Möta människor med rättshaveristiskt beteende. Jakob Carlander, leg psykoterapeut
|
|
- Leif Andersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Möta människor med rättshaveristiskt beteende Jakob Carlander, leg psykoterapeut
2 Bok hösten 2015 (uppdaterad version våren 2017)
3 En kamp som aldrig tar slut Mitt liv har blivit förstört. Jag är utan arbete och utfattig. Min fru har lämnat mig och barnen vill inte träffa mig. Men jag ger mig aldrig. Jag kräver min rättvisa. För trots allt kan inte mitt liv bli värre
4 Rättshaverist Rättshaveristiskt beteende Grundläggande rätt att göra vår åsikt hörd och få vår sak prövad
5 Inte en man med rättshaveristiskt beteende
6 Den lilla människans kamp mot den stora myndigheten
7 En studie från Australien.visar på att 1 % av de som kom i kontakt med kommunala förvaltning och service eller annan myndighet uppvisade ett rättshaveristiskt beteende. Men att dessa tog 30 % av arbetets resurser i anspråk.
8 Medborgaren möter tre olika attityder A B C Okänslig Överlägsen Utövar makt Anklagande Negativ effekt på förtroendet Strikt Seriös Regelstyrd Behandlar alla lika Negativ effekt på förtroendet Hjälpsam Empatisk Lyhörd Samarbetande Positiv effekt på förtroendet
9 Förtroendet Jag har förtroende för Skatteverket 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Instämmer ej Varken eller Instämmer Ingen uppfattning 9
10 På andra språk och med andra begrepp Justice Obsession Syndrome (Christian Diesen) Kohlhaas Syndrome (Jozsef Gerevich och Gabor S. Ungvari) Post Traumatic Embitterment Disorder, PTED (Michael Linden) MISP Medborgare som inte sätter punkt (Jonas Stier) Querulous Rechthaberei
11 Lättkränkt (Cyklandeombud Stockholms län)
12 Kränkt en populär känsla
13 Rätthavare Rätthaveri - Rättshaverist De vrånga nejsägarna, rättshaveristerna, är det inte de, som ställer till allt ont både i större och mindre sammanhang? Deras förkrympta själar har inte plats för någon generositet eller människokärlek. Astrid Lindgren 1947.
14 Ett begrepp på väg bli officiellt?
15 Olika grupper nivåer? De vanligaste pa verkarna vid trakasserier a r enligt utsatta tja nstema n inom de flesta organisationer personer i desperata situationer och personer med en trolig psykisk sto rning. Tja nstema n pa Kustbevakningen, Tullverket och bland na mndema nnen uppger i sta llet att uppro rda medborgare a r den vanligaste pa verkaren vid trakasserier. Pa Ekobrottsmyndigheten, A klagarmyndigheten och Justitiekanslern anger flest tja nstema n att raẗtshaverister ligger bakom trakasserierna. Raẗtshaverister beskrivs som kra vande, ha nsynslo sa och omsta ndliga. De tro ttar ut tja nstema nnen och go r dem osa kra genom upprepade trakasserier. BRÅ 2016:13
16 Umeå tingsrätt: Ma l nr: B A klagaren har yrkat att NN ska do mas fo r ofredande enligt fo ljande ga rningsbeskrivning. NN har ofredat XX genom att skicka omkring oo nskade e- postmeddelanden till XX och da refter la mna a tta oo nskade brev i hennes brevla da. Det ha nde mellan den 26 januari 2015 och den 1 augusti 2016 i Umea, Umea kommun. NN begick ga rningen med uppsa t. Lagrum: 4 kap 7 brottsbalken NN har erka nt att hon skickat e-postmeddelanden och brev i den omfattning som a klagaren pa sta tt men bestritt ansvar fo r ofredande eftersom hon inte insett att meddelandena och breven varit oo nskade.
17 Otillåten påverkan En sammanfattande term och inte en rubricering. Våld mot tjänsteman, hot mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman är exempel på själva brotten.
18 Missbruk Stark upprördhet Rättshaveristiskt beteende Kriminalitet Allvarlig psykisk sjukdom
19 Juridisk ton Rättshaveristen har ibland en saklig, akademisk och lite ålderdomlig juridisk ton. En kombination av nedlåtande attityd, aggressiv påstridighet, ifrågasättande misstänksamhet och juridisk stramhet. En son ringer gällande sin mors avgift och har synpunkter på den. Han är lugn i rösten. Ställer frågor och fortsätter även då han fått svar. Det blir aldrig något slut på frågandet. Till slut säger han att jag inte verkar vara rätt person på rätt plats. För mig känns det som att vara utsatt för ett förhör.
20 Ett upprättelsesyndrom som skapar en paradox Å ena sidan känner man sig kränkt av sin omvärld och samhället med dess olika institutioner. Å andra sidan är det till samma samhälle man vänder sig för att få upprättelse.
21 Kan inte hantera situationer med mentala processer. utan söker istället lösa dem med juridiska förlopp
22 Mentalisering Se sig själv utifrån Och förstå andra inifrån
23 Mentalisera Göra egna och andras handlingar begripliga utifrån bakomliggande mentala avsikter, som önskningar, känslor och föreställningar (om personalen har en annan mening är det inte för att vara elaka) Det som finns i sinnet, finns i sinnet (och inte hos den andre) Förstå sig själv och andra i termer av mentala tillstånd och mentala processer (Vill jag ha ett samtal med mitt barns kontaktperson en fredag eftermiddag då det är många vikarier förstår jag det får vänta till nästa vecka. Och om jag skriker upprört inser jag att människor i min omgivning blir rädda)
24 JO beslut , dnr Även när den enskilde uppträder på ett sätt som upplevs som besvärligt måste en tjänsteman kunna hantera situationen professionellt och hålla en god samtalston. Krav på saklighet i 1 kap. 9 RF.
25 Förlorad mentaliseringsförmåga Pappan till en son med kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar bor i Vilhelmina. Sonen bor i Ystad och har gott stöd av en grupp personliga assistenter. En fin vårmorgon när utetermometern krupit över 15 grader, gör man en utflykt med sonen. En av assistenterna tar en bild av sonen när han skrattar och äter glass och skickar den som bild till pappan. Pappan ringer omedelbart upp assistenten och skäller ut henne för att sonen är alldeles för tunt klädd. I Vilhelmina är det 3 grader kallt och snöar. Det är uppenbart han känner sig kränkt av assistenternas meddelande.
26 Kan inte hantera situationer med mentala processer. utan söker istället lösa dem med juridiska förlopp
27 Portade föräldrar JO-anmäler Ett föräldrapar i Malmö förbjuds att besöka sina barns skola, utom vid föräldramöten, utvecklingssamtal och andra i förväg bokade möten. Men föräldrarna ifrågasätter beslutet och vill att justitieombudsmannen (JO) ska ta ställning till om rektorer har rätt att porta föräldrar på det här viset. Bakgrunden till beslutet är att föräldrarna i september besökte skolan utan att berätta vilka de var, trots att personalen frågade dem. De blev ombedda att lämna, men gick ändå in i skolan. De ska också vid ett annat tillfälle ha besökt skolan och personalen ska då ha känt obehag, skriver sydsvenskan.se.
28 Högsta förvaltningsdomstolen Den som ytterst svarar för arbetsmiljön i en skola har enligt arbetsmiljölagen en skyldighet att vidta åtgärder för att se till att skolpersonal och elever har en god arbetsmiljö. Det kan då finnas behov av att gripa in exempelvis mot personer som annars bedömts ha rätt att vistas i skolan men som genom sin närvaro har visat sig ha en alltför negativ påverkan på arbetsmiljön.
29
30 En ensamstående mamma kämpar för sin dotters rätt till särskilt stöd i skolan. Hon är inte lätt att gå till mötes. Å ena sidan kräver hon särskilt stöd åt dottern. Å andra sidan motsätter hon sig den utredning som behövs för att ge stödet. Dottern har bytt skola ett flertal gånger. Mamman kommer i ständig konflikt med rektorer, elevassistenter, lärare och tjänstemän. Gör flera anmälningar till skolinspektionen Rektor gör en orosanmälan till socialtjänsten. Det gör mamman än mer upprörd som ser anmälan som en hämnd mot henne själv.
31 Ett beteende i olika grad Svår Måttlig Lindrig Minimal
32 Fem enkla steg i processen
33
34 Tänk om rättshaveristen har rätt? Vad är rätt? Detaljer Helhet Förvaltningsrätten, Kammarrätten, JO, JK. Inte självklart vad som är rätt och fel. Arbetsmiljöverket säger en sak, JO hävdar en annan. Inte bara ett beteende mot myndigheter, finns även i privatlivet.
35 Två miljöer Offentlig rättshaverism Privat rättshaverism
36 Passiv rättshaverism
37
38 Ett medelålders par bor i lägenhet. De är övertygade om att vedeldningen från grannar försämrar deras luft. Efter anmälan har miljöinspektör gjort mätningar som inte visar på någon större olägenhet. Paret återkommer med klagomål och menar att kommunen håller grannarna om ryggen. Man skriver insändare där man pekar ut en inspektör med namn. Såväl granne som kommun blir polisanmälda av paret. När utredningen läggs ned, vänder man sig till JK, nu allt mer övertygad om att samhället står i maskopi mot dem.
39 Rättshaveristiskt beteende på jobbet:
40 Felaktigt bemött från första början. Men det ursprungliga dilemmat kan lika gärna handla om att sjukvård, omsorg, förvaltning, skola och socialtjänst varit för tillmötesgående, som att man varit för avvisande, felaktig, slarvig eller kränkande.
41 Först tillmötesgående: En handläggare för boendeanpassning får ett intyg från en primärvårdsläkare, som senare leder till en långvarig tvist: Patienten är i behov av annan lägenhet för sitt psykiska välbefinnande. Lägenheten bör absolut ha havsutsikt
42 7 Intygsutfärdaren ska beakta att intyget kan få avgörande betydelse i offentliga och enskilda rättsförhållanden och noga se till att endast uttala sig om förhållanden som han eller hon har tillräcklig kännedom om. Det ska tydligt framgå vad som är intygsutfärdarens egna uttalanden och vilka uppgifter som härrör från intygspersonen, andra personer och myndigheter eller organisationer. Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.
43 Vanligt förlopp Anmälan Klagomål Rättshaveristiskt beteende Ignorerar personen Undvikande/Restriktioner Frångår rutiner Fortsatt rh-beteende
44 JO Dnr En besökare i biblioteket kommer i konflikt med bibliotekarier efter samtal om en författare. Kräver att bibliotekarien ska avskedas, varefter beteendet ökar till förolämpningar, mängder av brev, hotfullhet och en sönderkrossad fönsterruta. Den besökande personen får besöksförbud på biblioteket. En myndighet ska sja lvfallet inte meddela fo rbudsliknande fo rha llningsregler till enskilda som det inte finns raẗtslig grund fo r att uppraẗtha lla. Det ger sken av att myndigheten har befogenheter som den saknar.
45 Var går gränsen? Vad skiljer en rättshaverist från en whistleblower?
46 Sorg och depression som jämförelse I sorgen har världen runtomkring blivit fattig och tom. I depressionen är det jaget självt som är fattigt och tomt. Freud
47 Ett tidlöst dilemma och tillstånd Jag är oskyldig! Men mitt liv är meningslöst, jag vill inte leva mer. Allt gör detsamma, därför säger jag: Oskyldiga och skyldiga, han förgör dem båda. När olyckan plötsligt dödar hånler han åt de oskyldigas undergång Världen är utlämnad åt en brottsling, han gör dess domare blinda. Job 9: 21-24
48 ICD 10 Kverulansparanoia: präglad av aggressiv självhävdelse, parad med misstro mot auktoriteter och samhällets administration. Det är en man som håller på sin rätt, överklagar från instans till instans och som i avslag ser bevis på samhällets ruttenhet och systematiska maskopi mot honom (Ottosson 423:1983).
49 Manligt och kvinnligt rättshaveristiskt beteende. Det tycks som om män med ett rättshaveristiskt beteende i större utsträckning utvecklar sitt beteende i ärenden som rör ekonomi, teknik och lagliga rättigheter. Kvinnor med samma beteende agera mer i relationella frågor.
50 Kriterier på ett rättshaveristiskt beteende Lång och omständlig berättelse, som ofta följer ett bestämt ritual och ska delas av så många som möjligt. Återkommande långa telefonsamtal. Vill ha sista ordet. Vägrar att låta sig överbevisas av fakta och rättsliga beslut. Ställer krav som ofta inte är förenliga med regler, lagstiftning, vetenskap, beprövad erfarenhet eller evidens. Kräver att få instruera eller utbilda personal Begär ut alla tänkbara handlingar, ofta för att avslöja, ibland som bestraffning. Ställer många och detaljerade frågor på materialet. Spelar in samtal gör bildupptagningar samlar på dokumentation Skickar brev, mejl och sms i stor mängd till handläggare, enhetschefer och andra myndighetspersoner; ofta med liktydligt innehåll och med kopior till alla tänkbara adressater. Skriver på ett speciellt sätt: VERSALER,????!!!!!! Färgad text Hög benägenhet att anmäla, lämna klagomål och överklaga till många instanser och myndigheter, vilka åtföljs av ständiga kompletteringar. Egna domstolar. Vill gärna agera ombud för andra och föra deras talan med den egna erfarenheten som grund. Gör bruk av metaforer och bilder som förstärker den egna upplevelsen på ett överdrivet och absurt sätt. Kan bli nedsättande och ironisk. Ibland också kränkande, hotfull och våldsam, inte sällan utan att själv förstå det. Utvecklar ofta ett personligt agg till enskilda personer inom verksamheten. Klyver verksamhet/omvärld i goda och onda. De goda som en relief till andras ondska
51 En dotter till en demenssjuk kvinna vistas dagligen hos sin mamma. Läkaren har haft ett s k brytpunktssamtal med dottern där läkaren förklarat att mamman nu är i palliativ fas och att vården nu är symtomlindrande. Ändå kräver dottern dropp för mamman och aktiv behandling med penicillin, men vägrar att mamman får smärtlindring eftersom det kan försämra andning. Efter påstridighet gör man dottern till viljes, utan att hennes kritiska hållning avtar. Dottern gör anteckningar efter varje insats från personalen vilka hon granskar kritiskt. Vid några tillfällen ställer hon sig i vägen och söker handgripligen hindra vissa av personalen att komma in till mamman.
52 Begära ut handlingar - avslöja Vid en förskola har två föräldrar anklagat en pedagog för bristande kompetens. På kommunkontoret har de begärt ut pedagogens ansökningshandlingar vilka de nagelfar som en brottsutredning. I ett brev till rektor, med kopia till alla andra föräldrar, begär de sedan ett extra föräldramöte. Rektorn som har fullt förtroende för sin personal vägra ett sådant möte. Dagen efter blir rektorn anmäld till Skolinspektionen.
53 Begära ut handlingar granskande frågor En verksamhetschef på ett äldreboende får dagligen mejl från en före detta anhörig. Omsorgstagaren själv har stilla avlidit för ett halvår sedan. Den anhörige anmälde boendet till Inspektionen för vård och omsorg för vållande till mammans död. Då utredningen inte bekräftade detta begärde hen själv ut samtliga journalhandlingar. Efter detta började mejlen komma med detaljerade, kritiska frågor och kränkande kommentarer. Verksamhetschefen som sökt sin tjänst i förhoppning att få utveckla äldreomsorgen känner sig jagad av breven och funderar på att säga upp sig.
54 En sjuksköterska berättar: Elsa avled för ett år sedan i lungcancer, hon var närmare 80 år och hade svår annan sjuklighet. Hennes son Oskar kontaktar oss för att han undrar över hur vi fattade beslut om att avbryta behandling. Oskar kräver journaluppgifter på allt. Han kräver också kopior av alla bilder. Han anser att det också borde finnas ljud- och bildfiler som visar ronder och diskussioner under rond, och vill ha även detta. Oskar får allt som finns tillgängligt på vår klinik. Vi ser att han också har kontaktat röntgenkliniken, fysiologiska kliniken och alla kliniker där hans mor haft någon kontakt genom åren. Han har fått journalkopior och kopior på all bilddiagnostik och utlåtanden från även dessa kliniker. Oskar kontaktar nu flera chefer och medarbetare. Han kräver skriftligt svar på hur man har diskuterat frågan om avbrytande av behandling och övergång till palliativa åtgärder. Han vill veta hur hans mor deltog i detta beslut, som enligt journal togs när hans mor inte längre var tillgänglig för information pga medvetandegrumling och kognitiv påverkan. Totalt har Oskar en lista på mer än 20 frågor, och han vill i detalj ha svar på alla dessa frågor. Han accepterar bara skriftligt svar.
55 JO beslut , dnr Hantering av en person vars frågor och framställningar utgjorde ett arbetsmiljöproblem Muntliga eller skriftliga frågor, inbokade möten, omdirigering av e-post Alla skriver behöver inte besvaras Kan vara godtagbart ställa krav på sökanden i vissa fall angelägenhetsgrad; tur och ordning
56 Till en förlossningsavdelning på sjukhuset kommer ett par för att föda. Den blivande pappan har med sig filmkamera. Men inte för att föreviga det första barnets ankomst, utan för att dokumentera allt vad personalen gör. Om något går fel vill man kunna hitta den skyldiga och ha bevis i rätten.
57 Inspelade samtal på social medier
58 Instrumentell skam Så antingen för vi en rumsren dialog nu och kommer fram till en lösning, eller så köper vi annonsutrymme och för dialogen och frågeställningarna via öppna brev i media. Jag ser gärna att vi kommer fram till en lösning på de problem som detta infekterande ärende har ställt till med. En lösning i samförstånd istället för JK och JO anmälningar. Vi kommer under nästa vecka att gå ut med halvsides annonser i lokaltidningen och kräva ordförandes avgång och tjänstemännens avskedande.
59 Skam har alltid varit ett redskap för att få andra göra som man vill
60 Internet som domstol Internet - Demokratins och rättvisans sista utpost. Vårt rättssystem är under nedmontering för att skära kostnader och kapitalisterna jublar. Nu kan de få än längre försprång då poliser, åklagare och domstolar inte hänger med i svängarna. De liberala och ofta tandlösa lagarna i Sveriges Rikes Lag har blivit ett redskap för de Rike med kapital som lockar de mindre nogräknade advokaterna, vilka mer ser till den egna plånboken än lagboken. Låt Internet bli demokratins och rättvisans nya instrumentet som sätter "bojor" på samhällsfördärvarna. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten enligt Yttrandefrihetsgrundlagen och Artikel 10 i Europakonventionen ger oss rätten att redovisa kapitalisternas och lagbrytarnas ohederliga framfart, som raserar välfärden för flertalet.
61 Rättshaveristiskt beteende och social medier
62 Från Flashback
63 Gå inte in på andras sociala media Det mest verkningsfulla sättet att inte ta någon skit, är att vara okunnig om den. Horace Engdahl
64 Sociala medier På en förskola turas föräldrarna om att kontrollera städningen på toaletterna vid hämtning. Dålig städning dokumenteras med mobilkamera och skickas runt via ett gemensamt facebook-konto, där även personalen betygssätts. Man har också krävt att få sätta upp en filmkamera så att föräldrar kan följa verksamheten från näten under dagtid.
65 Per är fd jurist på Sjöfartsverket och tvingades sluta efter en konflikt med arbetsledningen. Han har själv varit klient på socialkontoret men har nu sjukbidrag. Så fort det står om ett ärende i lokaltidningen tar han kontakt med den personen och erbjuder att vara ombud för hen mot socialtjänsten och andra myndigheter. De råd han ger är ofta till skada för den andra klienten.
66 Kämpar för andra Hösten 2013 anmälde han den efterföljande behandlingen till IVO, och beslutet som nu har kommit riktar kritik mot den efterföljande vården. IVO pekar på brister i dokumentation och kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient. Däremot ser man ingen anledning att kritisera vården eller diagnostiken i sig. Att han inte är helt nöjd med den förhållandevis milda kritiken från IVO är dock tydligt. Jag skiter egentligen i beslutet. Jag blir ju inte bättre för att de säger att de har gjort fel, men jag vill inte att samma sak ska hända någon annan. Corren 28/2-15
67 Beslut från IVO Anmälaren har gentemot vårdgivaren ingivit och åberopat en fullmakt från patienten som befullmäktigar anmälaren att föra patientens talan i alla frågor. IVO finner att det enligt gällande rätt saknas stöd för att överlåta patientens bestämmanderätt för vård och behandling till någon annan. En rätt som patienten inte själv har, nämligen att bestämma vilken vård och behandling som ska ges, kan inte heller överlåtas till någon annan genom en fullmakt
68 Gör bruk av metaforer och bilder som förstärker den egna upplevelsen på ett överdrivet och absurt sätt.
69
70 Förstärker ofta sin bild av situationen med metaforer Äldreomsorgen behandlar oss som boskap på väg till slakt Socialtjänstens beslut var en verbal våldtäkt! Ni är som en grupp SS-generaler! Jag är förföljd av stasi-handläggare! När du säger så till mig är det som att bli överkörd av ett tåg!
71 X = Y
72 Hot Lagliga hot och olagliga hot - Visa aldrig oro inför lagliga hot - Lyssna alltid till din rädsla vid olagliga hot
73 Hot Fo lj rutiner och ha ll fast vid dem. Bo rja ett moẗe med att ange tiden na r det slutar. Sa tt upp ramar fo r samtalet och go r en sammanfattning av det na r moẗet/samtalet ga r mot sitt slut. A r klienten uppro rd ska du sa ga sa ha r: Du fa r bli arg och uppro rd men inte hota, sla nga saker, go ra na gon (mig/dig) fysiskt illa eller ta nda eld. Du fa r ga ut fra n mo tet/samtalet och a terkomma na r du lugnat ner dig under fo rutsa ttning att vi har tid kvar av mo tet. Reagera inte med ka nslor om du blir kra nkt.
74 Hot, forts Lyssna i sta llet fo r att protestera och argumentera. La t verbala angrepp vara och ta inte a t dig. Tala med sa lite ka nslor sa mycket fakta som mo jligt. Sta ll fra gor om den andre ger uttryck fo r hotfulla kommentarer: Hur har du ta nkt go ra det? Pa peka att det a r olagligt men var inkluderande: Vare sig du eller jag har raẗt att sa ga pa det saẗtet. Om du vet att du ska ta emot en sva r person: Tala om fo r kollegor sa att de lyssnar och kan ga in och titta efter om ho r na got konstigt.
75 Hot, forts. Hot och kra nkningar bo r antecknas i journal och dokumentation. Var da noga med att enbart skriva det som faktiskt ha nt: Gjorde sa ha r i dag, Klienten kallade mig fo r nazist och sa att jag borde vara fo rsiktig na r jag vistas ute. Sa dana anteckningar ska vara korta och koncisa utan na gra tolkningar, funderingar eller personliga kommentarer. Anteckna också regler som satts upp: Talat om för klient hen inte får kontakta personal utanför deras arbete eller i hem. Allt som klienten go r som a r olagligt ska polisanma las. Mycket kan dock fo rebyggas genom att man a r noggrann och ha ller tider och inga ngna avtal.
76 Ingripa på chefsnivå Du har kallat en av min personal för en djävla lägervakt. Hur tänker du då?
77 En förändring Människor med ett utpräglat rättshaveristiskt beteende börjar allt mer fokusera sig på den enskilda individen i en organisation än den övergripande strukturen och organisationen i sig. Jag håller dig personligen ansvarig för detta Vi kommer att stämma dig personligen Händer det mamma något så vet vi var vi ska leta den skyldiga
78 Generalisera - Inkludera Det är många som inte uppmärksammat att det står så Det där är en fråga vi ofta får Att säga så som du gör är olagligt både för dig och för mig Vi är angelägna att både du och andra får en riktigt bedömning ======================== Ingen annan har klagat
79 Hat En förening mellan en positiv och en negativ affekt: Intresse - Ilska Vilket innebär att den som hatar utvecklar en relation till den andre. (Løgstrup) -Jag ska ta reda på var du bor. -Jag vet att du själv har en mamma som är sjuk. -Jag har tagit reda på vilka arbetsplatser du varit på tidigare.
80 Rättshaveristiskt beteende i andra diagnoser och tillstånd. Personlighetssyndrom Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Traumatiska krisreaktion som inte utvecklas, med känslomässigt undvikande som följd. Post Traumatic Embitterment Disorder - PTED Process av ältande och grubblande vid ångestsyndrom. En kombination av dessa faktorer Vanföreställningssyndrom Men inte psykopati!
81 Skillnad psykopati - rättshaverism Psykopati Känner sig bättre än andra Manipulerande opålitlig Impulsiv God verbal förmåga Saknar ånger och skuld Mytomani Fixerad att äga makt Rättshaveristiskt beteende Vet bättre än andra Har sin egen sanning ändrar sig inte Stabilt negativ Framhäver samma sak Förstår inte vad hen utsätter andra för Hittar sällan på nya saker Vill ha makt över sin sak
82 Ej manipulativ Det viktiga för en rättshaverist är inte att glädjas åt livet utan att få världen att medge att hon är orättvist behandlad. Därför är en sådan människa omutbar, en egenskap man kanske inte skall fästa alltför stort avseende vid. Horace Engdahl: Den sista grisen (2016)
83 Varför diagnos? Skillnad i kulturer enligt Benjamin Lévy Tysktalande länder och Skandinavien ser beteende ur psykiatrins synvinkel England m fl (Commonwealth) ser det som en angelägenhet för rättsväsendet Serviceskyldighet till alla Vexatious Litigants Law
84 Varför lider jag?
85 Tre dimensioner Person Personlighet Personlighetssyndrom
86 Personligheten är en samling känslor, tankar, beteenden och interaktionsmönster hos en individ, som är konstanta över tid och situationer. Personlighet
87 Två aktuella personlighetssyndrom Narcissistisk personlighetssyndrom Paranoid personlighetssyndrom
88 Även drag av tvångsmässigt personlighetssyndrom
89 Narcissistisk aggressivitet Paranoid misstänksamhet Tvångsmässig ihärdighet
90 Autism och rättshaveristiskt beteende Rättshaveri är påfallande vanligt inom aspergergruppen, vilket kan förklaras av en personlighet präglad av bristande sunt förnuft, pedantiskt regeltänkande, uttalad envishet och verbal begåvning. Inte sällan vinner de processerna (Bejerot 3223:2004).
91 Beteende vid autism Anklagelsen att vara en allmän olägenhet har tenderat att förekomma när personen med Aspergers syndrom envetet har agerat utifrån en upplevelse av orättvisa i en dispyt med en annan person. Det har då handlat om en principsak som har drivits så långt att den har blivit absurd eller lett till en konfrontation och stötande beteende (Attwood 394:2008).
92 Tre funktioner i vår hjärna (Vid högfungerande autism fungerar chefen bättre än de andra två) Chefen: Jobbar ständigt på att samla in nytt material och ny information Sekreteraren: Håller koll på detta material och sorterar det. Bibliotekarien: Plocka fram rätt material vid rätt tillfälle.
93 Högfungerande autism Många styrkor, bland annat: Bra på att samla in och analysera information Ser mönster och samband som andra missar Detaljseende Men även tendens till: Regelstyrt beteende stort behov av struktur och förutsägbarhet Svårt med sociala signaler var gärna övertydlig ( Nu är mötet slut ) Ej pragmatisk, bestämd uppfattning kräver klara budskap och tydlig information om varför något ska ske; förklara logiken
94 Men generalisera inte
95 Rättshaverism som fastlåst krisreaktion Psykisk kris är ett tillstånd man försätts i då ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man i stunden ska förstå och kunna bemästra den livssituation man råkat in i.
96 En man som förlorat sin 20-årige son i en trafikolycka lägger skulden på skyltning vid vägen. Han kräver förändringar och har överklagat avvisande beslut till JO och JK och till slut även Europadomstolen. I en tidningsartikel pekar han ut tjänstepersoner vid Trafikkontoret som ansvariga för sonens död. Dagligen skickar han brev, sms och mejl till kontoret med liktydligt innehåll och kopior till många andra instanser och organisationer.
97 Johan Cullberg: Kris och utveckling Chockfasen Reaktionsfasen Bearbetningsfasen Nyorienteringen
98 Känslomässigt undvikande Att tänka med en SORK Situation Orsakar/Organism: känsla, tanke kroppsliga reaktioner Respons Konsekvens: på kort och på lång sikt
99 Hur långt kan man gå i kampen för sin rätt? En man som blivit lurad av ett så kallat Nigeriabrev har förlorat hela sin besparing på en miljon kronor. När mannen kontaktar sin bank frågar hans bankkontakt hur han kunde inlåta sig i en sådan osäker och dum affär efter allt som skrivits. Mannen blir upprörd av denna kommentar och menar att banken kränkt honom och kräver upprättelse. Han polisanmäler banken och upprörs än mer när anmälan omgående läggs ned. Istället vänder han sig till JO och JK. Det är som om bankpersonens kommentar berör honom mer illa än det brott han blivit utsatt för och inget kan göra åt.
100 Rättshaveristens SORK S: Förlorat mina pengar i en investering. O: Skam. Känner mig lurad och sviken. Orolig för framtiden R: Blir arg på bankpersonalen som ifrågasätter mitt val. K1: Känner omedelbar lättnad. Någon annan har gjort fel. Upplever mindre skam. K2: I ett längre perspektiv mer frustration. Kan aldrig döva känslan av skam. Får inte ilskan bekräftad nog av andra.
101 Man undviker alltså en smärtsam erfarenhet genom att fokusera sig på en annan senare händelse.
102 Process vid oro och ältande Tröstetankar Orostankar
103 Oro och tröst: tar aldrig slut
104 Rättshaverism och oro En man gör en ögonoperation på privat klinik med laser för att ta bort ett synfel. Efter operationen tycker mannen att resultatet inte är bra. Kliniken säger att han måste vänta ett halvår innan effekten av operationen blir tydlig. Mannen blir allt mer övertygad om att detta bara är en bortförklaring. Han söker sig till sjukhusets ögonklinik som inte vill ta emot honom. Han får tankar om att läkarna vill skydda varandra och börjar läsa allt mer på nätet för att skaffa sig egen kunskap.
105 En man är orolig för att en vindkraftpark i närheten av boendet påverkar hälsan. Han menar bland annat att bullret överskrider tillåten ljudnivå. Efter mätningar finner man inga problem. Mannen blir då aggressiv och bombarderar hälsooch miljökontoret med mejl och inspelningar av ljudnivån. Mannen hävdar att man stängt av vindkraften då mätningen gjordes. Han låter en bekant som är ingenjör göra en egen mätning som kommer fram till annat resultat.
106 Beteendet som vanföreställningssyndrom En kvinna lider efter en operation av kronisk smärta. Trots flera utredningar kan man inte avgöra orsaken till smärtan. Kvinnan själv vet att man glömt något i kroppen från operationen. Man gör flera röntgenundersökningar men kan inte se några tecken på kvarglömda föremål. Kvinnan blir allt mer agerande. Anmäler sjukhuset till IVO. När inte IVO går henne till mötes vänder hon sig till först till massmedia och sedan direkt till Europadomstolen.
107 Vad kan jag göra? Samtalets verktygslåda
108 Ett beteende i olika grad Svår Måttlig Lindrig Minimal
109 Etisk och praktisk regel Alltid Acceptera närvaro, känslor och tankar Validera Ofta Motivera och uppnå samförstånd Motiverande samtal Ibland Begränsa beteendet, inte bli delaktig Lågaffektivt bemötande
110 Acceptans Vi kan inte välja bort personen med rättshaveristiskt beteende: Ge upp all tanke på nåd Så kommer den till dig obemärkt Gunnar Ekelöf
111 Argumentera inte Förstärker skillnader
112 Övertala? Det här kommer inte att göra ont. Att övertala leder ofta till större misstänksamhet. Det är ju du som representerar makten Det är mer framgångsrikt att motivera och erbjuda information.
113 Försök inte sätta den andre på plats
114 Förbjud inte starkar känslor Nu ska du inte bli arg.. Ta inte illa upp.. Nu har du alldeles fel. Så där får du inte känna.. Vi kommer att anmäla dig också. Jag ska skicka dig lagtexten som visar du har fel Vi upplever att du trakasserar oss.
115 En tjänstepersons svar på hot om JOanmälan A r det du sja lv eller Skatteverket som avgo r vad som ska diariefo ras hos Skatteverket? Kan du inte bara erka nna att du har missuppfattat att a rendet inte a r diariefo rt, utan att fortsaẗta med en massa tidskra vande ono dig konversation? Du ska respektera mitt svar och inte raljera om na got a sidosaẗtande av skyldigheter. I ditt brev bad du inte om att a rendet skulle sparas, diariefo ras eller ens bila ggas till din inkomstdeklaration. Du fra gade bara om det skulle fo rtryckas kontrolluppgifter, och ett bra svar fick du.. Om du ta nker pa sta annat sa kommer jag att ha vda att det a r fel fra n din sida. Skatteverket har definitivt inte gjort na got fel, och da rmed a r det heller inget a rende fo r min chef sa som du sarkastiskt och hotfullt skriver.
116 JO Om tja nstema nnen anva nder en konfrontatorisk linje i sina kontakter med allma nheten, fo rsa mras fo rtroendet fo r myndigheterna och da rmed myndigheternas mo jligheter att fa allma nheten att medverka till att handla ggningen blir korrekt. N.N:s svar pa U.H:s sista e-postmeddelande a r ha llet i en obehaglig ton. U.H. beskylls fo r att raljera, fo r att skriva sarkastiskt och hotfullt samt fo r att komma med dumheter som att hota med en meningslo s JO-anma lan. Genom att skriva pa det sa ttet till U.H. Har N.N.brutit mot kravet pa saklighet i 1 kap. 9 regeringsformen. Jag a r fo rva nad o ver att han har uttryckt sig som han har gjort och jag a r oroad o ver att han som framga r av hans svar till JO inte inser att han har gjort fel. N.N. fo rtja nar allvarlig kritik.
117 Börja med att uppmärksamma känslorna, gå sedan in på sakfrågan Jag ser och hör hur upprörda ni är, får jag förklara för er hur vi tänkt.
118 Mellanled empatisk respons - validera Besvara inte sakfrågan på en gång utan att först ha uppmärksammat den andres tankar, känslor och åsikter.
119 Två nivåer av validering Juridisk validering kan uppfattas som känslokallt Psykologisk validering kan misstas för medhåll
120 Validera underlättar mentaliserande Jag är jag för att jag är jag och du är du för att du är du. Men om du är du för att jag är jag, så är inte längre du du.
121 N.N../. N.N m.fl. anga ende anordnande av godmanskap, skyndsamt Tingsraẗten har mottagit er skrivelse (e-post) av den juli 2017 da r ni bega r att a rendet ska o verla mnas till annan domare. Er framsta llan fo ranleder inte na gon vidare a tga rd. A rendet handla ggs a ven fortsaẗtningsvis av tingsfiskalen N.N.
122 Validera: visa respekt för båda parter Det är förståeligt att du har åsikter på hur vi ska tillgodose din mammas behov, du har berättat att du är van att tolka din mammas signaler. Din mamma har dock visat förtroende för flera av sköterskorna här och vi lyssnar till det hon säger och önskar.
123 Validera Empatisk respons - ett viktigt mellanled Om jag börjar dricka igen är det ditt ansvar eftersom du inte fattar något. Jag hör att du lägger ansvaret på mig om något skulle hända med dig. Jag tänker att du är orolig för framtiden - Det ansvaret är ditt och vilar på dig.
124 Validera: visa respekt för båda parter Jag tycker att ditt sätt att prata med receptionisten var otrevligt. Jag förstår att du är frustrerad för att du fick vänta så länge i kön, att ta ut det på personalen på det sättet är inte okej.
125 Validera vid suicidhot Det du nu berättar ligger ju utanför det du och jag ska prata om. Men det du säger är så viktigt och gör mig dessutom orolig. Är det så du upplever din situation just nu, ska du söka hjälp på vårdcentral så snart som möjligt. Som om ni bryr er! Vårdcentral? Där får man ingen hjälp! Det du tog upp var så viktigt och angeläget att du fick mitt allra bästa råd från första början. Jag har inget annat råd att ge dig. Ska vi gå tillbaka till det vi behöver prata om nu.
126 Validera - Mentalisera Jag förstår att detta är en situation som gjort dig mycket upprörd, för jag tänker att du normalt inte uttrycker dig så här.
127 Invalidera: Invalidera den andre Invalidera mig själv Jag hör vad du säger men Tyvärr kan jag inte.. Nu tycker jag du har en tråkig attityd Det är inte jag som gjort reglerna och skrivit lagarna..
128 Handlingsplan Krisgrupp Policydokument
129 Rutin vid händelser med behov av samlade resurser Syfte Syftet med samverkansrutinen är att se till att chef får stöttning av verksamhetsstödets specialister vid en extraordinär händelse. För vissa resurskrävande ärende (arbetssökanden) krävs det en samordning inom myndigheten för att dessa ska kunna hanteras rättssäkert och effektivt. Alla utredningar, bedömningar och beslut gällande kunden görs fortfarande på det lokala kontoret. Vad är en extraordinär händelse? Med extraordinär händelse avses här en händelse som kräver skyndsamma insatser av chef samt innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i verksamheten och/eller skyddsvärda tillgångar (medarbetare, information, lokaler och utrustning) till exempel då sökande uppfattas som en rättshaverist och chef behöver rådgivning för fortsatt hantering av ärendet.
130
131 Och viktigast av allt Dokumentation! Klagomålshantering! Dokumentera utan egna känslomässiga och tolkande kommentarer.
132 Var noga med dokumentation Inför ett möte då även socialkontorets chef ska vara med har handläggaren tagit fram en sammanfattande statistik vad som gjorts för en klient genom de gångna åren. Denna statistik visar hur man ett antal gånger tillmötesgått klientens begäran, men att det alltid är denne själv som avbrutit varje försök med nytt boende. Allt finns redovisat med enkla diagram och staplar, brev och mejl och med hänvisning till datum för dokumentation. Socialsekreteraren erbjuder hela tiden att få visa detta material, säger klienten nej till något dokument respekterar hen det. Ställd inför denna sammanfattning backar klienten och dennes ombud som istället ber om råd hur klienten nu ska bete sig framöver. Socialsekreterarens chef blir också stärkt i sin uppfattning och uppträder på ett tydligt sätt till sin handläggares stöd och försvar.
133 Oro och obehag leder till att man letar efter nyckeln där det finns ljus Vi kan inte ha henne här. Någon annan måste jobba med detta. Vi ignorerar hen.
134 Två användbara metoder Motiverande samtal vid mer tillfälligt rättshaveristiskt beteende ge syre åt reflekterandet Lågaffektivt bemötande vid utpräglat och långtgående beteende strypa syre till beteendet
135 Lågaffektivt bemötande: Två sätt att vinna en dragkamp
136 JK
137 En enhetschef i liten kommun får ett mejl: Vi blir sämre behandlade än boskap. Har du ingen yrkesstolthet. Du och socialchefen borde söka er till ett koncentrationsläger. Du är avskyvärd. Jag kommer att anmäla dig till IVO. Är du stolt över att bli anmäld? En dag kommer rättvisan och sanningen att segra. Är det inte snart läge för dig att avsluta din tjänst här???? Vi är många som väntar!!! Vad ska besvaras i detta mejl? Hur?
138 Svara tydligt på det som frågas efter med fokus på din uppgift. Istället för att återupprepa svar och information; hänvisa till det som skrivits tidigare. Svara alltid med ett nytt dokument. Låt det gå lite tid innan du svarar, både på kort och lång sikt. När den andre detaljpratar med fotnötter, svara med rubriker. Frångå aldrig rutiner gör inga undantag leta inte relation Pröva byta kommunikationsform när dialogen blir komplicerad. Var försiktig skapa nya mötesplatser där fler blir indragna men ha koll på omgivningen. Visa inte oro inför hot om anmälan överklagan inspelning Hota och vädja inte i vankelmod Våga fatta beslut! Gå inte in i den andres känslolägen Håll känslor utanför - Välj dina strider Svalkande likgiltighet. Avbryt samtal då de blir kränkande eller hotfulla sätt ny tid Fastna inte i förklarande argumentation 3 ggr varje tillfälle. Byt handläggare vid långvarigt beteende.
139
140 Vid offentliga eller större möten. Vara den som värnar dagordningen
141 Två djurskyddshandläggare ska hålla en informationskväll för ortens lantbrukare om nya regler för djurhållning från EU och Bryssel. Till mötet kommer en äldre lantbrukar som genast börja ställa frågor varför han fått förbud att hålla djur. Han talar långt och omständligt om något som ligger flera år tillbaka i tiden. Mötet havererar. Andra lantbrukare reser sig och går därifrån.
142 Tänk igenom vad du säger Paul Grice s kriterium för ett konstruktivt samtal Kvalité; tillräckligt sanningsenligt Kvantitet; att berätta lagom mycket Relevant Begripligt
143 Positiv förstärkning Vid alltför ambitiösa svar och långtgående undantag
144 Självbilden Faktum är, att jag tar inte illa upp för att någon kallar mig rättshaverist, tvärtom så är jag stolt på vad jag är och gör. Det ger mig styrka att lägga saker och ting tillrätta, och sen må skämmas den som bör. Det längsta jag kan sträcka mig som rättshaverist: Det är att rättvisa som havererar när jag förlorar en process, inte jag! Om det nu verkligen är så! Och det brukar det vara!!! Blogg på nätet: Bankrättsföreningen
145 JO beslut , dnr Om komplicerad fråga och svar därför kan dröja måste åtminstone det beskedet lämnas alt. att frågan inte kan besvaras. Inte acceptabelt att frågan bara blir liggande obesvarad.
146 JO beslut , dnr Serviceskyldigheten i 4 och 5 FL vidsträckt men inte obegränsad. Myndigheten avgör i vilken uträckning det kan vara lämpligt att ge hjälp och avgöra om frågor ska besvaras skriftligen eller muntligen. Någon form av svar bör dock utgå. Dokumentationen, kontroll (se bl.a. Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, 2007, s. 167).
147 Rutiner är inte att vara fyrkantig ger i sig utrymme för individuella planer och anpassade åtgärder
148 Tala med rubriker Vi har rutiner kring varje omsorgstagare/klient/kund Vi gör ingen skillnad mellan olika personer Självklart ger både lagen och vi dig rätt att överklaga Vi har en utvecklingsplan som vi följer i arbetet
149 Rondellstrategin
150 Våga fatta beslut Även om serviceskyldigheten är långtgående så innebär det dock inte att den är obegränsad
151 Etiska och juridiska kriterier: Saklighet Korrekthet God ton Inte vara godtycklig
152 Intermittent belöning
153 Avbryt istället ett samtal som spårat ur.
154 Avsluta samtal JO ( ): Om en befattningshavare avslutar ett samtal med en person som är oförskämd eller arg eller som för en diskussion som inte leder vidare behöver detta givetvis inte innebära att denne inte uppträder korrekt.
155 Lågaffektivt bemötande = svalkande likgiltighet En mor kom till mig: Säg, vad är det som fattas i min kärlek? Mina barn älskar mig ej som jag dem. Jag sade: likgiltighet. Lite svalkande likgiltighet fattas i din kärlek. - då gick hon bort seende mot jorden Henry Parland 1928
156 Svalkande likgiltighet
157 Hur många gånger ska jag förklara:
158 Inte förstår En typ av samtal är de när man pratar med en person som inte förstår det jag söker förklara. Man försöker på flera sätt men det går inte riktigt fram. Knepiga samtal är när en person inte vill förstå det jag försöker förklara. En handläggare i Stockholm
159 Dilemma: Att förstå blir detsamma som att acceptera. Att inte förstå ger fortsätt rätt att kräva
160 Hemsida från Brottsförebyggande rådet.
161 Sociala medier Svara inte på den andres media. Låt rättshaveristen ha sin sida ifred På egna medier: Svara omgående då någon lämnat kritisk synpunkt Do not feed the troll! Låt dig inte provoceras. Var saklig, korrekt, vänlig och kortfattad. Försök inte vara rolig. Ta inte bort negativa inlägg. Kränkande inlägg tas bort. Men kommentera att ni gjort det och varför. Uppenbart konstruerade eller komplicerade/obegripliga inlägg kan ignoreras. Tacka för synpunkter som har saklighet i sig. Osaklig kritik bemöts med fakta utan överlägsenhet. Återkommande kritik hänvisa till kontakt i organisationen
162 Förhandla Öppna frågor Andra redskap, Motiverande samtal Problematisering säg det oväntade, ge andra perspektiv men håll till ämnet jmfr Ring P1. Erbjud information istället för att försvara dig Visa på diskrepans. Jobba med sammanfattningar Generalisera vid misstänksamhet, var relationell
163 Motiverande samtal En vanlig bild för det motiverande samtalet är hämtad från trädgårdsskötsel. Vill man driva upp en planta kan man inte dra och rycka i den. Man måste i stället vattna, ansa och bereda en god jordmån. På samma sätt söker ett motiverande samtal skapa gynnsamma förhållanden för den andre att ta sig an en svår situation.
164 Motiverande samtal ser den andre utifrån dennes motivation Den som är lågt motiverad till en förändring Den som är ambivalent och obeslutsam Den som är i hög grad är motiverad och angelägen.
165 Pröva att förhandla
166 Jag ger för att du må ge
167 Dialektik som samtal vi instrumentella känslor Erik har fått plats på ett behandlingshem för avgiftning. Problemet är att hans väskor fortfarande finns kvar hemma då han hämtades direkt från socialkontoret. Erik ringer och vill fara hem för att hämta sina väskor. Mary som är socialsekreterare misstänker att Erik vill passa på att dricka till en sista gång, säger att hon kan hämta hans väskor eftersom hon har hans nyckel på kontoret. Erik blir arg och säger att ingen har rätt att rota i hans grejor. Mary föreslår då att hon ska möta Erik vid behandlingshemmet och att de tillsammans far till lägenheten. Erik suckar och säger att då kan hon lika gärna hämta väskorna själv. Han frågar också om Mary kan köpa cigaretter på vägen
168 I en mindre stad är Sixten en välkänd person såväl hos Arbetsförmedlingen som på Försäkringskassan och socialkontoret. Sixten har under många år kämpat för sin rätt till ett arbete. Han menar dessutom att dessa tre berörda instanser hindrat honom från att få ett jobb genom att inte stödja honom tillräckligt. På socialkontoret kan man se att Sixten har stora personliga problem att orka med sig själv och andra och man ställer sig frågan om Sixten har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som omöjliggör ett vanligt arbete. Sixten kräver å sin sida att bli behandlad som alla andra, vilket handläggaren på socialtjänsten ser som att ställa överkrav på Sixten. Handläggaren överväger att ta upp med Sixten hans eventuella psykiska funktionsnedsättning och föreslå en utredning. Men eftersom det skulle göra Sixten kränkt och arg tvekar handläggaren om hen ska våga säga det till Sixten. Istället gör hen bara en notering i sina egna anteckningar, vilket senare leder till kritik från Sixten.
169 Samtal med Sixten Jag måste ha ett jobb. Jag har rätt att leva som alla andra. Du har senaste året prövat tre arbetsplatser utan det gått bra. Jag tror du ställer för höga krav på dig själv. Det är din skyldighet hjälpa mig med jobb, inte att komma med undanflykter. Jag kan anmäla dig. Det är klart du kan. Men jag har ett förslag. Om du går med på att göra den utredning jag föreslagit dig flera gånger, så ska jag göra mitt yttersta att finna en bra arbetsplats när den är gjord och vi fått utvärdera. Det är alltid du själv som fattar beslut hur du vill gå vidare, med eller utan en utredning.
170 Förhandla Om min mamma inte fått ketogan skulle hon ha levt idag. Finns det något som skulle kunna få dig att känna dig mindre upprörd trots att det är som det är nu? Om jag bara fick träffa läkaren en gång till. Du har redan fått två möten med läkaren och nu vägrar hon träffa dig en tredje gång. Ja, hon påstod att jag hotade henne. Det är inte sant. Om jag ber att få ett samtal med henne och framför dina tankar och sedan tar kontakt med dig. Vad säger du om det? Ja finns det ingen annan väg så. Men då vill jag att du å din sida slutar att ringa avdelningen där din mamma låg. Jag har min rätt! Men vad har dessa samtal hjälpt dig med? Ingenting! Då är det dags att pröva en annan väg.
171 Förhandla även med personal Vi kan inte ha henne här. Hon måste få hjälp någon annan stans. Men det finns ingen annan plats hon kan få hjälp. Det är vi som ska ta emot henne. Då ringer vi skyddsombud och fack. Finns det andra vägar att gå? Vaddå, hon har ju anmält oss till både polisen och IVO? Om vi prövar en ny strategi i en månad och sedan utvärderar hur det blev. Vad ska vi göra då Istället för att undvika henne gör vi tvärtom. Vi bjuder in henne till vårdplaneringen och ger henne alltid första och sista ordet, samtidigt som vi söker göra kompromisser med det hon vill och vi ser som nödvändigt.
172 Lås dig inte i argumentationen Se till att det finns nödutgångar
173 Öppna frågor ett mentalt smältande. En möjlighet till kognitiv bearbetning
174 Hur tänker du nu?
175 Problematisera
176 Validera först. Problematisera sedan. Ni kräver att få montera kameror i förskolans lokaler så att ni kan följa verksamheten från era datorer på jobbet. Jag förstår ni är oroliga då ni vistas på en annan plats än era barn. Frånsett att Datainspektionen inte tillåter sådan övervakning och inte heller jag; vad skulle hända med era barns integritet och skydd från obehörigas insyn? Vill vi att våra barn ska vänja sig vid att alltid vara iakttagna?
177 Validera Problematisera = visa på diskrepans Jag hör hur att du är upprörd och att du tycker din mamma får för lite omvårdnad hos oss. Du och jag har nu samtalat om detta fem gånger senaste månaden på din begäran. Det är fem timmar som jag och vi skulle kunnat ha lagt på omvårdnad för de boende, men som du fått del av istället.
178 Problematisera även vid mer djupgående rättshaveristiskt beteende Den här pärmen är fylld av de mejl och brev du skickat till oss den senaste månaden. Du har också ringt oss och andra myndigheter under tiden. Jag tänker på; hur orkar du lägga all den tid och allt arbete på ärendet? Du måste bli trött och utmattad av allt jobb. Det skulle jag ha blivit.
179 Problematisera När du säger så till mig så är det som att bli överkörd av ett tåg Om du klev upp på det där tåget och färdades med oss andra skulle du inte behöva riskera att bli överkörd.
180 Transaktionsanalys: Erbjuda information skapar vuxennivå Förälder Vuxen Barn
181 Jobba med sammanfattningar som att hitta ett spår
182 Jag förstår att du normalt inte beter dig så här. Våga vara relationell: Men påstår du att också jag är en av dem som vill föra dig bakom ljuset! Det måste vara jobbigt för dig att alltid vara så på din vakt. Hur orkar du?
183 Men acceptera att det inte finns en egentlig relation Det är bara du som förstår mig Du ska tycka som jag och driva min sak
184 Relationslöst En socialsekreterare som haft kontakt med en besvärlig klient under många år och lyckats lotsa denne genom många svårigheter, drabbas själv av cancer och kommer att vara sjukskriven under lång tid. Socialsekreteraren berättar detta för klienten, som blir upprörd. Men det som upprör klienten är att ingen nu kan föra hans talan för myndigheter. Utan att med ett ord beröra socialsekreterarerens sjukdom ringer han några dagar senare hem till henne och kräver att hon ska engagera sig i ett avslag han nyss fått.
185 Hopp
MÖTA MÄNNISKOR MED RÄTTSHAVERISTISKT BETEENDE. Andreas Svensson, leg psykolog
MÖTA MÄNNISKOR MED RÄTTSHAVERISTISKT BETEENDE Andreas Svensson, leg psykolog kagsvensson@gmail.com BOK HÖSTEN 2015 (UPPDATERAD VERSION VÅREN 2017) BLANDA INTE IHOP: Rättshaverism en person som ägnar den
Möta människor med rättshaveristiskt beteende i äldreomsorgen
Möta människor med rättshaveristiskt beteende i äldreomsorgen Ny bok Jakob Carlander Andreas Svensson MÖTA MÄNNISKOR MED RÄTTSHAVERISTISKT BETEENDE Jakob Carlander Andreas Svensson MÖTA MÄNNISKOR MED RÄTTS-
Möta människor med rä0shaveris3skt beteende
Möta människor med rä0shaveris3skt beteende Jakob Carlander, leg psykoterapeut Linköping 2018-05-14 Det samlades en armé av rä0shaverister utanför hans (Benny Fredriksson) dörr som ropade på blod. Leif
Möta människor med rättshaveristiskt beteende. Jakob Carlander, leg psykoterapeut
Möta människor med rättshaveristiskt beteende Jakob Carlander, leg psykoterapeut Bok hösten 2015 (uppdaterad version våren 2017) Rättshaverist Rättshaveristiskt beteende Grundläggande rätt att göra vår
Lär känna rättshaveristen. Socionomen, nr 8 2010
Lär känna rättshaveristen. Socionomen, nr 8 2010 Mitt liv har blivit förstört. Jag är utan arbete och utfattig. Min fru har lämnat mig och barnen vill inte träffa mig. Men jag ger mig aldrig. Jag kräver
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Trakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
A" lämna ovälkomna besked. och behålla en god rela5on
A" lämna ovälkomna besked och behålla en god rela5on 67#,)+# jakob carlander att lämna svåra besked Jakob Carlander att lämna svåra besked Jakob Carlander Text och bilder kan hämtas www.ssil.se Börja
Till föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Välkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Rutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Plan mot kränkande behandling, inklusive åtgärder för att motverka diskriminering
Datum för upprättande av planen: Diarienummer: Förkole-/skolenhet: Grönkulla förskola Plan mot kränkande behandling, inklusive åtgärder för att motverka diskriminering Uppdrag Enligt 3 kap. diskrimineringslagen
Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.
Lindgårdens förskola
Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande
SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013
SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande
Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017
Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen Lilla Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)
Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen
Författningssamling Dokumenttyp Riktlinje Beslutsinstans Utskott 1 Beslutsdatum 2018-10-16 140 Dokumentansvarig HR-chef Gäller för Nässjö kommun Senast reviderad Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier,
Att vara en hjälpande medmänniska.
Att vara en hjälpande medmänniska. Hur tar jag hand om mig själv? www.carlander.nu Klassiker i ny utgåva To kill a mockingbird; En metafor för BOJs arbete Möte med starka känslor Anhöriga Brottsoffer Omvärld;
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Gammelgårdens förskola 2018 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Att ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR
SID 1 (12) 2012-10-29 2018-03-21 FÖRSKOLAN GÖKBOET 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR Förskolan Gökboet Göksholmsbacken 45 SID 2 (12) Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om
Hantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015
LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE
Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv
VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 5 a 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2018-05-08
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd
Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd Av Henrik Ståhlberg Det sägs ibland att människor med autism inte kan tycka synd om andra. Hos människor som inte kan så mycket
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Där juridik och psykiatri möts
518 DEBATT Där juridik och psykiatri möts att förstå människor med rättshaveristiskt beteende De vrånga nejsägarna, rättshaveristerna, de maktlystna flyta ovanpå-människorna, är det inte de, som ställer
HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD
Barn- och utbildningsförvaltningen HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD 2014-06-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s. 2 1.1 Handlingsplanens syfte s. 2 1.2 Handlingsplanens uppbyggnad s. 2 1.3 Kvalitetssäkring
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön
1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan
Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!
K Ä N N E R D U D I G D Ö M D? Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning! Du är inte ensam Inspiration för en väl fungerande vardag med barn med adhd. Metoder för att minska kaos och konflikter.
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Affektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
BRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Förskolan Bergmansgården
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Bergmansgården Töreboda 14-05-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3. Definition 4. Delaktighet 5. Ansvarsfördelning
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...
Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier
Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera
Manual för kontakter med rättsväsendet
Bakgrund Manual för kontakter med rättsväsendet Den senaste tiden tycks många Sverigevänner ha fått kallelser från Polismyndigheten. Som anledning anges ofta Du är härmed kallad till förhör beträffande
Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika
Rutin ärendes aktualisering Ansökan
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp
Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP 1 FÖRSKOLAN DUNDERKLUMPENS LIKABEHANDLINGSPLAN En plan mot kränkande behandling Från 1 april, 2006 gäller en ny lag om
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande
Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV
Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen
LIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SUNDBY FÖRSKOLA 2011 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola Bakgrund Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas
Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010
Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Förskolan Bergmansgården
Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ålegårdens förskola 2016-2017 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolans pedagoger. Vilka omfattas av planen: Samtliga barn i verksamheten.
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.
Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet. Österåkers kommun ska vara en inkluderande arbetsplats med gott arbetsklimat, fritt från diskriminering,
Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor
Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro
KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?
Utmaningar i fo rskolan
Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling
Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden
Handlingsplan vid KRISSITUATIONER Små Hopp i Boden Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede..
Riktlinje för hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom Mullsjö kommun
Namn på dokumentet: Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling inom Mullsjö kommun Version: 3.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast 2022
Rättshaveristiskt beteende, en sammanfattning
Rättshaveristiskt beteende, en sammanfattning Vad menas med rättshaverism? Skilj på adekvat reaktion på missförhållanden (inte rättshaveristiskt), rättshaveristiskt beteende och rättshaveristisk person.
Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?
38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering
EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009
Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet
Plan mot kränkande behandling för Lena förskola , avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan.
Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2017-2018, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan. Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I vår förskola ska alla
FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN
FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign
Riktlinje vid kränkande särbehandling
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Riktlinje vid kränkande särbehandling Inledning Älvsbyns kommun är en arbetsgivare där ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling i någon form. Detta
Kränkningar, diskriminering och repressalier
1(5) 2(5) Kränkningar, diskriminering och repressalier Inledning Svedala kommuns arbetsmiljö ska präglas av våra värdeord; hållbarhet, öppenhet, engagemang och mod. Det innebär bland annat att vi inte
Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Mellan den som utsätts och den som utsätter står du.
information till arbetsgivare om sexuella trakasserier 2018 Mellan den som utsätts och den som utsätter står du. Som arbetsgivare är det din skyldighet att förebygga och motverka sexuella trakasserier
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Beslut för Grundskola
2018-01-24 Skolinspektionen Dnr: 40-2017:10402 Göteborgs kommun lundby@lundby.goteborg.se för Grundskola efter tillsyn av Taubeskolan i Göteborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress:
10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
A" möta människor med e" rä"shaveris3skt beteende.
A" möta människor med e" rä"shaveris3skt beteende. Bok som kommer i höst Jakob Carlander Andreas Svensson MÖTA MÄNNISKOR MED RÄTTSHAVERISTISKT BETEENDE Jakob Carlander Andreas Svensson MÖTA MÄNNISKOR MED
Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.
Möllegårdens skola 2012-11-30 Handlingsplan vid våld eller hot om våld Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Identifierade risker Konflikt elev
KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL
KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den
Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Enavdelningsförskola, 1-5 år Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot