flera förhållanden som är av stor betydelse för värderingen av komplikationer: 1. Graden av uppföljning. Det är sällsynt att kliniker medvetet underlåter att registrera en allvarlig komplikation. Erfarenhetsmässigt vet vi att patienter som drabbas av allvarliga komplikationer och som därmed inte följer de vanliga sjukvårdsrutinerna lätt tappas bort. Detta kan bero på att patienten följs upp med andra intervall än de vanliga, eller att patienten vårdas och följs upp på någon annan klinik, eventuellt i något annat landsting. Det är då lätt att den ordinarie 6-veckors registreringen missas. Registrets målsättning är att 100 % av opererade patienter ska 6-veckorsuppföljas av den opererande enheten. Det är inte medicinskt försvarbart att sådan uppföljning överlämnas till annan enhet än där patienten opererats. 2. Definitionen av komplikation. SOReg s filosofi har varit att försöka använda enkla och tydliga definitioner. I flera andra kirurgiska register har man accepterat upptill en veckas extra vårdtid utan att en komplikation behövt föreligga, i SOReg har vi i princip angett att en enda dags extra vårdtid utöver det förväntade bör föranleda att komplikationsregistrering övervägs. Trots detta kan det vara svårt att avgränsa vad som är en komplikation eller inte. Ett exempel på detta är några kliniker som registrerat 5-10 % annan sårkomplikation medan andra inte registrerat en enda annan sårkomplikation. Denna skillnad beror sannolikt delvis på olika sätt att registrera än på verkliga skillnader i sårkomplikationer. Det går att hitta flera liknande exempel. 3. Svårighetsgarderingen av komplikationer. Det har alltid varit en stor svårighet att i kirurgi gradera svårighetsgraden av komplikationer. Olika sjukdomar/ingrepp har använt olika sätt att gradera allvarlighetsgraden. Under senare år har emellertid ett system att gradera alla komplikationer utifrån behovet att intervention samt i vad mån ett eller flera organsystem sviktat i funktion allt mer börjat tillämpas. Systemet är utvecklat av Clavien och Dindo (Dindo D et al: Classification of surgical complications Ann Surg 2004; 240: och Clavien P et al: The Clavien- Dindo classification of surgical complications Ann Surg 2009;250: ) Vid registerplattformsbytet april 2010 började vi registrera komplikationens allvarlighetsgrad enligt en lätt modifiering av Clavien-systemet. Clavien 1 innebär komplikation utan signifikant åtgärd. Exempelvis en blödning med Hb-fall som föranlett extra observation men ingen transfusion. En sårinfektion som ej antibiotikabehandlats hör hemma i denna grupp. Clavien 2 innebär farmakologisk åtgärd tex antibiotikabehandling men även blodtransfusion räknas hit.

19 SOReg Årsrapport Clavien 3 innebär endoskopisk eller radiologisk åtgärd tex ultraljudsinlagt dränage, endoskopisk dilatation eller operation i lokalbedövning. Clavien 4 innebär operation i narkos och/eller IVA-vård. Normal postoperativ övervakning på IVA ska inte Clavien registreras. Clavien 5 innebär att komplikationen är så svår att patienten avlider. I originalversionen av Clavien-Dindo delas grupp 3 och 4 upp i två undergrupper A och B. Grupp 3A innebär intervention (radiologisk, endoskopisk eller kirurgisk) i lokalbedövning och 3B intervention i narkos. Clavien 4 innebär livshotande komplikation som krävt IVA-vård där 4A innefattar ett sviktande organ och 4B flera sviktande organ. Vår förenklade version innebär således att 3 B, 4A och 4B kalls för Clavien 4. SFÖAK har beslutat att alla register de har ansvar för ska införa Clavien-gradering av komplikationer, men hittills är det endast SOReg som gjort detta. Vi för f.n. en diskussion om vi ska fortsätta använda vårt något förenklade system eller om vi ska övergå till den något mer krävande originalversionen av Clavien. Det har framkommit synpunkter och konstruktiv kritik angående komplikationsregistreringen i SOReg. Dessa synpunkter har framförallt gällt oklarheter i gränssnittet, dålig överskådlighet, oklara definitioner och svårigheter att registrera en komplikation på patient som tillhör annan klinik. Vi arbetar på att förbättra gränssnittet i inmatningsdelen, skärpa definitionerna och att komma med en webblösning som möjliggör komplikationsregistrering av annan kliniks patient. Komplikationsregistreringen diskuteras vid vår årliga registerdag samt vid klinikbesöken i samband med auditeringen av SOReg. Andel patienter uppföljda avseende 30-dagars komplikationer Säkerheten i data, är som tidigare påpekats beroende av hur stor andel av patienterna som följts upp. I tabell 9 visas uppföljningsfrekvensen för respektive klinik och år. Tom ruta innebär att inga data finns. Flera kliniker uppvisar sämre resultat för 2010 än tidigare år. Förhoppningsvis beror det på att de ligger efter med registreringen och att siffrorna kommer att förbättras efter hand. Skälet till att vi tror att detta är förklaringen är att siffrorna för 2009 är betydligt bättre vid denna genomgång än vad vi kunde redovisa för samma år i fjolårets årsrapport.

20 SOReg Årsrapport Tabell 9: andelen (%) av patienterna som följts upp avseende 30-dagars komplikationer Klinik/ operationsår Aleris, Sabbatsberg, Sthlm Aleris, Skåne 93 Bariatric Centre, Sthlm, Sophiahem Bariatric Centre, Skåne Blekinge Borås Capio St Göran, Sthlm* Carlanderska, Gtb Danderyd Eksjö 100 Ersta Falun Gällivare Gävle Hudiksvall Kalmar Kristianstad (landstinget) 77 Karolinska Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Motala Norrköping Norrtälje Nyköping Sahlgrenska, Gtb* Skövde Sunderbyn,Lueå Sundsvall Södersjukhuset Södertälje Torsby NÄL Trollhättan 43 Uppsala Varberg Värnamo Västervik 90 Västerås Västra Frölunda* 0 0 Växjö 93 Örebro/Lindesberg Östersund Totalt Datauttag Andelen patienter med komplikationer - förändring över tid Trots en viss osäkerhet i komplikationsregistreringen måste det anses säkerställt att andelen komplikationer successivt minskar. I tabell 10 redovisas komplikationer över tid från SORegs start 2007 till första halvåret Man ser en klar tendens till att antalet komplikationer minskar från ca 15% under första året till mellan 8 och 9% de sista åren.

21 SOReg Årsrapport Tabell 10. Total komplikationsfrekvens (0-30 d) halvårsvis. Tidsperiod- Kompl.frekvens (%) 2007 II 16, I 13, II 12, I 12, II 9, I 9, II 8, I 8,16 Datauttag Klinikvis redovisning av komplikationer I årets rapport rapporteras komplikationer klinikvis i kodad form i tabell 11 och 12. I varje årsrapport har vi successivt ökat öppenheten om resultat på kliniknivå. Att vi velat skynda långsamt är för att vi i ska hinna längre i vårt arbete att validera kvaliteten på innehållet i databasen. Nästa årsrapport kommer att presentera informationen motsvarande tabell 11 och 12 med angivande av kliniknamn. För att erhålla ett större antal per klinik har vi i tabell 11 redovisat hela registrets samlade data t.o.m juni Kliniker med mindre än 50 komplett uppföljda patienter redovisas inte eftersom beräkningarna blir osäkra. Andelen akut opererade patienter skiljer sig åt kraftigt. Det finns troligen olika förklaringar till detta. Några kliniker opererar en stor del komplicerade, såsom revisionsoperationer eller olika kategorier riskpatienter. Några kliniker med höga siffror har gjort få patienter och därmed mer osäkra siffror. Några kliniker befinner sig i början på learning curve. I tabell 11 redovisas klinikvis de olika typer av komplikationer som registrerats. Observera att en enskild patient kan ha mer än en komplikation. Detta innebär att man inte kan addera de enskilda komplikationstalen i olika kolumner för att få totalantalet. En patient med komplikation har i medeltal 2 olika komplikationer registrerade i SOReg. Läckagefrekvensen för riket är runt 1,5 %, vilket internationellt sett är en bra siffra. Patienter med abscess sammanfaller till stor del med gruppen läckage, men det finns en signifikant andel av patienterna med abscess som inte har något påvisat läckage. Antalet patienter med djup ventrombos/lungemboli (DVT/PE) är förvånansvärt låg, bara 0,17 %. Beror detta på att vi är dåliga på att diagnostisera, att patienterna vårdas på medicinkliniker utan vår vetskap eller har vi bra kompliance till vår regler om trombosprofylax? Andelen patienter som haft DVT/PE preoperativt är också lägre än vad som rapporterats från USA se nedan under rubriken case-mix.

22 SOReg Årsrapport Tabell 11. Andelen (%) av patienterna med 30-dagars komplikationer klinikvis Totalt Kliniknamnen kodade. (OBS tabellen i två delar) Klinik Läck- Blöd- Abs- Ileus Bukkod age ning cess vägg 1 3,53 3,3 3 0,23 3, ,89 1,07 0,63 0,45 0,8 4 0,34 2,4 0,57 0,46 0,57 5 1,65 0,83 0,83 0 2, ,75 2,98 2,06 1,03 2,29 8 1,15 1,15 0,057 1, ,79 3,91 4,47 2,23 5, ,06 2,65 1,06 0,53 9, ,41 2,11 1,06 1,76 4, ,02 5,05 2,36 0,67 6, ,17 0,69 0 0,17 2, ,81 1,6 1,38 0, ,89 3,57 0 0,89 1, ,27 0,82 0,27 0,54 0, ,76 0 0, ,19 2,73 2,73 3,83 2, ,55 1, , ,51 2,96 2,96 1,14 6, ,01 0 1,34 0 0, ,65 1,29 0,22 0,43 1, ,92 4,76 0,53 0,53 3, ,28 3,85 0 2,56 5, ,57 0,57 1,14 0,57 2, ,11 2,63 1,05 1,58 3, ,52 2,11 1,76 0,7 5, ,62 1,24 0, ,04 5, , ,75 2,26 1,51 0,38 0, ,4 2,1 0,53 1,05 1, ,21 1,7 1,19 1,02 1, ,8 7,07 2,17 0,82 1, ,65 4,13 2,48 0,83 3, ,33 3,33 0 2,22 1, ,28 0,85 2,13 2,13 4, ,78 0,65 0,78 1,18 0,92 Riket 1,57 2,16 1,2 0,79 2,46

23 SOReg Årsrapport Del 2 tabell Klinik Kardiell DVT/PE Övr UVI Övriga Akut med fria fr. kod lungk kompl op kompl. kompl. 1 0,6 0,23 1,65 0,45 4,59 2,63 15,9 70, ,18 0 0,8 2,32 3,75 76,7 4 0,23 0 1,03 1,83 3,78 0,69 10,4 84, ,65 0 4,13 4,13 9,91 75, ,69 0,57 2,18 0,34 4,47 4,41 14,4 75,5 8 0,29 0 0,29 0,57 4,01 1,43 8,02 86, ,56 2,79 0 3,35 4,47 19,6 74,2 10 0,18 0,18 1,06 1,94 3,71 2,65 20,5 74, ,76 0 4,58 3,17 11,3 78, ,67 1,68 1,35 5,39 4,38 20,5 64,5 14 0,17 0,17 0,17 0 3,09 0,34 6,69 84,2 15 2,55 0,11 0,9 0,8 2,66 4,04 9,79 77,4 16 0, ,23 4,02 8,92 88, ,18 0,45 0,73 1,27 3,35 63, ,53 0 0,76 1,14 3,44 93,7 19 1,09 0 2,19 0 4,92 3, , ,38 0,55 4,97 81,5 21 0,68 0,46 4,33 0,46 5,01 2, ,4 22 0,34 0, ,34 1,34 3,36 75, ,22 0 1,29 2,37 4,74 91,3 24 0,26 0,4 0,66 0,53 2,11 2,25 11,8 84, , ,13 8,97 68, ,57 1,14 1,14 5,11 1,14 10,8 83, ,63 4, ,2 30 0,35 0,7 1,41 0,35 5,63 5,99 16,5 74, ,62 0 1,24 1,24 4,35 75,5 32 2,82 1,41 1,41 0 8,45 14,1 15, ,38 0,38 0,38 0,75 0,75 3,77 7,59 49, ,18 0,7 0,18 2,45 3,15 7,36 79,3 35 0,17 0,17 0,34 0 0,51 3,4 8,16 82,9 36 0,54 0 1,36 0,54 8,15 3,26 17,1 75, ,48 0,83 6,61 5,79 15,7 73,4 38 1,11 0 4,44 0 2,22 1,11 15,5 61, ,43 0 5,53 5,96 13,2 82, ,77 0 5,77 81,7 41 0,26 0,13 0,52 0,65 3,27 1,83 7,6 84,3 Riket 0,25 0,17 0,99 0,49 3 2,79 10,3 76,6 Datauttag Svårare komplikationer Som redovisats ovan har vi från april 2010 utöver registrering av typen av komplikation även infört en svårighetgradering. I tabell 12 har alla patienter med Clavien 3, 4 och 5 dvs de mest allvarliga komplikationerna, slagits samman.

24 SOReg Årsrapport Även här ser man en stor skillnad mellan olika kliniker. När det gäller svåra komplikationer borde inte olika klinikers sätt att registrera spela lika stor roll. Andra faktorer som spelar in kan vara operationsvolym och case-mix. Kliniker som opererar många utomlänspatienter Tabell 12. Andelen allvarliga (Clavien III-V) komplikationer klinikvis, maj 2010 juni Totalt i riket ingår 9813 operationer (OBS 2 delar) Klinik Läc- Blöd- Abscess Bukkod kage ning DJ inf Ileus vägg 1 1,25 0,9 1,97 1,43 0, ,82 0,55 0,46 0,46 0,09 4 0,46 0,69 0,46 0, ,67 0,83 0,83 0 1,67 6 2,17 1,74 2,17 0,87 0,43 7 1,32 1,66 0 1,66 0,33 8 0,86 1,5 0,21 0,43 0,21 9 1,63 1,63 3,25 2, ,45 1,45 0,72 0,36 0, ,99 0,5 0,5 0,99 0, ,55 1,91 1,27 1,27 0, ,45 1, ,52 0,93 0,34 0,67 0, , , ,84 1,26 0,42 0, ,81 0 0, ,59 1,59 1,59 3, ,6 0, ,52 4,52 1,36 1,36 0, ,73 0 1, , ,56 1, ,03 0,51 1,01 1,01 0, , , ,63 0 0,88 0, ,78 4, , ,36 0,53 0,18 0, ,54 1,8 0,51 1, ,34 2,03 0,34 2 0, , ,15 1,08 1, ,63 0 1,26 1, ,19 0,95 1,19 1,43 0,24 Totalt 1,24 1,24 0,65 0,82 0,25

25 SOReg Årsrapport Del 2 tabell Klinik- Kar- DVT/PE Övr Övriga Akut kod diell /PE lung UVI kompl Totalt op 1 0,36 0 0,36 0,18 2,15 5,91 3, , ,23 0 0,69 2,75 0, ,83 0 1,67 6,67 4, ,74 6,96 3, ,97 4, ,21 0 0,21 3,21 3, ,81 8,94 5, ,36 0 0, ,99 3, ,49 3,47 3, ,91 7,64 6, ,45 4,35 2,9 15 0, ,42 3,71 3, ,79 1,57 1, ,42 0 0,42 3,77 3, ,4 2,03 1, ,79 0 1,59 3,97 3, ,2 0, ,92 0, ,45 0 0,45 0 1,36 10,4 8, ,58 2,31 1, ,13 5, , ,02 8,08 4, ,4 3, ,51 3, ,9 10,1 10, ,18 1,78 1, ,26 4,11 3, ,05 3, ,5 0 0,5 0 1,5 3,5 1, ,08 0 3,23 6,45 4, ,63 0 2,51 6,29 4, ,58 3,1 Totalt 0,07 0,01 0,13 0,01 0,68 3,86 3,08 Datauttag ser förmodligen färre komplikationer beroende på att patienter söker akut på närmaste sjukhus och komplikationen kommer då inte till opererande kliniks kännedom. Tabell 11 och 12 ska jämföras med försiktighet eftersom de omfattar olika tidsperioder, men man kan notera vissa

26 SOReg Årsrapport förändringar som skett över tid där en klinik förändrat sin operationsteknik och därmed mer än halverat sin läckagefrekvens för jämfört med perioden Komplikationer och ålder De fåtal rapporter som finns i litteraturen har inte tydligt visat på någon ökad komplikationsfrekvens hos äldre patienter jämfört med yngre. Dessa studier är ofta från enstaka kliniker och förhållandevis små. Det stora antalet patienter i SOReg gör det möjligt att belysa frågan och därför delade vi upp SORegs patienter i fyra åldersgrupper, <35 år, år, år och >60 år. I tabell 13 redovisas samtliga patienter i SOReg. Man ser här en kraftig ökning av komplikationsrisken från 7,8% hos patienter under 35 år till 12-14% i de båda högre åldersgrupperna. Denna ökning gäller i stor sett alla typer av komplikationer. Tabell 13. Komplikationer och ålder Ålder Antal Andel pat kompl (%) < , , ,70 > ,40 Datauttag I tabell 14 redovisas allvarliga komplikationer, Clavien 3-5, under Även här ser man en kraftig ökning av antalet allvarliga komplikationer med stigande ålder. För gruppen över 60 år är siffrorna osäkra då det är få patienter. Tabell 14. Samtliga komplikationer och svåra komplikationer i relation till ålder Ålder Antal Andel Andel pat kompl (%) svåra kompl (%) < ,20 2, ,19 4, ,56 5,21 > ,38 3,78 Datauttag Svåra kärlskador Under den kraftiga expasionen av laparoskopisk kirurgi har det uppträtt ett litet antal svåra kärlskador även med död som yttersta följd. Antalet är så litet att de i regsitret ryms under gruppen Övriga komplikationer. Magnus Sundbom och medarbetare från Uppsala, ledamot i vår styrgrupp, beskrev tre sådana aortaskador i en Läkartidningsartikel (LT 2011; 108: 147-9). Genom SOReg är vi medvetna om ytterligare ett par fall. Magnus Sundbom och SOReg gör just nu en fördjupad kartläggning av detta problem. Uppföljning Uppföljning efter obesitaskirurgi är väsentlig av flera skäl. Alla patienter behöver substitutionsbehandling med B12-vitamin, kvinnor med menstruation utvecklar ofta järnbristanemi. De flesta har olika följdsjukdomar av sin fetma, som oftast visserligen blir bättre, men som ändå kan behöva monitoreras på olika sätt. Slutligen fungerar fetmakirurgi genom en förändring av livsstil vad gäller ätande och fysisk aktivitet. Kontinuerlig kontakt

27 SOReg Årsrapport med professionellt stöd postoperativt kan antagligen många gånger hjälpa i denna livsstilsförändring. I figur 8 anges andelen rapporterade uppföljningar av patienter 1 år efter op (operationsåren 2008 och 2009) samt 2 år (operationsåret 2008). Det finns inte något vedertaget målvärde för hur hög uppföljningen ska vara. Det förekommer alltid enstaka patienter som vägrar att gå på kontroller, men rimligen borde andelen uppföljda vara minst 90 %. I det amerikanska ackrediteringssystemet är minimikravet för att få benämnas Centres of Excellens en uppföljning på minst 75 %. Siffrorna i figur 8 och tabell 15 är således oacceptabelt dåliga. Det finns säkerligen ett mindre antal patienter som blivit uppföljda utan att detta registrerats i SOReg. Men figuren illustrerar lika fullt ett område med förbättringspotential. Ansvaret för att uppföljningen postoperativt fungerar är till huvuddelen ett ansvar för den opererande kliniken. Men under senare år är det uppenbart att ett allt större ansvar för den bristande uppföljningen ligger högre upp i organisationen. Många landsting har gjort upphandlingar och beställningar av operationer utan att beakta behovet av uppföljning, man har varken reglerat detta i upphandlingen eller gett den egna kliniken i uppdrag/resurser att ansvara för detta. I figur 7 redovisas a detta skäl uppföljningen utifrån ett befolkningsperspektiv snarare än producentperspektiv. Figur.8: Andelen uppföljda patienter 1år (opererade ) och 2 år (opererade 2008) efter obesitaskirurgi. Landstingsdata. % Uppföjda pat 1 och 2 år % 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Västerbotten Östergötaland Datauttag Dalarna Kronoberg Gävleborg Gotland Norrbotten Västmanland Halland Skåne Kalmar Västernorrland Riket Västra Götaland Uppsala Jämtland Stockholm Jönköping Värmlland Södermanland Blekinge Örebro Uppf 1år uppf 2år I tabell 15 har uppföljningen värderats utifrån producentperspektivet. Tom ruta betyder att det finns inga patienter som opererades under den angivna perioden att 1-års uppfölja. Uppgiften 0 % betyder att ingen av de patienter som registrerades i SOReg har följts upp för den aktuella tidsperioden.

Årsrapport SOReg 2010

Årsrapport SOReg 2010 SOReg Årsrapport 2010 1 Årsrapport SOReg 2010 Publicerad september 2011 Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer Rapporten kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg och www.sfoak.se/rapporter.

Läs mer

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016 RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Tidiga komplikationer och Uppföljning

Tidiga komplikationer och Uppföljning Årsrapport SOReg 2012- Del 2 Tidiga komplikationer och Uppföljning Rapporten kan laddas ner från SORegs hemsida: www.ucr.uu.se/soreg - 1 - Sida Sammanfattning 3 Tidiga komplikationer 4 Tidstrender 5 Olika

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Årsrapport SOReg 2012 Del 1 operationsstatistik, case mix

Årsrapport SOReg 2012 Del 1 operationsstatistik, case mix Årsrapport SOReg 2012 Del 1 operationsstatistik, case mix Publicerad april 2013 Kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg/dokument 1 Innehåll sid Sammanfattning 3 Operationsstatistik 4 Antal operationer

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012. Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2012 Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973 2010 Innehåll Graviditet Tabell 1. Mödrarnas ålder fördelat på paritet, 1973-2010

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden

Komplikationskonferens. Arlanda 3 dec 2014. Johan Ottosson MD PhD. Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Komplikationskonferens Arlanda 3 dec 2014 Johan Ottosson MD PhD Department of Surgery Örebro University Hospital Sweden Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) Startade 2007 100% av opererande enheter

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 6, 2017 RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2017 RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

RSV-rapport för vecka 10, 2014

RSV-rapport för vecka 10, 2014 RSV-rapport för vecka 10, 2014 Denna rapport publicerades den 13 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 10 (3-9 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall som diagnosticerades vecka 10 är i samma storleksordning

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2014. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2014. FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2014 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Karl Nüssler Registeransvarig prolapsregistret REGISTRET

Läs mer

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade

Läs mer

Årsrapport SOReg 2014 Del 1 operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer

Årsrapport SOReg 2014 Del 1 operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer Årsrapport SOReg 2014 Del 1 operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer Publicerad mars 2015 Årsrapporter volym 6:1 Kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg/dokument 1 Innehåll sid Sammanfattning

Läs mer

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november).

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november). rapport för 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget 46 (9 15 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2017 RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2015

RSV-rapport för vecka 8, 2015 RSV-rapport för vecka 8, 2015 Denna rapport publicerades den 26 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 8 (16/2 22/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus

Läs mer

Influensarapport för vecka 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 47 (21 27 november).

Influensarapport för vecka 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 47 (21 27 november). Influensarapport för 47, 2016 Denna rapport publicerades den 1 december 2016 och redovisar influensaläget 47 (21 27 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Influensarapport för vecka 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 46 (14 20 november).

Influensarapport för vecka 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 46 (14 20 november). Influensarapport för 46, 2016 Denna rapport publicerades den 24 november 2016 och redovisar influensaläget 46 (14 20 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

PROLAPSRAPPORT 2011. Rapport över produktionen år 2010

PROLAPSRAPPORT 2011. Rapport över produktionen år 2010 PROLAPSRAPPORT 2011 Rapport över produktionen år Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade till Gynop-registret och GKR under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare:

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2017 Denna rapport publicerades den 23 mars 2017 och redovisar influensaläget vecka 11 (13 19 mars).

Influensarapport för vecka 11, 2017 Denna rapport publicerades den 23 mars 2017 och redovisar influensaläget vecka 11 (13 19 mars). Influensarapport för 11, 2017 Denna rapport publicerades den 23 mars 2017 och redovisar influensaläget 11 (13 19 mars). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat

Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Årsrapport 2011: Neonatalvårdens omfattning och resultat Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra hjälp och vård i samband

Läs mer

Årsrapport SOReg 2012 Del 3 Viktförändringar, samsjuklighet och långsiktiga komplikationer

Årsrapport SOReg 2012 Del 3 Viktförändringar, samsjuklighet och långsiktiga komplikationer Årsrapport SOReg 2012 Del 3 Viktförändringar, samsjuklighet och långsiktiga komplikationer Publicerad oktober 2013 Rapporten kan laddas ner från SORegs hemsida: www.ucr.uu.se/soreg - 1 - Sida Sammanfattning

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Influensarapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar influensaläget vecka 13 (27 mars 2 april).

Influensarapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar influensaläget vecka 13 (27 mars 2 april). Influensarapport för 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar influensaläget 13 (27 mars 2 april). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Influensarapport för vecka 45, 2016 Denna rapport publicerades den 17 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 45 (7-13 november).

Influensarapport för vecka 45, 2016 Denna rapport publicerades den 17 november 2016 och redovisar influensaläget vecka 45 (7-13 november). Influensarapport för 45, 2016 Denna rapport publicerades den 17 november 2016 och redovisar influensaläget 45 (7-13 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Lägesbeskrivning... 3 Läget i världen...

Läs mer

Influensarapport för vecka 4, 2015 Denna rapport publicerades den 29 januari 2015 och redovisar influensaläget vecka 4 (19-25/1).

Influensarapport för vecka 4, 2015 Denna rapport publicerades den 29 januari 2015 och redovisar influensaläget vecka 4 (19-25/1). rapport för 4, 2015 Denna rapport publicerades den 29 januari 2015 och redovisar influensaläget 4 (19-25/1). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Influensarapport för vecka 48, 2016 Denna rapport publicerades den 8 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 48 (28 november 4 december).

Influensarapport för vecka 48, 2016 Denna rapport publicerades den 8 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 48 (28 november 4 december). Influensarapport för 48, 2016 Denna rapport publicerades den 8 december 2016 och redovisar influensaläget 48 (28 november 4 december). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Influensarapport för vecka 5, 2017 Denna rapport publicerades den 9 februari 2017 och redovisar influensaläget vecka 5 (30 januari 5 februari).

Influensarapport för vecka 5, 2017 Denna rapport publicerades den 9 februari 2017 och redovisar influensaläget vecka 5 (30 januari 5 februari). Influensarapport för 5, 2017 Denna rapport publicerades den 9 februari 2017 och redovisar influensaläget 5 (30 januari 5 februari). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3). rapport för 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget 11 (9/3-15/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Influensarapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar influensaläget vecka (1 14 maj).

Influensarapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar influensaläget vecka (1 14 maj). Influensarapport för 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar influensaläget 18-19 (1 14 maj). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2015-2016 Denna rapport publicerades den 26 maj 2015 och sammanfattar RSVsäsongen 2015-2016. Sammanfattning Säsongen för respiratory syncytial virus (RSV) 2015-2016 kännetecknades av en sen

Läs mer

Influensarapport för vecka 12, 2016 Denna rapport publicerades den 31 mars 2016 och redovisar influensaläget vecka 12 (21 27 mars).

Influensarapport för vecka 12, 2016 Denna rapport publicerades den 31 mars 2016 och redovisar influensaläget vecka 12 (21 27 mars). Influensarapport för 12, 2016 Denna rapport publicerades den 31 mars 2016 och redovisar influensaläget 12 (21 27 mars). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Influensarapport för vecka 51, 2016 Denna rapport publicerades den 29 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 51 (19 25 december).

Influensarapport för vecka 51, 2016 Denna rapport publicerades den 29 december 2016 och redovisar influensaläget vecka 51 (19 25 december). Influensarapport för 51, 2016 Denna rapport publicerades den 29 december 2016 och redovisar influensaläget 51 (19 25 december). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Influensarapport för vecka 48, 2015 Denna rapport publicerades den 3 december 2015 och redovisar influensaläget vecka 48 (23 29 november).

Influensarapport för vecka 48, 2015 Denna rapport publicerades den 3 december 2015 och redovisar influensaläget vecka 48 (23 29 november). rapport för 48, 2015 Denna rapport publicerades den 3 december 2015 och redovisar influensaläget 48 (23 29 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Influensarapport för vecka 10, 2016 Denna rapport publicerades den 17 mars 2016 och redovisar influensaläget vecka 10 (7-13 mars).

Influensarapport för vecka 10, 2016 Denna rapport publicerades den 17 mars 2016 och redovisar influensaläget vecka 10 (7-13 mars). Influensarapport för 10, 2016 Denna rapport publicerades den 17 mars 2016 och redovisar influensaläget 10 (7-13 mars). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014

RMPG Kirurgi. Årsrapport 2014 RMPG Kirurgi Årsrapport 214 Väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, andel (%) 1 98 96 94 92 9 okt-13 mar-14 88 86 84 82 Östergötland Jönköping Kalmar RIKET Data från Öppna jämförelser Väntat

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Influensarapport för vecka 40, 2013

Influensarapport för vecka 40, 2013 Influensarapport för vecka 40, 2013 Denna rapport publicerades den 10 oktober 2013 och redovisar influensaläget vecka 40 (30/9 6/10) 2013. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Lägesbeskrivning... 3

Läs mer

Statistikbilder. för december 2016

Statistikbilder. för december 2016 Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K

Läs mer

Influensarapport för vecka 3, 2015 Denna rapport publicerades den 22 januari 2015 och redovisar influensaläget vecka 3 (12-18/1).

Influensarapport för vecka 3, 2015 Denna rapport publicerades den 22 januari 2015 och redovisar influensaläget vecka 3 (12-18/1). rapport för 3, 2015 Denna rapport publicerades den 22 januari 2015 och redovisar influensaläget 3 (12-18/1). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Influensarapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar influensaläget vecka 8 (20-26 februari).

Influensarapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar influensaläget vecka 8 (20-26 februari). Influensarapport för 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar influensaläget 8 (20-26 februari). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Kartlägga tillgången på och behovet av kvalificerad personal på mammografienheter i Sverige Mäta vilka konsekvenser en eventuell personalbrist får

Kartlägga tillgången på och behovet av kvalificerad personal på mammografienheter i Sverige Mäta vilka konsekvenser en eventuell personalbrist får 1 2 Kartlägga tillgången på och behovet av kvalificerad personal på mammografienheter i Sverige Mäta vilka konsekvenser en eventuell personalbrist får Undersöka hur en eventuell personalbrist skulle kunna

Läs mer

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer utförda under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer utförda under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi PROLAPSRAPPORT Sammanställning av prolapsoperationer utförda under år 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi Författare: Emil Karl Nüssler Registeransvarig prolapsregistret REGISTRET UNDERSTÄLLT

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2013

Influensarapport för vecka 49, 2013 Influensarapport för 49, 2013 Denna rapport publicerades den 12 december 2013 och redovisar influensaläget 49 (2/12 8/12) 2013. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Vad visar

Läs mer

NYSAM

NYSAM NYSAM 2004 2005-11-21 Vårdkonsumtion 2004 - Ortopedi Antal läkarbesök per 1000 inv Västra Götaland US Uppsala Västerbotten Kronoberg Örebro Gävleborg Dalarna Sörmland Halland Gotland Jämtland 0 20 40 60

Läs mer

Influensarapport för vecka 10, 2015 Denna rapport publicerades den 12 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 10 (2/3-8/3).

Influensarapport för vecka 10, 2015 Denna rapport publicerades den 12 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 10 (2/3-8/3). rapport för 10, 2015 Denna rapport publicerades den 12 mars 2015 och redovisar influensaläget 10 (2/3-8/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer