Det nationella skyttets organisation och framtid

Transkript

1 Uppsala Handeldvapenförening Det nationella skyttets organisation och framtid Sammanfattning Uppsala handeldvapenförening anser att organisationsfrågan är av kritisk betydelse för det nationella skyttets framtid. Vi har valt att försöka analysera vilka potentiella effekter olika organisationsstrukturer kan komma att ha för SPSF och våra medlemmar. Vi ser flera potentiella fördelar med en gemensam organisation: man kan agera mer kraftfullt i gemensamma policyfrågor skyttar aktiva i mer än ett förbund slipper dubbla avgifter föreningar slipper rapportera till mer än ett förbund administrativa kostnader kan reduceras Samtidigt anser vi att en total sammanslagning av förbunden till en juridisk person, i linje med FSR, UO & SSF:s föreliggande förslag, innebär avsevärda negativa effekter i form av: begränsad möjlighet att besluta vilken verksamhet vi vill bedriva begränsad möjlighet att driva policyfrågor som rör vår egen verksamhet begränsad möjlighet att påverka fördelningen av medel till vår verksamhet Fördelarna med en gemensam organisation gäller såväl för alternativet med en gemensam branschorganisation och självständiga grenspecifika förbund, som för alternativet med en juridisk person. Nackdelarna ovan gäller dock endast för alternativet med en total sammanslagning. Lösningen med en branschorganisation, som förordas av SPSF, kombinerar följaktligen alla fördelar, utan att belastas av några av nackdelarna. Trojkan bestående av FSR, UO och SSF har anfört att det är juridiskt omöjligt att ha en branschorganisation ansluten till RF, med grenspecifika organisationer som självständiga juridiska personer. En sådan lösning finns dock inom modellflyget; följaktligen är det möjligt, om bara viljan finns. SPSF har idag en stor fungerande verksamhet, och en ekonomi i balans. Vi bedriver den verksamhet vi själva önskar. Centralt bedriver förbundet framgångsrikt lobbying i för oss viktiga frågor. Uppsala handeldvapenförening ser klara fördelar med en gemensam branschorganisation, som arbetar för skyttegemensamma frågor. Vi vänder oss bestämt mot den lösning som förespråkas av trojkan, då den kommer att starkt begränsa våra möjligheter att bestämma över vår egen verksamhet, liksom de medel som krävs för att driva verksamheten. Vägrar trojkan att gå med på en lösning med grenspecifika förbund som juridiska personer, så förespråkar Uppsala handeldvapenförening bestämt att SPSF står utanför den planerade gemensamma skytteorganisationen. Vi har jämförelsevis litet att vinna, men mycket att förlora, på en total sammanslagning.

2 Bakgrund Under 2006 fördes diskussioner mellan Svenska pistolskytteförbundet (SPSF), Frivilliga skytterörelsen (FSR), Skytterörelsens ungdomsorganisation (UO) och Svenska sportskytteförbundet (SSF) om möjligheterna att gå ihop i en gemensam skytteorganisation. SPSF verkade för en lösning med en gemensam branschorganisation, ansluten till Riksidrottsförbundet (RF), samt tre självständiga, grenspecifika, organisationer. Härigenom finns möjligheten att agera starkt och gemensamt i övergripande frågor som rör skyttet, samtidigt som beslutsrätten om grenspecifika frågor kvarstår inom de verksamhetsområden som berörs. Organisationerna FSR, UO och SSF, nedan benämnda trojkan, meddelade dock i oktober att man ansåg att en sådan lösning ej var möjlig; man hade därför redan beslutat att gå vidare med planeringen för en fullständig sammanslagning av verksamheterna under en juridisk person. SPSF:s styrelse förklarade att man hade allvarliga invändningar mot den typ av lösning som presenterades, och att man oavsett detta saknade mandat för att i dagsläget gå in i en total sammanslagning. SPSF valde därför att kvarstå som observatör, medan man inhämtade synpunkter från rörelsen på hur man borde gå vidare. Trojkan har tagit fram en första plan för hur man tänker sig att den nya organisationsstrukturen skall se ut inom ett gemensamt skytteförbund. Rapporten Ny organisation av skyttesverige publicerades (finns bl.a. på och skall följas upp av en vidareutvecklad plan under mars Den föreliggande versionen innehåller både redan fattade beslut och delar man anser bör utredas ytterligare. Man har tillsatt ett antal utredningar och deras uppdrag redovisas i sammanfattad form i rapporten. Utifrån uppdragens utformning och ramar går det i en del fall att dra slutsatser om vilken inriktning verksamheten avses få. Uppsala handeldvapenförening anser att organisationsfrågan är av kritisk betydelse för det nationella skyttets framtid. Vi har valt att sammanfatta trojkans förslag, samt försöka bedöma vilka potentiella effekter en total sammanslagning kan komma att ha för SPSF och våra medlemmar. Vi jämför också detta alternativ med att fortsätta med samma organisationsstruktur som idag, eller den lösning med en gemensam branschorganisation som förordats från SPSF. Vår analys av trojkans förslag tar främst upp hur de föreslagna organisationsförändringarna skulle påverka vårt inflytande över vår verksamhet, fördelningen av medel till vår verksamhet, samt inriktningen på vår verksamhet. Det cirkulerar en mängd motstridiga uppgifter om vilken ekonomi ett eventuellt sammanslaget förbund skulle komma att ha, och Uppsala handeldvapenförening

3 hur mycket ett medlemskap skulle kosta; Uppsala handeldvapenförening har valt att inte försöka gå till botten med detta, utan hoppas att samtliga fyra förbund samarbetar för att ta fram en så bra kalkyl som möjligt över de ekonomiska alternativen. Organisation och inflytande Trojkan föreslår en likartad organisation på riks- och mellannivå, där man har en styrelse med representanter från de fyra verksamhetsområdena och underlydande grenvisa kommittéer. På riksnivån väljer riksårsmötet, bestående av en representant från varje verksamhetsområde och geografiskt område ( län ), styrelsen för organisationen. Styrelsen skall bestå av ordförande, fyra representanter för de olika verksamhetsområdena, fyra övriga ledamöter, samt två ungdomsledamöter. Vid riksårsmötet kommer därmed varje verksamhetsområde ha 25 procent av representationen; situationen i styrelsen blir troligen likartad, men kan variera beroende på hemvist för ordförande, övriga ledamöter och ungdomsledamöter. På riksnivå ansvarar årsmötet, och den styrelse som utses, bland annat för: Verksamhetsidé-värdegrund Policyfrågor om vapen och övergripande reglementen Representation gentemot RF, SOK och de internationella förbunden Ansökan om bidrag och fördelning av bidrag till den övriga organisationen Intern och extern kommunikation De underlydande grenvisa kommittéerna ansvarar bland annat för idrottslig verksamhet, regler och utveckling inom egna grenar, samt tävlingsverksamhet. Enligt förslaget kommer därmed respektive verksamhetsområde ej att ansvara för sin egen värdegrund, ej självständigt kunna driva policyfrågor när det gäller sina egna idrottsredskap (vapen) och grenar, ej ha rätt att ha kontakter med internationella förbund eller självständigt bedriva intern och extern kontakt i frågor som rör den egna verksamheten. Beslut i merparten av de frågor som rör annat än själva genomförandet av den egna verksamheten fattas på en nivå där respektive verksamhetsområde är i minoritet. I och med konstruktionen med en enda juridisk person ansluten till Riksidrottsförbundet och Internationella sportskytteförbundet (ISSF), kommer man att vara tvungen att underkasta sig dessa förbunds stadgar. Här står ISSF för en hård linje; man förbehåller sig enligt stadgarna rätten att bestämma vilka grenar de Uppsala handeldvapenförening

4 nationella förbunden utövar, liksom rätten att utesluta såväl förbund som skyttar som ställer upp i grenar som inte godkänts av ISSF ( Trojkans föreslagna organisationsstruktur är uttalat toppstyrd; beslut om inriktningen på verksamheten kommer att fattas på central nivå, där berörda verksamhetsområden är i minoritet. Vilka grenar som får utövas kommer dessutom i förlängningen att, möjligen delvis, vara upp till ISSF. Enligt SSF ( ser man en utveckling mot alltmer skytte med luftvapen inom sportskyttet. Analogt har man inom modern femkamp helt gått över till att skjuta luft, inte minst för att det förenklar det internationella resandet med vapen för eliten. ISSF driver en hård linje när det gäller vilka grenar som skall få bedrivas inom skyttet, och är helt inriktade på de olympiska grenarna. Vidare är man starka förespråkare för att det inom varje land endast skall få finnas ett nationellt skytteförbund, som organiserar allt skytte, och förbehåller sig rätten att bestämma vilka grenar som skall få utövas av anslutna förbund och skyttar. Trojkans förslag till organisation bär en tydlig prägel av ISSF:s stadgar. Uppsala handeldvapenförening konstaterar att det kommer att ligga utanför svenska pistolskyttars kontroll huruvida vi får utöva de grenar som idag genomförs inom ramen för SPSF:s verksamhet; dessa beslut kommer istället att fattas av det gemensamma förbundets årsmöte och styrelse, under inflytande av ISSF. Detta är självfallet fullständigt oacceptabelt. Skytte med enhandsvapen står ständigt under kritisk granskning från olika håll, medan man inte ser lika allvarligt på hagel- och gevärsskytte. Inom en stor gemensam skytteorganisation kommer vi att vara i minoritet och tillhöra de delar som är obekväma, då vi genererar (oförtjänt) negativ publicitet genom återkommande osakliga påhopp i kvällspressen, från mer eller mindre populistiska politiker osv. Uppsala handeldvapenförening anser att det är av yttersta vikt att vi som pistolskyttar kan försvara pistolskyttet utifrån våra värdegrunder och vår verksamhet. Blyfrågan och vapengarderoben är goda exempel, där SPSF genom hårt arbete lyckats uppnå en omprövning av besluten. När det gäller vapengarderoben uppnådde SPSF målet, medan blyfrågan ännu inte är avgjord. Stora delar av den svenska skytterörelsen har gjort bedömningen att man kan hantera ett eventuellt blyförbud; detta gäller dock inte det nationella fältskyttet. Uppsala handeldvapenförening anser det ytterst osannolikt Uppsala handeldvapenförening

5 att man lyckats få en gemensam skytteorganisation att lägga samma kraft, och resurser i form av tid, på att bekämpa beslut som huvudsakligen berör delar av ett verksamhetsområde. Uppsala handeldvapenförening anser att det är klart större risk för att skytte med krutvapen, inom de grenar vi idag utövar, drabbas av restriktioner om vi inte tillåts agera kraftfullt i egen sak. Organisation och fördelning av medel Trojkan skriver: Organisationerna har idag olika stort kapital i sina kassor. Hur dessa medel ska behandlas kräver en del ytterligare utredning. De samlade styrelserna [FSR, UO & SSF] har vid mötet den 28 oktober uttalat sig om att pengarna på olika sätt ska användas med skyttets bästa för ögonen. Behandlingen ska kännetecknas av generositet mellan olika verksamhetsområden. Man skriver även: Vi ska ha ett gemensamt medlemsregister och samla in medlemsavgifter centralt. Den fortsatta utredningen behöver belysa för- och nackdelar med att använda pengarna till: Investeringar (i t.ex. skjutbanor, utrustning, fastigheter) Kostnader under sammanslagningsprocessen Avsätta pengar till särskilda ändamål En gemensam kassa för all skytteverksamhet Man fortsätter: En beskrivning av de ekonomiska konsekvenserna av en sammanslagning behövs för att beslutsunderlaget skall vara komplett. Framför allt behöver konsekvenserna för medlemmen, föreningen och mellannivån belysas i detalj. Särskilda frågor som ska behandlas [inom utredningsuppdraget] är: Hur ska egenavgiften utformas? Ska egenavgiften differentieras på något sätt? Uppsala handeldvapenförening

6 Trojkan har följaktligen bestämt att befintliga medel skall fördelas generöst mellan verksamhetsområdena, vilket rimligen innebär förhållandevis jämnt. Man har bestämt att medlemsavgifterna skall samlas in centralt, och lyfter även tanken på en förbundsgemensam kassa för skytteverksamhet. Möjligheten att de verksamheter och verksamhetsområden som besitter, eller genererar, större tillgångar skall ha någon fördel av detta nämns överhuvudtaget inte. Trojkan diskuterar inte heller den högst rimliga slutsatsen att större verksamheter, som troligen genererar mer medel, även kräver mer medel för sin drift. Däremot har man bestämt att frågor som rör ansökan om bidrag, och hur befintliga medel skall fördelas, skall ligga på riksårsmötet och dess utsedda styrelse. Respektive verksamhetsområde har därmed ingen möjlighet att påverka hur mycket medel som går till området, och kan inte heller påverka hur medlen fördelas inom området med mindre än att dessa beslut delegeras. Vi finner det högst anmärkningsvärt att man inte någonstans på rapportens 19 sidor diskuterar hur de ekonomiska resurserna, befintliga såväl som framtida, skall fördelas inom organisationen. Denna fråga borde med självklarhet stå överst på listan över vad utredningsgruppen Ekonomi skall fundera över. Förbunden i trojkan är olika stora, har olika tillgångar och även helt olika inriktning på sin verksamhet. SSF har ett uttalat elitfokus, och har i våra ögon under många år försakat bredden för elitsatsningar på landslaget. Huvuddelen av budgeten går också enligt uppgift till landslaget, åtminstone inom pistolsektionen. Enligt vår åsikt är detta den huvudsakliga förklaringen till den närmast katastrofala nedgången inom sportskyttet med pistol. Uppsala handeldvapenförening vänder sig bestämt mot tanken att ingå i ett förbund med gemensam kassa för skytteverksamhet utan tydliga riktlinjer för hur medel fördelas. Stora verksamheter både genererar och kräver stora resurser. Vidare ser vi en uppenbar risk att den ekonomi som vår framgångsrika breddverksamhet skapar kommer att åderlåtas för att finansiera SSF:s hårda satsning på elit, landslag och OS. Detta gäller såväl inom det tänkta pistolverksamhetsområdet som generellt, i och med att man verkar planera för en gemensam kassa. SPSF har idag en ekonomi i balans, och som är avpassad för vår verksamhet. Vi vet vad vi betalar för kansliet, och vi vet att de som jobbar där arbetar med frågor som Uppsala handeldvapenförening

7 direkt rör oss. Även om man skulle lyckas spara in på ett centralt kansli i en gemensam organisation måste man självklart också fråga sig vad man får för pengarna. Organisation och verksamhet Trojkan vill göra stora förändringar på en geografisk mellannivå, som man bedömer ungefär motsvarar län. Man skriver i rapporten: I en stor organisation med tusentals föreningar spridda över hela landet anser vi att det behövs en mellannivå. Ur riksorganisationens perspektiv bör denna organisera tillräckligt många skyttar/föreningar för att kunna sköta sin verksamhet på ett bra sätt. Man bör ha tillräckliga resurser för att kunna arrangera Svenska Mästerskap i flera discipliner. Man skriver också: Nuläge- På distrikts/förbunds/kretsnivå är splittringen ännu större[än på riksnivå]. I Västra Götalands län organiseras den lokala verksamheten av 15 olika styrelser med egen administration. Många av de regionala enheterna på olika håll i landet är så små att de inte klarar av sin verksamhet på ett bra sätt och kan inte ta på sig de riksarrangemang organisation borde kunna kräva. I den nya organisationsplanen tänker man sig följaktligen en stor kretsorganisation, med åtföljande administration, som sköter tävlingar inom de fyra verksamhetsområdena viltmålsskytte, lerduveskytte, pistolskytte och gevärsskytte. En huvudanledning till omorganisationen är att varje län skall kunna anordna större mästerskap inom olika discipliner, vilket uppenbarligen ej är möjligt idag för de tre förbunden i trojkan. Istället för att samarbeta över länsgränserna inom verksamhetsområdena, verkar trojkan anse att skyttar som utövar andra former av skytte inom det egna länet skall hjälpa till att arrangera större tävlingar och mästerskap. Inom SPSF upplevs inte de problem som lyfts fram av trojkan som stora, eller ens befintliga. Mindre föreningar samarbetar, om så krävs, för att arrangera kretstävlingar; på samma sätt samarbetar kretsar för att arrangera Svenska Mästerskap, om inte kretsen besitter egna resurser för att driva ett så stort arrangemang. Då skall man ha klart för sig att man vid senaste SM i nationellt skytte, som arrangerades i Bollnäs, hade sammanlagt 2238 genomförda starter. Uppsala handeldvapenförening

8 Vid sportskytte SM i pistol i Uppsala 2006 hade man totalt 387 genomförda starter. Huvuddelen av starterna i Bollnäs var dessutom i fältskytte, vilket ställer betydligt större krav på arbetsstyrka. Uppsala handeldvapenförening anser att trojkans förslag om gemensamma kretsorganisationer är ogenomtänkt och att behovet saknas, åtminstone för SPSF:s del. En gemensam kretsorganisation kommer att bli mycket stor, bred och tungrodd. Vidare är det betydligt enklare att få ideella krafter att ställa upp inom grenar man själv utövar. SPSF klarar inom befintlig organisation av att driva större tävlingar än övriga förbund arrangerar; möjligen är det denna arbetsstyrka trojkan vill ta del av. Uppsala handeldvapenförening är dock inte intresserad av att av solidaritetsskäl utöver egen verksamhet arrangera tävlingar inom andra verksamhetsområden. Trojkans ambitioner Man har valt att sammanfatta trojkans huvudambitioner som: 1. Förenkla för medlemmen och föreningen 2. Bli enade och starka i kontakt med omvärlden 3. Minska administrationen 4. Skapa mer resurser till skytteverksamheten 1. Förenkla Argumenten för punkt 1 är att Föreningsfunktionären arbetar idag oftast i en föreningskonstellation som redovisar verksamhet på olika sätt till minst två huvudmän samt Medlemmen/skytten stöter idag på problem när man måste veta vilket medlemskap som gäller för att delta i en viss tävling. Dessutom gäller ibland olika regelverk beroende på vilken organisation som arrangerar tävlingen Färre än hälften av SPSF-anslutna föreningar är också med i SSF; oftast stämmer därmed inte för oss, men självklart är det fördelaktigt för de föreningar som berörs att slippa dubbelarbetet. När det gäller de problem som skytten påstås uppleva ställer vi oss dock helt oförstående; beskrivningen återspeglar helt normala skillnader mellan grenar, vapengrupper och klasser. För skyttar som utövar både nationellt skytte och Uppsala handeldvapenförening

9 sportskytte finns det dock självklart en ekonomisk vinst i att slippa betala både SPSFavgift och tävlingslicens inom SSF. Detta går dock självfallet lika bra att lösa inom en självständig pistolorganisation, eller inom branschorganisationen om det rör flera verksamhetsområden. 2. Enade och starka Trojkan anför att det är svårt att förklara för en utomstående hur de svenska skytteorganisationerna är uppbyggda; man menar att vi står starkare i omvärldens ögon som skytteförbundet och känner större samhörighet. Vi håller med trojkan om att det i flera fall finns uppenbara fördelar med en enad skytteorganisation. Fördelarna uppvägs dock med god marginal i det liggande förslaget av att vi inte själva bestämmer vilken verksamhet vi skall bedriva, inte kommer kontrollera vår egen ekonomi, inte kommer kunna försvara vår egen verksamhet och kommer tvingas arrangera verksamheter inom övriga verksamhetsområden. I den typ av lösning som SPSF förordat, med verksamhetsområden som juridiska personer under en branschorganisation, är det möjligt att kombinera fördelarna med en enad front och dagens, åtminstone för oss, fungerande organisation. 3. Minskad administration Trojkan anför att det är negativt att verksamheten på lokal och regional nivå administreras av ett stort antal olika styrelser. På riksnivå finns idag fyra separata kanslin. Trojkan menar att här finns stora samordningsvinster att hämta. På riksnivå finns det förvisso möjligheter till viss besparing, främst när det gäller medlemsregistrering. Vi betvivlar dock starkt att dessa vinster är särskilt stora, och de måste vägas mot att vi i dagsläget vet att vårt kansli arbetar med frågor som rör nationellt pistolskytte. Det är i våra ögon värt mycket att veta att vi har ett eget kansli, som alltid prioriterar vad som bedöms viktigast för just vår verksamhet. Möjligheterna att samråda med andra skytteorganisationer kvarstår, oavsett om trojkans intentioner blir verklighet för de tre förbunden eller ej. Uppsala handeldvapenförening

10 På lokal och regional nivå menar vi att det finns en uppenbar risk för att man inte sparar in resurser, utan kommer att behöva nya sådana. Idag bedrivs praktiskt taget allt arbete på lokal och regional nivå genom ideellt arbete av eldsjälar inom respektive verksamhet. Den planerade gemensamma mellannivån kommer att bli mycket stor och ha en mycket tung arbetsbörda. Femton styrelser i Västra Götalands län, som idag troligen arbetar utan ekonomisk kompensation, kommer därmed ersättas av en jämförelsevis gigantisk och tungrodd enhet där man ofta tvingas arbeta med sådant som inte berör en själv. Det är vår bedömning att man inte längre kommer att kunna förlita sig enbart på ideella krafter, utan att man i flera kretsar kommer att behöva avlöna personal. Detta är en given konsekvens när man förväntar sig att de som idag arbetar ideellt inom sin egen verksamhet även skall börja arbeta åt andra på sin fritid. 4. Skapa mer resurser Trojkans ambition om utökade resurser baseras huvudsakligen på besparingar genom rationaliseringar och mer effektivt resursutnyttjande. Fler medlemmar innebär även större bidrag från Riksidrottsförbundet, som trojkan bestämt att man självklart skall vara ansluten till, men bidragen till dagens ungdomsorganisation kommer troligen försvinna eller reduceras. Det är inte sannolikt att en gemensam organisation, eller någon av de nuvarande organisationerna, får organisationsbidrag från försvarsmakten framgent. Räknestycket på ekonomin i en eventuell gemensam skytteorganisation bygger på många osäkerheter och antaganden. Hur många medlemmar man skulle få i ett gemensamt förbund är mycket svårt att säga, då skyttar inte sällan idag är anslutna till mer än ett förbund. För SSF-anslutna klubbar kollektivansluts alla medlemmar till SSF, oavsett om de utövar sportskytte. Uppsala handeldvapenförening anser dock risken överhängande att vi inte får mer, utan mindre, medel för vår verksamhet. SPSF har idag en god ekonomi i balans och närmare aktiva, och lika många passiva, medlemmar. Det finns ingenting i beskrivningen av den gemensamma organisationen som antyder att vi får behålla de medel vi besitter eller framgent genererar. Tvärtom tycks det vara en outtalad ambition att verksamheten inom ekonomiskt svaga delar av organisationen skall subventioneras av dem som har, och Uppsala handeldvapenförening

11 genererar, resurser. Inom verksamhetsområdet pistol befarar vi också att den storleksmässigt klart mindre delen från SSF kommer att ta delar av de medel vi genererar i anspråk för landslagssatsningar inom de olympiska grenarna. Sammantaget betvivlar vi inte att en gemensam organisation skulle vara kapabel att dra in mer medel, men vi finner det osannolikt att dessa kommer det nationella skyttet till gagn. Samlad bedömning av de tre alternativen Uppsala handeldvapenförening ser flera potentiella fördelar med en gemensam organisation: man kan agera mer kraftfullt i gemensamma policyfrågor skyttar aktiva i mer än ett förbund slipper dubbla avgifter föreningar slipper rapportera till mer än ett förbund administrativa kostnader kan reduceras Samtidigt anser vi att en total sammanslagning av förbunden till en juridisk person, i linje med trojkans föreliggande förslag, innebär avsevärda negativa effekter i form av: begränsad möjlighet att besluta vilken verksamhet vi vill bedriva begränsad möjlighet att driva policyfrågor som rör vår egen verksamhet begränsad möjlighet att påverka fördelningen av medel till vår verksamhet Samtliga fördelar med en gemensam organisation gäller både för alternativet med en gemensam branschorganisation och alternativet med en juridisk person. Möjligen skulle någon ytterligare administrativ besparing kunna göras efter en total sammanslagning. Det bör dock vara möjligt med central medlemsregistrering även inom alternativet med branschorganisationen. Medlemmar som idag är dubbelanslutna inom verksamhetsområden skulle slippa dubbla avgifter, medan det fåtal som bedriver skytte inom mer än ett verksamhetsområde möjligen skulle tvingas betala dubbla avgifter som idag. Detta bör dock kunna lösas. Samtliga nackdelar som tas upp ovan gäller för alternativet med en juridisk person, medan ingen av invändningarna gäller alternativet med självständiga grenspecifika förbund under en branschorganisation. Den typ av lösning som förordats av SPSF kombinerar följaktligen alla Uppsala handeldvapenförening

12 fördelar, utan att belastas av några av nackdelarna. Trojkan har anfört att det är juridiskt omöjligt att ha en branschorganisation ansluten till RF, med självständiga grenspecifika organisationer. En sådan lösning finns dock inom modellflyget; följaktligen är det möjligt, om bara viljan finns. SPSF har idag en stor fungerande verksamhet, och en ekonomi i balans. Vi bedriver den verksamhet vi själva önskar, och har nyligen utökat vår verksamhet med nya grenar, exempelvis PPC. Centralt bedriver förbundet framgångsrikt lobbying i för oss viktiga frågor. Uppsala handeldvapenförening ser klara fördelar med en gemensam branschorganisation, som arbetar för skyttegemensamma frågor. Vi vänder oss bestämt mot den lösning som förespråkas av trojkan, då den kommer att starkt begränsa våra möjligheter att bestämma över vår egen verksamhet, liksom de medel som krävs för att driva verksamheten. Vägrar trojkan att gå med på en lösning med grenspecifika förbund som juridiska personer, så förespråkar Uppsala handeldvapenförening bestämt att SPSF står utanför den planerade gemensamma skytteorganisationen. Vi har jämförelsevis litet att vinna, men mycket att förlora, på en total sammanslagning. Enligt uppdrag Fredrik Widemo Ordförande Uppsala handeldvapenförening Uppsala handeldvapenförening