Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Idrottsvetenskapliga programmet

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för Idrottsvetenskapliga programmet 2016 Idrottsvetenskapliga programmet Idrottsvetenskapliga programmet (IVP), 180 hp, är ett tvärvetenskapligt program med sju medverkande institutioner; Pedagogiska institutionen, Idrottsmedicinska enheten, Institutionen för Psykologi, Juridiska institutionen, Handelshögskolan (företagsekonomi), Institutionen för Kostvetenskap och Institutionen för informatik. Pedagogiska institutionen är värdinstitution för programmet som leder till en kandidatexamen där huvudämnet är idrottspedagogik. Under de tre första terminerna läses ett idrottsvetenskapligt basblock som består av idrottspedagogik, idrottsmetodik, idrottspsykologi, idrottsmedicin och företagsekonomi, därefter väljer studenten inriktning termin 4-5. Termin 6, den sista terminen, läser alla studenter tillsammans kursen Idrottspedagogisk forskning 2. Därefter skrivs examensarbete (15hp) och där kan studenterna välja att skriva sin uppsats i samverkan med en extern organisation. De två inriktningarna som kan väljas är Ledarskap och organisation (Sport Management) och Ledarskap och hälsa/friskvård (Health Promotion). Inom Ledarskap och organisation ligger fokus på fördjupade kunskaper inom ledarskap, idrottens organisation, evenemangs- och projektledning samt kunskaper om idrottsjuridik, informatik och företagsekonomi. Inriktningen ger en grund för att arbeta med att leda och utveckla idrottsrelaterad verksamhet. I inriktningen Ledarskap och hälsa/friskvård är fokus på fördjupade kunskaper om vad begreppen friskvård och hälsa innebär och hur man kan arbeta med förebyggande friskvård. Inom den inriktningen får studenterna även kunskap om fysisk aktivitet, idrottsmedicin och kost, kunskaper för att kunna leda friskvårdsarbete i organisationer eller företag etc. Det finns möjligheter för studenter att studera utomlands vid något av våra samarbetsuniversitet. Båda inriktningarna är förberedande för studier på avancerad nivå och efterföljande studier på forskarutbildningsnivå i pedagogik. Studenter som avslutar ett Idrottsvetenskapligt program har en bred arbetsmarknad att söka arbeten inom. Idrottsrörelsen som är den enskilt största potentiella arbetsmarknaden är synnerligen heterogen och därför svår att kortfattat definiera. Arbetsmarknaden kan sägas vara bred med en ingång på mellanstrategisk- och operativ nivå, det finns också idrottsvetare som arbetar på hög strategisk nivå. På mellannivån handlar arbetet bl.a. om att planera, genomföra och utvärdera olika typer av projekt som t.ex. förändrings-/utvecklingsarbete. Utifrån en indelning baserat på den inriktning studenterna har läst ges nedan exempel på typer av arbeten som studenter erhållit efter att ha läst programmet: Studenter som har läst inriktningen Ledarskap och organisation har bland annat fått arbete som idrotts-, utbildnings- och utvecklingskonsulent, förbunds- och föreningsutvecklare, projektsamordnare, idrottspedagog, verksamhetschef, medlemsrådgivare, sportchef, klubbdirektör och sportmanager. Studenter som har läst inriktningen Ledarskap och hälsa/friskvård har bland annat fått arbete som friskvårdskoordinator, friskvårdsutvecklare, företagsrådgivare, 1

2 gruppträningsansvarig, idrotts- och hälsopedagog, hälsoutvecklare, hälsoinspiratör, idrottskonsulent och hälsostrateg. Samverkan I bägge inriktningarna sker samverkan med externa organisationer kontinuerligt. På huvuddelen av programmets kurser arbetar studenterna med uppgifter som är kopplade till externa organisationer (Se bilaga 1 för en sammanställning av de samverkansinslag som sker i programmet). Samverkan sker på olika sätt, dels av mer direkt karaktär där studenterna utför uppdrag i samverkan med en organisation eller mer indirekt när studenterna använder sig av en organisations verksamhet som underlag för exempelvis observationer, intervjuer, olika typer av analyser och liknande. Ofta sker detta genom direktkontakt med organisationer men kan också ske genom dokumentanalyser och liknande. Gästföreläsningar är också en del av samverkan som man jobbar med inom programmet. På två av programmets kurser; Evenemangs- och projektledning och uppsatskursen Examensarbete i idrottspedagogik med praktik, 15 hp sker större samverkansinslag. På Evenemangs- och projektledningskursen samverkar studenterna med en extern organisation (ffa. idrottsföreningar/ förbund) kring planering av ett event/arrangemang med koppling till idrottsrelaterad verksamhet. Studenten tar reda på information om arrangemanget och vilka önskemål arrangören har och skriver sedan utifrån vissa kriterier (akademiska) en projektplan för arrangemanget. Under arbetes gång har studenterna en kontaktperson i den organisationen som ansvarar för arrangemanget. När projektplanen presenteras är organisationerna inbjudna att delta. Ibland har studenterna även varit delaktiga när arrangemanget genomförts. Exempel på arrangemang där studenterna har jobbat med externa organisationer är SM-veckan Umeå Friidrotts SM, EASS konferens (European Association for Sociology of Sport Conference), Women in sports conference, Umecupen innebandy, Swedish Beach Tour etc. och samverkanspartners har varit olika föreningar, Umeå kommun, Umeå Universitet, Umeå Kongress, Visit Umeå och från dessa organisationer har även gästföreläsare medverkat i kursen. På årets Evenemangs och projektledningskurs jobbade studenterna med arrangemangen Street Sports on Tour (Västerbottens Idrottsförbund/kommuner i Västerbottens län), Ume Flyers Cup (innebandyturnering för spelare med kognitiv funktionsnedsättning (IBK Dalen), Match(-er) i damallsvenskan (Umeå IK FF), Mini-Triathlon, Nydala (Umeå Simsällskap), Women in sport and adventure (WS+A) festival (Girls in Sport). När studenterna skriver sin kandidatuppsats har de möjlighet att välja mellan två kurser: Examensarbete i idrottspedagogik med praktik, 15 hp eller Examensarbete i idrottspedagogik, 15 hp. Kursen Examensarbete i idrottspedagogik med praktik är utvecklad som en praktikkurs där externa uppdragsgivare informeras om möjligheten till samverkan inom praktikkursen samt att ett urval av externa uppdragsgivare/institutionens samarbetspartners bjuds in till träff med studenterna innan kursen påbörjas. Studenterna redovisar sina uppsatser/resultat för uppdragsgivaren. Exempel på organisationer studenterna har samverkat med; Västerbottens idrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna, Idrottshögskolan, Umeå Kommun, Örnsköldsviks kommun, Skidförbundet, University of Madison, Innebandyns kompetenscentrum, IKSU, Svenska innebandyförbundet. De idrottsinriktade programmen på Umeå Universitet har under året sammanställt och till Idrottshögskolan (IH) skickat in en sammanställning av vilka samverkansinslag som finns på programmen nu och i vilka inslag man önskar samverka i framtiden. Denna information har sedan av personal på IH sammanställts till ett s.k. årshjul där de större samverkansinslagen om samverkansinslag presenteras överskådligt. Detta årshjul har sedan varit underlag i diskussionen med externa organisationer kring samverkan. Möjligheternas möte, ett möte med idrottsprogrammen och 2

3 representanter från externa organisationer, främst då IH s samverkansföreningar samt en representant från Riksidrottsförbundet genomfördes under året och programsamordnaren och några lärarrepresentanter deltog för IVP s del. Under själva träffen fick de externa organisationerna gå runt mellan de olika idrottsprogrammen och få information om möjliga samverkansinslag men också själva få komma med tankar och idéer om samverkan. För IVP s del ledde denna träff till att de flesta kontakterna för arrangemangen på projektledningskursen initierades under denna träff. Även samverkan kring examensarbeten initierades under denna träff även om vi också har andra kanaler för uppsatssamverkan. För IVP s del låg mötet väl sent då det låg på vårterminen och tills i år så kommer mötet att tidigareläggas, mötet planeras nu ske i november (2016). Se även kursutvärdering nedan för mer tankar om samverkan på IVP. Internationalisering: En kurs inom programmet ges på engelska; Leadership in Sport and Health Promotion Activities (7.5hp) och den kursen ges även som fristående kurs vilket innebär att det brukar vara ett tiotal studenter från andra länder som läser kursen tillsammans med programstudenterna. Hur det ser ut vad gäller inslag av undervisning och litteratur på annat språk än svenska och hur internationella perspektiv behandlas under programmet se sammanställningen i bilaga 2. Framförallt visar denna sammanställning att det är mycket litteratur på engelska inom programmet. Se även kursutvärdering nedan för mer tankar om internationalisering på IVP. Programrådets sammansättning/medverkande institutioner: Programrådet består av studeranderepresentanter från alla tre åren på programmet, en extern adjungerad ledamot från Västerbottens idrottsförbund (VIF)/SISU Idrottsutbildarna och representanter från alla de respektive institutioner som ingår i programmet. De institutioner som deltar i programmet är; Pedagogiska institutionen, Idrottsmedicinska enheten, Institutionen för Psykologi, Juridiska institutionen, Handelshögskolan (företagsekonomi), Institutionen för kostvetenskap och Institutionen för informatik. Programrådets sammansättning 2016: Ordförande Annika Johansson, Pedagogiska institutionen Ledamöter Pedagogiska instiutionen (Magnus Ferry, ord, Mats Widing, suppl) Kirurgisk och perioperativ verksamhet, Idrottsmedicin (Lars Göran Fjällborg, ord, Tom Pietelä suppl) Institutionen för psykologi (Marius Sommer, ord, XXXX, suppl) Handelshögskolan (FEK Dan Frost, ord, Sofia Isberg, suppl) Institutionen för informatik (Lars Öbrand, ord, Ulrika H. Westergren, suppl) Institutionen för kostvetenskap (EwaCarin Sehlstedt, ord, Åse Tieva, suppl) Juridiska institutionen (Johan Lindholm, ord, suppl Anderz Andersson 3 studenter vi välkomnar dock även suppleanterna att vara med så ibland är vi mer än tre studenter Extern adjungerad (Rickard Höög VIF/SISU, ord, XXXX, suppl) Programsekreterare: Camilla Jonsson, Pedagogik 3

4 Nyckeltal Nedan följer en presentation om nyckeltal. Två tabeller är utgångspunkten i denna del. Tabell 1 Nyckeltal antagning 2015 och 2016 Program: Idrottsvetenskapliga programmet Programstart ht 2016 Programstart ht 2015 Antal nybörjarplatser (enl. budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats Antal antagna Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: De låga siffrorna till kull 16 måste kommenteras då de skiljer sig från tidigare årskullar. Efter Urval 2 fanns inga reserver att kalla för att fylla platserna på programmet. Tabell 2 Nyckeltal genomströmning antagna 2013 och 2012 Examen: Fil. Kand. Huvudområde: Idrottspedagogik Programslut vt 2016 (antagna ht 13) Programslut vt 2015 (antagna ht 12) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 3 Totalt: Män: Kvinnor: Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) 4 Totalt: Män: Kvinnor: 19 (180hp +/- Examen) 6 (6P/5E) 13 (1K/1E: 12P/8E) 14 (180hp +/- Examen) 7 (1K/1E: 6P/6E) 7 (7P/7E) Genomströmning 5 (%) Totalt: Män: Kvinnor: 45 % (180hp +/- Examen) 33 % (180hp +/- Examen) 54 % (180hp +/- Examen) 38 % (180hp +/- Examen) 39 % (180hp +/- Examen) 37 % (180hp +/- Examen) Beskrivning och kommentarer om nyckeltal för genomströmning antagna 2012 och 2013 Tabellen visar hur många av de studenter som började Idrottsvetenskapliga programmet 2012 och 2013 som fullföljt utbildningsprogrammet och avklarat programmens kurser om 180hp, oavsett om de valt att ta ut sin examen eller inte. Programmet avslutas med två olika uppsatskurser som efter förra VB bytt namn från; Kandidatuppsats i idrottspedagogik 15hp och Praktik med examensarbete i 1 Enligt UHR s antagningsstatistik Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 4 Här anges antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 5 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 4

5 idrottspedagogik 15hp till Examensarbete i idrottspedagogik 15hp som förkortas med K och Examensarbete i idrottspedagogik med praktik 15hp som förkortas P. Tabellen visar vilket av alternativen som studenterna valt inom parantes. I parentesen visas också antalet studenter som tagit ut examen (E) inom respektive uppsatskurs. Antagna 2012 Hösten 2012 var det 37 studenter, 18 män och 19 kvinnor, som började Idrottsvetenskapliga programmets inledningskurs (tidiga avbrott före tre veckor finns inte med). Ett år efter programslut har 14 stycken av de 37 studenter som påbörjade programmet, sju män och sju kvinnor, fullföljt och erhållit 180hp fram till utsökningens slutdatum Ett år efter programslut har ytterligare en student (en man som läste Examensarbete i Idrottspedagogik med praktik) tagit ut sin examen. Utöver dessa siffror är det dock viktigt att i sammanhanget tillägga att ytterligare sex (6) programstudenter har tagit ut en Filosofie kandidat examen i huvudområdet Idrottspedagogik, ett år efter programslut, men där de valt att ansöka om examen, där delar av de totala 180hp bestått av andra kurser, än de ingående i programmet. Den gruppen listas alltså inte i ovanstående tabell, eftersom de inte kan anses ha fullföljt programmets utbildningsplan och de kurser som ingår. Det betyder att vi har några studenter som har oavslutade kurser på programmet och som möjligen i framtiden kan vara mindre benägna att slutföra dessa, eftersom de redan tagit ut sin examen. Sammanfattningsvis visar genomströmningssiffrorna att ett år efter programavslut, så har 38 % av studenterna ur kull12 fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till tre år tidigare. Antagna 2013 Kullen som antogs hösten 2013 bestod av 42 studenter, 18 män och 24 kvinnor. Av dessa hade 19 studenter, sex av männen och 13 av kvinnorna fullföljt och erhållit 180hp fram till utsökningens slutdatum , ca tre månader efter programavslut. Av dessa har fem av sex män tagit ut examen (samtliga läste Examenskursen med praktik) och nio av de 13 kvinnorna (varav en läst Examenskursen och övriga Examenskursen med praktik). Tre månader efter programavslut så har fyra kvinnor och en man ännu inte plockat ut sin examen, trots att de avklarat programmets samtliga 180hp. Ingen i denna kull har under denna period tagit ut någon examen med kurser utanför programmets utbildningsplan. Sifforna visar på en genomströmning på 45%, där 37% av männen och 54% av kvinnorna som ursprungligen påbörjade studierna hösten 2013, avklarat programmets 180hp vid ordinarie programavslut.. Säkring av examensmål: Se bilaga 3 för matriser för säkring av examensmålen. Matriserna ger en övergripande bild av att alla examensmål finns representerade utifrån FSR:en på programmet, dock inte inom varje kurs. Vissa examensmål representeras betydligt oftare än andra. Nedan tabell ger en översiktsbild av hur FSR:en på programmet är kopplade till de olika nationella examensmålen. Vid tolkning av tabellen skall dock tas hänsyn till att ett FSR kan räknas med under flera mål och att det är olika personer (kursansvariga) som har tolkat vilka nationella examensmål FSR:en kan kopplas till. Alla studenterna har inte heller läst alla kurser på programmet eftersom programmet har två inriktningar. 5

6 Tabell. 3 IVP programmets FSR fördelat utifrån koppling till nationella examensmål för kandidatexamen Nationellt Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Mål 5 Mål 6 Mål 7 Mål 8 examensmål Antal FSR Förändringar och utveckling viktiga händelser under det gångna läsåret: Under året har programrådet framförallt jobbat med frågor kopplade till det kommande revideringsarbetet inom programmet. Planen är att till hösten 2017 skall ett reviderat IVP kunna startas och vad detta program skall innehålla i stora drag, vilka institutioner som skall vara delaktiga i det framtida programmet och hur poängfördelningen mellan institutionerna skall se ut har diskuterats och ett förslag har tagits fram. Namnet på det reviderade programmet har beslutats till Idrottsvetenskapliga programmet med inriktning mot strategiskt ledarskap och utvecklingsarbete. Nedan redovisas i punktform saker som programrådet har jobbat med under året; Ett fakirdokument (Ansökan om att revidera Idrottsvetenskapliga programmet, Samhällsvetenskaplig fakultet) har skrivits och den har behandlats i programrådet, Samfaks utbildningskommitté, fakultetsnämnden samt hos rektor. En ny utbildningsplan har arbetats fram i programrådet och den har behandlats och godkänts i Samfaks utbildningskommitté, fakultetsnämnden samt av rektor. En lokal examensbeskrivning har tagits fram för det reviderade IVP och den har behandlats i Samfaks utbildningskommitté. Avsiktsförklaringar för ett flertal kurser inom programmet (kurser i idrottspedagogik) har arbetats fram. En ansökan för medel för att skapa fakultetsövergripande kurs inom det reviderade IVP skickades in till Samfak och medel utdelades. En arbetsgrupp har skapats av representanter från Institutionen för Kostvetenskap, Idrottsmedicinska enheten och institutionen för psykologi och de jobbar nu med att ta fram en kurs där dessa institutioner/enheter samverkar. Ett årshjul kring aktiviteter där samverkan sker och önskas ske togs fram av IH utifrån underlag kring samverkansaktiviteter och samverkansönskemål från idrottsprogrammen vid Umeå universitet. Representanter från programmet har deltagit i Möjligheternas möte samverkansmöte anordnat av IH där samverkan md externa organisationer initierades. Uppföljning av Ped. Inst. arbete angående UKÄ-betyget bristande kvalitet i huvudämnet idrottspedagogik på kandidatnivå har pågått. En rehabiliteringsplan gjordes där en renodling av kursernas FSR genomfördes, ett handledarkollegium inrättades, studieguider och undervisningsförfaranden har bearbetats mm. Denna plan är genomförd och en dokumentation av denna är inskickad till UKÄ som nu har godkänt planen och inte längre anser att utbildningen har bristande kvalitet. Programsamordnaren och en ledamot i programrådet gav under IVP dagen en presentation/workshop kring IVP studentens möjligheter och utmaningar. IVP s studentförening önskade ett inslag för att få igång en diskussion om studiemotivation. Presentationen/workshopen handlade därför bla; normer, motivation, engagemang, om känslan av att ha kunskaper, om att studera på universitet osv. för att få igång en diskussion 6

7 bland studenterna kring betydelsen av att vara engagerad och bidra till sitt eget och andras lärande på olika vis. En programutvärdering där studenterna, programsamordnare, programvägledare och en lärarrepresentant deltog har genomförts (70 % svarsfrekvens). Träffen fungerade även som ett avslut på programmet där studenterna fick Brevet till sig själv som de skrivit i termin 1, koppar från IH delades ut och det bjöds på fika. Vid programrådsmöten har en systematisk genomgång av aktuella kursvärderingar genomförts. Programsamordnaren har medverkat vid Samfaks informationsmöten och flera lärare och programsamordnare har deltagit vid Samfaks lärardagar. Genom främst programvägledare och programsamordnare har samverkan och kommunikation skett med för programmet betydelsefulla externa och interna institutioner/personer. Flertalet administrativa och kvalitetsstärkande uppgifter som berört nuvarande studenter har genomförts exempelvis vid programstart och programintroduktion, programinformation vid val av inriktning, information vid val av uppsatskurs och praktik, information till studenter om utlandsstudier, administrering och uppföljning av utresande, information kring kompetensdag, programavslut, uppdatering av information på programhemsidan, nya studentrekryterings webben etc. Medverkan av programsamordnare och programvägledare har även skett vid IVP-dagar med programalumner vt 2016, ht 2016, dagar som i huvudsak planerats och genomförts av IV-föreningen. Genom IT-ansvariga har uppdatering av IVPs kursplattform skett vilket också skall ses som betydande delar för kvalitetssäkring, utveckling och studentrekrytering. Programsamordnare deltog vid och höll tal vid studenternas avslutningsceremoni (lördag maj 2016). Sommarringning studenter på programmet har genomfört sommarringning för att berätta för nya studenter om programmet. Facebooksida studenter på programmet har drivit en facebooksida där nya studenter kunnat få information och fråga studenter om hur det är att läsa på IVP osv. Programutvärdering: Vid programutvärderingen i maj 2016 svarade 21 av programmets 30 studenter på programutvärderingen (fysisk träff men webbutvärdering) detta innebär att svarsfrekvensen var 70 %. Webbutvärderingen skedde i klassrum och följdes av en diskussion kring utbildningen och olika områden i utvärderingen (ex. mål, undervisningsformer, samverkan, internationalisering, bemötande osv.). Majoriteten 16 st (76 %) av de studenter som svarat på utvärderingen har läst inriktningen Ledarskap och organisation och 5 (24 %) studenter som svarat har läst inriktningen Ledarskap och hälsa/friskvård. Några styrkor och svagheter Som styrkor kan lyftas fram att studenterna till hög/mycket hög grad anser att de nationella målen för programmen generellt uppnås. Några nationella mål som kan lyftas fram lite extra utifrån att så gott som alla studenter anser uppfylls i mycket hög eller hög grad är att de anser sig ha; erhålligt förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning; att de under utbildningen erhålligt förmåga att kritiskt diskutera, företeelser, frågeställningar och situationer och att de under utbildningen; erhålligt förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera 7

8 information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Däremot är det inte lika många som anser att de under utbildningen har erhållit förmåga att visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. Vad gäller måluppnåelsen för de lokala målen uppfylls generellt sett även dessa mål men här blir det viktigt att ha i åtanke att studenterna har läst två inriktningar med delvis olika ämnen vilket innebär att de endast kan svara på om de uppnått de mål som är kopplade till den specifika inriktning de läst. Lärarna på programmet lyfts flera gånger fram som kunniga och intresserade även om det också nämns att lärarnas engagemang varierar en hel del. En svaghet är de få möjligheter studenterna anser sig att ha att åka utomlands under programmet som det nu är uppbyggt. (Något större intresse till utlandsstudier tycks dock inte heller finnas hos studenterna). Lärandeaktiviteter och examinationsformer Vad gäller olika lärandeaktiviteters upplevda betydelse för studenterna är bilden ganska blandad över hur mycket olika aktiviteter anses bidra till lärande. Grupparbeten värderas exempelvis av många som något som har mycket stor betydelse för lärandet men det är också många som menar att grupparbeten inte alls bidrar så mycket. Vad gäller seminarier ges också en ganska spridd bild. Många anser att föreläsningar bidrar till lärandet i hög eller mycket hög grad men även vad gäller föreläsningar menar ett antal studenter att de inte har så stor betydelse för lärandet. Praktiska inslag ses av många ha stor eller mycket stor betydelse. Majoriteten av studenterna som svarat anser att eget arbete/självstudier har en stor betydelse för lärandet. I stort är dock bilden av vilka lärandeaktiviteter som främst bidrar till lärande relativt varierad. Vad gäller examinationsformer upplevs det som att framförallt skriftlig hemtentamen och individuella skriftliga uppgifter är de inslag som upplevs ha störst betydelse för studenternas lärande. Redovisningar inför andra (muntliga) ses också som betydelsefulla för lärandet. Vad gäller seminarier och tentamen i skrivsal är däremot uppfattningarna mer varierande bland studenterna. Några upplever att dessa examinationsformer har stor betydelse för lärande medan andra anser att de har liten eller inte någon betydelse alls vad gäller lärandet. Samverkan Även om samverkansinslag sker på många kurser inom IVP så kan kvalitén i denna samverkan förbättras och det var något som studenterna lyfte vid programutvärderingen. Framförallt tycks detta handla om att tydliggöra för alla parter vad syftet med samverkan är samt vilka roller samverkansorganisationerna har/är tänkt att ha. Detta för att få så hög kvalité i samverkan som möjligt men även för att bättre kunna kommunicera målen med samverkan och därmed kunna jobba utifrån rimliga förväntningar på samverkansinslag. I programutvärderingen var det framförallt uppgifter som skett i direkt samverkan med externa organisationer som sågs ha betydelse för lärandet. Empiriska datainsamlingar sågs också som betydelsefullt för lärandet. Uppsatsarbetena sågs ha betydelse för lärandet men inte lika stor betydelse för lärandet som uppgifter i direkt samverkan med externa organisationer. Vad gäller samverkan med koppling mot att underlätta övergång mellan studier och arbetsliv så lyfts uppgifter i direkt samverkan och examensarbeten fram som de inslag som betytt mest för studenterna 8

9 (framförallt var det uppgifter i direkt samverkan som lyftes fram). Alla studenter har dock inte skrivit examensarbeten i samverkan med någon organisation vilket skall tas hänsyn till vid analysen av frågorna. Gästföreläsare var något som inte sågs ha så stor betydelse vare sig för lärandet eller för att underlätta övergången mellan studier och arbetsliv. Vad gäller IVP-dagen var det 14 studenter som skrev att det ej deltagit i denna och bland de som deltagit upplevdes dessa dagar framförallt vara kopplade till att underlätta övergång mellan studier och arbetsliv än lärande. Internationalisering Även om det finns möjligheter för studenterna att studera vid våra samarbetsuniversitet så är det få personer som gör det. Ett problem tycks vara att det är svårt att kombinera studier utomlands med programmets nuvarande struktur. Ett par studenter från årets kull kommer dock att studera utomlands nu efter de avslutat programmet. Vad gäller hur internationella perspektiv tas upp under utbildningen så är svaren lite varierande, medan 5 procent upplever att internationella perspektiv i hög grad har funnits med så menar 28 % att internationella perspektiv funnits med i ganska hög grad, dock upplever även 38 % att internationella perspektiv behandlats i låg grad. Lite blandat Studenterna upplever att det är olika grad av krav på dem beroende på vilken institution de läser vid. De tar även upp att det kan vara ganska varierande krav på dem mellan olika kurser inom samma institution. Samtidigt som ett mindre antal studenter anser att det generellt sett är för höga krav på idrottsmedicin, företagsekonomin och kostvenskapen menar andra studenter att det är för låga krav på alla institutioner förutom företagsekonomi. De institutioner som flest studenter anser har lagom krav är företagsekonomi, idrottsmedicin och psykologi. Även om många studenter anser att kraven generellt för idrottspedagogik är lagom så menar samtidigt ännu flera att kraven är för låga (dock med kommentarer om att det är olika på olika kurser inom idrottspedagogiken). Även om en del studenter anser att de utnyttjat sin möjlighet att påverka programmet via kursutvärderingar och programrådet så anser också en stor del av studenterna att de inte utnyttjat denna möjlighet. Utvärderingen gjordes någon vecka innan studenterna avslutade programmet och vid det tillfället var det sex personer som sökt och fått jobb, sju som inte har sökt jobb, åtta som sökt jobb och inväntade svar, tre som sökt men fått veta att de inte fått jobbet och tio som hade sökt utbildning (här har dock någon student svarat på flera alternativ). Förslag på åtgärder och förändringar Vad gäller förslag på åtgärder och förändringar så är hela Idrottsvetenskapliga programmet under revidering och dessa revideringar bygger till stor del på respons från tidigare programutvärderingar, samtal med studenter samt med ansvariga på de i programmet ingående institutionerna, strategiska och ekonomiska utgångspunkter och även denna programutvärdering styrker den revidering som nu håller på att genomföras. Några saker som förändras i koppling till ovan är exempelvis att i det reviderade IVP kommer en termin att vara valfri/valbar för att öka möjligheterna för studenterna att studera utomlands under programmet. Hur och på vilken nivå internationella perspektiv skall behandlas i utbildningen blir något för programrådet att fundera vidare på. Att det reviderade programmet får en tydligare profilering ligger också i linje med studenternas tidigare önskan. Vid utveckling av kursplaner i för det reviderade IVP är det av allra största betydelse att jobba 9

10 med säkerställandet av nationella mål och lokala mål men även med hur samverkansinslag sker och hur internationalisering behandlas. Vad gäller samverkan blir framförallt ett fortsatt arbete med att utveckla befintliga och nya samverkansinslag med fokus på kvalité och hållbarhet en utmaning att jobba vidare med. Planerade förändringar och utveckling (VP): Mycket av programrådets fokus kommer fortsätta att vara på innehållet i det reviderade IVP som skall starta hösten Framförallt kommer det arbetet att handla om att utforma kursplaner, studieguider och starta det nya programmet. I arbetet med utformning av nya kursplaner kommer exempelvis säkerställande av lokala och nationella mål, översyn av metodinslag, översyn över genusinslag, översyn över samverkansinslag och internationalisering att bli viktiga delar att jobba med. Vilka valbara kurser som studenterna skall kunna söka kommer också att vara en fråga att jobb vidare med. Förutom revideringsarbetet planeras fortsatt arbete med kvalitetssäkring av det nuvarande programmet exempelvis i relation till såväl de lokala målen för utbildningen som de nationella målen för kandidatexamen samt kring progression mellan kurserna i programmet. Behandling av kursutvärderingar och gemensamma riktlinjer för dessa kommer löpande att diskuteras i programrådet och former för programutvärderingar kommer också att arbetas med under året. Vad gäller olika typer av samverkansinslag och internationalisering kommer även detta att fortsätta arbetas med. Att öka kontakten med studenterna på programmet har inletts under året (ex. presentation/workshop på IVP dagen) och det arbetet planeras också fortsätta. Nedan redovisas i punktform vad programrådet framförallt planerar att arbeta med: Fortsätta jobba med revidering av programmet, utveckla nya kurser (kursplaner, studieguider, scheman osv.) Utvecklande av en kurs med samverkan över fakultets- och institutionsgränser där enheten för idrottsmedicin, institutionen för kostvetenskap och institutionen för psykologi kommer att samverka kring 15 hp. Varje institution kommer att ansvara för 5hp men alla institutionernas kurser kommer att ha namnet Idrott för alla i ett kostvetenskapligt/idrottsmedicinskt eller idrottspsykologiskt perspektiv och kurserna kommer att planeras så att olika områden kommer behandlas från olika perspektiv. Marknadsföring av nya programmet Kvalité nuvarande program (kurs- och programutvärderingar) Studentkontakt, studentmiljö, bemötande ökad närhet till studenterna Genomströmningsfrågor (ev. arbeta fram en plan för hur vi skall arbeta med detta) Planeringstal se över Jobba med syfte, progression och kvalité i samverkansinslag Internationalisering ffa börja jobba med utbyteskurser termin 5 Lärarträff för att presentera och diskutera kring nya IVP, nya inslag osv. Träff med studieadministratörer för att informera om nya IVP Initiera arbetet med alumnverksamhet /Programrådet för idrottsvetenskapliga programmet Kontaktperson: Annika Johansson, Programsamordnare 10