Huvudmannarapport 2015/2016

Transkript

1 Huvudmannarapport 2015/2016

2 Inledning IT-Gymnasierna har funnits i över 17 år. Intresset för våra utbildningar bland eleverna har varit stabil över åren och vi vet att de trivs och känner sig trygga på våra skolor. Arbetsmarknaden efterfrågar våra elevers kompetens. Idag utbildas det för få elever till ITrelaterade yrken, bara sett till behovet av programmerare så ökar detta från år till år världen över. I våra skolor lär man sig att använda IT oavsett vilket program man läser. IT-Gymnasiets samhällsuppdrag är att utbilda unga människor inom IT och vårt mål är att vara Sveriges bästa IT-relaterade skolor. Vårt uppdrag och vårt kommittment är att samtliga våra elever ska vara väl förberedda för framtida studier och arbeten. Att vara bäst innebär för oss att alla elever ska lyckas med sina studier. Alla elever ska få en gymnasieexamen och alla ska få hjälp att nå så långt som möjligt i sina studier. Ännu är vi inte i mål, men vi tar steg framåt. Vi är överens om att vi genom kollegialt lärande, klok resursfördelning, formativt arbetssätt och ett klokt ledarskap med tydligt fokus på det som sker i klassrummet ska ta oss mot målet. Vi behöver hela tiden systematiskt granska oss själva, mäta resultaten, analysera och diskutera dessa med elever och personal, samt gemensamt ta fram aktiviteter för att förbättra det som inte är tillräckligt bra. Den enda vägen för att blir bäst är kvalitetsvägen. Christine Kastner Johnson Utbildningsdirektör för IT-Gymnasiet 2

3 Innehållsförteckning i ii SIRIS värden Sammanfattning 1 Syfte s.7 2 Om IT-Gymnasiet s Program s Fördelning efter årskurs s Fakta om våra skolor s Verksamhetsidé s Vision s IT-Gymnasiets kompetenser s IT-Gymnasiets erbjudande s.10 3 Mål s Våra mål i förhållande till nationella mål s.11 4 Förutsättningar s Finansiella förutsättningar s Organisatoriska förutsättningar s Personella förutsättningar s.13 5 Kvalitet s AcadeMediamodellen s ITG har omfattande kvalitetssystem s Hur vi jobbar med kvalitet s Interna granskningar s Kvalitetsrapporten s Hur förändrar vi s.22 6 Huvudmannens åtgärder och strategier 15/16 s Huvudmannens åtgärder 2015/2016 s APL s Utfall av åtgärder 2015/2016 s Strategier s.28 3

4 7 Resultat och kommentarer s Funktionell kvalitet s Andel elever som når gymnasieexamen s Genomsnittligt meritvärde s Nationella prov s Huvudmannens kommentarer NP s Sammanfattning funktionell kvalitet s Ändamålsenlig kvalitet s NKI och upplevd kvalitet s.50 8 Huvudmannens åtgärder 2015/2016 s Målsättning 2015/16 (funk.kval, NKI, NMI) s Hinder för att nå målsättning 2015/2016 s Aktiviteter/åtgärder från huvudmannen 15/16 s Till sist s.60 4

5 i SIRIS Värde Då skolorna arbetar med sina kvalitetsrapporter och lokala arbetsplaner saknas officiella värden avseende funktionell kvalitet d.v.s. andel elever med gymnasieexamen samt genomsnittliga betygspoäng. AcadeMedia samlar in det underlag skolorna skickar till UHR och tar utifrån detta fram preliminära värden och det är dessa värden som denna huvudmannarapport baseras på. I december kommer de officiella resultaten och därför läggs dessa in först i huvudmannarapporterna. Skillnaderna är oftast små varför de preliminära resultaten får kvarstå samt att det skulle vara ett alltför omfattande och tidsödande arbete att göra om hela huvudmannarapporten. Analyser och slutsatser ändras inte p.g.a. dessa mindre förändringar avseende den funktionella kvaliteten. Då det gäller upplevd- samt ändamålsenlig kvalitet är dessa värden korrekta från första början. I tabellen nedan anges de officiella värdena samt differensen till de värden som anges i denna huvudmannarapports centrala del. Skola Gymnex Differens GBP (avgbet) Differens Genomströmning ITG 93,3% +0,2 13,7 0 76,9% Göteborg 100% 0 15,0 0 94,8% Helsingborg 93,9% -0,1 13,6 +0,1 76,7% Karlstad* Kristianstad 100% 0 13,0 0 90,9% Sundbyberg 93,7% +1,4 13,1 +0,2 61,2% Södertörn 68,7% +0,4 12,7 0 65,4% Uppsala 96,0% -0,9 13,8-0,2 69,6% Västerås 92,9% +0,2 13,4 0 85,7% Åkersberga 96,0% 0 14,8 0 72,2% Örebro 95,7% -2,1 13,2-0,1 66,6% Skövde 100% +4,5 13,0 0,4 76,0% *ITG Karlstad har för få elever under 10) som slutat för att officiell statistik ska redovisas i SIIRIS. Därför markeras detta med.. I tabellen ovan så anges differensen avseende gymnasieexamen i procentenhet medan differensen rörande genomsnittlig betygspoäng (GBP) är numerisk enhetsskillnad. Anledningar till differensen kan vara flera, dels kan de bero på att årets insamling krävde handpåläggning från skolornas sida varför risken för fel beroende på den mänskliga faktorn ökar, dels kan skillnaderna bero på att vissa elever gjort prövningar efter det att de tagit studenten och på så sätt har resultaten förbättrats. Generellt innebär dock en ökad andel elever som nått gymnasieexamen att mörkertalet ökat, d.v.s. en större andel av eleverna har inte fått avgångsbetyg då andel elever med gymnasieexamen baseras på populationen som fått avgångsbetyg. Med andra ord så kan en skola få ökade officiella värden om fler elever får streck i någon kurs. Sett till enhetsnivå är differenserna relativt små avseende gymnasieexamen. ITG Skövde har störst skillnad och denna skillnad måste noggrant förklaras. I värsta fall skulle denna 5

6 differens kunna bero på fel i studieplanerna för eleverna på ett program men sannolikt är så icke fallet då ökningen trots allt är relativt blygsam. Ser vi till differensen avseende GBP är denna mindre då populationen påverkas något mindre än om vi hade jämfört GBP baserat på examensbevis. Största förändring återfinner vi på ITG Skövde med en ökning på 0,4. Skövde har ökat sin andel elever med gymnasieexamen med 4,5 procentenheter och sannolikt har de elever som fallit bort haft låg GBP vilket innebär den relativt stora ökning av GBP baserat på avgångsbetyg vi nu ser. Generellt föreligger dock det motsatta sambandet d.v.s. ökad andel elever med gymnasieexamen = ökad GBP både avseende examensbevis och de som fått slutbetyg. Genomströmning är ett mått som inte berörs i denna huvudmannarapport. Rikets snitt är 74,2% medan AcadeMedias snitt är 74,8%. ITG som varumärke ligger lägre, 76,9 %. Anledningarna till detta kan vara flera, dels kan det bero på skolornas storlek d.v.s. upplever en elev att denne är på fel program är möjligheterna att byta program på en ITG-skola mindre då det oftast inte finns så många program att välja mellan. Att elever byter program behöver i sig inte vara fel men det är viktigt att skolorna ser över sina budskap och att det tydligt framgår vad programmen innebär. Om elever däremot byter program och skola av andra anledningar ex dålig undervisning, svagt stöd eller stökig miljö är det förstås alarmerande. Samtliga IT-Gymnasier håller dock avslutningsintervjuer med de elever som avbryter och AcadeMedia centralt genomför i skrivande stund ytterligare intervjuer och uppföljning med dessa elever och det finns inget i nuläget som tyder på att byten från ITG sker av missnöje. ii Sammanfattning av huvudmannarapporten ITG har nöjda medarbetare där 76 % ger betyget 7 eller högre avseende nöjdhet och 85 % av medarbetarna ger sin arbetsgivare/rektor betyget 7 eller högre. Den upplevda kvaliteten bland eleverna visar att eleverna trivs och att de upplever sin studiemiljö som god. Nöjdheten är generellt god och ligger klart över AcadeMedias snitt med det föreligger såklart skillnader mellan skolorna. Sett till den funktionella kvaliteten har andelen elever som nådde gymnasieexamen ökat med 6,4 procentenheter jfr med föregående år, och andelen elever som inte fick avgångsbetyg (2500 poäng) ligger betydligt lägre än AcadeMedias snitt. Kvaliteten är jämn och hög för alla skolor utom en. ITG har dock flera skolor; Göteborg, Kristianstad, Helsingborg och Uppsala som visar på stabila och höga resultat år efter år och glädjande så ökade 9 av 11 skolor sina funktionella kvalitetsresultat detta år så det är mer en förflyttning av hela varumärket än enskilda skolor. ITG har samtidigt förbättrat korrelationen mellan nationella prov och kursbetyg. Korrelationen är bättre än för AcadeMedia som helhet, men även bättre än riket i övrigt. Framgångsfaktorer till dessa kraftigt förbättrade resultat är arbete med EHT och en inkludering av dessa, tydliga direktiv och arbete med extra anpassningar och särskilt stöd, utveckling och täta uppföljningar av EWS som grund för både resursfördelning och underlag för kollegialt lärande, täta uppföljningar mellan verksamhetschef och rektorer, arbete med GRIDD i stabs- och ledningsgruppen vilket tydliggör behoven av stöd på respektive skola samt ett långsiktigt och envetet arbete med de fyra strategierna; resursfördelning, kollegialt lärande, pedagogiskt ledarskap och formativ bedömning. 6

7 1. Syfte Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Ovanstående uttrycks i skollagens 4 kap. Enligt 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Det här är huvudmannens huvudmannarapport för IT-Gymnasiet ht 2015 och vt Om IT-Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan grundades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala Itföretag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns drygt 2300 elever och 215 anställda inom IT Gymnasiet Sverige AB fördelade på följande orter: Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro, Skövde och Karlstad. 7

8 2.1 Program IT-Gymnasiet erbjuder följande program på sina skolor: Programbeteckning EE ES SA TE NA Program El- och energiprogrammet inriktning dator- och kommunikationsteknik Estetiska programmet inriktning estetik och media, musik Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning medier, information och kommunikation Teknikprogrammet inriktning informations- och medietek Naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap. Fördelning antal elever per program Antal elever TE EE ES SA IB NA IM TE är det klart dominerande programmet på IT-Gymnasiet med 1084 elever följt av EE med 694 elever, ES med 411 st, IM har 60 elever varav 33 går språkintroduktion, IB har 55 st, SA har 43 samt NA med 26 elever. 8

9 2.2 Fördelning efter årskurs IT-Gymnasiet hade i oktober elever på sina skolor. Antal elever ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 ÅK 4 Som diagrammet visar är det en relativt jämn fördelning mellan årskurs 1-3 där åk 1 har flest elever och fördelningen i siffror är 917 elever i åk 1, 749 elever i åk 2, 696 elever i åk 3 samt 24 elever i åk fakta om våra skolor Enhet Startår Elever Programerbjudanden HT 2016 ITG Sundbyberg EE, TE, ES ITG Göteborg EE, TE, ES ITG Södertörn EE, TE, ES, SA ITG Uppsala EE, TE, ES, NA, SA ITG Västerås EE, TE, ES ITG Örebro EE, TE, ES ITG Åkersberga EE, TE, ES ITG Helsingborg EE, TE, ES ITG Skövde EE, TE, IB ITG Kristianstad EE, TE ITG Karlstad EE, TE ITG Åkersberga kommer läggas ner varför inga nya elever tillkommer. 9

10 2.4 Verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 2.5 Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer IT-utbildningar på gymnasienivå. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 2.6 ITG-kompetenser Följande kompetenser ska våra elever efter avslutad utbildning besitta och våra medarbetare besitta och förmedla: Problemlösning Eleverna ska på ett effektivt sätt kunna lösa problem självständigt och tillsammans med andra. Kreativitet Eleverna ska självständigt och i samarbete med andra kunna ge förslag på idéer och hur man kan genomföra dessa. Ansvarstagande Eleverna ska på ett självständigt sätt kunna ta ansvar för sina studier, sin hälsa, sina beslut och sina handlingar. Social kompetens och kommunikativ förmåga Eleverna ska kunna samspela och kommunicera med andra personer enligt de demokratiska principer och värden vårt samhälle bygger på. Bred IT-kompetens Eleverna ska ha en hög digital kompetens och en för utbildningen relevant kunskap om informationsteknologins användnings- och utvecklingsområden. 2.7 IT-Gymnasiets erbjudanden IT-Gymnasiets erbjudanden är verksamhetens kärnvärden, det som gör våra utbildningar unika och som beskriver på vilket sätt vi ska uppnå de mål vi har satt för dem. IT-profilerade gymnasieutbildningar IT-Gymnasiet erbjuder nationella program med en tydlig IT-profilering där informations- och kommunikationsteknik är det självklara verktyget i utbildningen. Modern pedagogik 10

11 IT-Gymnasiet ska vara en föregångare inom modern pedagogik med utgångspunkt i informations- och kommunikationsteknik. För att våra elever ska nå sin fulla potential ska vi ständigt granska, utvärdera och utveckla vår pedagogik och våra verktyg. Skolkultur På våra skolor erbjuder vi en trygg studiemiljö genom närvarande personal och öppna lokaler. Elever och personal arbetar gemensamt för att skapa en välkomnande och tillåtande skolmiljö som präglas av öppenhet, tydlighet och lyhördhet. Näringslivs- och högskoleförankrat För att säkerhetsställa att utbildningen motsvarar samhällets förväntningar och behov så samverkar IT-Gymnasiet med högskola, andra eftergymnasiala utbildningar och näringsliv. God teknisk och laborativ miljö För att eleverna ska nå målen i sin utbildning är våra skolor utrustade med mobila och laborativa miljöer med god teknisk standard. 3. Mål Huvudmål Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar Delmål Kvalitet och effektivitet Delmål 1: Samtliga IT-Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen. Delmål 2: IT-Gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (samt ha god överensstämmelse mellan resultat på nationella prov och satta betyg). Delmål 3: Andel studerande eller yrkesverksamma 3 år efter avslutat utbildning på IT- Gymnasiet ska ligga över 95 % Delmål 4: Samtliga utbildningar ska ha ett bibehållet eller positivt förädlingsvärde (och ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt att de når sin fulla potential) Attraktivitet Delmål 5: NKI ska ligga 5 enheter över AcadeMedias snitt Delmål 6: NMI ska ligga 5 enheter över AcadeMedias snitt Delmål 7: Fyllnadsgrad 100% och kö 11

12 3.1 Våra mål i förhållande till de nationella målen Ett av syftena med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Med de nationella målen för utbildning menas de mål som anges i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplanerna och andra författningar som styr verksamheten. Ytterst handlar det om att alla barn och elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund. IT-Gymnasiets mål 1-5 tar alla hänsyn och sikte direkt på de nationella målen. Delmål 6 faller egentligen utanför men är förstås viktigt för oss då lärarna och andra anställda är vår viktigaste resurs och de som skall förverkliga målen tillsammans med eleverna. Delmål 6 berörs mera övergripande i denna huvudmannarapport. Delmål 7 är ett ekonomiskt mål som förstås också har beröring med kvalitet då en finansiell stabil grund är en förutsättning för att kunna fullgöra kunskapsuppdraget. Delmål 7 kommer dock inte beröras i denna huvudmannarapport annat än under avsnittet Förutsättningar. 4. Förutsättningar 4.1 Finansiella förutsättningar För att kunna vara framgångsrik som huvudman avseende kvalitet och kvalitetsutveckling krävs en stabil och långsiktig strategi. Det kräver också en stabil och långsiktig finansiell planering samt effektivt utnyttjande av ekonomiska resurser. IT-Gymnasiet har stark ekonomi och finansieras uteslutande av den elevpeng varje elev bidrar med. Jämna elevintag gör att de finansiella förutsättningarna är utmärkta. En av de framgångsrika strategier IT-Gymnasiet använder sig av är resursfördelning. Resursfördelningen sker dels på enhetsnivå, dels på huvudmannanivå där svagare presterande enheter tilldelas ökade resurser. Materiellt är skolorna väl rustade och varje år avsätts betydande summor till investeringar och läromedel och samtliga skolor har idag tillgång till skolbibliotek. 4.2 Organisatoriska förutsättningar Under det gångna året har det skett ett par rektorsbyten. Avseende anställda lärare har det skett få förändringar sett till IT-Gymnasiet som helhet och generellt och historiskt har det varit låg rörlighet vilket är positivt då det underlättar byggandet av redan påbörjade kvalitativa insatser. På huvudmannanivå består organisationen av en utbildningsdirektör samt en verksamhetschef. Till sin hjälp har de en stab bestående av en businesscontroller, en kvalitetscontroller, en pedagogisk utvecklingsstrateg, en HR-ansvarig, en marknadsansvarig och en marknadskommunikatör, en medicinsk verksamhetschef samt en IT-ansvarig. Utbildningsdirektören är chef över staben och staben delas med NTI-gymnasiet. Stabens primära uppgift är att få ytterligare kraft i det systematiska kvalitetsarbetet, stötta skolorna samt nå ökad måluppfyllelse. 12

13 4.3 Personella förutsättningar - En arbetsplats vi är stolta över IT -Gymnasiet har en stark företagskultur vi står för kvalitet och professionalitet i det vi gör. Att arbeta systematisk enligt AcadeMedias modell för kvalitetsarbete och följa våra strategier för kollegialt lärande och formativbedömning är viktiga framgångsfaktorer för att kunna bli ledande inom vår bransch och för att kunna rekrytera och behålla enastående medarbetare. Personal och organisation Antal motsvarande heltidsanställningar i juni 2015 uppgick till totalt 179 FTE (full time equivalent) i juni 2016 var siffran 191 FTE det kan bedömas inom en felmarginal men vi vet att vissa enheter valt att t ex ta in inhyrdpersonal istället för att anställa när det gäller tjänster med relativt små sysselsättningsgrad samt att vissa enheter gjort justerat av bemanningen sedan förra året. ITG har 11 skolor över hela landet var av tre i Stockholmsområdet. Storleken på våra 11 enheter skiljer sig mycket vad gäller personalstyrkan den minsta enheten har en bemanning på 7 FTE och den största på 33 FTE. jun-15 Juni -16 Motsvarande heltidsanställda, FTE* varav lärare 80% 78% Andel legitimerade lärare av samtliga lärare *** andel lärare med lärarlegitimation Ca 71 % Ca 70% Antal lärare som har ansökt men ej erhållit sin Ca 4% Ca 11 % lärarlegitimation från skolverket Ämnesbehöriga fördelade/ undervisningstillfälle Ca 71 % Ca 50% * FTE, Full Time Equivalent, Källa Rapport HR nyckeltal från AcadeMedia ** Pedagoger 2015 Källa: Huvudmannarapport, Pedagoger 2016 Källa: HR nyckeltal från AcadeMedia *** Källa: KOLL I likhet med övriga branschen påverkas vi av lärarbristen över hela landet. Det ger utmaningar inom rekrytering och personalomsättning inom yrkeskåren. Vi ser dock en minskning i personalomsättning underläsåret. En del av personalomsättningen kan förklaras 13

14 med de justeringar man har gjort på enheter för att öka andelen lärare med lärarlegitimation samt behörighetskrav. Personalomsättning 2014/ / ,6 22,6 Den totala sjukfrånvaron för verksamhetsåret 2014/2015 var 2,4 %. Verksamhetsåret 2015/2016 är siffran 3,3%. Det innebär en ökning som vi under kommande år bör analysera vidare. Ledarförsörjning Inom IT-Gymnasiet finns många års samlad erfarenhet av skolutveckling. Både den pedagogiska och den affärsmässiga sidan av våra chefers och blivande chefers arbete utvecklas kontinuerligt bland annat via AcadeMedias Academy interna ledarutvecklingsprogram och kurser. Under föregående år har två av våra medarbetare deltagit i Academys talangprogram som sträckte sig från nov 2015 till maj Personalomsättningen bland IT Gymnasiets rektorer ligger på samma nivå som i landet i övrigt. Under läsåret 2015/16 har fyra av våra rektorer gått vidare till nya uppdrag. En arbetsplats att trivas på På IT Gymnasiet ska medarbetarna kunna vara stolta över sitt arbete och sitt företag, ha förtroende för sin chef samt känna glädje och gemenskap med sina arbetskamrater. Genom medarbetarundersökningen, NMI, tar vi regelbundet pulsen på stämningarna inom koncernen. På frågan om hur nöjd man är på sin arbetsplats ger 76 procent av medarbetarna betyget 7 eller högre på en skala 1 till 10 vilket är samma resultat som under föregående verksamhetsår. På frågan om förtroende för sin chef ger 85 procent av medarbetarna sin arbetsgivare betyget 7 eller högre vilket är ett högre resultat är föregående år. Vi har valt att utifrån vår NMI undersökning arbeta med områdena organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter och engagemang eftersom vi tror att dessa områden är särskilt viktiga för att skapa ett klimat där kollegialt lärande och formativbedömning är en självklarhet i vår undervisning. Utifrån dessa områden har skolorna fritt valt vilka frågor de ska arbeta med under innevarande verksamhetsår. För att tydliggöra IT-Gymnasiet inställning i frågor som berör medarbetarna finns riktlinjer för bland annat lönesättning, jämställdhet och arbetsmiljö. Strategisk Kompetensförsörjning För att fortsätta vara konkurrenskraftiga och samtidigt bidra till en social hållbarhet genom att alla våra elever når sina mål, behöver vi tillgodose hela vår organisation med rätt kompetens hela vägen från organisationsnivå till individnivå. Rätt kompetens handlar för oss först och främst om att alla våra medarbetare kan och arbetar enligt de lagar, regler och krav 14

15 som gäller för oss som arbetar inom skolan samt att vi följer de strategier som vi tror leder till måluppfyllelse, att alla våra elever når sina mål. Kollegialt lärande och formativ bedömning är viktiga framgångsfaktorer för att kunna bli ledande inom vår bransch och för att kunna rekrytera och behålla enastående medarbetare. Kompetensförsörjning till våra verksamheter sker genom rekrytering eller intern kompetensutveckling.. Huvuddelen av våra rekryteringar genomför vi själva, i undantagsfall tar vi hjälp av extern part. Vid vissa tillfällen hyr vi även in resurser. Vi uppmuntrar intern rörlighet och ser positivt på att medarbetare utvecklas inom andra roller inom IT GYMNASIET och Academedia. Personalomsättningen ser vi troligen kommer påverka antalet rekryteringar under nästa år. Vi jobbar med intern utveckling och har ett antal förstelärartjänster för lärare inom vår verksamhet. Bemanningen för samtliga enheter är för närvarande tillfredställande men vi har på vissa enheter en lägre andel behöriga lärare än vi önskar. Rekrytering, Kandidater med rätt profil De områden vi har identifierat som särskilt svåra att rekrytera inom är: Teknik El och energi med branschvana och praktisk kompetens Särskilt svårt är det att hitta NO och mattelärare, handelslärare, media och nätverkslärare, programmeringslärare och specialpedagoger. Kompetensutveckling aktiviteter För att stärka kompetensen och den pedagogiska utvecklingen på våra skolor arbetar vi med kollegialt lärande. För det har vi avsatt två timmar i veckan så kallad lärteamstid. Genom att genomföra interninspektioner kan vi hitta kompetensgap som finns på de krav som skolverket ställer på oss. Årliguppföljning av arbetsmiljöarbetet för att säkerhetsställa att vi arbetar enligt arbetsmiljöverkets direktiv. På individnivå ska varje medarbetare ha en individuell utvecklingsplan som ska hänga ihop med skolans behov. 5. Kvalitet Enligt skollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas både på huvudmannanivå och på varje förskoleoch skolenhet. Kravet på att följa upp och utvärdera utbildningens kvalitet är inte nytt. Sedan början av 1990-talet har ansvarsfördelningen inneburit att staten anger mål, krav och riktlinjer för utbildningen. Huvudmannen ansvarar för att organisera utbildningen samt för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Förskolechefer, rektorer och personal ansvarar för att tillämpa skollag, läroplaner, 15

16 ämnesplaner och kursplaner samt övriga bestämmelser. Huvudmannen är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechefen respektive rektorn är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete samt för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna. Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn och elev att utvecklas så långt det är möjligt i förhållande till de nationella målen. 5.1 AcadeMediamodellen IT-Gymnasiet ingår i AcadeMedia som är norra Europas största privata utbildningsaktör. AcadeMedia har cirka elever och deras föräldrar har valt AcadeMedias förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Ytterligare vuxna går på någon av AcadeMedias vuxenutbildningar. AcadeMedia finns i Norge samt över hela Sverige, från Boden i norr till Malmö i söder och arbetar alltså inom hela utbildningskedjan, från förskola hela vägen till vuxenutbildning. AcadeMedia har drygt 500 enheter och skolor, samt ungefär medarbetare (september 2015). Inom koncernen finns dryga tjugotalet huvudmän som alla har enats om samma utgångspunkter för det gemensamma kvalitets- och utvecklingsarbetet, det som kallas AcadeMediamodellen. Modellen syftar till att säkerställa att alla gör det de skall, att alla gör det bra och att alla hela tiden blir bättre på att förverkliga det uppdrag vi har. Några av AcadeMediamodellens viktigaste uppgifter är att: ü Skapa samsyn och gemensamt målfokus ü Säkerställa enhetlig kvalitetsuppföljning och transparens ü Driva systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete ü Ge trygghet och stort friutrymme till verksamheterna 16

17 AcadeMediamodellen utifrån ett kvalitetshjul 17

18 Då koncernen är stor och för att på bästa sätt kunna ta del av olika verksamheters erfarenheter så bedrivs idag ett aktivt arbete på tre nivåer Inom AcadeMedia är vi alla helt överens om att det allra viktigaste uppdraget är att få våra barn, elever och vuxendeltagare att utveckla de kunskaper, förmågor och värden som utbildningarna skall förmedla och därigenom öka deras chanser till ett fullgott liv. Därmed så är också lärandet huvudprocessen. Inom Academedia har vi enats om en gemensam kvalitetsdefinition som innehåller gemensamma kvalitetsaspekter som alla verksamheter jobbar efter: Att nå så hög måluppfyllelse som möjligt utifrån de nationella målen för utbildningen (=funktionell kvalitet), att göra det på ett sätt som vinner våra kunders/elevers förtroende (=upplevd kvalitet) och att göra våra barn/elever väl rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller yrkeslivet och samhällslivet (=ändamålsenlig kvalitet) Lite mera utförligt innebär detta på IT-Gymnasierna Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittlig betygspoäng, andel som når gymnasieexamen samt tittar på utvecklingsvärde vilket innebär att vi jämför elevens betyg från grundskolan med elevens 18

19 slutbetyg i gymnasiet för att se om vi lyckats förbättra elevens utfall. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter att de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på NTI och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans och näringslivets krav? 5.2 IT-Gymnasiet satsar på kvalitet och har därför ett omfattande kvalitetssystem Vi eftersträvar hög kvalitet inom alla våra utbildningar och för att säkerställa hög måluppfyllelse och fortsatt skolutveckling har IT-Gymnasiet bl.a. en stab där det finns en kvalitetscontroller med specifikt med ansvar för IT-Gymnasiet och NTI-gymnasiet. I kvalitetscontrollerns uppgifter ingår bl.a. att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete skall tas tillvara se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå Se till att rektorerna och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen Övergripande ansvar för hela verksamheten har utbildningsdirektören och det operativa ansvaret åvilar verksamhetschefen. Rektorerna har förstås också ett stort ansvar att tillsammans med sina anställda, elever och andra intressenter öka måluppfyllelsen. Verksamheter behöver ständigt utvecklas och det är viktigt att det sker i samråd med elever, föräldrar och personal. Systematiskt kvalitetsarbete är omfattande och handlar om uppföljning och analys, om delaktighet och om förändring av människors förståelse och agerande. Det handlar om att sätta in adekvata åtgärder för att nå önskad effekt och det handlar om att ha sin utgångspunkt i forskningen om lärande och skolutveckling. 19

20 5.3 Hur vi jobbar med kvalitet på IT-Gymnasiet Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete Genomföra Dokumentation Följa upp Planera Dokumentation Analysera bedöma utvecklingsbehov Uppföljning & analys IT-Gymnasiet arbetar systematiskt med uppföljning av elevers kunskapsresultat men för att möjliggöra förändringar på organisationsnivå arbetar IT-Gymnasierna också systematiskt med att analysera och utvärdera resultaten. Eleverna fyller i lokala kursutvärderingar i vilka rektor och lärare mäter hur eleverna uppfattar att undervisningen bedrivs, hur väl eleverna känner till mål och syfte samt i vilken utsträckning de kan påverka undervisningens innehåll och examinationsformer m.m. Vidare arbetar IT- Gymnasiet med Markör Marknad & Kommunikation AB och dessa genomför varje år en undersökning om hur våra elever uppfattar sin skola avseende undervisning, arbetsmiljö, anställda, trygghet och attraktivitet. Eleverna kan också påverka via klassråd, elevråd samt via utvecklingssamtal. Lärarnas uppföljning sker genom olika individuella verksamhetsuppföljningar och kvalitetsrapporter men också genom årliga pedagogiska samtal samt övriga medarbetarsamtal med rektor och kvalitetsrapporter. Skolorna arbetar även med kursutvärderingar. Markör Marknad & Kommunikation AB gör undersökningar om hur våra anställda uppfattar sin arbetssituation. Rektor sammanställer resultaten av de olika undersökningarna och uppföljningarna vilka mynnar ut i samtal där arbetslagen arbetar med utfall utifrån kunskapsresultat, nöjd kundindex 20

21 och andra för verksamheten viktiga kvalitativa aspekter. Rektor sammanställer därefter en kvalitetsrapport. Rektor ansvarar också för att EWS (Early Warning System) sköts. EWS är ett digitaliserat system där varje undervisande lärare fyller i en summativ betygsprognos för varje enskild elev. Vid risk för att eleven inte når målen rödmarkeras aktuell kurs för eleven. Rektor skall se till att eleverna får extra anpassningar och beslutar därefter, förutsatt att de extra anpassningarna inte gett avsedd effekt, om pedagogisk utredning och åtgärdsprogram. EWS-systemet ger också en bild om det finns särskilda lärare eller särskilda kurser som har bekymmer med måluppfyllelsen och rektor kan då aktivt bestämma om lämpliga stödåtgärder. Det är ett exempel på en av våra valda strategier med effektivt resursfördelande för ökad måluppfyllelse. EWS används också som stöd för det kollegiala lärandet i skolornas olika lärteam. EWS fylls i på de flesta enheterna varje månad men huvudmannen har ställt krav på tre avstämningar per läsår. I samband med de tre EWS-avstämningarna med huvudmannen så gör rektor och anställda kontinuerliga analyser av resultat och identifierar behov för ökad måluppfyllelse samt genomför åtgärder baserat på dessa analyser. Arbetet med de olika verksamhetsuppföljningarna och de övriga undersökningarna och utvärderingarna leder till ett gediget underlag för bedömning av behovet av utvecklingsinsatser för skolan på både individ-, grupp- och enhetsnivå. Till rektors stöd har IT-Gymnasiet tagit fram en enkel och systematisk uppföljningsmall som fylls i av personal vid några tillfällen per år och som hjälper rektor att under pågående läsår snabbt omfördela resurser när det gäller enstaka elever, grupper eller kurser. Huvudmannen följer upp skolornas arbete via månadsrapport från rektor i vilket rektor beskriver arbetet med strategierna och målen i de lokala arbetsplanen. Vidare skickas resultaten från respektive enhets EWS in tre gånger per år. Huvudmannen gör utifrån dessa en bedömning om särskilda resurser måste tillsättas samt har tät uppföljning på de enheter med sämre resultat. Om en skola har mera omfattande utmaningar så hjälper också olika stabsfunktioner till ex genom att besöka skolan. 5.4 Interna granskningar IT-Gymnasiet genomför interna granskningar på alla sina skolor. De interna granskningarna utgår från Skolinspektionens tillsynsmodell och gör att huvudmannen har koll på huruvida skolorna lever upp till de grundläggande krav som ställs i skollagen och andra författningar, samt om skolornas processer fungerar väl och leder till ökad måluppfyllelse. Om det upptäcks brister i exempelvis undervisningen, skolans elevhälsoarbete eller i den pedagogiska ledningen och kvalitetsarbetet på en enhet så utarbetas särskilda handlingsplaner. Identifierade brister skall vara åtgärdade inom tre månader. IT-Gymnasiets interna granskningar utförs av kvalitetscontrollern tillsammans med verksamhetschefen. De interna granskningarna ger 21

22 huvudmannen en god bild av både den enskilda skolans men också varumärkets utvecklingsområden och ger på så sätt beslutsunderlag för olika utbildningsinsatser på både lokal och övergripande nivå. 5.5 Kvalitetsrapporten Senast 1 oktober skall varje enskild skola ha inkommit med sin kvalitetsrapport. Rapporten innehåller historik om skolan, fakta om antal anställda och elever, vilka program som bedrivs, mål, vision och verksamhetsidé bland mycket annat. I rapporten skall rektor i samråd med elever och personal sammanställa sitt utfall utifrån formella studieresultat t ex. genomsnittlig betygspoäng och andel elever som nått gymnasieexamen. Dessutom skall rektor redogöra för korrelationen mellan resultat på nationella prov och slutbetyg. Rektor skall vidare sammanställa utfallet utifrån upplevda kvalitetsmått (NKI dvs Nöjd Kund Index)och NMI dvs Nöjd Medarbetar Index). Därefter skall utfall och genomförda aktiviteter analyseras bl.a. utifrån de individuella verksamhetsuppföljningarna och elevernas utvärderingar. Vidare skall det göras en hinderanalys för ökad måluppfyllelse och som skall fungera som stöd för kommande aktiviteter. Slutligen skriver rektor tillsammans med personal och elever sin lokala arbetsplan för det kommande läsåret innehållande aktiviteter för att öka måluppfyllelsen. 5.6 Hur förändrar vi? Då vi har reflekterat, utvärderat och analyserat samt skapat nya aktiviteter gäller det att se till att det överenskomna verkligen sker. Genom att ha stor transparens i kvalitetsarbetet och låta alla komma till tals och vara delaktiga underlättas implementeringen. Huvudmannen och rektor måste skapa möjligheter till förändring av befintlig förståelse och nya kunskapsinsikter. Detta sker genom olika utbildningsinsatser på olika nivåer, läsecirklar och genom att skapa tid och arenor för erfarenhetsutbyte både inom den egna skolan och mellan skolor men även mellan andra huvudmän. Verksamhetschefen följer månatligen upp resultat och aktiviteter via månadsrapport och månadssamtal. Av våra pedagogiska ledare önskar vi att de skall auskultera hos sina anställda och hos varandra. Inom ramen för det kollegiala lärandet auskulterar de flesta av våra lärare hos varandra och flera skolor använder videofilmning för att vidareutveckla sina lärare. Rektorerna måste synliggöra den kontinuerliga kunskapsutvecklingen och ha uppföljningssystem så att de tidigt kan omfördela/tillsätta resurser i de klasser eller till den elev eller lärare som behöver detta. Systematiskt kvalitetsarbete fordrar kontinuitet, tålamod och långsiktighet varför vi har tidsatt viktiga händelser men också slagit fast särskilt viktiga aktiviteter enligt följande: Augusti: Samtal med samtliga anställda på skolan. Genomgång av individuella verksamhetsuppföljningar, arbete med skolans kvalitetsrapport och lokala arbetsplan. 22

23 Färdigställande av kvalitetsrapporten September: Samtal med elever om innehåll i kurser, examinationsformer och upplägg. Pedagogiska samtal vilket innebär enskilda samtal mellan undervisande lärare och rektor där läraren beskriver kursupplägg, hur de arbetar med nyckelkompetenser och värdegrundsfrågor m.m. Elevråd Huvudmannarapporten skrivs. Oktober-november: Klasskonferenser, utvecklingssamtal samt auskultationer rektorlärare men även lärare-lärare. Elevråd. EWS December: Kursutvärdering. Medarbetarsamtal (bl.a. uppföljning av de pedagogiska samtalen). Elevråd Januari-februari: Medarbetarsamtal. Elevråd. Klasskonferens. Auskultation. EWS Mars: Undersökning av Markör marknad & kommunikation. Elevråd. Klasskonferens. Auskultation April-juni: EWS. kursutvärdering. Elevråd, arbete med resultat utifrån medarbetaroch elevundersökningar. Individuella verksamhetsuppföljningar. Börja arbeta med årets kvalitetsrapport Ovanstående lista är på intet sätt fullständig utan det finns ytterligare en mängd aktiviteter som sker kontinuerligt utifrån den enskilda skolans valda strategier och aktiviteter. Betygs- och bedömningskonferenser, identifiering av elever i behov av särskilt stöd och ett välfungerande EHT-arbete måste också till men bör betraktas som hygienfaktorer och ligger därför normalt utanför kvalitetshjulet. 6. Huvudmannens åtgärder och strategier 2015/ Huvudmannens åtgärder 2015/2016 Utifrån föregående års sammanfattning och slutsatser tillsammans med skolornas kvalitetsrapporter och interninspektionernas konstateranden ledde detta fram till följande fem fokusområden 2015/2016 för ökad måluppfyllelse EHT många av skolorna har inte haft tillräcklig bemanning avseende samtliga kompetenser inom elevhälsan vilket åtgärdats för läsåret 2015/2016. Vidare så behöver EHT bli mera inkluderat i undervisningen samt vara delaktiga i analysarbete och EWS Extra anpassningar och särskilt stöd Trots ökade siffror avseende andel elever som når gymnasieexamen och ett relativt lågt mörkertal (elever som ej nått avgångsbetyg) är det fortfarande en bit kvar till 100 % och arbetet och rutiner kring extra anpassningar och stöd behöver stärkas Mentorskap ett aktivt mentorskap med coachande förhållningssätt men som också innebär viss kontroll och god information är viktigt för ökade resultat. Skillnader mellan olika mentorer på en skola behöver minskas så att alla elever får så god stöttning som möjligt av sin mentor. 23

24 Frånvaro- ett tydligt identifierat problem på skolorna är hög frånvaro för vissa elever och dessa elever har generellt markant lägre måluppfyllelse. Att vara närvarande i skolan och ta del av den undervisning som ges är avgörande för framgång varför IT- Gymnasiet intensifierar åtgärder för att minska frånvaron under kommande läsår. Pedagogiskt ledarskap rektorns roll och betydelse för skol- och undervisningens utveckling. Förutom dessa fem fokusområden samt de tidigare lagda strategierna kollegialt lärande, resursfördelning samt formativ bedömning är kanske den viktigaste slutsatsen att bibehålla och utveckla: ü Identifiering av enheter i behov av extra hjälp som denna huvudmannarapport visat har skolorna olika utmaningar inom olika områden. Detta innebär att lösningar där one size fits all sällan blir särskilt verksamma eller kanske inte alls svarar mot en specifik skolas behov. Identifieringen blir således viktig för att adekvata åtgärder och stöd skall kunna sättas in av skolan själv eller av huvudmannen. Identifiering sker via månadsrapporten med tillhörande månatliga avstämningssamtal mellan rektor och verksamhetschefen. Månadsrapporterna delas även med staben och rektor flaggar i månadsrapporten direkt till staben vid behov av hjälp. Stabs- och ledningsgruppen har månatliga avstämningar av samtliga skolor ur många olika perspektiv via det som kallas gridden. Varje skola bedöms utifrån ekonomi, kvalitet, pedagogik, HR, IT, EHT samt övrigt vilket ger huvudmannen kontinuerlig överblick och goda möjligheter att resursfördela. Under året har huvudmannen även fokuserat på att stärka det pedagogiska utvecklingsarbetet genom att säkerställa rutiner och organisation för uppföljning och utvärdering av elevernas resultat. Detta har bland annat gjorts genom att stärka förstelärarna i sitt uppdrag, genom kvalitetssäkring och kollegialt lärande med APL-arbetet. EWS-modellen har omarbetats och utvecklats samt att APL-arbetet har intensifierats med hjälp av en särskild anställd APL-ansvarig på huvudmannanivå (se mer under APL) APL Samverkan skola arbetsliv är avgörande för kvalitén på våra yrkesutbildningar där APL är en viktig arena som möjliggör detta. Som huvudman satsar vi på att lyfta och utveckla våra yrkesutbildningar, APL-samordnare, yrkeslärare, rektorer och annan berörd personal som arbetar med APL. Som ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete genomför vi en rad olika insatser: APL konferenser Kontinuerligt genomför vi APL-konferenser varje termin där vi nu kan se en tydlig utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. APL-konferenserna har under flera års tid utvecklats till att bli ett forum för kollegialt lärande, fortbildning och utveckling av APL-verksamheterna lokalt på våra skolor till centraliserade funktioner för alla NTI och ITG skolor. Varje APLkonferens genomsyras av ett utvecklingsområde som blir det övergripande temat för hela 24

25 konferensen. Konferenserna ger utrymme för diskussioner, kollegialt lärande och utbyte av erfarenheter och goda exempel. APL-konferensen hösten Kvalité APL-konferensen hösten 2015 hade huvudfokus på kvalité. Kvalité är en nyckelfaktor för att utveckla våra skolors APL-verksamheter. Under konferensen berördes många olika områden några av dessa var; systematiskt kvalitetsarbete, granskningar och vanliga brister i APL, kartläggning och kvalitetssäkring av en APL-plats, programråd, handledarutbildning, arbetsmiljö på APL-platser, förberedande arbete med elever, extra anpassning och särskilt stöd under APL. Det förberedande arbetet med våra elever är mycket vitalt för att eleverna ska få goda förutsättningar till sitt arbetsplatsförlagda lärande. Under APL-konferensen delades alla skolor in i olika regioner. Strategin bakom det är att förenkla för skolorna att kunna samarbete med lokala APL frågor, APL-platser och programråd. Under hösten 2015 har tidigare framtaget material och dokumentationsstöd för samtliga NTI och ITG skolor setts över, förbättrats och utvecklats. Arbetet presenterades under konferensen. Dokumentation gällande flera områden som bedömning, trepartssamtal, elevdokumentation, APL-ansvariges dokumentation och APL-ansvarigas plattform berördes. APL-konferensen gästades med Christina Grönvik som är sakkunnig inom APL på skolverket. Hon skapade många diskussioner och deltagarna fick svar på sina frågor, redde ut begrepp och fick förklaringar till olika dilemman. APL-konferensen avslutades med att deltagarna fick lyfta vilka mål och mätetal de skulle vilja ha för att mäta kvalité inom APL. Vinterkonferensen för rektorer Inför rektorernas vinterkonferens skapades den första enkäten utifrån de mätetal som togs fram under höstens APL-konferens. Denna enkät synliggjorde varje skolenhets övergripande APL-verksamhet. Rektorerna blev indelade i samma regiongrupper som deltagarna under APL-konferensen för att förenkla samarbetet med lokala APL frågor, APL-platser och programråd. Slutligen lyftes även utmaningar och möjligheter kring tjänstplaneringsfrågor och organisation av APL-verksamheten. APL-konferensen våren Bedömning och betyg APL-konferensens fokus var bedömning och betyg på APL, strukturen genomgående gick ifrån övergripande APL-verksamhet till detaljfrågor. Inför denna konferens tog huvudmannen fram stöddokument för att styra, leda och organisera APL-verksamheterna på de olika skolenheterna. Ledning och planering Årshjul Organisation Processkartan Ansvar Rutiner Under APL-konferensen lyftes den tysta eller delvis tysta kunskapen inom yrkesämnen samt lyfte paralleller till skolverkets krav även kopplat till APL-perioder med omdömessamtal och trepartssamtal. Vidare presenterades ett urval ifrån skolverkets stöd för bedömning och betygsättning inom Yrkesämnen och APL samt bedömning av praktisk kunskap på APL. Till detta delades det ut litteratur: Allmänna råd för bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Bedömning i yrkesämnen - dilemman och möjligheter. Gästföreläsare Mariann Simonsson har undervisat i många år på Linnéuniversitetet. Hon har främst undervisat på yrkeslärarprogrammet men även vid APL-utvecklarutbildningen. Hon 25

26 har också tillsammans med Linnéuniversitetet varit med och tagit fram APLutvecklarutbildningen som genomförs på flera olika lärosäten idag. Hon presenterade en modell kring hur eleven lär sig ett yrke och de dilemman och möjligheter som kan uppstå. Hon kopplade även detta till de bedömningssituationer som sker vid trepartssamtal. (Se illustration) Andra punkter som lyftes under vårens APL-konferens var; dokumentationsstöd för bedömning, Skolverkets rapport 437, insatser för att förbereda eleverna inför APL, goda exempel för att förvalta APL-platser, samarbete inom regiongrupperna med APLplatser och regionala programråd och möjligheter att ingå i AcadeMedias Yrkeshögskolors ledningsgrupp. Enkäten med mål och mätetal utvecklades ytterligare efter att deltagarna fått vara med och påverka under APLkonferensen och ge feedback. Avslutningsvis bildades två intressegrupper under denna konferens och det blev en uppstart av arbetet med en gemensam plattform och APL-utomlands. Intressegrupper/arbetsgrupper Utifrån intresse och engagemang har flera personer engagerat sig i olika utvecklingsfrågor. Vi har i detta läge påbörjat utvecklingsarbetet med två intressegrupper/arbetsgrupper. För att våra medarbetare ska kunna vara med och påverka utvecklingsarbetet inom våra yrkesutbildningar och APL. APL-utomlands Flera skolor inom ITG och NTI har goda internationaliseringssamarbeten idag men att centralt underlätta detta arbete är ett stöd för många skolor. Vår nationella APL-utvecklare för NTI och ITG har deltagit vid ett frukostmöte på GR tillsammans med Universitets- och högskolerådet och svenskt näringsliv. Därefter deltog hon även vid en konferens i Kungsbacka som föredömligt har byggt upp ett konsortium för att dela APL-platser utomlands med stöd ifrån Erasmus+. Huvudmannen har nu inlett ett gediget planeringsarbete inför att skapa ett konsortium och ansöka om Erasmus+ för NTI och ITG. En del i det arbetet är nätverkande med företag i andra länder som också är uppstartat. Gemensam plattform För att möjliggöra och underlätta samarbetet med APL-platser inom våra regionala grupper och för framtida nationella samarbeten, är en gemensam digital plattform en förutsättning. Schoolsofts nya planeringsverktyg är i linje med det digitala stöd som behövs för att kunna dokumentera och följa elevens lärande under APL. Kompletterande digitalt stöd med ett 26

27 CRM system är det system som behövs för att APL-samordnare ska kunna dokumentera sina kontakter med APL-företagen, detta arbete är påbörjat. Sommarkonferensen för rektorer Vid denna konferens introducerades rektorerna i de framtagna dokumenten för att styra, leda, organisera och kvalitetssäkra APL-verksamheterna på våra skolor. Följande dokument är framtagna; årshjul, processkarta, APL-rutiner och en kvalitetsrapport för APL med en arbetsplan. Nationell APL-utvecklare för NTI och ITG Huvudmannen har under läsåret 2015/2016 successivt ökat resurser för att kunna stötta skolenheterna och samordna centrala funktioner för APL inom både ITG och NTI genom att tillsätta en nationell APL-utvecklare. Till skillnad ifrån Skolverkets nationella APL-utvecklare arbetar vår nationella APL-utvecklare internt med stöd till ITG och NTI, driver APLkonferenser och annat utvecklingsarbete för båda varumärkena. Stödinsatser Vår nationella APL-utvecklare besöker skolor utifrån efterfrågan och behov. Vid besöken identifieras nuläge och berörd personal arbetar fram en plan för APL-verksamheten tillsammans med vår nationella APL-utvecklare. Om efterfrågan och behov framkommer med att tydliggöra ansvarsfördelningen bland berörd personal på skolan, görs detta utifrån de APL-rutiner som är framtagna. Berörd personal kan även få råd och stöd i sakfrågor, olika processer, lyfta olika möjligheter till utveckling, tjänsteplanering, resursfördelning, periodförläggning, förlägga kursmoment till APL, driva utredningar, delta vid programråd, hållit i förberedande föreläsningar och seminarium för elever på flera olika skolor inom NTI och ITG m.m. Att styra, planera, leda, organisera och kvalitetssäkra APL-verksamheten på varje skolenhet är ett komplext arbete. Att det då finns ett internt stöd centralt som kan stötta APLsamordnare, yrkeslärare, rektorer och annan berörd personal på våra yrkesutbildningar i 27

28 frågor som rör APL och samverkan skola och arbetsliv har varit en mycket uppskattad satsning Utfall av åtgärder 2015/2016 Huvudmannen ser att det pedagogiska utvecklingsarbetet bär frukt genom förbättrade resultat inom områden som fullföljd gymnasieexamina, minskad F-faktor och en högre grad av kollegialt lärande. 6.2 Strategier för ökad måluppfyllelse Att skolorganisationer, skolor och lärare följer upp och kanske också mer djupgående undersöker sin praktik är inte någon ny tanke: Lärare undersöker dagligen hur effektiva deras undervisningsmetoder är, genom att observera vilka delar av lektionerna eleverna verkar förstå och vad som fortsätter att orsaka dem svårigheter. Ledare ger sina lärare hjälp och stöd i dessa undersökningar de ger dem strukturerade möjligheter att reflektera genom att granska bedömnings- informationen och fundera över hur pass effektiva olika metoder är i praktiken. Dessa undersökningar äger emellertid vanligtvis rum inom den befintliga kunskapsramen. (Vår kursivering) Helen Timperley Det professionella lärandets inneboende kraft (2013, s.32) Utifrån en analys av aktuell skolforskning antogs i juni 2013 ett antal strategier som syftar till att utmana organisationen, dess befintliga kunskapsramar (inom ett antal strategiska områden) och dess olika nivåer (ledning, stab, skolledning och pedagoger). 28

29 Var och en av de fyra strategierna villkoras av en utmaning där den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten uttrycks. När vi arbetar med strategierna vill vi begripa och uttrycka kunskapsluckor inom de strategiska områdena genom att, då det finns, ta stöd i evidens, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Pedagogiskt ledarskap I den effektforskning som finns på pedagogiskt ledarskap har man kunnat identifiera fem aktiviteter med extra hög effekt på elevernas måluppfyllelse: Målsättande och tydliga förväntningar (0.42) Strategisk resursfördelning (0.31) Utvärdering av undervisningens kvalitet (0.42) Främjande och deltagande i lärares lärande och utveckling (0.84) Säkerställande av en trygg och säker miljö (0.27) Viviane Robinson, Student-Centered Leadership (2011) För att lyckas i dessa aktiviteter krävs såväl relationell kompetens som förmåga att lösa komplexa problem, men också en aktuell forskningsbaserad kunskap om hur eleverna lär sig och om hur undervisningen gynnar lärande i olika klassrumskontexter. Exempelvis är det svårt för skolledare att observera, utvärdera och säkerställa undervisningens kvalitet utan förståelse för vilken kunskap lärare behöver för att undervisa på ett bra sätt (generell pedagogisk kunskap, ämnesdidaktik, kunskap om kursplaner, hur man skapar god social ordning i klassrum, effektiv feedback med mera). 29

30 Utifrån behovet av att utveckla de fem ledningsaktiviteterna som visat sig ha högst effekt på elevernas måluppfyllelse är det rimligt att tänka sig att det krävs en ny mer distribuerad förståelse av ledarskap och ledning av våra skolor där delar i det som ibland kallas för ett heroiskt ledarskap utmanas. De aktiviteter och kompetenser som behövs för en effektiv ledning av våra skolor måste troligtvis oftare sökas i fler än en person. Med utgångspunkt i Skolverkets Forskning för klassrummet, som på utbildningsdirektörens uppdrag distribuerades ut till all personal under våren 2014, påbörjades ett arbete med att utveckla organisationens förståelse av pedagogiskt ledarskap. Det introduktionsmaterial som skapades för nya rektorer hösten 2014 tar också utgångspunkt i Skolverkets diskussion: Vi ser pedagogiskt ledarskap som ett mönster av påverkan från flera aktörer, och inte endast från en enstaka person. Genom att öka utbytet mellan skolledare och lärare i pedagogiska och didaktiska frågor uppmuntras till ökat engagemang och lärarlärande, vilket i sin tur spiller över på eleverna. Främjandet och deltagandet i det professionella lärandet underlättas om man som rektor är tydlig med vilka som ingår i den klass man lärleder. Att identifiera lärandemål för sig själv som rektor är en viktig aspekt i ledarskapet. Rektorsintroduktion (hösten 2014) I Forskning för klassrummet som blivit en central text i det strategiska arbetet beskrivs också två särskilt viktiga och utmanande kunskapsområden rörande undervisningens kvalitet lärarledd undervisning och formativ bedömning. Formativ bedömning Bild från En schematisk modell av nyckelstrategier för formativ bedömning har spelat en avgörande roll i införandet av formativ bedömning. Modellen har fördelen att den är konkret och förhållandevis lättbegriplig och också ger lärare metoder för lärarledd undervisning. Den riktar dock större fokus på att bedömning används i syfte att forma eleven än mot analyser 30

31 av den roll undervisningen och lärmiljön spelar för elevernas välbefinnande och skolresultat. Frågor som handlar om hur lärare använder information från bedömningar för att analysera sin undervisning, eller hur skolledare analyserar aggregerade resultat och använder dem som en del i skolans kontinuerliga systematiska kvalitetsarbete lyser med sin frånvaro i modellen. I strategin formativ bedömning, uttrycks utmaningen som finns i att, i undervisningen, dag för dag, timme för timme, minut för minut kunna flytta fokus från lärarens bedömningar av elevers förmågor (orange pil) till undervisningens kvalitet (röd pil). I stället för att bara leverera undervisning som man hoppas leder till lärande har formativ bedömning fokus på kontroll om lärandet verkligen händer. Detta för att läraren med stöd i en växande repertoar av undervisningsalternativ och bedömningssituationer kan korrigera sitt sätt att undervisa efter det som sker eller inte sker. Digitalt stöd för undervisning och bedömning Ett pilotprojekt som syftade till att utveckla ett digitalt systemstöd för undervisning och bedömning pågick på tre skolor under perioden ht 2013 till vt Här gjordes analysen att formativ bedömning kan få en snäv eller vid betydelse. Medan den snäva uttolkningen av formativ bedömning framstår som instrumentell, så visar den vidare uttolkningen av begreppet att det är ett komplext fenomen som rör sig på flera olika nivåer, från styrning av klassrummet å den ena sidan till lokalt utvecklingsarbete å den andra. I huvudmannens utvärdering av ett antal olika digitala systemstöd för undervisning och bedömning uppmärksammades också en tendens att formativ bedömning ibland blir liktydigt med det som är möjligt att dokumentera i digitala system. Ett antal olika mönster eller modeller i bedömningspraktiken blev också tydliga: Den aritmetiska modellen - Läraren beräknar medelvärde på prov, läxförhör, inlämningar 31

32 inför den slutgiltiga betygsättningen Den blandade modellen - Läraren blandar olika underlag och elevernas personlighet, närvaro och attityder inför betygsättning Den analytiska modellen - Läraren sammanväger kunskaperna i relation till styrdokument, gör en helhetsbedömning som är skev, bred, allsidig med en mängd olika underlag inför betygsättning En förflyttning av bedömning från elevers förmågor till undervisningens kvalitet och effektiviten: I Forskning för klassrummet förs ett närliggande resonemang. Det är tydligt att den förflyttning av fokus i bedömning som där föreslås, från elevers förmågor till undervisningens kvalitet, är en av de större utmaningarna på de olika nivåerna i organisationen. Samtidigt ser vi också ett behov av att utveckla stödet för att synliggöra och utveckla den analytiska bedömningsmodellen. Digitalt stöd för undervisning och bedömning Ett pilotprojekt som syftade till att utveckla ett digitalt systemstöd för undervisning och bedömning pågick på tre skolor under perioden ht 2013 till vt Här gjordes analysen att formativ bedömning kan få en snäv eller vid betydelse. Medan den snäva uttolkningen av 32

33 formativ bedömning framstår som instrumentell, så visar den vidare uttolkningen av begreppet att det är ett komplext fenomen som rör sig på flera olika nivåer, från styrning av klassrummet å den ena sidan till lokalt utvecklingsarbete å den andra. I huvudmannens utvärdering av ett antal olika digitala systemstöd för undervisning och bedömning uppmärksammades också en tendens att formativ bedömning ibland blir liktydigt med det som är möjligt att dokumentera i digitala system. Ett antal olika mönster eller modeller i bedömningspraktiken blev också tydliga: Kollegialt lärande En utmaning i det kollegiala lärandet är vetskapen om att de flesta av oss motiveras av begripliga och överbryggbara kunskapsluckor, men avskräcks av kunskapsavgrunder. Ett välkänt faktum i aktuell skolforskning är också att de kunskaper och färdigheter som utgör fokus för det kollegiala lärandet ofta definieras av experter (ledare, pedagogiska utvecklingsstrateger, forskare och andra) samtidigt som detta fokus inte nödvändigtvis ger lärare specifika svar på de omedelbara krav som undervisning och lärande i klassrummet kräver. Erfarenheten av att skillnaden i undervisningskvalitet ofta är större inom våra skolor än mellan våra skolor ökar också komplexiteten i det kollegiala lärandet. En förutsättning för kollegialt lärande är att skolledare skapar gemensamt utrymme för kunskapsfördjupande möten för lärarna på våra skolor. Under läsåret 2014/15 fördjupades en ordning med två timmars lärteamstid per vecka genom att de allra flesta av våra matematiklärare (79) genomförde Matematiklyftets moduler Undervisa matematik utifrån förmågorna och Bedömning för lärande och undervisning i matematik. I de lärteam som inte fick innehållet från modulerna i Matematiklyftet blev det en utmaning för förstelärare och rektorer att hitta ett relevant innehåll i parallell-processer till Matematiklyftet. Ett antal skolor använde här Karlstad universitets och Skolverkets webbaserade kurs om bedömning och betygssättning. Läs mer här. Andra vanliga tematiseringar i lärteamsarbetet var gemensam läsning och diskussion av forskningstexter kring bedömning för lärande, feedback, mindset och motivation i syfte att utöka repertoaren av undervisnings- och bedömningsalternativ. Den undersökande och kunskapsbildande cykeln Den undersökande och kunskapsbildande cykel som introduceras hösten 2013 då förstelärare och rektorer fick möjlighet att läsa Helen Timperleys Det professionella lärandets inneboende kraft utgör organisationens allra viktigaste stödstruktur och utmaning. Bilden nedan är hämtad ur Skolverkets Forskning för klassrummet. 33

34 Helen Timperleys bild av den undersökande och kunskapsbildande cykeln I den modell för lärande organisation som arbetats fram inom ramen för strategierna finns också fokus på alignmentplanering - se kollegialt.ntitg.se - och ett tidigt varningssystem (EWS). Förklaringen till förkortningen EWS kommer ur engelskans Early Warning System och kan härledas till varningssystem inom logistikbranschen där de införts för att hålla koll på om varor finns på plats eller inte. Utifrån forskning som pekar på svårigheten i att i stor skala förbättra något som man inte kan mäta syftar det tidiga varningssystemet till att ge det lokala utvecklingsarbetet kontinuerlig information om undervisningens effektivitet och/eller ineffektivitet. Arbetet med det tidiga varningssystemet förutsätter att lärare kontinuerligt signalerar förväntningarna på den egna undervisningen. En annan förutsättning är att det finns möjligheter för lärare att i lärteam begripa och skapa bryggor till ny praktik utifrån de mönster och analyser som görs. Den undersökande och kunskapsbildande cykeln utgör här den stora utmaningen då den inte bara pekar på behovet av att utöka lärares repertoarer av undervisnings- och bedömningsalternativ, utan konsekvent utgår ifrån att identifiera och konkretisera lärarens utmaningar utifrån just de eleverna som finns i den aktuella situationen/kursen. Förutsatt att undervisningen tar sin utgångspunkt i relationen mellan kursens syfte, kunskapskrav och centrala innehåll illustrerar bilden till höger de viktiga utmaningarna i cykeln. 34

35 EWS och extra anpassningar En intressant konkretisering av arbetet med det tidiga varningssystemet skedde under förra läsåret utifrån den kategorisering av extra anpassningar som Skolverket introducerade under hösten Här uttrycks ett antal vanliga kategorier av behov på elevnivå Bild från presentation för förstelärare och rektorer hösten

36 (extra tydliga instruktioner, stöd för att sätta igång arbetet etcetera). Utifrån logiken i den undersökande och kunskapsutvecklande cykeln byggde ett antal skolor in extra anpassningar som en del av det tidiga varningssystemet. Den gula färg som på en del skolor användes för att signalera behov av att ge elever nya lärande- upplevelser förtydligas här genom ett antal kategorier att pröva i den undersökande cykeln. Dessa kategorier är givetvis inte statisk. En av poängerna med att från huvudmannen pröva detta arbetssätt på samtliga skolor under läsåret 2015/16 är att tydligare hitta ett sätt där vi på lokal nivå kan följa huruvida en behovsanalys på elevnivå leder till identifiering av behov av lärande på lärarnivå och så vidare i cykeln: har vi/jag förmågan att genomföra... här fördjupar vi/jag förmågan att... här kontrollerar vi/jag om eleverna fått nya lärande-upplevelser... här ser vi om mina förändrade handlingar som lärare fått effekt... Resursfördelning Att använda skolans resurser mer effektivt kräver mod eftersom det innebär att göra prioriteringar, och att vara tillräckligt stark för att säga att vissa saker helt enkelt är viktigare än andra - också när dessa prioriteringar kräver att man måste avsluta eller förändra en uppskattad aktivitet. Utifrån huvudmannens nulägesanalys sker under läsåret exempelvis en omprioritering och styrning av lärteamens arbete där fokus under året tydligare kommer att kopplas mot lärarförväntningarna i EWS, förmågan att identifiera vilka förändrade handlingar som krävs av lärare i olika undervisnings- och bedömningssituationer, uppföljning huruvida elever upplever att detta leder till nya lärande-upplevelser, samt de förändrade handlingarnas effekt. Andra områden som kommer att prioriteras är arbetet med det pedagogiska ledarskapet och dess mer distribuerade dimensioner där specialkompetenser på skolorna behöver användas bättre i relation till lärteamens arbete. Specialpedagoger och förstelärare behöver nyttjas mer i relation till de olika dimensionerna i den undersökande och kunskapsbildande cykeln. 36

37 Bild från presentation av EWS-mall för förstelärare och rektorer hösten 2015 Fortsatt arbete med digitalt stöd för undervisning och bedömning Utifrån de erfarenheter som gjorts i förra årets huvudmannaprojekt kring gemensamma digitala stöd för undervisning och bedömning kommer läsåret att fokusera på relationen mellan formell och informell dokumentation och bedömning, ett stärkande av den analytiska bedömningsmodellen, både i systemet (lärplattformen) som sådant, men också i utvecklingen, förankringen och utbildningen som behöver knytas till systemstödet. Läsårets utvecklingsarbete från huvudmannen behöver tydligare synliggöra relationerna mellan lärteam, EWS och uppsummeringar i kunskapsmatriser. Vilka aggregerade mätningar som behöver synliggöras för att stärka det lokala utvecklingsarbetet samt stöd för alignmentplanering är ytterligare frågor som behöver diskuteras. Per Kornhall, vars bok Förstelärare en handbok distribuerades till alla förstelärare och rektorer ger några viktiga rekommendationer i detta arbete: 1. Arbeta målspecifikt och användarcentrerat 2. Fokusera på variationen i systemet 3. Synliggör systemet som skapar det utfall som finns 4. Man kan inte förbättra i stor skala något man inte kan mäta 5. Använd disciplinerat undersökande för att driva utveckling 6. Accelerera lärandet genom nätverkande grupper 37

38 7. Lev förbättring Artikel i Datorn i Utbildning nr 6-15 En första utgångspunkt för diskussion i detta arbete uttrycks i den avslutande bilden: Referensmaterial: Viviane Robinson, Student-Centered Leadership (2011) Skolverket, Forskning för klassrummet - vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken (2013) Helen Timperley, Det professionella lärandet inneboende kraft (2013) John Hattie & Gregory Yates, Hur vi lär - Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser (2014) Per Kornhall, Förstelärare en handbok (2015) 38

39 7. Resultat och kommentarer Utifrån de kvalitetsmått som tidigare presenterats i denna huvudmannarapport följer nedan genomgång av dessa samt att de efterföljs av kommentarer av huvudmannen. Mer detaljerat underlag finns att tillgå i denna huvudmannarapports bilagor. 7.1 Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet innebär att nå så hög måluppfyllelse utifrån de nationella målen för utbildningen. I denna rapport menas andel elever som når gymnasieexamen samt genomsnittlig betygspoäng (GBP hädanefter). Noggrannare definitioner står att läsa under respektive underkapitel. Samtliga resultat är preliminära men bygger på samma underlag som skolorna skickat in till UHR. Då siffrorna är preliminära är det endast IT-Gymnasiets systervarumärke NTI-gymnasiet som vi kan jämföra med för att erhålla någorlunda jämförbara värden Andel elever som når gymnasieexamen Delmål 1: Samtliga IT-Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen. Beräkningsgrunden som används av Skolverket och huvudmannen innebär att populationen består av de elever som fått avgångsbetyg vilket motsvarar betyg omfattande 2500 poäng. Detta innebär att elever som fått streck i något ämne eller som läst reducerat program inte omfattas i beräkningen. För att få en gymnasieexamen förutsätts godkänt i 2250 p samt att eleven måste ha godkänt i matematik, svenska, engelska samt gymnasiearbetet. Om en skola har 60 elever som tar studenten och av dessa 60 st har 50 st fått avgångsbetyg. Av dessa 50 har 40 fått en gymnasieexamen vilket ger att skolans officiella resultat kommer vara 40/50=80 % av eleverna på skolan har nått gymnasieexamen. Ser vi till samtliga elever får vi ett totalresultat vilket skulle innebära 40/60= 66,7 %. Det totala resultatet är ett bättre mått på en skolas verkliga kvalitet och kommer därför också att redovisas i denna rapport. Någon skola har höga värden avseende gymnasieexamen men flera elever som inte lyckats få betyg i alla kurser vilket skulle kunna indikera brister avseende stöd till elever i behov av särskilt stöd. Resultat varumärkesnivå ITG 2015/2016 ITG 2014/2015 Andel gymnasieexamen 93,1% (+6,4 %-enheter) 86,7% GBP avgångsbetyg 13,7 (+ 0,6) 13,1 Mörkertal 2,8% 3,4% 39

40 IT-Gymnasiet fortsätter sin positiva trend och höjer resultaten för andelen elever som når gymnasieexamen 2015/2016 med 6,4% -enheter till 93,1%. Samtidigt så minskar mörkertalet från låga 3,4% till 2,8%. Detta innebär att höjningen skett totalt för skolorna utan att matematiska effekter vilket skulle kunna vara fallet om mörkertalen ökade i samma omfattning som ökningen av andelen som nått gymnasieexamen. Resultat programnivå Mer intressant kan vara att jämföra programmens resultat med rikets snitt per program då vi får mer jämförbara värden. IT-Gymnasiets värden på programnivå redovisas dock tillsammans med NTI-gymnasiets resultat på programnivå och vi får då följande resultat: Tabellen visar resultat per program. Siffrorna i orange anger värden som ligger under rikets snitt.. För att få viss referens till resultaten används rikets snitt per program för 2014/2015. Historiskt sett har skillnaderna i resultat på rikssnittet varit små mellan åren så de torde tjäna som god referens. Jämfört med föregående år så ser vi att stora framsteg skett på TE, EE och ES och samtliga dessa program ligger över föregående års rikssnitt. Dessa är också våra största program och den generella utveckling som skett avspeglas förstås även resultaten på programnivå. Framför allt är ökningen markant rörande EE och orsaker till detta lyft kan vara programmeringslyftet som varit en direkt satsning från huvudmannens sida men sannolikt är effekterna av dedikerad lärteamstid varje vecka än större. Då EE har flest andel obehöriga lärare har dessa kanske i större utsträckning än övriga höjt sin pedagogiska och didaktiska kompetens genom det kollegiala lärandet? IT-Gymnasiet har inte HA-programmet utan detta program återfinns endast hos NTIgymnasiet. 40

41 Resultat enhetsnivå Skola GYEX Förän Mörkertal GBP Avg GBP Gyex EE ES TE SA NV Gbg 100% +4,6 0,7% 15,0 15,0 100% 100% 100% Karlstd 100% +22,2 0% 13,6 13,6 100% 100% Kris8an 100% +-0 0% 13,0 13,0 100% 100% Örebro 97,8% +26% 8,2% 13,3 13,4 100% 95% 100% Uppsal 96,9% +4,3% 3% 14,0 14,1 100% 100% 97,4% 85,7% 100 Åkersb 96% +33,5% 0% 14,8 15,0 100% 93,3% 100% Skövde 95,5% 5,8% 0% 12,6 12,9 100% 93,1% 93,1% Helsing 94% -0,5% 7,4% 13,5 13,8 100% 100% 87% ITG 93,1% +6,4% 2,8% 13,7 14,0 94,1 92,2% 90,5% 87,2% 100 Västerå 92,7% +14,1% 12,8% 13,4 13,7 85,7 88,9% 100% Sundby 92,3% +17,9% 0% 12,9 13,3 85,7 81,8% 97,5% Södert 68,3% -19,8% 0% 12,7 14,1 77,3 0%! 61,9% 76,5% Tabellen visar resultaten för andel elever som nådde gymnasieexamen 2015/2016 på enhetsnivå. Skolor som ligger över varumärkets snitt är färgade med grönt och de skolor som höjt sina resultat på enhetsnivå har sina värden färgat i grönt i kolumnen förändring. Därefter följer mörkertalet dvs de elever som fått streck i någon kurs eller läst reducerat program (de som inte omfattas av beräkningsgrunden i den officiella statistiken) där resultaten lägre än varumärkets snitt är färgade med orange. Följande två kolumner visar på skolans GBP och därefter kommer utfall per program på varje enskild skola. Huvudmannen konstaterar att samtliga skolor utom en har högre än 92 % av eleverna som når gymnasieexamen och vi kan tala om en tydlig förflyttning av hela varumärket. 8 av elva skolor har höjt sina resultat detta år och en skola, ITG Kristianstad, har samma värde (100%) för tredje året i rad. Skolor som haft goda resultat tidigare under flera år exempelvis Göteborg, Uppsala och Helsingborg fortsätter att öka och dessa enheter har väl fungerande systematiska kvalitetsprocesser. Glädjande är att samtliga av de enheterna med lägre resultat föregående år har fortsatt höja sig där Åkersberga, Örebro, Karlstad, Sundbyberg och Västerås ökat allra mest tack vare strukturerat och genomtänkt kvalitets- och skolutvecklingsarbete. ITG Södertörn är enda skolan som inte når över 90 % utan där har istället skolans resultat minskat med nästan 20 %-enheter. Skolan har haft en turbulent tid bakom sig varför en ny rektor tillsattes och detta tillsammans med viss personalomsättning är en av förklaringarna bakom det markant försämrade resultatet. 41

42 7.1.2 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Genomsnittlig betygspoäng beräknas officiellt av Skolverk och andra myndigheter på två sätt; dels så räknas GBP på de som nått gymnasieexamen, dels så beräknas GBP på de elever som fått avgångsbetyg. Generellt så innebär det att GBP/avgångsbetyg har ett lägre värde då denna beräkningsgrund omfattar en större andel av skolans elever. Detta mått har större relevans för att få en uppfattning om skolans övergripande kvalitet sett ur ett resultatmässigt perspektiv. Dock så exkluderas de elever som inte fått avgångsbetyg och som vi sett i tidigare tabeller rör det sig i några fall om cirka 20 % av 2015 års avgångselever. Betygen på samtliga elever redovisas senare i denna huvudmanarapport på program- och skolnivå i samband med progressionsberäkningen. Betygspoäng per satt betyg: A=20 poäng, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10, F=0 Varumärkesnivå IT-Gymnasiet 2015/ /2015 GBP gymnasieexamen 14,0 (+0,1) 13,9 GBP avgångsbetyg 13,7 (+0,6) 13,1 Tabellen jämför IT-Gymnasiets genomsnittliga betygspoäng de två senaste åren. IT- Gymnasiet har stabila värden med endast marginella förändringar avseende GBP examenspopulation mellan 2014/2015 och 2015/2016. Däremot så är skillnaden större avseende GBP avgångsexamen där värdet ökat med + 0,6 jfr med föregående år. Slutsatsen blir att med ökat fokus och extra insatser för att alla elever skall nå minst E så har detta även givit effekt på de elever som kanske redan låg på minst E så att dessa stimulerats och har nått ett högre betygssteg. Jämför vi skillnaderna mellan GBP examen och GBP avgångsbetyg så hade ITG 2014/2015 en differens 0,8 (13,9-13,1) medan denna differens minskat till 0,3 2015/2016. Slutsatsen blir att IT-Gymnasiet lyckas få fler elever att ta gymnasieexamen och de lyckas också med att få färre elever som inte lyckas få avgångsbetyg. Med andra ord så lyckas IT-Gymnasiet generellt bättre med att ta hand och stötta sina elever att nå god måluppfyllelse oavsett vilket resultatmått vi använder. 42

43 Enhetsnivå ITG skola GBP examen 2015/2016 GBP examen 2014/2015 GBP avgångs- Betyg 15/16 GBP avgångsbetyg 15/16 Gymnasieexamen 2015/2016 Kristianstad 13,0 12,3 13,0 12,3 100 % (-) Göteborg 15,0 14,6 15,0 14,4 100 % (^) Karlstad 13,6 13,6 13,6 12,5 100 % (^) Örebro 13,4 14,0 13,3 12,5 97,8 % (^) Uppsala 14,1 14,1 14,0 13,7 96,9% (^) Åkersberga 15,0 14,3 14,8 12,3 96 % (^) Skövde 12,9 13,7 12,6 12,9 95,5 % (^) Helsingborg 13,8 14,4 13,5 14,1 94 % (^) ITG Snitt 14,0 13,9 13,7 13,1 93,1% (^) Västerås 13,7 13,2 13,4 11,5 92,7 % (^) Sundbyberg 13,3 12,9 12,9 11,4 92,3 % (^) Södertörn 14,1 14,2 12,7 13,6 68,3 % (v) I tabellen ovan är skolorna rangordnade högst till lägst utifrån andel elever som fick gymnasieexamen (kolumnen längst till höger). Huvudmannen har tidigare resonerat om möjliga matematiska effekter sett till samband mellan ökning av antal elever som når gymnasieexamen och sjunkande GBP. För att åskådliggöra detta har 2015/2016 års resultat färgmarkerats med grönt = ökning av 2014/2015 års resultat inom GBP examen, GBP avgångsbetyg samt andel som nått gymnasieexamen. Är det däremot en sänkning så är 2015/2016 års resultat i respektive kategori markerat med orange. Detta ger oss en utgångspunkt att bedöma kvaliteten utifrån både GBP och andel med gymnasieexamen. Färgmarkeringarna i tabellen ovan visar tydligt om andelen elever som nått gymnasieexamen (där samtliga skolor utom en lyckats med detta) påverkar de genomsnittliga betygspoängen. IT-Gymnasiet i Kristianstad, Göteborg, Åkersberga, Västerås och Sundbyberg har alla lyckats med att höja både andel som får gymnasieexamen samt bägge GBP värdena. Detta tyder på en tydlig kvalitativ utveckling då dessa skolor både lyckas få fler elever att nå gymnasieexamen samtidigt som fler elever når längre d.v.s. skolorna utmanar även de elever som redan ligger på högre betygsnivåer. IT-Gymnasiet i Skövde och Helsingborg har bägge ökat andel elever som når gymnasieexamen men skolorna har haft ett tydligare fokus på att få elever som legat på F- nivå att nå åtminstone E-nivå. IT-Gymnasiet Örebro har tydligt lägre GBP avseende elever som nått examensbevis men har däremot ökat GBP avseende elever med avgångsbetyg. Förklaringen till detta är att det finns relativt många elever som fått E men då har nått gymnasieexamen. Att GBP för den större populationen ökat beror på färre elever i denna grupp samt att de insatser skolan gjort inneburit en jämnare betygsfördelning för samtliga elever. Skillnaden mellan GBP examensgruppen och GBP avgångsbetyg korrelerar tydligt med andel som når gymnasieexamen av naturliga skäl. IT-Gymnasiet Södertörn har största skillnader mellan GBP examen och GBP avgångsbetyg och också markant lägre andel elever som nått 43

44 gymnasieexamen. Dessvärre är resultatförsämringen tydlig på denna skola oavsett vilket mått vi använder. 7.2 Nationella prov Som en del i säkerställandet av att bl.a. genomsnittlig betygspoäng baserar sig på en rättvis och likvärdig bedömning kan de nationella provens resultat jämföras med satta slutbetyg. För att få användbara siffror förutsätter detta att provresultat och slutresultat kalibreras på individnivå. Som underlag för detta arbete finns listor som SCB samlar in från varje skolenhet. Huvudmannen sammanställer sedan samma underlag som SCB samlat in. Samtliga redovisade resultat är preliminära och då det inte finns nationell statistik att tillgå vid denna huvudmannarapports tillkomst får jämförelserna göras endast mot AcadeMedias övriga gymnasieskolor. Utfall nationella prov/kursbetyg ämnesvis Skola Eng lägre Eng högre Ma lägre Ma högre Sv lägre Sv högre Göteborg 22,6% 16,50 0,4% 33,7% 5,4% 33,7% Helsingb i.u i.u i.u i.u i.u i.u Karlstad 2,1% 15% 0% 1,8% 7,1% 14,3% Kris?anst 4,6% 3,7 0% 17,6% 3,4% 10% Skövde 18,3% 11 7,7% 0% 11,9% 17,9% Sumpan i.u i.u 0% 18,8% 10,6% 34% Södertörn 0% 33,3% 1,4% 38,5% 6,9% 49,5% Uppsala 4,9% 20,1% 5,7% 28,6% 4,5% 38,6% Västerås 13,2% 8,8% 0% 47,1% 11,3% 27,1% Åkersberg 24% 8,2% 0% 23,2% 7,7% 42,3% Örebro 16,5% 15,4% 1,6% 27% 14,3% 23,2% ITG snin 14,1% 10,8% 1,6% 27% 7,8% 32,7% AC snin 14,8% 22,2% 0,6% 33,6% 10,2% 35,1% Riket 12,5% 16,6% 1,1% 28,9% 9,9% 32% I tabellen är avvikande värden markerade med orange färg vid mindre avvikelser mot IT- Gymnasiets snitt samt att kraftigare avvikelser är markerade med rött. IT-Gymnasiet på varumärkesnivå utmärker sig genom att ha bättre korrelation mellan NP och satta kursbetyg än AcadeMedias genomsnitt i samtliga ämnen förutom att IT-Gymnasiet satte en högre andel lägre betyg i matematik. Skillnaderna mot AcadeMedia är relativt marginella om vi bortser från andelen som fått högre betyg i engelska där IT-Gymnasiet ligger mer än 10 procentenheter närmare mellan NP och satta betyg. Jämför vi med riket så 44

45 har IT-Gymnasiet bättre korrelation i allt utom i svenska där IT-Gymnasiet har 0,7 procentenheter sämre resultat än riket avseende högre kursbetyg. På enhetsnivå sticker framförallt ITG Södertörn ut negativt genom att ha en betydligt högre andel högre satta betyg inom samtliga ämnen. Utfall nationella prov/kursbetyg engelska Varumärke Eng 5 lägre Eng 5 högre Eng 6 lägre Eng 6 högre AcadeMedia 13,9 % 19,4 % 15,6 % 25,8 % ITG 12,8 % 11,1% 15,8 % 16,8 % Huvudmannen konstaterar att IT-Gymnasiet som varumärke både sätter lägre kursbetyg än AcadeMedia men även sätt färre högre betyg. Skillnaderna mellan AcadeMedia och IT- Gymnasiet är relativt lika avseende engelska 5 och 6. Jämför vi med föregående års utfall så kan kosntateras att både IT-Gymnasiet och AcadeMedia som helhet har minskat diskrepansen avseende engelska. IT-Gymnasiet Göteborg och Åkersberga har större andel elever som får lägre slutbetyg än vad de visar på de nationella proven. Göteborg har även en högre andel elever som får högre betyg i engelska tillsammans med Uppsala och Södertörn. Det är viktigt att skolorna som särskiljer sig noggrant analyserar orsakerna till detta tillsammans med undervisande lärare. Utfall nationella prov/kursbetyg svenska Varumärke Svesve 1 lägre Svesve 1 högre Svesve 3 lägre Svesve 3 högre AcadeMedia 11,3 % 31,3 % 9,2 % 40,7 % ITG 8,7 % 30 % 6,6 % 36,1 % Avseende svenskan så är skillnaderna mellan svesve 1 och svesve 3 tydliga då det gäller andel elever som erhåller ett högre kursbetyg. Svesve 1 har lägre andel elever som får ett högre betyg medan i svesve 3 så är andelen elever högre. IT-Gymnasiet har dock bättre korrelation än AcadeMedias snitt. Jämför vi med föregående år så är AcadeMedia på ungefär samma nivå medan IT-Gymnasiet minskat diskrepansen något detta år. Även här skiljer det sig lokalt åt på skolorna där både Åkersberga och Södertörn utmärker sig med betydligt större skillnader avseende högre kursbetyg än vad eleverna visat på de nationella proven och varje enskild skola måste analysera vad skillnaderna avseende korrelationen mellan kurserna består av. Tendensen är dock för hela AcadeMedia att högre betyg i svesve 3 är mera vanligt förekommande än i svesve 1. Sva 1 och sva 3 redovisas inte p.g.a. få elever. Utfall nationella prov/kursbetyg matematik 1 och 2 Varumärke Ma1a lägre Ma1a högre Ma1b lägre Ma1b högre Ma2b lägre Ma2b högre AcadeMedia 0,8 % 37,4 % 0,7 % 32,5 % 0,4 % 37,8 % ITG 1,9 % 20,8 % 0 % 40 % 2,3 % 59,1 % Urval av kurser har gjorts och de kurser som omfattar flest antal elever har valts ut. Då vi tittar på matematik 1 kurserna så konstaterar huvudmannen att IT-Gymnasiet har en spretig 45

46 korrelation mellan resultaten på de nationella proven och kursbetygen jämfört med AcadeMedias genomsnitt. I ma 1a sätter IT-Gymnasiet lägre betyg än genomsnittet samt färre högre betyg. I kursen ma 1b är det dock precis tvärt om då betygen på IT-Gymnasiet är avsevärt högre än AcadeMedias genomsnitt. I ma2b ger IT-Gymnasiet både en högre andel elever lägre betyg men en än högre andel för högre betyg jämfört med AcadeMedias snitt. IT-Gymnasiet ligger totalt avseende matematiken över AcadedeMedias genomsnitt. Inom IT- Gymnasiet så är en av förklaringarna att de anordnar sommarskolor vilket höjer betyget för många elever men om detta skulle vara förklaringen så borde rimligtvis korrelationen se någorlunda likartad ut avseende kurs. IT-Gymnasiet Västerås och Södertörn är de skolor som avviker kraftigast genom att ge en stor andel av sina elever högre kursbetyg än vad eleverna presterat på de nationella proven. Ett annat svar i kvalitetsrapporterna är att skolorna arbetar formativt utifrån resultaten på de nationella proven och på så sätt höjer eleverna sina kursbetyg. Skolor med större avvikelser behöver granska hur lärarna använder resultaten på de nationella proven i sin fortsatta undervisning samt se vilka andra faktorer som påverkar dessa avvikelser. Utfall nationella prov/kursbetyg matematik 3 och 4 Varumärke Ma 3c lägre Ma 3c högre Ma 4 lägre Ma 4 högre AcadeMedia 0,8 % 34,2 % 1 % 40,6 % ITG 1,5 % 23,8 % 5,2 % 31,2 % Urval av kurser har gjorts och de kurser som omfattar flest antal elever har valts ut. Mönstret avseende de högre matematikkurserna skiljer från matematik 1 och 2 kurserna genom att i de högre matematikkurserna har IT-Gymnasiet en betydligt bättre korrelation mellan de nationella proven och kursbetygen jämfört med AcadeMedias snitt. Det är snarare så att elevernas bedöms hårdare om vi endast utgår från tillgänglig statistik då andelen elever som får lägre betyg i dessa matematikkurser är betydligt högre jfr med snittet för AcadeMedia. Slutsatserna av detta blir som ovan, de enskilda skolorna måste kartlägga och identifiera de faktorer som gör att utfallen skiljer sig åt, framför allt är skillnaderna i utfall mellan de enklare och högre matematikkurserna intressant Huvudmannens kommentarer avseende nationella prov Huvudmannen konstaterar att IT-Gymnasiet som helhet ligger bättre än AcadeMedias snitt och vi ser även at korrelationen mellan de nationella proven och betyg har ökat jämfört med föregående år. En förändring från Skolverket om ändrad omfattning avseende betygen B och D kan ha haft viss påverkan men borde rimligtvis ökat diskrepansen. Skolorna anger ofta som förklaring att de anordnar sommarskolor, sätter in extra resurstillfällen efter de nationella proven och att proven används formativt mer än summativt. Den enskilt största förklaringen till den ökade korrelation är sannolikt att många skolor genomgått Karlstad universitets kurs om betyg och bedömning vilket gjort lärarna mer säkra samt ökat deras förståelse. 46

47 7.3 Sammanfattning funktionell kvalitet IT-Gymnasiet ü Andelen elever som nådde gymnasieexamen har ökat med 6,4 procentenheter jämfört med föregående år till 93,1 % vilket är det tredje högsta snittresultatet i AcadeMedia. Ökningen är den tredje största ökningen av samtliga varumärken. ü Mörkertalet dvs de elever som inte fick avgångsbetyg har minskat ytterligare till 2,8 % vilket är klart bättre än AcadeMedias snitt. Det innebär också att ökningen av andel med gymnasieexamen inte skett på bekostnad av ökat antal elever som inte får avgångsbetyg dvs skolornas totala kvalitet har ökat. ü 9 av 11 skolor förbättrade sina resultat avseende gymnasieexamen jfr 2014/2015. Störst ökning skedde på de skolor med lägre resultat året innan ü IT-Gymnasiet har samtliga skolor utom en över 92 % andel som når gymnasieexamen! Detta innebär att det verkligen skett en förflyttning på varumärkesnivå istället för, som brukligt, att några enskilda skolor ökat sina resultat. ü På programnivå ligger IT-Gymnasiet över rikssnittet för Naturvetenskapliga programmet, El- o energiprogrammet, Estetiska programmet samt Teknikprogrammet. Det är endast Samhällsvetenskapliga programmet som ligger något under rikssnittet. ü Korrelation mellan de nationella proven och kursbetyg på varumärkesnivå är bättre eller i nivå med AcadeMedias snitt. Tendensen är att IT-Gymnasiet sätter något lägre betyg i svenska och engelska och något högre inom matematik men skillnaderna är som sagt små. Korrelationen är högre 2015/2016 jämfört med tidigare år. Framgångsfaktorer EHT Har fått ökade resurser och tydligare direktiv samt blivit mer inkluderade i undervisningen och delaktiga i analysarbete och EWS Extra anpassningar och särskilt stöd Rutiner och organisation kring extra anpassningar och stöd har stärkas och givit effekt. EWS har förändrats för att tydligt signalera behov men även vilka insatser varje elev fått Mentorskap ett aktivt mentorskap med coachande förhållningssätt men som också innebär viss kontroll och god information är viktigt för ökade resultat. Skillnader mellan olika mentorer på en skola behöver minskas så att alla elever får så god stöttning som möjligt av sin mentor. Detta har följts upp av verksamhetscheferna 47