Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för juristprogrammet

Transkript

1 Sid 1 (7) Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för juristprogrammet 1 Beskrivning av programmet 1.1 Programmets idé Juristprogrammet omfattar 270 högskolepoäng (hp). Programmet leder till en juristexamen som är en yrkesexamen på avancerad nivå. 1.2 Programspecifika förutsättningar Programmets innehåll och upplägg m.m. Den beskrivning av programmet som ges nedan gäller för de studenter som påbörjade sina studier på programmets första termin hösten I fjolårets verksamhetsberättelse och verksamhetsplan finns motsvarande beskrivning för de studenter som fram till och med 2014 påbörjade sina studier på programmets första termin. Samtliga kurser på de sex första terminerna och termin nio är obligatoriska. Under termin sju och åtta finns utrymme för valbara kurser och/eller fria kurser (inkl. utbytesstudier). En sammanställning av utbudet av valbara kurser som ändras över tiden finns på Följande upplägg gäller för kurser på programmet: Termin 1 T 1:1 - Introduktion till juridiken och civilrätt, 15 hp, (grundnivå). T 1:2 - Konstitutionell rätt och EU-rätt, 15 hp, (grundnivå). Termin 2 T 2 - Civilrätt, 30 hp, (grundnivå). Termin 3 T 3 - Civilrätt, 30 hp, (grundnivå). Termin 4 T 4 - Förvaltningsrätt, skatterätt och miljörätt, 30 hp, (grundnivå). Termin 5 T 5 - Straff- och processrätt, 30 hp, (grundnivå). Termin 6 T 6:1 - Internationell rätt, 10 hp, (grundnivå). T 6:2 - Rättens historia, teori och metod, 20 hp, (avancerad nivå). Termin 7 och 8 Valbara/fria kurser, 60 hp. (varav 30 hp måste vara i rättsvetenskap och på avancerad nivå).

2 Sid 2 (7) Termin 9 T 9 - Examensarbete, 30 hp, (avancerad nivå). 1.4 Ingående huvudområden Samtliga obligatoriska och valbara kurser är i huvudområdet rättsvetenskap. Inom ramen för termin sju och åtta finns utrymme att läsa kurser om maximalt 30 hp inom andra huvudområden som också kan ingå i juristexamen. 1.5 Medverkande institutioner ger alla obligatoriska kurser. Under innevarande läsår ges valbara kurser vid 28 kurstillfällen. Av dessa ger juridiska institutionen 21 st. och juridiskt forum 7 st. Alla valbara kurser är på avancerad nivå. Under läsåret medverkar juridiskt forum också med ett antal undervisningstimmar på den fjärde terminskursen liksom på examensarbeteskursen. Därutöver medverkar handelshögskolan (företagsekonomi) med ett större inslag av undervisning under den femte terminskursen. Dessutom förekommer ett antal mindre undervisningsinsatser från andra institutioner. 1.6 Programrådssammansättning i mars 2016 Ordförande:, juridiska institutionen. Ledamöter: Från juridiska institutionen: Maria Eklund, Staffan Ingmanson (ordinarie ledamöter), Signe Lagerqvist och Mattias Derlén (gruppsuppleanter). Från juridiskt forum: Monica Burman, Maria Forsman (ordinarie ledamöter), Åsa Yttergren (suppleant). Studenter: Siran Alkhamisi, Emma Nilsson, Sara Nordekvist (ordinarie ledamöter), Mathilda Rova, Sara Bengtsson och Alexandra Johansson (suppleanter). Adjungerade ledamöter: Nils Eriksson, utbildningsledare, samhällsvetenskapliga fakulteten. Margareta Bergström, hovrättspresident för Hovrätten för Övre Norrland. Anders Bergman, VD Ackordscentralen Norrland AB. Programsekreterare: Stefan Lidberg, juridiska institutionen. 1.7 Arbete med internationalisering har en internationell kontaktperson (IKP) som arbetar deltid med frågor om studerandeutbyte. Institutionen har också en IKP för lärarutbyte. Därutöver finns det vid institutionen en särskild grupp som återkommande träffas för att diskutera frågor kring

3 Sid 3 (7) internationalisering. Gruppen består av biträdande prefekt, studierektor, IKP för lärarutbyte samt IKP för studerandeutbyte. Vid två tillfällen under varje läsår anordnar IKP för studerandeutbyte informationsträffar för studenterna på juristprogrammet där de bl.a. informeras om möjligheterna till utbytesstudier. Därutöver finns information på institutionens hemsida. Information på hemsidan håller f.n. på att ses över och nya webbsidor kommer att lanseras under innevarande vårtermin. Intresset för utbytesstudier bland studenterna på juristprogrammet är stort. Inför vårterminen 2017 har så många som 35 juriststudenter sökt utbyte utanför Europa, varav 31 nominerats, vilket är det högsta antalet hittills. Juriststudenterna står också för flest ansökningar totalt till universitetets centrala avtal. Till dessa siffror ska läggas det antal studenter som sökt utbyte inom Erasmus+ och Nordplus, och även om de är något färre i år än tidigare år så ser vi ändå sammantaget ett ökat, och ökande, intresse för utbytesstudier. För att öka reciprociteten i utbytet har institutionens grupp för internationalisering inlett ett arbete med att få fler inkommande utbytesstudenter. Som en inledning till det arbetet har institutionens internationaliseringsgrupp nyligen träffat Gregory Neely från International Office för att diskutera frågan. 1.8 Samverkan med omgivande samhället Under innevarande läsår medverkar företrädare för det omgivande samhället med undervisningsinslag på ett flertal kurser. Härvid kan särskilt noteras att under läsåret har studenterna på programmets första kurs gjorde två studiebesök, ett vid Umeå tingsrätt och ett vid en annan arbetsplats med jurister. Ett studiebesök med koppling till de rättsområden som ingår i den tredje terminskursen har också genomförts av studenterna på den kursen. Även studenterna på den sjätte terminskursen har genomfört ett studiebesök på en myndighet med koppling till innehållet på kursen. Till alla studiebesök är kopplat någon form av uppgift samt redovisning. Under det valbara utrymmet på terminerna sju och åtta erbjuder vi kursen Arbetsplatsanknutna studier, 15 hp, vid fyra tillfällen. Den kursen bygger i huvudsak (minst 80 %) på medverkan från organisationer i det omgivande samhället. Vi erbjuder också den valbara kursen Praktisk Europaprocess, 15 hp, som bl.a. innefattar deltagande i en nordisk rättegångstävling om de mänskliga rättigheterna. Kursen genomförs i samarbete med Kaidings advokatbyrå i Umeå. Därutöver kan också nämnas att den valbara kursen Migrationsrätt, 15 hp, genomförs i samarbete med Migrationsverket. Slutligen kan i detta sammanhang poängteras att två ledamöter i programrådet representerar det omgivande samhället. Härvid kan också noteras att Anders Bergman, förutom att delta i programrådets sammanträden, på annat sätt också aktivt deltar i det förändringsarbete som f.n. pågår med juristprogrammet (jfr 4 och 6 nedan).

4 Sid 4 (7) 2 Nyckeltal 2.1 Nyckeltal antagning Antal nybörjarplatser (enl budget) Antal förstahandssökande (1) Antal förstahandssökande per plats 4,68 5,03 Antal antagna (2) Totalt: Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) Män: Kvinnor: Nyckeltal genomströmning Här redovisas statistiken i ett antal diagram. Alla har det gemensamt att de innehåller genomsnittliga uppgifter för samtliga kullar som påbörjat sina studier mellan 1993 och och särskild statistik för kullarna som började Av diagram 1 framgår hur stor procentuell andel av de som registrerats i respektive årskull som fram till och med tagit examen från juristprogrammet % 67% 67% 61% 62% 46% Diagram 1

5 Sid 5 (7) Det är svårt att säga om genomströmningen är bra eller inte. Mot bakgrund av programmet är relativt långt kan vi nog ändå betrakta genomströmningen som god. Några säkra jämförelser med andra juristprogram finns inte förutom en som gjordes av Högskoleverket i den utvärdering som 2006 genomfördes av juris kandidatutbildningarna. För den kull som påbörjade sina studier höstterminen 2000 visade en jämförelse att under vårterminen 2006 hade 56 % av studenterna i Göteborg, 55 % av studenterna i Lund, 38 % av studenterna i Stockholm, 58 % av studenterna i Uppsala och slutligen 65 % av studenterna i Umeå tagit ut examen. 1 Av diagram 2 framgår hur stor procentuell andel av kvinnor och män i respektive kull som tagit examen till och med Kvinnor Män % 72% 64% 68% 66% 62% 76% 48% 41% 42% Diagram 2 Diagram 3 visar fördelningen av registrerade kvinnor respektive män på programmets första termin. Kvinnor Män % 58% 32% 47% 48% 45% 68% 53% 52% 55% Diagram 3 1 Rapport 2007:18 R

6 Sid 6 (7) I diagram 4 slutligen redovisas fördelningen av andel examen mellan kvinnor och män i angivna kullar. Kvinnor Män % 35% 46% 47% 26% 41% 62% 65% 54% 53% 74% 59% Diagram 4 3 Säkring av examensmål För fakultetens utbildningsprogram på grundnivå ska en matris upprättas där det framgår hur de nationella målen för examen är tänkta att uppnås genom de kurser som ingår/kan ingå i respektive examen. I februari 2015 upprättades en matris för juristexamen. Den omfattade samtliga obligatoriska och valbara kurser läsåret 2014/15. Den matrisen har nu uppdaterats vad avser kurserna fr.o.m. termin tre, bilaga 1. Därtill kommer att en ny matris avseende de kurser som omfattas av den reviderade utbildningsplanen för programmet. Den matrisen innehåller än så länge bara de kurser som går på termin ett och två, bilaga 2. Matriserna har i huvudsak upprättats och reviderats med hjälp av kursansvariga lärare och studierektor vid juridiskt forum. Vid upprättandet av matrisen 2015 medverkade också juridiska institutionens pedagogiske konsult Ola Lindberg, pedagogiska institutionen. Målen för juristexamen framgår av bilaga 3. 4 Förändring och utveckling Efter Högskoleverkets utvärdering av juristprogrammet 2012 inleddes en översyn av programmet. Som en följd av detta beslutade samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden i oktober 2014 om en revidering av programmets utbildningsplan. Från och med höstterminen 2015 följer de studenter som påbörjar sina studier den nya planen. Under 2015 påbörjade juridiska institutionen tillsammans med samhällsvetenskapliga fakulteten ett försök med digital salstentamen på programmet. Ett avtal ingicks med en programvaruleverantör om 115 licenser för perioden Under avtalsperioden erbjuds de studenter som

7 Sid 7 (7) började på juristprogrammets första termin i september 2015 att genomföra alla sina salstentamina digitalt. Försöket har hittills fallit mycket väl ut. Vår förhoppning är att de diskussioner i frågan som förs centralt på universitetet ska innebära att vi kan permanenta försöket och även utvidga det så att fler studentgrupper kan erbjudas möjlighetens att genomföra digital salstentamen. 5 Programutvärdering För fjortonde året i rad genomfördes under våren 2015 en enkätundersökning med studenter som tagit examen från juristprogrammet. De som denna gång var föremål för enkäten var de som tog juristexamen under Sammanställningen av resultatet från enkäten framgår av bilaga 4. Som ett komplement till den enkäten gjordes under hösten 2015 en programutvärdering med de studenter som under höstterminen var registrerade på juristprogrammets sista kurs, Termin 9: Examensarbete 30 hp. Sammanställningen av resultatet från den utvärderingen återfinns i bilaga 5. Även om diagrammen m.m. i bilaga 4 sammantaget visar på något sämre resultat än året innan så är ändå en sammanfattande bedömning av resultaten i de båda utvärderingarna att programmet fungerar väl och att vi överlag har nöjda studenter. En avgörande anledning till det goda utfallet av de utvärderingar som återkommande görs med programstudenter och f.d. programstudenter kan tillskrivas den pedagogiska modell som tillämpas på programmet. Som framgår av utbildningsplanen så bygger programmet på ett problembaserat lärande där den enskilde studentens egna aktiviteter och arbetet i mindre grupper utgör basen för lärandet. Förutom de reflektioner som återfinns på sidan 28 i bilaga 4 kan två andra frågor lyftas fram Den första handlar om mängden undervisning. Som framgår av diagram 4 i bilaga 4 (s. 6) så tycker en förhållandevis stor del av de som svarat (74,5 %) att antalet undervisningstimmar bör ökas. Av diagram 5 i nyssnämnda dokument framgår att det man i första hand vill ha mer av är rättegångsspel eller liknande och seminarier av olika slag. Den andra avser den positiva bild som finns av de möjligheter som ges till utlandsstudier, se diagram 11 i bilaga 5 (s. 13). Denna bild återspeglar sig också i det stora antal studenter som varje år utnyttjar möjligheten till utlandsstudier, jfr 1.7 ovan. Dessa synpunkter, liksom vad som i övrigt framkommer i de båda utvärderingarna och i andra enkäter och utvärderingar, beaktas i det pågående översynsarbetet. 6 Planerade förändringar och utveckling Under innevarande vårtermin så går den nya kursen på programmets andra termin för första gången. Under detta och kommande år fortsätter översynsarbetet. Två arbetsgrupper har tillsatts för att arbeta med utformningen av de två nya kursen som ska ges på termin tre respektive termin fyra kommande läsår. Under 2017 kommer arbetet med de nya kurserna på terminerna fem och sex att inledas. Under 2017 kommer sannolikt också arbetet med programmets fjärde år att påbörjas.