Övertonsmätning vid Södra Cell Analys av halter och spridning av övertoner i Södra Cells elnät.

Transkript

1 Examensarbete Övertonsmätning vid Södra Cell Analys av halter och spridning av övertoner i Södra Cells elnät. Författare: Anders Sehammar Handledare: Pieternella Cijvat Examinator: Pieternella Cijvat Handledare, företag: Jimmy Sandström Datum: Kurskod: 2ED07E, 15 hp Ämne: Elektroteknik Nivå: Högskoleingenjör Institutionen för fysik och elektroteknik Fakulteten för Teknik

2 II

3 Sammanfattning Den här rapporten presenterar resultatet från ett antal övertonsmätningar som genomförts vid Södra Cell i Mönsterås. Övertonshalter på spänning och ström har mätts upp med referensinstrument vid två procesställverk och ett huvudställverk. Mätningarna viktas mot Energimarknadsinspektionens standard EIFS 2013:1. Rapporten redovisar enskilda övertonsnivåer samt den totala harmoniska distorsionen THD för samtliga mätpunkter. Resultatet visar på stor variation mellan procesställverken. Det går att se en tydlig koppling mellan belastningseffekten från frekvensstyrda laster och övertonshalter. Det redovisas även en utvärdering av om övertonerna sprider sig fabrikens elnät och stör andra laster. Rapporten presenterar även en utvärdering av om befintliga strömtransformatorer i procesställverken har tillräcklig mätnoggrannhet för mätning av strömövertoner. Genom att utföra övertonsmätningar med strömtransformatorn och referensinstrumentets strömtänger gick det att analysera värdena och utvärdera strömtransformatorns mätnoggrannhet. Mätresultatet indikerar att strömtransformatorn har god mätnoggrannhet. För ett tydligare resultat krävs att det utförs ytterligare mätningar. Det redovisas även bakomliggande teori till hur övertoner uppkommer och fortplantar sig i ett system. Det går även läsa om hur övertoners kvantifieras och mot vilka standarder det går att vikta mätningarna mot. Rapporten beskriver dessutom ett antal problem kopplat till övertoner och metoder för att motverka dem. III

4 Summary This report presents the result from several harmonic measurements which were implemented on Södra Cell in Mönsterås. The harmonic levels on voltage and current were measured with a reference instrument on four lowvoltage switchgears and one medium-voltage switchgear. The data from the measurements is weighted against the standard from Energimarknadsinspektionen EIFS 2013:1. The report shows individual harmonic levels and the total harmonic distortion THD. The result shows a high variation between the low-voltage switchgears. There is a distinct connection between the load power from rectifiers and the harmonic levels. It is also evaluated if the harmonics are spreading in the electric grid and interferes other loads. The report is also evaluating if the existing current transformer in the lowvoltage switchgear has sufficient accuracy for current harmonics measurements. By making harmonic measurements with the current transformer and the current probes from the reference instrument it is possible to compare the result and evaluate the accuracy on the current transformer. The result indicate that the current transformer has a good accuracy. A theoretic analysis is also given on how harmonics can be described by fourier series and how they propagate in a system. It is also described how harmonics are quantified and for which standards they can be weighted. The report treat several problems referred to harmonics such as overheating transformers and broken capacitors. IV

5 Abstract Rapporten presenterar övertonshalter på spänningen vid två procesställverk och ett och huvudställverket vid Södra Cells anläggning i Mönsterås. Mätningarna är viktade mot Energimarknadsinspektionens standard EIFS 2013:1. Det utvärderas även om övertoner från procesställverken sprider sig till överliggande huvudställverk. Dessutom utvärderas det om strömtransformatorer som sitter monterade i procesställverken har tillräcklig mätnoggrannhet för framtida övertonsmätningar. V

6 Förord Examensarbetet har utformats med utgångspunkt från övertonsproblematik i nära samarbete med Södra Cell i Mönsterås. Jag vill tacka ett antal personer som har hjälpt mig med mitt examensarbete: Min handledare på Linnéuniversitetet Ellie Cijvat för bra handledning och goda råd. Erik Wretlind på Unipower AB för att han ordnade med utlåning av mätinstrument och gav mig support under arbetet. Thor-Björn Johansson på Södra Cell för att han gav mig möjlighet och bra förutsättningar för att skriva mitt examensarbete på företaget. Min handledare på Södra Cell Jimmy Sandström för att ha delat med sig av sina kunskaper och visat stort engagemang för mitt examensarbete. VI

7 Innehållsförteckning Sammanfattning III Summary IV Abstract V Förord VI Innehållsförteckning VII 1. Introduktion Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Teori Elmiljö Elkvalitet Övertoner Fourieserieutveckling Fouriertransform DFT FFT Strömövertoner Spänningsövertoner Fasläge övertoner Att riktningsbestämma övertoner Kvantifiering av övertoner Konsekvenser av övertoner Varmgång av transformatorer Deltakopplad transformator Nollströmmar Vagabonderade strömmar Kondensatorhaveri Att dämpa övertoner Passivt finavstämda filter Passivt snedavstämt filter Aktiva filter pulslikriktare Mätstandarder för övertoner VII

8 EN EIFS 2013: Standard Södra Cell Metod och genomförande Kvantitativ mätning Övertonshalter Spridning övertoner Mätnoggrannhet strömtransformator Resultat och analys Övertonshalter Procesställverk 705-P716F Procesställverk 455-P417F Huvudställverk S73.01A Spridning övertoner Procesställverk 705-P716F Procesställverk 455-P417F Huvudställverk S73.01A Mätnoggrannhet strömtransformator Diskussion och slutsatser Övertonshalter Spridning övertoner Mätnoggrannhet strömtransformator Referenser Bilagor 41 VIII

9 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Södra Cell Mönsterås är en högteknologisk processindustri som utifrån vedråvara producerar pappersmassa, grön elenergi, fjärrvärme och biodiesel. Södra Cell är den största producenten av pappersmassa i södra Sverige med en årlig produktion på ton. Genom att tillvarata överskottsenergin från tillverkningsprocessen, generar anläggningens fyra generatorer tillsammans med tio vindkraftverk tillräckligt med elenergi för att självförsörja fabriken och leverera ett överskott till det allmänna nätet uppgick nettoleveransen elenergi till 230GWh, vilket motsvarar årsförbrukningen för eluppvärmda villor. Södra Cell har precis som industrin i allmänhet ökat användningen av olinjära laster i form av frekvensomriktare. Fördelarna är tydliga vad gäller energieffektivisering och flexibel varvtalsreglering av motorer. Nackdelen är att frekvensomriktare genererar övertoner som mer eller mindre fortplantar sig i industriernas elnät och försämrar elkvaliteten. Övertonsproblem kan uppkomma som explicita driftstörningar i form av haveri i kondensatorbatterier, höga strömmar i neutralledare och över eller underspänningar som medför att skyddsfunktioner inte fungerar. Övertoner kan dessutom orsaka förkortad livslängd på kablage, motorer och transformatorer genom förhöjd värmeutveckling. Det är viktigt för industrier att kontrollera elkvaliteten på deras interna elnät då nätbolagen enbart ansvarar för elkvaliteten i anslutningspunkten till fabriken[2]. Det är även viktigt att de kontrollerar elkvaliteten från perspektivet att inte avge gränsöverskridande störningar ut på det allmänna nätet. Energimarknadsinspektionen har lagstadgade krav på hur mycket störningar en industri får avge. Södra Cell är medvetna om elkvalitetsproblem kopplat till övertoner och vill utreda om det förekommer övertonsnivåer som kan orsaka driftstörningar i fabriken. Det finns idag ingen erfarenhet av övertonsrelaterade driftstörningar i fabriken. Genom att utföra mätningar på utvalda ställverk med varierad belastningseffekt från frekvensomriktare vill Södra Cell skapa en uppfattning om hur övertoner fortplantar och sprider sig i deras elnät. Påvisar mätningarna höga övertonshalter kan det ge incitament till att vidta åtgärder. Södra Cell vill även utvärdera om befintliga strömtransformatorer i procesställverken har tillräcklig mätnoggrannhet för att tillämpas för kontinuerlig övertonsmätning. 2

10 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att bestämma omfattning och spridning av övertoner i Södra Cells elnät. Det ska även utvärderas om strömtransformatorerna i procesställverken har tillräckligt bra mätnoggrannhet för framtida övertonsmätningar. 1.3 Mål Utifrån syftet ovan kan följande mål sättas upp: Bestämma övertonshalter vid två procesställverk. Bestämma övertonshalter vid ett huvudställverk. Utreda om övertoner sprider sig från procesställverk till huvudställverk. Bestämma mätnoggrannhet på en strömtransformator. 1.4 Avgränsningar Spänning och ström mäts vid två procesställverk och ett huvudställverk med varierad belastningseffekt från frekvensomriktare, se bilaga 6. Strömmätning på huvudställverket begränsas till faser L1 och L3. Rapporten kommer utvärdera enskilda spänningsövertoner upp till 50:e ordningen samt den totala harmoniska distorsionen THD-F. Samtliga mätningar kommer viktas mot Energimarknadsinspektionens standard EIFS 2013:1 [2]. Strömövertoner kommer inte utvärderas mot någon standard då det idag endast finns rekommenderade nivåer. EMC-frekvenser från 150kHz och uppåt hanteras inte per definition som ett övertonsproblem och kommer således inte tas med i rapporten. För utvärdering av strömtransformatorernas mätnoggrannhet genomförs strömmätning på en strömtransformator. 3

11 2. Teori 2.1 Elmiljö Elmiljö är ett begrepp och omfattar både elkvalitet och eldistributionens inverkan på kringliggande omgivningen. Under elmiljö behandlas EMC relaterade begrepp som magnetiska och elektriska fälts inverkan på närliggande utrustning. För att uppnå en störningsfri elmiljö är det viktigt att nätägare, apparat/anläggningsleverantör och elkunder tar ett gemensamt ansvar[4]. 2.2 Elkvalitet Elkvalitet är ett sammanfattande begrepp för att bedöma kvaliteten på elleverans. Kvaliteten bedöms utifrån faktorerna kontinuitet och spänningsnivå. Kontinuitet innebär att elleveransen ska vara avbrottsfri och spänningsnivå innebär att spänningens kurvform, frekvens och symmetri ska ligga inom angivna gränsvärden [5]. En avvikelse från det är att betrakta som en bristande elkvalitet. Elkvalitet kan därmed definieras som att en nätansluten apparat ej störs av övergripande skeenden i nätet, och ej heller blir störd av eller stör andra apparater [3]. Elkvalitet delas upp i ett antal olika parametrar. Spänningsdippar Spänningshöjningar Transienter Obalans Flimmer Spänningssprång Frekvensavvikelse Övertoner Det är viktigt att inte enbart koppla elkvalitet till en bedömning av kvaliteten på elen från matande nät. Det är vanligt att störningar orsakas av apparater i det egna nätet [3]. 4

12 2.3 Övertoner En grundton beskrivs i sin enklaste form som en perfekt sinusformad kurva med amplitud A, frekvens f och fasläge φ. I Sverige är elnätets grundton 50Hz. f t = Asin(2πf + φ) (2.1) Om en ton inte är perfekt sinusformad betyder det att det är en sammansatt ton som består av en grundton och sinusodiala deltoner, även känt som övertoner. I figur 2.1 går det se hur en grundton stegvis påverkas av övertoner med olika frekvenser. Figur 2.1. Grundtonen och två övertoner samt den sammansatta tonen. Övertoner förekommer som både harmoniska- och icke harmoniska. Harmoniska övertoner är heltalsmultiplar av grundtonens frekvens. Tabell 2.1 visar de harmoniska övertonerna upp till nionde ordningen. Övertoner med annan frekvens är oharmoniska. Alla periodiska signaler går matematiskt att beskriva som en serie med sinusfunktioner med olika fasläge, frekvens och amplitud. Metoden kallas fourieserieutveckling och är en metodik som ligger till grund i moderna elnätsanalysatorer. Tabell 2.1. Harmoniska övertoner. Nummer Frekvens Fourieserieutveckling En sammansatt ton går att beskriva som en funktion f(t) som består av grundtonen och deltoner med en multipel frekvens av grundtonen. Fourierserieutveckling är en matematisk metod som gör det möjligt att beskriva alla kontinuerliga periodiska funktioner f(t) som en serie av trigonometriska sinus- eller cosinusfunktioner där n = 1 motsvarar grundtonen. 6 f t = F 0 + A 1 sin (2πfnt + φ 1 ) 178 (2.2) Konstanten F 0 i ekvationen motsvarar medelvärdet av funktionen f(t) och beräknas genom att integrera funktionen över en period vid n = 0. Vid elektrotekniska sammanhang motsvarar medelvärdet DC-nivån i ett elnät. 5

13 F 0 = 1 T <=> f t dt < (2.3) Termen A 1 sin (2πfnt + φ 1 ) ekvationen motsvarar summans deltoner. För att bestämma amplitud A 1 och fasvinkel φ 1 för respektive term går det att tillämpa komplex fourierserieutveckling. 6 f t = C 1 e B1CDEF (2.4) 17@6 För komplex fourierserieutveckling går det att beräkna fourierkoefficienterna C 1 enligt. C 1 = 1 T <=> < (2.5) Vidare gäller följande samband mellan fourierkoefficienterna C 1, amplitud A 1 och fasvinkel φ 1 [5]. A 1 = 2 C 1 n 1 (2.6) φ 1 = argc 1 + π 2 n 1 (2.7) En fourierserieutveckling beskriver hur diskreta sinusodiala frekvenskomponenter bygger upp en sammansatt ton med en bestämd periodtid. Frekvensinnehållet presenteras vanligen i ett frekvensspektrum där de diskreta frekvenskomponenternas magnituder presenteras som procent av grundtonen. För analys av frekvensinnehållet i en verklig icke-periodisk signal som har mer eller mindre varierad kurvform över tid, går det inte tillämpa fourierserieutveckling Fouriertransform Fouriertransform används för att överföra en funktion från tidsplanet till ett kontinuerligt frekvensspektrum i frekvensplanet. Till skillnad från fourierserieutveckling går den att tillämpa på signaler som är aperiodisk, det vill säga att periodtiden går mot oändligheten. F ω = (2.8) 6

14 För att matematiskt förstå vad som sker vid transformeringen går det att utgå från ekvationen för fourierseriekoefficienterna vid komplex fourieserieutveckling. C 1 = 1 T <=> < (2.9) När periodtiden T 0 går mot oändligheten kommer grundfrekvensen f 0 = 8 > O bli oändligt litet, vilket medför att övertonerna till grundfrekvensen nf 0 kommer ligga oändligt tätt och skapa ett kontinuerligt frekvensspektrum med frekvensen f. Med utgångspunkt från den informationen går det härleda fouriertransformen. C 1 T 0 = 6 f 6 F ω (2.10) Fouriertransformen beskriver alla frekvenser, båda harmoniska och icke harmoniska frekvenser i ett kontinuerligt frekvensspektrum DFT För att genomföra datorberäkningar av en verklig signal används diskret fouriertransform (DFT). Med diskret fouriertransform genomförs ett ändligt antal samplar N av signalen. Beräkningsmetoden är tidskrävande då det förenklat går att säga att N samplar kräver N C aritmetiska beräkningar. S@8 X S [k] = CD S (2.11) FFT k = 0,1,, N 1 För att minska beräkningstiden som DFT medför har det utvecklats ett antal algoritmer som kallas fast fourier transform (FFT). Med smarta beräkningsscheman sänker algoritmerna antalet beräkningar från N C till Nlog (N) C där N är antalet samplar av signalen. FFT är den beräkningsmetoden som tillämpas i elnätsanalysatorer. 2.4 Strömövertoner Alla laster har en linjär eller icke linjär karaktär. En linjär last består av någon eller några av kretselementen, motstånd R, induktor L, kondensator C som i idealfallet är linjära [6]. Matas en linjär last med växelspänning och kretselementen håller konstant värde kommer rätlinjig proportionalitet råda mellan effektivvärdet på ström och spänning. [6] Det medför att lasten 7

15 kommer dra en ström med samma kurvform som spänningen se figur 2.2. Rent sinusformade kurvor består enbart av grundtonen. En linjär last har med andra ord inga övertoner. Figur 2.2. Kurvform spänning och ström för en linjär last. En olinjär last består av kretselement som drar en ström som inte proportionerlig följer spänningen. Följer inte strömmen spänningens kurvform betyder det att lasten genererar övertoner som deformerarar strömmens sinuskurva. [6] Typiska olinjära kretselement är dioden och tyristorn. Figur 2.3 visar att strömmen för en ideal diod utan resistans inte har samma kurvform som spänningen. Figur 2.3. Kurvform spänningskälla, och ström för en diod. 2.5 Spänningsövertoner Övertoner förekommer på både ström och spänning. För att förstå hur spänningsövertoner uppkommer går det analyser hur en övetonsdistorderad ström påverkar ett elnät. Kablar och komponenter i ett elnät uppvisar alltid någon form av impedans. Figur 2.4 visar ett elnät med en nätimpedans och en olinjär last. Figur 2.4. Förenklad modell av ett elnät med olinjär last. Den olinjära lasten drar i det här exemplet en pulsliknande ström enligt figur 2.5. Strömpulserna kommer orsaka spänningsfall över nätimpedansen, vilket medför att lastspänningen sänks. Figur 2.6 visar hur lastspänningens toppspänning dämpas vid strömpulserna. På grund av att strömmens övertoner orsakar spänningsfall över nätimpedansen kommer motsvarande spänningsövertoner överlagras på lastspänningens. [2] 8

16 Figur 2.5. Kurvform Ström. Figur 2.6. Kurvform ström och lastspänning. Hur mycket strömövertonerna distorderar generatorspänningen U ab och vidare lastspänningen U c beror på nätimpedansen Z. Låg nätimpedans medför att variationer i strömmen orsakar mindre spänningsfall över nätimpedans och lastspänning, se ekvation U c = U ab ZI (2.12) Ett starkt nät med hög kortslutningseffekt kommer distorderas mindre av övertoner. 2.6 Fasläge övertoner Övertoner genereras med olika faslägen mot grundtonen vilket medför att övertoner får positivt, negativt eller fasläge noll mot grundtonen. Beroende av var på grundtonen övertonerna uppkommer får de en karakteristisk rotationsriktning [6]. Konsekvenserna av övertonernas fasläge är bland annat höga strömmar i neutralledare och varmgång av induktionsmotorer. Se även avsnitt 2.9. Tabell 2.2. Övertonernas fasläge mot spänningen. Nummer Frekvens Fasläge Utifrån övertonens fasläge delas de upp i tre grupper med en karakteristisk rotationsriktning mot grundtonen [3]. Plusföljdskaraktär Medroterande Figur 2.7. Medroterande övertonsström med 120 graders mellan faserna. 9

17 Minusföljdskaraktär Motroterande Figur 2.8. Motroterande övertonsström med 120 grader mellan faserna. Nollföljdskaraktär - Ingen rotationsriktning Figur 2.9. Ingen rotationsriktning med 0 grader mellan faserna. 2.7 Att riktningsbestämma övertoner För att minska övertonshalter i ett elnät är det viktigt att detektera varifrån störningarna kommer. Genom att analysera om en störning kommer nedströms från överliggande nät eller uppströms från lasten går det att på ett metodiskt sätt avgränsa problemet och ringa in störkällan. En metod för att riktningsbestämma övertoner är att hitta korrelationer mellan lastströmmen och spänningsövertonerna. Går det att se tydliga likheter genereras övertonerna från lasten. Figur 2.10 visar att spänningens THD har tydliga likheter med lastströmmens kurvor, vilket betyder att spänningsövertonerna genereras av lastströmmen. Med andra ord kommer störningen från lasten. Figur Korrelation mellan spänningsövertoner och lastström. 10

18 2.8 Kvantifiering av övertoner För att bestämma hur mycket en grundton distorderas av övertoner finns ett antal beräkningsmetoder som kan tillämpas på spänning och ström. Totala distorsionsnivåer eller övertonshalter bestäms genom att beräkna den totala harmoniska distorsionen THD och presentera värdet som procent av grundtonen THD-F eller effektivvärde THD-R [8]. Det förekommer att THD-F har benämningen THD i litteratur och standarder. Enskilda övertoner beräknas som övertonens procentuella effektivvärde av grundtonen. Högt värde på THD visar på höga övertonshalter. Samtliga beräkningar bygger på att u g är ett effektivvärde på grundtonen. THD = k0 g7c (U g ) C (2.13) THD anger distorsionsnivå i Volt. [4] THD F = k0 g7c (U g ) C U m (2.14) THD-F anger THD som procent av grundtonen [4]. THD R = k0 g7c(u g ) C (2.15) U opq THD-R eller klirr-faktor anger THD som procent av effektivvärdet [4]. THD X = k0 g7c (U g ) C U s (2.16) THD-X anger THD som procent av valfri storhet [4]. 2.9 Konsekvenser av övertoner Varmgång av transformatorer En transformators effektförlust påverkas utöver de resistiva lastförlusterna även av övertoner från lastström och matande spänning. Ett elnät med höga övertonshalter kan medföra att en transformator måste stämplas ned till en lägre märkeffekt, alternativt överdimensioneras för att inte gå varma och få en förkortad livslängd. Ett vanligt problem vid höga övertonshalter är ökade virvelströmsförluster och hysteresisförluster i transformatorns järnkärna. Det 11

19 mest framträdande problemet är att övertoner i lastströmmen orsakar virvelströmsförluster vars effekt ökar med kvadraten på frekvensen, se ekvation Hysteresisförluster uppkommer som en konsekvens av spänningsövertoner. Hysteresisförluster är ett mindre problem då spänning tenderar att vara mindre distorderad. [4] För att bestämma hur mycket strömövertoner påverkar transformatorns virvelströmsförluster beräknas K-faktorn för transformatorn, se ekvation K-faktorn är en storhet som anger övertonsströmmars inverkan på transformatorns effektförluster. En K-faktor över 1,0 anger en förhöjd värmeutveckling. K faktor = I g C h C I g C (2.17) I = ström pu h = övertonsnummer För att dimensionera en transformator för virvelströmsförluster går det beräkna ett derating-värde D för transformatorn. Derating-värdet anger transformatorns maximala belastningsgrad. Värdet beräknas enligt ANSI/IEEE C med K-faktorn för lastströmmen och virvelströmsförlustfaktorn P ~( ) för en transformator vid märkeffekt, se ekvation För beräkning av virvelströmsförlustfaktorn avläses lastförluster P W och resistiva förluster P från transformatorns provningsprotokoll, se ekvation D = 1 + P ~( ) 1 + KP ~( ) (2.18) P ~( ) = P W I C R P (2.19) Några generella rekommendationer för en transformator vid märkdrift är att enskilda strömövertoner inte bör överstiga 5% för udda och 1-2% för jämna. För spänningen kan en övertonsdistorsion på 8% leda till att magnetiseringsströmmen uppvisar övertoner vilket kan leda till att det inte går att at ut märkeffekt på transformatorn Deltakopplad transformator Ett annat problem kopplat till D/Y kopplade transformatorer är att tredjetonsströmmarna 3,6,9 cirkulerar i transformatorns deltalindning och skapar värmeutveckling i kopparlindningarna. Detta medför att transformatorn kan gå varm även om den uttagen effekt ligger inom 12

20 märkdata. För att utvärdera hur strömövertoner påverkar en D/Y kopplad transformators effektförluster bör mätningarna genomföras på sekundärsidan då tredjetonerna filtreras bort på transformatorns primärsida. [6] Nollströmmar På grund av att fasströmmar är fasförskjutna med 120 sinsemellan får strömmarna i respektive fasledare olika riktning och storlek vid varje tidpunkt. Vid symmetrisk belastning av ett 4 eller 5 ledarsystem med jordningssystem enligt TN-S, TN-C och TN-C-S kommer strömmen i neutralledaren summeras till noll. Uppstår det övertonsströmmar av tredje ordningen 3,6,9 o.s.v. i ett sådant jordningssystem kommer tredjetonsströmmarna istället summeras i neutralledaren. Orsaken till det är att övertonsströmmar av den ordningen karakteriseras av att ha nollföljdskaraktär, vilket innebär att det är samma fasläge på strömmarna. Resultatet blir att samtliga tredjetonsströmmar summeras i neutralledaren och kan snabbt komma upp till nivåer som kan medföra att neutralledaren överbelastas och brinner av Vagabonderade strömmar Vid övertonsströmmar i neutralledaren på ett TN-C system kan det uppstå vagabonderade strömmar. På grund av att impedansen i neutralledaren ökar med frekvensen, känner övertonströmmarna ett ökat motstånd och tar andra väger tillbaka till spänningskällan [5]. Som en konsekvens av de vagabonderande strömmarna ökar magnetfälten i omgivningen. För att undvika problematiken med vagabonderade strömmar går det att jorda enligt ett TN-S system, vilket använder separat kabel för skyddsjord Kondensatorhaveri Kondensatorbatterier används inom industrin för att optimera fasvinkeln cos (φ) mellan spänning och ström. Genom optimering går det att ta ut mer aktiv effekt från elnätet med samma säkringsstorlek. Om kondensatorbatterier kopplas till ett elnät kan övertoner orsaka resonans på grund av kondensatorbatteriernas kapacitans och elnätets induktans. Reaktansen för kapacitans och induktans är frekvensberoende, hög frekvens sänker den kapacitiva reaktansen medans den höjs för induktansen, se ekvation 2.20 och X b = 1 2πfC (2.20) X c = 2πfL (2.21) Om strömövertonen har sådan frekvens att den kapacitiva och induktiva reaktansen tar ut varandra uppstår det resonans mellan kondensatorbatteriet 13

21 och det induktiva nätet, se figur Resonansfrekvensen f o kan beräknas enligt ekvation Figur Resonansfrekvens mellan nätets induktans och kondensatorbatteriernas kapacitans 1 f o = 2π LC (2.22) Vid parallellkopplade kondesatorbatterier uppstår det en parallellresonanskrets, se figur Vid resonansfrekvensen kommer det uppstå en mycket hög ström i kretsen som kan skada kondensatorbatterierna. En parallellresonanskrets uppvisar hög impedans mot nätet. Figur Parallellresonanskrets. Vid seriekopplade kondensatorbatterier uppstår det en serieresonanskrets. Se figur Vid resonansfrekvensen uppvisar kretsen låg impedans mot nätet vilket medför att det uppstår en hög ström genom kretsen som kan skada kondensatorbatterierna. Figur Serieresonanskrets Att dämpa övertoner För att minska övertonshalter i ett elnät går det att installera övertonsfilter. Det finns ett antal olika filtertyper med olika för- och nackdelar. Val av övertonsfilter påverkas av omfattningen på övertonsproblematiken, ekonomiska aspekter och hur känslig den belastande utrustning är. En annan metod för att sänka övertonshalterna är att förse frekvensomriktarna med likspänning från 12-pulslikriktare istället för 6-pulslikriktare. 14

22 Passivt finavstämda filter Ett finavstämt filter kan tillämpas som ett faskompenserande filter. Filtret utgörs av en spole i serie med en kondensator. Filtret dimensioneras så att dess resonansfrekvens avstäms vid samma frekvens som den störande övertonen. På grund av att filtret vid resonansfrekvensen får en väldigt låg impedans kommer filtret att suga åt sig övertonsströmmarna och stoppa dem från att sprida sig vidare i elnätet. Figur 2.14 visar två filter som är avstämda för överton fem och sju. Figur Två serieresonansfilter parallellt med lasten Passivt snedavstämt filter En nackdel med finavstämda filter är att de är känsliga för förändringar i nätet. Utökad användning av frekvensomriktare och värmeutveckling i komponenter är faktorer som kan medföra att resonansfrekvensen kan öka till en högre frekvens. För att undvika det går det att snedavstämma filtrets resonansfrekvens till att ligga något under övertonen som ska dämpas. Filtreringen blir inte lika effektiv men sänker övertonsnivån betydande. Figur 2.15 visar ett snedavstämt filter för överton fem. Det går att se att filterimpedansen Z mƒ F ƒ G 1ˆ har sitt minimum vid resonansfrekvensen f o och att den punkten är avstämd vid en lägre frekvens än vid femte övertonen. För att undvika parallellresonans dimensioneras filtret så att punkten där belastningsimpedansen och filterimpedansen skär varandra, hamnar vid en frekvens utan övertonsströmmar. Figur Passivt snedavstämt filter för dämpning av överton fem. 15

23 Aktiva filter Aktiva filter kan tillämpas då det finns krav på väldigt låga övertonshalter som till exempel sjukhusmiljöer. Ett aktivt filter mäter kontinuerligt lastströmmens övertoner och genererar övertonsströmmar i motfas, vilket medför att summan av övertonsströmmarna blir teoretiskt noll. Filtertekniken bygger på PWM styrda IGBT transistorer som genererar sinusformade strömkurvor med olika frekvens [3]. Aktiva filter är väldigt effektiva men också förhållandevis dyra. För en industri är det ofta svårt att motivera installation av ett aktivt filter då det går att uppnå ett fullgott resultat med ett passivt filter till en lägre kostnad pulslikriktare För att förse en frekvensomriktare med likspänning är en metod att likrikta trefasig växelspänning med en 6-pulskopplad likriktarbrygga, se figur Likriktarbryggan nyttjar diodernas egenskap att enbart leda ström i en riktning, vilket medför att en växelspänning kan omriktas och filtreras till en likspänning. Figur2.16. D/Y kopplad 6-pulslikriktare. En konsekvens med metoden är att dioderna i likriktarbryggan genererar övertoner som distorderad strömmen, vilket påverkar spänningen från matande nät, se kap 2.5. Figur 2.17 visar en typisk fasström för en 6- pulskopplad likriktarbrygga och figur 2.18 visar strömmens övertonskomponenter. Figur Strömkurva 6-pulslikriktare. Figur FFT 6-pulslikriktare. För att minska strömmens distorsion är en bättre metod att likrikta spänningen med en 12-pulskopplad likriktare. Ett sätt att konstruera denna är att seriekoppla två 6-pulskopplade likriktare till en trefastransformator där 16

24 sekundärsidan är uppdelad på en D respektive Y kopplad 3-faslindning, se figur Figur pulslikriktare med D kopplad primärsida och D-respektive Y kopplad sekundärsida. Kopplingen medför att sekundärsidan får 6 huvudspänningar med 60 graders fasförskjutning. Likriktarbryggorna kommuterar sedan huvudspänningarna med 30 graders intervall till ett system med 12 huvudspänningar[4]. Som en konsekvens av konstruktionen kommer överton 3 och 5 att dämpas vilket övertonsspektrat i figur 2.21 visar. Figur 2.20 visar fasströmmen på transformatorns primärsida, fasströmmen är nu mindre distorderad jämför med 6-pulskopplad likriktare. Figur 2.20 Strömkurva 12-pulslikriktare. Figur FFT 12-pulslikriktare Mätstandarder för övertoner Det finns ett antal utformade nätstandarder med normer och föreskrifter för vad som anses vara god elkvalitet. De vanligaste standarderna vid elkvalitetsmätning är europastandarden EN50160 och Energimarknadsinspektionens standard EIFS 2013:1. Generellt har EIFS 2013:1 en hårdare bedömning då den kräver godkända mätvärden under 100% av en veckas mätperiod, jämfört med EN50160 som kräver 90%. Båda standarderna anger enbart gränser för spänningsövertoner. För strömövertoner finns det idag ingen standard att vikta mätningarna mot, utan enbart rekommendationer. 17

25 Södra Cell har en egen standard för övertoner på lågspänningssidan. Standarden används som kravspecifikation för under vilka driftsvillkor komponenter i anläggningen ska fungera. För att bedöma elkvalitet, och i det här fallet övertoner är det viktigt att inte enbart utvärdera dem mot en standard. En elkvalitetsrapport ger en indikering om hur det ser ut på elnätet, men avhjälper inte per automatik övertonsproblem Det kan förekomma störningar i en anläggning trots att en rapport visar godkända värden. Elkvalitetsmätning får inte ersätta ett analytiskt arbete utan bör ses som en vägledning till god elkvalitet [3] EN50160 Europastandarden EN50160 med den officiella svenska språkversionen EN50160:2010 anger gränser för spänningens egenskaper i anslutningspunkten till en elanvändare. Standarden avser allmänna distributionsnät för låg-, mellan- och högspänning. Två nyckelformuleringar är. Under normala driftförhållanden ska, under varje period av en vecka, 95 % av antalet 10-minuters medelvärden för effektivvärdet för varje enskild överton i spänningen vara mindre än eller lika med värdena i tabell 1. Resonanser kan orsaka högre spänningar hos en enskild överton. Dessutom ska den totala övertonshalten (THD) hos matningsspänningen (inklusive alla övertoner upp till och med den 40:e) vara mindre än eller lika med 8 % [7]. 1 1 ANM - Begränsning till 40 är en konvention. 18

26 Tabell 2.3. Gränsvärden för övertoner enligt EN Udda övertoner Jämna övertoner Ickemultipler av 3 Multipler av 3 Ordning h Relativ spänning (u g ) Ordning h Relativ spänning (u g ) Ordning h Relativ spänning (u g ) 5 6,0 % 3 5,0 % 2 2,0 % 7 5,0 % 9 1,5 % 4 1,0 % 11 3,5 % 15 0,5 % ,5 % 13 3,0 % 21 0,5 % 17 2,0 % 19 1,5 % 23 1,5 % 25 1,5 % EIFS 2013:1 Energimarknadsinspektionens standard EIFS 2013:1 anger allmänna råd och krav som ska vara uppfyllda för att överföring av el ska vara av god kvalitet. Standarden ställer generellt högre krav än EN50160 på övertoner. Mätningarna måsta lika inom angivna gränser under 100% av tiden. Vid spänning över 36kV är gränserna även lägre. För referensspänningar upp till och med 36 kilovolt gäller följande. Under en period motsvarande en vecka ska förekommande tiominutersvärden för varje enskild överton vara mindre än eller lika med värdena i tabell 1 och varje tiominutersvärde av den totala övertonshalten ska vara mindre än eller lika med åtta procent [2]. 19

27 Tabell 2.4 Gränsvärden för övertoner under 36kV enligt EIFS Ej multiplar av 3 Multiplar av 3 Övertone r (n) Relativ övertonsha lt (%) Övertone r (n) Relativ övertonsha lt (%) Övertone r (n) Relativ övertonsha lt (u g ) 5 5,0 % 3 3,0 % 2 1,9 % 7 4,0 % 9 1,3 % 4 1,0 % 11 3,0 % 15 0,5 % ,5 % 13 2,5 % 21 0,5 % 17 2,0 % 19 1,5 % 23 1,5 % 25 1,5 % Standard Södra Cell Södra Cells egna standard har följande formulering. Kopplingsutrustning, enheter apparater och kabelnät skall dimensioneras för en spänningsgodhet enligt nedanstående tabell eller sämre. Det ska nämnas att standarden primärt tillämpas för att ställa hårda krav på tillverkare av elkraftskomponenter. Tabell 2.5. El/Instrument standard Södra Cell p-kraft 690V 400V Övertonshalt UTHD 10 % 10 % Kortvarig övertonshalt UTHD (<15s) 15 % 15 % 20

28 3. Metod och genomförande 3.1 Kvantitativ mätning Studien kommer baseras på ett antal övertonsmätningar som genomfördes i fabriken. Mätdata kommer analyseras och utvärderas utifrån projektets olika delmål. För att vikta mätresultatet mot en branschstandard måste mätningarna genomföras med en godkänd elnätsanalysator. Till projektet valdes elnätsanalysatorn Unilyzer 902 från Unipower AB, vilket är ett klass A instrument som uppfyller normen för referensmätning enligt IEC Val av instrument påverkades av att kurslitteratur hänvisade till Unipower AB och att företaget erbjöd att låna ut instrument och ge support under projektets gång. Unipowers mätsystem består av den fysiska elnätsanalysatorn samt programvarorna PQ Online och PQ Secure. Programvaran PQ Online används till att med uppkopplad dator konfigurera mätparametrar i instrumentet innan påbörjad mätning. Efter avslutad mätning överförs mätdata till datorn och analyseras med PQ Secure mot önskade elkvalitetsparametrar. Programvaran kan sedan automatiskt sammanställa all mätdata i en rapport mot önskad branschstandard Övertonshalter Södra Cells kraftförsörjs med två inkommande 130kV matningar och fabrikens fyra generatorer G2, G3, G4 och G5. Figur 3.1 visar de två inkommande 130kV matningar som transformeras ner till 10kV via T1 och T2. Transformatorerna spänningsmatar tre huvudställverk S73, S71 och S75. Från huvudställverken transformeras spänningen sedan ner ytterligare till ett helt isolerat 690V nät som spänningsförser underliggande procesställverk (visas ej i figur). Sekundärsida av procesställverken spänningsförser sedan fabrikens olika processdrifter. Figur3.1. Förenklad systemöversikt av fabrikens kraftförsörjning. 21

29 Utvärdera övertonshalter och spridning för hela fabriken är ett betydande arbete som inte ryms inom tiden för examensarbetet. Istället kommer det utföras mätningar vid två procesställverk och ett huvudställverk vilka får representera typiska lastsituationer för fabriken. Mätpunkterna har valts utifrån belastande effekt av frekvensstyrda drifter och mätpraktiska aspekter, se tabell 3.1 och 3.2. För fullständig information om ställverkens laster och effekter, se bilaga 7. Tabell 3.1. Utvalda procesställverk med antal frekvensomriktare och frekvensomriktarnas totala märkeffekt. Procesställverk Spänning Antal Total märkeffekt från frekvensomriktare 705-P716F 690V ,5kW 455-P417F 690V 5 3,4MW Tabell 3.2. Huvudställverk S73.01A. Huvudställvek S73.01A Spänning 10kV Övertonsmätningarna genomfördes över tid enligt tabell 3.3 och utvärderades mot Energimarknadsinspektionens standard EIFS 2013:1 [2]. Tabell 3.3. Mätperioder för studiens mätningar. Procesställverk Period start Period slut 705-P716F :00: :09: P417F :40: :29:59 Huvudställverk Period start Period slut S73.01A :00: :29:59 Figur 3.2 visar ett urklipp från systemöversikten på huvudställverket och procesställverken som projektets mätningar genomfördes på. För fullständig systemöversikt se bilaga. 22

30 Figur 3.2. Huvudställverk och procesställverk som mätningarna genomfördes på. Elnätanalysatorn kopplades enligt samma princip vid samtliga procesställverk för mätning av fasspänning. Testsladdar för spänningsmätning anslöts till uttagen L1, L2, L3 och jord på ställverksskåpets framsida, se figur 3.3. Sladdarna drogs sedan genom golvet till underliggande kabelkällare. Figur3.3. Procesställverk 716-P718F. 23

31 I kabelkällaren anslöts sedan testsladdarna och strömtängerna till elnätsanalysatorn. Strömtängerna monterades runt L1, L2 och L3, se figur 3.4. På grund av att ställverken matas med fem parallellkopplade 400mm C kablar per fas och strömtängernas begränsande diameter monterades de runt en av de fem kablarna. För att kompensera för kopplingen konfigurerades elnätsanalysatorn med skalfaktor fem. Figur 3.4. Elnätsanalysatorns placering i kabelkällaren och strömtängernas montering. Vid huvudställverket kopplades elnätsanalysatorn in för mätning av huvudspänningar. Tre testsladdar för spänningsmätning anslöts till plint i ställverksskåp. Två testsladdar för strömmätning av L1 och L3 byglades över plint och två strömtänger monterades runt respektive byglad testsladd. Figur 3.6 visar hur strömtängernas montering runt de byglade testsladdarna i mitten av skåpet, samt spänningens testsladdar längst ner till höger i bilden. Figur3.5. Huvudställverk S73.01A 24

32 Figur 3.6. Inkopplad elnätsanalysator vid huvudställverket S73.01A Spridning övertoner För att utvärdera om övertonerna sprider sig i nätet kommer metoden för att riktningsbestämma övertoner tillämpas, enligt avsnitt 2.7. Visar analysen att övertonerna genereras från överliggande nät, ger det en indikation på att övertonerna sprider sig i fabrikens elnät Mätnoggrannhet strömtransformator Mätnoggrannheten på strömtransformatorn Holec HF6 741F0029 bestäms genom att utföra en övertonsmätning med strömtransformatorerna i procesställverk 705-P716F. Mätvärdena jämföras sedan med en mätning som utförts med elnätsanalysatorns strömtänger vid samma procesställverk. Mätningarna med elnätsanalysatorns strömtänger blir således en referensmätning som övriga mätningar viktas mot. Mätningarna genomförs under en vecka med respektive mätmetod, se tabell 3.4. Mätanalysen begränsas av att projektets elnätsanalysator endast kan hantera tre fasströmmar. På grund av begränsningen genomförs respektive mätning vid olika tillfällen. Belastningen av procesställverket bedöms vara jämn över tid. 25

33 Tabell 3.4. Mätsekvenser för utvärdering av mätnoggrannhet av strömtransformatorn Holec HF6 741F0029. Holec HF6 741F0029 Period start Period slut 705-P716F :30: :30:00 Strömtänger Period start Period slut 705-P716F :20: :20:00 26

34 4. Resultat och analys 4.1 Övertonshalter Procesställverk 705-P716F I tabell 4.1 och 4.2 redovisas mätresultatet på spänningsövertoner som utvärderats mot EIFS 2013:1. Resultatet visar godkända värden på THD-F och enskilda spänningsövertoner. Procesställverket medeleffekt under mätsekvensen var 0,3MW, se figur 4.1. Mätresultat för strömövertoner presenters i bilaga 6. Tabell 4.1. THD-F för spänningen vid procesställverk 705-P716F. Tid inom gränsen Max värde Min värde 95% värde Resultat THDF U1 100% 1,59% 0,84% 1,14% Godkänd THDF U2 100% 1,62% 0,87% 1,16% Godkänd THDF U3 100% 1,61% 0,85% 1,14% Godkänd Tabell 4.2. Värden på enskilda spänningsövertoner vid procesställverk 705-P716F. 95% 95% Gräns MaxU21 MaxU23 MaxU31 # U21 U23 [%] [%] [%] [%] [%] [%] 95% U31 [%] Resultat 2 2 0,07 0,06 0,10 0,09 0,10 0,10 Godkänd 3 5 0,06 0,06 0,07 0,07 0,11 0,11 Godkänd 4 1 0,03 0,02 0,03 0,02 0,03 0,02 Godkänd 5 6 1,24 0,87 1,25 0,89 1,25 0,88 Godkänd 6 0,5 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01 0,01 Godkänd 7 5 0,81 0,64 0,84 0,65 0,80 0,61 Godkänd 8 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 9 1,5 0,02 0,02 0,03 0,02 0,03 0,03 Godkänd 10 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 11 3,5 0,43 0,26 0,42 0,27 0,45 0,28 Godkänd 12 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd ,24 0,23 0,24 0,23 0,23 0,22 Godkänd 14 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 15 0,5 0,02 0,01 0,01 0,01 0,02 0,02 Godkänd 16 0,5 0,02 0,01 0,02 0,01 0,02 0,01 Godkänd ,40 0,33 0,41 0,34 0,41 0,34 Godkänd 18 0,5 0,01 0,01 0,02 0,02 0,02 0,01 Godkänd 19 1,5 0,15 0,14 0,14 0,13 0,14 0,13 Godkänd 20 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 21 0,5 0,01 0,01 0,02 0,01 0,02 0,02 Godkänd 22 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 23 1,5 0,14 0,08 0,13 0,09 0,13 0,08 Godkänd 24 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 25 1,5 0,11 0,08 0,10 0,07 0,10 0,08 Godkänd 27

35 Figur 4.1. Belastningskurva för procesställverk 705-P716F. 28

36 4.1.2 Procesställverk 455-P417F I tabell 4.3 och 4.4 redovisas mätresultatet på spänningsövertoner som utvärderats mot EIFS 2013:1. Resultatet visar ett godkänt THD-F men ett underkänt värde på femte spänningsöverton. Procesställverket medeleffekt under mätsekvensen var 1,76MW, se figur 4.2. Mätresultat för strömövertoner presenters i bilaga 6. Tabell 4.3. THD-F för spänningen vid procesställverk 455-P417F. Tid inom gränsen Max värde Min värde 95% värde Resultat THDF U1 100% 7,69% 5,62% 7,52% Godkänd THDF U2 100% 7,51% 5,55% 7,34% Godkänd THDF U3 100% 7,6% 5,61% 7,42% Godkänd Tabell 4.4. Värden på enskilda spänningsövertoner vid procesställverk 455-P417F. # 95% 95% 95% Gräns MaxU21 MaxU23 MaxU31 U21 U23 U31 [%] [%] [%] [%] [%] [%] [%] Resultat 2 2 0,08 0,07 0,11 0,11 0,12 0,11 Godkänd 3 5 0,29 0,28 0,11 0,10 0,36 0,34 Godkänd 4 1 0,04 0,04 0,03 0,03 0,04 0,04 Godkänd 5 6 6,30 6,14 6,11 5,96 6,16 6,01 Underkänd 6 0,5 0,04 0,03 0,03 0,02 0,04 0,04 Godkänd 7 5 2,09 2,06 2,13 2,11 2,18 2,15 Godkänd 8 0,5 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 Godkänd 9 1,5 0,12 0,12 0,07 0,06 0,16 0,15 Godkänd 10 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 11 3,5 2,65 2,61 2,55 2,50 2,53 2,50 Godkänd 12 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 0,03 Godkänd ,63 1,56 1,66 1,59 1,75 1,68 Godkänd 14 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 15 0,5 0,14 0,14 0,03 0,03 0,15 0,14 Godkänd 16 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd ,43 1,39 1,35 1,32 1,30 1,27 Godkänd 18 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 19 1,5 1,20 1,16 1,24 1,20 1,30 1,27 Godkänd 20 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 21 0,5 0,13 0,12 0,04 0,03 0,14 0,13 Godkänd 22 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 23 1,5 0,80 0,76 0,74 0,70 0,70 0,67 Godkänd 24 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 25 1,5 0,76 0,72 0,82 0,78 0,86 0,82 Godkänd 29

37 Figur 4.2. Belastningskurva för procesställverk 455-P417F. 30

38 4.1.3 Huvudställverk S73.01A I tabell 4.5 och 4.6 redovisas mätresultatet på spänningsövertoner som utvärderats mot EIFS 2013:1. Resultatet visar på godkända värden på THD-F och enskilda övertoner. Låga värden på högspänningsställverk är att vänta då strömmen transformeras ner och distorderar spänningen mindre. Mätresultat för strömövertoner presenters i bilaga 6. Tabell 4.5. THD-F värden för S73.01A Tid inom gränsen Max värde Min värde 95% värde Resultat THDF U1 100% 1,06% 0,65% 0,92% Godkänd THDF U2 100% 1,01% 0,62% 0,88% Godkänd THDF U3 100% 1,08% 0,67% 0,91% Godkänd Tabell 4.6. Värden på enskilda spänningsövertoner vid procesställverk 455-P417F. 95% 95% Gräns MaxU21 MaxU23 MaxU31 # U21 U23 [%] [%] [%] [%] [%] [%] 95% U31 [%] Resultat 2 2 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 3 5 0,18 0,07 0,23 0,05 0,14 0,10 Godkänd 4 1 0,08 0,00 0,07 0,00 0,07 0,00 Godkänd 5 6 0,67 0,57 0,62 0,57 0,67 0,61 Godkänd 6 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 7 5 0,80 0,62 0,76 0,59 0,83 0,61 Godkänd 8 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 9 1,5 0,05 0,00 0,02 0,00 0,02 0,00 Godkänd 10 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 11 3,5 0,44 0,42 0,42 0,39 0,40 0,38 Godkänd 12 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd ,17 0,15 0,16 0,13 0,18 0,14 Godkänd 14 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 15 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 16 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd ,19 0,18 0,19 0,18 0,19 0,18 Godkänd 18 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 19 1,5 0,09 0,07 0,09 0,08 0,10 0,08 Godkänd 20 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 21 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 22 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd ,5 0,5 0,13 0,00 0,11 0,00 0,15 0,00 0,10 0,00 0,13 0,00 0,10 Godkänd 0,00 Godkänd 25 1,5 0,10 0,08 0,09 0,07 0,10 0,07 Godkänd 31

39 4.2 Spridning övertoner Procesställverk 705-P716F Figur 4.3 visar lastströmmen och THD-F för spänningen för procesställverk 705-P716F. Det går att se vissa likheter men också olikheter mellan kurvorna. Eftersom att det inte är en tydlig korrelation mellan kurvorna indikerar det att procesställverket störs av spänningsövertoner från överliggande nät. Figur 4.3. Lastströmmen (nedersta kurvorna) och THD-F för spänning (översta kurvorna) för procesställverk 705-P716F. 32

40 4.2.2 Procesställverk 455-P417F Figur 4.4 visar lastströmmen och THD-F för spänningen för procesställverk 455-P417F. Det går att se en tydlig korrelation mellan spänningsövertonerna och lastströmmen, vilket betyder att spänningsövertonerna genereras från lasten. Figur 4.4 Lastströmmen (nedersta kurvorna) och THD-F för spänning (översta kurvorna) för procesställverk 455-P417F. 33

41 4.2.3 Huvudställverk S73.01A Figur 4.5 visar lastströmmen och THD-F för huvudställverk S73.01A. Det går inte att se några korrelationer mellan kurvorna, vilket är ett väntat resultat då huvudställverket blir en sammanlagring av samtlig spänningsövertoner och lastströmmar. Figur 4.5 Lastströmmen (nedersta kurvorna) och THD-F för spänning (översta kurvorna för huvudställverk S73.01A. 4.3 Mätnoggrannhet strömtransformator Tabell 4.7 och figur 4.6 visar det 95% värdet av resultatet från övertonsmätningarna på strömmen som genomfördes under en vecka med strömtransformatorerna Holec HF6 741F0029 och strömtängerna till elnätsanalysatorn. Mätningarna genomfördes vid procesställverk 705-P716F. Procesställverket hade vid respektive mätsekvens olika belastningssituationer. Figur 4.7 och 4.8 visar hur procesställverket belastades över tid för respektive mätsekvens. Resultatet visar på likheter mellan mätmetoderna, se figur 4.6. Strömtransformatorerna från Holec detekterar enskilda strömövertoner med liknande karakteristik som strömtängerna till elnätsanalysatorn, dock med ett generellt lägre THD-F värde. Det lägre THD-F värdet kan härledas till att mätningarna genomfördes vid olika tidpunkter med olika belastningssituation, se figur 4.7 och

42 Tabell 4.7. Medelvärdet för enskilda strömövertoner för respektive mätmetod vid 100% av tiden. Strömtång Holec Strömtång Holec Strömtång Strömtång 95% I1 [%] 95% I1 [%] 95% I2 [%] 95% I2 [%] 95% I3 [%] 95% I3 [%] 2 0,2222 0,3819 0,219 0,3858 0,2318 0, ,4844 0,5011 0,7079 0,8025 0,4245 0, ,1102 0,1592 0,1086 0,167 0,1233 0, ,4621 8,0711 7,0422 8,1237 7,3163 7, ,0813 0,1167 0,079 0,1203 0,0864 0, ,6895 4,4654 3,4128 4,3699 3,5688 4, , , , ,0977 0,1129 0,1253 0,1316 0,0909 0, , , , ,6872 1,565 1,6603 1,6126 1,711 1, , , , ,8037 0,9243 0,7374 0,91 0,7735 0, , , , , , , , , , ,9485 1,067 0,9195 1,0888 0,9557 1, , , , ,4319 0,4952 0,3954 0,4796 0,4239 0, , , , , , , , , , ,2364 0,2855 0,2389 0,3039 0,2483 0, , , , ,1805 0,2129 0,1643 0,1912 0,1791 0,

43 Enskilda strömövertoner % Övertonsnummer Strömtång L1 Holec L1 Strömtång L2 Holec L2 P716 Strömtång L3 Figur 4.6. Jämförelse av mätresultatet på strömövertoner som genomförts med Holec HF6 741F0029 och strömtängerna till elnätsanalysatorn. 36

44 Figur 4.7. Belastningseffekt av procesställverk 705-P716F vid övertonsmätning med strömtänger till elnätsanalysatorn. Figur 4.8. Belastningseffekt av procesställverk 705-P716F vid övertonsmätning med Holec strömtransformatorer. 37

45 5. Diskussion och slutsatser 5.1 Övertonshalter Mätningarna visade på variation av övertonshalter mellan procesställverken. Det går att se en tydlig koppling mellan övertonshalter och lasteffekt från frekvensstyrda drifter. Båda ställverken uppfyller kraven på THD-F enligt EIFS 2013:1. Procesställverk 455-P417F visade dock ett underkänt värde på femte övertonen. Från transformatorns perspektiv låg spänningens THD-F på primärsida trafo under den generella rekommendationen på 8%. Dock uppfyller inte de enskilda strömövertoner de generella rekommendationerna på 1-2% för jämna respektive 5% för udda, se avsnitt Där visade procesställverk 705-P716F runt 8% på överton fem och 455-P417F visade ungefär 21% för överton fem respektive 6,5% för sjunde övertonen. Matande ABB transformator till 705-P716F har låg belastningsgrad på ca 40% och uppvisar en drifttemperatur på ca 30 grader medans ABB transformatorn till 455-P417F har en högre belastningsgrad på ca 80% och visade en drifttemperatur på ca 50 grader. För att utvärdera resultaten ytterligare och bedöma om Södra Cell bör vidta några förbättrande åtgärder, kontaktades ABB för konsultation. ABB samlade bild är att det inte behöver vidtas några explicita åtgärder med rådande övertonshalter, underlaget från mätningarna är dock lämpligt att väga in vid framtida konstruktionsarbete. ABB rekommenderar att vid eventuell installation av faskompenserade utrustning installera snedavstämda kondensatorbatterier som är avstämda på 141Hz, 189Hz eller 189Hz. Det ska även nämnas att Södra Cell ställer krav på att elkraftskomponenter som installeras i fabriken är dimensionerade för att klara THD på 15%, resultaten visar att det finns en god marginal till den nivån. Mina rekommendationer till Södra Cell är att kontakta ABB för att reda ut för vilka enskilda strömövertonsnivåer aktuella transformatorer är designade för. Samt att fråga dem vad anser om transformatorernas temperatur i relation till rådande belastningsgrad. Min kontaktperson för transformatorer på ABB var vid den fasen i projekt inte tillgänglig för att besvara dessa frågor. 5.2 Spridning övertoner Analysen av mätdata vid procesställverk 455-P417 visar att spänningsövertonerna korrelerar tydligt med lastströmmen, vilket ger tydlig indikation på att det är ställverkets laster som orsakar spänningsövertonerna i ställverket. Procesställverk 705-P716F visar dock inte på en övertygande korrelation mellan kurvorna, vilket indikerar att spänningsövertonerna 38

46 kommer från överliggande nät. THD-F är dock på en sådan låg nivå att det kan härledas till normal spridning, vilket det alltid förekommer i någon nivå. Huvudställverket S73.01A visar på mycket lågt spännings THD-F som ligger under 1%, vilket sannolikt är en effekt av att 10kV-nätet har hög kortslutningseffekt. Med utgångspunkt från dessa observationer går det att göra analysen att 455- P417F THD-F på spänningen på runt 7-8%, procesställverk 705-P716F matas med en spänning som är distorderad med 1-2% vilket påvisar att spänningsövertonerna inte sprider sig på ett problematiskt vis i elnätet. 5.3 Mätnoggrannhet strömtransformator Att tillämpa befintliga strömtransformatorer för övertonsmätning i anläggningar är många gånger både nödvändigt men också problematiskt då det ofta inte finns information om strömtransformatorernas bandbredd. Branschpraxis är dock att det generellt blir ett bra mätresultat på övertonsmätningar upp till 1000Hz. Resultatet för utvärdering av mätnoggrannheten på strömtransformatorn Holec HF6 741F0029 visar att mätningarna som genomfördes med strömtransformatorerna i procesställverket och strömtängerna till elnätsanalysatorn uppvisar betydande likheter. På grund av att mätningarna inte genomförde vid samma tillfälle och att belastningseffekten inte var identisk för respektive mätsekvens, blir analysen för komplex för att med säkerhet bestämma strömtransformatorns mätnoggrannhet. Resultat visar dock på sådan likhet att det går att göra slutsatsen att strömtransformatorerna sannolikt går att nyttja till framtida övertonsmätningar. För att med säkerhet utvärdera och bestämma mätnoggrannheten rekommenderar jag att genomföra övertonsmätningar med respektive mätmetod vid samma tillfälle. Studien begränsades av att elnätsanalysatorn enbart kunde hantera tre fasströmmar, vilket medförde att en sådan utvärdering inte var genomförbar. 39

47 6. Referenser [1] S.-E. Berglund och J. Åkerlund, Elvalitetsguide, Elforsk, Stockholm, [2] G. Móren, EIFS 2013:1, Energimarknadsinspektionen, Eskilstuna, [3] R. Gustavsson, Praktisk Elkvalitet, vol. 2, Olofström: Norbo kraftteknik AB, [4] H. elsäkerhetsverket. [5] L. Köhler, Elkraftsystem 2, vol. 4, Stockholm: Författarna och Liber AB, [6] L. Westlund, Elmiljö i praktiken, Malmö: Leif Westlund och Gleerups Utbildning AB, [7] A. kommitté, SVENSK STANDARD SS-EN 50160, SEK Svensk Elstandard, Kista, [8] A. Alfredsson, Elkraft, vol. 4, Stockholm: Liber AB, [9] S. Söderkvist, Från insignal till utsignal, Linköping: Sune Söderkvist,

48 7. Bilagor Bilaga 1: Rapport 705-P716F Bilaga 2: Rapport 455-P417F Bilaga 3: Rapport S73.01A Bilaga 4: Strömövertoner 705-P716F Bilaga 5: Strömövertoner 455-P417F Bilaga 6: Strömövertoner S73.01A Bilaga 7: Frekvensomriktarlaster 41

49 BILAGA 1 EIFS 2013:1 Mätarnamn: 705-P716F Mätarens serienummer: Period start: :00:00 Period slut: :09:59 Nominell spänning: 690V Version: 17.0 Kommentar: Sammanfattning THD Individuella övertoner Godkänd Godkänd 1

50 EIFS 2013:1 Referens: 705-P716F Kommentar: Unipower PQ Secure 1 THD Under en period motsvarande en vecka ska förekommande tiominutersvärden av THD (Total harmonisk distorsion) vara mindre än eller lika med 8%. Norm: Max: 8%, under 100 % av tiden. Tid inom Max värde Min värde 95% värde Resultat gränsen THDF U1 100% 1,59% 0,84% 1,14% Godkänd THDF U2 100% 1,62% 0,87% 1,16% Godkänd THDF U3 100% 1,61% 0,85% 1,14% Godkänd Inkluderade 0 flaggade värden i beräkningarna 2

51 EIFS 2013:1 Referens: 705-P716F Kommentar: Unipower PQ Secure 3

52 EIFS 2013:1 Referens: 705-P716F Kommentar: Unipower PQ Secure 2 Individuella övertoner Under en period motsvarande en vecka ska förekommande tiominutersvärden för varje enskild överton vara mindre än eller lika med värdena i tabellen nedan. Övertonens nummer: gräns i % av grundton Gräns MaxU21 95% U21 MaxU23 95% U23 MaxU31 95% U31 # [%] [%] [%] [%] [%] [%] [%] Resultat 2 2 0,07 0,06 0,10 0,09 0,10 0,10 Godkänd ,06 0,03 0,06 0,02 0,07 0,03 0,07 0,02 0,11 0,03 0,11 0,02 Godkänd Godkänd 5 6 1,24 0,87 1,25 0,89 1,25 0,88 Godkänd 6 0,5 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01 0,01 Godkänd 7 5 0,81 0,64 0,84 0,65 0,80 0,61 Godkänd 8 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 9 1,5 0,02 0,02 0,03 0,02 0,03 0,03 Godkänd 10 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 11 3,5 0,43 0,26 0,42 0,27 0,45 0,28 Godkänd 12 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd ,24 0,23 0,24 0,23 0,23 0,22 Godkänd 14 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 15 0,5 0,02 0,01 0,01 0,01 0,02 0,02 Godkänd 16 0,5 0,02 0,01 0,02 0,01 0,02 0,01 Godkänd ,40 0,33 0,41 0,34 0,41 0,34 Godkänd 18 0,5 0,01 0,01 0,02 0,02 0,02 0,01 Godkänd 19 1,5 0,15 0,14 0,14 0,13 0,14 0,13 Godkänd 20 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 21 0,5 0,01 0,01 0,02 0,01 0,02 0,02 Godkänd 22 0,5 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Godkänd 23 1,5 0,14 0,08 0,13 0,09 0,13 0,08 Godkänd ,5 1,5 0,01 0,11 0,01 0,08 0,01 0,10 0,01 0,07 0,01 0,10 0,01 0,08 Godkänd Godkänd 4

53 BILAGA 2 EIFS 2013:1 Mätarnamn: 455-P417F Mätarens serienummer: Period start: :40:00 Period slut: :29:59 Nominell spänning: 690V Version: 17.0 Kommentar: Sammanfattning THD Individuella övertoner Godkänd Underkänd 1

54 EIFS 2013:1 Referens: 455-P417F Kommentar: Unipower PQ Secure 1 THD Under en period motsvarande en vecka ska förekommande tiominutersvärden av THD (Total harmonisk distorsion) vara mindre än eller lika med 8%. Norm: Max: 8%, under 100 % av tiden. Tid inom gränsen Max värde Min värde 95% värde Resultat THDF U1 100% 7,69% 5,62% 7,52% Godkänd THDF U2 100% 7,51% 5,55% 7,34% Godkänd THDF U3 100% 7,6% 5,61% 7,42% Godkänd Inkluderade 0 flaggade värden i beräkningarna 2

55 EIFS 2013:1 Referens: 455-P417F Kommentar: Unipower PQ Secure 3

56 EIFS 2013:1 Referens: 455-P417F Kommentar: Unipower PQ Secure 2 Individuella övertoner Under en period motsvarande en vecka ska förekommande tiominutersvärden för varje enskild överton vara mindre än eller lika med värdena i tabellen nedan. Övertonens nummer: gräns i % av grundton Gräns MaxU21 95% U21 MaxU23 95% U23 MaxU31 95% U31 # [%] [%] [%] [%] [%] [%] [%] Resultat 2 2 0,08 0,07 0,11 0,11 0,12 0,11 Godkänd 3 5 0,29 0,28 0,11 0,10 0,36 0,34 Godkänd 4 1 0,04 0,04 0,03 0,03 0,04 0,04 Godkänd 5 6 6,30 6,14 6,11 5,96 6,16 6,01 Underkänd 6 0,5 0,04 0,03 0,03 0,02 0,04 0,04 Godkänd 7 5 2,09 2,06 2,13 2,11 2,18 2,15 Godkänd 8 0,5 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 Godkänd 9 1,5 0,12 0,12 0,07 0,06 0,16 0,15 Godkänd 10 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 11 3,5 2,65 2,61 2,55 2,50 2,53 2,50 Godkänd 12 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 0,03 Godkänd ,63 1,56 1,66 1,59 1,75 1,68 Godkänd 14 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 15 0,5 0,14 0,14 0,03 0,03 0,15 0,14 Godkänd 16 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd ,43 1,39 1,35 1,32 1,30 1,27 Godkänd 18 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 19 1,5 1,20 1,16 1,24 1,20 1,30 1,27 Godkänd 20 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 21 0,5 0,13 0,12 0,04 0,03 0,14 0,13 Godkänd 22 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 23 1,5 0,80 0,76 0,74 0,70 0,70 0,67 Godkänd 24 0,5 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Godkänd 25 1,5 0,76 0,72 0,82 0,78 0,86 0,82 Godkänd 4

57 BILAGA 3 EIFS 2013:1 Mätarnamn: S73.01A Mätarens serienummer: Period start: :00:00 Period slut: :29:59 Nominell spänning: 10500V Version: 17.0 Kommentar: Sammanfattning THD Individuella övertoner Godkänd Godkänd 1

58 EIFS 2013:1 Referens: S73.01A Kommentar: Vid 705-P716F Unipower PQ Secure 1 THD Under en period motsvarande en vecka ska förekommande tiominutersvärden av THD (Total harmonisk distorsion) vara mindre än eller lika med 8%. Norm: Max: 8%, under 100 % av tiden. Tid inom gränsen Max värde Min värde 95% värde Resultat THDF U1 100% 1,06% 0,65% 0,92% Godkänd THDF U2 100% 1,01% 0,62% 0,88% Godkänd THDF U3 100% 1,08% 0,67% 0,91% Godkänd Inkluderade 0 flaggade värden i beräkningarna 2

59 EIFS 2013:1 Referens: S73.01A Kommentar: Vid 705-P716F Unipower PQ Secure 3

60 EIFS 2013:1 Referens: S73.01A Kommentar: Vid 705-P716F Unipower PQ Secure 2 Individuella övertoner Under en period motsvarande en vecka ska förekommande tiominutersvärden för varje enskild överton vara mindre än eller lika med värdena i tabellen nedan. Övertonens nummer: gräns i % av grundton Gräns MaxU21 95% U21 MaxU23 95% U23 MaxU31 95% U31 # [%] [%] [%] [%] [%] [%] [%] Resultat 2 2 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 3 5 0,18 0,07 0,23 0,05 0,14 0,10 Godkänd 4 1 0,08 0,00 0,07 0,00 0,07 0,00 Godkänd ,5 0,67 0,00 0,57 0,00 0,62 0,00 0,57 0,00 0,67 0,00 0,61 0,00 Godkänd Godkänd 7 5 0,80 0,62 0,76 0,59 0,83 0,61 Godkänd 8 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 9 1,5 0,05 0,00 0,02 0,00 0,02 0,00 Godkänd 10 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 11 3,5 0,44 0,42 0,42 0,39 0,40 0,38 Godkänd 12 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd ,17 0,15 0,16 0,13 0,18 0,14 Godkänd 14 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 15 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 16 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd ,19 0,18 0,19 0,18 0,19 0,18 Godkänd 18 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 19 1,5 0,09 0,07 0,09 0,08 0,10 0,08 Godkänd 20 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 21 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 22 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 23 1,5 0,13 0,11 0,15 0,10 0,13 0,10 Godkänd 24 0,5 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Godkänd 25 1,5 0,10 0,08 0,09 0,07 0,10 0,07 Godkänd 4

61 BILAGA 4 Procesställverk Period start Period slut 705-P716F :00: :09:59 THD-F för strömöverton vid procesställverk 705-P716F. Max 99,50% 99% 95% Avg THD-F I1: Avg [%] 9,0250 8,8750 8,7600 7,6650 4,6706 THD-F I2: Avg [%] 8,3400 8,1050 8,0100 7,0600 4,3110 THD-F I3: Avg [%] 8,8300 8,5100 8,4200 7,3250 4,4799 Enskilda strömövertoner som procent av den fundamentala vid procesställverk 705-P716F. Max 99,50% 99% 95% Avg HI1_01: 50Hz Avg [%] HI1_02: 100Hz Avg [%] 0,8841 0,6471 0,3609 0,2074 0,1481 HI1_03: 150Hz Avg [%] 0,5473 0,4618 0,4456 0,3623 0,2947 HI1_04: 200Hz Avg [%] 0,3245 0,2384 0, ,0038 HI1_05: 250Hz Avg [%] 8,1287 7,6733 7,5333 6,5452 3,6754 HI1_06: 300Hz Avg [%] 0,2142 0,1589 0, ,0019 HI1_07: 350Hz Avg [%] 3,6709 3,6036 3,5707 3,1468 2,0917 HI1_08: 400Hz Avg [%] 0, ,0005 HI1_09: 450Hz Avg [%] 0,1754 0,1685 0,1645 0,1412 0,0762 HI1_10: 500Hz Avg [%] HI1_11: 550Hz Avg [%] 2,6228 2,6048 2,5851 2,4785 1,4406 HI1_12: 600Hz Avg [%] HI1_13: 650Hz Avg [%] 1,44 1,4326 1,429 1,3503 0,585 HI1_14: 700Hz Avg [%] HI1_15: 750Hz Avg [%] HI1_16: 800Hz Avg [%] HI1_17: 850Hz Avg [%] 1,21 1,1757 1,1567 1,0274 0,7744 HI1_18: 900Hz Avg [%] HI1_19: 950Hz Avg [%] 0,9315 0,9265 0,9192 0,9073 0,4744 HI1_20: 1000Hz Avg [%] HI1_21: 1050Hz Avg [%] HI1_22: 1100Hz Avg [%] HI1_23: 1150Hz Avg [%] 0,3688 0,3598 0,3587 0,3085 0,1933 1

62 HI1_24: 1200Hz Avg [%] HI1_25: 1250Hz Avg [%] 0,2858 0,2715 0,2593 0,1752 0,0717 HI1_26: 1300Hz Avg [%] HI1_27: 1350Hz Avg [%] HI1_28: 1400Hz Avg [%] HI1_29: 1450Hz Avg [%] 0,4379 0,4329 0,4278 0,4211 0,2472 HI1_30: 1500Hz Avg [%] HI1_31: 1550Hz Avg [%] 0, ,0004 HI1_32: 1600Hz Avg [%] HI1_33: 1650Hz Avg [%] HI1_34: 1700Hz Avg [%] HI1_35: 1750Hz Avg [%] 0, ,0006 HI1_36: 1800Hz Avg [%] HI1_37: 1850Hz Avg [%] HI1_38: 1900Hz Avg [%] HI1_39: 1950Hz Avg [%] HI1_40: 2000Hz Avg [%] HI1_41: 2050Hz Avg [%] HI1_42: 2100Hz Avg [%] HI1_43: 2150Hz Avg [%] HI1_44: 2200Hz Avg [%] HI1_45: 2250Hz Avg [%] HI1_46: 2300Hz Avg [%] HI1_47: 2350Hz Avg [%] HI1_48: 2400Hz Avg [%] HI1_49: 2450Hz Avg [%] HI1_50: 2500Hz Avg [%] 0,1162 0,115 0,1146 0,1118 0,0673 HI2_01: 50Hz Avg [%] HI2_02: 100Hz Avg [%] 0,6201 0,4696 0,2975 0,1837 0,1247 HI2_03: 150Hz Avg [%] 0,918 0,8745 0,8621 0,7668 0,594 HI2_04: 200Hz Avg [%] 0,184 0,1301 0, ,0025 HI2_05: 250Hz Avg [%] 7,5955 7,0378 6,9004 6,0244 3,372 HI2_06: 300Hz Avg [%] 0,125 0,0729 0, ,0009 HI2_07: 350Hz Avg [%] 3,2443 3,1096 3,0714 2,7887 1,846 HI2_08: 400Hz Avg [%] 0, ,0002 HI2_09: 450Hz Avg [%] 0,3459 0,3428 0,3385 0,2975 0,142 HI2_10: 500Hz Avg [%] HI2_11: 550Hz Avg [%] 2,4722 2,455 2,4477 2,3265 1,355 HI2_12: 600Hz Avg [%] HI2_13: 650Hz Avg [%] 1,2334 1,2217 1,2166 1,1563 0,5221 HI2_14: 700Hz Avg [%] HI2_15: 750Hz Avg [%]

63 HI2_16: 800Hz Avg [%] HI2_17: 850Hz Avg [%] 1,1851 1,1537 1,1337 1,0046 0,7602 HI2_18: 900Hz Avg [%] HI2_19: 950Hz Avg [%] 0,8525 0,8499 0,8442 0,8333 0,441 HI2_20: 1000Hz Avg [%] HI2_21: 1050Hz Avg [%] HI2_22: 1100Hz Avg [%] HI2_23: 1150Hz Avg [%] 0,3869 0,3827 0,3741 0,3103 0,1966 HI2_24: 1200Hz Avg [%] HI2_25: 1250Hz Avg [%] 0,222 0,2137 0,2011 0,1566 0,062 HI2_26: 1300Hz Avg [%] HI2_27: 1350Hz Avg [%] HI2_28: 1400Hz Avg [%] HI2_29: 1450Hz Avg [%] 0,4285 0,4245 0,4227 0,4133 0,2409 HI2_30: 1500Hz Avg [%] HI2_31: 1550Hz Avg [%] 0, ,0003 HI2_32: 1600Hz Avg [%] HI2_33: 1650Hz Avg [%] HI2_34: 1700Hz Avg [%] HI2_35: 1750Hz Avg [%] 0, ,0006 HI2_36: 1800Hz Avg [%] HI2_37: 1850Hz Avg [%] HI2_38: 1900Hz Avg [%] HI2_39: 1950Hz Avg [%] HI2_40: 2000Hz Avg [%] HI2_41: 2050Hz Avg [%] HI2_42: 2100Hz Avg [%] HI2_43: 2150Hz Avg [%] HI2_44: 2200Hz Avg [%] HI2_45: 2250Hz Avg [%] HI2_46: 2300Hz Avg [%] HI2_47: 2350Hz Avg [%] HI2_48: 2400Hz Avg [%] HI2_49: 2450Hz Avg [%] HI2_50: 2500Hz Avg [%] 0,0905 0,0892 0,0884 0,0853 0,0551 HI3_01: 50Hz Avg [%] HI3_02: 100Hz Avg [%] 0,9465 0,7242 0,3174 0,1619 0,113 HI3_03: 150Hz Avg [%] 0,6668 0,6564 0,6376 0,5871 0,367 HI3_04: 200Hz Avg [%] 0,3325 0,2594 0, ,004 HI3_05: 250Hz Avg [%] 8,0802 7,385 7,2428 6,2649 3,486 HI3_06: 300Hz Avg [%] 0,2349 0,1649 0, ,002 HI3_07: 350Hz Avg [%] 3,3898 3,341 3,3168 2,9187 1,9874 3

64 HI3_08: 400Hz Avg [%] 0, ,0006 HI3_09: 450Hz Avg [%] 0,289 0,2812 0,2763 0,2581 0,1306 HI3_10: 500Hz Avg [%] HI3_11: 550Hz Avg [%] 2,5198 2,4988 2,4806 2,3688 1,4067 HI3_12: 600Hz Avg [%] HI3_13: 650Hz Avg [%] 1,4147 1,4045 1,4001 1,3325 0,5917 HI3_14: 700Hz Avg [%] HI3_15: 750Hz Avg [%] HI3_16: 800Hz Avg [%] HI3_17: 850Hz Avg [%] 1,2021 1,17 1,1506 1,0253 0,7813 HI3_18: 900Hz Avg [%] HI3_19: 950Hz Avg [%] 0,9404 0,9383 0,9344 0,9177 0,4844 HI3_20: 1000Hz Avg [%] HI3_21: 1050Hz Avg [%] HI3_22: 1100Hz Avg [%] HI3_23: 1150Hz Avg [%] 0,379 0,3643 0,3568 0,3068 0,1939 HI3_24: 1200Hz Avg [%] HI3_25: 1250Hz Avg [%] 0,3016 0,2821 0,2729 0,1716 0,0701 HI3_26: 1300Hz Avg [%] HI3_27: 1350Hz Avg [%] HI3_28: 1400Hz Avg [%] HI3_29: 1450Hz Avg [%] 0,4357 0,4309 0,427 0,4187 0,245 HI3_30: 1500Hz Avg [%] HI3_31: 1550Hz Avg [%] 0, ,0004 HI3_32: 1600Hz Avg [%] HI3_33: 1650Hz Avg [%] HI3_34: 1700Hz Avg [%] HI3_35: 1750Hz Avg [%] 0, ,0006 HI3_36: 1800Hz Avg [%] HI3_37: 1850Hz Avg [%] HI3_38: 1900Hz Avg [%] HI3_39: 1950Hz Avg [%] HI3_40: 2000Hz Avg [%] HI3_41: 2050Hz Avg [%] HI3_42: 2100Hz Avg [%] HI3_43: 2150Hz Avg [%] HI3_44: 2200Hz Avg [%] HI3_45: 2250Hz Avg [%] HI3_46: 2300Hz Avg [%] HI3_47: 2350Hz Avg [%] HI3_48: 2400Hz Avg [%] HI3_49: 2450Hz Avg [%]

65 HI3_50: 2500Hz Avg [%] 0,0862 0,0846 0,0839 0,0815 0,0388 5

66 BILAGA 5 Procesställverk Period start Period slut 455-P417F :40: :29:59 THD-F för strömöverton vid procesställverk 455-P417F. Max 99,5% 99% 95% Avg THDF I1 Avg [%] 22,65 22,47 22,41 21,98 21,266 THDF I2 Avg [%] 23,105 22,865 22,82 22,36 21,418 THDF I3 Avg [%] 22,95 22,77 22,7 22,27 21,515 Enskilda strömövertoner som procent av den fundamentala vid procesställverk 455-P417F. Max 99,5% 99% 95% Avg HI1_01: 50Hz Avg [%] HI1_02: 100Hz Avg [%] 0,2773 0,2672 0,2646 0,2586 0,2315 HI1_03: 150Hz Avg [%] 0,7746 0,7491 0,7403 0,7154 0,6158 HI1_04: 200Hz Avg [%] 0,194 0,1821 0,1805 0,1724 0,1175 HI1_05: 250Hz Avg [%] 21,157 21,078 21,01 20,637 20,002 HI1_06: 300Hz Avg [%] 0,1062 0,1014 0,1008 0,0974 0,0719 HI1_07: 350Hz Avg [%] 6,4486 6,2256 5,891 5,6506 5,3451 HI1_08: 400Hz Avg [%] 0,0559 0,0544 0,0539 0,0529 0,0448 HI1_09: 450Hz Avg [%] 0,0823 0,0806 0,0792 0,0769 0,0651 HI1_10: 500Hz Avg [%] 0,0398 0,0391 0,0389 0,0374 0,0327 HI1_11: 550Hz Avg [%] 4,0935 4,0485 4,024 3,9245 3,7805 HI1_12: 600Hz Avg [%] 0,0323 0,0319 0,0317 0,0311 0,0289 HI1_13: 650Hz Avg [%] 2,2403 2,2287 2,2248 2,2065 2,111 HI1_14: 700Hz Avg [%] 0,0325 0,032 0,0319 0,0308 0,0251 HI1_15: 750Hz Avg [%] 0,0867 0,0849 0,0839 0,0817 0,072 HI1_16: 800Hz Avg [%] 0,0268 0,0261 0,0259 0,0236 0,0199 HI1_17: 850Hz Avg [%] 1,5928 1,5841 1,5787 1,5353 1,4238 HI1_18: 900Hz Avg [%] 0,0226 0,022 0,022 0,0217 0,0204 HI1_19: 950Hz Avg [%] 1,1788 1,1612 1,1539 1,143 1,1086 HI1_20: 1000Hz Avg [%] 0,0258 0,0252 0,0251 0,0244 0,0208 HI1_21: 1050Hz Avg [%] 0,0553 0,0543 0,0541 0,0529 0,047 HI1_22: 1100Hz Avg [%] 0,0227 0,0217 0,021 0,0194 0,0169 HI1_23: 1150Hz Avg [%] 0,7403 0,7188 0,7115 0,6831 0,6397 1

67 HI1_24: 1200Hz Avg [%] 0,0198 0,0188 0,0188 0,0178 0,0165 HI1_25: 1250Hz Avg [%] 0,6355 0,6244 0,6203 0,6085 0,5537 HI1_26: 1300Hz Avg [%] 0,0226 0,0217 0,0206 0,0203 0,0181 HI1_27: 1350Hz Avg [%] 0,0454 0,0435 0,0429 0,0408 0,0341 HI1_28: 1400Hz Avg [%] 0,0225 0,0209 0,0195 0,0184 0,0159 HI1_29: 1450Hz Avg [%] 0,4477 0,4428 0,4368 0,423 0,395 HI1_30: 1500Hz Avg [%] 0,0205 0,0195 0,0179 0,0167 0,0149 HI1_31: 1550Hz Avg [%] 0,3367 0,3334 0,3306 0,3135 0,2892 HI1_32: 1600Hz Avg [%] 0,0233 0,0224 0,0203 0,018 0,016 HI1_33: 1650Hz Avg [%] 0,0378 0,0364 0,036 0,0326 0,0271 HI1_34: 1700Hz Avg [%] 0,0226 0,0217 0,0195 0,0177 0,0151 HI1_35: 1750Hz Avg [%] 0,3381 0,3353 0,3327 0,3048 0,2768 HI1_36: 1800Hz Avg [%] 0,0219 0,0203 0,018 0,0163 0,0144 HI1_37: 1850Hz Avg [%] 0,2326 0,2286 0,2262 0,2122 0,1943 HI1_38: 1900Hz Avg [%] 0,0248 0,0231 0,0196 0,0177 0,0156 HI1_39: 1950Hz Avg [%] 0,0323 0,0315 0,0308 0,0271 0,0231 HI1_40: 2000Hz Avg [%] 0,0241 0,0224 0,0195 0,017 0,0147 HI1_41: 2050Hz Avg [%] 0,2399 0,2383 0,2342 0,2089 0,1843 HI1_42: 2100Hz Avg [%] 0,022 0,0203 0,0187 0,0163 0,0143 HI1_43: 2150Hz Avg [%] 0,1944 0,1899 0,1878 0,1714 0,149 HI1_44: 2200Hz Avg [%] 0,0255 0,0239 0,0201 0,0177 0,0154 HI1_45: 2250Hz Avg [%] 0,0299 0,0288 0,028 0,025 0,0216 HI1_46: 2300Hz Avg [%] 0,0249 0,0231 0,0202 0,0172 0,0151 HI1_47: 2350Hz Avg [%] 0,1796 0,1753 0,1711 0,1521 0,1271 HI1_48: 2400Hz Avg [%] 0,0234 0,0217 0,0195 0,017 0,0149 HI1_49: 2450Hz Avg [%] 0,1467 0,1421 0,1378 0,1206 0,103 HI1_50: 2500Hz Avg [%] 0,0255 0,0239 0,021 0,0179 0,016 HI2_01: 50Hz Avg [%] HI2_02: 100Hz Avg [%] 0,2605 0,2551 0,254 0,2451 0,2263 HI2_03: 150Hz Avg [%] 1,0766 1,0124 1,0047 0,9816 0,867 HI2_04: 200Hz Avg [%] 0,1845 0,1751 0,1743 0,1647 0,1135 HI2_05: 250Hz Avg [%] 21,61 21,438 21,388 20,989 20,118 HI2_06: 300Hz Avg [%] 0,1246 0,1211 0,1207 0,1164 0,0842 HI2_07: 350Hz Avg [%] 6,4931 6,2929 5,9881 5,7622 5,4916 HI2_08: 400Hz Avg [%] 0,0494 0,0486 0,0481 0,0463 0,0418 HI2_09: 450Hz Avg [%] 0,2394 0,2354 0,2344 0,2287 0,2044 HI2_10: 500Hz Avg [%] 0,0382 0,0381 0,0377 0,0364 0,0327 HI2_11: 550Hz Avg [%] 4,0813 4,0317 4,0241 3,919 3,6858 HI2_12: 600Hz Avg [%] 0,0434 0,0427 0,0422 0,041 0,0328 HI2_13: 650Hz Avg [%] 2,3866 2,3702 2,3685 2,3483 2,2523 HI2_14: 700Hz Avg [%] 0,028 0,0272 0,027 0,026 0,0225 HI2_15: 750Hz Avg [%] 0,1132 0,1111 0,1095 0,1057 0,094 2

68 HI2_16: 800Hz Avg [%] 0,0258 0,0248 0,0244 0,0236 0,0209 HI2_17: 850Hz Avg [%] 1,5869 1,5563 1,5531 1,4873 1,3329 HI2_18: 900Hz Avg [%] 0,0265 0,0259 0,0257 0,025 0,0216 HI2_19: 950Hz Avg [%] 1,2536 1,2479 1,2435 1,233 1,1983 HI2_20: 1000Hz Avg [%] 0,0223 0,0215 0,0214 0,0201 0,0176 HI2_21: 1050Hz Avg [%] 0,0835 0,0816 0,0812 0,0772 0,0681 HI2_22: 1100Hz Avg [%] 0,0215 0,0207 0,0206 0,0193 0,0166 HI2_23: 1150Hz Avg [%] 0,7274 0,6985 0,679 0,6328 0,5738 HI2_24: 1200Hz Avg [%] 0,0194 0,0187 0,0186 0,018 0,0161 HI2_25: 1250Hz Avg [%] 0,6866 0,6723 0,6702 0,6603 0,6173 HI2_26: 1300Hz Avg [%] 0,0201 0,0192 0,0186 0,0176 0,0152 HI2_27: 1350Hz Avg [%] 0,0625 0,0607 0,0601 0,0582 0,0509 HI2_28: 1400Hz Avg [%] 0,0194 0,0185 0,0172 0,0165 0,0146 HI2_29: 1450Hz Avg [%] 0,3825 0,3767 0,3719 0,3664 0,347 HI2_30: 1500Hz Avg [%] 0,0172 0,0158 0,0157 0,0147 0,0133 HI2_31: 1550Hz Avg [%] 0,3919 0,3867 0,3838 0,3619 0,338 HI2_32: 1600Hz Avg [%] 0,0194 0,0185 0,0169 0,0153 0,0128 HI2_33: 1650Hz Avg [%] 0,045 0,0436 0,0431 0,0411 0,0364 HI2_34: 1700Hz Avg [%] 0,0187 0,0185 0,017 0,0153 0,0131 HI2_35: 1750Hz Avg [%] 0,2824 0,2805 0,2766 0,2578 0,2399 HI2_36: 1800Hz Avg [%] 0,0166 0,0156 0,0143 0,0133 0,012 HI2_37: 1850Hz Avg [%] 0,2819 0,2758 0,2735 0,2573 0,2327 HI2_38: 1900Hz Avg [%] 0,0187 0,0177 0,0157 0,0139 0,0121 HI2_39: 1950Hz Avg [%] 0,0351 0,0344 0,0338 0,0324 0,0286 HI2_40: 2000Hz Avg [%] 0,0194 0,0184 0,0158 0,0146 0,0122 HI2_41: 2050Hz Avg [%] 0,1932 0,1905 0,186 0,1698 0,1543 HI2_42: 2100Hz Avg [%] 0,0165 0,015 0,0136 0,0125 0,0113 HI2_43: 2150Hz Avg [%] 0,2327 0,2288 0,2272 0,2067 0,1785 HI2_44: 2200Hz Avg [%] 0,0194 0,0178 0,0155 0,0139 0,0115 HI2_45: 2250Hz Avg [%] 0,0331 0,0311 0,0307 0,0288 0,0251 HI2_46: 2300Hz Avg [%] 0,0194 0,0184 0,0158 0,0141 0,0123 HI2_47: 2350Hz Avg [%] 0,1371 0,1319 0,1281 0,1173 0,1018 HI2_48: 2400Hz Avg [%] 0,0173 0,0157 0,0148 0,0127 0,0114 HI2_49: 2450Hz Avg [%] 0,1788 0,1745 0,1697 0,1485 0,1269 HI2_50: 2500Hz Avg [%] 0,0194 0,0178 0,0157 0,0139 0,0118 HI3_01: 50Hz Avg [%] HI3_02: 100Hz Avg [%] 0,2725 0,2654 0,2609 0,254 0,2267 HI3_03: 150Hz Avg [%] 1,7076 1,6824 1,6761 1,6504 1,4705 HI3_04: 200Hz Avg [%] 0,1719 0,1677 0,1645 0,154 0,1145 HI3_05: 250Hz Avg [%] 21,499 21,392 21,338 20,945 20,24 HI3_06: 300Hz Avg [%] 0,1095 0,1056 0,1043 0,0996 0,0763 HI3_07: 350Hz Avg [%] 6,2176 6,0151 5,7032 5,4787 5,2241 3

69 HI3_08: 400Hz Avg [%] 0,0512 0,0479 0,0475 0,0465 0,0428 HI3_09: 450Hz Avg [%] 0,3018 0,2992 0,2975 0,2903 0,2544 HI3_10: 500Hz Avg [%] 0,0371 0,0358 0,0354 0,0345 0,0314 HI3_11: 550Hz Avg [%] 4,1923 4,1364 4,1327 4,0355 3,8288 HI3_12: 600Hz Avg [%] 0,0358 0,0344 0,0342 0,0328 0,0297 HI3_13: 650Hz Avg [%] 2,2617 2,2559 2,2507 2,2345 2,1421 HI3_14: 700Hz Avg [%] 0,0306 0,0298 0,0296 0,0287 0,025 HI3_15: 750Hz Avg [%] 0,1923 0,189 0,1877 0,1825 0,1642 HI3_16: 800Hz Avg [%] 0,025 0,0242 0,0237 0,023 0,0204 HI3_17: 850Hz Avg [%] 1,6456 1,6153 1,6102 1,5459 1,4105 HI3_18: 900Hz Avg [%] 0,0254 0,0249 0,0248 0,0241 0,0209 HI3_19: 950Hz Avg [%] 1,1733 1,1671 1,1646 1,148 1,1188 HI3_20: 1000Hz Avg [%] 0,023 0,0227 0,0222 0,0215 0,0197 HI3_21: 1050Hz Avg [%] 0,1313 0,1295 0,1289 0,1245 0,1122 HI3_22: 1100Hz Avg [%] 0,0223 0,0221 0,0216 0,021 0,0179 HI3_23: 1150Hz Avg [%] 0,7641 0,7373 0,7182 0,6777 0,6271 HI3_24: 1200Hz Avg [%] 0,021 0,0208 0,0202 0,0195 0,0164 HI3_25: 1250Hz Avg [%] 0,6296 0,6193 0,6143 0,6045 0,5591 HI3_26: 1300Hz Avg [%] 0,0203 0,0194 0,0193 0,0182 0,0164 HI3_27: 1350Hz Avg [%] 0,1011 0,0987 0,098 0,0947 0,0829 HI3_28: 1400Hz Avg [%] 0,0188 0,0182 0,0182 0,0175 0,0157 HI3_29: 1450Hz Avg [%] 0,4384 0,432 0,4254 0,4149 0,3892 HI3_30: 1500Hz Avg [%] 0,0169 0,0162 0,0162 0,0154 0,0134 HI3_31: 1550Hz Avg [%] 0,347 0,3432 0,34 0,3186 0,2995 HI3_32: 1600Hz Avg [%] 0,0194 0,0186 0,0166 0,0155 0,0137 HI3_33: 1650Hz Avg [%] 0,0801 0,0763 0,0757 0,0723 0,0612 HI3_34: 1700Hz Avg [%] 0,0174 0,0171 0,0158 0,0147 0,0131 HI3_35: 1750Hz Avg [%] 0,3239 0,321 0,3172 0,2936 0,2685 HI3_36: 1800Hz Avg [%] 0,0159 0,0143 0,0142 0,0128 0,0118 HI3_37: 1850Hz Avg [%] 0,251 0,2457 0,2427 0,229 0,2074 HI3_38: 1900Hz Avg [%] 0,0181 0,0172 0,0151 0,0141 0,0127 HI3_39: 1950Hz Avg [%] 0,0662 0,0627 0,062 0,0576 0,0481 HI3_40: 2000Hz Avg [%] 0,0174 0,0164 0,0144 0,0134 0,0121 HI3_41: 2050Hz Avg [%] 0,2232 0,2209 0,2167 0,1947 0,1738 HI3_42: 2100Hz Avg [%] 0,0152 0,0143 0,0129 0,0121 0,0109 HI3_43: 2150Hz Avg [%] 0,205 0,2023 0,2001 0,1798 0,1557 HI3_44: 2200Hz Avg [%] 0,0181 0,0172 0,0151 0,0139 0,0119 HI3_45: 2250Hz Avg [%] 0,0595 0,056 0,0547 0,0488 0,0402 HI3_46: 2300Hz Avg [%] 0,0174 0,0164 0,0144 0,0133 0,012 HI3_47: 2350Hz Avg [%] 0,1638 0,1602 0,1556 0,1381 0,1178 HI3_48: 2400Hz Avg [%] 0,0159 0,015 0,0134 0,0122 0,0111 HI3_49: 2450Hz Avg [%] 0,1555 0,1501 0,1437 0,1232 0,1054 4

70 HI3_50: 2500Hz Avg [%] 0,0181 0,0172 0,015 0,0135 0,0121 5

71 BILAGA 6 Huvudställverk Period start Period slut S73.01A :00: :29:59 THD-F för strömöverton vid huvudställverk S73.01A. Max 99,5% 99% 95% Avg THDF I1 Avg [%] 56,675 55,945 55,49 54,055 12,665 THDF I2 Avg [%] 56,675 55,95 55,52 54,33 12,849 THDF I3 Avg [%] 56,635 56,08 55,79 54,405 12,676 Enskilda strömövertoner som procent av den fundamentala vid procesställverk S73.01A. Max 99,5% 99% 95% Avg HI1_01: 50Hz Avg [%] HI1_02: 100Hz Avg [%] 1,0214 0,9063 0,8827 0,7134 0,2126 HI1_03: 150Hz Avg [%] 3,4301 3,2013 3,0899 1,7521 0,4779 HI1_04: 200Hz Avg [%] 0,6764 0,4858 0,4555 0,3643 0,0942 HI1_05: 250Hz Avg [%] 46,609 46,39 46,248 42,782 9,8873 HI1_06: 300Hz Avg [%] 0,342 0,296 0,2877 0,1138 0,0117 HI1_07: 350Hz Avg [%] 34,114 32,79 32,73 31,717 7,0592 HI1_08: 400Hz Avg [%] 0,1997 0,1127 0, ,002 HI1_09: 450Hz Avg [%] 1,1951 0,8857 0,803 0,5381 0,1327 HI1_10: 500Hz Avg [%] 0,1729 0,0898 0, ,0014 HI1_11: 550Hz Avg [%] 11,772 11,364 11,09 9,0102 2,3347 HI1_12: 600Hz Avg [%] 0,1559 0,0763 0,0676 0,0234 0,0035 HI1_13: 650Hz Avg [%] 8,6595 8,1419 7,8604 5,3938 1,3122 HI1_14: 700Hz Avg [%] 0,0841 0,0699 0, ,002 HI1_15: 750Hz Avg [%] 0,6703 0,4748 0,4098 0,3127 0,0833 HI1_16: 800Hz Avg [%] 0,1043 0,1007 0,0934 0,0619 0,0156 HI1_17: 850Hz Avg [%] 3,7724 3,7162 3,6331 3,192 1,1459 HI1_18: 900Hz Avg [%] 0,0667 0,0533 0,0394 0,028 0,0077 HI1_19: 950Hz Avg [%] 3,6208 3,557 3,499 2,9605 0,7707 HI1_20: 1000Hz Avg [%] 0,0542 0,0486 0, ,0009 HI1_21: 1050Hz Avg [%] 0,3991 0,2866 0,2647 0,2078 0,0306 HI1_22: 1100Hz Avg [%] 0, ,0002 HI1_23: 1150Hz Avg [%] 1,873 1,8501 1,8394 1,6118 0,3674 1

72 HI1_24: 1200Hz Avg [%] 0, HI1_25: 1250Hz Avg [%] 2,0981 1,9991 1,9458 1,8437 0,3709 HI1_26: 1300Hz Avg [%] 0, HI1_27: 1350Hz Avg [%] 0,3268 0,2388 0,2265 0,1742 0,0179 HI1_28: 1400Hz Avg [%] HI1_29: 1450Hz Avg [%] 1,1062 1,0769 1,0604 1,0122 0,3323 HI1_30: 1500Hz Avg [%] HI1_31: 1550Hz Avg [%] 1,4322 1,3648 1,3197 1,2203 0,2595 HI1_32: 1600Hz Avg [%] HI1_33: 1650Hz Avg [%] 0,289 0,1891 0, ,0061 HI1_34: 1700Hz Avg [%] HI1_35: 1750Hz Avg [%] 0,7545 0,7298 0,7204 0,6693 0,1679 HI1_36: 1800Hz Avg [%] HI1_37: 1850Hz Avg [%] 1,016 0,998 0,9752 0,8489 0,1856 HI1_38: 1900Hz Avg [%] HI1_39: 1950Hz Avg [%] 0, ,0002 HI1_40: 2000Hz Avg [%] HI1_41: 2050Hz Avg [%] 0,5562 0,5293 0,5265 0,4751 0,1036 HI1_42: 2100Hz Avg [%] HI1_43: 2150Hz Avg [%] 0,8608 0,8074 0,7857 0,7049 0,1362 HI1_44: 2200Hz Avg [%] HI1_45: 2250Hz Avg [%] HI1_46: 2300Hz Avg [%] HI1_47: 2350Hz Avg [%] 0,4409 0,4304 0,4156 0,3515 0,0499 HI1_48: 2400Hz Avg [%] 0, HI1_49: 2450Hz Avg [%] 0,6454 0,6183 0,6103 0,5299 0,0714 HI1_50: 2500Hz Avg [%] HI2_01: 50Hz Avg [%] HI2_02: 100Hz Avg [%] 0,8853 0,7636 0,743 0,6547 0,2099 HI2_03: 150Hz Avg [%] 8,132 7,3619 6,4882 5,5801 1,3189 HI2_04: 200Hz Avg [%] 0,6463 0,5738 0,535 0,3968 0,0938 HI2_05: 250Hz Avg [%] 46,76 46,669 46,519 43,89 10,251 HI2_06: 300Hz Avg [%] 0,317 0,293 0,2664 0,0604 0,0116 HI2_07: 350Hz Avg [%] 32,342 31,091 31,005 30,311 6,7801 HI2_08: 400Hz Avg [%] 0,2086 0,0674 0, ,0015 HI2_09: 450Hz Avg [%] 2,9354 2,7512 2,4138 1,0869 0,2597 HI2_10: 500Hz Avg [%] 0,169 0,0531 0, ,0009 HI2_11: 550Hz Avg [%] 12,652 11,879 11,652 9,2304 2,3992 HI2_12: 600Hz Avg [%] 0,1377 0,0529 0,0507 0,0449 0,0055 HI2_13: 650Hz Avg [%] 7,1009 6,6066 6,3943 5,0807 1,2092 HI2_14: 700Hz Avg [%] 0,0511 0,042 0, ,0013 HI2_15: 750Hz Avg [%] 1,7494 1,5354 1,3 0,8501 0,1539 2

73 HI2_16: 800Hz Avg [%] 0,0841 0,0808 0,0737 0,0508 0,0129 HI2_17: 850Hz Avg [%] 4,2181 4,1011 4,044 3,5408 1,2086 HI2_18: 900Hz Avg [%] 0,0936 0,0914 0,0859 0,0593 0,0161 HI2_19: 950Hz Avg [%] 3,0413 2,9725 2,9402 2,5283 0,6833 HI2_20: 1000Hz Avg [%] 0,0385 0,0263 0, ,0005 HI2_21: 1050Hz Avg [%] 1,104 0,9717 0,9273 0,5727 0,0812 HI2_22: 1100Hz Avg [%] 0, ,0002 HI2_23: 1150Hz Avg [%] 2,2514 2,1108 2,0243 1,9137 0,4173 HI2_24: 1200Hz Avg [%] 0, HI2_25: 1250Hz Avg [%] 1,6337 1,5856 1,576 1,4954 0,309 HI2_26: 1300Hz Avg [%] 0, HI2_27: 1350Hz Avg [%] 0,891 0,7465 0,6104 0,4297 0,0493 HI2_28: 1400Hz Avg [%] HI2_29: 1450Hz Avg [%] 1,3093 1,2836 1,2728 1,184 0,3681 HI2_30: 1500Hz Avg [%] HI2_31: 1550Hz Avg [%] 1,0373 1,0116 1,0007 0,9204 0,2091 HI2_32: 1600Hz Avg [%] HI2_33: 1650Hz Avg [%] 0,6444 0,476 0, ,0189 HI2_34: 1700Hz Avg [%] HI2_35: 1750Hz Avg [%] 0,9776 0,9638 0,9483 0,7747 0,201 HI2_36: 1800Hz Avg [%] HI2_37: 1850Hz Avg [%] 0,7201 0,7151 0,7015 0,6528 0,1476 HI2_38: 1900Hz Avg [%] HI2_39: 1950Hz Avg [%] 0, ,0006 HI2_40: 2000Hz Avg [%] HI2_41: 2050Hz Avg [%] 0,706 0,6911 0,6833 0,6122 0,1273 HI2_42: 2100Hz Avg [%] HI2_43: 2150Hz Avg [%] 0,6003 0,573 0,5646 0,5114 0,1067 HI2_44: 2200Hz Avg [%] HI2_45: 2250Hz Avg [%] HI2_46: 2300Hz Avg [%] HI2_47: 2350Hz Avg [%] 0,5881 0,5312 0,5263 0,4617 0,0621 HI2_48: 2400Hz Avg [%] 0, HI2_49: 2450Hz Avg [%] 0,4536 0,431 0,4143 0,3751 0,0537 HI2_50: 2500Hz Avg [%] HI3_01: 50Hz Avg [%] HI3_02: 100Hz Avg [%] 0,8349 0,7016 0,6547 0,5108 0,1849 HI3_03: 150Hz Avg [%] 10,263 10,098 9,7554 6,9942 1,5534 HI3_04: 200Hz Avg [%] 0,6946 0,5947 0,4664 0,3482 0,0886 HI3_05: 250Hz Avg [%] 47,278 47,092 47,012 44,037 10,101 HI3_06: 300Hz Avg [%] 0,4034 0,351 0,3115 0,0902 0,0139 HI3_07: 350Hz Avg [%] 31,923 30,405 30,334 29,655 6,573 3

74 HI3_08: 400Hz Avg [%] 0,3328 0,1028 0, ,0021 HI3_09: 450Hz Avg [%] 3,0134 2,8191 2,7233 1,0896 0,2471 HI3_10: 500Hz Avg [%] 0,1741 0,0716 0, ,0012 HI3_11: 550Hz Avg [%] 12,937 12,288 11,968 9,8531 2,4837 HI3_12: 600Hz Avg [%] 0,148 0,0706 0,0649 0,0503 0,0063 HI3_13: 650Hz Avg [%] 7,044 6,4233 6,2899 5,1794 1,1656 HI3_14: 700Hz Avg [%] 0,062 0,0559 0, ,0013 HI3_15: 750Hz Avg [%] 1,3166 1,207 1,0967 0,6134 0,1262 HI3_16: 800Hz Avg [%] 0,0815 0,079 0,0742 0,0513 0,013 HI3_17: 850Hz Avg [%] 4,2802 4,2056 4,1309 3,7205 1,2462 HI3_18: 900Hz Avg [%] 0,0951 0,0917 0,0839 0,054 0,0147 HI3_19: 950Hz Avg [%] 2,9064 2,8718 2,8043 2,4217 0,6725 HI3_20: 1000Hz Avg [%] 0,0437 0,0388 0,03 0 0,0006 HI3_21: 1050Hz Avg [%] 0,9589 0,8656 0,8083 0,4563 0,0664 HI3_22: 1100Hz Avg [%] 0, ,0002 HI3_23: 1150Hz Avg [%] 2,4247 2,2815 2,1722 2,0103 0,447 HI3_24: 1200Hz Avg [%] 0, HI3_25: 1250Hz Avg [%] 1,5639 1,5464 1,5388 1,3607 0,2922 HI3_26: 1300Hz Avg [%] 0, HI3_27: 1350Hz Avg [%] 0,7466 0,6644 0,6074 0,344 0,041 HI3_28: 1400Hz Avg [%] HI3_29: 1450Hz Avg [%] 1,4606 1,4281 1,4043 1,2947 0,3875 HI3_30: 1500Hz Avg [%] HI3_31: 1550Hz Avg [%] 0,9786 0,9417 0,9355 0,8254 0,1922 HI3_32: 1600Hz Avg [%] HI3_33: 1650Hz Avg [%] 0,4966 0,4234 0, ,0166 HI3_34: 1700Hz Avg [%] HI3_35: 1750Hz Avg [%] 1,0299 1,0121 0,9947 0,8771 0,2166 HI3_36: 1800Hz Avg [%] HI3_37: 1850Hz Avg [%] 0,6997 0,6835 0,6754 0,601 0,1339 HI3_38: 1900Hz Avg [%] HI3_39: 1950Hz Avg [%] 0, ,0006 HI3_40: 2000Hz Avg [%] HI3_41: 2050Hz Avg [%] 0,7771 0,7614 0,7547 0,6866 0,1401 HI3_42: 2100Hz Avg [%] HI3_43: 2150Hz Avg [%] 0,5599 0,5374 0,5272 0,4804 0,098 HI3_44: 2200Hz Avg [%] HI3_45: 2250Hz Avg [%] HI3_46: 2300Hz Avg [%] HI3_47: 2350Hz Avg [%] 0,6197 0,5782 0,574 0,5312 0,0726 HI3_48: 2400Hz Avg [%] 0, HI3_49: 2450Hz Avg [%] 0,3929 0,3732 0,3671 0,3349 0,0474 4

75 HI3_50: 2500Hz Avg [%]

76 BILAGA 7 Frekvensomriktarlaster 3kW 750r/m 90kW 1500r/ m 90kW 1500r/ m 132kW 1500r /m 200kW 1500r /m FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E ACS P716F 84902E ELMOTOR M3AA 132M 3GAA BDC 64079E ELMOTOR 1LA AA60-Z- A60-K E ELMOTOR 1LA AA60-Z- A60-K E ELMOTOR 1LA AA60-Z- K06-A60-L E ELMOTOR 1LA AA60-Z- A60-K06-L E ELMOTOR S TANDARD 4 00/690V 84901E ELMOTOR S TANDARD 4 00/690V 84903E ELMOTOR S TANDARD 4 00/690V 84904E ELMOTOR S TANDARD 4 00/690V 84907E ELMOTOR S TANDARD 4 00/690V 84906E ELMOTOR S TANDARD 4 00/690V 75262E ELMOTOR S TANDARD 4 00/690V 65742E ELMOTOR S TANDARD 4 00/690V 75261E ELMOTOR S TANDARD 4 00/690V 6SE7131-0HD61-Z 6SE7131-0HD61-Z ACS SE7132-1HD61-Z ACS ACS ACS ACS ACS ACS ACS ACS ACS ,5kW 690V 690V 90kW 690V 90kW 132 kw 690V 690V 200kW 1,5kW 400V 7,5kW 690V 7,5kW 690V 7,5kW 690V 15kW 690V 30kW 690V 30kW 690V 37kW 690V 45kW 690V 1

77 455-P417F 65548E 64585E 64535E 64531E 65546E DCEx 90 L/4 K 1LA PB80-Z- A60-K06 1LA PB80-Z- A60-K06 1LA PB80-Z- A60-K06 1LA PB80-Z- A60-K06 1,5kW 1500r/ m 500kW 1500r pm IM kW 1500r /m 630kW 1500r /m 630kW 1500r /m FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E FREKVENS OMFORMAR E EL- MOTOR EX- KLASSAD ELMOTOR MED ISOLE RAT LAGER SÄTE ELMOTOR MED ISOLE RAT LAGER SÄTE ELMOTOR MED ISOLE RAT LAGER SÄTE ELMOTOR MED ISOLE RAT LAGER SÄTE ACS ACS ACS ACS ACS ,5kW 690V 500 kw 690V 730 kw 690V 730 kw 690V 730 kw 690V 2

78 Fakulteten för teknik Kalmar Växjö Tel Lnu.se/fakulteten-for-teknik