Blankett A Administrativa uppgifter

Transkript

1 Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (2) Objekt Mariannelund avfallsupplag nr 62, N Nydal (Ö) och Hässleby avfallsupplag. IDnr & Kommun Eksjö kommun Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Inventeringens namn Inventering nedlagda avfallsdeponier 2014, Eksjö kommun Dossiernummer Preliminär riskklass enligt BKL 2 Inventeringsfas enligt MIFO 1 Bransch Bransch Kommunal avfallsdeponi Branschkod Anteckning för bransch Bark (avfallsupplag nr 62). Gjuterisand, avloppsslam, byggoch ris/trädgårdsavfall (Hässleby avfallsupplag). Geografisk information Län (namn, kod) Jönköpings Län 06 Kommun (namn, kod) Eksjö Kommun F, 0686 Topografiska kartan Ekonomiska (gula) kartan Områdets/fastighetens koordinater (rikets nät) X: N (SWEREF 99 TM) Fastighetsbeteckning (enl. CDF) Hässleby 2:5 (tidigare 2:1) Y: E (SWEREF 99 TM) Z: Kontakter och referenser Byggnader och anläggningar (översiktligt): Objektets besöksadress Nuvarande verksamhetsutövare (namn och adress) Nedlagd deponi Tidigare verksamhetsutövare (namn och adress) Nuvarande fastighetsägare (namn och adress) Kontaktpersoner med adress hos tillsynsmyndighet eller dylikt Börje Söderström (BAGGARP 1, MARIANNELUND) Jari Carlsson, Miljöavdelningen Eksjö kommun

2 Blankett A Administrativa uppgifter Sid 2 (2) Områdets/fastighetens storlek (m 2 ) Tidigare utredningar listas om sådana finns Andre källor, ange vilka och var de finns Fixpunkter (placering) Brunnar/undersökningsrör (läge, skick och typ) Inventering äldre avfallsupplag , Eksjö Kommun Olika tillstånd, kontrollprogram, samt analyssvar från vattenprover från området, finns tillgänglig i Eksjö kommuns miljöarkiv under arkiveringen "Hässleby 2:1 AB Eksjö Energiverk". 4 grundvattenrör uppfördes under 1990talet då det ingick i kontrollprogrammet för deponeringstillståndet. Undersökningsrörens status är idag är okänt. Enligt kontrollprogrammet har undersökningsrören hål borrade den understa metern. Hur långt ned i marken grundvattenrören är placerade framgår dock inte. Grundvatten/observationsrörens läge markerat på karta i Bilaga 1.

3 Blankett B Verksamhets, områdes & omgivningsbeskrivning Sid 1 (4) Objekt Mariannelund avfallsupplag nr 62, N Nydal (Ö) och Hässleby avfallsupplag. IDnr och Kommun Eksjö kommun Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Pär Nilsson; Pär Nilsson; Eva Isaksson; Eva Isaksson; ; ; ; ; Fältbesök (namn och datum) Fältbesök (namn och datum) Verksamhetsbeskrivning Anläggningens status Nedlagd efter Anläggningsområdets tillgänglighet Verksamhetstid (ungefärligt antal år) Driftstart (år) Hela området N Nydal är stängt för biltrafik med en stor låst grind/staket (se bild i Bilaga 1). Barktipp: ca 1950, Avloppsslam, gjuterisand, bygg /trädgårdsavfall: Driftslut (år) Barktipp: Bygg/trädgårdsavfall slutade deponeras 1994 (då sorteringsterminalen i Ingatorp öppnades). Avloppsslam & gjuterisand: Antal miljöstörande verksamhetsår Produktion (produkt, mängd och om möjligt årtal för produkter) Beskrivning av nuvarande processer (översiktligt) Beskrivning av tidigare processer (översiktligt) Tillståndet för deponeringen som pågick mellan 1989 och 2000 tillät följande mängder och typ av avfall (ton/år): Gjuterisand: 1200 (pågick i ca 10 år, dvs ton) Avloppsslam: 800 (pågick i ca 10 år, dvs 800 ton) Byggnads och trädgårdsavfall: 600 (pågick i ca 45 år, dvs ton) Då det ej framgår i dokumentetn rörande deponeringen och dess avslut vilka de deponerade mängderna i efterhand var, får det antas att tillståndet utnyttjades maximalt. Uppgifter om deponins omfattning i m3 innan 90talet, har inte hittats. Referens: Axelsson, Bo Besiktningsrapport i samband med avslutande av Hässleby industritipp i Mariannelund, Jönköpings län Dnr i Länsstyrelsen Jönköpings arkiv.

4 Blankett B Verksamhets, områdes & omgivningsbeskrivning Sid 2 (4) Avloppsvatten från processerna (nuvarande hantering) Avloppsvatten från processerna (tidigare hantering) I processen hanterade kemikalier Restprodukter från processerna, mellanlagring (förekomst, typ) Efterbehandlingsåtgärder, genomförda (typ av åtgärd) Efterbehandlingsåtgärder, planerade (typ av åtgärd) Konflikter Deponin sluttäcktes i december år 1999 eller början av år 2000 med avloppsslam och fiberslam. Även resterande tippar på området hade tidigare sluttäckts med avloppsslam (volymer okända). Totalt täcktes deponin med ca 0,05 m 0,15 m fiberslam från Pauliströms pappersbruk (MetsäTissue AB). Ovanpå detta fiberslam lades ett lager av ca 0,15 m 0,2 m avloppsslam, i syfte att skapa ett vegetationsskikt. Referens: Axelsson, Bo Besiktningsrapport i samband med avslutande av Hässleby industritipp i Mariannelund, Jönköpings län. Dnr i Länsstyrelsen Jönköpings arkiv. Urlakning till grundvatten. Området och omgivningen Markanvändning på objektet Ingen. Markanvändning inom påverkansområdet Avstånd till bostadsbebyggelse ca 530 m. Jakt (jaktorn i västra kanten av området), skogsbruk. Synliga vegetationsskador inom objektet Synliga vegetationsskador inom påverkansområdet Dominerande markförhållanden inom området Topografi, lutning (%) Typ av närrecipient Närrecipient (namn) Avstånd till närrecipient (m) Huvudavrinningsområde enligt SMHI Sandig morän, underlagrat av isälvssediment. Berggrunden utgörs av yngre ögonförande granit. Lutning både åt norr och åt nordost. Ca 4 %. Själva deponin utgör en ytvattendelare (och därmed troligtvis även en grundvattendelare). Våtmark, bäckar. Våtmark precis nedströms deponin. Bruzaån i norr och en bäck ca 500 m sydost om deponiområdet, vilken rinner ut i Bruzaån mitt i Mariannelunds samhälle. 0 m till våtmark. Till bruzaån ca 650 m, till bäcken syd om deponierna: ca 500 m. 74

5 Blankett B Verksamhets, områdes & omgivningsbeskrivning Sid 3 (4) Byggnader och anläggningar Byggnader och anläggningar, även rivna (ålder och skick) Förorenade markområden Lokalisering av förorenad mark Volym förorenade massor (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på förorenat markområde (rikets nät) Föroreningar Hela deponin. ca 57 m mäktig totalt. Enligt tillståndet till Hässleby avallsupplag på 90talet fick de maximalt höja den dåvarande markytan med 2 m. Deponin är mäktigare åt nordväst och väst och mindre mäktig i den södra delen. Volym ca m m m2 (enligt Eksjö Energis rapporter för deponeringstillstånd på 90talet). X: Y: Z: Förorenat grundvatten Lokalisering av förorenat grundvatten Volym förorenat grundvatten (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på det förorenade grundvattenmagasinet (rikets nät) Föroreningar I marken under deponin, samt nedströms. X: Y: Z: Förorenade sediment Lokalisering av förorenat sediment Volym förorenade sediment (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på förorenat sedimentområde (rikets nät) Föroreningar X: Y: Z: Deponier Deponi Typ av deponi Innehåll i deponin Huvudobjekt Kommunal avfallsdeponi Bark, avloppsslam, gjuterisand, bygg och ris/trädgårdsavfall.

6 Blankett B Verksamhets, områdes & omgivningsbeskrivning Sid 4 (4) Läckage från deponin Deponins koordinater (rikets nät) X: Y: Z: Dagvatten Dagvattendränering (typ) Dagvattenrecipient (typ) Övrigt Övrigt Enligt en intervju med Bo Andersson som arbetade med deponeringen på N Nydal, självantände barkdeponin en gång på 1950/60talet på grund av stor värmeutveckling i deponin. Dess totala mäktighet var då mycket stor. Efter det blandades barken med sten och grus och deponin tilläts inte växa alltför mycket på höjden. I kommunens ansökan 1989 till Länsstyrelsen i Jönköping för tillstånd till deponeringen, angav de att tungmetallhalterna i avloppsslammet som skulle deponeras, understeg de riktlinjer som Naturvårdsverket (då) angav för spridning av slam på jordbruksmark.

7 Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 1 (1) Objekt Mariannelunds avfallsupplag nr 62 & Hässleby avfallsupplag IDnr och Kommun Eksjö kommun Från byggnader och anläggningar Föroreningar i byggnader och anläggningar Spridningssätt Konstaterad historisk spridning Övrigt Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Eva Isaksson; ; Uppskattad andel urlakning per år (%) Från mark till byggnader Flyktiga föroreningar i mark Markens genomsläpplighet (m/år) Byggnadens genomsläpplighet (m/år) Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad hastighet för inträngning i byggnader Mark och grundvatten Föroreningars lokalisering i marken idag, markera även på karta Deponiområdet, se karta i Bilaga 1. Spridningshastighet för ämnen som transporteras med vatten i mark Föroreningar som sprids med vatten Markens genomsläpplighet i det mest genomsläppliga lagret (m/s) Lutning på grundvattenytan (%) Grundvattenströmning (m/år) ca Nedbrytbara föroreningar Nedbrytningshastighet Fenoler, metaller (partikelbundna), organiska ämnen 10^210^4 Föroreningar som binds i marken Metaller

8 Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 2 (2) Halt organiskt kol i marken (%) Andra förutsättningar för bindning i marken (t.ex. lerinnehåll) Naturliga transportvägar (t.ex. torrsprickor i lera) Antropogena transportvägar (t.ex. ledningsgravar) Konstaterad historisk spridning Övrigt Torvmark belägen precis nordväst om deponins norvästra slänt, samt yterligare torvmark ca 250 m öst om deponin. Sluttäckningen med fiberslam och avloppsslam uppvisade en hydraulisk konduktivitet (K) på ca 10^9 10^10 m/s, i laboratorieförsök. Referens: Gotthardsson, Ulrika & Volmevik, Olof. VBB VIAK AB Undersökning av fiberslam. 5 sidor. (Tillgänglig i Länsstyrelsens Jönköpings arkiv, Dnr Uppskattad spridningshastighet i mark och grundvatten (m/år) Spridningshastighet för ämnen som transporterad med damm Föroreningar som sprids med damm Markytans torrhet Vegetationstäckning (% och typ) Exponering för vind Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad spridningshastighet med damm (m/år) Spridningshastighet för ämnen som transporteras i separat fas i marken Föroreningar som sprids i separat fas Markens genomsläpplighet (m/s) Separata fasens viskositet Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad spridningshastighet som separat fas i marken (m/år) Mark/grundvatten till ytvatten Redan förorenade ytvatten, konstaterad historisk spridning

9 Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 3 (3) Hotade ytvatten (namn) Föroreningarnas hastighet i mark/grundvatten (m/år) Avstånd till hotat ytvatten (m) Bruzaån 650 m Ytavrinning på mark, diken och avlopp Varierande grundvattennivåer, översvämningar och högvatten Övrigt Uppskattad spridningstid till ytvatten (år) Ytvatten Föroreningar som sprids med ytvatten Ytvattnets transporthastighet (km/år) / omsättningstid (år) Utspädning leder till oskadlig halt i ytvatten Ojämn spridning i ytvatten Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad spridningshastighet i ytvatten (km/år) Sediment Redan förorenade sediment, konstaterad historisk spridning Föroreningar som sprids via vatten till sediment Förutsättning för sedimentation i olika delar av vattensystemet Båttrafik som rör upp sediment Muddring Kraftiga vågor Gasbildning Föroreningar i separat fas i sediment Övrigt Jämn utbredning (m/år) Ojämn utbredning, markera även på karta

10 Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 4 (4) Kartor och bilder Kartor och bilder som bifogas (bilageförteckning) Se bilaga 1.

11 Blankett E Samlad riskbedömning Sid 1 (4) Objekt Mariannelunds avfallsupplag nr 62 & Hässleby avfallsupplag IDnr och Kommun Eksjö kommun Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Eva Isaksson; ; Verksamhetsbeskrivning Bark deponerades på området från ca Någon gång under denna period självantände deponin och därefter blandades sten/grus in i barken. Deponins mäktighet begränsades även och spreds istället ut över en större yta. Därefter lämnades deponin otäckt t.o.m då Eksjö Energi började deponera avloppsslam, gjuterisand och bygg/trädgårdsavfall. Avloppsslammet kom från reningsverken i Ingtatorp och Mariannelund och var centrifugerat till 1617 % TShalt. Metallhalter i avloppsslammet underskred de halter som då tilläts spridas på jordbruksmark enligt Naturvårdsverket. Gjuterisanden var från Rosenqvist & Söner AB i Mariannelund, ett järngjuteri som tillverkade grövre maskingjutgods. Enbart linolja och vatten ska ha tillsatts i den sanden som deponerades på Hässleby avfallsupplag. Den s.k. ohärdade spillsanden i processen, återanvändes och enbart minimala mängder av sådan sand deponerades på deponin. Det rivningsavfall som deponerades var sådant rivningsmaterial som ej gick att bränna, varför det får antas att det rör sig om sten, tegel, betong etc. Trädgårdsavfall, samt sannolikt även byggavfall, slutade deponeras på deponin redan 1994, då sorteringsterminalen i Ingatorp öppnade. Mer detaljer kring avfallet, planer och kontrollprogram för Hässleby avfallsupplag finns att läsa i mappen "Hässleby 2:1 AB Eksjö Energiverk" i miljöavdelningens arkiv, Eksjö kommun. Avslutet av deponin påbörjades 1999 och sluttäckningen skedde sannolikt i början av år Slutbesiktning av sluttäckningen skedde Medverkande vid slutbesiktning var: Eksjö Energi: Bo Axelsson AssiDomän Skog och Trä AB: Sten HelwegAndersen Gilbert Gustavssons gräv & schakt: Kent Gustavsson Miljö & Byggförvaltningen, Eksjö kommun: Patrik Johansson Eksjö Energi uppger i flertalet dokument som rör deponins avslut att de avsåg att fortsätta med kontrollprogrammet (då detta krävdes enligt det tillståndet de hade för deponeringen). Kontrollprogrammet innebar grundvattenprovtagning i olika punkter. De senast utförda analysrapporterna som Länsstyrelsen i Jönköpings län diariefört, är dock från Troligtvis har ingen provtagning skett efter detta, trots att intentionen var att

12 Blankett E Samlad riskbedömning Sid 2 (4) fortsätta med kontrollprogrammet. Orsaken till detta är okänd. Föroreningarnas farlighet (F) Låg Måttlig Hög Mycket hög Fenoler Tungmetaller Föroreningsnivå (N) Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggnad/anl. Mark Grundvatten X X Ytvatten Sediment Spridningsförutsättningar Medium Små Måttliga Stora Mycket stora Från byggnad Till byggnad I mark och grundvatten Till ytvatten X (?) I ytvatten I sediment X Känslighet och skyddsvärde (KoS) Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggnad/anl. Mark och grundvatten Ytvatten och sediment K, S Bedömning av K/S baseras på markanvändningen Markanvändning enligt Skogsmark, ingen markanvändning, inget grundvattenuttag. Ytterligare deponier är belägna i området och det naturliga ekosystemet kan därför anses som mycket stört vilket gör att skyddsvärdet i området bedöms som litet. Nuvarande

13 Blankett E Samlad riskbedömning Sid 3 (4) Kort beskrivning av exponeringssituationerna Deponin är övertäckt vilket innebär att människor och djur som vistas på platsen ej riskerar att utsättas för direkt exponering för eventuellt förekommande föroreningar. Däremot kan andra organismer/mikroorganismer i marken påverkas av lakvatten från deponin. Om föroreningar sprids med grundvattenströmningen och senare strömmar ut i ett ytvatten, kan även akvatiska organismer exponeras. Riskklassning Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 3 Deponin är övertäckt, men avfall påträffas i slänterna vilket bör åtgärdas. Ett jakttorn påträffas på deponins västra kant. Det avfall som påträffas nedanför slänterna består av plast, gummidäck, metall, bildelar, tunnor, m.m., vilket innebär att tippning av sådant avfall i viss mån förekommit även på denna plats trots att deponin ej var avsedd för sådant avfall. Troligtvis rör det sig om undantagsfall, då privatpersoner deponerat avfall olovligt. Det avfall som idag påträffas ovanpå deponin, är ett tydligt fall av s.k. "tjuvtippning" som skett efter deponins avslut ca år Motivering (fas 1) Även om volymen avfall är stor, anses föroreningsnivån vara liten då avfallet ej anses innehålla höga halter av farliga föroreningar. Då den närmaste recipienten utgörs av en våtmark, bedöms potentiellt urlakade föroreningar delvis ha fastlagts i denna. Enligt markundersökningar på 90talet ska dessutom grundvattenytan ligga ca 15 m ned i marken. I samma undersökning menade man att spridningshastigheten för eventuella föroreningar att sjunka genom den omättade zonen ned till grundvattnet var ca 10 år. Dessa 10 år har nu passerat, men då varken avloppsslammet eller barken innehåller betydande mängder föroreningar anses detta innehåll ej utgöra någon risk för människa eller miljön. Rivningsavfallets föroreningsrisk är däremot svår att bedöma då det ej framgår vilket sorts rivningsavfall som deponerades. Sannolikt rör det sig dock framförallt om inertavfall, men skulle även kunna innehålla farligare ämnen, dock ej i påtagliga mängder. Sluttäckningen med fiberslam och avloppsslam har enligt laboratorieförsök en hydraulisk konduktivitet mellan 10^9 10^10 m/s, eller mindre (VBB VIAK AB, 1999, se rapport i Eksjö kommuns Miljöavdelnings arkiv; Hässleby 2:1, alternativt Länsstyrelsen i Jönköping, Dnr ). Detta innebär att täckningen utgör ett slags tätskikt som skyddar deponins innehåll från infiltration av nederbörd. Lakvattenmängder från deponin minskar därför avsevärt vilket ytterligare minskar risken för eventuell föroreningsspridning från deponin. Objektet tilldelas därför riskklass 3, under förutsättning att utökad markanvändning ej tas i anspråk på eller nedströms deponin.

14 Blankett E Samlad riskbedömning Sid 4 (4) Inventerarens intryck (fas 2) Riskklass (fas 2) Motivering (fas 2) Andra prioriteringsgrunder Andra prioriteringsgrunder Exponering av föroreningar sker idag på följande sätt Länkar Andra förorenade områden som hotar samma recipient Andra förorenade områden som har sitt ursprung i samma verksamhet Övrigt Övrigt Lättare uppstädning bör ske på området, ovanpå samt längs med slänterna.

15 Blankett E Samlad riskbedömning, riskklassningsdiagram Sid 1 (1) Objekt Mariannelunds avfallsupplag nr 62 & Hässleby avfallsupplag IDnr och Kommun Eksjö kommun Riskklassningsdiagram Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MYCKET STORA RISKKLASS 1 STORA S K N RISKKLASS 2 F mark/gv MÅTTLIGA RISKKLASS 3 SMÅ RISKKLASS 4 LÅG/LITEN MÅTTLIG HÖG/STOR MYCKET HÖG/STOR FÖRORENINGARNAS FARLIGHET = F FÖRORENINGSNIVÅ = N KÄNSLIGHET = K SKYDDSVÄRDE = S

16 Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 1 (4) Objekt Mariannelund avfallsupplag nr 62, N Nydal (Ö) & Hässleby avfallsupplag IDnr och Kartor Kommun Eksjö kommun Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Figur 1. Översiktsbild deponins geografiska placering. Modifierad efter och baserad på Lantmäteriets topografiska karta. Figur 2. Samtliga deponier på N Nydal, markerade med röda polygoner på Eksjö kommuns webkarta. Streckade svarta linjer markerar skogsväg. Heldragen svart linje markerar fastighetsgräns.

17 Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 2 (4) Figur 3. De 4 grundvattenrörens (Rb 9001, 9002, 9003 och 9004) ungefärliga placering markerade på Eksjö kommuns webkarta. Information hämtad från Johansson, PO, VIAK AB. Eksjö kommun avfallsupplaget i Hässleby. Bilder Bild 1. Området avstängt med grind.

18 Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 3 (4) Bild 2. Skylt upp mot Barktippen. Vägen mycket igenvuxen. Bild 3. Ett av grundvattenrören som ingick i kontrollprogrammet på 1990talet, benämnd 9001, strax söder om deponin (se Bild 4).

19 Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 4 (4) Bild 4. Deponin sett söderifrån, därifrån man körde in och tippade. Området breder ut sig åt nordväst och nordöst. Bild 5. Jakttorn på deponins västra kant. Bild 6. Bildäck, ovanpå deponin. Bild 7. Tunna, ovanpå deponin, dvs. senare än år 2000.