Theological Ethics with Philosophy of Religion I

Transkript

1 ( Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Theological Ethics with Philosophy of Religion I Målsättningar och innehåll Att ge grundläggande insikter i olika kristna och filosofiska sätt att se på moral i historia och nutid. Särskild vikt läggs vid luthersk tradition. Att ge exempel på hur Finlands evangelisk-lutherska kyrka officiellt resonerat i en rad aktuella frågor. Att ge en grundläggande kännedom om religionsfilosofiska sätt att resonera. Övriga anmärkningar Litteratur Kursen ären översiktlig grundkurs. - översiktligt redogöra för de viktigaste kristna moraluppfattningarna i historia och nutid, samt deras bakgrund i Bibeln, kristet trostänkande samt moralfilosofi; - redogöra för kyrkliga ställningstaganden i dagsaktuella moralfrågor och självständigt reflektera kring dessa; - översiktligt redogöra för betydelsen av språket för förståelsen av kristen och annan religiös tro; - ytligt redogöra för några filosofiska sätt att behandla religiösa trosföreställningar. Obligatoriska grundstudier för första årets studerande vid TF. Ingår i approbatur eller cum laude approbatur i allmän teologi. Obligatorisk del av biämnesstudier (grundstudier) i teologisk etik med religionsfilosofi för studerande vid andra fakulteter än TF. Hela perioden hålls av en lärare i teologisk etik med reloigionsfilosofi, men indelas i två delar, den ena med inriktning på kristen etik, den andra på religionsfilosofi. Avsikten är att man skall avlägga vardera delarna parallellt. Ifall man har förhinder att delta i kurs kan helheten tenteras som litteraturtent. Andersen, Svend. Som dig själv: en inledning i etik Nya Doxa. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-7 samt kap Hytönen, Maarit. Kirkko ja nykyajan eettiset kysymykset Kirjapaja. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-3, 6-7 samt antingen kap. 4 el. 5. C Stenqvist & E Herrmann (red). Religionsfilosofisk introduktion - existens och samhälle Verbum. Följande 6 artiklar läses: "Självklarheter, gudstro och tillit"; "Mystikens värld. Världar av mystik"; "Filosofiska är vi allihopa", "Religion i det offentliga rummet"; "Kroppens gränser"; "Tro och vetande". Annat kursmaterial Utöver littearuren läses följande artiklar till tentamen: Kurtén, Tage: Varför får jag inte ta livet av min broder? (artikel i Finsk tidskrift 3/1999, ss ) Kurtén, Tage: Teologi mellan ontologi och antropologi (artikel i Kirke og Kultur 1/1998, ss ). Delprestationer Grundkurs i kristen etik (3 sp), Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp), Grundkurs i kristen etik (3 sp) + Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp) Föreläsningar

2 ( Grundkurs i kristen etik (3 sp) Introduction to Christian Ethics Målsättningar och innehåll Kursen ger en överblick över etiken i den kristna traditionen t.o.m. nutid, mot bakgrund av allmänt moralfilosofiskt tänkande. Kursen skall ge tankemässiga (begreppsliga) verktyg för att förstå och diskutera brännande moraliska problem i samtiden, speciellt ur kristen synvinkel. Därmed ökas den kritiska förståelsen av den ev.luth kyrkans i Finland officiella ställningstaganden. Kursen är en översiktlig grundkurs. - översiktligt redogöra för de viktigaste kristna moraluppfattningarna i historia och nutid, samt deras bakgrund i Bibeln, kristet trostänkande samt moralfilosofi; - redogöra för kyrkliga ställningstaganden i dagsaktuella moralfrågor och självständigt reflektera kring dessa. Undervisningsformer Examinationsformer Övriga anmärkningar Gruppundervisning med diskussion (24 h). Grupparbeten med presentation och diskussion. Sluttentamen samt bedömning av grupparbete och av diskussionsaktivitet. Obligatoriska grundstudier för första årets studerande. Ingår även i Allmän teologi. Insatsen bedöms på basen av tent, skriftlig uppgift samt diskussionsdeltagande vid samlingarna. Den som inte kan delta i undervisningen tenterar litteraturen i litteraturlistan samt under Annat kursmaterial. Litteratur Andersen, Svend. Som dig själv: en inledning i kristen etik Nya Doxa. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-7 samt kap Hytönen, Maarit. Kirkko ja nykyajan eettiset kysymykset Kirjapaja. Vid litteraturtentamen läses kap. 1-3, 6-7 samt antingen kap. 4 el. 5. Annat kursmaterial Kurtén, Tage: Varför får jag inte ta livet av min broder? (artikel i Finsk tidskrift 3/1999, ss ) En kopia placeras i läsesalen. Artikeln kan även fås av amanuensen. Tidpunkt Period 3 Kurstentamen, Hemuppgifter (demonstreras av deltagare), Gruppundervisning, Gruppdiskussioner

3 ( Grundkurs i religionsfilosofi (2 sp) Introduction to Philosophy of Religion Målsättningar och innehåll Efter avklarad kurs skall den studerande: Undervisningsformer Examinationsformer - kunna redogöra för vad religionsfilosofi är och hurudana frågor den brukar behandla - kunna redogöra för olika viktiga synsätt inom religionsfilosofin och deras filosofiska bakgrund - kunna redogöra för och kritiskt diskutera ett antal frågeställningar och problem som religionsfilosofer i modern tid sysslat med. Kursen är en översiktlig grundkurs. - översiktligt redogöra för betydelsen av språket för förståelsen av kristen och annan religiös tro; - ytligt redogöra för några filosofiska sätt att behandla religiösa trosföreställningar. Gruppundervising 12 h. Självstudier (litteraturläsning). Sluttentamen. Obligatoriska grundstudier för första årets studerande. Ingår även i Allmän teologi. Övriga anmärkningar Sluttentamen över anteckningar, kompendium, bok och artikel. Litteratur C Stenqvist & E Herrmann (red). Religionsfilosofisk introduktion - existens och samhälle Verbum. Följande 6 artiklar läses: "Självklarheter, gudstro och tillit"; "Mystikens värld. Världar av mystik"; "Filosofiska är vi allihopa", "Religion i det offentliga rummet"; "Kroppens gränser"; "Tro och vetande". Annat kursmaterial Kurskompendium Vid litteraturtentamen läses också följande artikel: Kurtén, Tage: Teologi mellan ontologi och antropologi (artikel i Kirke og Kultur 1/1998, ss ). En kopia placeras i läsesalen. Artikeln kan även fås av amanuensen. Tidpunkt Period 3, Gruppundervisning ( Teologisk etik med religionsfilosofi II (5 sp) Theological Ethics and Philosophy of Religion II Målsättningar och innehåll Kursens målsättning är att reflektera över och konkret analysera utmaningar för moraliska, teologiska och religionsfilosofiska synsätt i den finländska vardagsverkligheten och i olika livssituationer. Kursen utgår dels från konkret empiriskt material som skall relateras till etisk-teologisk reflektion, dels från moderna religionsfilosofiska texter över centrala religiösa frågeställningar. Kursen är på grundkursnivå. - redogöra för och på ett grundläggande sätt kombinera konkreta inslag i nutida

4 Undervisningsformer Examinationsformer Övriga anmärkningar människors liv, både privat och i samhället, med olika moraliska och teologiska tänkesätt; - förstå, redogöra för och bedöma relevansen av en rad religionsfilosofiska tänkares resonemang för identitet, livssyn och sätt att leva hos "vanliga" människor i dagens värld. Grundkursen är avsedd att absolveras genom deltagande i lärarledd undervisning (20 h). Undantag beviljas endast på välmotiverad anhållan. Enligt lärares anvisningar. Obligatorisk för studerande på allmänna linjen och för alla som har Teologisk etik med religionsfilosofi som huvudämne. Alternativt valbar för övriga studerande. Teologisk etik med religionsfilosofi I Egen arbetsinsats och textanalyser med aktivt deltagande i gruppdiskussionerna. Litteratur Henriksen, Jan-Olav - Vetlesen, Arne Johan. Etik i arbete med människor. 2001, 2. uppl.. Studentlitteratur. 289 s. Wikström, Owe. Långsamhetens lov: eller vådan av att åka moped genom Louvren Natur och kultur. Ss M Peterson et al. (red). Religionsfilosofiska texter i urval Nya Doxa. ca 100 sidor enligt överenskommelse C Stenqvist & E Herrmann (red). Religionsfilosofisk introduktion - existens och samhälle Verbum. De artiklar som inte lästs i TER I ( ) Annat kursmaterial Kurskompendium. Tidpunkt Period 4 Fältstudier, Gruppundervisning, Gruppdiskussioner ( Fördjupad överblick över teologisk etik och religionsfilosofi (10 sp) Deeper Overview over Theol. Ethics and Philosophy of Religion Målsättningar och innehåll Efter studieperioden har den studerande en djupare kännedom om villkoren för och innehållet i teologisk etik samt religionsfilosofi som akademiska ämnen. Vidare känner den studerande till religionsfilosofiska övervägandens betydelse för teologi som vetenskap. Kursen hör till ämnesstudierna - primärt i huvudämnet. - självständigt redogöra för de viktigaste inriktningarna inom filosofisk och kristen etik idag, samt hur man inom teologisk etik kan resonera kring olika moraliska frågor individuellt och i grupp; - självständigt redogöra för de viktigaste religionsfilosofiska inriktningarna i modern tid, samt kritiskt reflektera över centrala religionsfilosofiska frågeställningar; - förstå och redogöra för betydelsen av religionsfilosofin för en förståelse av

5 religiöst språk, religiös moral och vetenskaplig teologi; - självständigt relatera till en lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Obligatoriska huvudämnesstudier i TK-examen. Ingår i biämnet (50 sp) på fria linjen och i cum laude approbatur i allmän teologi i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I + II Litteratur Bexell, Göran - Grenholm, Carl-Henric. Teologisk etik: en introduktion Verbum. 414 s. J-O Henriksen & SA Christoffersen. Religionens livstolkning. Innföring i kristendommens religionsfilosofi Universitetsforlgaet. 209 s M Peterson et al. (red). Religionsfilosofiska texter i urval Nya Doxa s. enligt överenskommelse med examinator Kurtén. Tage. Grunder för en kontextuell teologi: ett wittgensteinskt sätt att närma sig teologin i diskussion med Anders Jeffner Åbo Akademis förlag. 224 s. (240.00h) ( Fördjupad överblick över teologisk etik (5 sp) Deeper Overview over Theological Ethics Målsättningar och innehåll Efter studieperioden har den studerande en djupare kännedom om villkoren för och innehållet i teologisk etik som akademiska ämnen. Vidare känner den studerande till religionsfilosofiska övervägandens betydelse för teologi som vetenskap. Kursen hör till teologisk etik med religionsfilosofi som kort biämne utanför teologisk examen. - självständigt redogöra för de viktigaste inriktningarna inom filosofisk och kristen etik idag, samt hur man inom teologisk etik kan resonera kring olika moraliska frågor individuellt och i grupp; - självständigt relatera till en lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur. Ingår i biämnesstudier (grundstudier, "approbatur") i teologisk etik med religionsfilosofi för studerande vid andra fakulteter än TF. Teologisk etik med religionsfilosofi I + II Litteratur Bexell, Göran - Grenholm, Carl-Henric. Teologisk etik: en introduktion Verbum. 414 s.

6 (240.00h) ( Fördjupad överblick över religionsfilosofi (5 sp) Deeper Overview over Philosophy of Religion Målsättningar och innehåll Efter studieperioden har den studerande en djupare kännedom om villkoren för och innehållet i religionsfilosofi som akademiska ämnen. Vidare känner den studerande till religionsfilosofiska övervägandens betydelse för teologi som vetenskap. Kursen hör till teologisk etik med religionsfilosofi som längre biämne utanför teologisk examen. - självständigt redogöra för de viktigaste religionsfilosofiska inriktningarna i modern tid, samt kritiskt reflektera över centrala religionsfilosofiska frågeställningar; - förstå och redogöra för betydelsen av religionsfilosofin för en förståelse av religiöst språk, religiös moral och vetenskaplig teologi; - självständigt relatera till en lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Ingår i längre biämnesstudier (ämnesstudier - "cum laude") i teologisk etik med religionsfilosofi för studerande vid andra fakulteter än TF. Teologisk etik med religionsfilosofi I + II Litteratur J-O Henriksen & SA Christoffersen. Religionens livstolkning. Innföring i kristendommens religionsfilosofi Universitetsforlgaet. 209 s M Peterson et al. (red). Religionsfilosofiska texter i urval Nya Doxa s. enligt överenskommelse med examinator Kurtén. Tage. Grunder för en kontextuell teologi: ett wittgensteinskt sätt att närma sig teologin i diskussion med Anders Jeffner Åbo Akademis förlag. 224 s. (240.00h) ( Miljö och etik - nätkurs (5 sp) Environment and Ethics Målsättningar och innehåll Perioden fördjupar förståelsen av sambandet mellan handling och livssyn i miljöfrågor. Genom kritisk gransking av gällande teorier angående miljöetik och olika livshållningar görs den studerande uppmräksam på hur människans sätt att

7 Undervisningsformer Övriga anmärkningar förhålla sig till miljön är sammanflätad med hennes övriga livssyn och livshållning. Speciell uppmräksamhet ges den kristna traditionen och olika försök att ur detta perspektiv, i kyrka och teologisk reflektion, komma till rätta med ekologiska problem och begreppet hållbar utveckling. Efter avslutad kurs skall den studerande kunna förklara teorier angående miljöetik och olika livshållningar. En helt nätbaserad kurs (inga närstudieträffar ingår). Närmare information om innehållet fås i samband med kursen. Alternativa ämnesstudier i Teologisk etik med religionsfilosofi. Ingår även i Miljökunskap. Teologisk etik med religionsfilosofi I (om kursen ingår i en teologisk examen) Som en del av de teologiska studierna utgör denna nätkurs hälften av kursen Livssyn och miljöetik ( , 10 sp). Obligatorisk förhandsanmälan till Öppna universitetet fr.o.m Anmälda kursdeltagare får mer information om kursen inför kursstart. För mer information, kontakta utbildningsplanerare Sinikka Suomalainen, e-post: sinikka.suomalainen(at)abo.fi Antal deltagare min/max 15/- Kursens hemsida ÖPPNA UNIVERSITETET I ÅBO Tidpunkt ÖPU-vår Nätbaserat arbete (133.00h) ( Teologi och litteratur (TER) (10 sp) Theology and Literature Målsättningar och innehåll Kursens målsättning är att göra studenten bekant med den religiösa och livsåskådningsmässiga dimensionen i tolkningen av skönlitterära verk. Kursen hör till ämnesstudierna. - utförligt redogöra för frågeställningar och metoder då man försöker fånga in teologiska och andra existentiella element i nutida skönlitteratur; - kritiskt relatera till den lästa litteraturen; - självständigt utveckla idéer för hur en analys av religösa element i skönlitteratur kunde läggas upp. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I. Rekommenderas att denna kurs tas efter kursen Kristen kulturtolkning Övriga anmärkningar Denna kurs är till innehållet identisk med (dogmatik). Enbart en av dessa kurser kan ingå i examen.

8 Litteratur Wright, T. R.. Theology and Literature Blackwell. 243 s. Klint, Stefan - Syreeni, Kari (red.). Speglingar: svensk 1900-talslitteratur i möte med biblisk tradition Norma. 240 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold - Pettersson, Torsten (red.). Att fånga världen i ord: teoretiska perspektiv Norma. 245 s. Wrede, Gösta. Livet, döden och meningen: om livsåskådningar i skönlitteratur Doxa. 216 s. Larsson, Bo. Närvarande frånvaro: frågor kring liv och tro i modern svensk skönlitteratur Verbum. 392 s ( Kontextuell teologi Contextual Theology Målsättningar och innehåll Se punkten ''. Kursen hör till ämnesstudierna. Undervisningsformer Examinationsformer (10 sp) - självständigt och utförligt redogöra för kontextens principiella betydelse för teologisk argumentering samt för tolkning av kristen tro - redogöra för och kritiskt diskutera kristendomstolkningar insatta i olika kontexter, såsom europeisk politisk teologi, befrielseteologi i tredje världen samt feministisk teologi; - självständigt och kritiskt relatera till de studerade uttrycken för medveten kontextuell teologi. Litteraturläsning Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Bergmann, Sigurd. Gud i funktion: en orientering i den kontextuella teologin Verbum. 167 s. Bergmann, Sigurd och Eidevall Göran (red). Upptäckter i kontexten. Teologiska föreläsnignar till minne av Per Frostin Institutet för kontextuell teologi, Lund. 205 s. Saraneva, Tapio. Oikeudenmukaisuuden nälkä: vapautuksen teologian haaste meille Kirjapaja. 204 s. Bergmann, Sigurd och Grenholm, Cristina (red). Makt i nordisk teologisk tolkning Tapir akademisk forlag. 290 s. Ahonen, Tiina och Komulainen Jyri (red). Teologian ilmansuuntia: näkökulmia uskontotulkintoihin Aasiassa, Afrikassa ja latinalaisessa Amerikassa Gaudeamus, Helsinki. 240 s.

9 ( Feministisk etik och teologi (10 sp) Feminist Ethics and Theology Målsättningar och innehåll Kursen ger en grundläggande orientering i feministiskt teologiskt tänkande kring etik och gudstro. Undervisningsformer Examinationsformer Litteratur Kursen hör till ämnesstudier. - självständigt redogöra för bakgrunden till att man inom teologin aktualiserar ett specifikt kvinnoperspektiv; - kritiskt redogöra för det, ofta omedvetna, manliga könsperspektiv som satt sin prägel på stora delar av den kristna teologiska traditionen; - redogöra för olika mot varandra brytande synsätt inom den feminstiskt teologiska litteraturen; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Litteraturläsning Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilososfi Teologisk etik med religionsfilosofi I Fiorenza, Elisabeth Schüssler. In Memory of Her: A Feminist Theological Reconstruction of Christian Origins SCM Press. 357 s. Finns även på tyska. Kainulainen, Pauliina - Mäkinen, Aulikki. Näen Jumalan toisin: kristinuskon feministisiä tulkintoja Kirjapaja. 246 s. Eriksson, Anne-Louise (red.). Var kan vi finna en nådig Gud? Om könsmaktsordning i kyrka och teologi Uppsala universitet. 116 s. Eriksson, Anne-Louise. Kvinnor talar om Jesus: en bok om feministisk kristologisk praxis Nya Doxa. 223 s. Soskice, Janet Martin - Lipton, Diana (ed.). Feminism and Theology Oxford U.P s.

10 ( Teologi och miljö (5 sp) Theology and the Environment Målsättningar och innehåll Kursen behandlar aktuella teorier angående miljöetik och ekoteologi. Kursen behandlar bl.a. frågan kring i vilken mån den kristna världsbilden orsakat miljökrisen, hur kristen teologi kan bemöta den och hur miljömedvetenhet kan fungera som en del av en kristen praxis idag. Efter godkänd kurs förväntas studeranden (som minimikrav) kunna: Undervisningsformer Examinationsformer Övriga anmärkningar Litteratur - översiktligt redogöra för huvudragen inom den aktuella ekoteologin och miljöetiken - självständigt reflektera kring teologins sätt att bemöta och diskutera miljöfrågor Gruppundervisning 12 h, självstudier Hemuppgifter, boktentamen Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Ingår även i Miljökunskap. Av litteraturen läses valda delar. För studerande vid TF utgör denna kurs en del av en 10 sp:s kurshelhet. Den andra delen är Teologi och miljö/ litteratur (5 sp). E Bonsdorff et al. (red). Konflikter i Skärgårdsmiljön. Biologiska, etiska och samhälleliga perspektiv på Åbolands skärgård Åbo Akademis förlag. 175 s DesJardins, Joseph R. Environmental Ethics: An Introduction to Environmental Philosophy. 4. ed., Wadsworth. 270 s. P Larsson. Skapelsens frälsning: Ekoteologi i miljö- och klimathotens tid Artos & Nroma. 169 s Tidpunkt Period 4 Hemuppgifter (inlämnas), ( Teologi och miljö / litteratur (5 sp) Theology and the Environment / Literature Målsättningar och innehåll Den studerande bekantar sig med olika försök att inom teologin reflektera över människans relation till den övriga naturen, med särskild fokus på de globala miljöproblemen i dagens värld. Efter godkänd kurs förväntas studeranden (som minimikrav) kunna: - redogöra för olika positioner i den aktuella miljöetiska och ekoteologiska debatten Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Ingår även i Miljökunskap. Övriga anmärkningar Denna kurs utgör hälften av en 10 sp:s kurshelhet. Den andra delen är Teologi och miljö (5 sp).

11 Litteratur Gottlieb, Roger S.. A Greener Faith: Religious Environmentalism and Our Planet's Future Oxford University Press. 250 s. McFague, Sallie. The Body of God: An Ecological Theology el. senare. SCM. 215 s. Andersson, Kerstin. Människan, naturen och Gud: en studie av miljöetiken i nutida kristen teologi Uppsala Universitet. 220 s ( Teologisk identitet och självbild (10 sp) Theological Identity and Self-understanding Målsättningar och innehåll Målet med kursen är genom att studera ett antal självbiografier skrivna av teologer undersöka vad det innebär att vara teolog och på vilket sätt teologiska kunskaper och studier är relevanta i teologens liv. Kursen strävar till fördjupad reflektion kring teologens roll och uppgift. Efter godkänd kurs förväntas studeranden (som minimikrav) kunna: - kritiskt reflektera kring teologisk identitet och självbild; Undervisningsformer Examinationsformer Förkunskaper (kurser) Övriga anmärkningar Litteratur - självständigt redogöra för några exempel på hur vetenskaplighet, kyrklig identitet och personlig tro kan relateras till varandra. Diskussioner, lärarledd litteraturläsning och självständig litteraturläsning Skriftlig inlämningsuppgift Valfria ämnesstudier eller fördjupade studier i teologisk etik med religionsfilosofi eller dogmatik Dogmatik I (5 sp), Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp) Av litteraturen läses valda delar. Haurwas, Stanley. Hannah's Child. A THeologians Memoir SCM Press. Augustinus. Bekännelser Artos. Wingren, Gustaf. Mina fem universitet. Minnen Proprius. Fogelklou, Emilia. Barhuvad Bonniers. Tidpunkt Period 1, Period 2 Hemuppgifter (inlämnas) ( Bibel och etik (10 sp) Bibel and Ethics Målsättningar och innehåll Att presentera de viktigaste, etiskt relevanta delarna av Bibeln med tanke på en förståelse av kristen moraltradition.

12 Att fördjupa insikten i den hermeneutiska problematik som hör ihop med relationen mellan bibeltexter och kristet moraliskt engagemang. Att belysa aktuella etiska frågor utifrån biblisk tradition. - förstå och kritiskt reflektera över den roll Bibeln och bibeltolkningstraditioner spelat och spelar för en kristen etik; - ta ställning till hermeneutiska aspekter och tolkningsrelaterade frågor utifrån Bibelns betydelse för kristen etik i går och i dag. - belysa aktuella etiska frågor utifrån kristen biblisk tradition. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Gerhardsson, Birger. "Med hela ditt hjärta": om bibelns ethos Novapress. 143 s. Bexell, Göran. Etiken, bibeln och samlevnaden Verbum. 285 s. Henriksen, Jan-Olav (red.). Makt, eiendom, rettferdighet: bibelske moraltradisjoner i møte med vår tid Gyldendal Akademisk. 272 s. Veijola, Timo. Dekalogi: raamatullisen etiikan perusteita Suomen eksegeettinen seura. 253 s. Svartvik, Jesper. Bibeltolkningens bakgator. Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid Verbum. valda delar till omfattning av c. 250 ss ( Klassisk teologisk etik (10 sp) Classical Theological Ethics Målsättningar och innehåll Efter studieperioden har den studerande kunskap om hur några klassiker på den teologiska etikens område resonerar i etiska frågor och kan relatera detta tänkande till den allmänna moralfilosofiska utvecklingen. - redogöra för hur en rad klassiker på den teologiska etikens område resonerar i etiska frågor (i det ingår att sätta in resonemangen i vidare systematisk teologiska, filosofiska och samtidshistoriska ramar); - kritiskt resonera kring dessa klassikers syn på moral och sätt att argumentera etiskt; - relatera dessa klassikers tänkande till den allmänna moralfilosofiska utvecklingen. Examinationsformer Litteraturtentamen Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I

13 Övriga anmärkningar Även andra översättningar och utgåvor av Luther, Kant och Aristoteles får användas. Litteratur MacIntyre, Alasdair. A Short History of Ethics: A History of Moral Philosophy from the Homeric Age to the Twentieth Century. t.ex Routledge. 280 s. Nygren, Anders. Eros och Agape Aldus/ Bonniers. 636 s. Här avses en senare, något förkortad version av "Den kristna kärlekstanken genom tiderna: Eros och Agape". O'Connor, D. J.. Aquinas and Natural Law Macmillan. 93 s. Finns även på finska. Luther, Martin. Om en kristen människas frihet Verbum. 47 s. Kant, Immanuel. Grundläggning av sedernas metafysik Daidalos. 115 s. Aristoteles. Den Nikomachiska etiken Daidalos. 307 s ( Nutida teologisk etik (10 sp) Theological Ethics Today Målsättningar och innehåll Att ge en överblick över teologisk etik framför allt från medlet av 1900-talet framåt. Den studerande skall få ett grepp om villkoren för förståelsen av kristen moral i nutid, både principiellt och innehållsligt. Undervisningsformer Examinationsformer Litteratur - utförligt redogöra för minst tre olika nutida teologiska etikers sätt att närma sig moralfrågor; - självständigt och kritiskt diskutera olika sätt att förstå det moraliska språket; - redogöra för hur olika moralförståelse medför olika sätt att se på normativa etiska teorier; - självständigt diskutera konkreta moraliska dilemman; - relatera kritiskt ill den läsa litteraturen. Litteraturläsning Litteraturtentamen - samtliga böcker tenteras samtidigt Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Henriksen, Jan-Olav. Grobunn for etikk: om å vaere moralisk subjekt i en postmodern kultur Kristiansand : HøyskoleForlaget. Løgstrup, Knud Eljer. Det etiska kravet Daidalos. 320 s. Kurtén, Tage. Det handlande subjektet och det moraliska kravet Åbo Akademi. 195 s. Grenholm, Carl-Henric. Bortom humanismen: en studie i kristen etik.

14 2003. Verbum. 277 s. Hauerwas, Stanley. The Peaceable Kingdom: A Primer in Christian Ethics University of Notre Dame Press. 179 s ( Arbetsetik (10 sp) The Ethics of Work Målsättningar och innehåll Se punkten ''. Kursen hör till ämnesstudier. - redogöra för olika arbetsetiska teorier - se sambandet mellan religion och arbetsmoral i historia och nutid - utförligt redogöra för och självständigt ta ställning till olika arbetsetiska problem; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Grenholm, Carl-Henric. Protestant Work Ethics: A Study of Work Ethical Theories in Contemporary Protestant Theology Uppsala univ s. Kjellberg, Seppo. Finländsk arbetsetik och Luthers kallelselära: en jämförande analys av finländska arbetsetiska teorier från 1980-talet och Martin Luthers kallelselära Åbo Akademis förlag. 331 s. Wingren, Gustaf. Luthers lära om kallelsen Gleerups. 272 s. Davis, Howard. Will the Future Work? Values for Emerging Patterns of Work and Employment World Council of Churches. 121 s ( Ekonomisk etik (10 sp) Economical Ethics Målsättningar och innehåll Efter kursen kan den studerande - redogöra för företagsledningsetiska och ekonomisk etiska frågor i teologiskt perspektiv

15 - se samband och skillnader mellan filosofiskt etiska och teologiskt etiska sätt att närma sig ekonomiska problem - motivera självständiga moraliska avgöranden på området. Kursen hör till ämnesstudier. - utförligt redogöra för företagsledningsetiska och ekonomisk etiska frågor i teologiskt perspektiv; - redogöra för samband och skillnader mellan filosofiskt etiska och teologiskt etiska sätt att närma sig ekonomiska problem; - kritiskt relatera till olika sätt att resonera kring ekonomi och företagsetik till varandra; - motivera självständiga moraliska avgöranden på området; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - alla böcker tenteras på en gång Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Duchrow, Ulrich. Global Economy: A Confessional Issue for the Churches? WCC Publ s. Tanskanen, Kalevi. Luther ja keskiajan talousetiikka: vertaileva tutkimus Suomalainen teologinen kirjallisuusseura. 231 s. Trollestad, Claes. Etik & organisationskulturer: att skapa en gemensam värdegrund Svenska förlaget. 316 s. Kangasoja, Marketta. Liike-elämän etiikka haasteena kirkon sijoitustoiminnan periaatteille Kirkon tutkimuskeskus. 131 s. Eriksson, Ralf - Jäntti, Markus (eds). Economic Value and Ways of Life Avebury. 190 s ( Ideologier, samhällsteorier och socialetik (10 sp) Ideologies, Social Theories and Social Ethics Målsättningar och innehåll Efter avslutad period kan den studerande - redogöra för de viktigaste dragen i centrala samhälleliga ideologier - redogöra för kristna samhällsteorier - överblicka huvudproblemen inom en teologisk socialetik. Kursen hör till ämnesstudier. - utförligt redogöra för de viktigaste dragen i centrala samhälleliga ideologier; - självständigt redogöra för olika kristna samhällsteorier; - kritiskt och självständigt diskutera huvudproblemen inom socialetik, såsom förhållandet mellan moral och rätt, förhållandet mellan empiriska

16 Undervisningsformer Examinationsformer Litteratur undersökningsresultat och moraliska ställningstaganden m.m.; - självständigt och kritiskt granska förekommande teorier; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Litteraturläsning Tentamen över läst litteratur - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Liedman, Sven-Eric. Från Platon till kriget mot terrorismen: de politiska idéernas historia. 2005, uppl. 14. Bonnier. 343 s. Östnor L (red.). Etisk pluralisme i Norden HöyskoleForlaget. 290 s. Haikola, Lauri. Usus legis Luther-Agricola -seura. 155 s. Bauman, Zygmunt. Det individuella samhället Daidalos. 299 s. Finns även i engelskspråkigt original. Kurtén T & Molander J (red.). Homo Moralis. Människan och rättssamhället Studentlitteratur. 226 s ( Kyrka och socialetik (10 sp) Church and Social Ethics Målsättningar och innehåll Efter perioden kan den studerande - redogöra för de viktigaste socialetiska utmaningarna för kyrkan idag (också ekumeniskt); - utförligt redogöra för och kort analysera grunderna för kyrkliga ställningstaganden till aktuella frågor; - - kritiskt diskutera några aktuella samhällsfrågor. Kursen hör till ämnesstudier. - redogöra för de viktigaste socialetiska utmaningarna för en kristen kyrka idag (också ekumeniskt); - redogöra för och kort analysera grunderna för olika kyrkliga ställningstaganden till aktuella frågor; - utförligt och kritiskt redogöra för samband mellan en kristen socialetik och kyrkan som liturgisk gemenskap; - kritiskt diskutera några aktuella samhällsfrågor; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer LItteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I

17 Litteratur Bexell, Göran. Kyrkan och etiken Verbum. 192 s. Hallamaa, Jaana et al. (toim.). Rahan teologia ja Euroopan kirkot: lopun ajan sosiaalietiikka Atena. 237 s. Hauerwas S& Wells S (edss). The Blackwell Companion to Christian Ethics el. senare. Blackwell publishing. Del I, II och IV läses (ca 220 ss) L Christoffersen et al. (eds). Law and Religion in the 21st Century - Nordic Perspectives Djöf Publishing. Sidorna läses Yoder J H. The Politics of Jesus. 2/1994. WB Eerdsmans Publishing Company. 247 ss. - En svensk översättning finns i nätversion, "Jesu politik" ( Äktenskaps- och sexualetik (10 sp) Marriage Ethics and Sexual Ethics Målsättningar och innehåll Kursen vill ge kunskap om hur centrala sexualetiska frågor har förståtts och behandlats i kristen tradition samt hur de kan förstår inom ramen för kristen etik idag. Fenomen relaterade till sexualitetens tre funktioner? reproduktion, lust och intimitet? behandlas. Litteraturen behandlar hur sexualetiska frågor behandlats av olika centrala teologer i teologins historia, och ger exempel på analys av olika sätt att argumentera i sexualetiska och äktenskapsetiska frågor inom den kristna traditionen idag. Mot bakgrund av historisk tillbakablick problematiseras begreppen kön, sexualitet, kroppslighet, kärlek och makt. Därtill fokuseras de förändringar som skett i synen på kärlek, sexualitet, intimitet och hur dessa förändringar ställer nya slags förväntningar på synen på äktenskap och familj. Kursen hör till ämnesstudier. - redogöra för nutida samlevnadsproblem och samlevnadsetik - i samhället och inom kristna kyrkor; - utförligt redogöra för frågor relaterade till människans sexualitet både i heterosexuell och homosexuell/lesbisk form; - kritiskt analysera den teologiska och inomkyrkliga diskussionen kring sexualitet i dess olika former; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Examinationsformer Litteaturläsning Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång. Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Kursen är avsedd för längrehunna studerande som har avlagt grundkurserna i båda systematisk-teologiska ämnena (jfr. Förkunskaper). Dogmatik I + II, Teologisk etik med religionsfilosofi I +II

18 Övriga anmärkningar Denna litteraturkurs bör inte kombineras med avlagd kurs "Sexualitetens teologi". Litteratur Heberlein A. Den sexuella människan Studentlitteratur. 180 s. Lindfelt M & Gustafsson Lundberg J (red.). Uppdrag samliv: om äktenskap och samlevnad Verbum. 450 s. Bexell, Göran. Etiken, bibeln och samlevnaden: utformingen av en nutida kristen etik, tillämpad på samlevnadsetiska frågor Verbum. 285 s. Saarelma A (toim.). Homoseksuaalisuus Raamatussa ja kirkon opetuksessa Kyrkans forskningscetnral. 340 s ( Sexualitetens teologi (10 sp) The theology of sexuality Målsättningar och innehåll Kursen vill ge kunskap om hur centrala sexualetiska frågor har förståtts och behandlats i kristen tradition samt hur de kan förstår inom ramen för kristen teologi idag. Fenomen relaterade till sexualitetens tre funktioner? reproduktion, lust och intimitet? behandlas. Litteraturen behandlar hur sexualteologiska frågor behandlats av olika centrala teologer i teologins historia, och ger exempel på analys av olika sätt att argumentera i sexualetiska och äktenskapsetiska frågor inom den kristna traditionen idag. Mot bakgrund av historisk tillbakablick problematiseras begreppen kön, sexualitet, kroppslighet, kärlek och makt. Därtill fokuseras de förändringar som skett i synen på kärlek, sexualitet, intimitet och hur dessa förändringar ställer nya slags förväntningar på synen på äktenskap och familj. Kursen hör till ämnesstudier. - redogöra för nutida samlevnadsproblem och samlevnadsteologi - i samhället och inom kristna kyrkor; - utförligt redogöra för frågor relaterade till människans sexualitet både i heterosexuell och homosexuell/lesbisk form; - kritiskt analysera den teologiska och inomkyrkliga diskussionen kring sexualitet i dess olika former; - självständigt relatera till kursens material, diskussioner och den lästa litteraturen. Undervisningsformer Examinationsformer Gruppundervisning, gruppdiskussioner och litteraturläsning Inlämningsuppgifter under kursens gång, litteraturläsning med uppsats Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. Kursen är avsedd för längrehunna studerande som har avlagt grundkurserna i båda systematisk-teologiska ämnena (jfr. Förkunskaper). Dogmatik I + II, Teologisk etik med religionsfilosofi I +II

19 Litteratur Christine E Gudorf. Body, sex and pleasure The Pilgrim Press. Lindfelt, M & Gustafsson Lundberg J (red.). Kärlekens förändrade landskap. Teologi om samlevnad verbum. Heberlein A. Den sexuella människan Studentlitteratur. 180 s. Lindfelt M & Gustafsson Lundberg J (red.). Uppdrag samliv: om äktenskap och samlevnad Verbum. 450 s. Tidpunkt Period 2 Hemuppgifter (inlämnas), Uppsats/Essä, Gruppundervisning, Gruppdiskussioner ( Bioetik, gen-etik och etik vid genetisk rådgivning (10 sp) Bioetics, Genetic Ethics and Ethics in Genetic Consultation Målsättningar och innehåll Efter inhämtad kurs är den studerande - orienterad om de viktigaste etiska frågor som kan uppstå i samband med medicinsk forskning och vård, samt i människans behandling av andra levande varelser - förmögen att inta en på analys grundad självständig hållning till de så aktualiserade frågorna och kan motivera självständiga moraliska avgöranden på området. Kursen hör till ämnesstudier. - utförligt redogöra för de viktigaste etiska frågor som kan uppstå i samband med medicinsk forskning och vård, samt i människans behandling av andra levande varelser; - kritiskt analysera de så aktualiserade frågorna; - självständigt formulera ställningstaganden till de analyserade frågorna; - relatera sådana ställningstaganden till olika livssyner; - kritiskt och självständigt motivera moraliska avgöranden på området. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen av litteraturen - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Fagerberg, Holsten (red.). Medicinsk etik och människosyn Liber. 352 s. Niekerk, Kees van Kooten. Teologi og bioetik: den protestantisk-teologiske vurdering af bioteknologien i Norden Aarhus Universitetsforlag. 175 s. Sundström, Per. Sjukvårdens etiska grunder Daidalos. 217 s. Clark, Stephen R. L.. Biology and Christian Ethics Cambridge U. P s. Carlberg, Axel. The Moral Rubicon: A study of the Principles of Sanctity of Life and Quality of Life in Bioethics Lunds U. P s.

20 ( Människovärde Human Dignity (10 sp) Målsättningar och innehåll Se punkten ''. Kursen hör till ämnesstudier. Undervisningsformer Examinationsformer Litteratur - redogöra för olika uppfattningar om människans värde i nyare tid; - speciellt utförligt redogöra för betydelsen av talet om de mänskliga rättigheterna som ett sätt att uppmärksamma människans värde; - relatera olika teologiska och kristna sätt att behandla frågan om människovärdet till varandra; - självständigt och kritiskt relatera till den läsa litteraturen. LItteraturläsning Tentamen av litteratur - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Bråkenhielm CR. Att bekänna människans värde Verbum. 277 ss Gunner G & Namli E (red). Allas värde och lika rätt. Perspektiv på mänskliga rättigheter Studentlitteratur. 340 ss Hansson MG. Human Dignity and Animal Well-being: A Kantian Contribution to Biomedical Ethics Uppsala Universtiet. 210 ss E Gerle. Mänskliga rättigheter förguds skull Nya Doxa. 128 s Hedenius I. Om människovärde: essayer Bonnier. 296 s Delprestationer , , ( Krig, fred och internationell rättvisa War, Peace and International Justice Målsättningar och innehåll Se punkten ''. Kursen hör till ämnesstudier. (10 sp) - utförligt redogöra för olika teologers och kyrkans ställningstaganden till krig och fred i historia och nutid; - redogöra för frågor om rättvisa i internationellt perspektiv;

21 - motivera självständiga moraliska avgöranden på området; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - alla böcker tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Cleve, Fredric. Det rättfärdiga kriget i kristen belysning s. Vikström, John. Krig och fred i kristet tänkande Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland. 32 s. Sinnemäki, Maunu. Kirkot etsivät rauhaa Otava. 253 s. Thunberg, Anne-Marie et al.. Rättvisa, fred och skapelsens integritet? Svenska kyrkans forskningsråd. 158 s. Ingår i serien Tro & tanke. Suppl. 1993:6. Rawls, John - Sen, Amartya - Walzer, Michael. Idéer om rättvisa Tiden. 265 s. Abrecht, Paul - Koshy, Nina (ed.). Before It Is Too Late: The Challenge of Nuclear Disarmament (etc.) World Council of Churches. 391 s. Annat kursmaterial I stället för bok nr 6 kan man välja: Maeland B, Skadeskutt idealisme. Norsk officersmoral i Kosovo. Bergen: Eide Forlag. ISBN ss ( Klassisk religionsfilosofi (10 sp) Classic Philosophy of Religion Målsättningar och innehåll Att ge den studerande en översikt över olika försök i filosofins historia att förstå fenomenet religion. Genom läsning av en rad centrala religionsfilosofers verk ges en inblick i de viktigaste skedena i framväxten av moderna sätt att uppfatta religion. Samtidigt blir en rad tänkares egna sätt att skriva känt. - redogöra för försöken att filosofiskt komma till rätta med religiös (framför allt kristen) gudstro och religiöst liv hos en rad centrala tänkare under antiken och medeltiden; - förstå och redogöra för det framväxande moderna (upplysnings)tänkandet och dess inverkan på människans försök att komma till rätta med religiös tro; - speciellt utförligt redogöra för och kritiskt reflektera över skillnader mellan filosofer som i nyare tid försöker närma sig religiös tro utifrån 'rent förnuft' och filosofer som finner att religion delvis måste förstås som ett eget område i människans 'själsliv' Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över läst litteratur - all litteratur tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I

22 Övriga anmärkningar Kants och Schleiermachers verk kan alternativt läsas i tyskt original. Även andra översättningar får användas. Litteratur Leff, Gordon. Medieval Thought: St. Augustine to Ockham Penguin Books. 316 s. Hume, David. Om religion: religionsfilosofiska skrifter i urval Bokförlaget Nya Doxa. 248 s. Kant, Immanuel. Religionen inom det blotta förnuftets gränser Natur och kultur. 170 s. Schleiermacher, Friedrich. Tal över religionen Bonnier. 220 s. Kierkegaard, Sören. Fruktan och bävan Gulrdsmedshyttan: Nimrod. 135 s ( Modern religionsfilosofi (10 sp) Modern Philosophy of Religion Målsättningar och innehåll Avsikten är att den studerande skall lära sig förstå betydelsen av moderna religionsfilosofiska frågeställningar och resonemang för teologisk diskussion och ha en djupare insikt på något specialområde inom religionsfilosofin. - ingående redogöra för, samt självständigt och kritiskt diskutera flera olika religionsfilosofiska "skolor" i samtiden; - speciellt ingående redogöra för 1900-tals filosofins inriktning på religiöst språk; - utförligt redogöra för den betydelse Wittgenstein haft och har för nutida förståelse av religion; - redogöra för betydelsen av filosofisk reflektion för teologins försök att komma till rätta med en kristen tradition idag; - självständigt och kritiskt relatera till den lästa litteraturen. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över litteraturen - all litteratur tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Eriksson, Stefan. Ett mönster i livets väv: tro och religion i ljuset av Wittgensteins filosofi Nya Doxa. 332 s. Dalferth, Ingolf U.. Theology and Philosophy Blackwell. 236 s. Soskice, Janet Martin. Metaphor and Religious Language (el. 1985). Clarendon Press. 191 s. Kurtén, Tage. Bakom livshållningen. Studier i moderna livshållningar och deras begreppsliga förutsättningar Religionsvetenskapliga skrifter nr 38. Åbo Akademi. 170 s. Helenius, Timo et al. (toim.). Uskonnonfilosofia WSOY. 422 s.

23 ( Livsåskådning och kristendom View of Life and Christianity Målsättningar och innehåll Se punkten ''. Kursen hör till ämnesstudier. Undervisningsformer Examinationsformer (10 sp) - redogöra för olika sätt att närma sig och förstå livsåskådningar som fenomen hos individen och som utvecklade tankesystem; - redogöra för och kritiskt diskutera innehållet i några aktuella tankesystem; - redogöra för kristen gudstro i relation till livsåskådningsproblematik; - presentera begreppsliga verktyg lämpade för analys av livsåskådningar i konkret material; - självständigt relatera till den lästa litteraturen. Litteraturläsning Tentamen över läst ltiteratur - all litteratur tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur Kurtén, Tage. Tillit, verklighet och värde Nya Doxa. 279 s. Lindfelt, Mikael. Att förstå livsåskådningar Acta Universitatis Uppsaliensis. 303 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold et al. (red.). Aktuella livsåskådningar, Del 1: Existentialism, marxism Nya Doxa. 318 s. Wright, Georg Henrik von. Humanismen som livshållning och andra essayer el. nyare. Rabén & Sjögren. 183 s. Bråkenhielm, Carl Reinhold och Fagerström, Torbjörn. Gud och Darwin - känner de varandra? Verbum. 200 s ( Teologi och naturvetenskap (10 sp) Theology and Natural Sciences Målsättningar och innehåll Målen bestäms närmare under '' Kursen är primärt på ämnesstudienivå - självständigt redogöra för och kritiskt ta ställning till viktiga principiella drag i

24 naturvetenskapligt tänkande - redogöra för de mest centrala problemen som naturvetenskapen, såväl fysik som biovetenskaper ställt och ställer det religiösa tänkandet inför - redogöra för samt självständigt och kritiskt relatera till diskussion mellan naturvetenskap och teologi. Undervisningsformer Litteraturläsning Examinationsformer Tentamen över litteraturen - all litteratur tenteras på en gång Alternativa ämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi Teologisk etik med religionsfilosofi I Litteratur van Huyssteen, J Wentzel. Ensamma i världen? Människans särställning inom naturvetenskap och teologi Nya Doxa. 440 s Franck, Olof - Thalén, Peder - Sahlin, Björn. Postsekulariserat interregnum? Från tro och vetande till vetenskap och mystik Åsak. 403 s. Öhman, Sven. Svindlande perspektiv: en kritik av populärvetenskapen Wahlström & Widstrand. 175 s. Fagerberg, Holsten et al.. Den dolde artisten: om darwinism, skapelsetro, mening och slump Norma. 255 s. Annat kursmaterial Istället för boken "Ensamma i välrden" kan man välja: Gregersen NH och Görman U (red), Design and Disorder. Perspectives from Science and Theology. London/New York: T&T Clark ss) ( Fördjupning i filosofi (5 sp) Supplementary Course in Philosophy Målsättningar och innehåll Kursen utgör en fristående fördjupning av grundkursen i filosofi. Fördjupningen sker genom att filosofins historia aktualiseras med en tyngdpunkt på de senaste 200 åren och på tankegångar som fortfarande har relevans för modernt filosofiskt tänkande. Fördjupningen sker också tematiskt så att studeranden kan återanknyta till filosofiska grundfrågor såsom kunskapsteori, ontologi, språkfilosofi viljans filosofi, moralfilosofi, rättvisans filosofi, samhällsfilosofi och meningsfrågor. Därutöver sker en tematisk breddning, där den filosofiska blicken vänds mot vardagslivets aktuella fenomen. Poängen är att medvetandegöra filosofins möjligheter att tydliggöra de inställningar man har till omvärlden, till teologin och sig själv. Efter avslutad kurs akn den studerande: - redogöra för moderna kunskapsteoretiska positioneringar - redogöra för modern diskussion om ontologi - redogöra för modern diskussion om språkfilosofi - relatera modern filosofisk diskussion till aktuella teologiska frågeställningar

25 - relatera modern filosofisk diskussion till visioner och tankar om det egna livet TF: På fria linjen obligatoriska huvudämnes- eller biämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi. (Obligatorisk för studerande som har inlett sina studier hösten 2007 eller senare. Rekommenderas för alla huvudämnes- och biämnesstuderande i teologisk etik med religionsfilosofi.) Valfria studier för övriga studerande. Förkunskaper (kurser) Teologisk etik med religionsfilosofi I (5 sp), Filosofi (5 sp) Litteratur Nordin, Svante. Filosofins historia: det västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernism Studentlitteratur. Till tentamen läses ss Halldén, Sören. Vardagslivets filosofi Nya Doxa. 141 s. Nagel, Thomas. Vad är meningen med alltihop? Nya Doxa. 93 s ( Kandidatavhandling jämte systematisk teologisk metodkurs (TER) (10 sp) Bachelor's Thesis and Course in Systematic Theological Method Målsättningar och innehåll Kursen utgör huvudämnesstudier i teologisk etik med religionsfilosofi och Undervisningsformer Litteratur bygger på ämnets grundkurser och avlagda ämnesstudiekurser. Målsättningen är att diskutera och bekanta sig med de konkreta vetenskapliga arbetssätten inom systematisk teologi samt självständigt tillämpa dessa arbetssätt i en kandidatavhandling. Efter avslutad kurs förväntas studeranden kunna presentera en skriftlig avhandling som uppvisar att studeranden kan: - orientera sig inom ett specifikt delområde inom teologisk etik med religionsfilosofi - formulera en avgränsad frågeställning för avhandlingen - självständigt redogöra för materialet för uppgiften - självständigt redogöra för metodval - självständigt skriva en grundläggande vetenskaplig text i överenskommen omfång Egen arbetsinsats, övningsuppgifter, aktivt deltagande i proseminarierna och inlämnad uppsats (kandidatavhandling). Huvudämnesstuderande i teologisk etik med religionsfilosofi, 3. årskurs Teologisk etik med religionsfilsofi I och II Grenholm, Carl-Henric. Metoder för teologer: en handledning för religionsvetenskapligt studium Studentlitteratur. 170 s. Ekstrand, Thomas m.fl.. Religionsvetenskap: en inledning Studentlitteratur. 147 s.