Sveriges Television AB 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges Television AB 2011"

Transkript

1 Om alla. För alla.

2 Sveriges Television AB 2011 Foto: Peter Ahlendahl (omslag), Mårten Levin (sid 4 5), Knut Koivisto (sid och 24 25), Anna-Maria Ahlén (sid 52 53), Bo Håkansson/Bilduppdraget (sid 64 65) och Roger Lundsten/BLR (sid 70 71) Grafisk form: MacGunnar Information & Media svt 11.02

3 Innehåll Inledning 6 SVT är annorlunda 6 Medielandskapet Ett moderniserat public service 11 I. SVT:s oberoende och ansvar 18 Oberoendet 18 SVT:s ansvar 21 II. Innehållet 26 SVT och svensk kultur 26 SVT och demokratin 28 SVT och Kunskapssverige 30 SVT Om alla och för alla 33 SVT:s innehåll på internet 47 III. Att nå ut till hela Sverige 54 Öppna internet är en kärnplattform för public service 56 Marksändningarnas framtid 57 SVT:s tv-kanaler på andra plattformar än marknätet 59 SVT:s tjänster hos andra 61 IV. SVT:s roll på mediemarknaden 66 V. Ett effektivt public service 72 Sponsring och andra intäkter 72 Samarbete mellan bolagen 74 Rationaliseringar och uppräkning 75 I n n e h å l l 3

4 4 o m a l l a. f ö r a l l a.

5 I n l e d n i n g 5

6 Inledning SVT är annorlunda Svensk public service har genom åren kunnat utvecklats i takt med sin tid. Inte minst tack vare en gemensam övertygelse tvärs igenom riksdagspartierna om vikten av oberoende programföretag. Nu står vi inför ännu en ny tillståndsperiod då medievanorna verkar förändras snabbare än någonsin tidigare. Inför den kommande tillståndsprocessen är ett antal frågor som rör public service på väg att växa sig stora. Det är frågor om hur vi når ut med våra tjänster till alla i hela landet. Det är hur vi garanterar finansieringen av svenskt kvalitetsinnehåll framöver. Och det är inte minst frågor om hur vi, bolag och uppdragsgivare, moderniserar public service-uppdraget så att public service är relevant även i framtidens Sverige som inte har många likheter med Sverige 1956 då tv-sändningarna startade. Hur ser då medielandskapet ut i vilket det nya tillståndet ska formas? På något konstigt sätt så lever vi i den bästa av världar: Såväl public service som de kommersiella tv-bolagen går bra. SVT har stärkt sin ställning. Många minns när monopolet bröts. Konkurrensen har lett till bättre tv, inte minst från SVT. Under hela 2000-talet har synen på SVT hos publiken blivit alltmer positiv, inte minst bland unga. Förtroendet för SVT är rekordhögt. Andelen som tycker att någon av SVT:s kanaler är bästa kanal ökar varje år. Alltfler betalar radio- och tv-avgiften. Tittandet är rekordstort. Svenska folket lägger idag i genomsnitt nästan en timme var per dag på SVT:s program. SVT når en genomsnittlig vecka över 91 procent av tv-tittarna och det finns nästan ingen gräns för publikens uppskattning av SVT Play. I år kommer SVT Play med all sannolikhet att nå mer än en halv miljard programstarter. Så det går bra för SVT. Men intressant nog går även de kommersiella kanalerna bra. Reklamintäkterna på tv-marknaden har aldrig varit så höga som nu. De stora mediebolagen har trots utmaningen från internet växt så det knakar och det är inte minst intäkterna från 6 o m a l l a. f ö r a l l a.

7 webben som ökar. SVT har visserligen ett stort genomslag och är en del av de allra flesta människors vardag, men ekonomiskt omsätter hela public service-koncernen idag bara cirka 5 procent av mediemarknaden. Resten av omsättningen hanteras av kommersiella företag. Att genomslaget för SVT är större än storleken på mediemarknaden beror på att SVT är annorlunda, ett alternativ till de kommersiella tvbolagen på mediemarknaden. Dessa utformar sina program primärt till målgruppen år, eftersom reklamköparna inte betalar för annan publik. SVT är till för alla. Programmen har sin utgångspunkt i vad som är viktigt för allmänintresset och inte vad som är kommersiellt lönsamt. Skillnaden ligger därför inte i genrer utan i attityd. Det kan förekomma program i SVT, som även skulle ha kunnat förekomma i kommersiella kanaler. Men utbudet som helhet särskiljer sig innehållsmässigt och de värderingar som genomsyrar programmen är sådana som är till nytta för allmänintresset och stärker demokrati, kunskap och kultur i Sverige. Program- och klippstarter i SVT Play Källa: Sitestat/SVT Publik- och utbudsanalys I n l e d n i n g 7

8 Andel som har mycket/ganska positivt intryck av SVT1 respektive SVT2 Procent av bedömare av respektive kanal år SVT1 SVT Källa: SOM-undersökningarna Andel med mycket eller ganska stort förtroende SR SVT DN TV4 Aftonbladet TV3 Källa: Medieakademins förtroendebarometer o m a l l a. f ö r a l l a.

9 Medielandskapet 2020 I vår antas direktiven för en ny public service-utredning. Det nya sändningstillståndet kommer sannolikt att sträcka sig sex år in i framtiden, vilket betyder att det löper ut 31 december Beslut som tas idag behöver därför vara så öppna att de kan stå sig nästan tio år framåt. Vilket medielandskap kommer SVT att möta? Ingen kan veta, men det kan vara rimligt att anta några saker. Internet kommer att växa än mer i betydelse. Internet penetrerar snart varje samhällssektor och har på medieområdet helt förändrat verkligheten. I princip alla kommer sannolikt att ha tillgång till högkvalitativa bredbandsuppkopplingar, såväl per tråd som trådlöst. Sätten att ta emot tv och SVT:s andra tjänster kommer att öka. Det kommer att finnas slutna lösningar och öppna lösningar, kommersiella och icke-kommersiella och många olika typer av mediebeteenden. I stora grupper, inte minst generationer av unga, kommer mediebeteendet att bli än mer avancerat. Tekniken kommer att bli enklare vilket medför att fler kan använda den. Samtidigt spelar kanalerna och de vanliga tv-sändningarna fortfarande en mycket stor roll, inte minst för äldre generationer. Och det kommer fortfarande att vara en jakt på bra innehåll. De kommersiella kanalerna kommer att växa sig än starkare. Det finns ingen anledning att tro att tillväxten på tv-marknaden skulle avstanna. Internetannonseringen har hittills inte hotat tv-kanalernas intäkter och när webb-tv-annonseringen växer är det i hög grad samma företag som gynnas. Internationell konkurrens kommer att utmana svensk orginalproduktion, mer än idag. Även om mediemarknaden växer så är det bara en mindre del av de kommersiella intäkterna som går till nytt svenskt innehåll. I hög grad handlar tillväxten om att det erbjuds allt fler ompaketeringar av importerade program. Vi har fått över 200 kanaler, men bara ett tiotal med svensk originalproduktion och då oftast endast till en mycket liten del. Alla dessa trender måste ett nytt public service-uppdrag ta hänsyn till. Men även om medielandskapet förändras är syftet med verksamheten konstant. Svensk demokrati behöver fortfarande stödet av oberoende I n l e d n i n g 9

10 Innehav av Internet Procent av tv-befolkningen 3 99 år Källa: MMS Basundersökningar Tv:s reklamintäkter Utfall , prognos 2010 och 2011, Netto p 2011p Källa: IRM 10 o m a l l a. f ö r a l l a.

11 medier. Svensk kultur kräver bolag som investerar i svensk dramatik och andra program i en lång rad genrer. Skolor och människor som bara vill utvecklas behöver fortfarande program som bildar, skapar sammanhang och fördjupar. Svenska folket behöver fortfarande program som överbryggar klyftor. Program och innehåll om alla, för alla. Ett moderniserat public service Om public service ska kunna följa med sin tid måste verksamheten själv ha förmåga att förnya sig. Förnyelsen av public service kan inte vara beroende av politiserade, fleråriga tillståndsprocesser som sträcker sig över lång tid. Till stor del är därför moderniseringen av public service något för bolagen att löpande besluta om. I det här dokumentet redogör SVT för hur företaget ser på uppdragets centrala byggstenar och hur vi avser att utveckla verksamheten. En del av de konkreta exempel som lyfts fram genomförs redan 2011, andra under de närmsta åren. Till stor del handlar det om att öka lyhördheten mot publiken och att noga följa samhällets strömningar. Men det handlar också om externa förutsättningar. Det är ytterst riksdagen som beslutar om ramarna för public service. SVT ser fem förutsättningar som kan bidra till ett modernare public service. 1. Stärk svensk kultur och samhällsdebatt genom att öppna SVT:s arkiv I SVT:s arkiv finns en kulturskatt av svenska program, som påbörjades på 50-talet och som fylls på varje dag av nya produktioner. Det finns en stor efterfrågan från publiken att kunna se både gammalt och nytt innehåll, men av rättighetsskäl är detta idag inte möjligt. Flera steg är dock tagna för att i framtiden kunna öppna upp arkivet för publiken. SVT har digitaliserat de flesta av programmen. Lagstiftarna har beslutat om ändringar i upphovsrättslagen, vilket skapar möjligheter att lättare klarera rättigheterna. Men fortfarande saknas finansieringen. Det krävs en grundfinansiering och nivåhöjning av anslaget för att finansiera distribution och lagring, lösa retroaktiva och nya rättighetskostnader, göra programmen sökbara och i så hög grad som möjligt tillgängliga för funktionshindrade. Sammantaget skulle det kunna ge svenska folket möjlighet att titta på de mest relevanta programmen från dåtid och nutid. I n l e d n i n g 11

12 Produktionen av programmen i SVT:s arkiv har alla en gång finansierats av publiken. Genom en gemensam finansieringsinsats kan en stor del av dessa program bli mer tillgängliga för tittarna. Det kan finnas flera sätt att finansiera denna satsning. Exempelvis finns ett visst överskott för detta ändamål att tillgå på Rundradiokontot: Pengar som redan har betalats av tv-tittarna för programtjänster. SVT har inlett sonderande förhandlingar med rättighetshavarna om möjligheten att publicera arkivprogram på SVT:s fritt tillgängliga domäner på öppna internet och avser att återkomma med ett mer specificerat underlag under våren. 2. Gör SVT:s tjänster på öppna internet till en del av kärnverksamheten Internets genomslag är den enskilt största förändringen på mediemarknaden under senare år. Innehållet på SVT.se och i SVT Play är bland det mest populära innehållet på internet. SVT:s innehåll kommer att fylla och fyller till stor del redan idag en lika viktig funktion för samhället på internet som i tv-rutan. Även nyhetsbevakning på internet kräver redaktioner med starka resurser vilket public service har. Tack vare webben är den kulturintresserade inte längre beroende av fasta sändningstider för att se drama, konserter och föreställningar. Bolibompa, som inte bara erbjuder barnen tv utan även interaktivitet i en skyddad miljö är idag den största sajten för barn i Sverige. SVT:s nyhets-, samhälls- och faktaprogram används med hjälp av internet redan idag i hög grad i skolorna. Samhällsutbudet kan via internet ge utrymme för fler röster, till exempel på debattsidor. Sportutbudet har kunnat utvecklas med exempelvis parallella sändningar av mindre sporter i samband med de stora evenemangen som OS. Funktionshindrade möter allt större hinder att via olika operatörer och boxar utnyttja SVT:s tillgänglighetstjänster. Samma tjänster, erbjudna på webben, skulle nå alla på ett enkelt sätt. SVT är beroende av ett öppet internet och kan bidra till att öppenheten upprätthålls. Genom SVT:s allmänt populära innehåll bidrar SVT dessutom till att bredda efterfrågan på bredband till andra grupper än de allra mest teknikorienterade, vilket skapar möjligheter för operatörerna att påskynda bredbandsutbyggnaden. SVT är härigenom en drivkraft i digitaliseringen av Sverige. 12 o m a l l a. f ö r a l l a.

13 Internet når idag fler än sändningarna i marknätet som utgör grunden för SVT:s reglering. Alla med tillgång till internet kan avgiftsfritt ta del av SVT:s tjänster. I ett modernt public service-uppdrag bör därför tjänsterna på öppna internet vara en självklar del av kärnverksamheten och det bör bekräftas i regleringen. 3. Öka anslagen med minst dagens två-procentiga uppskrivning Public service ska liksom all offentlig verksamhet utsättas för ett löpande rationaliseringstryck. SVT har under dragit ned var femte tjänst, det vill säga 450 medarbetare och sänkt löpande kostnader med 250 mkr. Det har varit nödvändigt för att hantera kostnadsökningar, främst löner och rättigheter, samt för att utveckla nya tjänster som SVT Play. Den årliga 2-procentiga uppräkningen bör minst bibehållas. Även detta kommer att leda till betydande besparingar inom verksamheten. För att möjliggöra utveckling kan det dock krävas engångsinsatser där nivån utökas, till exempel för att öppna SVT:s arkiv. 4. Inför en teknikneutral public service-avgift Finansiering vid sidan om statsbudgeten är i de allra flesta länder med starka public service-bolag en grundläggande sten i oberoendet. SVT, SR och UR finansieras idag genom en apparatavgift. Den fungerar väl och allt fler betalar radio- och tv-avgiften, så det finns ingen omedelbar anledning för förändring. Men det har samtidigt blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. Idag är exempelvis många mobiltelefoner avgiftspliktiga, vilket bland annat innebär att en stor del av de företag som idag inte betalar tv-avgift faktiskt är skyldiga att göra det. I ett antal länder har man tagit bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådana modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. En fördel som lyfts fram i dessa länder är att den nya modellen uppfattas som mindre integritetskränkande än dagens, som bland annat innebär kontroll av tv-innehav. I n l e d n i n g 13

14 Public service-utredningen bör överväga om tv-avgiften kan göras teknikneutral genom att kopplingen till tv-mottagaren tas bort. 5. Öppna dörren till fler externa samarbeten genom att låsa upp momsproblematiken SVT:s möjligheter att agera professionellt i relation till andra aktörer begränsas idag av momsproblematiken. I valet mellan extern och intern produktion tillkommer i praktiken en extra kostnad på extern produktion, då SVT inte, som andra företag, har möjlighet att göra avdrag för moms. SVT bör kunna agera konkurrensneutralt i valet mellan olika tjänster. Detta vore den enskilt viktigaste åtgärden för att ytterligare öka samarbetet med externa tekniska aktörer, upphovsmän och produktionsbolag. SVT har visat på en lösning som fortsatt garanterar public servicebolagens oberoende och som skulle innebära marginella skillnader vad gäller att garantera staten samma skatteintäkter som idag. 14 o m a l l a. f ö r a l l a.

15 I n l e d n i n g 15

16 16 o m a l l a. f ö r a l l a. I

17 S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 17

18 I. SVT:s oberoende och ansvar Oberoendet All makt utgår från folket. Därför är det ytterst riksdagen som avgör vilket public service vi ska ha i samhället. Samtidigt ska SVT självständigt och oberoende granska den politiska makten. Den paradoxen kräver en praktisk lösning. För att minska risken för otillbörligt politiskt, ekonomiskt eller annat inflytande över programverksamheten finns ett antal byggstenar i konstruktionen av public service. Dessa byggstenar är i allt väsentligt gemensamma för hela Nordvästeuropa. Institutionen. En grundförutsättning för oberoende är ägandet och ägarnas roll och befogenheter. Public service är i alla nordeuropeiska länder organiserad genom sedan länge etablerade institutioner. Allt sedan AB Radiotjänst år 1925 fick ensamrätten till radiosändningar i allmänhetens tjänst har public service-företagen i Sverige bedrivit sin verksamhet i aktiebolagsform och har haft privaträttslig status. Staten har aldrig varit aktieägare i de svenska public service-bolagen. Att verksamheten är knuten till en historisk, oberoende institution innebär kontinuitet. SVT har en historia av publicistisk verksamhet och ett sedan länge uppbyggt förtroende hos folket. Att just bolagsformen har valts hör samman med att det därigenom finns ett tydligt regelverk för vem som kan och får bestämma vad. Nuvarande ägarstiftelse har som enda syfte är att främja självständigheten hos programbolagen. Programbolagens styrelser måste enligt aktiebolagslagen arbeta för företagens bästa (och inte till exempel politiska eller andra egenintressen) och har det slutliga ansvaret för att programverksamhetens inriktning står i överensstämmelse med bolagens uppdrag. Finansiering vid sidan om statsbudgeten. Public service finansieras idag vid sidan om statsbudgeten genom en apparatavgift. En viktig aspekt av den särskilda finansieringen är att den är frikopplad från de löpande budgetdiskussionerna. De övergripande besluten om nivåerna 18 o m a l l a. f ö r a l l a.

19 av finansieringen av public service tas i särskild ordning i samband med besluten om riktlinjerna för verksamheten. Det har blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. I flera länder har man infört nya modeller. I ett par länder, däribland Holland och Island har skattefinansiering införts. I båda fallen har konsekvensen blivit en alltmer politiskt infekterad debatt om public service med snabba växlingar mellan nedskärning och uppväxling av anslagen. Det är problematiskt inte bara ur ett oberoendeperspektiv. Det försvårar även långsiktig planering och skadar därmed effektiviteten. I de flesta länder behålls dock den särskilda finansieringen av public service, just med hänvisning till att det skapar en större långsiktighet och stärker oberoendet. Däremot tar man i flera av dessa länder bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådan modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. I övriga Europa dominerar fortsatt tv-avgiften som finansieringsform. Regleringen. Innehållet i public service-uppdraget regleras i allt väsentligt i SVT:s sändningstillstånd. Sändningstillståndet är giltigt för ett antal år och detta ger verksamheten en långsiktighet som innebär ett oberoende. Riktningen har varit mot allt mindre detaljreglering, något SVT ser som positivt. Utöver hur pengarna får användas, regleras i anslagsvillkoren de delar av uppdraget som inte får regleras i sändningstillståndet, däribland de krav som finns vad gäller organisationen. Eftersom SVT:s utbud på webben inte får regleras i sändningstillståndet regleras gränserna för detta i anslagsvillkoren. Anslagsvillkoren är till sin form ett-åriga, men det övergripande beslutet om innehållen i anslagsvillkoren fattas samtidigt som beslutet om sändningstillståndet i anslutning till processen. Oberoendet är även reglerat genom det direkta innehållet i tillståndet. Till skillnad från kommersiella medier har SVT ett krav på opartiskhet inskrivet i tillståndet. Att opartiskheten är reglerad i tillståndet innebär att den som anser att SVT agerat partiskt har rätt att få saken prövad av Granskningsnämnden. Om SVT fälls måste SVT redogöra för det- S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 19

20 ta så snart som möjligt. Skulle dessutom SVT agera partiskt under en längre tid kan sändningstillståndet återkallas av Mediemyndigheten. Inför nästa tillståndsperiod SVT anser att institutionen public service bör bibehållas, i aktiebolagsform och utan statligt ägande. Det är den modell som leder till mest långsiktighet, störst oberoende och störst professionalism i utförandet. Regeringen bör låta utreda om oberoendet kan stärkas ytterligare, exempelvis genom en översyn av principerna för hur ägarstiftelsens ledamöter utnämns eller genom förändringar i regleringsformen. SVT anser att regeringen bör låta utreda en teknikneutral tv-avgift. Det så kallade public value-testet är ett hinder för public servicebolagen att utveckla sin verksamhet i allmänhetens tjänst. SVT anser principiellt att testet inte är anpassat för svenska förhållanden och bör avskaffas. SVT vill så länge det kvarstår betona vikten av att tolkningsföreträdet till vad som ska testas ligger hos bolagen och att trösklarna för vad som ska testas bibehålls höga. Antalet betalande tv-innehavare * Källa: RIKAB * Reduktion i antalet betalande beroende på förändringar i avgiftsskyldighet för företag. Antalet betalande hushåll ökade 2010 med närmare o m a l l a. f ö r a l l a.

21 Inför en teknikneutral tv-avgift Finansiering vid sidan om statsbudgeten är i de allra flesta länder med starka public service bolag en grundläggande sten i oberoendet. SVT, SR och UR finansieras idag genom en apparatavgift. Den fungerar väl och allt fler betalar radio- och tv-avgiften, så det finns ingen omedelbar anledning för förändring. Men det har samtidigt blivit allt vanligare att kopplingen mellan finansieringen av public service och det tekniska apparatinnehavet ifrågasätts. Idag är exempelvis många mobiltelefoner avgiftspliktiga, vilket bland annat innebär att en stor del av de företag som idag inte betalar tv-avgift faktiskt är skyldiga att göra det. I ett antal länder har man tagit bort den direkta kopplingen till den tekniska apparaten och övergår till en renodlad public service-avgift. Sådana modeller är beslutade eller förelagda för politiskt beslut i bland annat Tyskland och Schweiz och diskuteras i Finland och Österrike. En fördel som lyfts fram i dessa länder är att den nya modellen uppfattas som mindre integritetskränkande än dagens, som bland annat innebär kontroll av tv-innehav. Public service-utredningen bör överväga om tv-avgiften kan göras teknikneutral genom att kopplingen till tv-mottagaren tas bort. SVT:s ansvar SVT är tv med samhällsansvar. Att verksamheten är gemensamt finansierad innebär att det ska vara synligt hur det ansvaret förvaltas. SVT har ett särskilt ansvar för programområden som är av stor betydelse för allmänintresset. Jämfört med de kommersiella kanalerna prioriterar SVT idag verksamheten inom nyheter, barn, kultur, kunskap och fakta, drama, minoritetsspråksprogram och program för funktionshindrade. Detta illustreras bland annat av Granskningsnämndens årliga mätningar, som entydigt visar att SVT:s utbudsprofil är betydligt tyngre på de områdena än de kommersiella kanalerna, medan utbudet av exempelvis underhållning och sport är mindre. S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 21

22 SVT:s program ska präglas av demokratiska värderingar. Svenska folket ägnar över en timme per dag åt SVT:s program och tjänster. SVT har härigenom möjlighet att bidra till att påverka värderingarna i samhället. Att SVT lyckas nå en stor publik i alla åldrar och med vilken människosyn man gör det, betyder verkligen något. SVT:s uppdrag är att göra program som utgår från demokratins grundidéer, principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. SVT gör detta bland annat genom att göra program som inkluderar människor med olika bakgrund. Möjlighet för publiken att utkräva ansvar. Det ska vara möjligt att utkräva ansvar av SVT för hur vi utför uppdraget. Den återkommande tillståndsprocessen är den yttersta prövningen. Granskningsnämnden prövar årligen om bolagen har uppfyllt uppdraget. Resultatet av prövningen ingår i beslutsunderlaget inför den kommande tillståndsprocessen. Publiken har också möjligheter att anmäla enskilda program till Granskningsnämnden. Eftersom SVT:s reglering är mer omfattande än kommersiella kanalers finns fler prövningsgrunder, exempelvis är det bara SVT, SRs och URs program som kan fällas för opartiskhet. Vid sidan Granskningsnämndens bedömningar har publiken också rätt att få sina synpunkter i det enskilda fallet besvarade och tagna på allvar. Detta sker i dagsläget dels genom direktkontakter mellan tittare och redaktioner, men också via SVT:s tittarservice. SVT avser att Bedriva ett intensivt utvecklingsarbete med publiken i fokus, utöka dialogen med publiken, öka möjligheterna att få synpunkter bemötta och öka möjligheterna att bidra med innehåll. Utöka utbildningarna för såväl interna som externa producenter och andra i SVT:s riktlinjer och regelverk. Utforma verksamheten på nya plattformar med utgångspunkt i de värderingar och principer som varit vägledande för SVT under mer än femtio år, däribland opartiskhet och saklighet, mångfald och mångsidighet, kvalitet och tillgänglighet. 22 o m a l l a. f ö r a l l a.

23 Programsammansättning i svenska kanaler Övervikt informationsinriktat programutbud U T B U D P Å B Ä S T A S Ä N D N I N G S T I D Övervikt underhållningsinriktat programutbud KK ± SVT2 SVT1+2 SVT1 SVT24 TV8 TV4 TV4+ TV3 TV6 Kanal 5 Källa: Kent Asp/Granskningsnämnden: Svenskt tv-utbud 2009 Inför nästa tillståndsperiod SVT ser det som önskvärt att Granskningsnämndens mätningar av utbudet fortsätter även i nästa tillståndsperiod, så att riksdagen och andra aktörer kan se hur SVT valt att prioritera utbudet i förhållande till kommersiella kanaler. S V T : s o b e r o e n d e o c h a n s v a r 23

24 24 o m a l l a. f ö r a l l a. II

25 I n n e h å l l e t 25

26 II. Innehållet SVT och svensk kultur Vi bor i ett litet land i världen. Därför har SVT ett extra stort ansvar. Ingen annan tv-kanal gör så många program på svenska. Ingen annan producerar heller svensk tv på finska, samiska och teckenspråk. Men det handlar lika mycket om ta in världen i tv-rutan och öppna dörrar för andra kulturer. Kultur har en unik förmåga att skapa förståelse mellan människor med olika bakgrund. SVT:s kulturprogram ska genomsyras av att Sverige består av människor med olika etniska och kulturella bakgrunder och med olika trosuppfattningar och erfarenheter. Inte minst viktigt är detta på barnkulturens område. Det är som barn vi bildar våra grundläggande föreställningar om världen. Kulturen får människor att växa, oavsett ålder. Den kan utmana och underhålla. Att se på tv är den största kulturaktiviteten i Sverige, en daglig rutin i de allra flesta människors liv. SVT har en unik uppgift att erbjuda ett brett kulturutbud från konstkultur som opera och balett i Veckans föreställning till populärkultur i Allsång på Skansen. SVT är en kulturskapare, med internationellt rykte för högkvalitativt drama. SVT ska vara en av Europas ledande producenter av originalidéer, det första valet som partner för de främsta upphovspersonerna och de bästa externa producenterna. Det moderna mediesamhället skapar nya vanor och mönster för hur man görs delaktig och vilka möjligheter man har att ta del av kulturutbudet. För att vara en viktig aktör i samhällsutvecklingen måste SVT kunna tillhandahålla kultur på olika plattformar, anpassade för just dessa. SVT avser att Upprätthålla nivåerna av svenskt originalinnehåll. Öka det internationella samarbetet med andra dramaaktörer för att få större genomslag för svenska produktioner i utlandet. Detta gäller inte minst barndramatiken. 26 o m a l l a. f ö r a l l a.

27 Andel svenskt tv-innehåll i de stora tv-kanalerna Procent SVT24 SVT1 SVT2 KK TV4 SVTB TV4+ TV8 Kanal 5 TV3 TV6 Källa: Kent Asp/Granskningsnämnden: Svenskt tv-utbud 2009 Fortsatt göra stor plats i SVT:s kanaler för det nordiska utbudet. Utöka kulturbevakningen över året. Särskilt utveckla kulturutbudet i SVT1. Inför nästa tillståndsperiod För SVT:s utbud är det viktigt att den svenska filmproduktionsmarknaden står stark och programbolaget ser det därför som självklart att ingå i diskussionerna om hur den ska regleras. SVT utgångspunkt i dessa diskussioner är att SVT:s insats i svensk filmproduktion till största del bör ske genom garantibelopp eller i liknande former. Principerna för SVT:s deltagande bör enligt SVT vara desamma som i nuvarande system. SVT bör fortsatt ha ekonomiska möjligheter att erbjuda ett brett kulturutbud. Riksdag och regering bör överväga en ökning av tilldelningen i syfte att tillgängligöra programbolagens arkiv för publiken. I n n e h å l l e t 27

28 Stärk svensk kultur och samhällsdebatt genom att öppna SVT:s arkiv I SVT:s arkiv finns en kulturskatt av svenska program, som påbörjades på 50-talet och som fylls på varje dag av nya produktioner. Det finns en stor efterfrågan från publiken att kunna se både gammalt och nytt innehåll, men av rättighetsskäl är detta idag inte möjligt. Flera steg är dock tagna för att i framtiden kunna öppna upp arkivet för publiken. SVT har digitaliserat de flesta av programmen. Lagstiftarna har beslutat om ändringar i upphovsrättslagen, vilket skapar möjligheter att lättare klarera rättigheterna. Men fortfarande saknas finansieringen. Det krävs en grundfinansiering och nivåhöjning av anslaget för att finansiera distribution och lagring, lösa retroaktiva och nya rättighetskostnader, göra programmen sökbara och i så hög grad som möjligt tillgängliga för funktionshindrade. Sammantaget skulle det kunna ge svenska folket möjlighet att titta på de mest relevanta programmen från dåtid och nutid. Produktionen av programmen i SVT:s arkiv har alla en gång finansierats av publiken. Genom en gemensam finansieringsinsats kan en stor del av dessa program bli mer tillgängliga för tittarna. Det kan finnas flera sätt att finansiera denna satsning. Exempelvis finns ett visst överskott för detta ändamål finns att tillgå på Rundradiokontot: Pengar som redan har betalats av tv-tittarna för programtjänster. SVT har inlett sonderande förhandlingar med rättighetshavarna om möjligheten att publicera arkivprogram på SVTs fritt tillgängliga domäner på öppna internet och avser att återkomma med ett mer specificerat underlag under våren. SVT och demokratin Public service har många uppgifter i samhället. En av de viktigaste är att granska, skapa debatt och få fler att bry sig, både om samhället och om varandra. Genom public service förmåga att samla landet finns en möjlighet att bygga broar mellan människor med olika bakgrund och förmedla gemensamma upplevelser och insikter. Utbudet sträcker sig därför från dagliga nyheter till dokumentärer, flera gånger per vecka. Nyhetsambitionen sträcker sig från den lokala vardagen i 19 regionala sändningar, till Sverige och världen. Utrikesbevakningen har ökat i betydelse och inte minst i och med EU-inträdet finns det anledning 28 o m a l l a. f ö r a l l a.

Övergripande resultat 2002-2011

Övergripande resultat 2002-2011 Övergripande resultat 2002-2011 SVT redovisar inom ramen för Public service-redovisningen (PSR) hur verksamheten bedrivits under året. Vid sidan om detta tillgängliggörs SVT:s tabeller för allmänheten

Läs mer

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN INNEHÅLL Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 I VILKEN ELLER

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Kommittédirektiv. Radio och TV i allmänhetens tjänst. Dir. 2007:71. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007

Kommittédirektiv. Radio och TV i allmänhetens tjänst. Dir. 2007:71. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007 Kommittédirektiv Radio och TV i allmänhetens tjänst Dir. 2007:71 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall utifrån de gällande villkoren för

Läs mer

Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB Stockholm. 1 bilaga

Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB Stockholm. 1 bilaga Regeringsbeslut 66 Kulturdepartementet 2010-12-16 Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB 113 95 Stockholm Anslagsvillkor för 2011 avseende Sveriges Utbildningsradio

Läs mer

Kontinuitet och förändring

Kontinuitet och förändring Kontinuitet och förändring Lättläst sammanfattning Betänkande av Public service-utredningen Stockholm 2008 SOU 2008:64 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

Läs mer

SÄNDNINGSTILLSTÅND FÖR SVERIGES TELEVISION AB

SÄNDNINGSTILLSTÅND FÖR SVERIGES TELEVISION AB Appendix 2. The Charter issued to Sveriges Television AB for the period 2007-2009. Bilaga SÄNDNINGSTILLSTÅND FÖR SVERIGES TELEVISION AB Utbildnings- och kulturdepartementet 2006-12-21 Tillståndets innebörd,

Läs mer

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB Regeringsbeslut 90 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/2292/MFI (delvis) Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Ku2013/2310/MFI (delvis) Ku2013/2532/MFI Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television

Läs mer

Kommittédirektiv. Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir. 2016:111. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2016

Kommittédirektiv. Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir. 2016:111. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2016 Kommittédirektiv Radio och tv i allmänhetens tjänst Dir. 2016:111 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2016 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera villkoren för radio och tv

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Medier Fakta i korthet

Medier Fakta i korthet Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar

Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar BESLUT 2015-06-12 Dnr: 15/00616, 646 och 647 SAKEN Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar för år 2014 GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU

SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1. FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU... 4 1.1 Beakta utbudet på webben... 4 1.2 Berwaldhallen... 6 1.3 Beslut

Läs mer

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se

Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century

Läs mer

Beslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning

Beslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning 1/11 Beslut 2011-06-23 Dnr 10/01035 Leverantörer av medietjänster enligt sändlista Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för radio och tv:s beslut 1.

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader Bakgrund Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader SABOs medlemsföretag och deras kabelnät SABO har idag ca 300 medlemsföretag med sammanlagt omkring 730 000 lägenheter. Drygt 90 % av

Läs mer

På regeringens vägnar. Alice Bah Kuhnke. Jon Dunås. Likalydande till Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringens beslut.

På regeringens vägnar. Alice Bah Kuhnke. Jon Dunås. Likalydande till Sveriges Utbildningsradio AB. Regeringens beslut. Regeringsbeslut 12 2016-12-20 Ku2016/02488/MF Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Krav på tillgänglighet till tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning avseende Sveriges

Läs mer

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod

6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod 6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod I detta kapitel redogör vi för de slutsatser om svensk public serviceradio och TV som enligt vår uppfattning bör dras mot bakgrund av situationen på mediemarknaden

Läs mer

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram.

Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Det är få program som teckentolkas, även om det blir bättre och bättre. Oftast är det barnprogram. Kvinna 27 år Textas det inte på tv så kan man ibland titta på surfplatta, till exempel SVT play. Då textas

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

ALLA BARN HAR RÄTT ATT BLI TAGNA PÅ ALLVAR

ALLA BARN HAR RÄTT ATT BLI TAGNA PÅ ALLVAR HJÄRTEFRÅGOR ALLA BARN HAR RÄTT ATT BLI TAGNA PÅ ALLVAR UR tar barn och unga på allvar. Genom våra program ska barn och unga få upplevelser som ger kunskap och väcker nyfikenhet. Och de program vi gör,

Läs mer

KONTINUITET OCH FÖRÄNDRING Betänkande av Public service-utredningen (SOU 2008:64)

KONTINUITET OCH FÖRÄNDRING Betänkande av Public service-utredningen (SOU 2008:64) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Staben/Anna Forsberg 2008-10-08 Direkttel: 08-782 92 08 E-post: anna.forsberg@tco.se Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM KONTINUITET OCH FÖRÄNDRING Betänkande

Läs mer

Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-01-17 Dnr 607/2012 1 (6) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Ku2012/1365/MFI Konkurrensverkets

Läs mer

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag Promemoria 2014-07-15 Ku2014/1282/MFI Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Christoffer Lärkner Telefon 08-405 13 50 Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag

Läs mer

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare.

Även utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare. Remissvar Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) 1. Inledning Remissvarets huvudinvändning är att utredningen saknar en tillräcklig analys av rollen och ramarna för public service i det förändrade mediesamhället.

Läs mer

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter.

Följande kanaler ingår för närvarande i grundutbudet och kan ses analogt i alla lägenheter. KABEL-TV Brf Vetterstorp nr 1 anlitar comhem som leverantör av kabel-tv. I månadsavgiften för lägenheten ingår ett antal kanaler som ingår i comhems grundutbud. Betalkanaler utöver detta grundutbud betalar

Läs mer

Maria Bergerlind Dierauer

Maria Bergerlind Dierauer BESLUT 2016-06-17 Dnr: 16/00606, 661 och 662 SAKEN Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar för år 2015 GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 20l3-0l-10 V år referens: Mia Ahlgren Er referens: Ku20l2/1365/MFI registrator@culture.ministry.se Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om Nya villkor för Public

Läs mer

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter

Utredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Svenska folkets åsikter om Public Service

Svenska folkets åsikter om Public Service Svenska folkets åsikter om Public Service 1 757 intervjuer utförda av SIFO på uppdrag av SR och SVT Projektledare SIFO Media: Ante Eriksson Projektnummer: 15 16 365 Sveriges Television och Sveriges Radio

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Svenskt tv-utbud 2011

Svenskt tv-utbud 2011 Svenskt tv-utbud Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs

Läs mer

Svenskt tv-utbud 2010

Svenskt tv-utbud 2010 Myndigheten för radio och tv rapport nr 27 En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs

Läs mer

Mångfald och kvalitet i Sveriges Television

Mångfald och kvalitet i Sveriges Television 2 Granskningsnämndens rapportserie rapport nr 27 Mångfald och kvalitet i Sveriges Television En utvärdering av tillståndsperioden 2007-2009 En undersökning på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och

Läs mer

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det

Läs mer

Bilageförteckning: 1. Hur utbildnings- och folkbildningsprogrammen kan stärkas och nå en bredare publik. 2. SVT övergripande resultat 2002-2011.

Bilageförteckning: 1. Hur utbildnings- och folkbildningsprogrammen kan stärkas och nå en bredare publik. 2. SVT övergripande resultat 2002-2011. Bilageförteckning: 1. Hur utbildnings- och folkbildningsprogrammen kan stärkas och nå en bredare publik. 2. SVT övergripande resultat 2002-2011. 1 Inledning 90 procent av Sveriges befolkning tar del av

Läs mer

Svenskt TV-utbud 2007

Svenskt TV-utbud 2007 Svenskt TV-utbud 2007 En undersökning på uppdrag av Granskningsnämnden för radio och TV, genomförd av professor Kent Asp, institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Granskningsnämndens

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Kommittédirektiv. Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir. 2011:51. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2011

Kommittédirektiv. Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir. 2011:51. Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2011 Kommittédirektiv Radio och tv i allmänhetens tjänst Dir. 2011:51 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2011 Sammanfattning En kommitté ska analysera förutsättningarna för radio och tv i allmänhetens

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

SVENSKT MEDIEUTBUD 2015

SVENSKT MEDIEUTBUD 2015 SVENSKT MEDIEUTBUD 2015 Myndigheten för press, radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för press, radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och

Läs mer

TV4 AB Tegeluddsvägen 3-5 115 79 Stockholm

TV4 AB Tegeluddsvägen 3-5 115 79 Stockholm BESLUT 2013-12-18 Dnr: 13/02810 TV4 AB Tegeluddsvägen 3-5 115 79 Stockholm SAKEN Fråga om uppfyllelse av generella krav på tillgänglighet till tv-sändningar på svenska för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Svenskt medieutbud 2013

Svenskt medieutbud 2013 Myndigheten för radio och tv En undersökning på uppdrag av Myndigheten för radio och tv, genomförd av professor Kent Asp, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.

Läs mer

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006

Utredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006 FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag

Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696); SFS 2012:702 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet SOU 2000:55 Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet Genom beslut den 23 september 1999 bemyndigade regeringen chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att

Läs mer

Myndigheten för radio och tv uppdrag@mrtv.se. Stockholm 2015-06-24

Myndigheten för radio och tv uppdrag@mrtv.se. Stockholm 2015-06-24 Myndigheten för radio och tv uppdrag@mrtv.se Sveriges Television AB Säte: Stockholm KH-3T-012 Org. nr: 556 033-4285 Plusgiro: 154749-6 Bankgiro: 5555-0594 www.svt.se Stockholm 2015-06-24 Sveriges Television

Läs mer

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över de frågor som Myndigheten

Läs mer

---I~ Ku2009/2147/RS (delvis)

---I~ Ku2009/2147/RS (delvis) ---I~ Regeri ngsbeslut 86 REGERINGEN 2009-12-17 Ku2009/2313/MFI Ku2009/2147/RS (delvis) Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 STOCKHOLM Tillstånd att sända television 1 bilaga Regeringen meddelar

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

C More Entertainment AB ska därför senast detta datum:

C More Entertainment AB ska därför senast detta datum: BESLUT 2013-12-18 Dnr: 13/02829 C More Entertainment AB Tegeluddsvägen 3-5 115 84 Stockholm SAKEN Fråga om uppfyllelse av generella krav på tillgänglighet till tv-sändningar på svenska för personer med

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Remissvar på utredningen Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar på utredningen Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 1(8) 2013-01-21 Remissvar på utredningen Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Institutet för språk och folkminnen, med dess avdelningar Språkrådet samt Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala,

Läs mer

SVERIGES TELEVISIONS. Public service-uppföljning

SVERIGES TELEVISIONS. Public service-uppföljning SVERIGES TELEVISIONS Public service-uppföljning 1999 Sveriges Television AB Telefon: vx 08-784 00 00, Telefax: 08-784 15 00 Telefon SVT Information: 08-784 80 60, Telefax: 08-661 16 04 E-post SVT Information:

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia

TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia TV-kanaler som ingår i gruppavtalet med Telia SVT1 Kanalplats: 1 Sveriges första tv-kanal som sänder allt från information, nyheter, debatt och dokumentärer till sport, barnprogram, serier, filmer och

Läs mer

Efter tio, TV4, , inslag om en bok; fråga om mediets genomslagskraft och otillbörligt gynnande

Efter tio, TV4, , inslag om en bok; fråga om mediets genomslagskraft och otillbörligt gynnande 1/5 BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/00841 SAKEN Efter tio, TV4, 2013-04-03, inslag om en bok; fråga om mediets genomslagskraft och otillbörligt gynnande BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

Nya villkor för public service SOU 2012:59. Sveriges Radios remissvar

Nya villkor för public service SOU 2012:59. Sveriges Radios remissvar Sveriges Radio AB Nya villkor för public service SOU 2012:59 Sveriges Radios remissvar 21 januari 2013 Inledning Public service-kommittén har på kort tid utfört ett mycket omfattande utredningsuppdrag.

Läs mer

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/5 BESLUT 2010-09-06 Dnr: 10/00010, 11, 12 och 13 (221,293,512, och 587/10) SAKEN OS i Vancouver 2010, SVT, 2010-02-18 och 2010-02-20 och Sydnytt, SVT1, 2010-05-21, kl. kl, 7.40, 8.10, 8.40 och 9.10,

Läs mer

Radio och TV - förr och nu

Radio och TV - förr och nu Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

Remiss SOU 2005:1 Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod

Remiss SOU 2005:1 Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod 11 Dnr 96, 2005, 07 2005-05-31 Utbildnings- och kulturdepartementet 101 33 Stockholm Remiss SOU 2005:1 Radio och TV i allmänhetens tjänst - Riktlinjer för en ny tillståndsperiod Folkbildningsrådet har

Läs mer

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet

Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet Regeringsbeslut 87 2013-12-19 Ku2013/2333/MFI (delvis) Ku2013/2529/MFI Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt

Läs mer

1/9. BESLUT Dnr: 15/01349 SAKEN BESLUT BAKGRUND

1/9. BESLUT Dnr: 15/01349 SAKEN BESLUT BAKGRUND 1/9 BESLUT 2015-06-12 Dnr: 15/01349 SAKEN Fråga om uppfyllelse av krav på tillgänglighet till tv-sändningar på svenska för personer med funktionsnedsättning i Sveriges Television AB:s samtliga programtjänster

Läs mer

Bildning och tillgänglighet radio och tv i allmänhetens tjänst 2014 2019

Bildning och tillgänglighet radio och tv i allmänhetens tjänst 2014 2019 Konstitutionsutskottets yttrande 2013/14:KU3y Bildning och tillgänglighet radio och tv i allmänhetens tjänst 2014 2019 Till kulturutskottet Kulturutskottet beslutade den 22 oktober 2013 att ge konstitutionsutskottet

Läs mer

Rundradiorörelsen 2011. rundradiorörelsens samlade ekonomi

Rundradiorörelsen 2011. rundradiorörelsens samlade ekonomi Rundradiorörelsen 2011 1 rundradiorörelsens samlade ekonomi 1 januari 2011-31 december 2 Rundradiorörelsen 2011 Rundradiorörelsen 2011 3 Innehåll 4 8 9 10 11 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning

Läs mer

Rundradiorörelsens samlade ekonomi

Rundradiorörelsens samlade ekonomi Rundradiorörelsen 2013 1 Rundradiorörelsens samlade ekonomi 2013 1 januari - 31 december 2 Rundradiorörelsen 2013 Rundradiorörelsen 2013 3 Innehåll 4 Förvaltningsberättelse 8 Resultaträkning 9 Balansräkning

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut [ ] Flerpartimotion

Förslag till riksdagsbeslut [ ] Flerpartimotion NUMMER DELAD [ ] Flerpartimotion Motion till riksdagen 2008/09:-s25003 ur av Leif Pagrotsky m.fl. (s, v, mp) med anledning av prop. 2008/09:195 Utveckling för oberoende och kvalitet - Radio och TV i allmänhetens

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

SAMISK MEDIEPOLITIK. [Handlingsprogram]

SAMISK MEDIEPOLITIK. [Handlingsprogram] SAMISK MEDIEPOLITIK [Handlingsprogram] Sametinget 2013 Antagen av plenum i Vilhelmina 2013-02-19--21 2 Innehåll Mediepolitiskt handlingsprogram Mediepolitiskt handlingsprogram Innehåll 3 INNEHÅLL BAKGRUND...

Läs mer

Novus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm

Novus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm Allmänt rörande undersökningen: Med vägning har vi en god representativitet för landet. Det är dock en mycket kort fältperiod lör-mån, direkt efter attentatet, vilket gör att det är den bilden svenskarna

Läs mer

1 Inledning... 4 1.1 Sveriges Radios vd och styrelseordförande har ordet... 4 1.2 Sveriges Radio i ett föränderligt medielandskap... 6 1.

1 Inledning... 4 1.1 Sveriges Radios vd och styrelseordförande har ordet... 4 1.2 Sveriges Radio i ett föränderligt medielandskap... 6 1. 1 Inledning... 4 1.1 Sveriges Radios vd och styrelseordförande har ordet... 4 1.2 Sveriges Radio i ett föränderligt medielandskap... 6 1.3 Årets redovisning... 9 2 Det här vill Sveriges Radio... 10 3 Detta

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Svaret översänds per post samt med e- post till uppdrag@mrtv.se

Svaret översänds per post samt med e- post till uppdrag@mrtv.se Stockholm den 20 januari 2015 Myndigheten för Radio och TV Box 32, 121 25 Stockholm Svaret översänds per post samt med e- post till uppdrag@mrtv.se Svar på MRTV:s Inbjudan att lämna synpunkter på myndighetens

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public service-redovisningar för år 2012

Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public service-redovisningar för år 2012 YTTRANDE 2013-06-10 Dnr: 13/00507 525 och 533 SAKEN Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public service-redovisningar för år 2012 BEDÖMNING Granskningsnämnden

Läs mer

Välkomna till TV-året 2013

Välkomna till TV-året 2013 Välkomna till TV-året 2013 1 2 Vision Skapa en av branschen fullt accepterad och använd medievaluta för rörlig bild, oavsett plattform och situation 3 Tekniktillgång vad finns i hemmen 94% 88% 46% 6,0

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer