Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Bifogade filer: Uppföljningsflagga: Flagga:

Transkript

1 Från: Häst Vilt Skickat: den 9 februari :53 Till: naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se; registrator@kommers.se; info@nnr.se; Regelrådet; sva@sva.se; info@djurskyddet.se; info@djurensratt.se; registrator@slu.se; registrator@lrf.se; office@svf.se; livsmedelsverket@slv.se; erica.lindberg@lrf.se; info@nshorse.se; info@hastforetagarna.se; sh@svehast.se; info@swb.org; kundtjanst@travsport.se; kansli@sahf.se; registraturen@arab.se; sekreterare@nordsvensken.se; info@ardennerforeningen.nu; info@fjordhastforeningen.se; registrator@gotlandsruss.se; ordforande@gotlandsruss.se; avelskansli@sifavel.se; svenska@icelandhorse.se; registrator@newforest.se; sekreterare@asrp.se; registrator@asrp.se; sekreterare@shetlandsponny.se; asvt@asvt.se; malin@horsesupport.se; info@bjorkhagastuteri.se; kansli@ashr.se; registrator@svenskatinker.se; secretary@connemaraponny.org; registrator@swf.nu; hingstar@swf.nu; info@svenskgalopp.se; kerstin_darenius@yahoo.se; info@rro.se; admin@naturbruk.se; ordforande@skogshasten.com; admin@naturbruk.se; lars.backman@hyn.se; kansliet@ridsport.se; blekinge@lansstyrelsen.se; dalarna@lansstyrelsen.se; gotland@lansstyrelsen.se; gavleborg@lansstyrelsen.se; halland@lansstyrelsen.se; jamtland@lansstyrelsen.se; jonkoping@lansstyrelsen.se; kalmar@lansstyrelsen.se; kronoberg@lansstyrelsen.se; norrbotten@lansstyrelsen.se; skane@lansstyrelsen.se; stockholm@lansstyrelsen.se; sodermanland@lansstyrelsen.se; uppsala@lansstyrelsen.se; varmland@lansstyrelsen.se; vasterbotten@lansstyrelsen.se; vasternorrland@lansstyrelsen.se; vastmanland@lansstyrelsen.se; vastragotaland@lansstyrelsen.se; orebro@lansstyrelsen.se; ostergotland@lansstyrelsen.se; yvonne.staf@live.se; styrelsen@skhrf.com; ordforande@fagelhobby.nu; info@worldanimalprotection.se; info@djurskydd.org; katarina.lingehagekholm@malmo.se; lotta.berg@slu.se; Distriktsveterinärerna; konkurrensverket@kkv.se; info@sverigeskonsumenter.se; kjsv@skk.se; info@brukshundklubben.se; sdsf@draghundsport.se; ordforande@svak.se; shcf@shcf.se; info@sverigeshundforetagare.se; info@svenskahundklubben.se Kopia: Häst Vilt Ämne: Remiss- ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur (saknr L 17) Bifogade filer: SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS externremiss.pdf; SJV-Missiv_remiss.docx.pdf; L17 externremiss.pdf; Konsekvensutredning externremiss.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Hej, Ni får härmed möjlighet att lämna synpunkter på bifogat förslag till ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur (saknr L 17). Bilagt finns missiv, föreskriftsförslag, konsekvensutredning och särskild konsekvensanalys.

2 Vi vill ha in era remissvar senast kl 8.00 den 12 mars Mer informati on om hur ni ska skicka in remissvar finns i missivet. Med vänlig hälsning, Märta North Djurskyddshandläggare Enheten för häst fjäderfä och vilt Jordbruksverket Besöksadress: Vallgatan 8, Jönköping hastvilt@jordbruksverket.se Vi har nu börjat arbeta teambaserat på enheten för häst fjäderfä och vilt för att bli mindre sårbara och kunna ge våra kunder en snabbare och bättre servi ce. Därför tar vi nu emot uppdrag och frågor via en gemensam e - postlåda hastvilt@jordbruksverket.se som under kontorstid är bevakad. Därför ser vi gärna att ni fortsättningsvis skickar frågor till denna e - postlåda om du har frågor som gäller häst.

3 SÄRSKILD KONSEKVEN SAN ALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företage n och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den i fylld a tabell en till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:43) om träning och tävling med djur Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Ange typ a v företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 6 k ap 4 E j behov av att ansöka om dispens (lättnad) Bemyndiganden för Jordbruksverket att föreskriva om dopning m.m finns i 38 djurskydds förordningen (1988:539) H undföretag are som tävlar med hund 0 * < 1 /år 0 * 6 kap 4 I nhämta veterinärintyg Bemyndiganden för Jordbruksverket att föreskriva om dopning m.m finns i 38 djurskydds förordningen (1988:539) H undföretag are som tävlar med hund 0 * <1/år 0 * Summan administrativ kostnad per år 0 Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor

4 Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. Kronor 0 * Eftersom det är < 1 företagare per år (1/20 år) så bedömer vi att det är en försumbar kostnad och tid. Se mer info i konsekvensutredningen.

5 Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år X Vara oförändrad Öka med x kronor per år Du kan läsa mer om administrativa bördor i Hjälpreda Administrativa bördan för företagen. Du hittar den på Magasinet/Regler & Vägledning/Vägledning i juridiska frågor.

6 1(4) REMISS Dnr / Avdelningen för djurskydd och hälsa Enligt sändlista Förslag till ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur (saknr L 17) Ni får härmed möjlighet att lämna synpunkter på bifogat förslag till ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur (saknr L 17). Mer information om vad förslaget innebär samt bakgrund till förslaget finns i konsekvensutredningen. Arbetet har varit inriktat på föreskrifternas dopningsregler som dels finns i föreskrifternas kap. 7 samt i bilaga 2 (nedan kallad dopningsbilagan). Dopningsbilagan anger vilka karenstider som gäller för olika läkemedel, övriga substanser och ämnen samt anger vad som anses vara otillåtna metoder. Under karenstiden får häst eller hund inte delta i tävling eller tränas för att delta i tävling på tävlingsbana. Problemet med dopningsbilagan är att den blivit inaktuell. Forskningen har gått framåt och med det har nya preparat tillkommit, vissa preparat har avregistrerats och en del har bytt namn samt rekommendationer på karenstider har ändrats. Vi har inte möjlighet att uppdatera dopningsbilagan i samma takt som nämnda förändringar sker. Detta har lett till bestämmelser som inte varit korrekta och vilket har lett till osäkerhet och tveksamheter om vad som gäller. Utgångspunkten i vår revidering har varit att dopningsbilagan ska tas bort ur föreskrifterna. Vi har fokuserat på att få till en reglering som istället beskriver effekten på djuret av dopning och andra otillbörliga åtgärder och på så vis skydda det mot att utsättas för behandlingar och metoder som riskerar att påverka dess hälsa och välfärd i samband med träning inför tävling och deltagande i tävling. Sammanfattningsvis kan sägas att revideringen leder till förenklingar för de som tränar och tävlar med djur. Merparten av de som tävlar med djur gör det på hobbynivå, så det är ytterst få företag som berörs. Bestämmelserna om dopning blir enklare och beskriver nu tydligare effekten av dopning och otillbörliga åtgärder på djuret. Det kommer inte att bli krockar med sportens uppdaterade karenslistor utan sportens reglemente kommer bättre kunna fungera som ett komplement och knyta an till våra föreskrifter. Vi bedömer att vi stärkt djurskyddet genom att vi tydliggjort djurhållarens ansvar att djuret ska vara i tävlingsmässigt skick och att inget av det vi gör med djuret i samband med tävling på något sätt får påverka det negativt. Vi önskar få in era synpunkter på förslaget i elektronisk form. Skicka ert svar per e-post till jordbruksverket@jordbruksverket.se senast kl 08:00 den 12 mars Ange: Remissvar /16 i rubrikraden i e-postsvaret. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

7 Jordbruksverket Dnr /16 2(4) För frågor: Märta North Tel: E-post: Alexandre Barchiesi Tel: E-post: Föreskriftsförslaget finns även på Jordbruksverkets webbplats längst ner till höger under Övrigt klicka på Remisser och yttranden och sedan på Remisser.

8 Jordbruksverket Dnr /16 3(4) Sändlista Näringsdepartementet Kommerskollegium Näringslivets Regelnämnd Regelrådet Statens Veterinärmedicinska Anstalt Djurskyddet Sverige Djurens rätt Sveriges Lantbruksuniversitet Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Sveriges Veterinärförbund Livsmedelsverket LRH Häst Hästnäringens Nationella Stiftelse Hästföretagarna Svenska Hästavelsförbundet Avelsföreningen Svenska Varmblodiga Hästen Svenska Travsportens Centralförbund Svenska Arabhästföreningen Svenska Arabhästregistraturen Föreningen Nordsvenska Hästen Avelsföreningen Svenska Ardennerhästen Svenska Fjordhästföreningen Svenska Russavelsföreningen Svenska Islandshästförbundet Svenska New Forest Föreningen Avelsföreningen för Svensk Ridponny Svenska Shetlandssällskapet Avelsföreningen för Svenska varmblodiga travhästen Svenska Avelsföreningen för Amerikanska Hästraser Svenska Hingsthållare Avelsföreningen för specialhästraser Svenska Tinkerhästsällskapet Svenska Connemarasällskapet Svenska Welshponny- och Cobföreningen Svensk Galopp Svensk Stuteriveterinärförening Ridskolornas Riksorganisation Naturbruksskolornas förening Skogshästen föreningen för körning med häst Naturbruksskolornas förening Hästnäringens Yrkesnämnd Svenska Ridsportförbundet Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län

9 Jordbruksverket Dnr /16 4(4) Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Svenska brevduveförbundet Sveriges kaninhoppares riksförbund Riksförbundet Svensk Fågelhobby World Animal Protection Sverige Svenska Djurskyddsföreningen CIWF Sverige Vetenskapliga rådet, djurskydd, SLU Distriktsveterinärerna Konkurrensverket Sveriges Konsumenter Svenska Kennelklubben Svenska Brukshundklubben Svenska Draghundsportförbundet Svenska Vallhundsklubben Svenska Hundkapplöpningssportens Centralförbund Sveriges hundföretagare Svenska Hundklubben

10 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn ISSN SJVFS 2018:XX Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur; Saknr L 17 Utkom från trycket Välj datum. Omtryck beslutade (dag) (månad) Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 33, 34 och 38 djurskyddsförordningen (1988:539), i fråga om verkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur 1, dels att 2 kap. 1 och 2 samt bilaga 2 ska upphöra att gälla, dels att nuvarande 6 kap. 1 ska betecknas 7 kap. 1 samt nuvarande 7 kap. 1 och 2 ska betecknas 6 kap. 1 och 2, dels att 1 kap. 1 och 3, 5 kap. 2 och 3, de nya 6 kap. 1 och 2, rubrikerna till 6 och 7 kap. samt bilaga 1 ska ha följande lydelse, dels att det i föreskrifterna ska införas tre nya paragrafer, 2 kap. 1 a samt 6 kap. 3 och 4, av följande lydelse. Författningen och de allmänna råden kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. 1 KAP. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Grundläggande bestämmelser 1 Grundläggande bestämmelser om hur djur får tränas för och användas vid tävling samt hur tävling får genomföras finns i 2 första stycket, 5 och 17 djurskyddslagen (1988:534). Bestämmelser om dopning m.m. av djur vid träning eller tävling finns i 18 djurskyddslagen. (SJVFS 2018:XX). Tillämpningsområde och definitioner 2 Dessa föreskrifter ska tillämpas när djur 1. tränas eller dresseras för att delta i tävling eller, 2. deltar i tävling. 3 I dessa föreskrifter betyder: Banveterinär Veterinär som har anställts av Jordbruksverket för att övervaka djurskyddet på trav- eller galopptävlingar. 1 Författningen senast omtryckt SJVFS 2013:43.

11 SJVFS 2018:XX Djurhållare Dopningsprovtagning Draghundstävling i kortdistans Draghundstävling i medeldistans Draghundstävling i långdistans Konkurrensbedömning Kvalitetsbedömning Läkemedel Substans Träning för tävling Varje fysisk eller juridisk person som äger ett djur eller har ansvar för dess skötsel, oavsett om detta sker mot ersättning eller inte. Ansvaret för djurets skötsel kan vara antingen tillfälligt eller permanent och gäller även under träning och tävling. Urin- och blodprov eller andra typer av provmaterial som tas i syfte att kontrollera om djuret utsatts för dopning. Tävling där varje heat omfattar en sträcka av högst 40 km. Som ett heat (lopp) räknas ett genomförande av tävlingsbanan eller del av tävlingsbanan där tidtagningen stoppas efter genomförandet. Tävling där varje heat omfattar en sträcka över 40 km och under 120 km. Som ett heat (lopp) räknas ett genomförande av tävlingsbanan eller del av tävlingsbanan där tidtagningen stoppas efter genomförandet. Tävling där varje heat omfattar en sträcka från 120 km. Som ett heat (lopp) räknas ett genomförande av tävlingsbanan eller del av tävlingsbanan där tidtagningen stoppas efter genomförandet. Bedömning som innebär att deltagande djur eller ekipage rangordnas. Prov eller liknande i syfte att avels-, bruks-, jakt- och exteriört värdera djur. Begreppet har i dessa föreskrifter samma betydelse som i 2 kap. 1 läkemedelslagen (2015:315). Alla ämnen som inte är läkemedel och som tillförs djuret. Fysisk och psykisk förberedelse av ett djur som ska användas i en nära förestående tävling och där syftet med träningen är att förbereda djuret för den specifika tävlingen. Djuret ansträngs på ett sätt som är hårdare eller jämförbart med tävling med avseende på den fysiska och psykiska belastningen för djuret. 2

12 SJVFS 2018:XX Tävling Tävlingsbana Tävlingsmässigt skick Tävlingsområde Tävlingsveterinär Utställning Arrangemang vars syfte är en konkurrensbedömning. Till tävling räknas även kvalitetsbedömning, kvallopp och premielopp. En tävling kan bestå av flera delmoment, lopp eller klasser och hållas under en eller flera dagar i följd, s.k. meeting. Ett anvisat område där tävling äger rum eller ett område där djuren följer en i förväg uppgjord bana. Djuret är fritt från skada och sjukdom som kan orsaka det lidande. Djuret är också väl förberett för den ansträngning som det förväntas utsättas för under tävling. Djuret är inte utsatt för dopning eller andra otillbörliga åtgärder. Område där tävling hålls och annat område där deltagande djur i övrigt vistas i anslutning till tävlingsområde. Till detta område räknas inte provmarker där djur inte följer en uppgjord bana. Veterinär som har anställts av Jordbruksverket för att övervaka djurskyddet på tävlingar utom trav- eller galopptävlingar. Prov eller liknande i syfte att exteriört värdera djur. (SJVFS 2018:XX). 2 KAP. DJURHÅLLARENS SKYLDIGHETER Användning och hantering av djuren 1 har upphävts genom SJVFS 2018:XX. 1 a Djurhållaren ska se till att ett djur som tränas för eller deltar i tävling är i tävlingsmässigt skick. (SJVFS 2018:XX). 2 har upphävts genom SJVFS 2018:XX. 3 Utrustning, hjälpmedel eller metoder får inte användas på sådant sätt att det medför skada eller annat fysiskt eller psykiskt lidande för djuret. 4 Den som tävlar och hanterar djur på tävling ska medverka till en god hygien och en god ordning på tävlingsplatsen. Allmänna råd till 4 På tävling bör deltagare använda egna redskap för utgödsling och för djurens skötsel. 3

13 SJVFS 2018:XX Kontroll av djuren 5 Den som avser att tävla med ett djur ska, vid en tävling där ban- eller tävlingsveterinär tjänstgör, låta veterinären besiktiga djuret före start vid den tidpunkt och på den plats som tävlingsarrangören bestämmer. 6 Den som avser att använda eller använder ett djur vid tävling ska följa de anvisningar eller liknande för användandet av djuret på tävlingsområdet eller för deltagandet i tävlingen som en ban- eller tävlingsveterinär lämnar samt ställa djuret till förfogande för dopningsprovtagning om ban- eller tävlingsveterinär eller tävlingsarrangör beslutar om att sådan provtagning ska ske. 3 KAP. ARRANGÖRENS SKYLDIGHETER 1 Den som anordnar en tävling ska se till 1. att bara sådana arrangemang hålls där tävlingsformen i sig inte innebär en förutsägbar risk för att de deltagande djuren utsätts för eller kan antas bli utsatta för skada eller annat lidande, 2. att tävlingsområdet utformas och underhålls på ett sådant sätt, att risken för att djuren skadas eller orsakas annat lidande minimeras, 3. att skadade eller sjuka djur snarast kan omhändertas för nödvändig vård eller avlivning, 4. att lämpliga transportmedel för transport av sjuka eller skadade djur finns i beredskap under den tid som tävlingen pågår, 5. att upprätthålla en god ordning och en god hygien på tävlingsplatsen, 6. att inhysningssystem som används i samband med tävlingen inte innehåller gammalt strömedel, foderrester eller gödsel, 7. att liggmadrasser eller motsvarande samt ytor som kan nås av uppstallade djur rengjorts och behandlats med desinfektionsmedel innan annat djur inhyses, 8. att permanenta anordningar för utfodring och vattning såsom krubbor och vattenkoppar gjorts oåtkomliga för gästande djur, samt 9. att varmvatten och tvål för handtvätt finns lättillgängligt för de personer som hanterar djuren. (SJVFS 2013:43). 2 Den som anordnar en tävling där ban- eller tävlingsveterinär tjänstgör, ska se till 1. att en lämplig plats anordnas för besiktning av de deltagande djuren och att de tävlande i god tid före tävlingen informeras om var och när sådan besiktning ska ske, 2. att det finns personer tillgängliga som kan vara veterinären behjälpliga under den tid som tävlingen pågår, 3. att det finns goda kommunikationsmöjligheter mellan veterinären och tävlingsledningen, 4. att de anvisningar eller liknande för djurens deltagande i tävlingen och genomförandet av denna som veterinären lämnar följs, samt 5. att det vid behov finns iordningställt utrymme för dopningsprovtagning. 3 Utrustning såsom exempelvis skydd som tillhandahålls av tävlingsarrangören och som har direkt kontakt med djur ska rengöras och desinficeras innan användning till annat djur. 4

14 SJVFS 2018:XX 4 KAP. ANDRA DJUR ÄN TÄVLINGSDJUR 1 Detta kapitel gäller för djur som används som rekvisita vid träning eller tävling. Användningen kan bestå i att djuren drivs, skiljs från flocken eller används på annat sätt. 2 Djuren ska vara fria från skador och sjukdomar som kan antas förorsaka lidande. 3 Djuren ska vara lämpliga för ändamålet avseende ålder, dräktighetsstatus och allmän kondition. 4 Djuren får inte fångas med lasso eller dras omkull. Inte heller får deras extremiteter knytas ihop. 5 Levande byte får inte användas vid tävling eller träning av kapplöpningshundar. 6 I tävling där ban- eller tävlingsveterinär tjänstgör ska djuren besiktigas av veterinären före tävling och i övrigt stå under samma veterinära övervakning som de deltagande tävlingsdjuren. Bestämmelserna i 3 kap. 2 4 ska även gälla för dessa djur. 5 KAP. VETERINÄR MEDVERKAN VID OFFENTLIG TÄVLING MED DJUR 1 Detta kapitel gäller för tävlingar som har offentliggjorts genom annonsering eller liknande eller till vilka anmälan kan ske. 2 Vid tävlingsformer med hög djurskyddsrisk ska ban- eller tävlingsveterinär i den omfattning som Jordbruksverket beslutar om 1. besiktiga tävlingsområdet och de deltagande djuren före tävlingsklassen eller tävlingsmomentet, 2. säkerställa att de åtgärder som föranleds av besiktningarna vidtas, samt 3. närvara under hela tävlingsklassen eller i förekommande fall hela tävlingsmomentet för att hålla uppsikt över deltagande djur och tävlingsområdet. (SJVFS 2018:XX). 3 Vid tävlingsformer med medelhög djurskyddsrisk ska ban- eller tävlingsveterinär i den omfattning som Jordbruksverket beslutar om 1. besiktiga tävlingsområdet och de deltagande djuren före tävlingsklassen eller tävlingsmomentet, samt 2. säkerställa att de åtgärder som föranleds av besiktningarna vidtas. (SJVFS 2018:XX). 4 Vid tävlingsformer med låg djurskyddsrisk krävs ingen veterinär närvaro. 5 En indelning av tävlingsformer i olika riskklasser finns i bilagan till dessa föreskrifter. 6 Tävlingsformer som inte ingår i någon riskklass enligt bilagan betraktas som tävlingsformer med hög djurskyddsrisk tills klassificering av dessa tävlingsformer har skett. 5

15 SJVFS 2018:XX 7 Under förutsättning att ban- eller tävlingsveterinär medverkar under hela tävlingsklassen eller i förekommande fall hela tävlingsmomentet får besiktning av deltagande djur påbörjas dagen före deltagandet i klassen eller momentet. 8 Vid V75-tävling samt vid grupp 1-tävlingar inom travsporten ska minst två banveterinärer närvara. 6 KAP. DOPNING OCH ANDRA OTILLBÖRLIGA ÅTGÄRDER 1 Enligt 18 djurskyddslagen (1988:534) får ett djur som tränas för eller deltar i tävling på tävlingsbana inte utsättas för dopning eller andra otillbörliga åtgärder som påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament. 2 Med dopning avses åtgärder som genom tillförsel av läkemedel eller substanser påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament så att något av följande inträffar: 1. Djurets hälsotillstånd påverkas under träning för eller deltagande i tävling på tävlingsbana. 2. Djuret ansträngs eller belastas hårdare än vad det är tränat för eller riskerar att åsamkas skada på annat sätt på grund av att prestationsförmågan höjs eller sänks. 3. Skada, smärta eller sjukdom döljs eller en sjukdomsprocess påverkas hos djuret under träning för eller deltagande i tävling på tävlingsbana. Detta inkluderar även åtgärder som kan ge negativa konsekvenser för djuret som visar sig först efter tävlingstillfället. 3 Med otillbörliga åtgärder avses åtgärder som genom annan behandling än genom tillförsel av läkemedel eller substanser påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament så att något av följande inträffar: 1. Djurets hälsotillstånd påverkas under träning för eller deltagande i tävling på tävlingsbana. 2. Djuret ansträngs eller belastas hårdare än vad det är tränat för eller riskerar att åsamkas skada på annat sätt på grund av att prestationsförmågan höjs eller sänks. 3. Skada, smärta eller sjukdom döljs eller en sjukdomsprocess påverkas hos djuret under träning för eller deltagande i tävling på tävlingsbana. Detta inkluderar även åtgärder som kan ge negativa konsekvenser för djuret som visar sig först efter tävlingstillfället. 4 Hundar som står under långvarig och väl kontrollerad behandling av sjukdom får tränas för och delta i tävling på tävlingsbana under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: 1. Behandlingen får inte påverka hundens prestationsförmåga eller temperament enligt 2 1 och 2 eller 3 1 och Behandlingen inte döljer smärta. 3. Behandlingen inte påverkar eller döljer andra sjukdomar, skador, eller sjukdomsprocesser än den som behandlingen är avsedd för. 4. Sjukdomen får inte förvärras av träning för tävling eller deltagande i tävling på tävlingsbana. 6

16 SJVFS 2018:XX 5. Ett veterinärintyg medföljer hunden vid träning för tävling och vid tävling på tävlingsbana i vilket veterinären intygar minst följande: a) Hundens identitet. b) Hundens diagnos. c) Beskrivning av behandling inklusive läkemedel och dosering. Intyget enligt första stycket 5 ska vara utfärdat av en veterinär som är insatt i hundens behandling. Intyget ska förnyas om något av det som anges i första stycket 5 a c förändras. 7 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 1 Om det föreligger särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter. (SJVFS 2018:XX). Denna författning 2 träder i kraft den 1 januari Denna författning 3 träder i kraft (dag) (månad) LEIF DENNEBERG Handläggare. (Enhetsnamn.) 2 SJVFS 2013:43. 3 SJVFS 2018:XX. 7

17 SJVFS Fel! Hittar inte referenskälla. Bilaga 1 BILAGA 1 Om tävlingsformen innehåller någon av dessa moment räknas den aktuella klassen automatiskt som en hög risk från djurskyddssynpunkt Häst 1. Totalisatorspel. 2. Mästerskap avseende häst på nationell eller internationell nivå, utom de tävlingsformer som klassas som låg risk. 3. Serietävlingar avseende häst på internationell nivå exempelvis världscuper. 4. Uttagstävling till mästerskap på internationell nivå. 5. Uttagstävling till tävlingar på internationell nivå. 6. Högsta prissumma eller jämförbart ekonomiskt värde överstigande 20 % av ett inkomstbasbelopp. Hund 1. Totalisatorspel. 2. Mästerskap avseende hund på nationell och internationell nivå inom tävlingsformerna agility, lure coursing och flyball samt uttagstävling som är obligatorisk kvalmöjlighet till sådan tävling på internationell nivå. 3. Högsta prissumma eller jämförbart ekonomiskt värde överstigande 20 % av ett inkomstbasbelopp. Följande tävlingsformer klassas som en hög risk från djurskyddssynpunkt Häst 1. Trav utom ponnytrav. 2. Galopp, slätlöp och steeplechaselöp. 3. Boskapsgrenarna i western och working equitation. 4. Hopptävling med svårighetsgrad fr.o.m. 0,90 m för A-ponny, 1,0 m för B- ponny, 1,10 m för C-ponny, 1,20 m för D-ponny och 1,30 m för övriga hästar. 5. Distansritt på distanser längre än 30 km eller där minimitiden som ryttarna måste vara ute ger ett snittempo som överskrider 150 meter/min. 6. Hästpolo. 7. Horseball. 8. Orienteringsmomentet i TREC på nivå högre än lätt klass. 9. Terrängmomentet i fälttävlan. 10. Maratonmomentet i körning. Hund 1. Weightpull. 2. Draghundstävling i långdistans.

18 SJVFS 2018:XX 3. Tävling för räddningshundar avseende momenten miljöbana, ruinsök samt ytoch koppelsök i ruin- eller industrimiljö. Övriga djurslag 1. Renkapplöpning. Följande tävlingsformer klassas som en medelhög risk från djurskyddssynpunkt Häst 1. Mästerskap avseende häst på nationell eller internationell nivå, för de tävlingsformer som klassas som låg risk. 2. Hopptävling med svårighetsgrad fr.o.m. 0,80 m för A-ponny, 0,90 m för B- ponny, 1,00 m för C-ponny, 1,10 m för D-ponny och 1,20 m för övriga hästar. 3. Svår dressyr. 4. Hoppmomentet i fälttävlan om detta sker efter terrängmomentet. 5. Precisionskörningen och dressyrmomentet i körtävling som innehåller samtliga moment (samtliga moment: maraton, dressyr och precisionskörning). 6. Tornérspel med häst. 7. Regional, nationell och internationell islandshästtävling. 8. Flygande pass i islandshästtävling. 9. Nationell och internationell tävling i reining. 10. Tidsgrenar i western. 11. Ponnytrav. Hund 1. Draghundstävling i medeldistans Hundkapplöpning på rund- och rakbana. 3. Vallhundstävlingar, endast avseende vallade djur. Följande tävlingsformer klassas som en låg risk från djurskyddssynpunkt Häst 1. Hopptävling med svårighetsgrad under 0,80 m för A-ponny, 0,90 m för B- ponny, 1,00 m för C-ponny, 1,10 m för D-ponny och 1,20 m för övriga hästar. 2. Dressyrtävling på lägre nivå än svår nivå. 3. Dressyrprov vid fälttävlan. 4. Hoppmomentet i fälttävlan om detta sker innan terrängmomentet. 5. Voltigetävling. 6. Gymkhanatävling med häst. 7. Dressyr- och precisionskörning vid körtävling om det inte ingår maraton. 8. Lokalklubbstävling med islandshästar. 9. Distansritt på distanser t.o.m. 30 km där minimitiden som ryttarna måste vara ute ger ett snittempo på max 150 meter/min. 10. S.k. perfomance- och haltergrenar inom western. 4 Ändringen innebär bl.a. att tävlingsformen slädhundsprint har tagits bort från den här punkten. 9

19 SJVFS 2018:XX 11. Working equitation utom boskapsgrenarna. 12. Skogskörning. 13. Reining på lägre nivå än nationell. 14. Bruksridning, brukskörning och traditionell körning. 15. Trab. 16. Hästplöjning. 17. TREC utom orienteringsmomentet i klasser högre än lätt klass. 18. Kvalitetsbedömning. 19. Utställning. Hund 5 1. Draghundstävling i kortdistans. 2. Bruksprov såsom svensk- och iposkydd, spår, rapport, sök och bevakning. 3. Jaktprov såsom fågelhunds (skällande, stående, stötande, apporterande), drev, drivande, gryt, vildsvin och älg. 4. Tävling för räddningshundar förutom momenten miljöbana, ruinsök samt ytoch koppelsök i ruin- eller industrimiljö. 5. Lydnad, rallylydnad, bollvallning, freestyle, heelwork to music, samt lokal tävling inom agility, flyball och lure coursing. 6. Kvalitetsbedömning såsom vallanlagsprov, polarhundsprov, vattenprov, spårprov (eftersök, id-spår) och arbetsprov (sennenhundar). 7. Vallhundstävlingar, endast avseende hundar. 8. Utställning. Övriga djurslag 1. Kaninhoppning, höjd, längd och banhoppning. 2. Brevduvesport. 3. Utställning. (SJVFS 2018:XX). 5 Ändringen innebär att tävlingsformen barmarkstävling för draghund har tagits bort har tagits bort ur det här stycket. 10

20 SJVFS Fel! Hittar inte referenskälla. Bilaga 2 BILAGA 2 har upphävts genom SJVFS 2018:XX.

21 Dnr /16 Konsekvensutredning Förslag till ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur (saknr L 17) Enligt förordning (2007:1244) om särskild konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet som överväger nya eller förändrade regler utreda reglernas kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Vi avser att ändra i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur. I dessa föreskrifter finns regler om hur djur får tränas inför tävling och användas vid tävling samt hur tävling med djur ska genomföras. Vidare finns regler om djurhållares och arrangörers skyldigheter, vad som gäller för andra djur som inte anses utgöra tävlingsdjur, medverkan av veterinär samt regler om dopning. Syftet med reglerna om dopning är att upprätthålla ett gott djurskydd och att inte riskera djurens välfärd i samband med träning och tävling. Djur ska inte utsättas för lidande och endast djur som är väl förberedda för sin uppgift både fysiskt och psykiskt får användas vid träning för och vid tävling. De nuvarande bestämmelserna om dopning och andra otillbörliga åtgärder finns i 7 kap. och i Bilaga 2 till föreskrifterna, den s.k. dopningsbilagan. Där anges att häst eller hund som har tillförts läkemedel eller annan substans eller har behandlats med annan metod som kan påverka prestationsförmåga eller temperament inte får tränas inför eller delta i tävling på tävlingsbana inom den karenstid som framgår av Bilaga 2 (1 ). Vidare anges att övriga djurslag som har tillförts läkemedel eller annan substans eller har behandlats med annan metod som kan påverka prestationsförmåga eller temperament inte får tränas inför eller delta i tävling på tävlingsbana så länge de är påverkade av läkemedlet, substansen eller metoden (2 ). I bilaga 2 anges vilka karenstider som gäller för olika läkemedel, övriga substanser och ämnen samt anges vad som anses vara otillåtna metoder. Under de angivna karenstiderna får häst eller hund inte tränas inför eller delta i tävling på tävlingsbana. Vi anser att det föreligger vissa svårigheter med föreskrifternas nuvarande regler om dopning, dels vad gäller utformningen av själva reglerna dels vad gäller de föreskrivna karenstiderna. 1 (13)

22 Dopningsbilagan är uppbyggd kring karenstider för läkemedel, övriga substanser och ämnen samt anger vad som anses vara otillåtna metoder. Forskningen har gått framåt och med det har nya preparat tillkommit, vissa preparat har avregistrerats och en del har bytt namn. Det har också tillkommit metoder och behandlingar med tillförsel av annat än substanser och läkemedel som inte finns upptaget i dopningslistan, och en del saker har utvecklats och ger effekter som inte var kända för ett antal år sedan. Förändringar på området sker relativt fort, vilket innebär att dopningsbilagan skulle behöva uppdateras kontinuerligt. De karenstider som föreskrivs idag i bilagan är inte uppdaterade sedan 2010 och är därmed inte förenliga med de senaste läkemedlen eller forskningsresultaten, vilket har lett till en hel del frustration och osäkerhet kring vad som faktiskt gäller. Både häst- och hundbranschen har egna dopningsregler för tävlingar som arrangeras av dem själva. Sedan 2000 har de tre hundorganisationerna Svenska Kennelklubben (SKK), Svenska Draghundsportsförbundet (SDSF) samt Svenska Hundkapplöpningssportens Centralförbund (SHCF) via Nationella Dopingkommissionen ett gemensamt regelverk, Nationellt dopingreglemente för hund. Huvudmotivet för regelverket är djurskyddet. Regelverket är kompletterat med dokumentet ATC-förteckning med karenstider. Generellt gäller att under period med behandling och efterföljande karenstid kan inte deltagande ske vid någon form av utställning, prov eller tävling arrangerad av en förening som ligger under någon av de tre ovan nämnda centralförbunden. Vid tillsvidarebehandling (livslång behandling) av vissa sjukdomar hos hund kan djurhållaren i vissa fall hos SKK, SDSF och SHCF ansöka om dispens från dopningsreglementet för att en hund ska kunna delta i utställning, prov eller tävling. I samband med att djurägaren ansöker om dispens hos SKK, SDSF och SHCF måste de även ansöka om dispens hos oss från reglerna om dopning i våra föreskrifter. För dessa hundägare innebär detta en dubbel administrativ börda som har upplevts onödig och komplicerad eftersom branschens eget regelverk har ansetts vara tillräckligt. På hästsidan tillämpar Svensk Travsport (ST) och Svensk Galopp (SG) ett system vad gäller dopningsregler som har hämtats från EHSLC, vilket är travets och galoppens europeiska samarbete. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) och Fédération Equestre Internationale (FEI) (det internationella ridsportförbundet) använder sig till stora delar av samma system. Hundägare ansöker om dispens för behandling av sjukdomar som hästar i princip inte drabbas av. Därför har vi inte alls i samma utsträckning fått in ansökningar om dispens från våra föreskrifter för enskilda hästar. Däremot har vi medgett dispens till SvRF från våra befintliga dopingregler sedan 2013 för vissa internationella tävlingar som hållits i Sverige. Ett av de tyngsta skälen som SvRF har angett i sin ansökan om dispens har varit att FEI har uppdaterade karenlistor och deras kontrollsystem är bra. FEI har också låtit meddela att de ställer sig tveksamma till att låta Sverige anordna några internationella tävlingar så länge våra djurskyddsbestämmelser avseende dopingdelen gäller. Vi har bedömt FEI:s eget regelverk som tillräckligt för att säkerställa djurskyddet och har därför medgett dispens. Branschen, både för häst och för hund, har framfört att den nuvarande dopningsbilagan hämmar deras eget utvecklingsarbete kring dopning. Vi välkomnar att branschen tar ett stort egenansvar och anser att det arbete de själva bedriver är mycket viktigt. Vi anser att denna utveckling ska främjas. 2 (13)

23 Mot denna bakgrund anser vi att det är av stor vikt att ändra gällande dopningsregler. Syftet med nu föreslagna ändringar är att skapa bestämmelser som ligger inom bemyndigandet men som är bättre anpassade till den utveckling som sker på området och som skapar bättre förutsättningar för branschen att fortsätta ta eget ansvar för djurskyddet och dopningsfrågor inom sina respektive discipliner. Syftet är dock fortfarande detsamma, dvs. att djur inte ska vara påverkade av dopning eller otillbörliga åtgärder i samband med tävling. De ska inte heller utsättas för lidande och djuren ska vara väl förberedda för den ansträngning och belastning som de utsätts för i tränings- och tävlingssammanhang och de ska vara i tävlingsmässigt skick. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Alternativet att inte alls reglera området avseende träning och tävling med djur anser vi inte är ett alternativ eftersom det framgår av bemyndigandet i djurskyddsförordningen att Jordbruksverket ska meddela föreskrifter på området. Ett alternativ är att låta reglerna om dopning få ha kvar sin nuvarande utformning med en bilaga i vilken framgår vilka substanser och åtgärder som är att se som dopning. Det innebär dock att den problematik som finns idag med felaktiga och inaktuella dopningsregler kommer att kvarstå. Vi ser inte heller detta som ett alternativ eftersom det ger negativa konsekvenser både vad gäller rättssäkerheten och sportens framtagande och utveckling av egna dopningsregelverk (se tidigare avsnitt). Vi löser inte heller problemet med de dispenser som vi idag måste utfärda både på hund- och hästsidan avseende dopningsreglerna. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som främst berörs av regleringen är djurägare/djurhållare som tränar djur för eller tävlar med djur på tävlingsbana. Även tävlingsarrangörer berörs av regleringen. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på De bemyndiganden vi använder oss av för de nu aktuella föreskriftsändringarna är 33 och 34 djurskyddsförordningen (1988:539). 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Enligt nu gällande föreskrifter måste hundägare i de fall de önskar delta i tävlingar trots att hunden behandlas med någon av de substanser som anges i dopningsbilagan och i SKK:s regelverk ansöka om dispens hos både SKK, SDSF eller SHCF samt hos Jordbruksverket. I dagsläget ansöker ett stort antal hundägare om dispens hos oss (2016 inkom 98 ansökningar och 2017 inkom 86 ansökningar) och vi medger dispens till merparten av dem. För dessa hundägare innebär förfarandet en ökad administrativ börda eftersom de måste ansöka om dispens hos flera instanser. 3 (13)

24 Vi föreslår nu vissa lättnader för berörda hundägare på så vis att de inte längre ska behöva ansöka om dispens hos Jordbruksverket, men det ställer också vissa kompensatoriska krav på hundägarna eftersom vi vill att de ska inhämta ett veterinärintyg avseende hundens sjukdom och behandling. Vi anser att ett sådant krav är rimligt, grundat på att det trots allt finns en underliggande sjukdom hos hunden och en pågående medicinering som vi bedömer ska kontrolleras av en veterinär regelbundet för att minimera risken att hunden far illa. I dagsläget kräver SKK, SDSF och SHCF att hundägaren ska inhämta ett intyg från en veterinär i samband med dispensförfarandet avseende deras egna regelverk. Merparten av de tävlingar som arrangeras för hund ligger under dessa tre organisationer. I dagsläget kräver även vi att det med en ansökan om dispens från våra föreskrifter ska medfölja ett veterinärintyg med information om hundens sjukdom och behandling oberoende av tävlingsarrangör. I och med att det således redan finns ett krav på veterinärintyg för de berörda hundarna medför det tillkommande kravet i de nu föreslagna föreskrifterna inte någon extra administrativ börda för djurhållaren. De nya föreskrifterna förtydligar form och innehåll för intyget. Enligt uppgift från Distriktsveterinärerna är kostnaden för ett intyg med innehåll enligt vårt förslag och utfärdat under ett besök inbokat av annan åtgärd (t.ex. återbesök medicinering) ca 400 kr inkl. moms (2017). 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Området är inte reglerat på EU-nivå. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Det behöver inte tas någon särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande. Det kommer att läggas ut ett pressmeddelande och information på webben i samband med att föreskrifterna beslutas. 8. Specifika ändringar i föreskrifterna Jordbruksverket avser mot bakgrund av det som anförts ovan att upphäva Bilaga 2 i de nu gällande föreskrifterna. Vi avser därmed att gå ifrån ett system uppbyggt kring karenstider och istället införa en ny reglering som beskriver effekter som dopning och otillbörliga åtgärder har på djuret. Detta leder till att vi föreslår en del ändringar i det nuvarande 7 kap. som reglerar dopning. Detta kapitel föreslås också byta plats med det som idag är 6 kap. för att skapa en mer logisk följd på bestämmelserna i föreskrifterna. Vidare föreslås ett par ändringar och tillägg vad gäller definitioner och allmänna bestämmelser i 1 och 2 kap. Det har också gjorts några redaktionella justeringar i de övriga kapitlen. Föreslagna ändringar beskrivs nedan, dock inte om en paragraf endast har bytt nummer. 8.1 Ändringar i 1 kap. 3 - definitioner som har ändrats eller lagts till Djurhållare 4 (13)

25 Varje fysisk eller juridisk person som äger ett djur eller har ansvar för dess skötsel, oavsett om detta sker mot ersättning eller inte. Ansvaret för djurets skötsel kan vara antingen tillfälligt eller permanent och gäller även under träning och tävling. Det behövs en definition av djurhållare eftersom det är ett centralt begrepp i föreskrifterna Draghundstävlingar Draghundstävling i kortdistans: Tävling där varje heat omfattar en sträcka av högst 40 km. Som ett heat (lopp) räknas ett genomförande av tävlingsbanan eller del av tävlingsbanan där tidtagningen stoppas efter genomförandet. Draghundstävling i medeldistans: Tävling där varje heat omfattar en sträcka över 40 km och under 120 km. Draghundstävling i långdistans: Tävling där varje heat omfattar en sträcka från 120 km. Vi har ändrat något i dessa definitioner. Vi har förtydligat och tagit bort otydligheter som har medfört att exempelvis tävlingar på 40 km har hamnat i två olika riskklasser. Vi har vidare anpassat distansen som ska gälla för att det ska räknas som ett långdistanslopp till 120 km eftersom det är den distansen som arrangeras idag Träning inför tävling Träning inför tävling: Fysisk och psykisk förberedelse av ett djur som ska användas i en nära förestående tävling och där syftet med träningen är att förbereda djuret för den specifika tävlingen. Djuret ansträngs på ett sätt som är hårdare eller jämförbart med tävling med avseende på den fysiska och psykiska belastningen för djuret. Vi definierar träning inför tävling för att kunna avgränsa när dessa föreskrifter är tillämpliga. Vi har skrivit hårdare eller jämförbart eftersom vi anser att djuret i fråga i träning inför tävling kan utsättas för ansträngning/belastning som är hårdare än under det faktiska tävlingsmomentet, och sådan träning ska således också falla in under dessa föreskrifter. Vi har i och med att vi definierat detta begrepp tagit bort definitionen för träning eftersom den blir överflödig Tävlingsbana Tävlingsbana: Ett anvisat område där tävling äger rum eller ett område där djuren följer en i förväg uppgjord bana. Vi har ändrat från avgränsat till anvisat eftersom vi med dagens definition riskerar att tappa bort en del tävlingsformer såsom exempelvis jaktprov. Den nuvarande definitionen skulle kunna medföra att vissa tävlingsformer faller utanför bestämmelserna om dopning som enligt djurskyddslagen ska gälla träning för tävling och tävling på tävlingsbana. 5 (13)

26 8.1.5 Tävlingsmässigt skick Tävlingsmässigt skick: Djuret är fritt från skada och sjukdom som kan orsaka det lidande. Djuret är också väl förberett för den ansträngning som det förväntas att utsättas för under tävling. Djuret är inte utsatt för dopning eller andra otillbörliga åtgärder. Det är djurhållarens ansvar att djuret är i tävlingsmässigt skick. Tävlingsmässigt skick innebär att djuret ska vara tillräckligt väl förberett för sin uppgift och vara fritt från skada och sjukdom och inte heller vara utsatt för någon form av dopning eller otillbörlig åtgärd Läkemedel respektive substans Läkemedel: Begreppet har i dessa föreskrifter samma betydelse som i 2 kap. 1 läkemedelslagen (2015:315). Substans: Alla ämnen som inte är läkemedel och som tillförs djuret. Eftersom Bilaga 2 nu föreslås tas bort, i vilken det tidigare har angetts karenstider för specifika läkemedel och substanser, införs istället en definition av vad som i de här föreskrifterna avses med läkemedel och substanser. 8.3 Ändringar i 2 kap. 1 Djurhållaren ska se till att ett djur som tränas för eller deltar i tävling är i tävlingsmässigt skick. Vi slår här ihop två paragrafer i de nu gällande föreskrifterna och väljer även att införa ett nytt begrepp (tävlingsmässigt skick, se ovan) som dock omfattar innebörden av de tidigare paragraferna. Det tävlingsmässiga skicket är ett vedertaget och flitigt använt begrepp inom sporten, framför allt på hästsidan. Att djuret är i tävlingsmässigt skick är något som djurhållaren enligt sportens egna reglementen ska intyga inför tävlingsstart och vi vill i föreskrifterna nu tydliggöra att det ligger på djurhållarens ansvar att djuret är i tävlingsmässigt skick. Det är också det tävlingsmässiga skicket som en tävlingsveterinär ska bedöma vid de tävlingar där det krävs veterinär närvaro. 8.4 Ändringar i 6 kap. 1 Enligt 18 djurskyddslagen (1988:534) får ett djur som tränas för eller deltar i tävling på tävlingsbana inte utsättas för dopning eller andra otillbörliga åtgärder som påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament. Vi föreslår här införandet av en ny 1 som upplyser om innehållet i 18 djurskyddslagen (1988:534) som anger det förbud mot användning av dopning och andra otillbörliga åtgärder, vilket Jordbruksverket enligt bemyndigandet i 38 djurskyddsförordningen (1988:539) har att fått till uppgift att närmare föreskriva om. 8.5 Ändringar i 6 kap. 2 och 3 6 (13)

27 Med dopning avses åtgärder som genom tillförsel av läkemedel eller substanser påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament så att något av följande inträffar: 1. Djurets hälsotillstånd påverkas under träning för eller deltagande i tävling på tävlingsbana. 2. Djuret ansträngs eller belastas hårdare än vad det är tränat för eller riskerar att åsamkas skada på annat sätt på grund av att prestationsförmågan höjs eller sänks. 3. Skada, smärta eller sjukdom döljs alternativt en sjukdomsprocess påverkas hos djuret under träning för eller deltagande i tävling på tävlingsbana. Detta inkluderar även åtgärder som kan ge negativa konsekvenser för djuret som visar sig först efter tävlingstillfället. Med otillbörliga åtgärder avses åtgärder som genom annan behandling än genom tillförsel av läkemedel eller substanser påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament så att något av följande inträffar: 1. Djurets hälsotillstånd påverkas under träning för eller deltagande i tävling på tävlingsbana. 2. Djuret ansträngs eller belastas hårdare än vad det är tränat för eller riskerar att åsamkas skada på annat sätt på grund av att prestationsförmågan höjs eller sänks. 3. Skada, smärta eller sjukdom döljs alternativt en sjukdomsprocess påverkas hos djuret under träning för eller deltagande i tävling på tävlingsbana. Detta inkluderar även åtgärder som kan ge negativa konsekvenser för djuret som visar sig först efter tävlingstillfället. Paragraferna är nya. Syftet med bestämmelserna är att skydda djuren från att utsättas för lidande och åtgärder och behandlingar som kan påverka djurets hälsotillstånd i samband med tävling eller träning för tävling. Vi ska också förhindra användandet av prestationshöjande eller prestationssänkande åtgärder som bland annat kan leda till att djuren ansträngs hårdare än vad de är tränade för, eller att de skadas på annat sätt. Förutom att man kan ge direkt stimulerande substanser för att höja prestationsförmågan kan ett annat exempel på att höja den aktuella prestationsförmågan vara att påverka temperamentet genom att exempelvis ge ett stressat djur någon form av lugnande medicin för att minska stressnivån och därmed få det att fokusera bättre, men med ökad risk för skada. Vi har valt att föreskriva om dopning och otillbörliga åtgärder i två separata paragrafer för att göra det tydligare för läsaren. Formuleringen som anges i djurskyddslagen dopning eller andra otillbörliga åtgärder som påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament är en ganska vid formulering som kan inbegripa mycket. En stor utmaning i arbetet med att ändra föreskrifterna har varit att verkligen beskriva vad som avses med dopning och andra otillbörliga åtgärder, på ett annat sätt än genom att i en lista ange otillåtna preparat och metoder, så att vi exempelvis inte förbjuder normal träning där ju syftet också kan vara att påverka djurets prestationsförmåga. Med normal träning avses träning av ett djur med syfte att bibehålla djurets grundkondition och rörlighet. Men träningen kan också ha som syfte att verka uppbyggande och stärkande för djuret med ett långsiktigt mål om ökad prestationsförmåga men utan att det syftar till deltagande i en nära förestående tävling. 7 (13)

28 Vi har fokuserat på att få till en reglering som snarare beskriver effekten på djuret av dopning och andra otillbörliga åtgärder och på så vis skydda det mot att utsättas för metoder/behandlingar som riskerar att påverka dess hälsa och välfärd i samband med träning inför tävling och deltagande i tävling. 8.5 Ändringar i 6 kap. 4 Hundar som står under långvarig och väl kontrollerad behandling av sjukdom får tränas för och delta i tävling på tävlingsbana under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: 1. Behandlingen får inte påverka hundens prestationsförmåga eller temperament enligt 2 1 och 2 eller 3 1 och Behandlingen inte döljer smärta. 3. Behandlingen inte påverkar eller döljer andra sjukdomar, skador, eller sjukdomsprocesser än den som behandlingen är avsedd för. 4. Sjukdomen får inte förvärras av träning för tävling eller deltagande i tävling på tävlingsbana. 5. Ett veterinärintyg medföljer hunden vid träning för tävling och vid tävling på tävlingsbana i vilket veterinären intygar minst följande: a. Hundens identitet. b. Hundens diagnos. c. Beskrivning av behandling inklusive läkemedel och dosering. Intyget enligt första stycket 5 ska vara utfärdat av en veterinär som är insatt i hundens behandling. Intyget ska förnyas om något av det som anges i första stycket 5 a c förändras. På hundsidan finns det en grupp hundar med sjukdomar som kräver medicinering av läkemedel som ha varit angivna i Bilaga 2 eftersom de har karenstider. Det rör sig oftast om kroniska sjukdomar som hundarna inte kan tillfriskna från, men som de med hjälp av korrekt medicinering kan vara mer eller mindre helt symptomfria från. Vid sådan tillsvidarebehandling (livslång behandling) kan det i vissa fall finnas möjlighet att hos tävlingsorganisationerna ansöka om dispens från det egna dopingsreglementet för att djuret ändå ska kunna delta i utställning, prov eller tävling, förutsatt att det är en klart fastställd diagnos samt att sjukdomen är under klinisk kontroll. I samband med att djurägaren ansöker om dispens hos SKK, SDSF eller SHCF från deras regelverk måste de enligt våra nuvarande föreskrifter även ansöka om dispens hos oss från dopningsreglerna i våra föreskrifter. För dessa hundägare innebär det dubbla dispensförfarandet en ökad administrativ börda vilken har upplevts som onödig och komplicerad då sportens eget regelverk har ansetts vara tillräckligt. Eftersom vi bedömer att den här gruppen av hundar inte automatiskt behöver exkluderas från träning inför tävling och deltagande i tävling föreslås införandet av en ny paragraf som möjliggör för den aktuella gruppen av hundar att tävla under vissa förutsättningar. Deltagande i tävling eller träning inför tävling får dock inte riskera att djuret utsätts för några negativa konsekvenser kopplade till sin sjukdom. I och med införandet av en paragraf som tillåter att hundar får tränas för och delta i tävlingar trots att de behandlas med läkemedel eller annan metod som enligt de ovan föreslagna bestämmelserna är att se som dopning eller andra otillbörliga metoder, ställs det vissa kompensatoriska krav på djurhållaren eftersom vi vill att han eller hon ska inhämta ett intyg från en veterinär 8 (13)