Sårbart föräldraskap efter uppväxt med missbrukande föräldrar- effekter och kliniska implikationer

Transkript

1 NFSU Köpenhamn 2017 Sårbart föräldraskap efter uppväxt med missbrukande föräldrar- effekter och kliniska implikationer Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, Viktoriagården Malmö, IKVL Lunds universitet

2 Rapport från Viktoriagården 2008 I hälften av familjerna hade modern vuxit upp med missbrukande föräldrar. Jämfört med de andra familjerna på Viktoriagården: mor-barnrelationen var mer dysfunktionell barnen fler symtom av främst aggressivitet, hyperaktivitet och mat- och sömn problem vid behandlingsstart fäderna deltog sällan i behandlingen.

3 Bakgrund riskfaktorer för barn med missbrukande förälder Skador under fosterlivet FAS/FASD (fetalt alkoholsyndrom, fetal alkoholspektrumstörning) med ökad risk för ADHD-problem, språkstörning, låg IQ (Bakoyiannis 2014) Utsatta för omsorgsbrister, känslomässigt frånvarande förälder med risk för otrygg anknytning ( Elkins 2004, Kelley 2005, Lomanowska 2015) ofta med parentifiering (Macfie et al. 2015, Kelley 2007, Byng-Hall 2008) Egen psykisk ohälsa, depressioner och ångest (Kelley 2011, Chen & Weitzman 2005, Rangarajan 2008, Velleman 2008, Elkins 2004, Johnson 1999, Chassin 1991) Kvinnliga missbrukarbarn med modern som missbrukande tenderar att må sämre än manligt missbrukarbarn (Morgan 2010) Eget missbruk ( Yule 2013, Chen & Weitzman 2005, Chassin 1991, Johnson 1999)

4 Vulnerable parenting among mothers with substance abuse in their family of origin a cross-sectional comparative study of mothers in an infant and toddler program, 2016

5 Instrument ASRS ADHD (Adult ADHD Self-Report Scale). Symtom-checklista med de 18 ADHD-kriterierna enligt DSM-IV-TR. Cutoff 24 = highly probable ADHD (Reuter et al. 2006). HADS Ångest o depression (Hospital Anxiety and Depression Scale). 14 frågor, cutoff 8 (Bjelland 2002; Snaith 2003; Zigmond and Snaith 1983). SPSQ Föräldrastress (The Swedish Parenthood Stress Questionnaire) Instrumentet bygger på 5 föräldradomäner ur Parenting Stress Index och består av 34 frågor. Frågorna belyser känslor av inkompetens, social isolering, relationen till partnern, somatiska problem och förändrade roller (Ostberg et al. 1997). AUDIT Alkoholkonsumtion (Alcohol Use Disorders Identification Test) - välvaliderat test för eget missbruk av alkohol med 10 frågor. Cutoff 6 för kvinnor; 8 för män (Saunders et al. 1993). DUDIT Drogmissbruk (Drug Use Disorders Identification Test) välvaliderat test för eget missbruk av narkotika med 11 frågor. Cutoff 2 för kvinnor; 6 för män (Berman et al. 2005). Vinelands adaptiva skala. Barnets symtom Föräldern skattar barnets kommunikation- och relationsförmåga samt problembeteenden hos barnet (Sparrow & Cicchetti 2005). Föräldraenkät konstruerad för aktuell studie rörande psykosociala bakgrundsdata och demografiska uppgifter.

6 Barn som växer upp med missbrukande föräldrar På Viktoriagården 27% Populations studie, inneliggande vård 3% (Hjern, Vinnerljung 2014) Populations studie, öppenvård 17% (Hjern & Manhica 2013) Ca barn i Sverige växer upp med missbrukande föräldrar

7 Kvinnor som vuxit upp i hem med missbruk är en extra sårbar patientgrupp Oftare symtom av ADHD (31%vs. 14%) Oftare symtom av depression (54% vs. 35%) Oftare egna f.d. missbruksproblem (20% vs.1%) Oftare upplevt traumatisk livshändelse (våld, sexuella övergrepp, familjemedlems död) (84% vs. 56%) Oftare upplevt separation mellan egna föräldrar (66% vs. 38%) Har oftare syskon med missbruksproblem (29% vs. 4%) Lever oftare som ensamstående förälder (29% vs. 11%) Alla mödrar har hög ångest (83% vs. 82%)

8 Intervjustudie Frågeställningar: Känslomässiga och beteendemässiga erfarenheter av uppväxt med missbrukande förälder, utmaningarna i det egna föräldraskapet och vilken psykosocialsituation var de i som småbarnsföräldrar? Semistrukturerad djupintervju; frågor rörande familjeklimat, relation till förälder, skoltid, nätverk och eget föräldraskap. Intervjuerna analyseras med riktad innehållsanalys (meningsbärande enheter, kategorier och teman) Attachment Styles Questionnaire, ASQ (Feeney et al 1994, Håkansson & Tengström 1996) Självskattnings instrument med 40 frågor som mäter anknytningsstil; trygg respektive otrygg (undvikande/ängslig)

9 Sociodemografisk och psykosocial karaktäristik av intervjupersonerna (n=19) Mothers (n = 13) Fathers (n = 6) Age of parent (years) Primiparous 7 5 Age of child, months ( median age) (27) (20) Married/cohabitating 9 4 Single parent 4 2 Educational background Elementary <9 years 1 1 Grammar/secondary years 7 4 College/university >12 years 5 1 Unemployed 1 1 Childhood in which both parents had substance abuse 4 2 Childhood in which mother had substance abuse 2 2 Childhood in which father had substance abuse 7 2 Parents separated during childhood 8 4 Insecure attachment style 9 2

10 Uppväxten med missbrukande förälder Känslomässig vanvård (bristande stimulans och engagemang, barnet känner sig inte bekräftat eller älskat) Studien 95% Sverige 18% (Cater 2014) Psykisk misshandel (hot, förnedring) Studien 79% Sverige 4-9% (Cater 2014) Fysisk misshandel Studien 52% Sverige 15-22% (Cater 2014) Fysisk vanvård (brist på mat, sjukvård hygien) Studien 42% Sverige 16% (Cater 2014) Affektreglering Övergivenhet ingen att berätta för

11 Emotionell parentifiering Barnet agerar som om föräldern är den sårbara och behövande av de två Barnet stänger av egna behov Ökad risk för externaliserade symtom i förskoleåldern (Macfie 2005, Sroufe 2008), internaliserade symtom i tonåren (Byng-Hall 2008,Shaffer & Egeland 2011) och svårigheter i eget föräldraskap (Nuttall 2012, Dearden 2010)

12 Varför fick så få hjälp? Svårt att upptäcka emotionell misshandel Emotionell parentifiering Elefanten i rummet Missbruk och skam

13 Maskrosbarn Socialt etablerade Vänner Parrelationer Nätverkets stöd Har definierat sina problem och sökt och tagit emot hjälp

14 Svårigheter i eget föräldraskap Hög oro och stress som ledde till överbeskydd av barnet Svårigheter att klara barnets frustrationer och en önskan att ge barnet allt Svårigheter att hantera egna aggressiva impulser mot barnet Uttalade svårigheter med även korta separationer från barnet, upplevdes som hot mot både relationen och mot egen identitet

15 Hot mot det egna föräldraskapet Haft en parentifierad roll under uppväxten Den kognitiva disonansen Upplevt trauma Stark känsla av inkompetens Svårighet att identifiera och respektera egna behov Starkt behov av kontroll

16 Kliniska implikationer Förtroendefull allians Identifiera och bekräfta egna behov - affektreglering Få sörja sin förlorade barndom kritiskt granska de egna föräldrarnas föräldraskap Minska skammen och sätta ord på hur missbruket påverkade Hitta balans mellan följsamhet gentemot barnet och bristen på kontroll Öka känslan av kompetent föräldraskap

17 Tack