BIGFOT- Bedömning av ordkunskap vid Inlärning av Grundskolans ämnestexter med hjälp av Frekvensbaserat OrdförrådsTest

Transkript

1 BIGFOT- Bedömning av ordkunskap vid Inlärning av Grundskolans ämnestexter med hjälp av Frekvensbaserat OrdförrådsTest Susanne Duek, adjunkt i Svenska som andraspråk/doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy Karlstads universitet

2 BIGFOT- en delstudie i MOA, mätning av ordförrådet i andraspråk Projektdeltagare Projektledare: Sofie Johansson-Kokkinakis, Göteborgs universitet Carina Carlund, Göteborgs universitet Susanne Duek, Karlstads universitet

3 Övergripande syfte med projektet Syftet med projektet är att undersöka skillnader i sammansättning av ordförråd i grundskolans (högstadiets)ämnestexter Att göra en bedömning av vilken betydelse prestation i frekvensbaserade ordförrådstest har i åtta olika skolämnen Pilottest av en svensk variant av Nations Vocabulary Level Test (VLT) som utvecklas av Sofie Johansson Kokkinakis vid Göteborgs universitet

4 Bakgrund Ordil (Lindberg, Kokkinakis, Holmegaard m fl.) Tidigare forskning om ordförrådets betydelse (Hvenekilde & Golden, Enström, Nation, Laufer) Nations VLT (Vocabulary Level Test)

5 Utförande Med hjälp av ett frekvensbaserat ordtest mäts det receptiva ordförrådet hos ca 250 elever i år 7-9. Drygt 50% av gruppen har svenska som andraspråk. Utifrån resultaten i testgrupperna och genom en frekvensbaserad analys av orden i läromedelstexter vill jag försöka bedöma elevernas möjligheter att förstå texterna i läromedlen.

6 Övergripande syfte Det övergripande syftet är alltså att försöka ge en bild av de olika elevgruppernas utmaningar och möjligheter att förstå innehållet i läromedelstexter, se om det finns några tydliga skillnader mellan grupperna (f f a svenska som förstaspråk/svenska som andraspråk) och utreda vilka typer av ord på som kan förorsaka eleverna svårigheter med förståelsen.

7 Tidigare forskning Många forskare är överens om att ordförrådet har störst betydelse för framgång i skolans läsämnen. Lärare på fältet är ofta ganska omedvetna om vilka ord andraspråkselever inte förstår. Man behöver förstå minst 95% av orden i en text för att kunna ta till sig dess innehåll (Nation). Akademiska ord (typiska skriftspråksord, skolspråksord)!

8 ORDIL-projektet (Lindberg, Kokkinakis m fl. 2005) Projektgruppen för Ordil har kategoriserat läromedelsspråket enligt följande uppdelning: allmänspråkliga ord (såsom komma, människa, stor etc) allmänna ämnesövergripande läroboksord ( academic words ) (såsom utbredning, resurser, bilda, framträdande, avtar, motsvarande, föremål etc.) ämnestypiska ord (allmänna, men typiska för ett visst ämne, såsom arbetare, klimat, hastighet, blandning, påverkar, muskler, företag, kyrka etc.) ämnesspecifika ord och facktermer (såsom produktionsfaktorer, reformationen, barrskogsbältet, tidigmodern, decimalform, kopplingsschema, elektrolyt, kromosomer)

9 Metod Kvantitativ analys av ord i läromedel i ämnena biologi, matematik, geografi och samhällskunskap (för åk 8) med hjälp av datorbaserad ordfrekvensanalys. Vissa kvalitativa aspekter av ord i texterna. Ordtester (receptivt ordförråd) med hjälp av frekvensbaserat ordtest (Utgår från OrdiL-korpusen, resultaten för elever med svenska som L1 och som L2 jämförs). 253 elever deltog i testet. Testresultaten analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS.

10 Deltagare, material Analys av läromedelstexter för år 8 i ämnena: geografi, biologi, matematik och samhällskunskap Elever i år 7-9 (drygt hälften med svenska som andraspråk) utför frekvensbaserade ordtest. 209 av de 253 eleverna är födda i Sverige. Merparten har alltså gått hela sin skolgång i Sverige. Eleverna kommer från 4 olika skolor: innerstadsskola (andraspråkselever i minoritet), förortskola (nästan 100 % andraspråkselever), mellanstadskola (ca 50 %/50 %), småstadskola (andraspråkselever i minoritet)

11 Del av analys Frekvensanalyserad biologitext: Frekvensanalyserad samhällskunskapstext:

12 Frekvensanalyserad läromedelstext Samh. % Biologi % Geografi % Matte (enklare lästal) % FB FB ,5 FB FB ,5 FB FB 6 0, ,5 10 FB 7 1 1, ,5 FB ,5 FB 9 1 0, ,5 FB ,5 1 0,5 Övriga ord ,5 8,5 Matte * (svårare lästal) %

13 Frekvensbandsindelningen i de olika texterna/ämnena samt tidningstext Ma % Bi % Ge% Samhällsk.% Tidningstext% Fb 1 71,18 69,86 67,44 65,98 64,45 Fb 2 6,44 8,3 7,49 6,61 4,39 Fb 3 4,19 3,13 4,77 4,06 3,22 Fb 4 2,17 2,2 2,59 2,83 1,66 Fb 5 1,61 1,52 1,43 2,33 1,56 Fb 6 1,05 1,44 0,82 1,56 0,98 Fb 7 1,05 1,02 0,68 0,5 0,78 Fb 8 1,37 2,03 1,57 0,78 0,29 Fb 9 0,32 0,68 0,68 1,17 0,98 Fb 10 0,72 0,93 1,02 0,67 0,88 Övr. 9,9 8,96 11,51 13,51 20,8

14 Exempel på ord ur de olika FB FB 1: människan, lever, på, en, mycket, för, oss, andra, när, gaser, vatten, och, alla FB 2: speciell, planet, syrgas, ung, vattenånga FB 3: ammoniak, planeter, förändra, värmen FB 4: jämn, solsystem, liknas, informationen FB 5: balansen, atmosfär, förbränner, samhällen FB 6: skyddande, impulser, medvetna FB 7: solstrålningen, komplicerat, hjärnhalvorna, erfarenheter, sinnesorgan FB 8: möjlig, solglasögon, växthusgaser, bearbetar FB 9: substans, drömmer, omgivna, sorterar FB 10: ozonskikt, nervimpulser, förlängda, räta (ut)

15 Svenska och etnocentriska inslag i texterna Ämnestexterna i samtliga undersökta ämnen (Ge, Ma, Bi, Sh) innehåller kulturspecifika ord och ord som kräver viss kontextuell förförståelse: gräddkolor, sega råttor, lyckohjul, trisslotter (matematiktexter) klä julgranen (biologitext) (mycket metaforer: Jordens solglasögon, ylletröja ) historiska perspektiv genom utdrag ur Mobergs Utvandrarberättelser med dialektala drag (geografitext) mammaledighet, JAS:37 Gripen, folkhögskola, vildmarksläger, studieskuld, förortsvilla (Sh-text)

16 Nations VLT (receptivt ordförråd) First 1000 [Go 2] 1. SEE: They saw it. a.cut b.waited for c.looked at d.started 2. TIME: They have a lot of time. a.money b.food c.hours d.friends 3. PERIOD: It was a difficult period. a.question b.time c.thing to do d.book 4. FIGURE: Is this the right figure? a.answer b.place c.time d.number 5. POOR: We are poor. a.have no money b.feel happy c.are very interested d.do not like to work hard

17 Exempel, test av frekvensnivå 1 1. Detta är en möjlig väg. a. tänkbar b. mjölig c. krånglig d. svår 2. De är två olika människor. a. inte vanliga b. lika c. ovana d. inte lika 3. De flesta badar på sommaren. a. nästan alla b. några c. nästan ingen d. de enda Svensk prototyp utvecklad av Sofie Johansson-Kokkinakis, GU

18 Genomsnittligt resultat av hela testet för elever med svenska som modersmål annat modersmål

19 Diagram över resultaten för elever med svenska som förstaspråk

20 Diagram över testresultaten för elever med svenska som andraspråk

21 Testresultat för respektive skola

22 Testresultat, totalsumma (alla delar) och startålder Startålder svenska? Mean Svenska som L1 51, Förskolålder (1-5 år) N 43, Lågstadiet (6-9 år) 43,80 15 Mellanstadiet (10-12 år) Högstadiet (13-16 år) 34, ,14 7 Total 46,69 253

23 Slutsats? 80% av texterna totalt utgörs av högfrekventa ord, övriga 20 % är fördelade över de olika frekvensbanden FOT visar dock att flertalet av eleverna inte förstår alla ord bland de 1500 vanligaste orden. Om man utgår enbart från testresultaten och textanalyserna kan man misstänka att flertalet av eleverna kommer få svårigheter att förstå innehållet i texterna. Elever med svenska som andraspråk har signifikant större svårigheter, dels utifrån de kvantitativa resultaten, men tänkbart är att också de kulturspecifika inslagen i texterna vållar ytterligare svårigheter för förståelsen (om inte den kontextuella förförståelsen finns). För litet underlag för att göra dra några långtgående slutsatser, möjligen en liten fingervisning

24 Länk till VLT