13:00-15:45 Kommunhuset Fjugesta - Sammanträdesrummet Multen. Ordförande Wendla Thorstensson. Justerare Kjell Edlund. Sekreterare Ilina Losund

Transkript

1 Protokoll Kommunstyrelsen Tid Plats 3:-5:45 Kommunhuset Fjugesta - Sammanträdesrummet Multen Beslutande ledamöter Wendla Thorstensson (C) (ordförande) Håkan Söderman (M) (vice ordförande) Astrid Söderquist (C) Kent Runesson (C) Jonas Hansen (KD) Elin Nilsson (L) Kjell Edlund (S) Anette Bergdahl (S) Ewonne Granberg (S) Jette Bergström (S) Gerry Milton (SD) Amanda Höjer (C) ersätter Pia Frohman (MP) Mikael Bergdahl (S) ersätter Berth Falk (S) (:e vice ordförande) Ej tjänstgörande ersättare Diana Olsén (C) Kerstin Leijonborg (FL) Övriga Martin Willén (Kommundirektör) Ilina Losund (Utredningssekreterare) Gustav Olofsson (Administrativ chef) Anna Bilock (Ekonomichef) 4 Peter Brändholm (Personalchef) 4-4 Protokollet innehåller paragraferna 38-5 Ordförande Wendla Thorstensson Justerare Kjell Edlund Sekreterare Ilina Losund Sida av

2 Protokoll LEKEBERGS KOMMUN ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Styrelse/Nämnd Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Datum för överklagan till och med Förvaringsplats för protokollet Underskrift/anslaget av Kommunhuset i Fjugesta Ilina Losund Justerare signatur Sida av

3 Protokoll Ärendelista 38 Val av justerare 39 Information - Nämnder, bolag och kommunalförbund 4 Information - Kommundirektören 4 Månadsrapport för januari 8 4 Lönekartläggning 7 och handlingsplan för 8 43 Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 8 44 Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering från Länstrafiken/Region Örebro län för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun 45 Skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun 46 Politisk lärling, våren 8 47 Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län 8-3 (folkhälsoavtal) 48 Ansökan om planbesked Vreta 9:, Vreta 7: 49 Justering av regelverk kring bidrag till boendekostnader för ensamkommande barn som under asylprocessen fyllt, eller blivit uppskrivna till 8 år. 5 Samverkansprotokoll för kännedom 5 Synpunkter och klagomål 5 Meddelanden Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 3 av

4 Protokoll Val av justerare Ärendebeskrivning Justering sker efter dagens sammanträde. Beslut Kjell Edlund (S) utses till justerare med Astrid Söderqvist (C) som ersättare. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 4 av

5 Protokoll Information - Nämnder, bolag och kommunalförbund Ärendebeskrivning Under denna punkt informerar representanter för nämnder, bolag och kommunalförbund. Förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 5 av

6 Protokoll Information - Kommundirektören Ärendebeskrivning Under denna punkt informerar kommundirektören. Förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 6 av

7 Protokoll Månadsrapport för januari 8 (KS 8-347) Ärendebeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat månadsrapport för januari 8. Syftet är att ge kommunstyrelsen en rapport där en rad nyckeltal redovisas som ska ge en bild av hur det ser ut inom kommunstyrelsen men också för övriga kommunala nämnder samt en del statistik som till exempel arbetslösheten i kommunen. Siffrorna gäller föregående månad, i detta fallet januari 8. Rapporten innehåller ingen analys utan är endast en beskrivning över nuläget och en möjlighet för kommunstyrelsen att följa viktiga nyckeltal. Rapporten läggs på bordet på kommunstyrelsens sammanträde, detta för att kunna presentera så aktuella siffror som möjligt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner månadsrapporten för januari månad 8. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Yrkanden Astrid Söderqvist (C) yrkar på att kommunstyrelsen ska få sjukfrånvaron redovisad som uppdelad på lång- respektive korttidsfrånvaro. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på om kommunstyrelsen godkänner månadsrapporten för januari mpnad 8 och finner så. Ordföranden ställer sedan proposition på om kommunstyrelsen bifaller Astrid Söderqvists (C) yrkande och finner så. Beslut Kommunstyrelsen. godkänner månadsrapporten för januari månad 8.. bifaller Astrid Söderqvists (C) yrkande om att kommunstyrelsen ska få sjukfrånvaron redovisad som uppdelad på lång- respektive korttidsfrånvaro. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Månadsrapport för januari 8 - (KS ) Månadsrapport januari 8 - (KS ) 3 KSAU Månadsuppföljning januari 8 - (KS ) Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 7 av

8 Protokoll Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 8 av

9 Protokoll Lönekartläggning 7 och handlingsplan för 8 (KS 8-7) Ärendebeskrivning Den januari 7 skärptes bestämmelserna i diskrimineringslagen. Arbetsgivaren ska nu arbeta med aktiva åtgärder, vilket innebär att kontinuerligt arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och att jobba för allas lika rättigheter och möjligheter. Lönekartläggning är en av de aktiva åtgärderna för att åstadkomma detta och Lekebergs kommun genomför sedan flera år tillbaka lönekartläggningar varje år. Kartläggningen syftar framförallt till att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Resultatet av hela kartläggningen ska visa om det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män i lika arbeten, i likvärdiga arbeten och i högre värderat och lägre lönesatt kvinnodominerat arbete. Förslag till beslut Kommunstyrelsen.godkänner lönekartläggningen för 7.antar handlingsplan för 8. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Enligt förslag till beslut. Beslut Kommunstyrelsen.godkänner lönekartläggningen för 7.antar handlingsplan för 8. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Lönekartläggning 7 och handlingsplan för 8 - (KS 8-7-) Handlingsplan för jämställda löner 7-, version - (KS 8-7-4) 3 KSAU Lönekartläggning 7 och handlingsplan för 8 - (KS 8-7-5) Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 9 av

10 Protokoll Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 8 (KS 8-8) Ärendebeskrivning Enligt reglementet för intern kontroll av ekonomi och verksamhet ska respektive nämnd fastställa en kontrollplan för varje budgetår. Intern kontrollplanen visar vilka områden och risker som ska omfattas av granskningen under en viss period. Valet av risker som ska kontrolleras motiveras utifrån en bedömning av hur sannolikt det är att risken faller ut och i så fall vad det får för konsekvenser. Utifrån bedömningen räknas ett riskvärde ut som anger om risken är låg, medium eller kritisk. Samtliga risker redovisas i en riskbedömningsmatris. I kontrollplanen finns också en planering för hur kontrollmomentet ska utföras, ansvarig, metod och frekvens. Kontrollplanen ska antas inför varje år. Resultat av uppföljning enligt kontrollplanen ska årligen redovisas till nämnd i samband med bokslut. Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram ett förslag till intern kontrollplan för 8 med förslag till risker inom styrelsens ansvarsområden och aktiviteter för att minimera dessa. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar intern kontrollplan för 8. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Enligt förslag till beslut. Beslut Kommunstyrelsen antar intern kontrollplan för 8. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 8 - (KS 8-8-) Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 8 - (KS 8-8-) 33 KSAU Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 8 - (KS 8-8-3) Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida av

11 Protokoll Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering från Länstrafiken/Region Örebro län för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun (KS 8-35) Ärendebeskrivning Inför kommande planering av länets busstidtabell, gällande till 8--8, har Länstrafiken/Region Örebro län tagit fram ett förslag på förändringar av tidtabellerna för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun. Kommunstyrelseförvaltningen har gjort en analys av dessa förändringar som innebär försämringar för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun. Synpunkterna med beskrivna konsekvenser redovisas i yttrandet som förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar och skickas till Region Örebro län. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Yttrande Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Yrkanden Wendla Thorstensson (C) yrkar på att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Beslut Kommunstyrelsen antar Yttrande Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering från Länstrafiken/Region Örebro län för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun - (KS 8-35-) Linje 53 och 57 - (KS ) Linje 54 och 54 - (KS ) Linje (KS ) Linje (KS ) 34 KSAU Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering från Länstrafiken/Region Örebro län för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun - (KS ) Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida av

12 Protokoll Skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun (KS 8-85) Ärendebeskrivning Inför kommande tidtabellsplanering av länets busstidtabell, gällande , vill Lekebergs kommun lyfta fram särskilt viktiga områden och aspekter som bör beaktas av Länstrafiken vid planeringen av kollektivtrafiken i Lekeberg. Det handlar bland annat om att fortsatt möjliggöra gymnasieelevers möjlighet att ta sig in till skola i Örebro, arbetspendling och äldres chans att kunna åka in till närmaste tätort. Kommunen har gjort satsningar i form av investeringar för att upprätta vändhållplats och pendlarparkeringar. För att dessa satsningar ska ge god effekt är det viktigt att bussarna som passerar dessa inte dras in helt. Kommunen vill även poängtera vikten av ett formellt samråd av förslaget på den nya tidtabellen innan beslut tas av Länstrafiken. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Yrkanden Wendla Thorstensson (C) yrkar på att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Beslut Kommunstyrelsen antar skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun - (KS 8-85-) Skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun, ver - (55769) 35 KSAU Skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun - (KS ) Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida av

13 Protokoll Politisk lärling, våren 8 (KS 8-343) Ärendebeskrivning Socialdemokraterna har inkommit med en begäran om att utse en politisk lärling som ska delta i Kultur- och bildningsnämnden. I Lekebergs kommun finns det möjlighet att under en period följa en nämnds arbete på närmare håll. Detta kallas för att vara politisk lärling. Som politisk lärling följer personen nämndens arbete under max sex månader. För att kunna vara politisk lärling krävs det att personen är över 6 år, folkbokförd i Lekebergs kommun och har anknytning till ett politiskt parti företrätt i kommunfullmäktige. För varje lärling ska det finnas en förtroendevald utsedd till handledare. Max två politisk lärlingar får finnas i samma nämnd under samma period. Kommunstyrelsen fattar beslut om att utse politiska lärlingar inom Lekebergs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen. utser Esko Söderberg (S) till politisk lärling inom kultur- och bildningsnämnden under perioden april september 8. utser Anette Bergdahl (S) till handledare. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Enligt förslag till beslut. Beslut Kommunstyrelsen. utser Esko Söderberg (S) till politisk lärling inom kultur- och bildningsnämnden under perioden april september 8. utser Anette Bergdahl (S) till handledare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Politisk lärling, våren 8, version - (KS ) 36 KSAU Politisk lärling, våren 8 - (KS ) Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 3 av

14 Protokoll Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län 8-3 (folkhälsoavtal) (KS 8-4) Ärendebeskrivning Syftet med denna överenskommelse är att skapa ett långsiktigt och kunskapsbaserat lokalt och regionalt folkhälsoarbete i samverkan mellan kommunerna i södra länsdelen och Region Örebro län. Övergripande mål är att uppnå hög och jämlik livskvalitet i länets befolkning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län 8-3. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Enligt förslag till beslut. Beslut Kommunstyrelsen antar överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län 8-3. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län 8-3, version - (KS 8-4-3) Överenskommelser om samverkan för en god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län (KS 8-4-) 38 KSAU Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län (folkhälsoavtal) (KS 8-4-4) Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 4 av

15 Protokoll Ansökan om planbesked Vreta 9:, Vreta 7: (KS 7-845) Ärendebeskrivning Fastighetsägaren för Vreta 9: och 7: har inkommit med ansökan planbesked för att möjliggöra avstyckning till fyrfeedback på ärenden till KS - Tidtabeller.a eller fem tomter för bostadsbebyggelse på de aktuella fastigheterna. Området för föreslagen bebyggelse är på fastigheterna Vreta 9: och Vreta 7: i Lekebergs kommun. Området utgör en befintlig bostadsfastighet (Vreta 9:) samt en större gräsyta i anslutning till denna (Vreta 7:). Området ligger i Hidinge-Lanna och angränsar till golfbanan samt andra bostadsfastigheter längs med Vretavägen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen.upprättar detaljplan rörande fastighet Vreta 9:, Vreta 7: m.fl. i Lekebergs kommun. En preliminär bedömning är att arbetet beräknas kunna påbörjas under 9 och att beslut om att anta detaljplanen beräknas kunna ske under..kostnaderna för ett eventuellt planarbete bör regleras genom planavtal. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Yrkanden Wendla Thorstensson (C) yrkar på att punkt ett ändras till att kommunstyrelsen upprättar detaljplan rörande fastighet Vreta 9:, Vreta 7: m.fl. i Lekebergs kommun. En preliminär bedömning är att arbetet beräknas kunna påbörjas under och att beslut om att anta detaljplanen beräknas kunna ske under. Propositionsordning Ordförande tar först upp beslutspunkt ett och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar Wendla Thorstenssons (C) ändringsyrkande. Ordförande tar därefter upp beslutspunkt två och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar liggande förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen.upprättar detaljplan rörande fastighet Vreta 9:, Vreta 7: m.fl. i Lekebergs kommun. En preliminär bedömning är att arbetet beräknas kunna påbörjas under och att beslut om att anta detaljplanen beräknas kunna ske under..kostnaderna för ett eventuellt planarbete bör regleras genom planavtal. Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 5 av

16 Protokoll Beslut Kommunstyrelsen.upprättar detaljplan rörande fastighet Vreta 9:, Vreta 7: m.fl. i Lekebergs kommun. En preliminär bedömning är att arbetet beräknas kunna påbörjas under och att beslut om att anta detaljplanen beräknas kunna ske under..kostnaderna för ett eventuellt planarbete bör regleras genom planavtal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Ansökan om planbesked Vreta 9:, Vreta 7: - (KS ) 39 KSAU Ansökan om planbesked Vreta 9:, Vreta 7: m.fl - (KS ) Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 6 av

17 Protokoll Justering av regelverk kring bidrag till boendekostnader för ensamkommande barn som under asylprocessen fyllt, eller blivit uppskrivna till 8 år. (KS 8-79) Ärendebeskrivning När inventeringen av antalet individer som kan vara aktuella för detta bidrag gjordes utgick beräkningen från det antalet individer som är inom Lekebergs kommuns försorg (skola samt socialtjänst). Beräkningen gjordes även för de individer som fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år innan den /7 7. För att kunna ge de individer som ingick i inventeringen möjlighet till bidraget bör en justering av regelverket göras. Förslag till beslut Kommunstyrelsen ändrar fjärde punkten i regelverket till Individen ska ha fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år senast 3 juni 8. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Yrkanden Wendla Thorstensson (C) yrkar på att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Kommunstyrelsens behandling av ärendet Yrkanden Gerry Milton (SD) yrkar på återremiss av ärendet med motivering att kommunen inte ska gynna en specifik grupp utan kommunens beslut ska gynna alla. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på om kommunstyrelsen kan behandla ärendet idag och finner så. Ordföranden ställer sedan proposition på om Kommunstyrelsen kan ändra fjärde punkten i regelverket till Individen ska ha fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år senast 3 juni 8. och finner så. Beslut Kommunstyrelsen Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 7 av

18 Protokoll ändrar fjärde punkten i regelverket till Individen ska ha fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år senast 3 juni 8.. Paragrafen justeras omedelbart. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Justering av regelverk kring bidrag till boendekostnader för ensamkommande barn som under asylprocessen fyllt, eller blivit uppskrivna till 8 år - (KS ) Bidrag för boendekostnader för ensamkommande barn som under asylprocessen fyllt, eller blivit uppskrivna till 8 år, version - (KS ) 4 KSAU Justering av regelverk kring bidrag till boendekostnader för ensamkommande barn som under asylprocessen fyllt, eller blivit uppskrivna till 8 år. - (KS ) Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 8 av

19 Protokoll Samverkansprotokoll för kännedom Ärendebeskrivning Samverkansprotokoll för kännedom. Handlingar tillkommer när samverkansprotokollet är justerat. Förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida 9 av

20 Protokoll Synpunkter och klagomål Ärendebeskrivning Inkomna synpunkter och klagomål till kommunstyrelsen till och med februari 8. Förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Synpunkter på vindkraft i Kilsbergen - (KS 8-49-) Tack för din synpunkt angående tomgångskörning (KS 8-5) - (KS 8-5-) Synpunkter på tomgångskörning i Lanna - (KS 8-5-) Synpunkter på vindkraft i Kilsbergen - (KS 8-63-) Synpunkter på ensamkommande i Lekeberg - (KS 8-8-) Synpunkter med svar om kollektivtrafiken i Lekebergs kommun, linje 55 och 54 - (KS 8-9- ) Synpunkter på vården inom Region Örebro län - (KS 8-9-) Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida av

21 Protokoll Meddelanden Ärendebeskrivning Inkomna meddelanden till kommunstyrelsen till och med februari 8. Meddelanden Inbjudan - Om ungas levnadsvanor, jämlikhet, fritid och kultur - () Beslut om att inte ändra hastighetsbegränsningen på väg 565 vid Sälvens gård, Dnr (KS 7-88-) Svar på synpunkt om busshållplats Letstigen, Fjugesta - (KS ) Förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Paragrafen är justerad Justerare signatur Utdragsbestyrande Sida av

22 Val av justerare 38

23 Information - Nämnder, bolag och kommunalförbund 39

24 Information - Kommundirektören 4

25 Månadsrapport för januari 8 4 KS 8-347

26 Tjänsteskrivelse () Dnr: KS Månadsrapport Ärendebeskrivning Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat månadsrapport för januari 8. Syftet är att ge kommunstyrelsen en rapport där en rad nyckeltal redovisas som ska ge en bild av hur det ser ut inom kommunstyrelsen men också för övriga kommunala nämnder samt en del statistik som till exempel arbetslösheten i kommunen. Siffrorna gäller föregående månad, in detta fallet januari Rapporten innehåller ingen analys utan är endast en beskrivning över nuläget och en möjlighet för kommunstyrelsen att följa viktiga nyckeltal. Rapporten läggs på bordet på kommunstyrelsens sammanträde, detta för att kunna presentera så aktuella siffror som möjligt. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner månadsrapporten för januari månad 8. LEKEBERGS KOMMUN Martin Willen Kommundirektör Gustav Olofsson Handläggare

27 Månadsrapport Kommunstyrelsen

28 Innehållsförteckning Ekonomi - kommunövergripande... 3 Ekonomi - kommunstyrelsen Sjukfrånvaro Övergripande... 6

29 Ekonomi - kommunövergripande Ekonomi Ekonomi Budget (tkr) Redovisat tom nov (tkr) Utfall % Kommunstyrelsen Kultur- och bildningsnämnden Socialnämnden Totalt VA-verksamheten Sydnärkes IT-nämnd 3

30 Ekonomi - kommunstyrelsen Ekonomi Budget (tkr) Redovisat tom nov (tkr) Utfall % Administrativa avdelningen Ekonomiavdelningen Teknik- och serviceavdelningen Personalavdelningen Kommunledningen Totalt 4

31 3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Nuvarande period Föregående år (samma period) Kommunstyrelsen 6,93 9,4 Kultur- och bildningsnämnden 8,34 8,38 Socialnämnden 7,6,8 Sydnärkes IT-nämnd,77 7,99 Lekebergs kommun (totalt) 7,5 9,9 Avser jämförelse januari 8 i förhållande till januari 7. 5

32 4 Övergripande Övergripande Innevarande period Föregående år Invånarantal Arbetslöshet 4 % (januari 8) 4,5 % (januari 7) Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften 6-64 år. 6

33 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Plats 3:-5:3 Trollkarlen, Kommunhuset i Fjugesta Beslutande ledamöter Wendla Thorstensson (C) (ordförande) Håkan Söderman (M) (vice ordförande) Berth Falk (S) (:e vice ordförande) Astrid Söderquist (C) Anette Bergdahl (S) Ej tjänstgörande ersättare Övriga Anna Nilsson (Utredningssekreterare) Martin Willén (Kommundirektör) Gustav Olofsson (Administrativ chef) Peter Brändholm (Personalchef) Protokollet innehåller paragraferna 3 Ordförande Wendla Thorstensson Justerare Anette Bergdahl Sekreterare Anna Nilsson Sida av 3

34 Protokoll LEKEBERGS KOMMUN ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Styrelse/Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Datum för överklagan till och med Förvaringsplats för protokollet Underskrift/anslaget av Kommunhuset i Fjugesta Anna Nilsson Justerare signatur Sida av 3

35 Protokoll Månadsuppföljning januari 8 (KS 8-347) Ärendebeskrivning Handlingar tillkommer. Förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Yrkanden Wendla Thorstensson (C) yrkar på att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Justerare signatur Sida 3 av 3

36 Lönekartläggning 7 och handlingsplan för 8 4 KS 8-7

37 Tjänsteskrivelse 8--8 (4) Dnr: KS 8-7 Tjänsteskrivelse - Lönekartläggning 7 och handlingsplan för 8 Ärendebeskrivning Den januari 7 skärptes bestämmelserna i diskrimineringslagen. Arbetsgivaren ska nu arbeta med aktiva åtgärder, vilket innebär att kontinuerligt arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och att jobba för allas lika rättigheter och möjligheter. Lönekartläggning är en av de aktiva åtgärderna för att åstadkomma detta och Lekebergs kommun genomför sedan flera år tillbaka lönekartläggningar varje år. Kartläggningen syftar framförallt till att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Resultatet av hela kartläggningen ska visa om det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män i lika arbeten, i likvärdiga arbeten och i högre värderat och lägre lönesatt kvinnodominerat arbete. Bakgrund Arbetet med kartläggningen är indelad i fyra steg: Granskning av lönepolitiken - granskning av skrivningar och kommunens tillämpning av avtal, policys och praxis som reglerar lönesättning och andra anställningsvillkor som gäller i kommunen. Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter - kartläggning av arbetsuppgifter för att få fram vilka medarbetare som utför arbeten som är att betrakta som lika respektive vilkas arbetsuppgifter som är att betrakta som likvärdiga och därför ska jämföras lönemässigt i analysen. Analys av löneskillnader - analys av löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbetsuppgifter som är att betrakta som lika samt mellan kvinnodominerade grupper av medarbetare och icke kvinnodominerade som är att betrakta som likvärdiga. Upprättande av handlingsplan - upprättande av handlingsplan för jämställda löner där resultatet av lönekartläggningen och analysen redovisas. I handlingsplanen redovisas vidare de åtgärder som behöver vidtas för att korrigera eventuella osakliga löneskillnader. Lika arbete Arbeten där kvinnor och män utför samma eller i det närmaste samma arbetsuppgifter, ex gruppen undersköterska. Arbetsuppgifterna och kraven bedöms vara ungefär lika och styr indelningen. Eventuella löneskillnader inom grupperna beror alltså inte på arbetsuppgifterna eftersom de bedöms vara lika, utan måste ha sin grund i andra faktorer och analysen

38 Tjänsteskrivelse 8--8 (4) Dnr: KS 8-7 ska visa om skillnaden indirekt eller direkt har samband med kön, och ska förklaras sakligt. Likvärdigt arbete Likvärdigt arbete behöver inte innebära samma eller liknande arbetsuppgifter, men kan ändå anses ha lika värde utifrån en sammantagen bedömning av de krav arbetena ställer samt arbetets natur. Dessa yrken kan tyckas väldigt olika men hamnar ändå inom samma box, ex barnskötare och kock. Arbetsvärdering För att kunna värdera och bedöma arbetsuppgifter inom ett yrke används en modell som är utvecklad av Arbetslivsinstitutet. Utifrån faktorer med 5 nivåer inom varje faktor bedömer man de krav som arbetsuppgifterna ställer på medarbetaren. I år har 7 grupper bedömts vilket innebär att man gör 7 ställningstaganden vid arbetsvärderingen. Faktorerna är följande: o o o o o o o o o o Teoretiska färdigheter - mäts genom utbildningskrav Praktiska färdigheter - mäts genom erfarenhet Sociala färdigheter - mäts genom komplexitet i sociala interaktioner Intellektuella färdigheter - mäts genom problemlösnings-, analytisk, utredningsförmåga Ansvar för personal - mäts genom grad av personal- & arbetsmiljöansvar Ansvar för verksamhet - mäts genom grad av påverkan på organisationen Ansvar för människor - mäts genom grad av personligt ansvar för andra människor. Ansvar för resurser - mäts genom ekonomiska konsekvenser Psykiska förhållanden - mäts genom grad av påfrestning och risker för skada Fysiska förhållanden - mäts genom grad av påfrestning och risker för skada Varje faktor viktas olika, d.v.s. har olika påverkan på den slutliga bedömningen. Teoretiska färdigheter har störst påverkan med % av den totala summan medan Fysiska förhållanden står för den minsta, %. Tillsammans med faktorerna tittar man på MIA - Marknad, Individ, Arbete och hur dessa påverkar värderingen. Medarbetare med svåra och mera komplexa arbetsuppgifter bör ha en högre lön än medarbetare med lättare arbetsuppgifter. Men det finns mer som påverkar lönen än endast arbetsuppgiftens svårighetsgrad ex. medarbetarens prestation och marknaden. I kriteriet svårighetsgrad har det också tagits hänsyn till om rollen innebär att man är ensam om sina arbetsuppgifter och ansvaret för dessa i kommunen, vilket fallet ofta är i en liten kommun som Lekeberg.

39 Tjänsteskrivelse (4) Dnr: KS 8-7 Nästa steg i lönekartläggningen blir därför att analysera resultatet av värderingen. Genom att först analysera grupperna i Lika arbete där man tittar på löneskillnader mellan kvinnor och män inom gruppen undersköterska. Här är ofta den individuella lönesättningen förklaringen, det kan handla om lång erfarenhet, ett utökat ansvar eller att man är högpresterande. Löneskillnaderna ska kunna förklaras uteslutande med andra förklaringar än kön och med sakliga argument. Analysen fortsätter sedan med Likvärdigt arbete. Här tittar man på skillnaden mellan grupperna, t.ex. mellan barnskötare och kock som ligger inom samma box för att de har fått samma värdering. Mellan likvärdiga grupper beror inte löneskillnader på arbetet, d.v.s. att den grupp som tjänar mer har svårare arbetsuppgifter än den grupp som tjänar minst, eftersom arbetsuppgifterna bedömts som likvärdiga. Här tittar man på om det finns grupper av kvinnodominerat arbete som har högre värdering men lägre lön än grupper av icke kvinnodominerat arbete. Löneskillnaderna ska kunna förklaras uteslutande med andra förklaringar än kön och med sakliga argument. Analys I år har grupper som är könsblandade i Lika arbete analyserats medan 89 analyser i Likvärdigt arbete har genomförts. Analysen visar inga osakliga löneskillnader för grupperna i Lika arbete. I analysen av Likvärdiga arbeten har osakliga löneskillnader för 4 yrkesgrupper identifierats. Här finns det svårigheter att förklara löneskillnaden med sakliga argument. Vi kan alltså inte utesluta att skillnaden inte beror på kön. Grupperna som identifierats är: Lokalvårdare Kurator Chef ÄO/LSS/Soc. Psyk Chef folkhälsa Handlingsplan De fyra grupperna kommer att omfattas av en handlingsplan som ska vara genomförd inom senast 3 år, dock är ambitionen att åtgärden ska kunna genomföras under 8, 3 personer ingår i handlingsplanen. Åtgärden kommer att bli i form av en lönejustering för grupperna. Löneökningsutrymmet beräknas bli i genomsnitt 5- kr/person, men med fortsatt individuell lönesättning och utan individgaranti. 3 Slutsats Lönekartläggningen är ett levande dokument som hela tiden förändras i takt med att arbeten, organisation och befattningar förändras. I 7-års kartläggning analyseras En grupp anses kvinnodominerad om antal kvinnor i gruppen utgörs av 6 % eller mer.

40 Tjänsteskrivelse (4) Dnr: KS 8-7 de medarbetare som var tillsvidareanställda den 9 oktober 7. I grunden är syftet att Lekebergs kommun strävar efter jämställdhet även i lönesättningen genom att kartlägga lönestrukturen i kommunen och för att ha ett bra verktyg i lönebildning och löneöversynsarbetet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen. godkänner lönekartläggningen för 7. antar handlingsplan för 8 LEKEBERGS KOMMUN Martin Willén Kommundirektör Anna Nilsson Handläggare

41 Handlingsplan för jämställda löner. Löneskillnader mellan män och kvinnor i likvärdiga arbeten Arbete Åtgärd Kostnad år Kostnad åkostnad åfärdig Ansvarig Chef Folkhälsa Justering av lön med kr/månad utöver ordinarie löneöversynen Personalchef Chef ÄO/LSS/socpsyk Justeras med kr/mån utöver ordinarie löneöversyn Personalchef Kurator Justeras kr/mån utöver ordinarie löneöversyn Personalchef Lokalvårdare Justeras i genomsnitt 5 kr/mån/medarbetare utöver ordinarie löneöversyn Personalchef Generella åtgärder till handlingsplan Åtgärd Chef Folkhälsa Justering av lön med kr/månad utöver ordinarie löneöversynen. Chef ÄO/LSS/socpsyk Justeras med kr/mån utöver ordinarie löneöversyn. Kurator Justeras kr/mån utöver ordinarie löneöversyn. Lokalvårdare Justeras i genomsnitt 5 kr/mån/medarbetare utöver ordinarie löneöversyn. Hanteras inom ramen för löneökningsutrymmet inom Kommunals avtalsområde. Individuell lönesättning, ingen individgaranti.

42 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Plats 3:-5:3 Trollkarlen, Kommunhuset i Fjugesta Beslutande ledamöter Wendla Thorstensson (C) (ordförande) Håkan Söderman (M) (vice ordförande) Berth Falk (S) (:e vice ordförande) Astrid Söderquist (C) Anette Bergdahl (S) Ej tjänstgörande ersättare Övriga Anna Nilsson (Utredningssekreterare) Martin Willén (Kommundirektör) Gustav Olofsson (Administrativ chef) Peter Brändholm (Personalchef) Protokollet innehåller paragraferna 3 Ordförande Wendla Thorstensson Justerare Anette Bergdahl Sekreterare Anna Nilsson Sida av 3

44 Protokoll Lönekartläggning 7 och handlingsplan för 8 (KS 8-7) Ärendebeskrivning Den januari 7 skärptes bestämmelserna i diskrimineringslagen. Arbetsgivaren ska nu arbeta med aktiva åtgärder, vilket innebär att kontinuerligt arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och att jobba för allas lika rättigheter och möjligheter. Lönekartläggning är en av de aktiva åtgärderna för att åstadkomma detta och Lekebergs kommun genomför sedan flera år tillbaka lönekartläggningar varje år. Kartläggningen syftar framförallt till att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Resultatet av hela kartläggningen ska visa om det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män i lika arbeten, i likvärdiga arbeten och i högre värderat och lägre lönesatt kvinnodominerat arbete. Förslag till beslut Kommunstyrelsen.godkänner lönekartläggningen för 7.antar handlingsplan för 8 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Enligt förslag till beslut. Beslutsunderlag Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS 8-7-) Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS 8-7-) Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS 8-7-3) Justerare signatur Sida 3 av 3

45 Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 8 43 KS 8-8

46 Tjänsteskrivelse 8--7 () Dnr: KS 8-8 Tjänsteskrivelse Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 8 Ärendebeskrivning Enligt reglementet för intern kontroll av ekonomi och verksamhet ska respektive nämnd fastställa en kontrollplan för varje budgetår. Intern kontrollplanen visar vilka områden och risker som ska omfattas av granskningen under en viss period. Valet av risker som ska kontrolleras motiveras utifrån en bedömning av hur sannolikt det är att risken faller ut och i så fall vad det får för konsekvenser. Utifrån bedömningen räknas ett riskvärde ut som anger om risken är låg, medium eller kritisk. Samtliga risker redovisas i en riskbedömningsmatris. I kontrollplanen finns också en planering för hur kontrollmomentet ska utföras, ansvarig, metod och frekvens. Kontrollplanen ska antas inför varje år. Resultat av uppföljning enligt kontrollplanen ska årligen redovisas till nämnd i samband med bokslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar intern kontrollplan för 8 LEKEBERGS KOMMUN Martin Willén Gustav Olofsson Helen Ekman Kommundirektör Administrativ chef Handläggare

47 Intern kontrollplan för Kommunstyrelsen 8

48 Innehållsförteckning Lekebergs internkontrollarbete...3. Riskbedömningsmatris...4 Intern kontrollplan...7. Administration...7. Ekonomi Personal Verksamhetsspecifik...9

49 Lekebergs internkontrollarbete Enligt Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet ska nämnderna varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen inom sin verksamhet. Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i KL 6:7. Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll. I detta ansvar ligger att utifrån principerna för den interna kontrollen i kommunen vid behov utfärda regler och anvisningar för den egna interna kontrollens organisation, utformning och funktion. Det är viktigt att detta dokumenteras och antas av nämnd. Kontrollplanerna ska antas i samband med beslut om MER-plan och innehålla. Vilka risker som ska följas upp. Omfattningen på uppföljningen (frekvensen). Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen. Till vem uppföljningen ska rapporteras. När rapportering ska ske. Genomförd riskbedömning. Respektive nämnd har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Den enskilda nämnden har därvid att tillse att: En organisation upprättas för den interna kontrollen. Regler och anvisningar antages för den interna kontrollen. Varje nämnd ska minst ha en fastställd rutin för: Hur planering och rapportering av internkontrollarbetet ska gå till. Introduktion av nyanställda om vad intern kontroll innebär. Internkontrollplanerna ska innehålla följande delområden. Administration. Ekonomi 3. Personal 4. Verksamhet 3

50 . Riskbedömningsmatris 4 Kritisk Medium Låg Sannolikhet Konsekvens Sannolikhet Sannolik (det är mycket troligt att fel ska uppstå) 3 Möjlig (det finns risk för att fel ska uppstå) Mindre sannolik (risken är mycket liten att fel ska uppstå) Osannolik (risken är praktiskt taget obefintlig att fel ska uppstå) Allvarlig (konsekvenserna för verksamheten skulle vara allvarliga) Kännbar (konsekvenserna för verksamheten kan vara påtagliga) Lindrig (konsekvenserna för verksamheten behöver övervägas) Försumbar (konsekvensen för verksamheten är försumbar och kan negligeras) 3 4 Konsekvens 6 Kritisk 6 Medium Totalt: 4

51 Kategori Risk Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Administration Ekonomi Personal Politiska beslut verkställs inte 3. Möjlig 3. Kännbar 9 Medarbetare tar del av sekretessmaterial som de inte behöver i sin tjänsteutövning 3 Information försvinner eller kommer i fel händer 4 Arkivhandlingar förstörs då lokalerna är undermåliga 5 Person som ej har behörighet beslutsattesterar. Mindre sannolik 4. Allvarlig 8 3. Möjlig 4. Allvarlig. Mindre sannolik 4. Allvarlig 8. Mindre sannolik 3. Kännbar 6 6 Inköp görs utanför ramavtal 3. Möjlig 4. Allvarlig 7 Beställaren beslutattesterar sina egna fakturor 8 Fakturauppgifterna från leverantören är ej korrekta 9 Hantering av och redovisning av handkassor sker felaktigt Inköp görs av investeringar som ej är beslutade av nämnden. 3. Möjlig 3. Kännbar 9 3. Möjlig 3. Kännbar 9 3. Möjlig 3. Kännbar 9. Mindre sannolik 3. Kännbar 6 LAS-regler följs inte vid tjänstetillsättning 3. Möjlig. Lindrig 6 Sjukfrånvaro rapporteras inte i självservice 3. Möjlig 3. Kännbar 9 3 Kommunen följer inte arbetstidslagens regler för mertidsarbete. 3. Möjlig. Lindrig 6 5

52 Kategori Risk Sannolikhet Konsekvens Riskvärde 4 Handlingsplan för arbetsmiljöarbetet följs inte. 3. Möjlig 4. Allvarlig 5 Hög arbetsbelastning 3. Möjlig 4. Allvarlig Verksamhetsspecifik 6 Risk- och sårbarhetsanalys görs inte. Osannolik 4. Allvarlig 4 7 Verksamheter bedriver inget systematiskt brandskyddsarbete 3. Möjlig 4. Allvarlig 8 Ökad risk för olyckor 3. Möjlig 4. Allvarlig 9 Krisledning är inte förberedda på en kris. Mindre sannolik 4. Allvarlig 8 Kommunens fordon är inte besiktigade. Mindre sannolik. Lindrig 4 Undermålig väghållning 3. Möjlig 3. Kännbar 9 Trasig belysningsanläggning 3. Möjlig 3. Kännbar 9 6

53 Intern kontrollplan. Administration Risk Kontrollmoment Ansvarig funktion Metod Frekvens Politiska beslut verkställs inte Medarbetare tar del av sekretessmaterial som de inte behöver i sin tjänsteutövning Information försvinner eller kommer i fel händer Arkivhandlingar förstörs då lokalerna är undermåliga. Ekonomi Uppföljning av fattade politiska beslut Utredningssekreterare Redovisning av ej verkställda beslut till ansvarig instans Kontroll av loggar i Platina Utredningssekreterare Kontrollera loggar på slumpvis utvalda sekretessärenden i Platina Backup av Platina Administrativ chef Kontrollera backup tas av Platina Kontroll av arkivlokal Arkivarie Fysiskt besöka kommunens arkiv för kontroll Fyra gånger per år gång per månad gånger per år gång per år Risk Kontrollmoment Ansvarig funktion Metod Frekvens Person som ej har behörighet beslutsattesterar Kontrollera att befintlig förteckning är aktuell Ekonomiassistent Kontrollera att befintlig förteckning är aktuell och stämmer med styrtabellerna i Visma ekonomisystem som hanterar leverantörsfakturor (IoF) två gånger per år 7

54 Risk Kontrollmoment Ansvarig funktion Metod Frekvens Inköp görs utanför ramavtal Beställaren beslutattesterar sina egna fakturor Fakturauppgifterna från leverantören är ej korrekta Hantering av och redovisning av handkassor sker felaktigt Inköp görs av investeringar som ej är beslutade av nämnden. Inköp görs enligt ramavtal Ekonomiassistent Stickprov på inköpen sker fyra gånger om året på tio stycken slumpmässigt framtagna fakturor Kontroll att besluts och mottagarattest ej är samma person Kontroll av uppgifter på fakturor Kontroll av redovisning, kvitton, kontanter och förvaring Investeringsbeslut mot rätt investering Ekonomiassistent Ekonomiassistent Ekonomiassistent Redovisningsekonom Stickprov av inköp på tio slumpmässigt framtagna fakturor Stickprov på inköp av tio stycken slumpmässigt framtagna fakturor. Kontroll av redovisning, kvitton, kontanter vid utbyte av handkassa. Kvitton och kontanter stämmer med utkvitterat belopp. Även kontroll hur förvaring av kontanter görs genom avstämning med ansvarig för handkassan. Kontroll att investeringsbeslut finns mot genomförda investeringar som införts i anläggningsregistret. Fyra gånger per år Fyra gånger per år Fyra gånger per år Två gånger per år, del och helårsbokslut Två gånger per år 8

55 .3 Personal Risk Kontrollmoment Ansvarig funktion Metod Frekvens LAS-regler följs inte vid tjänstetillsättning Sjukfrånvaro rapporteras inte i självservice Kommunen följer inte arbetstidslagens regler för mertidsarbete. Handlingsplan för arbetsmiljöarbetet följs inte. Kontroll av upprättade anställningsbevis Kontroll av rapporterad sjukfrånvaro i självservice Personalspecialist Rehabiliteringshansläggare n Stickprov på st inlämnade anställningsbevis Sjukfrånvaro rapporterad i självservice i förhållande till sjukfrånvaro rapporterad till bemanningsteamets underlag för vikarietillsättning. Kontroll mertidsjournal Personalchef Kontroll av samtliga individer i mertidsjournalen. Kontroll av upprättad handlingsplan för arbetsmiljöarbetet följs. Rehabiliteringshandläggare n Uppföljning med respektive ansvarig chef. Hög arbetsbelastning Kontroll av sjukfrånvaro Personalchef Uppföljning av sjukstatistik inom förvaltningen 4 ggr/år ggr/år ggr/år ggr/år 4 ggr/år.4 Verksamhetsspecifik Risk Kontrollmoment Ansvarig funktion Metod Frekvens Risk- och sårbarhetsanalys görs inte Kontroll av att RSA:erna är aktuella Säkerhetsstrateg Granska senast antagen RSA gång per år 9

56 Risk Kontrollmoment Ansvarig funktion Metod Frekvens Verksamheter bedriver inget systematiskt brandskyddsarbete Kontroll av brandskyddsprotokoll Säkerhetsstrateg Gå igenom så att alla verksamheter har aktuella protokoll gånger per år Ökad risk för olyckor Kontroll av att LSO efterlevs Säkerhetsstrateg Gå igenom och granska så att beslutade aktiviteter genomförs gånger per år Krisledning är inte förberedda på en kris Kontrollera så att beslutad övningsplan genomförs Säkerhetsstrateg Kontroll av genomförda övningar jmf planerad gång per år Kontroll av medlemmarna i krisledningen är aktuell Säkerhetsstrateg Kontrollera krisledningens medlemmar och att kontaktuppgifter stämmer gånger per år Kommunens fordon är inte besiktigade Kontroll av besiktningstider för samtliga fordon Fordonsförvaltningen Kontroll av registreringsnummer och årsmodell Månadsvis Undermålig väghållning Kontrollera att väghållning utförs enligt gällande avtal med entreprenör Gatuansvarig tjänsteperson Fysiska kontroller (stickprov på olika ytor) Månadsvis Trasig belysningsanläggning Kontroll av belysningsanläggningar Gatuansvarig tjänsteperson Fysisk kontroll. Kontroll av administration/information till avtalad entreprenör. Kontinuerlig uppföljning

57 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Plats 3:-5:3 Trollkarlen, Kommunhuset i Fjugesta Beslutande ledamöter Wendla Thorstensson (C) (ordförande) Håkan Söderman (M) (vice ordförande) Berth Falk (S) (:e vice ordförande) Astrid Söderquist (C) Anette Bergdahl (S) Ej tjänstgörande ersättare Övriga Anna Nilsson (Utredningssekreterare) Martin Willén (Kommundirektör) Gustav Olofsson (Administrativ chef) Helen Ekman (Administrativ handläggare) Protokollet innehåller paragraferna 33 Ordförande Wendla Thorstensson Justerare Anette Bergdahl Sekreterare Anna Nilsson Sida av 3

59 Protokoll Intern kontrollplan för kommunstyrelsen 8 (KS 8-8) Ärendebeskrivning Enligt reglementet för intern kontroll av ekonomi och verksamhet ska respektive nämnd fastställa en kontrollplan för varje budgetår. Intern kontrollplanen visar vilka områden och risker som ska omfattas av granskningen under en viss period. Valet av risker som ska kontrolleras motiveras utifrån en bedömning av hur sannolikt det är att risken faller ut och i så fall vad det får för konsekvenser. Utifrån bedömningen räknas ett riskvärde ut som anger om risken är låg, medium eller kritisk. Samtliga risker redovisas i en riskbedömningsmatris. I kontrollplanen finns också en planering för hur kontrollmomentet ska utföras, ansvarig, metod och frekvens. Kontrollplanen ska antas inför varje år. Resultat av uppföljning enligt kontrollplanen ska årligen redovisas till nämnd i samband med bokslut. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar intern kontrollplan för 8. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Enligt förslag till beslut. Beslutsunderlag Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS 8-8-) Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS 8-8-) Justerare signatur Sida 3 av 3

60 Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering från Länstrafiken/Region Örebro län för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun 44 KS 8-35

61 Tjänsteskrivelse 8--8 () Dnr: KS 8-35 Tjänsteskrivelse Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering från Länstrafiken/Region Örebro län för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun Ärendebeskrivning Inför kommande planering av länets busstidtabell, gällande till 8-- 8, har Länstrafiken/Region Örebro län tagit fram ett förslag på förändringar av tidtabellerna för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun. En analys har gjorts avseende de förändringar som föreslås. Synpunkterna med beskrivna konsekvenser redovisas i yttrandet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Yttrande Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun LEKEBERGS KOMMUN Martin Willén Kommundirektör Helen Ekman Handläggare

62 ama 8 6 :: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Örebro Fjugesta Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd USÖ S:a Grev Roseng Örebro Resecentrum Södra station Berglunda Lannavägen Lanna centrum Fjugesta, Sannabadet p 5.7p p 5.p p 5.37p p 5.5p p 6.7p p 6.p p 6.37p p 6.5p p 7.7p p 7.p

63 ama 8 6 :: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Örebro Fjugesta Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd USÖ S:a Grev Roseng Örebro Resecentrum Södra station Berglunda Lannavägen Lanna centrum Fjugesta, Sannabadet p 7.37p p 7.5p p 8.7p p 8.37p p 9.37p p.37p p.37p p.47p p 3.7p p 3.47p

64 ama 8 6 :: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Örebro Fjugesta Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd USÖ S:a Grev Roseng Örebro Resecentrum Södra station Berglunda Lannavägen Lanna centrum Fjugesta, Sannabadet p 4.7p p 4.47p p 5.p p 5.7p p 5.3p p 5.47p p 6.p p 6.7p p 6.3p p 6.47p

65 ama 8 6 :: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Örebro Fjugesta Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd USÖ S:a Grev Roseng Örebro Resecentrum Södra station Berglunda Lannavägen Lanna centrum Fjugesta, Sannabadet p 7.p p 7.7p p 7.3p p 7.47p p 8.7p p 8.47p p 9.7p p 9.47p p.7p p.7p

66 ama 8 6 :: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Örebro Fjugesta Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd USÖ S:a Grev Roseng Örebro Resecentrum Södra station Berglunda Lannavägen Lanna centrum Fjugesta, Sannabadet p.7p p 5.3p p 7.p p.p p.p p 4.4p p 6.p p 8.3p p.4p p.3p

67 ama 8 6 :: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Örebro Fjugesta Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd USÖ S:a Grev Roseng Örebro Resecentrum Södra station Berglunda Lannavägen Lanna centrum Fjugesta, Sannabadet J p 5.3p p 7.p p.p p.p p 4.4p p 6.p p 8.3p p.p J Turen körs ej julafton p Endast påstigande

68 ama 8 6 ::5 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Fjugesta Örebro Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Fjugesta, Sannabadet Lanna centrum Lannavägen Berglunda Södra station Örebro Resecentrum USÖ S:a Grev Roseng q 6.3q q 6.38q q 6.53q q 7.8q q 7.3q q 7.38q q 7.53q q 8.8q q 8.3q q 8.38q 8.43

69 ama 8 6 ::5 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Fjugesta Örebro Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Fjugesta, Sannabadet Lanna centrum Lannavägen Berglunda Södra station Örebro Resecentrum USÖ S:a Grev Roseng q 8.53q q 9.8q q 9.3q q 9.53q q.53q q.53q q.53q c 3.56q 4.3q q 4.33q q 5.3q 5.8

70 ama 8 6 ::5 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Fjugesta Örebro Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Fjugesta, Sannabadet Lanna centrum Lannavägen Berglunda Södra station Örebro Resecentrum USÖ S:a Grev Roseng c 5.6q 5.33q q 6.3q c 6.q 6.8q q 6.33q c 6.4q 6.48q q 7.3q c 7.q 7.8q q 7.33q c 7.4q 7.48q q 8.3q 8.8

71 ama 8 6 ::5 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Fjugesta Örebro Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Fjugesta, Sannabadet Lanna centrum Lannavägen Berglunda Södra station Örebro Resecentrum USÖ S:a Grev Roseng c 8.q 8.8q q 8.33q q 8.48q q 9.3q q 9.33q q.3q q.33q q.3q q.38q q.38q.43

72 ama 8 6 ::5 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Fjugesta Örebro Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Fjugesta, Sannabadet Lanna centrum Lannavägen Berglunda Södra station Örebro Resecentrum USÖ S:a Grev Roseng q 3.48q q 7.47q q 9.7q q.45q q 4.7q q 6.5q q 8.7q q.7q q.5q q 3.55q 4.

73 ama 8 6 ::5 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 53, 53 Fjugesta Örebro Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Fjugesta, Sannabadet Lanna centrum Lannavägen Berglunda Södra station Örebro Resecentrum USÖ S:a Grev Roseng J q 7.47q q 8.45q q.45q q 4.7q q 6.5q q 8.7q q 9.55q q.35q.4 c Anslutning finns till Hidinge med linje 54 J Turen körs ej julafton q Endast avstigande

74 ama 8 6 ::8 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 57, 57 Fjugesta Mullhyttan Hasselfors Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Fjugesta, Sannabadet Mullhyttan Bäcklunda Torget Hasselfors

75 ama 8 6 ::8 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 57, 57 Fjugesta Mullhyttan Hasselfors Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Fjugesta, Sannabadet Mullhyttan Bäcklunda Torget Hasselfors J J Turen körs ej julafton

76 ama 8 6 :: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 57, 57 Hasselfors Mullhyttan Fjugesta Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Torget Hasselfors Bäcklunda Mullhyttan Fjugesta, Sannabadet

77 ama 8 6 :: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 57, 57 Hasselfors Mullhyttan Fjugesta Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Torget Hasselfors Bäcklunda Mullhyttan Fjugesta, Sannabadet J J Turen körs ej julafton

78 ama 8 5 9:7:8 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 54, 54 Örebro Lanna Hidinge K:a Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd USÖ S:a Grev Roseng Örebro Resecentrum Södra station Berglunda Lannavägen Hidinge skola p 5.38p p 6.3p p 6.48p p 7.33p p 8.3p p 4.3p p 5.8p p 5.53p p 6.38p p 7.3p

79 ama 8 5 9:7:8 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 54, 54 Örebro Lanna Hidinge K:a Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd USÖ S:a Grev Roseng Örebro Resecentrum Södra station Berglunda Lannavägen Hidinge skola p 8.8p p 8.53p p Endast påstigande

80 ama 8 5 9:7: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 54, 54 Hidinge K:a Lanna Örebro Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Hidinge skola Lannavägen Berglunda Södra station Örebro Resecentrum USÖ S:a Grev Roseng d q 6.4q d q 7.6q d q 7.5q d q 8.36q d q 9.6q d q 5.6q q 6.q q 6.56q q 7.4q q 8.6q 8.3

81 ama 8 5 9:7: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 54, 54 Hidinge K:a Lanna Örebro Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Hidinge skola Lannavägen Berglunda Södra station Örebro Resecentrum USÖ S:a Grev Roseng q 9.q q 9.56q. d Anslutning mot Fjugesta med linje 53 q Endast avstigande

82 ama 8 5 9:7:6 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 54, 54 Örebro Marieberg S Folkavi Fjugesta Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd USÖ S:a Grev Roseng Örebro Resecentrum Södra station Brunnsparken Rabattvägen Täby kyrka Norra Folkavivägen Fjugesta, Sannabadet V p 6.7p 6.p V p 6.7p 6.3p p Endast påstigande V Turen körs / 7 7/6 8

83 ama 8 5 9:7: Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 54, 54 Fjugesta S Folkavi Marieberg Örebro Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Fjugesta, Sannabadet Norra Folkavivägen Täby kyrka Rabattvägen Brunnsparken Södra station Örebro Resecentrum USÖ S:a Grev Roseng 56 4 V q 7.46q 7.5q V q 7.56q 8.q 8.5 q Endast avstigande V Turen körs / 7 7/6 8

84 ama :6:8 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 743, 743 Fjugesta Götabro Åbytorp Kumla Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Fjugesta, Sannabadet Fjugesta Storgatan Götabro Skyberga Åbytorps skola Kumla resecentrum 49 4 TBKuR TBKuR V TBKuR TBKuR V V Turen körs / 7 7/6 8

85 ama :6:5 Tabellen giltig AO giltigt från till 8 8 3(5) 743, 743 Kumla Åbytorp Götabro Fjugesta Taxetyp Avtalsnummer Körvägsvariant Skyltvariant Destinationskod Tågnummer Turkod Fordonstyp Trafiktyp Omlopp Period Inskränkningsperiod Turtyp Turnummer Entreprenör Dagar Anmärkningar Avstånd Kumla resecentrum Åbytorps skola Skyberga Götabro Fjugesta Storgatan Fjugesta, Sannabadet 339 TBKuR TBKuR TBKuR V TBKuR TBKuR V V Turen körs / 7 7/6 8

86 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Plats 3:-5:3 Trollkarlen, Kommunhuset i Fjugesta Beslutande ledamöter Wendla Thorstensson (C) (ordförande) Håkan Söderman (M) (vice ordförande) Berth Falk (S) (:e vice ordförande) Astrid Söderquist (C) Anette Bergdahl (S) Ej tjänstgörande ersättare Övriga Anna Nilsson (Utredningssekreterare) Martin Willén (Kommundirektör) Gustav Olofsson (Administrativ chef) Helen Ekman (Administrativ handläggare) Protokollet innehåller paragraferna 34 Ordförande Wendla Thorstensson Justerare Anette Bergdahl Sekreterare Anna Nilsson Sida av 3

88 Protokoll Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering från Länstrafiken/Region Örebro län för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun (KS 8-35) Ärendebeskrivning Inför kommande planering av länets busstidtabell, gällande till 8--8, har Länstrafiken/Region Örebro län tagit fram ett förslag på förändringar av tidtabellerna för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun. En analys har gjorts avseende de förändringar som föreslås. Synpunkterna med beskrivna konsekvenser redovisas i yttrandet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Yttrande Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Yrkanden Wendla Thorstensson (C) yrkar på att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Beslutsunderlag Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS 8-35-) Yttrande - Synpunkter på förslag på ny tidtabellsplanering från Länstrafiken/Region Örebro län för kollektivtrafiken i Lekebergs kommun - (55385) Linje 53 och 57 - (KS ) Linje 54 och 54 - (KS ) Justerare signatur Sida 3 av 3

89 Skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun 45 KS 8-85

90 Tjänsteskrivelse () Dnr: KS 8-85 Tjänsteskrivelse - Skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun Ärendebeskrivning Inför kommande tidtabellsplanering av länets busstidtabell, gällande , vill Lekebergs kommun lyfta fram särskilt viktiga områden och aspekter som bör beaktas av Länstrafiken vid planeringen av kollektivtrafiken i Lekeberg. Det handlar bland annat om att fortsatt möjliggöra gymnasieelevers möjlighet att ta sig in till skola i Örebro, arbetspendling och äldres chans att kunna åka in till närmaste tätort. Kommunen har gjort satsningar i form av investeringar för att upprätta vändhållplats och pendlarparkeringar. För att dessa satsningar ska ge god effekt är det viktigt att bussarna som passerar dessa inte dras in helt. Kommunen vill även poängtera vikten av ett formellt samråd av förslaget på den nya tidtabellen innan beslut tas av Länstrafiken. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun LEKEBERGS KOMMUN Martin Willén Kommundirektör Helen Ekman Handläggare

91 8-3-6 () Dnr: KS 8-85 Skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun, ver Inför kommande tidtabellsplanering av kollektivtrafiken som börjar gälla juni 8 vill Lekebergs kommun lyfta fram särskilt viktiga områden och aspekter som bör beaktas. Kommunen vill lyfta fram att befolkningen i Lekeberg ökar mest procentuellt sett bland länets kommuner samt att Lekeberg är den kommunen med högst andel arbetsutpendlare i hela länet. Lekebergs tätortsgrad är 5 procent (år 5) vilket innebär att en stor del av befolkningen i kommunen bor på landsbygden. Lekeberg har lägst tätortsgrad i hela länet. Detta motiverar en kollektivtrafik med god möjlighet att ta sig till och från tätort och större stad. Vid omplaneringen av tidtabellen bör man ta hänsyn till att vissa linjer som har få resande ändå är viktiga och har stor betydelse för kommunens invånare. Det kan till exempel handla om gymnasieelevers möjlighet att ta sig in till skola i Örebro, arbetspendling eller äldres chans att kunna åka in till närmaste tätort, då kommunen tagit bort kompletteringstrafik utifrån att det skulle sättas in fler turer och linjer i Lekeberg. Det handlar främst om linjerna 55, 53, 54 och 743. Kommunen har gjort investeringar i form av köp av mark för att kunna upprätta vändhållplats för linje 54 samt satsat på två pendlarparkeringar för att kunna möjliggöra mer kollektivt resande för invånarna. För att dessa satsningar ska ge god effekt är det viktigt att bussarna som passerar dessa inte dras in helt. Länstrafiken har initierat att förändringar av kollektivtrafiken kommer att göras. Om inriktning ändras inom det Regionala trafikförsörjningsprogrammet eller Mer-koll, som kommunen fått på remiss och yttrat sig över tidigare, förväntar sig Lekeberg ett formellt samråd där kommunen får ta del av förslag på ny tidtabell samt tycka till om eventuella förändringar innan beslut. Det vore också önskvärt att tidsplanen kring tidtabellsplaneringen är anpassad till den politiska beslutsprocessen. LEKEBERGS KOMMUN Wendla Thorstensson Kommunstyrelsens ordförande

92 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Plats 3:-5:3 Trollkarlen, Kommunhuset i Fjugesta Beslutande ledamöter Wendla Thorstensson (C) (ordförande) Håkan Söderman (M) (vice ordförande) Berth Falk (S) (:e vice ordförande) Astrid Söderquist (C) Anette Bergdahl (S) Ej tjänstgörande ersättare Övriga Anna Nilsson (Utredningssekreterare) Martin Willén (Kommundirektör) Gustav Olofsson (Administrativ chef) Protokollet innehåller paragraferna 35 Ordförande Wendla Thorstensson Justerare Anette Bergdahl Sekreterare Anna Nilsson Sida av 3

94 Protokoll Skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun (KS 8-85) Ärendebeskrivning Inför kommande tidtabellsplanering av länets busstidtabell, gällande , vill Lekebergs kommun lyfta fram särskilt viktiga områden och aspekter som bör beaktas av Länstrafiken vid planeringen av kollektivtrafiken i Lekeberg. Det handlar bland annat om att fortsatt möjliggöra gymnasieelevers möjlighet att ta sig in till skola i Örebro, arbetspendling och äldres chans att kunna åka in till närmaste tätort. Kommunen har gjort satsningar i form av investeringar för att upprätta vändhållplats och pendlarparkeringar. För att dessa satsningar ska ge god effekt är det viktigt att bussarna som passerar dessa inte dras in helt. Kommunen vill även poängtera vikten av ett formellt samråd av förslaget på den nya tidtabellen innan beslut tas av Länstrafiken. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar skrivelse till Region Örebro län/länstrafiken gällande kollektivtrafiken i Lekebergs kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Yrkanden Wendla Thorstensson (C) yrkar på att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Beslutsunderlag Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS 8-85-) Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS 8-85-) Justerare signatur Sida 3 av 3

95 Politisk lärling, våren 8 46 KS 8-343

96 Tjänsteskrivelse () Dnr: KS Tjänsteskrivelse Politisk lärling, våren 8 Ärendebeskrivning Lekebergs kommun finns det möjlighet att under en period följa en nämnds arbete på närmare håll. Detta kallas för att vara politisk lärling. Som politisk lärling följer personen nämndens arbete under max sex månader. För att kunna vara politisk lärling krävs det att personen är över 6 år, folkbokförd i Lekebergs kommun och har anknytning till ett politiskt parti företrätt i kommunfullmäktige. För varje lärling ska det finnas en förtroendevald utsedd till handledare. Max två politisk lärlingar får finnas i samma nämnd under samma period. Kommunstyrelsen ska fatta beslut om att utse Politisk lärling. Bakgrund Berth Falk (S) önskar att Esko Söderberg (S) utses till politisk lärling inom kultur- och bildningsnämnden under perioden april september 8. Analys Att utse Esko Söderberg (S) till Politisk lärling innebär en marginell ökning av arvodesutbetalningar. Som politisk lärling har du samma rätt till arvode som en ersättare. Om Esko deltar på varje sammanträde med kommunstyrelsen mellan april och september innebär det en ökning av arvodesutbetalningar på ca 6 kronor (räknat på att varje sammanträde är tre timmar långt och att kommunstyrelsen sammanträder tre gånger). Förlorad arbetsinkomst är inte inräknat i detta. Förslag till beslut Kommunstyrelsen. utser Esko Söderberg (S) till politisk lärling inom kultur- och bildningsnämnden under perioden april september 8. utser Anette Bergdahl (S) till handledare LEKEBERGS KOMMUN Martin Willén Kommundirektör Anna Nilsson Handläggare

99 Protokoll Politisk lärling, våren 8 (KS 8-343) Ärendebeskrivning Lekebergs kommun finns det möjlighet att under en period följa en nämnds arbete på närmare håll. Detta kallas för att vara politisk lärling. Som politisk lärling följer personen nämndens arbete under max sex månader. För att kunna vara politisk lärling krävs det att personen är över 6 år, folkbokförd i Lekebergs kommun och har anknytning till ett politiskt parti företrätt i kommunfullmäktige. För varje lärling ska det finnas en förtroendevald utsedd till handledare. Max två politisk lärlingar får finnas i samma nämnd under samma period. Kommunstyrelsen ska fatta beslut om att utse Politisk lärling. Förslag till beslut Kommunstyrelsen. utser Esko Söderberg (S) till politisk lärling inom kultur- och bildningsnämnden under perioden april september 8. utser Anette Bergdahl (S) till handledare. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Enligt förslag till beslut. Beslutsunderlag Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS ) Justerare signatur Sida 3 av 3

100 Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län 8-3 (folkhälsoavtal) 47 KS 8-4

101 Tjänsteskrivelse () Dnr: KS 8-4 Tjänsteskrivelse - Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län 8-3 Ärendebeskrivning I Örebro län finns en tradition av olika former av avtal kring lokalt folkhälsoarbete. Region Örebro län (tidigare Örebro läns landsting) och kommunerna i respektive länsdel har sedan 4 ingått flera avtal i syfte att stärka och utveckla det lokala folkhälsoarbetet på kommunala arenor. Ett förslag till ny överenskommelse har tagits fram där syftet med den nya överenskommelsen är att skapa ett långsiktigt och kunskapsbaserat lokalt och regionalt folkhälsoarbete i samverkan mellan kommunerna i södra länsdelen och Region Örebro län. Övergripande mål är att uppnå hög och jämlik livskvalitet i länets befolkning. Överenskommelsen medför inga nya ekonomiska åtaganden, dock bör struktur och arbetssätt i det länsdelsgemensamma folkhälsoarbetet utvecklas. Bakgrund I Örebro län finns en tradition av olika former av avtal kring lokalt folkhälsoarbete. Region Örebro län (tidigare Örebro läns landsting) och kommunerna i respektive länsdel har sedan 4 ingått flera avtal i syfte att stärka och utveckla det lokala folkhälsoarbetet på kommunala arenor. Gällande avtal för södra länsdelen som innefattar Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå och Lekebergs kommun sträcker sig fram till 3 april 8. Detta förslag till en ny överenskommelse har arbetats fram i samverkan mellan de olika parterna och föregåtts av flera olika processer, bland annat en extern utvärdering av nuvarande avtal inkluderande workshops och intervjuer med olika nyckelpersoner/grupperingar. Analys Den nya överenskommelsen bygger i stort på föregående avtalsformuleringar, men skiljer sig på vissa punkter, vilka kort redogörs för här: Rubriceringen överenskommelse istället för avtal syftar till att förtydliga parternas jämlikhet. Utgångspunkter för det lokala och regionala folkhälsoarbetet är kommunernas egna mål, Den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Region Örebro läns kommission för jämlik hälsa, folkhälsoplan för Region Örebro län samt övriga relevanta styrdokument.

102 Tjänsteskrivelse () Dnr: KS 8-4 I överenskommelsens innehåll har styrning och ledning förtydligas, bland annat åtar sig kommunerna att gemensamt forma ett system för ledning och styrning av det lokala folkhälsoarbetet. Det ska finnas ett länsdelsgemensamt folkhälsoteam med förutsättningar att arbeta tvärsektoriellt och på strategisk nivå. Parternas samverkan i det regionala och lokala folkhälsoarbetet ska ske utifrån en gemensamt framtagen verksamhetsplan. Uppföljning av överenskommelsen sker årligen, gemensamt mellan parterna, och fokuserar på utveckling och lärande. Den ekonomiska uppgörelsen mellan parterna regleras i en bilaga, och innebär precis som tidigare år att kommunernas (ovan nämnda) ekonomiska satsning på folkhälsoteamens verksamhet minst ska motsvara regionens ersättning (vilken för år 8 är kr). 3 Slutsats Överenskommelsen för folkhälsa skapar förutsättningar för ett kontinuerligt och långsiktigt folkhälsoarbete i samverkan mellan södra länsdelens kommuner och Region Örebro län. Överenskommelsen medför inga nya ekonomiska åtaganden, dock bör struktur och arbetssätt i det länsdelsgemensamma folkhälsoarbetet utvecklas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län 8-3. LEKEBERGS KOMMUN Martin Willén Kommundirektör Bea Scherp Handläggare/folkhälsochef

103 (5) Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län 8-3 Parter: Askersunds kommun, Hallsbergs kommun, Kumla kommun, Laxå kommun, Lekebergs kommun och Region Örebro län (benämns i detta dokument som parterna ) Syfte, övergripande mål och utgångspunkter För att uppnå god, jämlik och jämställd hälsa i länets befolkning är samverkan en grundläggande förutsättning. Kommunerna i länet och Region Örebro län har tillsammans med andra myndigheter och organisationer ett tydligt ansvar i folkhälsoarbetet och är beroende av varandras insatser. Verksamhet inom folkbildning och föreningsliv främjar en god och jämlik hälsa och är en nödvändig del av samhällets folkhälsoarbete. Syftet med denna överenskommelse är att skapa ett långsiktigt och kunskapsbaserat lokalt och regionalt folkhälsoarbete i samverkan mellan kommunerna i södra länsdelen och Region Örebro län. Motsvarande överenskommelse tecknas även mellan Region Örebro län och kommunerna i övriga tre länsdelar, Örebro läns idrottsförbund med SISU Idrottsutbildarna (ÖLIF/SISU) samt Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF). Övergripande mål är att uppnå hög och jämlik livskvalitet i länets befolkning. Utgångspunkter för samverkan i och prioritering av det lokala och regionala folkhälsoarbetet för god, jämlik och jämställd hälsa är: Kommunernas egna mål Mål och strategier i den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Region Örebro läns kommissionsarbete för jämlik hälsa Postadress Region Örebro län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Box 63, 7 6 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen, Örebro Tel: Fax: Organisationsnummer: 3-64

104 (5) Folkhälsoplan för Region Örebro län. Övriga relevanta regionala mål och planer. Överenskommelsens innehåll Folkhälsoperspektiv i ordinarie verksamhet Parterna ska aktivt använda samhällsplanering och annat övergripande utvecklingsarbete samt lokal och regional verksamhet för att främja en god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen. Regionens närsjukvård, psykiatri och tandvård är viktiga aktörer lokalt. Styrning och ledning Kommunerna i länsdelen ska gemensamt forma ett system för styrning och ledning av det lokala folkhälsoarbetet. Ett länsdelsgemensamt folkhälsoteam med förutsättningar att arbeta tvärsektoriellt och på strategisk nivå och med akademisk folkhälsokompetens ska inkluderas i folkhälsoarbetet. Parternas samverkan i det regionala och lokala folkhälsoarbetet ska, via den regionala samverkansstrukturen och/eller samverkan i länsdelen och lokalt, ske utifrån en gemensamt framtagen verksamhetsplan. I detta arbete ska ÖLIF/SISU och ÖLBF involveras. Kunskaps- och metodstöd Parterna ska gemensamt samverka för att utveckla kunskaper och metoder i folkhälsoarbetet Region Örebro län ska bidra med epidemiologiska underlag som beskriver befolkningens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor. Samverkan med andra parter Parterna ska samverka i det lokala och regionala folkhälsoarbetet med ÖLIF/ SISU, ÖLBF samt Länsstyrelsen Örebro län. Parterna ska söka samverkan i det lokala och regionala folkhälsoarbetet med högskolor och universitet. Uppföljning och utvärdering Parterna ska gemensamt och årligen, med fokus på utveckling och lärande, läns- och/eller länsdelsvis genomföra uppföljning av samverkan och verksamhet som genomförts inom ramen för överenskommelsen. Uppföljning ska ske i samverkan med ÖLIF/SISU och ÖLBF. Region Örebro län ska bidra med metod- och kunskapsstöd för utvärdering av detta avtal samt av insatser som genomförts inom ramen för avtalet. Överenskommelsens ikraftträdande och upphörande Denna överenskommelse gäller från och med 8-5- t o m Part får säga upp överenskommelsen. Innan sådan uppsägelse sker, ska part som vill säga upp

105 3 (5) överenskommelsen anmäla frågan om uppsägning för samråd i det regionala samverkansrådet, eller dess framtida motsvarighet. Region Örebro län..den..den Andreas Svahn Ordförande Regionstyrelsen..den Jihad Menhem Ordförande fokusberedning folkhälsa Rickard Simonsson Regiondirektör Askersunds kommun..den..den Per Eriksson Kommunstyrelsens ordförande Madeleine Andersson Kommunchef Hallsbergs kommun..den..den Magnus Andersson Kommunstyrelsens ordförande Torbjörn Dybeck Kommundirektör Kumla kommun..den..den Katarina Hansson Kommunstyrelsens ordförande Daniel Jansson Hammargren Kommundirektör

106 4 (5) Laxå kommun..den..den Bo Rudolfsson Kommunstyrelsens ordförande Harry Lundin Kommunchef Lekebergs kommun..den..den Wendla Thorstensson Kommunstyrelsens ordförande Martin Willén Kommundirektör

107 5 (5) Bilaga: Ekonomisk reglering av överenskommelsen Askersunds kommun, Hallsbergs kommun, Kumla kommun, Laxå kommun och Lekebergs kommun ges tillsammans årlig ersättning från Region Örebro län med följande belopp: kr. Ersättningen gäller för 8. För de följande åren justeras ersättningen enligt pris-och lönekompensation i regionfullmäktiges verksamhetsplan för respektive år. Ersättningen betalas ut i februari innevarande år. Kommunerna ska årligen och länsdelsvis senast den 3 januari till Region Örebro län lämna en ekonomisk redovisning för föregående år. Kommunernas ekonomiska satsning på folkhälsoteamens verksamhet ska minst motsvara regionens ersättning.

110 Protokoll Överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län (folkhälsoavtal) 8-3 (KS 8-4) Ärendebeskrivning Syftet med denna överenskommelse är att skapa ett långsiktigt och kunskapsbaserat lokalt och regionalt folkhälsoarbete i samverkan mellan kommunerna i södra länsdelen och Region Örebro län. Övergripande mål är att uppnå hög och jämlik livskvalitet i länets befolkning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar överenskommelse om samverkan för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län 8-3. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Enligt förslag till beslut. Beslutsunderlag Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS 8-4-) Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS 8-4-) Justerare signatur Sida 3 av 3

111 Ansökan om planbesked Vreta 9:, Vreta 7: 48 KS 7-845

112 Tjänsteskrivelse 8--8 (5) Dnr: KS Tjänsteskrivelse - Ansökan om planbesked Vreta 9:, Vreta 7: Ärendebeskrivning Fastighetsägaren för Vreta 9: och 7: har inkommit med ansökan planbesked för att möjliggöra avstyckning till fyra eller fem tomter för bostadsbebyggelse på de aktuella fastigheterna. Området för föreslagen bebyggelse är på fastigheterna Vreta 9: och Vreta 7: i Lekebergs kommun. Området utgör en befintlig bostadsfastighet (Vreta 9:) samt en större gräsyta i anslutning till denna (Vreta 7:). Området ligger i Hidinge-Lanna och angränsar till golfbanan samt andra bostadsfastigheter längs med Vretavägen. Bakgrund Fastighetsägaren för Vreta 9: och 7: har inkommit med ansökan planbesked för att möjliggöra avstyckning till fyra eller fem tomter för bostadsbebyggelse på de aktuella fastigheterna. Området för föreslagen bebyggelse är på fastigheterna Vreta 9: och Vreta 7: i Lekebergs kommun. Området utgör en befintlig bostadsfastighet (Vreta 9:) samt en större gräsyta i anslutning till denna (Vreta 7:). Området ligger i Hidinge-Lanna och angränsar till golfbanan samt andra bostadsfastigheter längs med Vretavägen. Aktuellt område enligt ansökan om planbesked (röd markering på ortofotot)

113 Tjänsteskrivelse 8--8 (5) Dnr: KS Redogörelser På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta att en detaljplan antas, ändras, eller upphävs eller att områdesbestämmelser ändras eller upphävs, ska kommunen, enligt 5 kap plan-och bygglagen (:9) (PBL), i ett planbesked redovisa sin avsikt i fråga om att inleda en sådan planläggning. Om kommunen avser att inleda en planläggning, ska kommunen enligt 5 kap 3 PBL i planbeskedet ange den tidpunkt då planläggningen enligt kommunens bedömning kommer att ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser. Om kommunen inte avser att inleda en planläggning, ska kommunen i planbeskedet ange skälen för det. Innan arbetet med en detaljplan påbörjas ska/bör ett planavtal, som reglerar kostnaderna för detaljplanens framtagande, tecknas mellan markägaren och kommunen. Under planarbetet har kommunen rätt att pröva de planfrågor som man anser nödvändiga för ett eventuellt planförslag. Det innebär att kommunen kan upprätta ett planförslag som är oberoende av eventuella tidigare skisser eller dokument som legat till grund för ansökan om planbesked. Kommunen ska ge sitt planbesked inom fyra månader, om kommunen och den som ansökt inte kommer överens om något annat. Beslutet om planbesked är inte bindande och kan inte överklagas. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för beslut om planbesked. Fastighetsägaren för Vreta 9: och 7: har inkommit med ansökan planbesked för att möjliggöra avstyckning till fyra eller fem tomter för bostadsbebyggelse på de aktuella fastigheterna. Tanken är att de avstyckade tomterna ska anslutas via befintlig infart från Vretavägen. I ansökan anges att man önskar möjliggöra för villatomter om ca -3 m. I telefonsamtal med den sökande har man dock angett att det även kan finnas intresse att kunna möjliggöra radhus eller parhusbebyggelse i området. Det aktuella området är inte detaljplanelagt. Söder om det aktuella området finns områdesbestämmelser för golfbanan samt flera detaljplaner som medger bostäder i det som är att betrakta som Hidinge-Lanna tätort. Översiktsplanen som gäller i området är den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Vintroa-Lanna (antagen ). Det aktuella området är inte utmarkerat som utbyggnadsområde för bostäder i FÖP för Vintrosa-Lanna. Generellt sett kan följande frågor anses särskilt viktiga att utreda/klarlägga: Då det aktuella området inte är utmarkerat som utbyggnadsområde för bostäder i gällande översiktsplan så kan det, beroende på omfattning och avgränsning av en detaljplan, krävas kompletterande underlag/utredningar, exempelvis i form av MKB (miljökonsekvensbeskrivning) eller liknande vid eventuell detaljplaneläggning. Det aktuella området utgör en del i vad man skulle kunna kalla ett slags radbystråk längs Vretavägen. Då detta område inte är planlagt och ligger

114 Tjänsteskrivelse (5) Dnr: KS inom tätorten Hidinge-Lanna som expanderar kraftigt kan det ligga i kommunens intresse att ta ett samlat helhetsgrepp för exempelvis hela radbystråket för att styra utvecklingen i området. Det aktuella området ligger inom riksintresse för naturvård, Latorpsplatån. Vid ett eventuellt planarbete kan påverkan på riksintresset behöva utredas. Den större vattensalamandern har området kring Hidinge-Lanna som sin livsmiljö och är skyddad enligt EU-lagstiftning och nationell lagstiftning (artskyddsförordningen). Vid ett eventuellt planarbete måste hänsyn tas till den större vattensalamandern. Vretavägen är smal och bebyggelsen ligger tätt mot vägen. Om det tillkommer fler bostäder i området medför det också högre belastning på Vretavägen. Vid eventuell planläggning kan det därför finnas anledning att beakta frågor som berör vägens kapacitet och trafiksäkerhet, och kanske i synnerhet frågor som rör oskyddade trafikanter. Det finns i FÖP:en en tanke om en planerad huvudlänk i oklar sträckning mellan länsväg 566 (hidingevägen) och länsväg 69 (gamla E8). Denna länk berör oundvikligen det aktuella området och eventuell planläggning måste ta hänsyn till detta. Nobelbanan. Det är inte bestämt exakt var eller för den delen att nobelbanan överhuvudtaget ska byggas men nobelbanans aktuella sträckning enligt den möjlighetsstudie som genomförts ligger i närhet till det aktuella området. Järnvägssträckningen skulle potentiellt kunna vara i behov av mark närmre det område som nu är aktuellt för planläggning. Tidigare har beslut tagits om att ett närliggande planarbete till nu aktuellt område ska invänta antagen FÖP för nobelbanan (KS ). Kommunalt vatten- och avlopp är under framtagande i området. Eventuell planläggning bör ta hänsyn till befintliga ledningar och belysa frågor som rör hur VA-frågan ska hanteras kopplat till tillkommande bebyggelse. Den damm som ligger på golfbanans område omfattas av strandskydd. Vid ett eventuellt planarbete i området måste därför ett särskilt skäl anges till att upphäva strandskyddet. I den östra fastighetsgränsen för Vreta 7: och vidare norrut finns ett vattendrag. Vattendraget kan vara skyddat som biotop enligt miljöbalken.

115 Tjänsteskrivelse (5) Dnr: KS Karta med förutsättningar redovisade. Aktuellt område enligt ansökan om planbesked (röd markering). Kartan som är underst är ett utdrag från FÖP Vintroa-Lanna med det aktuella området utmarkerat

116 Tjänsteskrivelse (5) Dnr: KS Analys Sydnärkes Byggförvaltning ställer sig positiv till förslaget om att upprätta en detaljplan för att möjliggöra bostadsbebyggelse i form av enbostadshus i området. Byggförvaltningen anser dock att det inte är lämpligt med flerbostadshus samt rad, par och kedjehus med hänsyn till befintlig bebyggelsestruktur i omgivningen längs med Vretavägen. I samband med upprättande av detaljplan får dock vidare bedömningar och avvägningar göras kring detaljer gällande detaljplanens avgränsning m.m. Det kan visserligen vara en god idé att utreda huruvida man behöver ta ett samlat helhetsgrepp och planlägga flera fastigheter i anslutning till Vretavägen i syfte att styra utvecklingen i området på ett hållbart sätt. Under planarbetet har kommunen rätt att pröva de planfrågor som man anser nödvändiga för ett eventuellt planförslag. Det innebär att kommunen kan upprätta ett planförslag som är oberoende av eventuella tidigare skisser eller dokument som legat till grund för ansökan om planbesked. Pågående planläggning i kommunen ska genom politiskt beslut prioriteras. Om inget politiskt beslut anger något annat så prioriteras varje plan efter planbeställningarnas beslutsdatum. En preliminär bedömning rörande tidplan för ett eventuellt planarbete rörande det aktuella området är att det beräknas kunna påbörjas 9 och att beslut om att anta detaljplanen beräknas kunna ske under. Tidsåtgången förutsätter ett planförfarande utan större komplikationer och kan komma att ändras beroende på behovet av eventuella utredningar, marköverlåtelser, politiska omprioriteringar av byggförvaltningens arbete eller andra oförutsägbara händelser. Förslag till beslut Kommunstyrelsen. upprättar detaljplan rörande fastighet Vreta 9:, Vreta 7: m.fl. i Lekebergs kommun. En preliminär bedömning är att arbetet beräknas kunna påbörjas under 9 och att beslut om att anta detaljplanen beräknas kunna ske under.. kostnaderna för ett eventuellt planarbete bör regleras genom planavtal. LEKEBERGS KOMMUN Martin Willén Kommundirektör Jonas Kinell Planarkitekt

119 Protokoll Ansökan om planbesked Vreta 9:, Vreta 7: m.fl (KS 7-845) Ärendebeskrivning Fastighetsägaren för Vreta 9: och 7: har inkommit med ansökan planbesked för att möjliggöra avstyckning till fyra eller fem tomter för bostadsbebyggelse på de aktuella fastigheterna. Området för föreslagen bebyggelse är på fastigheterna Vreta 9: och Vreta 7: i Lekebergs kommun. Området utgör en befintlig bostadsfastighet (Vreta 9:) samt en större gräsyta i anslutning till denna (Vreta 7:). Området ligger i Hidinge-Lanna och angränsar till golfbanan samt andra bostadsfastigheter längs med Vretavägen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen.upprättar detaljplan rörande fastighet Vreta 9:, Vreta 7: m.fl. i Lekebergs kommun. En preliminär bedömning är att arbetet beräknas kunna påbörjas under 9 och att beslut om att anta detaljplanen beräknas kunna ske under..kostnaderna för ett eventuellt planarbete bör regleras genom planavtal. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Yrkanden Wendla Thorstensson (C) yrkar på att punkt ett ändras till att kommunstyrelsen upprättar detaljplan rörande fastighet Vreta 9:, Vreta 7: m.fl. i Lekebergs kommun. En preliminär bedömning är att arbetet beräknas kunna påbörjas under och att beslut om att anta detaljplanen beräknas kunna ske under. Propositionsordning Ordförande tar först upp beslutspunkt ett och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar Wendla Thorstenssons (C) ändringsyrkande, att punkt ett ändras till att kommunstyrelsen upprättar detaljplan rörande fastighet Vreta 9:, Vreta 7: m.fl. i Lekebergs kommun. En preliminär bedömning är att arbetet beräknas kunna påbörjas under och att beslut om att anta detaljplanen beräknas kunna ske under. Justerare signatur Sida 3 av 4

120 Protokoll Ordförande tar därefter upp beslutspunkt två och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar liggande förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut Kommunstyrelsen.upprättar detaljplan rörande fastighet Vreta 9:, Vreta 7: m.fl. i Lekebergs kommun. En preliminär bedömning är att arbetet beräknas kunna påbörjas under och att beslut om att anta detaljplanen beräknas kunna ske under..kostnaderna för ett eventuellt planarbete bör regleras genom planavtal. Beslutsunderlag Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS ) Justerare signatur Sida 4 av 4

121 Justering av regelverk kring bidrag till boendekostnader för ensamkommande barn som under asylprocessen fyllt, eller blivit uppskrivna till 8 år. 49 KS 8-79

122 Tjänsteskrivelse () Dnr: KS 8-79 Tjänsteskrivelse - Justering av regelverk kring bidrag till boendekostnader för ensamkommande barn som under asylprocessen fyllt, eller blivit uppskrivna till 8 år. Ärendebeskrivning När inventeringen av antalet individer som kan vara aktuella för detta bidrag gjordes utgick beräkningen från det antalet individer som är inom Lekebergs kommuns försorg (skola samt socialtjänst). Beräkningen gjordes även för de individer som fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år innan den /7 7. För att kunna ge de individer som ingick i inventeringen möjlighet till bidraget bör en justering av regelverket göras. Bakgrund De statliga medlen kr har beslutats att användas för att stödja asylsökande individer som fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år och kan påvisa boende i Lekebergs kommun att under perioden februari t.o.m. juni bo kvar och slutföra sina pågående studier. Dessa medel ska fördelas och användas via ett bidrag på 3kr/månad och individ som ansöks om enligt föreslaget regelverk i skrivelse KS Analys När inventeringen av antalet individer som kan vara aktuella för detta bidrag gjordes utgick beräkningen från det antalet individer som är inom Lekebergs kommuns försorg (skola samt socialtjänst). Beräkningen gjordes även för de individer som fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år innan den /7 7. För att kunna ge de individer som ingick i inventeringen möjlighet till bidraget bör en justering av regelverket göras. 3 Slutsats För att kunna ge de individer som ingick i inventeringen möjlighet till bidraget bör en justering av regelverket göras. Fjärde punkten i regelverket ändras då till Individen ska ha fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år senast 3 juni 8. Den totala kostnaden för bidragen bedöms efter justeringen av reglerna fortsatt hålla sig inom det belopp (56 855kr) kommunen erhåller i form av statligt bidrag.

123 Tjänsteskrivelse () Dnr: KS 8-79 Förslag till beslut Kommunstyrelsen ändrar fjärde punkten i regelverket till Individen ska ha fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år senast 3 juni 8. LEKEBERGS KOMMUN Martin Willén Kommundirektör Per Gustafsson Handläggare

124 8-3-6 (3) Bidrag för boendekostnader för ensamkommande barn som under asylprocessen fyllt, eller blivit uppskrivna till 8 år, version Ärendebeskrivning Regeringen har beslutat om ett tillfälligt kommunbidrag för att kunna ge kommuner möjlighet att låta ensamkommande ungdomar bo kvar. Varför ett tillfälligt kommunbidrag? Under 5 kom mer än 35 ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka asyl. Detta har medfört att många av de som kommit har fått vänta länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige och hunnit rota sig i den kommun där de bott under väntetiden (Regeringskansliet, 7-7-5). Därför vill regeringen via det tillfälliga kommunbidraget erbjuda stöd till de vistelse kommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen att bo kvar. Bakgrund Från och med den juli 7 får kommunerna ersättning för ensamkommande unga mellan 8 och år som vårdas enligt LVU eller som har ett motsvarande vårdbehov, till exempel på grund av kriminalitet eller missbruk och vårdas enligt socialtjänstlagen. Det förutsätter att vården påbörjades innan barnet fyllde 8 år. Tidigare har kommunen kunnat få ersättning för unga som vårdas enligt socialtjänstlagen även om vårdbehovet inte motsvarar det som krävs för LVU. Regeringen väljer därför att göra ett tillfälligt tillskott av medel till vistelsekommunerna så att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 8 år till exempel för att avsluta pågående studier Vad kan kommunerna använda bidraget till? Regeringen och Vänsterpartiet presenterar det tillfälliga kommunbidraget för att stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Bidraget går därför bara till kommuner som hade ungdomar boende i kommunen den 3 juni 7. Exakt hur medlen ska användas är dock upp till kommunerna att avgöra, eftersom behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner (Regeringskansliet, 7-7-5). Lekeberg har tilldelats kr för 8.

125 8-3-6 (3) Migrationsverket kallar ensamkommande barn ett par månader innan 8-årsdagen till ett så kallat 8-årssamtal tillsammans med den gode mannen. Där informeras de bland annat om att boendet inte längre är socialtjänstens ansvar och att Migrationsverket kan erbjuda hjälp med bostad i ett av Migrationsverkets boenden. Vuxna asylsökande har alltid rätt att bo i så kallat eget boende (EBO) under asylprocessen och under samtalet ges möjlighet att lämna information om eget boende efter 8-årsdagen samt att lämna in eventuell ny boendeadress till Migrationsverket som då registreras in efter 8-årsdagen (Regeringskansliet, 7-7-5). I Lekeberg sker också ett samtal i samband med detta när socialtjänsten avslutar ärendet. Efter den juli 7 har socialtjänsten avslutat 4 individer. Av dessa var bosatta i Laxå och 3 i Lekeberg. Enligt Tomas Andersson, biträdande rektor på KUB så är det 3 individer som idag går på Lekebergsskolan och är 8 år eller blir det snart. Av dessa bor 5 i Vekhyttan, 4 hos privatpersoner i Fjugesta samt 4 i HVB hem i Laxå kommun. Vi vet idag inte om det finns ungdomar som går på gymnasiet på annan ort men bor i Lekebergs kommun. Av 4 individer som avslutats sedan /7 7 på socialtjänsten går 9 kvar på Lekebergsskolan. Socialtjänsten uppger att de troligen kommer avsluta 7 ungdomar under 8, beroende på vilket besked de får. Två av dessa fyller 8 år under vårterminen, med reservation att dessa kan bli uppskrivna i ålder. Av dessa bor två i Lekebergs kommun och övriga 5 i Laxå kommun. 3 av dessa går i skola på annan ort. Uppskattningsvis rör det sig totalt om c:a individer som idag är 8 år eller blir det under 8 och som väntar på besked från Migrationsverket som vi kan identifiera som kopplade till skola eller socialtjänst i Lekebergs kommun just nu. Analys Om möjlighet till fortsatt boende i kommunen skulle ges till ungdomar fram till och med juni 8 skulle en beräkning kunna se ut som följande: kr/ 5 månader (feb juni) = 5 37kr/månad. Då det råder en viss osäkerhet kring antalet individer som skulle kunna vara aktuella för detta stöd förslås att medlen beräknas utifrån 3 individer. Detta för att medlen ska kunna räcka till för de som ansöker om detta. Detta ger 5 37/3 = 3kr/månad och individ.

126 (3) Regelverk för att kunna få detta bidrag För att kunna ge möjlighet till fortsatt boende i kommunen kan individen erbjudas ett bidrag för boende enligt följande regelverk: - Individen ska kunna uppvisa ett dokument (hyreskontrakt, inneboendekontrakt eller annat dokument som påvisar att individen bor i Lekebergs kommun). - Individen ska vara asylsökande och påvisa pågående studier. Bidraget gäller även för individer som väntar på slutgiltigt besked från Migrationsverket eller väntar på att få återvända till sitt hemland (Återvändandeprocessen från slutgiltigt besked tar vanligtvis 4 veckor). - Individen ska ha varit anvisad från Migrationsverket till IFO Lekebergs kommun innan den fyllt eller blivit uppskriven till 8 år, alternativt boende och studerande under Lekebergs kommuns försorg innan / 8. - Individen ska ha fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år senast 3 juni 8 efter den /7 7 och inte efter den / Bidraget beviljas inte till individer som redan valt att bosätta sig i ett av Migrationsverkets boenden eller valt att bosätta sig som EBO på annan ort. Slutsats De kr kan användas för att stödja asylsökande individer som fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år och kan påvisa boende i Lekebergs kommun att under perioden februari t.o.m. juni bo kvar och slutföra sina pågående studier. Dessa medel kan fördelas och användas via ett bidrag på 3kr/månad och individ som ansöks om enligt föreslaget regelverk. Efter juni 8 så finns det idag inga möjligheter till ett fortsatt kommunalt stöd kring boende.

129 Protokoll Justering av regelverk kring bidrag till boendekostnader för ensamkommande barn som under asylprocessen fyllt, eller blivit uppskrivna till 8 år. (KS 8-79) Ärendebeskrivning När inventeringen av antalet individer som kan vara aktuella för detta bidrag gjordes utgick beräkningen från det antalet individer som är inom Lekebergs kommuns försorg (skola samt socialtjänst). Beräkningen gjordes även för de individer som fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år innan den /7 7. För att kunna ge de individer som ingick i inventeringen möjlighet till bidraget bör en justering av regelverket göras. Förslag till beslut Fjärde punkten i regelverket ändras till Individen ska ha fyllt eller blivit uppskrivna till 8 år senast 3 juni 8. Kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling av ärendet Yrkanden Wendla Thorstensson (C) yrkar på att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Beslut Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för ställningstagande. Beslutsunderlag Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS ) Borttagen på grund av personuppgifter. - (KS ) Justerare signatur Sida 3 av 3

130 Samverkansprotokoll för kännedom 5

131 Synpunkter och klagomål 5

132 ANGÅENDE VINDKRAFTETABLERING I SÖDRA KILSBERGEN Den ursprungliga versionen av denna skrivelse sändes till Stena Renewable med anledning av deras begäran om synpunkter. Dessutom sändes den för information till länsstyrelsen Texten har något reviderats och kompletterats 8. Genom sin belägenhet kan Kilsbergen som vildmarksområde anses ha ett särskilt stort värde i förhållande till andra liknande områden. Detta på grund av att Kilsbergen ligger intill Sveriges demografiska mittpunkt. Detta innebär i sin tur att Kilsbergen är det vildmarksområde som ligger inom bekvämt räckhåll för det största antalet svenskar. Samhällsutvecklingen gör att oexploaterade områden av vildmarkskaraktär kommer att försvinna och de kvarvarande områdena av detta slag kommer att bli alltmer värdefulla och eftertraktade. Med tanke på Kilsbergens centrala läge är Kilsbergen ett sådant område. Kilsbergen är inte en lokal utan i första hand en regional och nationell angelägenhet, och kommer att bli så i än högre grad i framtiden. Det är inte endast för örebroarna och karlskogaborna som Kilsbergen är en ovärderlig tillgång. Inte minst tack vare Ånnabodaanläggningen kommer turister hit från Mellansverige och hela landet. I detta avseende var Stenas utställning i Fjugesta helt missvisande eftersom man endast tog upp effekter för lokalbefolkningen. Den vindkraftindustri som man nu avser att etablera i Kilsbergen blir ett första allvarligt ingrepp i framtidens Kilsbergen som en replipunkt för rekreation, naturturism och friluftsliv för människor från hela vårt land. Lockhyttemasten är drygt 3 meter. Den syns över hela centrala Närke och en bit in i Västmanland. Ett vindkrafttorn på 5 meter (lika högt som fem vattentornet Svampen) är alltså 5 meter lägre. Trots detta är det ingen svårighet att konstatera att också detta torn kommer att synas över hela centrala Närke. Och eftersom man ska multiplicera detta torn med 6 får man klart för sig hur den blånande siluetten i väster går förlorad i halva Kilsbergen, d v s i området söder om Europavägen. Ingenting av detta förhållande visades i Stenas utställning. Den blånande siluetten i väster är en identifikation och symbol för närkingar. Den är ett slags varumärke för Närke, den har en kulturell och särskilt litterär förankring och är därigenom av kulturhistorisk betydelse. Att Stenas göteborgare inte har någon känsla för dessa värden är förlåtligt, men att länsstyrelsen i sin tillståndsgivning uppenbarligen inte lagt någon avgörande vikt vid detta kulturhistoriska förhållande är oförlåtligt. Vare sig det blir en industrianläggning bestående av 6 stycken 85 eller 5 meter höga vindkrafttorn kommer naturen, miljön och vildmarksupplevelsen att spolieras. Orsaken till förstörelsen av dessa värden är bl a:

133 - Vistelse i ett område med vindkraftverk av dessa gigantiska dimensioner omöjliggörs inte minst beroende på de säkerhetszoner som kommer att omgärda vart och ett av dessa 6 anläggningar. Särskilt vintertid kommer risk för iskastning från rotorerna att innebära en fara. - För att kunna transportera fram de 48 rotorerna, var och en 75 m lång, kommer att krävas ett helt nytt vägnät. För att rotorerna ska kunna transporteras krävs vägar som inte har några krökar och framför allt måste vägarna vara helt i plan, d v s utan några höjdskillnader i form av backar eller sänkor. För att kunna åstadkomma detta krävs betydande ingrepp i den kuperade naturen. - Där vindkrafttornen inte kan förankras i berggrunden kommer det att krävas betongfundament. Med tanke på tornens höjd och att de inte kan stagas med vajrar, kommer dessa fundament att bli av betydande storlek. Enligt de anvisningar som gäller för borttagandet av vindkraftanläggningen finns inget krav på borttagandet av betongfundamenten troligen p g a att de är av en storlek som gör att de helt enkelt inte kan tas bort! - Den som vågar ta sig in det aktuella området kommer att uppleva ständigt rörliga solskuggor från rotorerna. Det ständiga ljudet från rotorerna utgörs till en del av ultraljud som påverkar människan omedvetet negativt. I mörker kommer naturupplevelsen dessutom att störas av ett ständigt blinkande högintensivt ljus. - Enligt tillgänglig internationell statistik får man i en vindkraftanläggning av denna omfattning räkna med en massdöd särskilt bland större rovfåglar. När det gäller det -tals sångsvanar som under vårflyttningen uppenbarligen har Kilsbergskanten som sitt landriktmärke finns det väl ingen anledning att misstänka något annat än en massaker. - Sammanfattningsvis kan sägas att de ingrepp som det här är fråga om kommer att föröda naturen, miljön och ett bevarande av den biologiska mångfalden. Vidare kommer ingreppen att i praktiken omöjliggöra rekreation, friluftsliv, naturturism och upplevelse av vildmark. Särskilt anmärkningsvärt och upprörande är det att den del av södra Kilsbergen som härigenom kommer att spolieras har av länsstyrelsen utpekats som särskilt värdefull. I en tidigare utredning säger länsstyrelsen att det främst är de östra delarna av området (d v s av södra Kilsbergen och det nu aktuella området), i anslutning till förkastningsbrantens kraftiga kupering, som har goda förutsättningar för ett rikt differentierat friluftsliv. Vidare säger man att denna intensivzon har de högsta sammanlagda friluftsvärdena i södra Kilsbergen. Vidare säger länsstyrelsen om Kilsbergen i Publikation :5, Vindkraft i Örebro län, Landskapsanalys och känslighetsbedömning, att Området bör som helhet undantas från vindkraft. För att tillmötesgå kortsiktiga miljövinster på bekostnad av långsiktiga och framtida miljövärden är det beklämmande att länsstyrelsen frångår tidigare ställningstaganden. Detta är en allvarlig kritik när det gäller en statlig myndighet. Det är också värt att påpeka att i den senaste omfattande debatten om vindkraft i Örebro län var man överens om att det var tre områden i Örebro län som skulle undantas från vindkraft. Dessa tre områden var norra Vätterns skärgård, Kindla-området och Kilsbergsförkastningen.

134 Om Stena Renewable får tillstånd att öka höjden på dessa 6 vindkraftanläggningar till 5 meter kommer dessa anläggningar att uppenbarligen bli de största som någonsin uppförts i Sverige. Därmed torde man kunna hävda att denna vindkraftindustri på Kilsbergskanten kommer att bli ett av vårt lands största miljöingrepp. Kilsbergsfrämjandet har framhållit att samhällsutvecklingen är sådan att behovet av ett i vårt land centralt beläget och oexploaterat vildmarksområde kommer att kraftigt öka. Kilsbergen är ett sådant område. Därför har Kilsbergsfrämjandet föreslagit att hela Kilsbergen på sikt ska avsättas som nationalpark där friluftslivet ska prioriteras. I väntan på att detta någon gång i framtiden ska kunna förverkligas anser Kilsbergsfrämjandet att det är angeläget att redan nu endast tillåta sådana åtgärder i Kilsbergen som främjar denna vision eller målsättning. Av denna anledning motsätter sig Kilsbergsfrämjandet vindkraftetablering i Kilsbergen. Stena Renewable är endast utförare av en beställning, men det är Lekebergs kommun och ytterst länsstyrelsen som är ansvarig för den natur- och miljöförstörelse som den planerade vindkraftetableringen kommer att innebära. Örebro 7 6 Kilsbergsfrämjandet Carl Anders Lindstén

135 Från: Mats Turesson Till: platina ks Ärende: Tack för din synpunkt angående tomgångskörning (KS 8-5) Datum: :55:4 Hej Leif, Tack för din synpunkt angående tomgångskörning. Med vänlig hälsning Mats Turesson Chef Teknik och serviceavdelningen (dir) Lekebergs kommun Bangatan Fjugesta (vxl)

136 E-postformulär Namn (frivilligt) Leif Pernstig Telefon (frivilligt) E-post (frivilligt) Vilken nämnd eller förvaltning gäller din synpunkt? Vet ej / ej applicerbart Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Kultur- och utbildning Meddelande Kommunens förbud mot tomgångskörning i max minut efterlevs dåligt, i varje fall här i Lanna. Flera av mina närmaste grannar använder regelbundet tomgångskörning som kupévärmare enligt min uppfattning. Jag skulle önska att skyltar sattes upp om förbudet vid infarterna till Lanna som man gjort i t.ex. Fjugesta. Sida

137 Från: Wendla Thorstensson Till: Carl Anders Lindsten CC: platina ks Ärende: Re: Vindkraft i Kilsbergen Datum: 8--3 :48:9 Tack för ditt mail. Wendla Skickat från min ipad 9 jan. 8 kl. 9:3 skrev Carl Anders Lindsten <ca@carlandersl.se>: Wendla Thorstensson Läste din klargörande artikel i Länsposten i går. I likhet med dig anser jag att vi så snabbt som möjligt måste ersätta kärnkraften med förnyelsebara energikällor. Själv kör jag sedan många år biogasbil och kan inte förstå varför inte fler miljömedvetna människor gör det. När det gäller vindkraft i Kilsbergen är det två miljöintressen som står mot varandra: värdet av förnybar energi och värdet av livskvalitet. När det gäller just Kilsbergen menar jag att den i och för sig viktiga energikällan (och i detta fall också kortsiktig ekonomisk vinning) väger lätt mot den betydelse naturen och miljön i Kilsbergen har i dag och framför allt i framtiden. Eller som Lekeberg skriver i sin kummunkarta: Vår största tillgång är den fantastiska naturen som ger möjlighet till ett rikt friluftsliv. Det är den delen av Lekebergs kommun som länsstyrelsen utpekat som den mest värdefulla för friluftsliv som nu kommer att bli helt ointressant för just friluftsliv. Är man alltså klar över att man gör sig av med kommunens värdefullaste tillgång? Det är alltså inte vindkraften jag motsätter mig utan platsen. Just där finns det miljöskäl som väger så avsevärt mycket tyngre än de miljöskäl i form av en period av förnybar energi som man nu beslutat sig för. Möjligen minns du att när vindkraften var på tapeten för ett antal år sedan var man överens om att det var tre områden i länet där miljön inte skulle belastas med vindkraftanläggningar: Norra Vätterns skärgård, Kindlaområdet och Kilsbergskanten. Det enda hopp vi nu har är att länsstyrelsen inte tillåter en höjning av masthöjden till 5 m vilket jag förstår att också Lekeberg kan motsätta sig. Man kan ana att Stena inser att kostnaderna för 85-metersmaster inte blir lönande i den besvärliga terrängen och att det är därför de ansökt om en avsevärd höjning. Därmed skulle förhoppningen finnas att de lägger ner hela projektet. Med vänliga hälsningar Carl Anders Lindstén Bilägger mer fullständig skrivelse

138 <STENA RENEWABLE.doc>

139 Från: Till: Cc: Bcc: Ärende: VB: ensamkommande Skickat: :6:44 Bilagor: Inbäddade bilagor: Med vänlig hälsning Information Lekeberg Administrativa avdelningen Kommunstyrelsen (dir) Lekebergs kommun Bangatan Fjugesta (vxl) Ursprungligt meddelande----- Från: Thomas Isaksson [mailto:thomasisak@outlook.com] Skickat: den 3 februari 8 : Till: Information Lekeberg <infolekeberg@lekeberg.se> Ämne: ensamkommande varför tror ni vi fått en ökning på inbrott? ändå daltar ni Skickat

140 Från: Wendla Thorstensson Till: Fredric Ericsson CC: platina ks Ärende: Re: SV: SV: Busstrafik Datum: 8-- 9:3:4 Hej igen. Från kommunens sida kommer vi tydligt fortsätta att driva att regionen måste ta ansvar och se till att det finns goda kommunikationer i hela länet. Det ska finnas möjlighet att pendla till jobb och studier. Detta är en förutsättning för att hela regionen ska leva. Med vänlig hälsning, Wendla Skickat från min ipad feb. 8 kl. 8:4 skrev Fredric Ericsson <fredric_ericsson@hotmail.com>: Hej, tack för mail och ditt engagemang. Det är så ledsamt att läsa tidningen och den neddragning som planeras. Jag har flyttat tillbaka till mitt barndomshem i Hackvad och hade tänkt nyttja "bondbussen" hösten 7 och våren 8 då jag minns att den gick till Örebro från mina gymnasieår och högskoleår. Det var ett enkelt och bra sätt att ta sig till stan. I en värld där vi ska värna om miljö och försöka åka kollektivt så känns det än mer fel. Vi får se, finns möjlighet att få fram resultat per linje och se hur mycket den förra linjen gjorde i förlust exempelvis under en 3 års period? Det skulle vara intressant att se. Vänligen, Fredric Från: Wendla Thorstensson <Wendla.Thorstensson@Lekeberg.se> Skickat: den februari 8 3:5 Till: Fredric Ericsson Ämne: Re: SV: Busstrafik Hej! Jag har precis kommenterat artikel. Mitt svar kommer i tidningen de närmaste dagarna. Wendla Skickat från min iphone feb. 8 kl. :3 skrev Fredric Ericsson <fredric_ericsson@hotmail.com<mailto:fredric_ericsson@hotmail.com>>:

141 Hej Wendla, Hoppas allt väl. Läste du artikeln om Länstrafiken och linjen 55/54? Folkavi, Hackvad, Edsberg etc. Med vänlig hälsning Fredric Från: Wendla Thorstensson Skickat: den 7 november 7 :5 Till: Fredric Ericsson Kopia: platina ks Ämne: SV: Busstrafik Hej Fredric! Det är region Örebro län (före detta landstinget) som är ansvarig för länstrafiken. Kommunen är inte huvudman och kan inte bestämma över buss linjer och turer. Kommunen har dock varit drivande i att länstrafiken förser landsbygden med möjlighet till kollektivt resande till arbete och gymnasieskola. Jag vet att länstrafiken kommer att genomföra förändringar under det närmaste året. Jag har påtalat vikten av våra linjer på landsbygden. Det är vad jag som kommunens representant kan göra. Du bör kontakta länstrafiken och ge dem dina synpunkter. Du som invånare i regionen ska framföra din åsikter direkt dit. Skickar med kontaktinfo. Länstrafiken Mälardalen Länstrafiken Örebro har ansvar för kollektivtrafiken i Örebro län. Länstrafiken Mälardalen< Länstrafiken Mälardalen

142 Länstrafiken Örebro har ansvar för kollektivtrafiken i Örebro län. Länstrafiken Mälardalen Välkommen! Om det är första gången du besöker vår webbplats så ser du att Länstrafikens har en bred verksamhet - både till innehållet och geografiskt över... Länstrafiken Örebro har ansvar för kollektivtrafiken i Örebro län. Mvh Wendla Thorstensson Från: Fredric Ericsson [mailto:fredric_ericsson@hotmail.com] Skickat: den 6 november 7 4:9 Till: Wendla Thorstensson <Wendla.Thorstensson@Lekeberg.se<mailto:Wendla.Thorstensson@Lekeberg.se>> Ämne: Busstrafik Hej, har läst om busstrafiken i Lekeberg och bor nu i Kommunen vissa dagar. Noterar att linjen 55 från och med mitten av december inte har samma trafikering som tidigare. I höstas fanns en buss från Fjugesta strax före kl 7 som anlände till Hackvad omkring kl 7. Men från och med december så finns inte den med i tabellen. %c3%a4nstidtabell%fr%%dec %-7/Landsortstrafik_55_7_867.pdf

143 Fjugesta - Edsberg - Härvesta - Götabro - Nalavi< %c3%a4nstidtabell%fr%%dec %-7/Landsortstrafik_55_7_867.pdf> lanstrafiken.se< 55 Fjugesta - Edsberg - Härvesta - Götabro - Nalavi Uppdaterad 7--5 :53: Fjugesta, Sannabadet Fjugesta Storgatan Innan höstens förändringar gick direktbuss till Örebro. Uppskattar om Ni kan se på detta. Tack för ditt engagemang i dessa frågor. Mvh Fredric Ericsson

144 ANKOM För kännedom! Jag arbetar som urolog sjuksköterska i Örebroläns landsting. Vi har ett högt tryck från hela regionen av patienter och tar även mycket utomlänspatienter. Vi har under två års tid ett sammarbete med Capio läkargruppen s urologmottagning. Dem har hjälpt oss att korta köerna och har tagit 5 mottagnings patienter och 7- polikliniska steriliseringar. Alla är Örebrolänslandstings patienter. Dem har hjälpt oss mycket med mindre diagnos fall så har vi kunnat ta mer cancer patienter här på sjukhuset. Det har nu varit en upphandling som är slutförd. Capio läkargruppen har fått ett förnyat avtal med Örebroläns landsting där urologi ingår. Vi är många som upplever att patienterna får komma i tid och att vi har kunnat hålla vårdgarantin bättre. Nu är det slut på detta. Klinik chefen på urologmottagningen USÖ är mycket upprörd över att en tidigare läkare hos oss Dr Robert Swartz som gått i pension härifrån i maj 7 och börjat arbeta extra på Capio läkargruppen. Han tycker även att patienterna farfar bra vård på Capio täkargruppen. Där får dem träffa en läkare och sjuksköterska för utredning av urinvägs besvär men på sjukhuset får patienterna först träffa en sjuksköterska och sen får några eventuellt träffa en läkare. Klinik chefen vill att vi ska ta så mycket utomlänspatienter som möjligt så att det kommer in mycket pengar. Så från och med 3/ ska inga urolog remisser skickas mer till Capio läkargruppens urologmottagning, Yast dem har ett avtal. Patienterna från hela Regionen Örebro län ska nu få köa igen och u'tomlänspatienterna ska få komma i första hand. Vi har under lång period skickat gamla remisser (från - år gamla) som har legat här på hög. Dessa patienter har fått komma för utredning och behandling på Capio läkargruppen i Örebro. Det är med oro för alla patienter i Region Örebro län som jag skriver detta brev. Klinik chefen på Urologen USÖ bor inte ens i Örebro län så han bryr sig inte vad som sker med dessa patienter. Han bor uppe i Norrland. Detta är ett personligt vendetta och ska inte behöva drabba alla som bor i Region Örebro län. Jag hoppas nu på alla politiker i Örebro län. Att dem ska förstå hur viktigt det är att patienterna får tillgång till vård inom vårdgarantin. Vi har fått många ny upptäckta cancer fall efter utredningar gjorda på Capio läkargruppen urologmottagning. Capio läkargruppen ägs till viss del av Region Örebro län. Så ett sammarbete är ju en fantastisk möjlighet. Jag skickar ut detta brev till så många politiker som möjligt och till press. Med vänlig hälsning Urolog sjuksköterskan i,

Visa mer