Sveriges Television AB 2011

Transkript

1 Om alla. För alla.

2 Sveriges Television AB 2011 Foto: Peter Ahlendahl (omslag), Mårten Levin (sid 4 5), Knut Koivisto (sid och 24 25), Anna-Maria Ahlén (sid 52 53), Bo Håkansson/Bilduppdraget (sid 64 65) och Roger Lundsten/BLR (sid 70 71) Grafisk form: MacGunnar Information & Media svt 11.02

3 Innehåll Inledning 6 SVT är annorlunda 6 Medielandskapet Ett moderniserat public service 11 I. SVT:s oberoende och ansvar 18 Oberoendet 18 SVT:s ansvar 21 II. Innehållet 26 SVT och svensk kultur 26 SVT och demokratin 28 SVT och Kunskapssverige 30 SVT Om alla och för alla 33 SVT:s innehåll på internet 47 III. Att nå ut till hela Sverige 54 Öppna internet är en kärnplattform för public service 56 Marksändningarnas framtid 57 SVT:s tv-kanaler på andra plattformar än marknätet 59 SVT:s tjänster hos andra 61 IV. SVT:s roll på mediemarknaden 66 V. Ett effektivt public service 72 Sponsring och andra intäkter 72 Samarbete mellan bolagen 74 Rationaliseringar och uppräkning 75 I n n e h å l l 3

4 4 o m a l l a. f ö r a l l a.

5 I n l e d n i n g 5

6 Inledning SVT är annorlunda Svensk public service har genom åren kunnat utvecklats i takt med sin tid. Inte minst tack vare en gemensam övertygelse tvärs igenom riksdagspartierna om vikten av oberoende programföretag. Nu står vi inför ännu en ny tillståndsperiod då medievanorna verkar förändras snabbare än någonsin tidigare. Inför den kommande tillståndsprocessen är ett antal frågor som rör public service på väg att växa sig stora. Det är frågor om hur vi når ut med våra tjänster till alla i hela landet. Det är hur vi garanterar finansieringen av svenskt kvalitetsinnehåll framöver. Och det är inte minst frågor om hur vi, bolag och uppdragsgivare, moderniserar public service-uppdraget så att public service är relevant även i framtidens Sverige som inte har många likheter med Sverige 1956 då tv-sändningarna startade. Hur ser då medielandskapet ut i vilket det nya tillståndet ska formas? På något konstigt sätt så lever vi i den bästa av världar: Såväl public service som de kommersiella tv-bolagen går bra. SVT har stärkt sin ställning. Många minns när monopolet bröts. Konkurrensen har lett till bättre tv, inte minst från SVT. Under hela 2000-talet har synen på SVT hos publiken blivit alltmer positiv, inte minst bland unga. Förtroendet för SVT är rekordhögt. Andelen som tycker att någon av SVT:s kanaler är bästa kanal ökar varje år. Alltfler betalar radio- och tv-avgiften. Tittandet är rekordstort. Svenska folket lägger idag i genomsnitt nästan en timme var per dag på SVT:s program. SVT når en genomsnittlig vecka över 91 procent av tv-tittarna och det finns nästan ingen gräns för publikens uppskattning av SVT Play. I år kommer SVT Play med all sannolikhet att nå mer än en halv miljard programstarter. Så det går bra för SVT. Men intressant nog går även de kommersiella kanalerna bra. Reklamintäkterna på tv-marknaden har aldrig varit så höga som nu. De stora mediebolagen har trots utmaningen från internet växt så det knakar och det är inte minst intäkterna från 6 o m a l l a. f ö r a l l a.

7 webben som ökar. SVT har visserligen ett stort genomslag och är en del av de allra flesta människors vardag, men ekonomiskt omsätter hela public service-koncernen idag bara cirka 5 procent av mediemarknaden. Resten av omsättningen hanteras av kommersiella företag. Att genomslaget för SVT är större än storleken på mediemarknaden beror på att SVT är annorlunda, ett alternativ till de kommersiella tvbolagen på mediemarknaden. Dessa utformar sina program primärt till målgruppen år, eftersom reklamköparna inte betalar för annan publik. SVT är till för alla. Programmen har sin utgångspunkt i vad som är viktigt för allmänintresset och inte vad som är kommersiellt lönsamt. Skillnaden ligger därför inte i genrer utan i attityd. Det kan förekomma program i SVT, som även skulle ha kunnat förekomma i kommersiella kanaler. Men utbudet som helhet särskiljer sig innehållsmässigt och de värderingar som genomsyrar programmen är sådana som är till nytta för allmänintresset och stärker demokrati, kunskap och kultur i Sverige. Program- och klippstarter i SVT Play Källa: Sitestat/SVT Publik- och utbudsanalys I n l e d n i n g 7

8 Andel som har mycket/ganska positivt intryck av SVT1 respektive SVT2 Procent av bedömare av respektive kanal år SVT1 SVT Källa: SOM-undersökningarna Andel med mycket eller ganska stort förtroende SR SVT DN TV4 Aftonbladet TV3 Källa: Medieakademins förtroendebarometer o m a l l a. f ö r a l l a.

9 Medielandskapet 2020 I vår antas direktiven för en ny public service-utredning. Det nya sändningstillståndet kommer sannolikt att sträcka sig sex år in i framtiden, vilket betyder att det löper ut 31 december Beslut som tas idag behöver därför vara så öppna att de kan stå sig nästan tio år framåt. Vilket medielandskap kommer SVT att möta? Ingen kan veta, men det kan vara rimligt att anta några saker. Internet kommer att växa än mer i betydelse. Internet penetrerar snart varje samhällssektor och har på medieområdet helt förändrat verkligheten. I princip alla kommer sannolikt att ha tillgång till högkvalitativa bredbandsuppkopplingar, såväl per tråd som trådlöst. Sätten att ta emot tv och SVT:s andra tjänster kommer att öka. Det kommer att finnas slutna lösningar och öppna lösningar, kommersiella och icke-kommersiella och många olika typer av mediebeteenden. I stora grupper, inte minst generationer av unga, kommer mediebeteendet att bli än mer avancerat. Tekniken kommer att bli enklare vilket medför att fler kan använda den. Samtidigt spelar kanalerna och de vanliga tv-sändningarna fortfarande en mycket stor roll, inte minst för äldre generationer. Och det kommer fortfarande att vara en jakt på bra innehåll. De kommersiella kanalerna kommer att växa sig än starkare. Det finns ingen anledning att tro att tillväxten på tv-marknaden skulle avstanna. Internetannonseringen har hittills inte hotat tv-kanalernas intäkter och när webb-tv-annonseringen växer är det i hög grad samma företag som gynnas. Internationell konkurrens kommer att utmana svensk orginalproduktion, mer än idag. Även om mediemarknaden växer så är det bara en mindre del av de kommersiella intäkterna som går till nytt svenskt innehåll. I hög grad handlar tillväxten om att det erbjuds allt fler ompaketeringar av importerade program. Vi har fått över 200 kanaler, men bara ett tiotal med svensk originalproduktion och då oftast endast till en mycket liten del. Alla dessa trender måste ett nytt public service-uppdrag ta hänsyn till. Men även om medielandskapet förändras är syftet med verksamheten konstant. Svensk demokrati behöver fortfarande stödet av oberoende I n l e d n i n g 9

10 Innehav av Internet Procent av tv-befolkningen 3 99 år Källa: MMS Basundersökningar Tv:s reklamintäkter Utfall , prognos 2010 och 2011, Netto p 2011p Källa: IRM 10 o m a l l a. f ö r a l l a.

11 medier. Svensk kultur kräver bolag som investerar i svensk dramatik och andra program i en lång rad genrer. Skolor och människor som bara vill utvecklas behöver fortfarande program som bildar, skapar sammanhang och fördjupar. Svenska folket behöver fortfarande program som överbryggar klyftor. Program och innehåll om alla, för alla. Ett moderniserat public service Om public service ska kunna följa med sin tid måste verksamheten själv ha förmåga att förnya sig. Förnyelsen av public service kan inte vara beroende av politiserade, fleråriga tillståndsprocesser som sträcker sig över lång tid. Till stor del är därför moderniseringen av public service något för bolagen att löpande besluta om. I det här dokumentet redogör SVT för hur företaget ser på uppdragets centrala byggstenar och hur vi avser att utveckla verksamheten. En del av de konkreta exempel som lyfts fram genomförs redan 2011, andra under de närmsta åren. Till stor del handlar det om att öka lyhördheten mot publiken och att noga följa samhällets strömningar. Men det handlar också om externa förutsättningar. Det är ytterst riksdagen som beslutar om ramarna för public service. SVT ser fem förutsättningar som kan bidra till ett modernare public service. 1. Stärk svensk kultur och samhällsdebatt genom att öppna SVT:s arkiv I SVT:s arkiv finns en kulturskatt av svenska program, som påbörjades på 50-talet och som fylls på varje dag av nya produktioner. Det finns en stor efterfrågan från publiken att kunna se både gammalt och nytt innehåll, men av rättighetsskäl är detta idag inte möjligt. Flera steg är dock tagna för att i framtiden kunna öppna upp arkivet för publiken. SVT har digitaliserat de flesta av programmen. Lagstiftarna har beslutat om ändringar i upphovsrättslagen, vilket skapar möjligheter att lättare klarera rättigheterna. Men fortfarande saknas finansieringen. Det krävs en grundfinansiering och nivåhöjning av anslaget för att finansiera distribution och lagring, lösa retroaktiva och nya rättighetskostnader, göra programmen sökbara och i så hög grad som möjligt tillgängliga för funktionshindrade. Sammantaget skulle det kunna ge svenska folket möjlighet att titta på de mest relevanta programmen från dåtid och nutid. I n l e d n i n g 11

12 Produktionen av programmen i SVT:s arkiv har alla en gång finansierats av publiken. Genom en gemensam finansieringsinsats kan en stor del av dessa program bli mer tillgängliga för tittarna. Det kan finnas flera sätt att finansiera denna satsning. Exempelvis finns ett visst överskott för detta ändamål att tillgå på Rundradiokontot: Pengar som redan har betalats av tv-tittarna för programtjänster. SVT har inlett sonderande förhandlingar med rättighetshavarna om möjligheten att publicera arkivprogram på SVT:s fritt tillgängliga domäner på öppna internet och avser att återkomma med ett mer specificerat underlag under våren. 2. Gör SVT:s tjänster på öppna internet till en del av kärnverksamheten Internets genomslag är den enskilt största förändringen på mediemarknaden under senare år. Innehållet på SVT.se och i SVT Play är bland det mest populära innehållet på internet. SVT:s innehåll kommer att fylla och fyller till stor del redan idag en lika viktig funktion för samhället på internet som i tv-rutan. Även nyhetsbevakning på internet kräver redaktioner med starka resurser vilket public service har. Tack vare webben är den kulturintresserade inte längre beroende av fasta sändningstider för att se drama, konserter och föreställningar. Bolibompa, som inte bara erbjuder barnen tv utan även interaktivitet i en skyddad miljö är idag den största sajten för barn i Sverige. SVT:s nyhets-, samhälls- och faktaprogram används med hjälp av internet redan idag i hög grad i skolorna. Samhällsutbudet kan via internet ge utrymme för fler röster, till exempel på debattsidor. Sportutbudet har kunnat utvecklas med exempelvis parallella sändningar av mindre sporter i samband med de stora evenemangen som OS. Funktionshindrade möter allt större hinder att via olika operatörer och boxar utnyttja SVT:s tillgänglighetstjänster. Samma tjänster, erbjudna på webben, skulle nå alla på ett enkelt sätt. SVT är beroende av ett öppet internet och kan bidra till att öppenheten upprätthålls. Genom SVT:s allmänt populära innehåll bidrar SVT dessutom till att bredda efterfrågan på bredband till andra grupper än de allra mest teknikorienterade, vilket skapar möjligheter för operatörerna att påskynda bredbandsutbyggnaden. SVT är härigenom en drivkraft i digitaliseringen av Sverige. 12 o m a l l a. f ö r a l l a.

13 Internet når idag fler än sändningarna i marknätet som utgör grunden för SVT:s reglering. Alla med tillgång till internet kan avgiftsfritt ta del av SVT:s tjänster. I ett modernt public service-uppdrag bör därför tjänsterna på öppna internet vara en självklar del av kärnverksamheten och det bör bekräftas i regleringen. 3. Öka anslagen med minst dagens två-procentiga uppskrivning Public service ska liksom all offentlig verksamhet utsättas för ett löpande rationaliseringstryck. SVT har under dragit ned var femte tjänst, det vill säga 450 medarbetare och sänkt löpande kostnader med 250 mkr. Det har varit nödvändigt för att hantera kostnadsökningar, främst löner och rättigheter, samt för att utveckla nya tjänster som SVT Play. Den årliga 2-procentiga uppräkningen bör minst bibehållas. Även detta kommer att leda till betydande besparingar inom verksamheten. För att möjliggöra utveckling kan det dock krävas engångsinsatser där nivån utökas, till exempel för att öppna SVT:s arkiv. 4. Inför en teknikneutral public service-avgift Finansiering vid sidan om statsbudgeten är i de allra flesta länder med starka public service-bolag en grundläggande sten i oberoendet. SVT, SR och UR finansieras idag genom en apparatavgift. Den fungerar väl och allt fler betalar radio- och tv-avgiften, så det finns ingen omedelbar anledning för förändring. Men det har samtidigt blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. Idag är exempelvis många mobiltelefoner avgiftspliktiga, vilket bland annat innebär att en stor del av de företag som idag inte betalar tv-avgift faktiskt är skyldiga att göra det. I ett antal länder har man tagit bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådana modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. En fördel som lyfts fram i dessa länder är att den nya modellen uppfattas som mindre integritetskränkande än dagens, som bland annat innebär kontroll av tv-innehav. I n l e d n i n g 13

14 Public service-utredningen bör överväga om tv-avgiften kan göras teknikneutral genom att kopplingen till tv-mottagaren tas bort. 5. Öppna dörren till fler externa samarbeten genom att låsa upp momsproblematiken SVT:s möjligheter att agera professionellt i relation till andra aktörer begränsas idag av momsproblematiken. I valet mellan extern och intern produktion tillkommer i praktiken en extra kostnad på extern produktion, då SVT inte, som andra företag, har möjlighet att göra avdrag för moms. SVT bör kunna agera konkurrensneutralt i valet mellan olika tjänster. Detta vore den enskilt viktigaste åtgärden för att ytterligare öka samarbetet med externa tekniska aktörer, upphovsmän och produktionsbolag. SVT har visat på en lösning som fortsatt garanterar public servicebolagens oberoende och som skulle innebära marginella skillnader vad gäller att garantera staten samma skatteintäkter som idag. 14 o m a l l a. f ö r a l l a.

15 I n l e d n i n g 15

16 16 o m a l l a. f ö r a l l a. I

17 S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 17

18 I. SVT:s oberoende och ansvar Oberoendet All makt utgår från folket. Därför är det ytterst riksdagen som avgör vilket public service vi ska ha i samhället. Samtidigt ska SVT självständigt och oberoende granska den politiska makten. Den paradoxen kräver en praktisk lösning. För att minska risken för otillbörligt politiskt, ekonomiskt eller annat inflytande över programverksamheten finns ett antal byggstenar i konstruktionen av public service. Dessa byggstenar är i allt väsentligt gemensamma för hela Nordvästeuropa. Institutionen. En grundförutsättning för oberoende är ägandet och ägarnas roll och befogenheter. Public service är i alla nordeuropeiska länder organiserad genom sedan länge etablerade institutioner. Allt sedan AB Radiotjänst år 1925 fick ensamrätten till radiosändningar i allmänhetens tjänst har public service-företagen i Sverige bedrivit sin verksamhet i aktiebolagsform och har haft privaträttslig status. Staten har aldrig varit aktieägare i de svenska public service-bolagen. Att verksamheten är knuten till en historisk, oberoende institution innebär kontinuitet. SVT har en historia av publicistisk verksamhet och ett sedan länge uppbyggt förtroende hos folket. Att just bolagsformen har valts hör samman med att det därigenom finns ett tydligt regelverk för vem som kan och får bestämma vad. Nuvarande ägarstiftelse har som enda syfte är att främja självständigheten hos programbolagen. Programbolagens styrelser måste enligt aktiebolagslagen arbeta för företagens bästa (och inte till exempel politiska eller andra egenintressen) och har det slutliga ansvaret för att programverksamhetens inriktning står i överensstämmelse med bolagens uppdrag. Finansiering vid sidan om statsbudgeten. Public service finansieras idag vid sidan om statsbudgeten genom en apparatavgift. En viktig aspekt av den särskilda finansieringen är att den är frikopplad från de löpande budgetdiskussionerna. De övergripande besluten om nivåerna 18 o m a l l a. f ö r a l l a.

19 av finansieringen av public service tas i särskild ordning i samband med besluten om riktlinjerna för verksamheten. Det har blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. I flera länder har man infört nya modeller. I ett par länder, däribland Holland och Island har skattefinansiering införts. I båda fallen har konsekvensen blivit en alltmer politiskt infekterad debatt om public service med snabba växlingar mellan nedskärning och uppväxling av anslagen. Det är problematiskt inte bara ur ett oberoendeperspektiv. Det försvårar även långsiktig planering och skadar därmed effektiviteten. I de flesta länder behålls dock den särskilda finansieringen av public service, just med hänvisning till att det skapar en större långsiktighet och stärker oberoendet. Däremot tar man i flera av dessa länder bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådan modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. I övriga Europa dominerar fortsatt tv-avgiften som finansieringsform. Regleringen. Innehållet i public service-uppdraget regleras i allt väsentligt i SVT:s sändningstillstånd. Sändningstillståndet är giltigt för ett antal år och detta ger verksamheten en långsiktighet som innebär ett oberoende. Riktningen har varit mot allt mindre detaljreglering, något SVT ser som positivt. Utöver hur pengarna får användas, regleras i anslagsvillkoren de delar av uppdraget som inte får regleras i sändningstillståndet, däribland de krav som finns vad gäller organisationen. Eftersom SVT:s utbud på webben inte får regleras i sändningstillståndet regleras gränserna för detta i anslagsvillkoren. Anslagsvillkoren är till sin form ett-åriga, men det övergripande beslutet om innehållen i anslagsvillkoren fattas samtidigt som beslutet om sändningstillståndet i anslutning till processen. Oberoendet är även reglerat genom det direkta innehållet i tillståndet. Till skillnad från kommersiella medier har SVT ett krav på opartiskhet inskrivet i tillståndet. Att opartiskheten är reglerad i tillståndet innebär att den som anser att SVT agerat partiskt har rätt att få saken prövad av Granskningsnämnden. Om SVT fälls måste SVT redogöra för det- S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 19

20 ta så snart som möjligt. Skulle dessutom SVT agera partiskt under en längre tid kan sändningstillståndet återkallas av Mediemyndigheten. Inför nästa tillståndsperiod SVT anser att institutionen public service bör bibehållas, i aktiebolagsform och utan statligt ägande. Det är den modell som leder till mest långsiktighet, störst oberoende och störst professionalism i utförandet. Regeringen bör låta utreda om oberoendet kan stärkas ytterligare, exempelvis genom en översyn av principerna för hur ägarstiftelsens ledamöter utnämns eller genom förändringar i regleringsformen. SVT anser att regeringen bör låta utreda en teknikneutral tv-avgift. Det så kallade public value-testet är ett hinder för public servicebolagen att utveckla sin verksamhet i allmänhetens tjänst. SVT anser principiellt att testet inte är anpassat för svenska förhållanden och bör avskaffas. SVT vill så länge det kvarstår betona vikten av att tolkningsföreträdet till vad som ska testas ligger hos bolagen och att trösklarna för vad som ska testas bibehålls höga. Antalet betalande tv-innehavare * Källa: RIKAB * Reduktion i antalet betalande beroende på förändringar i avgiftsskyldighet för företag. Antalet betalande hushåll ökade 2010 med närmare o m a l l a. f ö r a l l a.

21 Inför en teknikneutral tv-avgift Finansiering vid sidan om statsbudgeten är i de allra flesta länder med starka public service bolag en grundläggande sten i oberoendet. SVT, SR och UR finansieras idag genom en apparatavgift. Den fungerar väl och allt fler betalar radio- och tv-avgiften, så det finns ingen omedelbar anledning för förändring. Men det har samtidigt blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. Idag är exempelvis många mobiltelefoner avgiftspliktiga, vilket bland annat innebär att en stor del av de företag som idag inte betalar tv-avgift faktiskt är skyldiga att göra det. I ett antal länder har man tagit bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådana modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. En fördel som lyfts fram i dessa länder är att den nya modellen uppfattas som mindre integritetskränkande än dagens, som bland annat innebär kontroll av tv-innehav. Public service-utredningen bör överväga om tv-avgiften kan göras teknikneutral genom att kopplingen till tv-mottagaren tas bort. SVT:s ansvar SVT är tv med samhällsansvar. Att verksamheten är gemensamt finansierad innebär att det ska vara synligt hur det ansvaret förvaltas. SVT har ett särskilt ansvar för programområden som är av stor betydelse för allmänintresset. Jämfört med de kommersiella kanalerna prioriterar SVT idag verksamheten inom nyheter, barn, kultur, kunskap och fakta, drama, minoritetsspråksprogram och program för funktionshindrade. Detta illustreras bland annat av Granskningsnämndens årliga mätningar, som entydigt visar att SVT:s utbudsprofil är betydligt tyngre på de områdena än de kommersiella kanalerna, medan utbudet av exempelvis underhållning och sport är mindre. S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 21

22 SVT:s program ska präglas av demokratiska värderingar. Svenska folket ägnar över en timme per dag åt SVT:s program och tjänster. SVT har härigenom möjlighet att bidra till att påverka värderingarna i samhället. Att SVT lyckas nå en stor publik i alla åldrar och med vilken människosyn man gör det, betyder verkligen något. SVT:s uppdrag är att göra program som utgår från demokratins grundidéer, principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. SVT gör detta bland annat genom att göra program som inkluderar människor med olika bakgrund. Möjlighet för publiken att utkräva ansvar. Det ska vara möjligt att utkräva ansvar av SVT för hur vi utför uppdraget. Den återkommande tillståndsprocessen är den yttersta prövningen. Granskningsnämnden prövar årligen om bolagen har uppfyllt uppdraget. Resultatet av prövningen ingår i beslutsunderlaget inför den kommande tillståndsprocessen. Publiken har också möjligheter att anmäla enskilda program till Granskningsnämnden. Eftersom SVT:s reglering är mer omfattande än kommersiella kanalers finns fler prövningsgrunder, exempelvis är det bara SVT, SRs och URs program som kan fällas för opartiskhet. Vid sidan Granskningsnämndens bedömningar har publiken också rätt att få sina synpunkter i det enskilda fallet besvarade och tagna på allvar. Detta sker i dagsläget dels genom direktkontakter mellan tittare och redaktioner, men också via SVT:s tittarservice. SVT avser att Bedriva ett intensivt utvecklingsarbete med publiken i fokus, utöka dialogen med publiken, öka möjligheterna att få synpunkter bemötta och öka möjligheterna att bidra med innehåll. Utöka utbildningarna för såväl interna som externa producenter och andra i SVT:s riktlinjer och regelverk. Utforma verksamheten på nya plattformar med utgångspunkt i de värderingar och principer som varit vägledande för SVT under mer än femtio år, däribland opartiskhet och saklighet, mångfald och mångsidighet, kvalitet och tillgänglighet. 22 o m a l l a. f ö r a l l a.

23 Programsammansättning i svenska kanaler Övervikt informationsinriktat programutbud U T B U D P Å B Ä S T A S Ä N D N I N G S T I D Övervikt underhållningsinriktat programutbud KK ± SVT2 SVT1+2 SVT1 SVT24 TV8 TV4 TV4+ TV3 TV6 Kanal 5 Källa: Kent Asp/Granskningsnämnden: Svenskt tv-utbud 2009 Inför nästa tillståndsperiod SVT ser det som önskvärt att Granskningsnämndens mätningar av utbudet fortsätter även i nästa tillståndsperiod, så att riksdagen och andra aktörer kan se hur SVT valt att prioritera utbudet i förhållande till kommersiella kanaler. S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 23

24 24 o m a l l a. f ö r a l l a. II

25 I n n e h å l l e t 25

26 II. Innehållet SVT och svensk kultur Vi bor i ett litet land i världen. Därför har SVT ett extra stort ansvar. Ingen annan tv-kanal gör så många program på svenska. Ingen annan producerar heller svensk tv på finska, samiska och teckenspråk. Men det handlar lika mycket om ta in världen i tv-rutan och öppna dörrar för andra kulturer. Kultur har en unik förmåga att skapa förståelse mellan människor med olika bakgrund. SVT:s kulturprogram ska genomsyras av att Sverige består av människor med olika etniska och kulturella bakgrunder och med olika trosuppfattningar och erfarenheter. Inte minst viktigt är detta på barnkulturens område. Det är som barn vi bildar våra grundläggande föreställningar om världen. Kulturen får människor att växa, oavsett ålder. Den kan utmana och underhålla. Att se på tv är den största kulturaktiviteten i Sverige, en daglig rutin i de allra flesta människors liv. SVT har en unik uppgift att erbjuda ett brett kulturutbud från konstkultur som opera och balett i Veckans föreställning till populärkultur i Allsång på Skansen. SVT är en kulturskapare, med internationellt rykte för högkvalitativt drama. SVT ska vara en av Europas ledande producenter av originalidéer, det första valet som partner för de främsta upphovspersonerna och de bästa externa producenterna. Det moderna mediesamhället skapar nya vanor och mönster för hur man görs delaktig och vilka möjligheter man har att ta del av kulturutbudet. För att vara en viktig aktör i samhällsutvecklingen måste SVT kunna tillhandahålla kultur på olika plattformar, anpassade för just dessa. SVT avser att Upprätthålla nivåerna av svenskt originalinnehåll. Öka det internationella samarbetet med andra dramaaktörer för att få större genomslag för svenska produktioner i utlandet. Detta gäller inte minst barndramatiken. 26 o m a l l a. f ö r a l l a.

27 Andel svenskt tv-innehåll i de stora tv-kanalerna Procent SVT24 SVT1 SVT2 KK TV4 SVTB TV4+ TV8 Kanal 5 TV3 TV6 Källa: Kent Asp/Granskningsnämnden: Svenskt tv-utbud 2009 Fortsatt göra stor plats i SVT:s kanaler för det nordiska utbudet. Utöka kulturbevakningen över året. Särskilt utveckla kulturutbudet i SVT1. Inför nästa tillståndsperiod För SVT:s utbud är det viktigt att den svenska filmproduktionsmarknaden står stark och programbolaget ser det därför som självklart att ingå i diskussionerna om hur den ska regleras. SVT utgångspunkt i dessa diskussioner är att SVT:s insats i svensk filmproduktion till största del bör ske genom garantibelopp eller i liknande former. Principerna för SVT:s deltagande bör enligt SVT vara desamma som i nuvarande system. SVT bör fortsatt ha ekonomiska möjligheter att erbjuda ett brett kulturutbud. Riksdag och regering bör överväga en ökning av tilldelningen i syfte att tillgängligöra programbolagens arkiv för publiken. I n n e h å l l e t 27

28 Stärk svensk kultur och samhällsdebatt genom att öppna SVT:s arkiv I SVT:s arkiv finns en kulturskatt av svenska program, som påbörjades på 50-talet och som fylls på varje dag av nya produktioner. Det finns en stor efterfrågan från publiken att kunna se både gammalt och nytt innehåll, men av rättighetsskäl är detta idag inte möjligt. Flera steg är dock tagna för att i framtiden kunna öppna upp arkivet för publiken. SVT har digitaliserat de flesta av programmen. Lagstiftarna har beslutat om ändringar i upphovsrättslagen, vilket skapar möjligheter att lättare klarera rättigheterna. Men fortfarande saknas finansieringen. Det krävs en grundfinansiering och nivåhöjning av anslaget för att finansiera distribution och lagring, lösa retroaktiva och nya rättighetskostnader, göra programmen sökbara och i så hög grad som möjligt tillgängliga för funktionshindrade. Sammantaget skulle det kunna ge svenska folket möjlighet att titta på de mest relevanta programmen från dåtid och nutid. Produktionen av programmen i SVT:s arkiv har alla en gång finansierats av publiken. Genom en gemensam finansieringsinsats kan en stor del av dessa program bli mer tillgängliga för tittarna. Det kan finnas flera sätt att finansiera denna satsning. Exempelvis finns ett visst överskott för detta ändamål finns att tillgå på Rundradiokontot: Pengar som redan har betalats av tv-tittarna för programtjänster. SVT har inlett sonderande förhandlingar med rättighetshavarna om möjligheten att publicera arkivprogram på SVTs fritt tillgängliga domäner på öppna internet och avser att återkomma med ett mer specificerat underlag under våren. SVT och demokratin Public service har många uppgifter i samhället. En av de viktigaste är att granska, skapa debatt och få fler att bry sig, både om samhället och om varandra. Genom public service förmåga att samla landet finns en möjlighet att bygga broar mellan människor med olika bakgrund och förmedla gemensamma upplevelser och insikter. Utbudet sträcker sig därför från dagliga nyheter till dokumentärer, flera gånger per vecka. Nyhetsambitionen sträcker sig från den lokala vardagen i 19 regionala sändningar, till Sverige och världen. Utrikesbevakningen har ökat i betydelse och inte minst i och med EU-inträdet finns det anledning 28 o m a l l a. f ö r a l l a.

29 De fem mest betydelsefulla informationskällorna inför riksdagsvalet 2010* Hela befolkningen år SVTs program TV4s program Sveriges Radios program Vänner och bekanta Lokal dagstidning Förstagångsväljare Vänner och bekanta SVTs program Partiernas egna hemsidor Lokal dagstidning TV4s program Källa: Novus Opnions eftervalsundersökning, genomförd sept 2010 * Frågan löd: När det gäller informationen om Riksdagsvalet, ange de tre informationskällor som du tycker har betytt mest för hur du valde att rösta i Riksdagsvalet. 17 alternativ. I n n e h å l l e t 29

30 att åtminstone på vissa områden lämna den gamla indelningen mellan inhemskt och utländskt. Ungefär en tredjedel av SVT:s stora nyhetsprogram utgörs av utrikesbevakning och SVT har under de senaste åren förstärkt utrikesorganisationen med både nya korrespondenter och nya program. På motsvarande sätt växer betydelsen av det lokala. Från SVT:s regionala organisation utökas därför programutbudet i år med Sverige idag, ett speglande nyhetsprogram om hela landet som sänds 3 gånger i veckan. Valbevakningen är en av SVT:s viktigaste uppgifter. I valet 2010 lade genomsnittssvensken 213 minuter på SVT:s valprogram mer än fyra gånger så mycket som hos de kommersiella. SVT var den enskilt viktigaste informationskällan inför valet, enligt Novus Opinions eftervalsundersökning. Bland förstagångsväljarna var det bara vännerna som ansågs viktigare. SVT vill vara den viktigaste mediekällan även för de som går till val 2014 och SVT avser att Utöka nyhets- och samhällsutbudet på bästa sändningstid. Utveckla SVT2s roll som nyhets-, fakta- och kulturkanal. Utveckla SVT:s nyhetswebb, med utgångspunkt i SVT:s styrka som tv-producent. Producera fler nyhetsdokumentärer från Sverige och världen. Utveckla organisationen i syfte att öka andelen SVT-unika nyheter. Inför nästa tillståndsperiod En stabil uppräkning av tv-avgiften krävs för att SVT ska ha förutsättningarna att kunna tillhandahålla en lika kvalitativ valbevakning 2014 och SVT och Kunskapssverige Genom uppdraget att opartiskt och oberoende sprida kunskap är SVT en referenspunkt i en förändlig värld. Forskning har visat på samband mellan starka public service-bolag och en större medvetenhet om bland annat internationella förhållanden hos allmänheten, i syn- 30 o m a l l a. f ö r a l l a.

31 nerhet bland lågutbildade. Detta hade inte varit möjligt utan ett brett uppdrag. Ytterst handlar det om att ge både samhälle och enskilda människor redskap att utvecklas. SVT ska fortsatt ha en position som den stora folkbildaren i svensk media. UR har uppdraget att producera utbildningsprogram för användning i lärandemiljöer, kompletterat med program av folkbildande karaktär. SVT:s ambition är att, vid sidan om utbildningsväsendet, vara en av de största kunskapsspridarna i Sverige. Redan idag är SVT:s program bland de mest använda i undervisningen. SVT avser att Satsa på det fakta- och kulturinriktade utbudet genom en utveckling av SVT2 roll som en fakta-, kultur- och nyhetskanal. Detta vid sidan om en fortsatt satsning på Kunskapskanalen som kompletterar SVT1 och SVT2s utbud, inte minst genom SVT Forums sändningar varje dag från olika arrangemang. Detta också utan att förflytta SVT1s position i riktning mot underhållning. SVT1 ska fortsatt vara en fullsorterad kanal med alla genrer, däribland program som Kulturnyheter, Rapport och Uppdrag Granskning. Fortsatt arbeta med hela bredden av kunskapsprogram: Från folkbildande inslag i underhållningsprogram via lättfaktaprogram till fördjupade specialistprogram och dokumentärer. Tillgängliggöra en större mängd program för användning i skolorna, inte minst genom ett distributionssamarbete med UR. Även det innehåll som finns i SVT Play kan användas och används redan idag i undervisningen. Inför nästa tillståndsperiod SVT bör fortsatt ha ekonomiska möjligheter att erbjuda både ett brett och smalt folkbildande utbud. SVT bör fortsatt ha ett brett uppdrag för att ge kunskapsprogrammen en plattform där de kan ha ett stort genomslag. Samarbetet med UR kring Kunskapskanalen bör fortsätta utifrån dagens principer. I n n e h å l l e t 31

32 Andel med mycket eller ganska positivt intryck av kanalerna Procent av alla som bedömt respektive kanal SVT1 SVT2 TV4 KK SVTB SVT24 Kanal 5 TV4+ TV3 TV6 Kanal 9 Källa: Göteborgs universitet, SOM-undersökningen 2009 Andel nyheter, samhälle, kultur och fakta på bästa sändningstid i stora svenska kanaler SVT1 SVT2 TV4 TV3 Kanal 5 TV6 TV8 Källa: Kent Asp/Granskningsnämnden: Svenskt tv-utbud o m a l l a. f ö r a l l a.

33 SVT Om alla och för alla Mångfald SVT gör program om alla, för alla. Och då menar vi verkligen alla, inte bara målgrupper som är kommersiellt intressanta. Genom att i vid bemärkelse spegla hela landet kan SVT bygga broar mellan människor med olika bakgrund. För vissa grupper, däribland barn och unga, språkliga och nationella minoriteter och personer med funktionsnedsättning har SVT ett särskilt uppdrag. Det behövs ställen i samhället där man kan få vara medborgare, där man har ett självklart värde som människa, inte bara som konsument. SVT tror på alla tittares lika värde, men Sverige är på väg att bli ett alltmer delat land. SVT har med tanke på mediets möjligheter ett särskilt ansvar att arbeta med representativitet och spegling. SVT ska följa samhällsutvecklingen och belysa aktuella frågor för att skapa förståelse, ökad kunskap och motverka fragmentisering. Det gör vi genom att undvika generaliseringar och låta människor framträda som individer och inte i första hand som representanter för en viss grupp, genom att i program och tjänster öka kunskapen om och förståelsen för skillnader mellan människor med olika bakgrund, ålder, kön och sexuell läggning samt med olika funktionsförutsättningar. För att SVT ska kunna göra en skillnad krävs ett brett utbud och genomslag i samhället. SVT avser att SVT:s mångfaldspolicy ska ligga till grund för samtliga program. Det går inte att använda enfald för att lösa mångfald. Det finns därför inte en metod, ett mål eller en kvot som kan användas för att styra mångfaldsarbetet. Alla programansvariga på olika nivåer inom SVT har därför fått i uppdrag att genomföra och redovisa konkreta aktiviteter för att öka mångfalden inom det enskilda programområdet. SVT söker ett brett urval av kandidater till olika funktioner. Vi ska, på olika sätt, uppmuntra och främja människor som i vanliga fall inte söker sig till SVT, att söka våra tjänster. SVT ska ta fram stödverktyg för att hitta ett brett urval av kandidater som hjälp till rekryterande chefer, men också till de rekryterings- och bemanningsföretag SVT samarbetar med. I n n e h å l l e t 33

34 Inför nästa tillståndsperiod För att SVT ska kunna bidra till att sprida positiva värden är det viktigt att public service har ett brett genomslag i samhället. Det breda uppdraget och en stabil finansiering är nödvändiga förutsättningar för detta. Barn och unga SVT ger barnpubliken ett betydande utrymme i ett växande mediabrus. I SVT:s program tas barnen på allvar och ges en stor och viktig plats i samhället. Detta gäller ALLA Sveriges barn oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar. SVT:s barnutbud är en fri, oberoende och demokratisk rättighet för Sveriges alla barn. Enligt medierådet dominerar Bolibompa när det gäller barnens mediekonsumtion i tv och på internet. SVT:s ambition är att programmen alltid ska ge barnen något, eller allt, av detta: Att VÅGA. Programmen ska alltid inta barnens perspektiv och belysa deras rättigheter genom att stötta, ingjuta mod och inspirera till egen handling eller reflektion. SVT:s program ska inspirera och ingjuta hopp. Att VETA. Programmen ska ge kunskap och insikter om sig själv, andra och världen. SVT:s barnutbud ska ta vara på bans hunger att lära nya saker. Att VARA. Programmen ska också vara kravlösa och ren förströelse en motvikt till den ökade stress som barn utsetts för. Barnkanalen och bolibompawebben ska vara en trygg tillflyktsort. SVT har med nysatsningen på barnkanalen och webben stärkt sin ställning bland både små och äldre barn. 34 o m a l l a. f ö r a l l a.

35 Vilka sajter brukar barnet själv eller tillsammans med någon annan, besöka på internet? Skriv max tre sajter. 2 5 år 5 9 år Pojkar och flickor Pojkar Flickor Bolbompa (30 %) Bolibompa, Youtube (26 %) Bolibompa (35 %) Youtube (17 %) Spela.se (23 %) Spela.se (23 %) Spela.se (6 %) SVT/Spelo (14 %) SVT/Youtube (15 %) Källa: Medierådet, Småungar och medier 2010 SVT avser att Fortsätta det strukturerade arbete som lett till en ökad mångfald bland medverkande i barnutbudet Vid sidan om svenskdubbningen erbjuda det inköpta materialet i barnutbudet på originalspråk på webben. Ägna stor uppmärksamhet åt barns medverkan i program och inbjuda till samtal och diskussion om skildringar av barn i media. Satsa på synergin mellan Barnkanalen och ett utvecklat webbunikt innehåll, i synnerhet för äldre barn. I samverkan med UR utöka möjligheterna för Sveriges skolor att använda SVT:s program i undervisningen. Inför nästa tillståndsperiod Riksdag och regering bör säkerställa public services finansiering så att inte dess starka ställning bland barnen hotas. Det breda uppdraget är en förutsättning för att säkerställa ett brett genomslag för SVT:s program bland de äldre barnen och ungdomar. Riksdag och regering bör ta ställning till om SVT:s webbuppdrag ska vidgas. Dagens reglering begränsar SVT:s möjligheter att satsa på webbunikt material för att nå ungdomar. I n n e h å l l e t 35

36 Digitala kanalers räckvidd bland barn Procent 3 6 år Barnkanalen Cartoon Network Disney Channel Nickelodeon Disney Playhouse (fr ) Disney XD (fr ) år Barnkanalen Cartoon Network Disney Channel k Nickelodeon Disney Playhouse (fr ) Disney XD (fr ) Källa: MMS, Andel som sett minst 5 min 36 o m a l l a. f ö r a l l a.

37 Användning av SVT på olika plattformar en genomsnittlig dag Procent av ungdomar år Användning enbart via TV-kanalerna Inklusive användning på annat sätt Källa: SIFO telefonundersökning november Användning på annat sätt inbegriper SVT.se, SVT Play, SVT Text, SVT Mobil samt inspelning och nedladdning Tillgänglighet för funktionshindrade I takt med att medielandskapet förändras, så förändras också möjligheterna att göra programutbudet mer tillgängligt för funktionshindrade, inte minst genom att använda internet. SVT arbetar kontinuerligt med att förbättra tillgängligheten till utbudet, vilket är en förutsättning för ett public service-bolag som vill vara hela befolkningens angelägenhet. Ett av de vanligaste klagomålen till SVT för ett par år sedan gällde hörbarheten i programmen. SVT har här bedrivit ett fokuserat arbete, bland annat genom utbildningar, införande av ljudcoacher och nya riktlinjer för hur musik ska mixas. Antalet klagomål har minskat drastiskt och användarundersökningar visar att hörbarheten har ökat. Vid sidan om hörbarheten är programtextningen den enskilt viktigaste insatsen för att göra programmen mer tillgängliga. Textningen har successivt ökat och SVT textar idag 85 procent av programmen på bästa sändningstid och alltmer även dagtid. En förutsättning för att utveckla direkttextningen ytterligare är I n n e h å l l e t 37

38 tillgången i Sverige på taligenkänningsteknik. SVT är villigt att delta i utvecklingen av ett sådant system, men system förutsätter att det finns en databas för det svenska språket. En sådan databas finns inte i Sverige, till skillnad från många andra länder. En sådan databas kan användas inte bara för en lång rad tillgänglighetstjänster på olika områden, utan även för forskning och kommersiella tillämpningar. Regeringen bör enligt SVT ta initiativ till att upprätta en sådan allmän, öppen databas. Som regeringen beskrivit i den proposition som ligger till grund för nuvarande sändningstillstånd, är en språkdatabas och taligenkänningssystem en förutsättning för att uppnå full textning. SVT tillhandahåller ett antal tillgänglighetstjänster som exempelvis svensktextning, teckentolkning och talsyntes. Tyvärr är det inte alltid som dessa når ut till slutanvändarna. Ibland väljs tjänsterna bort av operatörer som inte alltid är skyldiga att tillhandahålla dem. Webben har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att tillgängliggöra SVT:s utbud. För många som har en funktionsnedsättning är datorn redan ett viktigt hjälpmedel och självklar distributionskanal. Tjänsterna som tillhandahålls via webben är många gånger betydligt enklare för tittaren att hantera. SVT avser att För varje år under tillståndsperioden utöka textningen med målet att nå full textning. Vidmakthålla och ytterligare förbättra hörbarheten i programmen. Fortsatt utveckla webben utifrån principerna om att det ska vara enkelt även för funktionshindrade användare att använda svt.se och SVT Play. Fortsatt utveckla teckentolkning och syntolkning med fokus inte minst på samhällsprogram och stora evenemang respektive svensk film och dramatik. Inför nästa tillståndsperiod Regeringen bör enligt SVT ta initiativ till att skapa en språkdatabas. En sådan databas är nödvändig inte bara för en lång rad tillgänglighetstjänster, utan kan även möjliggöra forskning och kommersiella tillämpningar. 38 o m a l l a. f ö r a l l a.

39 Textning av program på svenska i SVTs kanaler Rikssända program, hela dygnet Rikssända program, Källa: SVTs public service-redovisningar Ej textat Textat SVT leder tillgänglighetsarbetet på den svenska tv-marknaden, men möjligheterna att påverka står i direkt relation till företagets genomslag. För att branschen som helhet ska kunna bli mer tillgänglig behöver även krav ställas på andra aktörer, kommersiella kanaler och operatörer. I synnerhet bör även SVT:s tillgänglighetstjänster fullt ut omfattas av vidaresändningsplikten. SVT:s möjligheter att utnyttja webben för att tillgängliggöra utbudet bör öka och SVT:s tjänster på öppna internet utgöra en del av kärnverksamheten. För att tillgänglighetsarbetet ska vara meningsfullt krävs något att tillgängliggöra. SVT:s genomslag och bredd på programutbud är därför viktigt att upprätthålla. I n n e h å l l e t 39

40 De äldre SVT har ett särskilt ansvar för grupper som är mindre intressanta för kommersiella kanaler. Dit hör även de äldre. Man kan konstatera att public service har en mycket stark ställning bland pensionärer. Detta gäller i alla genrer och inte minst på underhållningssidan program som Allsång på Skansen, Dansbandskampen, Mästarnas Mästare, Doobidoo och På Spåret. SVT:s tittartidsandel bland befolkningen som helhet var ,2 procent. Bland åringarna var SVT:s tittartidsandel 45,6 procent och bland åringarna 56 procent. Eftersom äldre relativt sett tittar mer på tv innebär det att en genomsnittlig åring 2010 ägnade drygt 100 minuter per dag åt SVT:s program, en åring mer än 140 minuter. Det finns en tendens till åldersdiskriminering i svenska medier. SVT ska inte vara en del av detta. Tvärtom ska även äldre ha en naturlig plats och synas och höras i SVT:s program. SVT är program om och för alla. Tittartidsandelar kanalfamiljer år år SVTs kanaler TV4s kanaler MTGs kanaler SBS kanaler Övriga kanaler Källa: MMS 40 o m a l l a. f ö r a l l a.

41 SVT avser att Vidmakthålla SVT:s utbuds starka ställning i de äldre åldersgrupperna, och förstärka arbetet med ökad hörbarhet och textning. Fortsätta att utveckla webben utifrån principerna om att det ska vara enkelt även för ovana användare att använda svt.se och SVT Play. Inför nästa tillståndsperiod Många äldre har svårt att höra. Regeringen bör i enlighet med vad som angetts ovan ta initiativ till en språkdatabas, vilket skulle öka möjligheterna att texta programmen. Det är uppenbart att äldre söker det programutbud som SVT tillhandahåller från nyheter och samhälle till underhållning. SVT:s möjligheter att tillhandahålla ett brett utbud bör inte begränsas. Spegla hela landet SVT finns på totalt 28 platser i Sverige. På elva platser har SVT fullt utbyggda regionala nyhetsredaktioner och allmän-tv-produktionen är koncentrerad till fyra platser (Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå). Utöver dessa fyra orter görs även allmän-tv i Kiruna, Luleå och Falun och dokumentärer kan komma från hela landet. Att SVT finns på olika orter runt om i landet och är mån om att skildra hela Sverige är en grund för publikens förtroende för SVT och den starka känslan av delägarskap i verksamheten. Speglingen kommer till utryck på många sätt. Genom bilder från olika platser, att opinionsbildare från olika landsändar hörs och syns i programmen, att samhällsdebatten speglas med frågor som har sitt ursprung i många delar av landet, att olika kulturinstitutioner bidrar med sin repertoar, att dialekter och minoritetsspråk hörs, för att bara nämna några. Men speglingsbegreppet bör tolkas vidare än geografiskt. Sverige är ett sammansatt land. Speglingen bör omfatta alla som lever här. Syns både gamla och unga, etniska och inflyttade språkliga minoriteter, personer med funktionshinder? Rika och fattiga? Finns olika religioner, sexuella läggningar och intressen representerade? Tänker redaktionerna på balans mellan kvinnor och män? I n n e h å l l e t 41

42 42 o m a l l a. f ö r a l l a. SVT-orter

43 Kravet att SVT i allmänhetens tjänst ska spegla hela landet bör vara viktigare än detaljerade produktionskvoter som i allt högre grad förlorat sin relevans när produktioner kan ha sitt idémässiga ursprung på en ort, spelas in på en annan och färdigställas på en tredje. En så komplex uppgift som att spegla hela landet låter sig inte reduceras till en kvot i ett tillstånd. SVT anser att ett allmänt uppdrag att spegla hela landet, kombinerat med en skyldighet att redovisa hur arbetet med denna spegling bedrivs bör vara tillräcklig. Det är speglingen av hela Sverige och de som lever där som i framtiden borde stå i förgrunden för framtida krav på public service. SVT avser att Genom satsningen på Sverige idag utöka utrymmet för nyheter från olika delar av Sverige Producera fler nyhetsdokumentärer från världen och Sverige Säkerställa en kvalitativt högstående tv-produktion i alla genrer även utanför Stockholm. Inför nästa tillståndsperiod Riksdagens beslut om finansiering av public service är i hög grad ett beslut om vilka möjligheter för tv-verksamhet som ska finnas utanför Stockholm. Därför är en god och stabil uppräkning av SVT:s anslag nödvändig. 55-procentskravet bör omprövas, i första hand då dess relevans minskat. Ett viktigare tillståndskrav är det som medger en skyldighet att spegla hela landet och ett krav att redovisa hur detta sker. SVT anser att det kravet är tillräckligt och att 55-procentkravet därför kan utgå, medan speglingskravet kvarstår. Om det bedöms nödvändigt att även fortsatt behålla ett andelskrav på programproduktion utanför Stockholm anser SVT det bättre att kravet kvarstår i sin nuvarande form än att det ändras. Minoriteter och teckenspråkiga SVT:s utbud ska spegla de språk och kulturer som finns i Sverige och de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib intar en särställning, liksom teckenspråksverksamheten. I n n e h å l l e t 43

44 Det rikssända utbudet totalt på minoritetsspråk och teckenspråk Timmar Källa: SVTs public service-redovisningar SVT genomför för närvarande en utredning om hur minoritetsoch teckenspråksutbudet kan utvecklas. En prioritering står dock klar: När det gäller dessa språk fokuserar SVT särskilt på att utveckla barnprogrammen. SVT har därför under de senaste åren bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete på just barnområdet. Minoritetsspråksprogrammen för barn har dessutom fått en betydande, naturlig och självklar plats i Barnkanalen. SVT har även ett särskilt ansvar för kulturprogram och, med tanke på mediets genomslagskraft, för att verka för ett ökat synliggörande av minoriteterna i den allmänna programverksamheten. Webben utgör en viktig plattform i arbetet med att tillgängliggöra utbudet och för att erbjuda tilläggstjänster, såsom extramaterial till SVT:s barnprogram. Programbolagens hela utbud för dessa målgrupper finns tillgängligt på webben inom ramen för svt.se och SVT Play. Alltmer av bolagens utbud för olika språkgrupper görs också tillgängligt via mobilen. 44 o m a l l a. f ö r a l l a.

45 SVT avser att I enlighet med överenskommelsen med SR och UR om fördelning av insatser fortsatt prioritera utvecklingen av program på barnområdet, på kulturområdet och arbeta för ett ökat synliggörande av Sveriges minoriteter inom ramen för uppdraget att spegla hela landet. Redan under 2011 i programverksamheten särskilt lyfta fram romernas situation och sända program på romani chib. Undersöka möjligheterna att utnyttja den nya avtalslicensen för att tillgängliggöra arkivmaterial på minoritetsspråk på webben. Inför nästa tillståndsperiod Det öppna internet är en viktig plattform för minoritetsspråksinnehåll. SVT:s tjänster på öppna internet bör utgöra en del av kärnverksamheten. Slutsats: Om och för alla SVT har redan idag en profil som tydligt särskiljer från de kommersiella kanalerna, bland annat genom en större andel nyheter och fakta och en lägre andel underhållning och sport. Det ska SVT fortsatt ha. Men ett programutbud om och för alla behöver också underhållning och sport. Underhållning och sportprogram har ett egenvärde, men har i de allra flesta fall ett speglande, kulturellt eller folkbildande mervärde. De bidrar även till SVT:s förmåga att få ett genomslag för nyhetsbevakning, kunskaps- och kulturprogram i breda grupper i samhället. SVT avser att Fortsatt säkerställa att SVT:s kanaler har den största blandningen av programsorter och en tydlig inriktning mot nyheter, kultur och fakta i relation till kommersiella kanaler. SVT1, som är den av SVT:s kanaler som når flest, ska ha störst mångfald totalt, SVT2 ska vara den kanal vid sidan om SVT1 som har störst mångfald inom nyheter, kultur och faktaområdet. I n n e h å l l e t 45

46 Mångfald i programutbudet Stor programbredd SVT1 I N F O R M A T I O N SVTKK TV8 SVT24 SVT2 TV4 TV4+ 20 Kanal 5 10 TV6 TV3 0 Liten 0 programbredd Stor programbredd U N D E R H Å L L N I N G Källa: Kent Asp/Granskningsnämnden: Svenskt tv-utbud 2009 Inför nästa tillståndsperiod Det breda uppdraget bör bibehållas. Det bör vara public serviceföretagens sak att från år till år avgöra balansen mellan olika programgenrer och detta bör inte detaljregleras i SVT:s tillstånd. SVT ser det som önskvärt att Granskningsnämndens mätningar av utbudet fortsätter även i nästa tillståndsperiod, så att riksdagen och andra aktörer kan se hur SVT valt att prioritera utbudet i förhållande till kommersiella kanaler. 46 o m a l l a. f ö r a l l a.

47 SVT:s innehåll på internet Sverige är ett teknikvänligt land med internetanvändare i alla åldrar. SVT:s internettjänster har fått ett starkt stöd och varmt mottagande av svenska folket. Inte minst är verksamheten på internet viktig för många av de grupper som särskilt lyfts fram i SVT:s sändningstillstånd: Barn och unga, minoriteter och funktionshindrade. Ett vidare, uttalat uppdrag att tillhandahålla tjänster via det öppna internet stärker public services möjligheter att vara till för alla. I ett modernt public service-uppdrag bör därför webben vara en självklar del. SVT:s strategier för webb och nya medier tar sin utgångspunkt i SVT:s särart. SVT har ett särskilt uppdrag som utgår från allmänintresset. Samma principer om inriktning på verksamheten, opartiskhet och saklighet som gäller för den övriga verksamheten gäller självfallet även på webben. Samtidigt innebär internets möjligheter att public service måste bygga vidare på sina styrkor: SVT är ett företag som på ett professionellt sätt producerar innehåll med kvalitet och som i ökad grad erbjuder publiken möjligheter att söka, prioritera, använda och bidra med innehåll för att förstärka programupplevelsen. SVT är ett massmedieföretag och som i ökad grad behöver kunna bjuda in publiken till ökad dialog och stärkt publikrelation via både egna tjänster och sociala medier. SVT:s kärnkompetens är rörlig bild och det går inte att tillhandahålla ett internetutbud utan att även arbeta med stillbilder, ljud och text. (SVT har dessutom tillhandahållit textbaserade nyheter i över trettio år via Sveriges största texttjänst för nyheter, SVT Text). SVT:s tjänster på öppna internet ger publiken nya mervärden. På alla plan ökar internettjänsterna SVT:s möjligheter att informera, bilda och underhålla. Förutom att tillgängliggöra program som sänts i tvkanalerna till datorer, mobiler, bärbara pekdatorer, spelkonsoler och andra internetuppkopplade apparater producerar SVT redan idag unikt material för internet. Det kan vara kompletterande material till tv-program och i vissa fall unika satsningar, till exempel program riktade till en yngre målgrupp, som ofta har svårt att hitta program riktade till dem i SVT:s traditionella tv-kanaler. I n n e h å l l e t 47

48 Att producera program och tjänster för det öppna internet och andra plattformar bör ingå i public services kärnuppdrag, men att på detta sätt utveckla uppdraget leder till andra frågor. Regleringen av SVT utgår idag från sändningstillståndet som enbart omfattar sändningarna i marknätet. Är det lämpligt i en tid när internetuppdraget är lika viktigt? SVT anser att regeringen bör låta utreda alternativen, inte minst möjligheten att grunda public service-verksamheten i lag. Finansieringen utgår från innehavet av tv-apparat. Är det lämpligt när tv tas emot på många sätt och det är fullt möjligt att ta del av nästan alla SVT:s program via en dator? SVT anser att regeringen bör låta utreda om tv-avgiften kan göras teknikneutral genom att avgiften omformas från en avgift för ett visst teknikinnehav till en avgift för allmännyttan av public service-innehåll. SVT avser att Fortsatt utgå från samma grundläggande principer och riktlinjer som styr public service-uppdraget även på webben. Ta ansvar för att utbilda SVT:s anställda och externa samarbetspartners i SVT:s policys och regelverk för webbinnehåll. Fortsatt utveckla tjänsterna utifrån principen att de ska vara enkla att använda även för ovana eller funktionshindrade användare. Inför nästa tillståndsperiod SVT:s tjänster på öppna internet bör enligt SVT utgöra en del av kärnverksamheten. Den kommande public service-utredningen bör dessutom ta ställning till vilken regleringsform som då är lämplig och om radio- och tv-avgiften bör frikopplas från innehavet av tv-apparat. Public value-testet är ett hinder för public service-bolagen att utveckla sin verksamhet i allmänhetens tjänst. SVT anser att testet inte är anpassat för svenska förhållanden och att det av princip bör avskaffas. SVT vill så länge det kvarstår betona vikten av att tolkningsföreträdet till vad som ska testas ligger hos bolagen och att trösklarna för vad som ska testas bibehålls höga. 48 o m a l l a. f ö r a l l a.

49 Andel som använt internet för att lyssna på radio eller titta på tv år år år år år Källa: SCB Unika besökare per vecka på svt.se Medeltal Källa: Sitestat/SVT Publik- och utbudsanalys I n n e h å l l e t 49

50 Gör SVT:s tjänster på öppna internet till en del av kärnverksamheten Internets genomslag är den enskilt största förändringen på mediemarknaden under senare år. Innehållet på SVT.se och i SVT Play är bland det mest populära innehållet på internet. SVT:s innehåll kommer att fylla och fyller till stor del redan idag en lika viktig funktion för samhället på internet som i tv-rutan. Även nyhetsbevakning på internet kräver redaktioner med starka resurser vilket public service har. Tack vare webben är den kulturintresserade inte längre beroende av fasta sändningstider för att se drama, konserter och föreställningar. Bolibompa, som inte bara erbjuder barnen tv utan även interaktivitet i en skyddad miljö är idag den största sajten för barn i Sverige. SVT:s nyhets-, samhälls- och faktaprogram används med hjälp av internet redan idag i hög grad i skolorna. Samhällsutbudet kan via internet ge utrymme för fler röster, till exempel på debattsidor. Sportutbudet har kunnat utvecklas med exempelvis parallella sändningar av mindre sporter i samband med de stora evenemangen som OS. Funktionshindrade möter allt större hinder att via olika operatörer och boxar utnyttja SVT:s tillgänglighetstjänster. Samma tjänster, erbjudna på webben, skulle nå alla på ett enkelt sätt. SVT är beroende av ett öppet internet där möjligheterna att sprida och ta del av information inte begränsas och kan bidra till att den öppenheten upprätthålls. Genom SVT:s allmänt populära innehåll bidrar SVT dessutom till att bredda efterfrågan på bredband till andra grupper än de allra mest teknikorienterade, vilket skapar möjligheter för operatörerna att påskynda bredbandsutbyggnaden. SVT är härigenom en drivkraft i digitaliseringen av Sverige. Internet når idag fler än sändningarna i marknätet som utgör grunden för SVT:s reglering. Alla med tillgång till internet kan avgiftsfritt ta del av SVT:s tjänster. I ett modernt public service-uppdrag bör därför tjänsterna på öppna internet vara en självklar del av kärnverksamheten och det bör bekräftas i regleringen. 50 o m a l l a. f ö r a l l a.

51 I n n e h å l l e t 51

52 52 o m a l l a. f ö r a l l a. III

53 A t t n å u t t i l l h e l a S v e r i g e 53

54 III. Att nå ut till hela Sverige SVT säkrar allas tillgång till SVT:s kanaler via marknätet som når 99,8 procent av Sveriges befolkning. Härigenom kan i princip alla som har en tv ta del av SVT:s utbud utan någon tillkommande kostnad. Allas tillgång till SVT:s tjänster säkras på motsvarande sätt via det öppna internet. Här har SVT prioriterat utvecklingen av tjänster baserade på öppna standarder, anpassade för de huvudsakliga skärmarna, som tv, datorer, pekdatorer och mobiltelefoner. SVT anser att tjänsterna på de egna domänerna på öppna internet bör utgöra en del av SVT:s kärnverksamhet. SVT vill dock att publiken så fritt som möjligt ska kunna välja på vilket sätt de tar emot tv. SVT:s ambition är därför att finnas på så många plattformar som möjligt och har successivt byggt ut möjlighe- Primärt mottagningssätt för tv-n Procent av hela befolkningen Kabelnät Egen parabol Samägd parabol Marknät IPTV Annat sätt Källa: MMS Basundersökning 2011:1/SVT Publik- och utbudsanalys 54 o m a l l a. f ö r a l l a.

55 Förutsättningar för bredband Andel av befolkningen med förutsättningar för bredbandsaccess via: 100,0 99,5 99,0 98,5 98,0 Trådbunden eller trådlös access Trådbunden access (Fiber, kabel-tv, xdsl) Trådlös access (HSPA, CDMA 2000) Jämförelse: Andel med förutsättningar för tv-mottagning via marknätet Andel med förutsättning för minst: Mbit/s 3 Mbit/s 10 Mbit/s 50 Mbit/s Källa: PTS Bredbandskartläggning 2010 A t t n å u t t i l l h e l a S v e r i g e 55

56 terna att själv välja var, när och hur man vill se våra program. På motsvarande har SVT valt att bygga företagets tjänster på öppna standarder för att så många olika mottagare som möjligt ska kunna användas. Det ska inte spela någon roll vilket varumärke användaren föredrar. Öppna internet är en kärnplattform för public service Via öppna internet tillhandahåller SVT i dag svt.se och SVT Play för alla skärmar, inte bara datorskärmen, utan även tv, mobil och nu även olika former av pekdatorer. Internettjänsterna är viktiga för alla sorters innehåll dokumentärer, nyheter, drama, kunskapsprogram, underhållning, sport, kultur och minoritetsspråk. Internet har genom sin öppna karaktär på bara femton år kommit att utvecklas till en hörnsten i samhället, såväl ekonomiskt som kulturellt och socialt. Det öppna internet garanterar ett fritt flöde av information och öppnar upp för en större mångfald inom media. Detta hade inte varit möjlighet om internet hade byggt på slutna lösningar. Därför är det avgörande att internet bibehålls så öppet som möjligt och nätneutralitet är en nyckel till detta. Öppenheten på internet är idag god. Men det finns potentiella problem och utvecklingen kan snabbt gå i en annan riktning. Det finns därför anledning att noga följa de pågående trenderna och utvecklingen av nya affärslogiker. Exempelvis har det blivit allt vanligare bland mobiloperatörer att inte tillåta eller begränsa visa typer av innehåll på deras nätverk, exempelvis VoIP eller fildelning. Ibland kan detta motiveras av kapacitetsskäl, i andra fall är det bara skyddet för de egna vinsterna. Enligt SVT är dessa olika typer av begränsningar problematiska och ska bara ses som en tillfällig utväg. Att diskriminera trafik utifrån typ av innehåll eller avsändare kommer att skada internets öppna och neutrala karaktär. Det är rimligt att operatörer kan tillhandahålla olika sorters slutna lösningar för de kunder som är intresserade av att betala särskilt för det, så länge som dessa slutna lösningar inte begränsar tillgången till det öppna internet. En bättre bredbandstäckning kräver betydande investeringar. Men det finns uppenbart fortfarande en vilja bland konsumenterna att betala för bra tillgång till internet och också en vilja från operatörer att 56 o m a l l a. f ö r a l l a.

57 investera. Något som åtminstone till viss del kan förklaras av de stora vinster som för närvarande förekommer i telekomindustrin. Bredbandsutbyggnaden går fort, men det krävs insatser från många olika aktörer för att säkerställa att vi når hela vägen fram. Post- och Telestyrelsen har i sin analys av hur bredbandsutbyggnaden kan lyckas, pekat på vikten av ett intressant innehåll som gör att konsumenter är villiga att betala för telekombolagens investeringar i ny teknik. Där spelar SVT en stor roll för att driva bredbandsupptaget. Genom SVT:s allmänt populära innehåll bidrar SVT till att bredda efterfrågan på bredband till andra grupper än de allra mest teknikorienterade. SVT Play är en av de mest använda legala tjänsterna på internet. SVT avser att Fortsatt använda det öppna internet som kärnplattform för det interaktiva utbudet. Fortsatt satsa på att utveckla svt.se och SVT Play. Den publika framgången för SVT:s webbtjänster bidrar till en ökad efterfrågan på bredband av hög kapacitet i hela landet. Fortsätta att utveckla tjänsterna utifrån principen att de ska vara enkla att använda även för ovana eller funktionshindrade användare. Inför nästa tillståndsperiod SVT anser att tjänsterna på öppna internet bör utgöra en del av kärnverksamheten. Riksdag och regering bör säkerställa att principerna om nätneutralitet upprätthålls. Prioritering av trafik bör bara vara tillåten i undantagsfall. Riksdag och regering bör säkerställa en utbyggnad av högkvalitativt bredband till hela landet, så att alla har möjlighet att ta del av SVT:s tjänster på likvärdiga villkor. Marksändningarnas framtid Genom marknätet garanteras alla i Sverige tillgång till SVT:s tv-kanaler. Marknätet har betydande fördelar. Det är en plattform som väl lämpar sig för regionala sändningar. Det är en beprövad och stabil A t t n å u t t i l l h e l a S v e r i g e 57

58 plattform och som även har en viktig roll i beredskapsplaneringen. I jämförelse med tv via till exempel bredband är det en frekvenseffektiv plattform. Det pågår ett skifte över till HDTV som innebär en än effektivare frekvensanvändning. En mycket stor del av de svenska hushållen använder marknätet i något sammanhang om inte för vardagsrums-tvn så för den i sovrummet eller i fritidshuset. Risken är stor att monopolsituationer skulle uppkomma om inte marknätet gav kabel, satellit och IPTV-aktörer en reell plattformskonkurrens. Men marknätet har även nackdelar. Kostnaden för SVT att tillhandahålla sändningar via marknätet närmar sig 250 miljoner kronor om året. Spektrum är en knapp resurs och det finns inte minst från telekomindustrin ett intresse av att komma över de frekvenser som idag används för utsändning av tv. Kan man hitta en lösning som tillgodoser såväl bredbandanvändarens som tv-tittarens intressen så är det naturligtvis önskvärt. Många gånger är det ju samma person. Problemet är att det inte finns en given ersättare till marknätet. IPTV-tekniken är lovande och kan på sikt bli ett alternativ, men en övergång till den tekniken måste ha ett mycket längre tidsperspektiv i sikte än Även satellitsändningar har stora problem. Regionala sändningar är utrymmeskrävande eftersom det till skillnad från i marknätet krävs en unik kanal för varje regional station. Sändningarna kan behöva kodas av rättighetsskäl. Inte minst måste alla hushåll som påverkas av en övergång sätta upp en parabolantenn och ansluta alla sina tvapparater till denna. Detta gäller även för de allra flesta fritidshus. Det kan finnas lösningar på denna utmaning. Vid sidan om en radikal övergång kan det finnas olika former av kombinationslösningar. Det skulle kunna finnas en ekonomisk rationalitet i att minska omfattningen av marknätet samtidigt som kanaler och tjänster tillgängliggörs på annat sätt. 1 Tekniken, som vid tv-sändningar måste vara extremt enkel för användaren och utan störningar är enligt de stora teknikutvecklarna inte redo. Och samtidigt finns det enligt operatörerna inte någon affärsmodell som möjliggör utbyggnad av IPTV via mobila sändningar med kvalitet i glesbygd, ens om SVT:s distributionskostnader helt skiftas över till detta distributionssätt. 58 o m a l l a. f ö r a l l a.

59 SVT avser att Fortsätta driva utvecklingen mot en effektivare frekvensanvändning genom övergången till DVB-T2-sändningar i marknätet. Fortsatt delta i försök kring utveckling av ny teknik för tv-distribution, förutsatt att detta inte leder till nya kostnader eller andra försämringar för tv-avgiftsbetalarna. Inför nästa tillståndsperiod Regeringen bör låta utreda om det finns rationella skäl för att minska täckningskravet via marknät och hur allas tillgång till SVT:s tvkanaler i så fall ska säkerställas. Grundläggande är att en prövning av marknätets roll och omfattning bör utgå från teknikneutrala kriterier, däribland kostnadsneutralitet. SVT:s tv-kanaler på andra plattformar än marknätet Tittarna kan idag välja att ta emot tv-kanalerna via marknät, satellit, kabel eller IPTV. När tv-kanalerna och tjänsterna tillhandahålls via andra plattformar tillkommer dock nya utmaningar. Ett exempel är tillgänglighetstjänsterna och SVT:s temakanaler som inte alltid är intressant för distributörerna att tillhandahålla. Ett annat exempel rör de regionala sändningarna. Olika plattformar har olika kapacitet och grundstruktur, vilket är förklaringen till att inte alla SVT:s regionala sändningar når ut via satellit. SVT vill att tittarna i så hög utsträckning som möjligt ska kunna välja vilket sätt han eller hon vill se på tv, men det ska inte drabba andra tv-tittare. Vill en part (till exempel en kabeldistributör) bygga en affär som innebär att man tillhandahåller vårt utbud på annat sätt än via marknätet så försöker därför SVT vara behjälpligt så långt det går, men de merkostnader som tillkommer får de parterna finansiera. Vidaresändningsplikten är en viktig förutsättning för att alla ska kunna ta del av SVT:s program och tjänster. Inte minst gäller detta tillgänglighetstjänsterna och SVT:s temakanaler, Barnkanalen och Kunskapskanalen. Allt sedan Copyswede och dess medlemsorganisationer började ställa krav på ersättning för sina rättigheter för operatörs vidaresändning av SVT:s tv-kanaler har frågorna om ersättningens storlek, fördelning av kostnadsansvar med mera varit omdiskuterade. Enligt A t t n å u t t i l l h e l a S v e r i g e 59

60 upphovsrättslagen är det den som vidaresänder SVT:s tv-kanaler, som ska lösa rättigheter för detta. Vissa operatörer har dock ansett att SVT ska stå för dessa kostnader. SVT har för egen del valt att avstå från att begära ersättning från den som vidaresänder och därigenom befriat operatörerna från del av den kostnad operatörerna behöver utge enligt upphovsrättslagen. SVT har därmed tagit sin del såvitt avser fördelning av kostnadsansvar. Det skulle inte vara skäligt om SVT dels avstod sin lagenliga rätt att begära ersättning från den som vidaresänder, dels använde anslagsmedel för att betala kommersiella operatörers Copyswede-fakturor. Det torde dessutom stå i strid med de EU-rättsliga reglerna om statsstöd om svenska staten skulle ålägga SVT att med anslagsmedel bidra ekonomiskt till respektive operatörs vidaresändningsverksamhet. Ett sådant indirekt statsstöd från svenska staten torde vara otillåtet. SVT avser att Fortsatt bidra till att möjliggöra att publiken kan ta del av kanalerna på de sätt de vill, inte minst genom att så långt det är möjligt ställa krav på distributörer att tillhandahålla utbudet i dess helhet, inklusive tillgänglighets- och andra tjänster. Fortsatt avstå från att för egen del begära ersättning från operatörer som vidaresänder SVT:s kanaler. Inför nästa tillståndsperiod Riksdagen bör säkerställa att vidaresändningsplikten omfattar alla SVT:s tv-kanaler och tilläggstjänster som syftar till att tillgängliggöra tv-program för personer med funktionsnedsättning och som åläggs SVT att tillhandahålla. Vidaresändningsplikt i blandade nät bör omfatta såväl samtliga analoga som digitala tjänster. Utvecklingen av tekniker för trådlösa tv-sändningar och konkurrensneutraliteten medför att vidaresändningsplikt bör gälla både trådbundna och trådlösa nät. För att underlätta allas tillgång till hela SVT:s utbud bör det klargöras att det inte föreligger hinder enligt lag för operatör som på grund av vidaresändningsplikt vidaresänder SVT:s tv-kanaler och tilläggstjänster att övervältra rättighetskostnader på sina kunder. 60 o m a l l a. f ö r a l l a.

61 SVT:s tjänster hos andra Publiken ska kunna ta del av SVT:s tjänster på många sätt. SVT har därför i ökad grad kommit att erbjuda kompletterande möjligheter att nå SVT:s material via andra vägar än de egna domänerna. Ett exempel är att det redan idag är möjligt att bädda in stora delar av det material som finns i SVT Play i form av klipp på exempelvis bloggar och andra sajter. Andra exempel är olika Youtube- och Facebookkanaler som SVT kunnat använda för att skapa en ökad interaktivitet med publiken. SVT har dock inte möjligheter att lösa rättigheter för all slags användning och frågan är om det ens vore önskvärt. SVT säkrar allas tillgång till våra kanaler i enlighet med vårt tillstånd, vilket betyder via marknätet (som når 99,8 procent av Sveriges befolkning, alltså även lägenhetsboende) och, vad gäller våra interaktiva tjänster, via öppna internet. I samband med detta betalar alltså SVT rättighetskostnader för att nå alla i Sverige på dessa sätt. Vill någon på kommersiell basis tillhandahålla SVT:s program så försöker SVT vara behjälpligt så långt det är rimligt, men de merkostnader som tillkommer får de parterna finansiera. Det bör fortsatt vara SVT:s ansvar att komma överens med olika externa aktörer om hur de ska få tillgång till programmen och detta bör inte regleras ytterligare. I synnerhet bör det inte införas en skyldighet för SVT att tillhandahålla dem. Detta av flera skäl. SVT behöver ha kontroll över hur materialet används för att säkerställa företagets trovärdighet. SVT förfogar inte över de rättigheter som krävs för att erbjuda program fritt till alla. Om SVT skulle vara skyldig att tillhandahålla SVT:s program för kommersiella tredjepartstjänster och det slås fast en ny princip om att public service förutom att avstå från sin egen rättighetsersättning även ska betala tillkommande rättighetskostnader för andra oavsett sändningsform blir situationen i förlängningen ohållbar. Ingen vet var den notan slutar. Public service är ett helhetserbjudande. Kommersiella aktörer ska därför inte kunna fritt plocka bland SVT:s program för att baka in i sina tjänster, eftersom det skulle kunna leda till att breda program A t t n å u t t i l l h e l a S v e r i g e 61

62 når ut bättre medan smala program och tillgänglighetstjänster inte skulle nå ut i samma omfattning som idag. SVT är en ledande aktör bland medieföretagen när det gäller att tillgängliggöra innehåll fritt för publiken. Ett generellt tillgängliggörande av hela program eller delar av program för obegränsad användning gällande både tid och rum är dock en orealistisk verklighet som kräver en förändrad upphovsrättslagsstiftning vilket naturligtvis är en annan och vidare fråga. Detta gäller inte minst kommersiellt återbruk av SVT:s program. SVT avser att Så långt det är möjligt finnas på de plattformar där publiken finns. Fortsätta det långsiktiga arbetet att utveckla programformer som möjliggör för publiken att medverka, vidareutveckla och skapa nytt baserat på delar av vårt innehåll via olika tjänster. Inför nästa tillståndsperiod Riksdag och regering bör fortsatt låta det vara SVT:s ansvar att komma överens med olika externa aktörer om hur de ska få tillgång till SVT:s innehåll och inte reglera detta ytterligare. Inte heller bör riksdag eller regering reglera på vilka villkor SVT ska tillhandahålla delar av innehållet. En skyldighet för SVT att finansiera rättigheter för detta, skulle kunna utgöra indirekt statsstöd till kommersiella aktörer för bedrivandet av deras affärsverksamhet. 62 o m a l l a. f ö r a l l a.

63 A t t n å u t t i l l h e l a S v e r i g e 63

64 64 o m a l l a. f ö r a l l a. IV

65 A t t n å u t t i l l h e l a S v e r i g e 65

66 IV. SVT:s roll på mediemarknaden SVT är en del av mediemarknadens ekosystem. Den kommersiella mediemarknaden har under åren sedan tv-marknaden avreglerades växt kraftigt. Ekonomiskt sett utgör SVT idag 3 4 procent av mediemarknaden. Den faktiska betydelsen är dock större. SVT är en katalysator på tv-produktionsmarknaden. Eftersom en stor del av intäkterna går direkt till svensk produktion (till skillnad från till exempel utrikes inköp), är SVT av stor betydelse för olika externa producenter. I genrer som dokumentär och drama är SVT:s bidrag avgörande. SVT har därför ett ansvar att värna tv-produktionen i Sverige som sådan. SVT ska bidra till att det finns en väl fungerande marknad för tv-produktion i Sverige och även utanför Stockholm. SVT har en låg tillväxt i ekonomin i reala termer pågår till och med en långsam minskning av verksamheten men genom tv-avgiftens kontinuitet fungerar SVT än så länge som en stabilisator på tvproduktions- och nyhetsmarknaderna. Kommersiella medier, i synnerhet annonsberoende, expanderar snabbare i högkonjunktur, men kan minska i ekonomiska krissituationer. Det är värt att notera att den kommersiella tv-marknaden i Sverige idag går väldigt bra. Ett år efter finanskrisen är intäkterna redan uppe i nivå med och förbi all time high. Ändå är SVT en av huvudfinansiärerna av svensk originalproduktion. SVT:s kanaler och tjänster påverkar inte bara tv-produktionsmarknaden i Sverige. De är även av stor betydelse för tv- och bredbandsoperatörer. Telekomindustrin är betydligt större än mediemarknaden. Samtidigt är telekombolagen många gånger beroende av mediebolagens innehåll för sin verksamhet. En stark svensk mediemarknad bidrar till en stark svensk konkurrenskraft inom telekomindustrin. SVT Play har här varit en viktig bidragsgivare när det gäller efterfrågan på bredbandstjänster. Slutligen påverkar naturligtvis SVT de kommersiella kanalerna. Så länge det finns ett starkt public service så kommer det att påverka den kommersiella tv-marknaden i Sverige. 66 o m a l l a. f ö r a l l a.

67 Det är klart att om SVT hade få tittare så skulle det finnas ett större utrymme för kommersiella kanaler. Om det inte fanns några kommunala skolor skulle marknaden för friskolor vara större. Men totalt sett skulle antalet samhälls- och kulturprogram minska och de skulle förlora en stor del av sitt genomslag. Det är bara ett starkt public service som kan påverka andra aktörer på mediemarknaden att ta hänsyn till sådana saker som mediebilden av barn eller få genomslag för standarder på tillgänglighetsområdet. SVT:s mål är inte att konkurrera med de kommersiella kanalerna om tittartidsandelarna. Däremot ska naturligtvis SVT sträva efter att programmen ska vara uppskattade av många. Konkurrens är bra för alla. Hela medievärlden vinner på att höja ribban. När SVT är framgångsrikt måste andra tv-kanaler också konkurrera med kvalitet. Och det fungerar åt båda hållen: När kommersiella kanaler gör bra program som utmanar, engagerar och intresserar, då måste också SVT stå på tårna och höja ribban ytterligare. SVT avser att Utveckla samarbetet med externa producenter, bland annat vad gäller information, arbetsformer och rättighetsförhandlingar. Upprätthålla och i vissa fall utöka dagens internationellt sett relativt höga nivåer av extern produktion. Samarbeta med operatörer i syfte att driva efterfrågan på bredbandstjänster. Använda SVT:s genomslag till att ta initiativ och vara branschledare i arbetet kring bland annat mediebilden av barn, mångfald och tillgänglighet. Utöka SVT:s framgångsrika utbildningar för externa producenter i SVT:s policys och regelverk. Ha som mål att konkurrera med kvalitet. Inför nästa tillståndsperiod SVT anser att nivåerna på utläggning fortsatt bör vara företagets sak att avgöra och att detta inte ska regleras i SVT:s villkor eller tillstånd. Av samma skäl bör regleringen inte innehålla någon tvingande rät- A t t n å u t t i l l h e l a S v e r i g e 67

68 Utomståendes medverkan och andra samarbeten mkr Källa: SVTs public service-redovisningar Public services andel av mediemarknaden Hushållens medieutgifter exkl tv-avgiften (prenumerationer, abonnemang, betaltjänster) Reklam TV-avgiften Källa: IRM: Hushållens medieutgifter o m a l l a. f ö r a l l a.

69 tighetsfördelning. SVT:s uppgift bör vara att värna tv-avgiftsbetalarnas intressen av effektivitet i public service och långtgående möjligheter för publiken att ta del av programmen. Det är av stor angelägenhet att momsfrågan får en lösning. SVT har visat på en modell som fortsatt garanterar public service-bolagens oberoende och som skulle innebära marginella skillnader vad gäller att garantera staten samma skatteintäkter som idag. Det så kallade public value-testet är inte bara ett hinder för public service-bolagens utvecklingen utan försvårar även samarbeten med externa aktörer, bland annat då många externa aktörer inte har möjlighet att avvakta ett eventuellt godkännande av tjänsten. De kan även rimligen förväntas ha synpunkter på att deras idéer ska detaljgranskas av deras konkurrenter innan de får möjlighet att utveckla tjänsten. SVT anser att testet inte är anpassat för svenska förhållanden och att det av princip bör avskaffas. SVT vill så länge det kvarstår betona vikten av att tolkningsföreträdet till vad som ska testas ligger hos bolagen och att trösklarna för vad som ska testas bibehålls höga. Öppna dörren till fler externa samarbeten genom att låsa upp momsproblematiken SVT:s möjligheter att agera professionellt i relation till andra aktörer begränsas idag av momsproblematiken. I valet mellan extern och intern produktion tillkommer i praktiken en extra kostnad på extern produktion, då SVT inte, som andra företag, har möjlighet att göra avdrag för moms. SVT bör kunna agera konkurrensneutralt i valet mellan olika tjänster. Detta vore den enskilt viktigaste åtgärden för att ytterligare öka samarbetet med externa tekniska aktörer, upphovsmän och produktionsbolag. SVT har visat på en lösning som fortsatt garanterar public service-bolagens oberoende och som skulle innebära marginella skillnader vad gäller att garantera staten samma skatteintäkter som idag. A t t n å u t t i l l h e l a S v e r i g e 69

70 70 o m a l l a. f ö r a l l a. V

71 A t t n å u t t i l l h e l a S v e r i g e 71