Sveriges Television AB 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges Television AB 2011"

Transkript

1 Om alla. För alla.

2 Sveriges Television AB 2011 Foto: Peter Ahlendahl (omslag), Mårten Levin (sid 4 5), Knut Koivisto (sid och 24 25), Anna-Maria Ahlén (sid 52 53), Bo Håkansson/Bilduppdraget (sid 64 65) och Roger Lundsten/BLR (sid 70 71) Grafisk form: MacGunnar Information & Media svt 11.02

3 Innehåll Inledning 6 SVT är annorlunda 6 Medielandskapet Ett moderniserat public service 11 I. SVT:s oberoende och ansvar 18 Oberoendet 18 SVT:s ansvar 21 II. Innehållet 26 SVT och svensk kultur 26 SVT och demokratin 28 SVT och Kunskapssverige 30 SVT Om alla och för alla 33 SVT:s innehåll på internet 47 III. Att nå ut till hela Sverige 54 Öppna internet är en kärnplattform för public service 56 Marksändningarnas framtid 57 SVT:s tv-kanaler på andra plattformar än marknätet 59 SVT:s tjänster hos andra 61 IV. SVT:s roll på mediemarknaden 66 V. Ett effektivt public service 72 Sponsring och andra intäkter 72 Samarbete mellan bolagen 74 Rationaliseringar och uppräkning 75 I n n e h å l l 3

4 4 o m a l l a. f ö r a l l a.

5 I n l e d n i n g 5

6 Inledning SVT är annorlunda Svensk public service har genom åren kunnat utvecklats i takt med sin tid. Inte minst tack vare en gemensam övertygelse tvärs igenom riksdagspartierna om vikten av oberoende programföretag. Nu står vi inför ännu en ny tillståndsperiod då medievanorna verkar förändras snabbare än någonsin tidigare. Inför den kommande tillståndsprocessen är ett antal frågor som rör public service på väg att växa sig stora. Det är frågor om hur vi når ut med våra tjänster till alla i hela landet. Det är hur vi garanterar finansieringen av svenskt kvalitetsinnehåll framöver. Och det är inte minst frågor om hur vi, bolag och uppdragsgivare, moderniserar public service-uppdraget så att public service är relevant även i framtidens Sverige som inte har många likheter med Sverige 1956 då tv-sändningarna startade. Hur ser då medielandskapet ut i vilket det nya tillståndet ska formas? På något konstigt sätt så lever vi i den bästa av världar: Såväl public service som de kommersiella tv-bolagen går bra. SVT har stärkt sin ställning. Många minns när monopolet bröts. Konkurrensen har lett till bättre tv, inte minst från SVT. Under hela 2000-talet har synen på SVT hos publiken blivit alltmer positiv, inte minst bland unga. Förtroendet för SVT är rekordhögt. Andelen som tycker att någon av SVT:s kanaler är bästa kanal ökar varje år. Alltfler betalar radio- och tv-avgiften. Tittandet är rekordstort. Svenska folket lägger idag i genomsnitt nästan en timme var per dag på SVT:s program. SVT når en genomsnittlig vecka över 91 procent av tv-tittarna och det finns nästan ingen gräns för publikens uppskattning av SVT Play. I år kommer SVT Play med all sannolikhet att nå mer än en halv miljard programstarter. Så det går bra för SVT. Men intressant nog går även de kommersiella kanalerna bra. Reklamintäkterna på tv-marknaden har aldrig varit så höga som nu. De stora mediebolagen har trots utmaningen från internet växt så det knakar och det är inte minst intäkterna från 6 o m a l l a. f ö r a l l a.

7 webben som ökar. SVT har visserligen ett stort genomslag och är en del av de allra flesta människors vardag, men ekonomiskt omsätter hela public service-koncernen idag bara cirka 5 procent av mediemarknaden. Resten av omsättningen hanteras av kommersiella företag. Att genomslaget för SVT är större än storleken på mediemarknaden beror på att SVT är annorlunda, ett alternativ till de kommersiella tvbolagen på mediemarknaden. Dessa utformar sina program primärt till målgruppen år, eftersom reklamköparna inte betalar för annan publik. SVT är till för alla. Programmen har sin utgångspunkt i vad som är viktigt för allmänintresset och inte vad som är kommersiellt lönsamt. Skillnaden ligger därför inte i genrer utan i attityd. Det kan förekomma program i SVT, som även skulle ha kunnat förekomma i kommersiella kanaler. Men utbudet som helhet särskiljer sig innehållsmässigt och de värderingar som genomsyrar programmen är sådana som är till nytta för allmänintresset och stärker demokrati, kunskap och kultur i Sverige. Program- och klippstarter i SVT Play Källa: Sitestat/SVT Publik- och utbudsanalys I n l e d n i n g 7

8 Andel som har mycket/ganska positivt intryck av SVT1 respektive SVT2 Procent av bedömare av respektive kanal år SVT1 SVT Källa: SOM-undersökningarna Andel med mycket eller ganska stort förtroende SR SVT DN TV4 Aftonbladet TV3 Källa: Medieakademins förtroendebarometer o m a l l a. f ö r a l l a.

9 Medielandskapet 2020 I vår antas direktiven för en ny public service-utredning. Det nya sändningstillståndet kommer sannolikt att sträcka sig sex år in i framtiden, vilket betyder att det löper ut 31 december Beslut som tas idag behöver därför vara så öppna att de kan stå sig nästan tio år framåt. Vilket medielandskap kommer SVT att möta? Ingen kan veta, men det kan vara rimligt att anta några saker. Internet kommer att växa än mer i betydelse. Internet penetrerar snart varje samhällssektor och har på medieområdet helt förändrat verkligheten. I princip alla kommer sannolikt att ha tillgång till högkvalitativa bredbandsuppkopplingar, såväl per tråd som trådlöst. Sätten att ta emot tv och SVT:s andra tjänster kommer att öka. Det kommer att finnas slutna lösningar och öppna lösningar, kommersiella och icke-kommersiella och många olika typer av mediebeteenden. I stora grupper, inte minst generationer av unga, kommer mediebeteendet att bli än mer avancerat. Tekniken kommer att bli enklare vilket medför att fler kan använda den. Samtidigt spelar kanalerna och de vanliga tv-sändningarna fortfarande en mycket stor roll, inte minst för äldre generationer. Och det kommer fortfarande att vara en jakt på bra innehåll. De kommersiella kanalerna kommer att växa sig än starkare. Det finns ingen anledning att tro att tillväxten på tv-marknaden skulle avstanna. Internetannonseringen har hittills inte hotat tv-kanalernas intäkter och när webb-tv-annonseringen växer är det i hög grad samma företag som gynnas. Internationell konkurrens kommer att utmana svensk orginalproduktion, mer än idag. Även om mediemarknaden växer så är det bara en mindre del av de kommersiella intäkterna som går till nytt svenskt innehåll. I hög grad handlar tillväxten om att det erbjuds allt fler ompaketeringar av importerade program. Vi har fått över 200 kanaler, men bara ett tiotal med svensk originalproduktion och då oftast endast till en mycket liten del. Alla dessa trender måste ett nytt public service-uppdrag ta hänsyn till. Men även om medielandskapet förändras är syftet med verksamheten konstant. Svensk demokrati behöver fortfarande stödet av oberoende I n l e d n i n g 9

10 Innehav av Internet Procent av tv-befolkningen 3 99 år Källa: MMS Basundersökningar Tv:s reklamintäkter Utfall , prognos 2010 och 2011, Netto p 2011p Källa: IRM 10 o m a l l a. f ö r a l l a.

11 medier. Svensk kultur kräver bolag som investerar i svensk dramatik och andra program i en lång rad genrer. Skolor och människor som bara vill utvecklas behöver fortfarande program som bildar, skapar sammanhang och fördjupar. Svenska folket behöver fortfarande program som överbryggar klyftor. Program och innehåll om alla, för alla. Ett moderniserat public service Om public service ska kunna följa med sin tid måste verksamheten själv ha förmåga att förnya sig. Förnyelsen av public service kan inte vara beroende av politiserade, fleråriga tillståndsprocesser som sträcker sig över lång tid. Till stor del är därför moderniseringen av public service något för bolagen att löpande besluta om. I det här dokumentet redogör SVT för hur företaget ser på uppdragets centrala byggstenar och hur vi avser att utveckla verksamheten. En del av de konkreta exempel som lyfts fram genomförs redan 2011, andra under de närmsta åren. Till stor del handlar det om att öka lyhördheten mot publiken och att noga följa samhällets strömningar. Men det handlar också om externa förutsättningar. Det är ytterst riksdagen som beslutar om ramarna för public service. SVT ser fem förutsättningar som kan bidra till ett modernare public service. 1. Stärk svensk kultur och samhällsdebatt genom att öppna SVT:s arkiv I SVT:s arkiv finns en kulturskatt av svenska program, som påbörjades på 50-talet och som fylls på varje dag av nya produktioner. Det finns en stor efterfrågan från publiken att kunna se både gammalt och nytt innehåll, men av rättighetsskäl är detta idag inte möjligt. Flera steg är dock tagna för att i framtiden kunna öppna upp arkivet för publiken. SVT har digitaliserat de flesta av programmen. Lagstiftarna har beslutat om ändringar i upphovsrättslagen, vilket skapar möjligheter att lättare klarera rättigheterna. Men fortfarande saknas finansieringen. Det krävs en grundfinansiering och nivåhöjning av anslaget för att finansiera distribution och lagring, lösa retroaktiva och nya rättighetskostnader, göra programmen sökbara och i så hög grad som möjligt tillgängliga för funktionshindrade. Sammantaget skulle det kunna ge svenska folket möjlighet att titta på de mest relevanta programmen från dåtid och nutid. I n l e d n i n g 11

12 Produktionen av programmen i SVT:s arkiv har alla en gång finansierats av publiken. Genom en gemensam finansieringsinsats kan en stor del av dessa program bli mer tillgängliga för tittarna. Det kan finnas flera sätt att finansiera denna satsning. Exempelvis finns ett visst överskott för detta ändamål att tillgå på Rundradiokontot: Pengar som redan har betalats av tv-tittarna för programtjänster. SVT har inlett sonderande förhandlingar med rättighetshavarna om möjligheten att publicera arkivprogram på SVT:s fritt tillgängliga domäner på öppna internet och avser att återkomma med ett mer specificerat underlag under våren. 2. Gör SVT:s tjänster på öppna internet till en del av kärnverksamheten Internets genomslag är den enskilt största förändringen på mediemarknaden under senare år. Innehållet på SVT.se och i SVT Play är bland det mest populära innehållet på internet. SVT:s innehåll kommer att fylla och fyller till stor del redan idag en lika viktig funktion för samhället på internet som i tv-rutan. Även nyhetsbevakning på internet kräver redaktioner med starka resurser vilket public service har. Tack vare webben är den kulturintresserade inte längre beroende av fasta sändningstider för att se drama, konserter och föreställningar. Bolibompa, som inte bara erbjuder barnen tv utan även interaktivitet i en skyddad miljö är idag den största sajten för barn i Sverige. SVT:s nyhets-, samhälls- och faktaprogram används med hjälp av internet redan idag i hög grad i skolorna. Samhällsutbudet kan via internet ge utrymme för fler röster, till exempel på debattsidor. Sportutbudet har kunnat utvecklas med exempelvis parallella sändningar av mindre sporter i samband med de stora evenemangen som OS. Funktionshindrade möter allt större hinder att via olika operatörer och boxar utnyttja SVT:s tillgänglighetstjänster. Samma tjänster, erbjudna på webben, skulle nå alla på ett enkelt sätt. SVT är beroende av ett öppet internet och kan bidra till att öppenheten upprätthålls. Genom SVT:s allmänt populära innehåll bidrar SVT dessutom till att bredda efterfrågan på bredband till andra grupper än de allra mest teknikorienterade, vilket skapar möjligheter för operatörerna att påskynda bredbandsutbyggnaden. SVT är härigenom en drivkraft i digitaliseringen av Sverige. 12 o m a l l a. f ö r a l l a.

13 Internet når idag fler än sändningarna i marknätet som utgör grunden för SVT:s reglering. Alla med tillgång till internet kan avgiftsfritt ta del av SVT:s tjänster. I ett modernt public service-uppdrag bör därför tjänsterna på öppna internet vara en självklar del av kärnverksamheten och det bör bekräftas i regleringen. 3. Öka anslagen med minst dagens två-procentiga uppskrivning Public service ska liksom all offentlig verksamhet utsättas för ett löpande rationaliseringstryck. SVT har under dragit ned var femte tjänst, det vill säga 450 medarbetare och sänkt löpande kostnader med 250 mkr. Det har varit nödvändigt för att hantera kostnadsökningar, främst löner och rättigheter, samt för att utveckla nya tjänster som SVT Play. Den årliga 2-procentiga uppräkningen bör minst bibehållas. Även detta kommer att leda till betydande besparingar inom verksamheten. För att möjliggöra utveckling kan det dock krävas engångsinsatser där nivån utökas, till exempel för att öppna SVT:s arkiv. 4. Inför en teknikneutral public service-avgift Finansiering vid sidan om statsbudgeten är i de allra flesta länder med starka public service-bolag en grundläggande sten i oberoendet. SVT, SR och UR finansieras idag genom en apparatavgift. Den fungerar väl och allt fler betalar radio- och tv-avgiften, så det finns ingen omedelbar anledning för förändring. Men det har samtidigt blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. Idag är exempelvis många mobiltelefoner avgiftspliktiga, vilket bland annat innebär att en stor del av de företag som idag inte betalar tv-avgift faktiskt är skyldiga att göra det. I ett antal länder har man tagit bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådana modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. En fördel som lyfts fram i dessa länder är att den nya modellen uppfattas som mindre integritetskränkande än dagens, som bland annat innebär kontroll av tv-innehav. I n l e d n i n g 13

14 Public service-utredningen bör överväga om tv-avgiften kan göras teknikneutral genom att kopplingen till tv-mottagaren tas bort. 5. Öppna dörren till fler externa samarbeten genom att låsa upp momsproblematiken SVT:s möjligheter att agera professionellt i relation till andra aktörer begränsas idag av momsproblematiken. I valet mellan extern och intern produktion tillkommer i praktiken en extra kostnad på extern produktion, då SVT inte, som andra företag, har möjlighet att göra avdrag för moms. SVT bör kunna agera konkurrensneutralt i valet mellan olika tjänster. Detta vore den enskilt viktigaste åtgärden för att ytterligare öka samarbetet med externa tekniska aktörer, upphovsmän och produktionsbolag. SVT har visat på en lösning som fortsatt garanterar public servicebolagens oberoende och som skulle innebära marginella skillnader vad gäller att garantera staten samma skatteintäkter som idag. 14 o m a l l a. f ö r a l l a.

15 I n l e d n i n g 15

16 16 o m a l l a. f ö r a l l a. I

17 S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 17

18 I. SVT:s oberoende och ansvar Oberoendet All makt utgår från folket. Därför är det ytterst riksdagen som avgör vilket public service vi ska ha i samhället. Samtidigt ska SVT självständigt och oberoende granska den politiska makten. Den paradoxen kräver en praktisk lösning. För att minska risken för otillbörligt politiskt, ekonomiskt eller annat inflytande över programverksamheten finns ett antal byggstenar i konstruktionen av public service. Dessa byggstenar är i allt väsentligt gemensamma för hela Nordvästeuropa. Institutionen. En grundförutsättning för oberoende är ägandet och ägarnas roll och befogenheter. Public service är i alla nordeuropeiska länder organiserad genom sedan länge etablerade institutioner. Allt sedan AB Radiotjänst år 1925 fick ensamrätten till radiosändningar i allmänhetens tjänst har public service-företagen i Sverige bedrivit sin verksamhet i aktiebolagsform och har haft privaträttslig status. Staten har aldrig varit aktieägare i de svenska public service-bolagen. Att verksamheten är knuten till en historisk, oberoende institution innebär kontinuitet. SVT har en historia av publicistisk verksamhet och ett sedan länge uppbyggt förtroende hos folket. Att just bolagsformen har valts hör samman med att det därigenom finns ett tydligt regelverk för vem som kan och får bestämma vad. Nuvarande ägarstiftelse har som enda syfte är att främja självständigheten hos programbolagen. Programbolagens styrelser måste enligt aktiebolagslagen arbeta för företagens bästa (och inte till exempel politiska eller andra egenintressen) och har det slutliga ansvaret för att programverksamhetens inriktning står i överensstämmelse med bolagens uppdrag. Finansiering vid sidan om statsbudgeten. Public service finansieras idag vid sidan om statsbudgeten genom en apparatavgift. En viktig aspekt av den särskilda finansieringen är att den är frikopplad från de löpande budgetdiskussionerna. De övergripande besluten om nivåerna 18 o m a l l a. f ö r a l l a.

19 av finansieringen av public service tas i särskild ordning i samband med besluten om riktlinjerna för verksamheten. Det har blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. I flera länder har man infört nya modeller. I ett par länder, däribland Holland och Island har skattefinansiering införts. I båda fallen har konsekvensen blivit en alltmer politiskt infekterad debatt om public service med snabba växlingar mellan nedskärning och uppväxling av anslagen. Det är problematiskt inte bara ur ett oberoendeperspektiv. Det försvårar även långsiktig planering och skadar därmed effektiviteten. I de flesta länder behålls dock den särskilda finansieringen av public service, just med hänvisning till att det skapar en större långsiktighet och stärker oberoendet. Däremot tar man i flera av dessa länder bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådan modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. I övriga Europa dominerar fortsatt tv-avgiften som finansieringsform. Regleringen. Innehållet i public service-uppdraget regleras i allt väsentligt i SVT:s sändningstillstånd. Sändningstillståndet är giltigt för ett antal år och detta ger verksamheten en långsiktighet som innebär ett oberoende. Riktningen har varit mot allt mindre detaljreglering, något SVT ser som positivt. Utöver hur pengarna får användas, regleras i anslagsvillkoren de delar av uppdraget som inte får regleras i sändningstillståndet, däribland de krav som finns vad gäller organisationen. Eftersom SVT:s utbud på webben inte får regleras i sändningstillståndet regleras gränserna för detta i anslagsvillkoren. Anslagsvillkoren är till sin form ett-åriga, men det övergripande beslutet om innehållen i anslagsvillkoren fattas samtidigt som beslutet om sändningstillståndet i anslutning till processen. Oberoendet är även reglerat genom det direkta innehållet i tillståndet. Till skillnad från kommersiella medier har SVT ett krav på opartiskhet inskrivet i tillståndet. Att opartiskheten är reglerad i tillståndet innebär att den som anser att SVT agerat partiskt har rätt att få saken prövad av Granskningsnämnden. Om SVT fälls måste SVT redogöra för det- S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 19

20 ta så snart som möjligt. Skulle dessutom SVT agera partiskt under en längre tid kan sändningstillståndet återkallas av Mediemyndigheten. Inför nästa tillståndsperiod SVT anser att institutionen public service bör bibehållas, i aktiebolagsform och utan statligt ägande. Det är den modell som leder till mest långsiktighet, störst oberoende och störst professionalism i utförandet. Regeringen bör låta utreda om oberoendet kan stärkas ytterligare, exempelvis genom en översyn av principerna för hur ägarstiftelsens ledamöter utnämns eller genom förändringar i regleringsformen. SVT anser att regeringen bör låta utreda en teknikneutral tv-avgift. Det så kallade public value-testet är ett hinder för public servicebolagen att utveckla sin verksamhet i allmänhetens tjänst. SVT anser principiellt att testet inte är anpassat för svenska förhållanden och bör avskaffas. SVT vill så länge det kvarstår betona vikten av att tolkningsföreträdet till vad som ska testas ligger hos bolagen och att trösklarna för vad som ska testas bibehålls höga. Antalet betalande tv-innehavare * Källa: RIKAB * Reduktion i antalet betalande beroende på förändringar i avgiftsskyldighet för företag. Antalet betalande hushåll ökade 2010 med närmare o m a l l a. f ö r a l l a.

21 Inför en teknikneutral tv-avgift Finansiering vid sidan om statsbudgeten är i de allra flesta länder med starka public service bolag en grundläggande sten i oberoendet. SVT, SR och UR finansieras idag genom en apparatavgift. Den fungerar väl och allt fler betalar radio- och tv-avgiften, så det finns ingen omedelbar anledning för förändring. Men det har samtidigt blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. Idag är exempelvis många mobiltelefoner avgiftspliktiga, vilket bland annat innebär att en stor del av de företag som idag inte betalar tv-avgift faktiskt är skyldiga att göra det. I ett antal länder har man tagit bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådana modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. En fördel som lyfts fram i dessa länder är att den nya modellen uppfattas som mindre integritetskränkande än dagens, som bland annat innebär kontroll av tv-innehav. Public service-utredningen bör överväga om tv-avgiften kan göras teknikneutral genom att kopplingen till tv-mottagaren tas bort. SVT:s ansvar SVT är tv med samhällsansvar. Att verksamheten är gemensamt finansierad innebär att det ska vara synligt hur det ansvaret förvaltas. SVT har ett särskilt ansvar för programområden som är av stor betydelse för allmänintresset. Jämfört med de kommersiella kanalerna prioriterar SVT idag verksamheten inom nyheter, barn, kultur, kunskap och fakta, drama, minoritetsspråksprogram och program för funktionshindrade. Detta illustreras bland annat av Granskningsnämndens årliga mätningar, som entydigt visar att SVT:s utbudsprofil är betydligt tyngre på de områdena än de kommersiella kanalerna, medan utbudet av exempelvis underhållning och sport är mindre. S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 21

22 SVT:s program ska präglas av demokratiska värderingar. Svenska folket ägnar över en timme per dag åt SVT:s program och tjänster. SVT har härigenom möjlighet att bidra till att påverka värderingarna i samhället. Att SVT lyckas nå en stor publik i alla åldrar och med vilken människosyn man gör det, betyder verkligen något. SVT:s uppdrag är att göra program som utgår från demokratins grundidéer, principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. SVT gör detta bland annat genom att göra program som inkluderar människor med olika bakgrund. Möjlighet för publiken att utkräva ansvar. Det ska vara möjligt att utkräva ansvar av SVT för hur vi utför uppdraget. Den återkommande tillståndsprocessen är den yttersta prövningen. Granskningsnämnden prövar årligen om bolagen har uppfyllt uppdraget. Resultatet av prövningen ingår i beslutsunderlaget inför den kommande tillståndsprocessen. Publiken har också möjligheter att anmäla enskilda program till Granskningsnämnden. Eftersom SVT:s reglering är mer omfattande än kommersiella kanalers finns fler prövningsgrunder, exempelvis är det bara SVT, SRs och URs program som kan fällas för opartiskhet. Vid sidan Granskningsnämndens bedömningar har publiken också rätt att få sina synpunkter i det enskilda fallet besvarade och tagna på allvar. Detta sker i dagsläget dels genom direktkontakter mellan tittare och redaktioner, men också via SVT:s tittarservice. SVT avser att Bedriva ett intensivt utvecklingsarbete med publiken i fokus, utöka dialogen med publiken, öka möjligheterna att få synpunkter bemötta och öka möjligheterna att bidra med innehåll. Utöka utbildningarna för såväl interna som externa producenter och andra i SVT:s riktlinjer och regelverk. Utforma verksamheten på nya plattformar med utgångspunkt i de värderingar och principer som varit vägledande för SVT under mer än femtio år, däribland opartiskhet och saklighet, mångfald och mångsidighet, kvalitet och tillgänglighet. 22 o m a l l a. f ö r a l l a.

23 Programsammansättning i svenska kanaler Övervikt informationsinriktat programutbud U T B U D P Å B Ä S T A S Ä N D N I N G S T I D Övervikt underhållningsinriktat programutbud KK ± SVT2 SVT1+2 SVT1 SVT24 TV8 TV4 TV4+ TV3 TV6 Kanal 5 Källa: Kent Asp/Granskningsnämnden: Svenskt tv-utbud 2009 Inför nästa tillståndsperiod SVT ser det som önskvärt att Granskningsnämndens mätningar av utbudet fortsätter även i nästa tillståndsperiod, så att riksdagen och andra aktörer kan se hur SVT valt att prioritera utbudet i förhållande till kommersiella kanaler. S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 23

24 24 o m a l l a. f ö r a l l a. II

25 I n n e h å l l e t 25

26 II. Innehållet SVT och svensk kultur Vi bor i ett litet land i världen. Därför har SVT ett extra stort ansvar. Ingen annan tv-kanal gör så många program på svenska. Ingen annan producerar heller svensk tv på finska, samiska och teckenspråk. Men det handlar lika mycket om ta in världen i tv-rutan och öppna dörrar för andra kulturer. Kultur har en unik förmåga att skapa förståelse mellan människor med olika bakgrund. SVT:s kulturprogram ska genomsyras av att Sverige består av människor med olika etniska och kulturella bakgrunder och med olika trosuppfattningar och erfarenheter. Inte minst viktigt är detta på barnkulturens område. Det är som barn vi bildar våra grundläggande föreställningar om världen. Kulturen får människor att växa, oavsett ålder. Den kan utmana och underhålla. Att se på tv är den största kulturaktiviteten i Sverige, en daglig rutin i de allra flesta människors liv. SVT har en unik uppgift att erbjuda ett brett kulturutbud från konstkultur som opera och balett i Veckans föreställning till populärkultur i Allsång på Skansen. SVT är en kulturskapare, med internationellt rykte för högkvalitativt drama. SVT ska vara en av Europas ledande producenter av originalidéer, det första valet som partner för de främsta upphovspersonerna och de bästa externa producenterna. Det moderna mediesamhället skapar nya vanor och mönster för hur man görs delaktig och vilka möjligheter man har att ta del av kulturutbudet. För att vara en viktig aktör i samhällsutvecklingen måste SVT kunna tillhandahålla kultur på olika plattformar, anpassade för just dessa. SVT avser att Upprätthålla nivåerna av svenskt originalinnehåll. Öka det internationella samarbetet med andra dramaaktörer för att få större genomslag för svenska produktioner i utlandet. Detta gäller inte minst barndramatiken. 26 o m a l l a. f ö r a l l a.

27 Andel svenskt tv-innehåll i de stora tv-kanalerna Procent SVT24 SVT1 SVT2 KK TV4 SVTB TV4+ TV8 Kanal 5 TV3 TV6 Källa: Kent Asp/Granskningsnämnden: Svenskt tv-utbud 2009 Fortsatt göra stor plats i SVT:s kanaler för det nordiska utbudet. Utöka kulturbevakningen över året. Särskilt utveckla kulturutbudet i SVT1. Inför nästa tillståndsperiod För SVT:s utbud är det viktigt att den svenska filmproduktionsmarknaden står stark och programbolaget ser det därför som självklart att ingå i diskussionerna om hur den ska regleras. SVT utgångspunkt i dessa diskussioner är att SVT:s insats i svensk filmproduktion till största del bör ske genom garantibelopp eller i liknande former. Principerna för SVT:s deltagande bör enligt SVT vara desamma som i nuvarande system. SVT bör fortsatt ha ekonomiska möjligheter att erbjuda ett brett kulturutbud. Riksdag och regering bör överväga en ökning av tilldelningen i syfte att tillgängligöra programbolagens arkiv för publiken. I n n e h å l l e t 27

28 Stärk svensk kultur och samhällsdebatt genom att öppna SVT:s arkiv I SVT:s arkiv finns en kulturskatt av svenska program, som påbörjades på 50-talet och som fylls på varje dag av nya produktioner. Det finns en stor efterfrågan från publiken att kunna se både gammalt och nytt innehåll, men av rättighetsskäl är detta idag inte möjligt. Flera steg är dock tagna för att i framtiden kunna öppna upp arkivet för publiken. SVT har digitaliserat de flesta av programmen. Lagstiftarna har beslutat om ändringar i upphovsrättslagen, vilket skapar möjligheter att lättare klarera rättigheterna. Men fortfarande saknas finansieringen. Det krävs en grundfinansiering och nivåhöjning av anslaget för att finansiera distribution och lagring, lösa retroaktiva och nya rättighetskostnader, göra programmen sökbara och i så hög grad som möjligt tillgängliga för funktionshindrade. Sammantaget skulle det kunna ge svenska folket möjlighet att titta på de mest relevanta programmen från dåtid och nutid. Produktionen av programmen i SVT:s arkiv har alla en gång finansierats av publiken. Genom en gemensam finansieringsinsats kan en stor del av dessa program bli mer tillgängliga för tittarna. Det kan finnas flera sätt att finansiera denna satsning. Exempelvis finns ett visst överskott för detta ändamål finns att tillgå på Rundradiokontot: Pengar som redan har betalats av tv-tittarna för programtjänster. SVT har inlett sonderande förhandlingar med rättighetshavarna om möjligheten att publicera arkivprogram på SVTs fritt tillgängliga domäner på öppna internet och avser att återkomma med ett mer specificerat underlag under våren. SVT och demokratin Public service har många uppgifter i samhället. En av de viktigaste är att granska, skapa debatt och få fler att bry sig, både om samhället och om varandra. Genom public service förmåga att samla landet finns en möjlighet att bygga broar mellan människor med olika bakgrund och förmedla gemensamma upplevelser och insikter. Utbudet sträcker sig därför från dagliga nyheter till dokumentärer, flera gånger per vecka. Nyhetsambitionen sträcker sig från den lokala vardagen i 19 regionala sändningar, till Sverige och världen. Utrikesbevakningen har ökat i betydelse och inte minst i och med EU-inträdet finns det anledning 28 o m a l l a. f ö r a l l a.

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB Regeringsbeslut 90 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/2292/MFI (delvis) Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Ku2013/2310/MFI (delvis) Ku2013/2532/MFI Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag Promemoria 2014-07-15 Ku2014/1282/MFI Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Christoffer Lärkner Telefon 08-405 13 50 Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Läs mer

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare.

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare. Remissvar Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) 1. Inledning Remissvarets huvudinvändning är att utredningen saknar en tillräcklig analys av rollen och ramarna för public service i det förändrade mediesamhället.

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

Svenska folkets åsikter om Public Service

Svenska folkets åsikter om Public Service Svenska folkets åsikter om Public Service 1 757 intervjuer utförda av SIFO på uppdrag av SR och SVT Projektledare SIFO Media: Ante Eriksson Projektnummer: 15 16 365 Sveriges Television och Sveriges Radio

Läs mer

Mångfald och kvalitet i Sveriges Television

Mångfald och kvalitet i Sveriges Television 2 Granskningsnämndens rapportserie rapport nr 27 Mångfald och kvalitet i Sveriges Television En utvärdering av tillståndsperioden 2007-2009 En undersökning på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och

Läs mer

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter.

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter. KABEL-TV Brf Vetterstorp nr 1 anlitar comhem som leverantör av kabel-tv. I månadsavgiften för lägenheten ingår ett antal kanaler som ingår i comhems grundutbud. Betalkanaler utöver detta grundutbud betalar

Läs mer

Svenskt tv-utbud 2011

Svenskt tv-utbud 2011 Svenskt tv-utbud Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

Svenskt tv-utbud 2010

Svenskt tv-utbud 2010 Myndigheten för radio och tv rapport nr 27 En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs

Läs mer

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Svenskt TV-utbud 2007

Svenskt TV-utbud 2007 Svenskt TV-utbud 2007 En undersökning på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, genomförd av professor Kent Asp, institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Granskningsnämndens

Läs mer

Svenskt medieutbud 2013

Svenskt medieutbud 2013 Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.

Läs mer

Bilageförteckning: 1. Hur utbildnings- och folkbildningsprogrammen kan stärkas och nå en bredare publik. 2. SVT övergripande resultat 2002-2011.

Bilageförteckning: 1. Hur utbildnings- och folkbildningsprogrammen kan stärkas och nå en bredare publik. 2. SVT övergripande resultat 2002-2011. Bilageförteckning: 1. Hur utbildnings- och folkbildningsprogrammen kan stärkas och nå en bredare publik. 2. SVT övergripande resultat 2002-2011. 1 Inledning 90 procent av Sveriges befolkning tar del av

Läs mer

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över de frågor som Myndigheten

Läs mer

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia SVT1 Kanalplats: 1 Sveriges första tv-kanal som sänder allt från information, nyheter, debatt och dokumentärer till sport, barnprogram, serier, filmer och

Läs mer

Remissvar på utredningen Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar på utredningen Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 1(8) 2013-01-21 Remissvar på utredningen Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Institutet för språk och folkminnen, med dess avdelningar Språkrådet samt Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala,

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

Version 2. Mediefrågor. Kulturutskottets betänkande 2014/15:KrU3. Sammanfattning

Version 2. Mediefrågor. Kulturutskottets betänkande 2014/15:KrU3. Sammanfattning Kulturutskottets betänkande 14/1:KrU3 Mediefrågor Sammanfattning Version 2 1 I betänkandet behandlar utskottet 14 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 14. Flertalet av motionsyrkanden handlar

Läs mer

Myndigheten för radio och tv uppdrag@mrtv.se. Stockholm 2015-06-24

Myndigheten för radio och tv uppdrag@mrtv.se. Stockholm 2015-06-24 Myndigheten för radio och tv uppdrag@mrtv.se Sveriges Television AB Säte: Stockholm KH-3T-012 Org. nr: 556 033-4285 Plusgiro: 154749-6 Bankgiro: 5555-0594 www.svt.se Stockholm 2015-06-24 Sveriges Television

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

Sveriges Televisions public service-redovisning 2014

Sveriges Televisions public service-redovisning 2014 Sveriges Televisions public service-redovisning 2014 Sveriges Television AB 2015 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktion: Jimmy Ahlstrand, Johan Hartman, Johan Lindén, Thomas Håkansson, Tomas

Läs mer

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/5 BESLUT 2010-09-06 Dnr: 10/00010, 11, 12 och 13 (221,293,512, och 587/10) SAKEN OS i Vancouver 2010, SVT, 2010-02-18 och 2010-02-20 och Sydnytt, SVT1, 2010-05-21, kl. kl, 7.40, 8.10, 8.40 och 9.10,

Läs mer

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet Regeringsbeslut 87 2013-12-19 Ku2013/2333/MFI (delvis) Ku2013/2529/MFI Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20

Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Stockholm 2013-08-23 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Teracom AB är en nätoperatör i det svenska marknätet.

Läs mer

Nya villkor för public service

Nya villkor för public service Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2013-01-29 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nya villkor för public service Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna är en branschorganisation för produktionsbolag

Läs mer

Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program

Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program 1/5 BESLUT 2015-06-22 Dnr: 15/00463 SAKEN Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program BESLUT TV4 AB har uppfyllt kravet på att sända

Läs mer

TV4. Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen Jan Scherman, vice vd Nordie Broadcasting. Stort tack för att vi fått möjligheten att komma hit!

TV4. Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen Jan Scherman, vice vd Nordie Broadcasting. Stort tack för att vi fått möjligheten att komma hit! TV4 Casten Almqvist vd TV4-Gruppen J an Sch nnan vice vd Nordk: Broadcasting 1111111111. 111111 IIIIII, III....,..., 6 Presentation för Konstitutionsutskottet, 8 maj 2012 Casten Almqvist, vd TV4-Gruppen

Läs mer

Under dagtid i ett kontorslandskap sades följande.

Under dagtid i ett kontorslandskap sades följande. 1/7 BESLUT 2015-02-02 Dnr: 14/01902 och 1955 SAKEN SVT1 och SVT2, 2014-08-04 2014-09-14, program med meddelande om att rösta i valen år 2014; fråga om opartiskhet, saklighet och bestämmelsen om mediets

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Utveckling och påverkan i allmänhetens tjänst

Utveckling och påverkan i allmänhetens tjänst REDOVISNING AV TVÅ REGERINGSUPPDRAG Utveckling och påverkan i allmänhetens tjänst Redovisning av uppdragen att kartlägga hur public servicebolagens verksamheter påverkar mediemarknaden och att se över

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:94

Regeringens proposition 2000/01:94 Regeringens proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 Prop. 2000/01:94 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2001 Lena Hjelm-Wallén Marita

Läs mer

Att sända kommersiell radio

Att sända kommersiell radio Att sända kommersiell radio 1 Myndigheten för radio och tv ger tillstånd och registrerar svenska radio- och tv-sändningar. Vi utfärdar även utgivningsbevis för webbplatser. En annan uppgift är att följa

Läs mer

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)

Yttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77) Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1)

Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1) 1/3 Beslutsbilaga 1 Tillstånd för AETN UK att sända marksänd tv och sökbar texttv för programtjänsten History (tv2014:1) Allmänna förutsättningar Tillståndet innehas av AETN UK, vilket är ett aktiebolag

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Yttrande över Myndigheten för radio och TVs översyn: Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd

Yttrande över Myndigheten för radio och TVs översyn: Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd Stockholm 2012-02-01 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Myndigheten för radio och TVs översyn: Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd Inledning KLYS - Konstnärliga och Litterära

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Reservation, digitalradiokommitténs betänkande

Reservation, digitalradiokommitténs betänkande Johan Jakobsson (fp) 2004-01-20 Reservation, digitalradiokommitténs betänkande Inledning Majoriteten i digitalradiokommittén anser att radion i Sverige ska digitaliseras. Samma teknikfixering som ledde

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116)

En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116) Sveriges TV-producenter ek för YTTRANDE SOU 2008:116 Föreningen Sveriges Filmproducenter 2009-03-16 En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116) Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissinstanserna Sveriges

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77) Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Läs mer

Tendens, P1, 2012-04-02, program om ett rykte om Zlatan Ibrahimović; fråga om saklighet och mediets särskilda genomslagskraft

Tendens, P1, 2012-04-02, program om ett rykte om Zlatan Ibrahimović; fråga om saklighet och mediets särskilda genomslagskraft BESLUT 2012-10-29 Dnr: 12/00827 SAKEN Tendens, P1, 2012-04-02, program om ett rykte om Zlatan Ibrahimović; fråga om saklighet och mediets särskilda genomslagskraft BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Regeringsbeslut 2 2014-03-27 Ku2014/644/MFI (delvis) Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 AV-innehållstjänster i Finland Att titta på tv- och videoinnehåll 2012 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Mittnytt, SVT1, 2012-09-10, kl. 19.15, inslag om Sollefteå kommuns satsningar och prioriteringar; fråga om opartiskhet och saklighet

Mittnytt, SVT1, 2012-09-10, kl. 19.15, inslag om Sollefteå kommuns satsningar och prioriteringar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr:12/01813 SAKEN Mittnytt, SVT1, 2012-09-10, kl. 19.15, inslag om Sollefteå kommuns satsningar och prioriteringar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007

Kommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Kommittédirektiv Översyn av villkor för kommersiell radio Dir. 2007:77 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå vilka

Läs mer

Vidaresändningsplikt tv-sändningar genom tråd. En översyn av Myndigheten för radio och tv

Vidaresändningsplikt tv-sändningar genom tråd. En översyn av Myndigheten för radio och tv Vidaresändningsplikt för tv-sändningar genom tråd En översyn av Myndigheten för radio och tv MYNDIGHETEN FÖR RA DIO OCH TV Box 33, 121 25 Stockholm-Globen Telefon: 08-606 90 80 www.radioochtv.se Dnr 11/00784

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan!

Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! en del av Swedish Film Unik helhetslösning för dig som vill visa film i skolan! Aktuella utbildnings- och spelfilmer att strömma direkt i klassrummet Prova Utbildningsfilm i en månad utan kostnad! en del

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Innehav av en dator med internetanslutning föranleder inte skyldighet att betala radiooch tv-avgift.

Innehav av en dator med internetanslutning föranleder inte skyldighet att betala radiooch tv-avgift. HFD 2014 ref 33 Innehav av en dator med internetanslutning föranleder inte skyldighet att betala radiooch tv-avgift. Lagrum: 2 och 2 a lagen (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

INBJUDAN TILL SEMINARIUM OM FRAMTIDENS PUBLIC SERVICE OCH FRÅGAN OM TV-LICENSEN

INBJUDAN TILL SEMINARIUM OM FRAMTIDENS PUBLIC SERVICE OCH FRÅGAN OM TV-LICENSEN INBJUDAN TILL SEMINARIUM OM FRAMTIDENS PUBLIC SERVICE OCH FRÅGAN OM TV-LICENSEN VÄLKOMMEN TILL SEMINARIUM 10/11 Den tekniska utvecklingen utmanar på flera sätt de svenska ambitionerna med Public Service.

Läs mer

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess.

PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess. PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 7december2010 www.publicaccess.se ledare Syndabockarna finns i Washington Nufårvieniförtidenframtidahistoriebeskrivningsomärbetydligtintressantareändenärupprörande.Detta

Läs mer

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar.

2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar. ------ REGERINGEN Kulturdepartementet Regeringsbeslut 2014-02-27 Myndigheten för radio och tv Box33 121 25 Stockholm 7 Ku2013/1232/MFI, Ku2013/1994/MFI, Ku2013/2084/MFI, Ku2013/2201/MFI, Ku2013/2209/MFI;

Läs mer

Synpunkter på MRTV:s uppdrag att analysera hur public service påverkar marknaden. Sveriges Radio 2015-01-19

Synpunkter på MRTV:s uppdrag att analysera hur public service påverkar marknaden. Sveriges Radio 2015-01-19 Synpunkter på MRTV:s uppdrag att analysera hur public service påverkar marknaden Sveriges Radio 2015-01-19 1 Innehållsförteckning 2 Inledning... 3 2.1 Medielandskap i förändring... 4 2.1.1 MRTV:s modell

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer