Grundvattenbalans i Kustnära Områden

Transkript

1 EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2018 Grundvattenbalans i Kustnära Områden HUGO HILDINGSSON KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

2

3 Sammanfattning Vatten är en livsviktig resurs för allt liv. I Sverige kommer hälften av allt dricksvatten från grundvatten. I kustnära områden begränsas grundvattentillgången av omgivningens lagringsförmåga och begränsad tillrinningsyta och det leder till att tillgången på vatten ett växande problem. Det är därför viktigt att förstå alla parametrar som påverkar grundvattnet, både för nutida och framtida brukare. Förändringen av grundvatten i geologiskt blandad miljö är svårt att kartlägga på grund av lagerföljder, materialens heterogenitet, låg kinematisk porositet och okunskap om strömningen mellan olika lager. Grundvattennivåerna skiftar dessutom med klimatet, både över året och över längre tid. Även människans påverkan är av stor betydelse. Rapportens syfte är att se hur dessa parametrar påverkar grundvattenytan i förhållande till varandra. För att undersöka dessa parametrar har tre olika geografiska, kustnära områden jämförts: Stor, Blidö, och Insjön, Rådmansö, i Norrtälje kommun samt Klintemåla i Oskarshamns kommun. För att sätta vattenanvändningen i ett sammanhang har uppgifterna relaterats till vattenexploateringsindexet (WEI). Uppgifter har hämtats från SGU, SMHI och Lantmäteriets arkiv. I två fall har kompletterande fältundersökningar genomförts. Informationen har bearbetats i Excel och programmet GWBal. I dessa områden råder lokal akut eller total vattenbrist under vissa sommarmånader. Förekomsten av vatten är en fråga om lokal tillgång och en generellt god situation i Sverige döljer stora regionala och lokala obalanser. Vad fritidsboende gör spelar större roll än permanentboende då det är under sommarsäsongen problemen är störst. Mindre reservoarer är känsligare när parametrar för klimat, vattenförbrukning och kemisk sammansättning förändras. De klimattendenser som nu uppvisas leder till konklusionen att grundvattentillgången i områdena under den kritiska perioden kommer att minska. iii

4 iv

5 Abstract Water is a vital resource for all human life. Half of all drinking water in Sweden comes from groundwater and in some coastal areas, the access to water is a growing problem. It is therefore crucial to properly understand all parameters that affect the access to water, both for present and future users. The change in groundwater level in geologically varied environments is hard to get a complete picture of. Stratification, heterogeneity of soil and rock, low kinematic porosity and flow between the layers are partially unknown parameters and therefore highly uncertain. Groundwater levels also change with the climate, both over the year and over longer period of time. The impact of humans is of great importance. The objective is to see how these parameters effects groundwater level in relation to each other. To analyze these factors, three different geographic areas in Sweden will be compared: Stor, Blidö, and Insjön, Rådmansö, in Norrtälje kommun and Klintemåla in Oskarshamns kommun. To put the water use and potential stress in context, the results will be related to the Water Exploitation Index (WEI). Data was obtained from the archives of SGU, SMHI and Lantmäteriet. In two cases, the information was supplemented with field investigation. The information was processed in Excel and the program GWBal. Overall, the local shortage of water in these areas is urgent during some summer months. The water supply is a local resource and the generally good situation in Sweden conceals major regional and local imbalances. The part time residents have a much greater impact since the problem is at its peak during summer. Changes in the climate, withdrawal of water and chemical composition have greater impact on small reservoirs then on big ones. With today s trend in climate, the conclusion is that the availability of groundwater in the areas will decrease. Keywords: Groundwater; Coastal Aquifer; Crystalline Rock; Water Balance; Water Supply Planning. v

6 vi

7 Tack Jag vill tacka min handledare Robert Earon på institutionen för Vatten- och Miljöteknik på Kungliga Tekniska Högskolan. Han har både kommit med goda råd och varit ett utmärkt bollplank som uppmuntrar till egna idéer och slutsatser. Jag vill också tacka Lisa Karlsson och Karin Hildingsson Jones för stort tålamod kring textformatering. Till sist vill jag rikta ett stort tack till personalen på SGUs kundtjänst vars hjälpsamhet var utomordentlig. vii

8 viii

9 Innehållsförteckning Sammanfattning... iii Abstract... v Tack... vii Innehållsförteckning... ix Begrepp... xi Inledning... 1 Syfte... 1 Mål... 1 Litteraturstudie... 2 Metod... 2 Metod för ett enskilt område... 3 Data... 4 Vattenförbrukning... 4 Klimat... 4 Område 1. Storö, Blidö, Norrtälje kommun Område 2. Infjärden, Rådmansö, Norrtälje kommun Område 3. Klintemåla, Oskarshamns kommun Resultat... 9 Område Brunnsdata... 9 GWBal... 9 Område Brunnsdata GWBal Område Brunnsdata GWBal Diskussion Vilken tillförsel som idag finns till grundvattennivån Vad som påverkar grundvattennivån över året Effekterna av de lokala geologiska heterogeniteterna mellan de olika områdena Hur olika klimatscenarier kommer påverka områdena Hur en ändrad markanvändning kommer att påverka de olika områdena Slutsatser Källor Bilaga Bilaga ix

10 x

11 Begrepp Erodering Söderbrytning och bortförning av berg. Vind, rinnande vatten, vågor, frost och levande organismer förorsakar alla erosion. Evapotranspiration - evapotranspiration består av den sammanlagda avdunstningen från marken, evaporation, och växterna, transpiration. Förkastning En förkastning är en sönderbrytning i berget där rörelse mellan blocken har uppstått. Det är alltså en grupp sprickor. Heterogenitet Heterogenitet betyder olika, dvs. ett tillstånd där ett objekt består av olika skilda komponenter. Hårdgörning Hårdgörning av mark innebär att markytan täcks permanent av ett ogenomsläppligt material. Infiltration Infiltration är då nederbördsvattnet tränger ner i markytan. Kinematisk porositet - Kinematisk porositet är den andel av den totala porositeten (hålrum) som bidrar till grundvattenflödet. Perkolation - Perkolation är då infiltrerat vatten rör sig nedåt i markprofilen mot grundvattnet. Råvatten - Råvatten är råvaran för produktion av dricksvatten. Vegetationsperioden - Vegetationsperioden definieras som den del av året då dygnsmedeltemperaturen överstiger ett visst gränsvärde. Starttidpunkt för vegetationsperioden är den första dagen på året i en sammanhängande fyradagarsperiod då dygnsmedeltemperaturen överstiger 5 C och sluttidpunkt är sista dagen i årets sista fyradagarsperiod med dygnsmedeltemperatur över 5 C (SMHI a 2015). xi

12 xii

13 Inledning Vatten är en livsviktig resurs för allt liv. Det är därför viktigt att vi tillvaratar den resursen på ett optimalt sätt, både för nutida och framtida brukare. I Sverige kommer 50 % av råvattnet till dricksvattenproduktionen av grundvatten och enligt miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet ska grundvattnet ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag (Lång 2016). Enligt Naturvårdsverkets rapport från 2017 uppnår vi inte dessa mål idag (Naturvårdsverket 2017). Det är av stor betydelse för framtidens resurshantering att vi har en god förståelse av grundvattenbalasen, vad som påverkar den samt konsekvenserna om dessa parametrar ändras. Grundvattentillgången i kustnära områden begränsas av omgivningens lagringsförmåga som direkt beror på den kinematiska porositeten. Den kinematiska porositeten kan generellt bestämmas utifrån sprickkonfiguration, sprickfrekvens och spricktyp (Carlsson & Olsson, 1981). Sprickornas egenskaper påverkar bland annat tillrinning från angränsande områden längre bort, något som är en starkt begränsande faktor i kustnära områden för att undvika saltvatteninträning (Olofsson, B). Även topografin är av stor betydelse för det 1. En detaljerad, lokal problemanalys är en förutsättning för att kunna göra en korrekt bedömning om nutida och framtida uttag(förbrukning) i ett lokalt område. För denna analys behövs information om vattenuttagens och grundvattenbildningens variationer över tid och grundvattenreservoarernas storlek samt möjlighet att tillvarata resursen (Olofsson 2009). För att åskådliggöra vattenförbrukningen finns vattenexploateringsindexet (WEI) som visar hur stor andel av det tillgängliga och förnyelsebara vattnet som används varje år. Om en region hamnar över 20 % råder vattenbrist och över 40 % råder akut vattenbrist. I Sverige tar vi ut 1 % av den totala förnyelsebara vattentillgången vilket är en låg siffra sett i Europa (SCB 2017). Detta är i vissa avseenden en förledande siffra. Då vattentillgångar och vattenuttag inte tvunget sammanfaller geografiskt döljs ofta regionala och lokala obalanser. Detta gäller främst grundvattennivåerna i södra Sverige, längst kusterna i Svea- och Götaland samt i områden med hög befolkning. Problemen eskalerar i vissa områden under sommaren då återfyllnaden är låg i kombination med att behovet av bevattning är hög och stor förbrukning från sommarbefolkningen (SCB 2017). Syfte Syftet är att jämföra olika geografiska områden med avseende på grundvattenbalans. Jämförelsen kommer utgå från de geologiska förutsättningarna för infiltration och magasinering. För att få ett sammanhang kommer uppsatsen att granska nettonederbörd samt uttagens storlek över året. Mål Målet är att genom jämförelse mellan de olika geografiska områdena hitta egenskaper som inverkar på: Vilken tillförsel som idag finns till grundvattennivån Vad som påverkar grundvattennivån över året 1 Robert Earon Forskningsingenjör, handledarmöte den 13 mars

14 Effekterna av de lokala geologiska heterogeniteterna mellan områdena Hur olika klimatscenarier kommer påverka områdena Hur en ändrad markanvändning kommer att påverka områdena Litteraturstudie En litteraturstudie utförs för att ge relevant bakgrund till områdena. Den krävs för att kunna besvara de frågeställningar som ställs och diskutera resultat och metoder. Litteraturstudien utgår från Vattenanvändningen i Sverige 2015 men innefattar även relevant material för att förtydliga de parametrar som styr grundvattenbalansen, främst om tektonik och uppgifter om olika arter av berg och jord. Litteraturstudien ledde sedan till rapporten Framtidsklimat i Stockholms Län Klimatologi nr 21 från SMHI för information om klimatförändringar. Metod För analys av grundvattenbalansen kommer programmet GWBal att användas. I programmets huvudformulär fylls grundläggande information om geologi (jordartsfördelningen i procent), area, bebyggelse etc. Vid beräkningarna används även bakomliggande värden för bland annat nederbörd, avdunstning, vattenförbrukning, uppgifter om kinematisk porositet, jordlagerföljder. Dessa värden bestäms i expertdelen och kräver stor kunskap och lokalkännedom. Samtliga värden i expertdelen är förinställda för Stockholmsområdet. Alla beräkningar görs månadsvis. Genom att variera de olika parametrarna illustreras hur de påverkar grundvattennivån. För varje fall kommer en parameter att ändras och en simulering kommer genomföras över utvecklingen med avseende på hur andelen permanentboende inverkar på grundvattenbalansen. Totalt kommer tre områden att jämföras. Två områden i Norrtälje, ett på en ö och ett på fastlandet samt ett område i Oskarshamn. Områdena kommer att delas in efter avrinningsarea och geologiska förutsättningar. Område 1: Storö, en halvö på sydöstra Blidö, Norrtälje kommun. Område 2: Infjärden, Rådmansö, Norrtälje kommun. Område 3: Klintemåla, Oskarshamns kommun. I strukturellt syfte kommer alla områden att undersökas enligt samma metod för att sedan kunna jämföra områdena med varandra. Figur 1: Översiktskarta över de tre områdena. Källa: Google Maps

15 Metod för ett enskilt område För att ta fram data för ett enskilt område används geodata.se:s söktjänst zeus.slu.se. Välj alltid vektor om möjligt! Följande uppgifter tas fram: Terrängkartan Brunnskartan Berggrund 1: : Jordarter 1: : Fastighetskartan Byggnader Fastighetskartan Hydrologi Fastighetskartan Fastighetsgränser Höjddata 2m Raster Nästa steg är att ta fram avrinningsområdets storlek. Utgå från höjdkurvor i terrängkartan, höjd från rasterdata, berg i dagen samt tydliga begränsningar hav, sjöar och vattendrag. Se även rekommendationer för GWBal. Utifrån tidigare uppgifter och med hjälp av programmet ArcMap tas uppgifter om områdets area, jordartsfördelning, antalet fastigheter och brunnar i området. Undersök om man utifrån främst berggrund- och jordartskartan kan dra några slutsatser om sprickzoner i området. Om de kan vara av betydelse, ta hänsyn till det senare i processen. Tag fram uppgifter om nederbörd och potentiell evapotranspiration, dessa finns hos SMHI. Tag utifrån brunns-id fram alla uppgifter som finns tillgängliga om dessa brunnar. Av speciellt intresse är borrprotokoll och ev. kemidata som finns hos SGU. Utifrån fastighetsbeteckningarna undersöker man om tomten har kommunalt vatten och avlopp, om finns någon annan avloppslösning på tomten samt om det är fritids- eller åretruntboende. Dessa uppgifter ska aktuell kommun kunna svara på. Grunden för uppgifter om vattenförbrukningen är SCB:s rapport Vattenanvändningen i Sverige 2015 men om misstankar finns om att det finns lokala avvikelser så bör man ta in egna uppgifter om detta eller göra rimliga uppskattningar. Tag vid behov fram vem som äger tomterna. Uppgifter tillhandahålls av Lantmäteriet. Uppgifterna används för att ta kontakt med hushållen i området för att mer ingående undersöka vattentillgången under året (vattenbrist), deras förbrukning av vatten (komfortstandard), antalet bruksdagar och antal personer i hushållet. Genomför om möjligt en visuell inspektion av området. Under denna bör man skaffa sig en generell överblick av området, om jordarts- och terrängkartorna stämmer överens med verkligheten, omfattning av beväxning samt vid behov kartera området. I övrigt är detta ett lämpligt tillfälle komplettera de uppgifter där arkiven har varit undermåliga. Sätt upp ett Excel-ark för jämförelse av jämförande av brunnarna med avseende på borrdjup, lagerföljd (geologiskt), vattenmängd, användningsområde (fritid/permanent) mm. Använd alla data som finns tillgängliga för att se om det finns något eller några samband i området. Lägg in samtliga uppgifter i analysprogrammet GWBal och ta fram resultaten samt genomför en simulering av en ökad andel permanentboende. Se separata instruktioner för GWBal. Var noggrann med att använda metrologiska data från rätt region. Var också noggrann med att ta hänsyn till de uppgifter om sprickor och förkastningar som finns. 3

16 Följande scenarier har körts i programmet: Fall 1 Ursprungsvärden. Fall 2 - Vattenförbrukningen i fritidshusen är 61 % av permanentboende. Fall 3 - Antalet bruksdagar har minskat för fritidsboende. Fall 4 - Antalet personer per hushåll är 6. Fall 5 - Antalet bruksdagar har ökat för fritidsboende. Fall 6 - Den kinematiska porositeten för gnejs ändras från 0,05 % till 0,1 % (Kunskapsläget på kärnavfallsområdet, 2001). Fall 7 - Den kinematiska porositeten för morän ändras från 10 % till 15 % (Knutsson & Morfeldt 2002, s. 67) då det anges att det är mycket sand i marken (Jordarter 1: : Vektor, SGU). Fall 8 - Samma parametrar som Fall 1 programmet men använder också homogenitet vid beräkningar av magasinmängden. Data Vattenförbrukning Enligt Vattenanvändningen i Sverige 2015 används 23 % av allt uttaget sötvatten av hushåll. 14 % av detta är enskilt vatten (12 % permanent). Över tid har hushållens förbrukning gått ned vilket till viss del beror på snålare hushållsmaskiner och toaletter. Rapporten beräknar att en person i genomsnitt förbrukar 157 liter vatten per dygn. Förbrukningen har beräknats utifrån de kommunala vattenverken men används vid uppskattningar oavsett om hushållet har kommunalt eller enskilt vatten. Beräkningen för fritidshus baseras på utnyttjandegraden från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF), "Fritid ". För fritidshus har nyttjandegraden skattats till i genomsnitt tre personer under 60 dagar per år (SCB 2017). Tabell 1: Koefficienter för vattenförbrukning i fritidshus (liter per person och dygn). Källa: SCB Kommunalt avlopp Enskilt avlopp Avlopp saknas Enskilt vatten Sommarvatten Vatten saknas Enligt Earon 2 förbrukar fritidsboende 61 % av vad permanentboende förbrukar dvs. 96 liter/dygn och person vilket är i linje med värdena i Tabell 1. Klimat För att på ett rättvisande sätt kunna jämföra klimatuppgifter måste värdena avse samma tidsperiod. Därför beräknas statistiska parametrar som används för klimatbeskrivningar för så kallade normalperioder. Normalperioderna beräknas vanligen över 30-årsperioder och är den nu gällande standardnormalperioden. Enligt SMHI(SMHI a 2015) var årsmedelnederbörden i Stockholms län 609 mm under standardnormalperioden. Under de senaste 23 åren har nederbörden ökat marginellt. Årsmedelnederbörden i Kalmar län var under samma period 600 mm(smhi b 2015) men de 2 Robert Earon Forskningsingenjör, handledarmöte den 13 mars

17 senaste årtiondena har varit blötare och de nordligaste delarna av länet är bland de som mottar mest nederbörd. Vid granskning av normalvärden för månadsnederbörd (SMHI) för de olika områdena under standardnormalperioden syns tydligt att nederbörden i område 3 är 9 % högre på årsbasis än i område 1 och 2. De förinställda värdena för nederbörd i GWBal är 23 % respektive 16 % högre på årsbasis än värdena för område 1 och 2 respektive område 3. Årsmedelvärdet för evapotranspiration under standardnormalperioden är ca mm för både Stockholms och Kalmar län(smhi 2018). De förinställda värdena för evapotranspiration i GWBal är % högre än årsmedelvärdet. Enligt prognoserna kommer det ske samma klimatförändringar i Stockholms län som i Kalmar län (SMHI a 2015 och SMHI b 2015). Enligt båda rapporterna kommer årsmedeltemperaturen att öka med mellan 3-5 C till år Temperaturens dagliga och årliga gång är en avgörande faktor för avdunstningen, som generellt är störst på sommaren och under dagen (SMHI 2018). Då största temperaturökningen sker under vintern leder det till att vintern bli kortare och sommaren längre. En följd av detta är att längden på vegetationsperioden förlängs med dygn år 2099 jämfört med idag(smhi a 2015 och SMHI b 2015). Det medför också en ökning av evaporationen (SGU 2018). Under senaste 23 åren har det skett en ringa ökning av årsmedelnederbörden i Stockholms län, dock har mellanårsvariationen varierat under perioden , 20 % över eller under medelvärdet är inte ovanligt. Trots detta något osäkra beräkningsunderlag beräknas årsmedelnederbörden i Stockholms län att öka med % fram till 2099 jämfört med referensperioden(smhi a 2015). De senaste årtiondena har årsmedelnederbörden tilltagit i Kalmar län och tendensen fortsätter framöver. Årsmedelnederbörden beräknas att öka med 15-20% fram till 2099 jämfört med referensperioden(smhi b 2015). Generellt är det större lokala avvikelser i Kalmar län än i Stockholms län. Tabell 2: Prognostiserad ökning av medelnederbörden i Stockholms och Kalmar län år Källa: SMHI a 2015 och SMHI b 2015 Stockholms län Kalmar län Total % % Vinter % % Vår % % Sommar 20 % 15 % Höst % % Höjningen av havsnivån kommer att påverka grundvattnet genom att risken för saltvatteninträngning ökar i enskilda brunnar i kustområdena(sgu 2018). 5

18 Område 1. Storö, Blidö, Norrtälje kommun. Område 1 är halvön Storö beläget på sydöstra ändan av Blidö i Norrtälje kommun. Med hjälp av ArcMap får man fram att den totala arean är drygt 177,000 m 2 och jordartsfördelningen enligt tabell A1. Enligt instruktionerna för GWBal rekommenderas att all mark 50 meter från vattenlinjen räknas bort (Olofsson, B.). Den totala arean blir då 85,600 m 2 0ch fördelningen blir då enligt tabell A2. Enligt Brunnskartan (SGU) och Fastighetskartan (Lantmäteriet) finns följande brunnar och fastigheter inom området, se tabell A3. Jordartskartan ger en god överblick över jordartsfördelningen i området. Dock är södra delen av halvön täckt med block, se figur A1 (Bilaga 1). Detta ökar homogeniteten och den kinematiska porositeten vilket i sin tur medför ett ökat flöde (Knutsson & Morfeldt 2002, s. 94). Över urberget varierar jordtäcket (mossa) från över 60 cm i sprickorna till ca 15 cm i snitt till nästan obefintligt på topparna i terrängen. Variationen kan iakttas i figurerna A1-3. Detta är av betydelse då jordlagret är av stor vikt för vattnets inflöde i berget, speciellt i anslutning till sprickor och förkastningar. Även tjockleken av jordlagret är av betydelse (Olofsson 1994). Figur 2: Terrängkarta över Storö, Blidö. Den ljusgult markerade ytan med svart kant är den beräknade avrinningsarean. Källa: Terrängkartan Vektor, Lantmäteriet. Då berggrundskartan är i stor skala synes endast en stor förkastning som löper precis norr om område och därför av begränsad inverkan. Vid platsbesök i området kunde det iakttas långa primärsprickor i nordöstlig-sydvästlig riktning. Dessa formar landskapet vilket stämmer med Berggrundskartan (SGU), se figur A2. Kortare sekundärsprickor i nordvästlig-sydöstlig riktning, se figur A3. Berg i dagen består av ljusgrå gnejs, något som Brunnsarkivet (SGU) bekräftar, och är relativt fritt från mindre sprickor, se figur A2. De sprickor som finns är större och följer landskapet. Figur 3: Jordartskarta över Storö, Blidö. Den ljusgult markerade ytan med svart kant är den beräknade avrinningsarean. Källa: Jordarter 1: : Vektor, SGU. Vid studie av Höjdkartan (Lantmäteriet) kan man misstänka att vissa områden av morän ligger ovanpå mindre sprickzoner eller förkastningar. Sprickor och eventuella sprickzoner är av stor hydrologisk betydelse då den hydrauliska konduktiviteten kan vara gånger större än för sprickfritt berg (Knutsson & Morfeldt 2002, s. 55). Tills vidare används de i GWBal förinställda värdena för effektiv porositet. Borrprotokoll finns till brunnarna i området, det kemiska data som finns är begränsad till dessa protokoll(brunnsarkivet, SGU). En översiktlig sammanställning av dessa visas i bilaga 2. 6

19 Enligt uppgifter från Norrtälje kommun 3 saknar samtliga fastigheter kommunalt vatten och avlopp. I tabellerna A4 och A5 redovisas uppgifter om fastigheten är fritids- eller permanentboende samt befintliga avloppslösningar på tomten. Ingen kontakt har tagits med fastighetsägare i området. Område 2. Infjärden, Rådmansö, Norrtälje kommun. Område 2, Infjärden, är ett område beläget på centrala Rådmansö i Norrtälje kommun. Efter utvärdering av avrinningsområdet blir arean totalt ca 487,000 m 2 och Brunnskartan (SGU) och Fastighetskartan (Lantmäteriet) ger uppgifter om brunnar och fastigheter inom området. Fördelningen av jordarter redovisas i tabell A6 och brunnar och fastigheter i tabell A7. Området karakteriseras av i regel platt landskap med små bergsknallar som avdelare. Dessa motsvarar väl de områdena för avrinning som dragits utifrån terrängkartan. Jordartskartan (SGU) ger en god överblick över området men vid besök på platsen syntes att bergsknallarna var täckta med barrskog och jordtäcke (mossa och jord), från ca 80 cm i sprickorna till ca 2 cm på högsta punkten., se figur A4. Detta ökar flödet av vatten ned i berggrunden samt erosionshastigheten. Berggrundskartan (SGU) täcker ej detta område men man kan se att berget är relativt uppsprucket, se figur A5. Berget saknar tydliga primärsprickor men landskapet är format i nord-sydlig riktning och också halvstora sprickor syntes i öst-västlig ritning. Höjdkartan (Lantmäteriet) för området ger belägg för att berget i sänkorna, där det idag är fält, bestod av porösare, mer lätt eroderat berg. Den kinematiska porositeten är därför större i sänkorna än på höjderna. Sprickorna är till stor del fyllda med och täckta av jord vilket ökar vattnets inflöde i berggrunden (Olofsson 1994). Berg i dagen består av gråsvart gnejs vilket bekräftas av Brunnsarkivet (SGU). Berget är relativt fritt från mindre sprickor högre upp i terrängen men antal och storlek ökar längre ner. Det beror på tätare beväxning och därmed snabbare erosion. Figur4: Terrängkarta över Infjärden, Rådmansö. Den ljusgult markerade ytan med svart kant är den beräknade avrinningsarean. Källa: Terrängkartan Vektor, Lantmäteriet. Figur 5: Jordartskarta över Infjärden, Rådmansö. Den ljusgult markerade ytan med svart kant är den beräknade avrinningsarean. Källa: Jordarter 1: : Vektor, SGU. 3 Christin Persson Miljö- och Hälsoskyddsenheten Norrtälje kommun, e-post den 12 mars

20 Borrprotokoll finns till brunnarna i området, det kemiska data som finns är begränsad till dessa protokoll(brunnsarkivet, SGU). Enligt uppgift från Norrtälje kommun 4 saknar samtliga fastigheter kommunalt vatten och avlopp. Det saknas även uppgifter om befintliga avloppslösningar. I tabell A8 redovisas den uppskattade användningen av fastigheterna i området. Ingen kontakt har tagits med fastighetsägare i området. Område 3. Klintemåla, Oskarshamns kommun. Område 3, Klintemåla, är ett område beläget vid kusten i norra delen av Oskarshamns kommun. Avrinningsområdets area uppskattas till ca 240,000 m 2 och jordartsfördelningen redovisas i tabell A9. Enligt Brunnskartan (SGU) och Fastighetskartan (Lantmäteriet) finns det 10 stycken brunnar och 31 stycken fastigheter inom området, se tabell A10. Området blandas av platt landskap men även högre områden runt om. Avrinningsområdet är därav relativt tydligt definierat. Jordartskartan (SGU) ger en god överblick över området som mestadels är jordbruksmark omgiven av berg. Flygfoton visar att berget delvis är täckt av skog (Lantmäteriet) vilket medför ett visst jordtäcke. Detta ökar infiltrationen av vatten till berggrunden samt erosionsshastigheten. Berggrundskartan(SGU) anger att berget är av granit vilket bekräftas av brunnsborrningsprotokollen från Brunnsarkivet(SGU). Höjdkartan(Lantmäteriet) för Figur 6: Terrängkarta över Klintemåla. Den ljusgult markerade ytan med svart kant är den beräknade avrinningsarean. Källa: Terrängkartan Vektor, Lantmäteriet. Figur 7: Jordartskarta över Klintemåla. Den ljusgult markerade ytan med svart kant är den beräknade avrinningsarean. Källa: Jordarter 1: : Vektor, SGU. området visar att det finns flera sprickzoner av växlande storlek i området där det idag är fält. Dessa genomskärs av mindre vattendrag. Sannolikt bestod det som nu är fält av porösare mer lätt eroderat berg. Borrprotokoll finns till brunnarna i området, det kemiska data som finns är begränsad till dessa protokoll(brunnsarkivet, SGU). 4 Hanna Leife VA-strateg Norrtälje kommun, e-post den 24 april

21 Enligt VA-plan för Oskarshamns kommun 2015 saknar samtliga fastigheter i området kommunalt vatten och avlopp, någon som Norling bekräftar 5. Uppgifter om användningen av fastigheterna saknas till följd av svårigheter under identifiering. Uppgifterna i tabell A11 är därför endast uppskattningar. Ingen kontakt har tagits med fastighetsägare i området och ingen visuell inspektion av området har genomförts. Resultat Område 1 Brunnsdata Vid granskning av uppgifter ser man att grundvattenytan ligger mellan två och elva meter under markytan. Den stora spridningen kan förklaras av brunnarnas placering i terrängen. De brunnar som har störst flöde har ett borrdjup på meter. Vid införandet av uppgifter från brunnsborrningsprotokollen i Excel upptäcks inga samband mellan brunnsdjup, kapacitet, och kloridhalter, se bilaga 2. Det enda som man kan se belägg för är att hydraulisk tryckning påverkar kapaciteten. Bristen på samband är inte oväntat då provmaterialet är begränsat (Earon 2014). GWBal I Bilaga 2 kan resultaten från olika fall i GWBal ses i sin helhet. Programmet beräknar magasineringsförmågan med hänsyn till effektiv porositet, den karaktäristiska grundvattennivån för jordarten samt homogenitet. I fall 1 ser man tydligt i Figur 8 och Figur 9 att den begränsande faktorn är markens magasineringsförmåga då den av marken mottagna nederbörden endast är 4,7 % av den totala nederbörden. Figur 4: Total potentiell återfyllning och uttag i fall 1. Ingen parameter förändrad. Figur 5: Total verklig återfyllning och uttag i fall 1. Ingen parameter förändrad. 5 Robert Norling Projektledare VA-utbyggnader Oskarshamns kommun, telefonsamtal den 9 april

22 I figur 10 ser vi att nivåerna i magasinet är låga i under perioden maj till augusti. I juni drabbas området av vattenbrist och under juli och augusti råder akut vattenbrist dvs. nivån ligger under 80 % respektive 60 % av magasinets kapacitet (SCB 2017). Figur 6: Magasinets verkliga nivå över året i fall 1. Ingen parameter förändrad. Figur 11 visar en simuleringsmodell över hur hög andel av de befintliga hushållen som kan bli permanentboende under rådande förutsättningar. Genom att titta på totalvärdena för återfyllning och uttag i Figur 9 och magasinnivåerna under sommarmånaderna i Figur 10 ges en antydan om vad modellen kommer visa. Resultatet visar också att det inte finns utrymme för högre andel permanentboende än vad som är i dagsläget (9 %) utan tvärtom att området endast klarar 3 % permanentboende dvs. mindre än ett hushåll. Figur 7: En modell över hur hög procent av permanentboende området klarar av i fall 1. Ingen parameter förändrad. I fall 2 har det totala uttaget minskat och det har skett en förändring i WEI-kvoten, främst för månaderna juli och augusti. Simuleringsmodellen ger att området i detta fall klarar något högre grad av permanentboende, 17 %. Fall 3 visar att antalet bruksdagar för fritidsboende ger mindre förändring än om vattenförbrukningen i fritidshusen minskar i fall 2. Fall 4 är ett extremexempel. I Figur 12 ser vi att uttaget för hela året är 20 % större än den totala påfyllningen. Figur 13 visar att det redan i maj råder vattenbrist, akut vattenbrist i juni för att sedan övergå i tömda magasin i juli och augusti. Figur 8: Total verklig återfyllning och uttag i fall 4. Antalet personer per hushåll ökar från 3 till 6. 10

23 I fall 5 påverkas magasinnivåerna med början i april för att sedan eskalera under sommaren för att kulminera i total vattenbrist i augusti. Det syns omedelbart i figur 14 att magasinens kapacitet har ökat avsevärt i fall 6. Figur 15 ger att fall 6 är det enda som inte har akut vattenbrist någon gång på året. Det är därför föga förvånande att modellen ger att området klarar 57 % permanentboende. Figur 9: Magasinets verkliga nivå över året i fall 4. Antalet personer per hushåll ökar från 3 till 6. Fall 7 visar helt oförändrad magasinskapacitet. Även simuleringsmodellen för permanentboende ger exakt samma resultat som fall 1. Införandet av homogeniteten vid beräkningen i fall 8 ger en tydlig sänkning av magasinstorleken samt en minskande inverkan på infiltrationen jämfört med fall 1, se figur 16 och 17. Område har totalt tömda magasin under både juli och augusti. Figur 11: Total verklig återfyllning och uttag i fall 6. Den kinematiska porositeten för gnejs ändras från 0,05 % till 0,1 %. Figur 10: Magasinets verkliga nivå över året i fall 6. Den kinematiska porositeten för gnejs ändras från 0,05 % till 0,1 % Figur 13: Total verklig återfyllning och uttag i fall 8. Programmet tar också hänsyn till homogenitet vid beräkningar av magasinmängden. Figur 12: Magasinets verkliga nivå över året i fall 8. Programmet tar också hänsyn till homogenitet vid beräkningar av magasinmängden. 11

24 Område 2 Brunnsdata Vid granskning av uppgifter ser man att grundvattenytan ligger mellan tre och tio meter från markytan, spridningen saknar förklaring i terrängen. För de brunnar som har störst flöde kan man se att det finns ett svagt samband med borrdjupet. Man kan också se ett visst samband mellan borrdjupet och grundvattenytan. Inte heller i detta område upptäcks några samband mellan brunnsdjup, kapacitet, och kloridhalter. Även i detta fall kan det förklaras med begränsat provmaterial(earon 2014). GWBal I Bilaga 2 kan alla resultat från olika fall i GWBal ses i sin helhet. Samma tillvägagångssätt som för område 1. I fall 1 ser man tydligt att den begränsande faktorn är markens magasineringsförmåga då den av magasinen mottagna nederbörden endast är 5,6 % av den totala nederbörden. Området drabbas av vattenbrist i juni och under juli och augusti råder akut vattenbrist. Simuleringsmodellen visar att området bör klarar upp till 24 % permanentboende. I fall 2 har det totala uttaget minskat och det har skett en förändring i WEI-kvoten, främst för månaderna juli och augusti. Simuleringsmodellen ger att området i detta fall klarar ca 35 % permanentboende. Fall 3 visar att magasinnivåerna i maj och juni ökar jämfört med fall 1 och att området klarar av 33 % permanentboende. Fall 4 är ett extremexempel då uttaget för hela året uppgår till 97 % av den totala påfyllningen. Redan i maj råder vattenbrist, akut vattenbrist i juni för att sedan övergå i tömda magasin i juli och augusti. I fall 5 syns att magasinnivåerna påverkas med början i april för att sedan kulminera i akut vattenbrist under juli och augusti. I fall 6 ökar magasinens kapacitet med 41 % jämför med fall 1. Fall 6 är det enda som inte har akut vattenbrist någon gång på året. Området klarar 77 % permanentboende. Fall 7 visar helt oförändrad magasinskapacitet. Även simuleringsmodellen för permanentboende ger exakt samma resultat som fall 1. I fall 8 är skillnaden till fall 1 mindre än för område 1 men samma mönster finns och magasinen är totalt tömda under augusti. Område 3 Brunnsdata Grundvattenytan ligger mellan tre och sju meter och inget samband med terrängen hittas men underlaget är bristfälligt, se bilaga 2. För de brunnarna med störst flöde finns det ett omvänt samband mellan borrdjup och flöde. Även i detta område saknas samband mellan övriga parametrar och kloridhalter, återigen beroende på begränsat provmaterial(earon 2014). GWBal I Bilaga 2 kan resultaten från olika fall i GWBal ses i sin helhet. Samma tillvägagångssätt som för område 1 och 2. I fall 1 ser man att markens magasineringsförmåga är den begränsande faktorn då den av magasinen mottagna nederbörden endast är 5,6 % av den totala nederbörden. Området drabbas av vattenbrist i juli och augusti och simuleringsmodellen visar att området bör klarar upp till 87 % permanentboende. I fall 2 har det totala uttaget minskat och magasinnivåerna för månaderna juli och augusti ser bättre ut. Simuleringsmodellen ger att området i detta fall klarar något högre grad av permanentboende, 88 %. Fall 3 ger oss att magasinnivåerna i maj och juni ökar och att området klarar av 88 % permanentboende. Fall 4 är ett extremexempel då uttaget för hela året är 81 % av den totala påfyllningen. I juni råder vattenbrist, akut vattenbrist i juli och augusti men aldrig med tömda magasin. Området beräknas att klara av 17 % permanentboende. I fall 5 ser man att 12

25 magasinnivåerna påverkas med början i april för att sedan kulminera i akut vattenbrist i augusti. Området beräknas klara 81 % permanentboende. Magasinens kapacitet har ökat med 45 % i fall 6 jämför med fall 1. Fall 6 är det enda som inte har vattenbrist någon gång på året. Området klarar alltså 100 % permanentboende. Fall 7 visar helt oförändrad magasinskapacitet. Även simuleringsmodellen för permanentboende ger samma resultat som fall 1. I fall 8 är skillnaden till fall 1 mindre än för de två andra områdena men samma mönster finns. Magasinen töms aldrig men akut vattenbrist råder under både juli och augusti. Diskussion Vilken tillförsel som idag finns till grundvattennivån Tillförseln till grundvattenytan kommer från antingen infiltrerande nederbörd eller ytvatten. Tillförseln beror både på infiltrationen i markytan samt perkolationen ned till grundvattenytan. Infiltrationen beror både på geologiska parametrarna samt på klimatet och perkolationen beror utslutande på geologin. Vad som påverkar grundvattennivån över året Över året påverkas grundvattennivån i stort av två saker, den klimatmässiga och den mänskliga. Nederbördsmängden är en av de parametrar som ändras mest under året. Nederbördsmängden påverkar både om det finns något vatten som kan infiltreras och vid hög nederbörd så växer vattenpelaren vilket medför att både infiltration och perkolation ökar. Temperaturen är också något som har stor inverkan. Temperaturen är av vikt för infiltration och perkolation. Under vissa vintermånader leder tjälen i marken till att magasinen inte fylls på samtidigt som de boende fortsätter att förbruka vatten som vanligt. Resultatet blir att man inleder april med tomma magasin och obefintlig påfyllning förrän september. Temperaturen påverkar dessutom evaporationen. Detta sker under hela året men främst vår och sommar då problemen redan är stora. Direkt sammanlänkat med det är växtsäsongen dvs. att det är under april till september som växterna påverkar transpirationen. De två delarna i evapotranspirationen påverkas alltså båda av temperaturen men i varierande utsträckning under året. Om man jämför grundfallet (fall1) mellan områdena ser man att den största generella begränsande faktorn är markens magasineringsförmåga i förhållande till nettonederbörden. Ett generellt problem genom alla fall i alla områden är att det endast är under månaderna april till augusti som problem med vattenbrist uppstår. Då den statistiska säkerheten var bristande för underlaget om nederbörd och evaporation valdes att använda de förinställda värdena i GWBal. Dessa världen är dock generellt höga, problemen kan alltså vara mer omfattande än resultaten visar, område 1 och 2 i större utsträckning än område 3. Därför har inte heller några fall utförts med förändrade värden. Uppgifter från SMHI hade förväntats ge ytterligare information om den nuvarande klimatsituationen men så var inte fallet. Antalet persondygn per år samt fördelningen av dessa är en av de största osäkerhetsfaktorerna men också en av de som påverkar mest. Siffrorna beror både på antalet person per hushåll och nyttjandegraden för fritidshus. Fall 3, och den omvända situationen i fall 5 ger utslag men reglering av antalet bruksdagar är svårare och dessutom motverkar hela poängen med ett fritidsboende för många. Antalet förbrukade liter per person och dygn är en av de mänskliga faktorer som påverkar mest men också den som är lättast att ändra på, precis som fall 2 visar. Enligt Norrtälje kommun har 19 av 22 fastigheter i Område 1 enskilt avlopp och av dessa 19 har endast 6 egen brun. Detta måste innebära att det finns en allmän vattenlösning eller att brunnarna är grävda, annars blir avloppen poänglösa. Mer ingående uppgifter om typ av avlopp skulle ge en bättre uppfattning om 13

26 vattenförbrukningen i området. För de andra områdena saknas uppgifter helt och detta är ett exempel på hur felmarginalen ökar drastiskt. Det är antalet persondygn som spelar roll och då spelar antalet personer naturligtvis större roll än antalet dygn, något som är tydligt i fall 4 i alla områden där det blir tydligt hur hård överpopulation slår mot grundvattnet i ett begränsat område jämfört mot antalet bruksdagar. Beroende på årstid kan man anta att antalet personer i fritidshushåll varierar, från två personer under höst, vinter och vår för att sedan gå upp kraftigt under sommaren. Då det finns bilväg året runt och avståndet till Stockholm är kort är ett rimligt antagande att brukningen i område 1 och 2 är högre än SCBs siffror. Nyttjandegraden spelar mindre roll vilket beror på att man räknar med att de fritidsboende som är där minst är det under sommaren när trycket på systemet redan är som högst. När antalet bruksdagar ökar ligger de på helgerna under vår och höst då problemen är mindre eller obefintligt. Detta förklarar varför fall 3 och 5 påverkar olika med avseende på året. Förutom hushåll finns många andra verksamheter som förbrukar stora mängder vatten såsom restauranger, hotell, industrier, varv och jordbruk. Många av dessa verksamheter har samma verksamhetssäsong som de fritidsboendena har vilket förvärrar det redan befintliga problemet. Effekterna av de lokala geologiska heterogeniteterna mellan de olika områdena Fall 6 visar entydigt att den hydrauliska konduktiviteten är en av de avgörande lokala geologiska heterogeniteterna mellan de olika områdena för magasineringsförmågan i kristallint berg. Fall 7 visar också entydigt att den hydrauliska konduktiviteten är helt ovidkommande för magasineringsförmågan i kohesionsjord vilket är orimligt varför detta anses vara ett beräkningsfel. Det är sannorlikt överoptimistiskt att ändra den hydrauliska porositeten i gnejs från 0,05 % till 0,1 %, det är dock rimligt för granit. Då område 1 och 3 har små reservoarer spelar flödeshastigheten inom områdena och utifrån områdena stor roll. I urberg är sprickorienteringen, både på ytan och djupt ned, avgörande för detta. Beroende på hur dessa ser ut kan tillrinningsområde både öka och minska avsevärt. Område 2 har större andel morän, stora och långsamma reservoarer, varför sprickorienteringen är av mindre betydelse. Fall 8 visar att homogeniteten är en viktig parameter för både magasinstorleken och infiltrationen. Båda parametrarna påverkas mest i område 1 och minst i område 3. Detta beror både på jordartsfördelningen samt på områdenas storlek. Då vi enligt instruktionerna för GWBal räknar bort all mark 50m från vattenlinjen försvinner 52 % av den ursprungliga arean i område 1 vilket är en svaghet med ett begränsat och av vatten omgärdat område då både tillrinning och magasinstorlek minskar. Vid beräkning av magasinens storlek bör man ta hänsyn till områdets topografi som både påverkar ytavrinningen och magasinens storlek under havsytan. Det sista gäller i område 1 och 3 där topografins spelar stor roll för saltvatteninträngning. Vid berggrund med dåliga infiltration- och perkolations egenskaper kan jordtäcket spela stor roll eftersom att vattnet hålls kvar under längre tid och vattenpelarens höjd ökar. Dock innebär det att vattnet också finns tillgängligt för evapotranspiration vid höjd temperatur. En stor osäkerhetsfaktor för område 3 är lagerföljden då den i GWBal är standardinställd för typlagerföljder i Stockholmsområdet. Hur olika klimatscenarier kommer påverka områdena Evaporationen kommer att öka som en följd av höjda temperaturer och konsekvensen av den förlängda vegetationsperioden blir att transpirationen från vegetationen kommer att påverka magsinpåfyllningen under större delar av året. I tabell 2 ser man att den största ökningen av medelnederbörd sker under vintern, det vill säga vid den tidpunkt då grundvattenmagasinen redan är fulla. Under våren och sommaren kan man dra slutsatsen att kombinationen av ökad evaporation 14

27 och längre vegetationsperiod medför att nivån i vattenmagasinen inte höjds av nederbördsökningen utan tvärt om lägre nivåer. Den förlängda vegetationsperioden och mindre ökningar av nederbörden under hösten medför eventuellt längre återhämtningstid för grundvattenmagasinen. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att trots ökad nederbörd som en del av klimatförändringar så kommer det inte grundvattentillgång under den nuvarande stressperioden att öka utan tvärt om att minska. Enligt SMHI:s rapport från 2015 är prognosen nämligen varmare somrar med proportionerligt mindre nederbörd. Däremot förväntas att variationerna i grundvattennivåerna ökar under året. Det beror på ökad nederbörd under vintern i kombination av högre temperaturer. Det faller alltså mindre snö och större del av nederbörden kan infiltreras vid den tidpunkten den faller. Hur en ändrad markanvändning kommer att påverka de olika områdena All typ av mänsklig hårdgörning av ytor, t.ex. vägar, byggnader, idrottsplatser, parkeringsplatser av grus, innebär förändringar i infiltrationen till grundvattnet. För vissa typer av asfalt och parkeringsplatser av grus är problemet inte materialet då grus under naturliga förhållanden har god infiltration. Problemet är packningsgraden av både ytlager och underliggande lager som kraftigt minskar infiltration och perkolation. I de andra fallen är det materialen som totalt blockerar all infiltration. Det medför att vattnet leds bort, antingen för att bli ytvatten eller för att återinfiltreras men då på annan plats. Båda fallen medför i olika omfattning att magasinen under den hårdgjorda ytan inte utnyttjas fullt ut. Förutom att nästan all form av exploatering innebär hårdgörning av ytor innebär det i många fall ökande grundvattenuttag, både industrier, jordbruk och boenden. Beroende på omgivningen och typ av exploatering spelar förändringen av sommarförbrukningen varierande roll. Dessutom är risken stor att de geologiska förutsättningarna för vattnets strömning ändras vid t.ex. grundläggning. Förändringen av markanvändningen påverkar också evapotranspirationen. I byggskedet av många exploateringar sker en viss urlakning av naturligt befintliga ämnen som ändrar grundvattnet. Man ruckar på en balans som kan ta årtionden att återställa. Under både byggoch bruksskede är det alltid en risk för utsläpp av kemikalier samt läckage av gödning från jordbruk. 15

28 Slutsatser Vi ser tydligt att vid en hög förbrukning råder mycket akut eller total vattenbrist under vissa sommarmånader. Detta stämmer väl med SCB:s rapport från 2017 där det beskrivs att i Sveriges över lag låga WEI döljs regionala och lokala obalanser. En slutsats är att vad fritidsboende gör spelar mycket större roll än permanentboende eftersom det är under sommarsäsongen som problemen är störst. Deras förbrukning per dag och antal personer i varje hushåll spelar betydande roll medan antalet bruksdagar har begränsad inverkan. En av de slutsatser vi ser starkt underlag för är att desto mindre reservoarer, desto känsligare är de när en parameter förändras. Reservoarens storlek beror både topografi, jordlagerföljd och avrinningsområdets storlek. Känsligheten gäller såväl förändringar i klimatet, uttaget och den kemiska sammansättningen. De klimattrender som nu uppvisas leder till konklusionen att grundvattentillgången i områdena under den kritiska perioden kommer att minska. Vid all verksamhet som påverkar grundvattnet över huvud taget gäller det att identifiera när systemet är under störst påfrestning och anpassa verksamheten därefter. För att säkrare kunna fastställa de mönster vi ser antydningar till i den här rapporten krävs vidare analys. Svaret är dock inte enbart större mängd med data utan lika mycket om ett gott urval. De undersökta områdena är förhållandevis olika geologiskt och det är stora skillnader på befolkningstätheten. Svaret är den miljö och de förhållanden vi försöker kartlägga är hetrotrofa vilket gör att arbetet aldrig är klart då vi inte vet om vi har förstått allt. 16

29 Källor Carlsson, A & Olsson, T. (1981). Hydraulic properties of a fractured granitic rock mass at Forsmark, Sweden (Ser C Nr 783). Uppsala: SGU Earon, R. (2014). Water supply in hard rock coastal regions: The effect of heterogeneity and kinematic porosity. TRITA-LWR LIC-2014:03, 31 p. Royal Institute of Technology (KTH). Stockholm: Univ. Google Maps. (2018). WGgFM5sok2eEqCvUraJeNc&usp=sharing [ ] Knutsson, G & Morfeldt, C-O. (2002). Grundvatten teori & tillämpningar. 3. uppl. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet (2001). Grundvatten i hårt berg en analys av kunskapsläget. (SOU 2001:35, del III). Sida 125. Lantmäteriet. Höjdkartan 2 meter Raster. Mars [Karta samt metadata] Lantmäteriet. Ortfoto Raster RGB 0,25 m. April [Karta samt metadata] Lantmäteriet. Terrängkartan Vektor. Mars [Karta samt metadata] Lång, L-O. (2016). Grundvatten av god kvalitet. Grundvatten-av-god-kvalitet/ [ ] Naturvårdsverket (2017). Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål (Rapport 6749). Stockholm: Naturvårdsverket. Olofsson, B. (1994). Flow Of Groundwater From Soil To Crystalline Rock. Applied Hydrogeology, 1994, Vol.2(3), pp ISSN: Olofsson, B. (2009). Grundvattentillgång på Furilden, Gotlands kommun översiktlig beräkning. Vallentuna: AQUATER. Olofsson, B. Kortfattad beskrivning av GWBal.exe. Vallentuna: AQUATER. SCB. (2017). Vattenanvändningen i Sverige Stockholm: SCB. SGU. (2018). Så påverkar klimatförändringar grundvattnet. [ ] SGU. Berggrund 1: : Vektor. Mars [Karta samt metadata] SGU. Brunnar Vektor. Mars [Karta samt metadata] SGU. Brunnsarkivet. Mars SGU. Jordarter 1: : Vektor. Mars [Karta samt metadata] 17

30 SMHI a. (2015). Framtidsklimat i Stockholms Län Klimatologi nr 21. ISSN: Norrköping: SMHI. SMHI b. (2015). Framtidsklimat i Kalmars Län Klimatologi nr 26. ISSN: Norrköping: SMHI. SMHI. (2018) Avdunstning [ ] SMHI. Normalvärden för nederbörd för perioden r_normal_61_90_precipitation_mm.txt [ ] VA-plan för Oskarshamns kommun. (2015). Antagen i KF, , 109. Oskarshamn: Oskarhamns kommunfullmäktige. 18

31 Bilaga 1 Ingående data Område 1. Storö, Blidö, Norrtälje kommun. Tabell A 1: Area och jordartsfördelning på Storö, Blidö utan begränsningar. Källa: Jordartskartan, SGU. Total m % Urberg m 2 66 % Morän m 2 31 % Grus m 2 3 % Tabell A 2: Area och jordartsfördelning på Storö, Blidö med begränsningar. Källa: Jordartskartan, SGU. Total m % Urberg m 2 60,6 % Morän m 2 38,7 % Grus 597 m 2 0,7 % Tabell A 3: Brunnar och fastigheter på Storö, Blidö. Källa: Brunnskartan (SGU 2018) och Fastighetskartan (Lantmäteriet 2018) Antal Fastigheter 22 st Totalt antal brunnar Antal brunnar (hushållsvatten) Antal brunnar (energi) 8 st 5 st 3 st 19

32 Figur A 1: Blockig terräng med urberg på södra delen av Storö. Figur A 2: Landskapet går i nordöstlig-sydvästlig riktning. Figur A 3: Sekundärspricka i nordvästlig-sydöstlig riktning och i övrigt osprucket berg. 20

33 Tabell A 4: Uppgifter om fastighetstyp och avloppslösning på Storö, Blidö. Källa: Norrtälje Kommun Enskilt avlopp 19 st Latrinhämtning d.v.s. torrtoalösning Uppgifter saknas 2 st 1 st Tabell A 5: Uppgifter om fastighetstyp och avloppslösning på Storö, Blidö. Källa: Norrtälje Kommun Fritidsboende 20 st Permanentboende 2 st Område 2. Infjärden, Rådmansö, Norrtälje kommun. Efter utvärdering av avrinningsområdet kan följande data redovisas. Tabell A 6: Area och jordartsfördelning i Infjärden, Rådmansö med begränsningar. Källa: Jordartskartan, SGU. Total m % Morän m 2 58 % Urberg m 2 33,7 % Glacial lera m 2 7,8 % Gyttjelera m 2 0,5 % Tabell A 7: Brunnar och fastigheter i Infjärden, Rådmansö. Källa: Brunnskartan (SGU 2018) och Fastighetskartan (Lantmäteriet 2018). Antal Fastigheter 119 st Totalt antal brunnar Antal brunnar (hushållsvatten) Antal brunnar (okänd) 27 st 9 st 18 st 21

34 Figur A 4: Området är generellt mer bevuxet då miljön är mer skyddad, något som bidrar till uppsprickningen. Bilden visar högsta punkten i området dvs. där jordmånen är som minst. Figur A 5: Berget är här generellt något mer uppsprucket på grund av vegetation. Tabell A 8: Uppgifter om fastighetsanvändning i Infjärden, Rådmansö, uppskattade av Bjälnes 6. Fritidsboende 106 st Permanentboende 14 st 6 Alf Bjälnes Ordförande i Nabbo Samfällighet, sms den 20 april