Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Oral Care AB. S i d a 1 12
|
|
- Maj-Britt Karlsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2015 Oral Care AB Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Oral Care AB H.F. Oral Care AB, All rights reserved. S i d a 1 12
2 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Oral Care AB, år 2015 Oral Cares kvalitetsarbete bedrivs i syfte att ge patienterna kunskapsbaserad och ändamålsenlig tandvård. Inom Oral Care ska tandvården även bedrivas patientsäkert med patientfokus, effektivitet, jämlikhet och inom rimlig tid, enligt Socialstyrelsens riktlinjer för God Tandvård. Kvalitetsledningssystemet inklusive patientsäkerhetsarbete är integrerat i samtliga vårdprocesser och arbetsmoment i verksamheten, där alla medarbetare är delaktiga. Inom ledningsgruppen för Oral Cares finns en kvalitets- och odontologisk chef vars uppgift är att övergripande organisera, systematiskt koordinera och överse det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Ansvaret är inom respektive region är fördelat på verksamhetschefer, som till sin hjälp i kvalitetsarbetet har regionsansvariga odontologer samt regionala kvalitetssamordnare. De regionala kvalitetssamordnarna bistår verksamhetscheferna i kvalitetsledning, inklusive patientsäkerhetsarbete, hantering av händelserapporter och andra relaterade frågeställningar samt utbildar och informerar personalgruppen gällande kvalitets frågor. I odontologiska frågor, inklusive internrevisioner av kliniskt arbete, har verksamhetscheferna stöd av regionsansvariga odontologer, kvalitets- och odontologisk chef samt odontologisk sakkunnig (senior advisor). All klinisk och administrativ personal är involverad i Oral Cares fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbete. Under 2015 har ett nytt datorbaserat kvalitetsledningssystem Quality Works (Kvalitetsgruppen, Hässleholm) införts i verksamheten. Det nya systemet möjliggör vidare utveckling och analysmöjligheter inom kvalitetsledning och händelserapportering. Fortsatt arbete pågår med logistiken kring områdesindelning för tandläkare och tandhygienister pågår i syfte att förbättra kontinuiteten. I syfte att utvärdera effekten av hemtandvård och skapa en evidensbas har flera forskningssamarbeten pågått under år En del av dessa forskningssamarbeten fortsätter under år S i d a 2 12
3 Händelseanalys och identifiering av risker i vården Patienter ska alltid bemötas korrekt och behandlas i enighet med vetenskaplig evidens eller beprövad erfarenhet. Hantering av händelserapporter (avvikelser) och patientsäkerhetsarbete ska systematiskt reducera och eliminera händelser eller tillbud om vårdrelaterade skador. Händelserapportering sker i ett datorbaserat system (Quality Works, Kvalitetsgruppen, Hässleholm) som är tillgängligt för all personal. Förutom allvarliga händelser fokuserar Oral Care även på frekvent återkommande oönskade händelser av lägre allvarlighetsgrad. Verksamhetscheferna hanterar löpande inrapporterade händelser och vidtar lämplig åtgärd. Allvarlig oönskad händelse rapporteras även muntligen till verksamhetschef. Verksamhetschefen ger fortlöpande återkoppling vid regelbundna personalmöten. Dessutom hålls möten där regionsansvariga odontologer/odontologisk ledning informerar om uppkomna händelser, och upprättar vid behov nya företagsgemensamma riktlinjer eller arbetsrutiner, i syfte att eliminera risken för upprepade händelser. Kvalitetschef håller regelbundna genomgångar av kvalitetsledningssystemet vid ledningsgruppsmöten. Under år 2015 rapporterades 222 händelser, varav 32 rapporterades som patientskaderelaterade (figur 1). Ingen händelse var av en sådan allvarlighetsgrad att den föranledde anmälan enligt Lex Maria. Figur 1. Fördelning av samtliga rapporterade händelser i olika kategorier i respektive region inom Oral Care år RSK = Region Skåne och Blekinge län, STO = Stockholms län, och Uppsala län, VGR = Västra Götalandsregionen och Region Halland, ÖG = Östergötlands län. S i d a 3 12
4 Fördelningen av händelsernas allvarlighetsgrad, enligt bedömning av den person som rapporterat händelsen ses i figur 2. Efter inrapportering bedömer verksamhetschefen händelsen och vidtar nödvändig åtgärd enligt händelsehanteringsprocess. Därvid är det inte säkert att den inrapporterade allvarlighetsgraden alltid stämmer med slutbedömningen som verksamhetschefen gör. Det sker ett kontinuerligt kalibreringsarbete genom återkoppling avseende rapportering av händelser inom respektive verksamhetsområde. Figur 2. Fördelning av inrapporterade händelsernas allvarlighetsgrad totalt inom Oral Care år Vid Oral Cares nystartade klinik Seniortandvården i Sollentuna rapporterades fyra avvikelser under året, fördelade i kategorierna administration (n=1), dentala material (n=1), utrustning/material (n=2), samtliga ansågs som liten skada. Bemötande En omfattande del av patientsäkerhetsarbetet avser vårdprocesserna, bemötande och patientkontakt samt kontakt med berörd omsorgspersonal eller motsvarande, som även kan vara anhörig. Det är viktigt att säkerställa att patienter och berörd omsorgspersonal alltid erhåller korrekt information. Bemötande är ett återkommande ämne vid verksamhetsmöten för att bibehålla en ständigt hög kvalitet. Utbildning i bemötande av demenssjuka individer genomförs kontinuerligt. S i d a 4 12
5 År 2015 var utsedd till demens år inom Oral Care, med särskilda satsningar på utbildning om bemötande och omhändertagande av individer med demenssjukdom. Bland annat ordandes föreläsningar inom området och tre av Oral Cares kliniker genomgick även en Demenshanledarutbildning hos vårdföretaget Vardaga. Internrevision Granskning av dokumentation i patientjournaler har utförts regelbundet i samtliga regioner i syfte att bedöma kravuppfyllnad mot Socialstyrelsens och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) föreskrifter samt mot regionala krav från landsting och regioner och Oral Cares egna riktlinjer. Stickprovsgranskningar av patientjournaler har utförts under år 2015 av regionsansvariga odontologer, baserade på av Socialstyrelsen publicerad granskningsprotokoll. Stickprovskontroller av journalföring har även utförts av odontologisk chef och odontologisk senior advisor. I dialog med tandvårdsenheter vissa av i de regioner där Oral Care verkar sker också en kontinuerlig granskning och utveckling kring journalföring. Även en extern granskning av Oral Cares journaler genomfördes av företaget Formera Management i maj Av sammanställningen framgick att resultaten av de granskade parametrarna överlag var tillfredsställande men att förbättringspotential finns i några områden som ytterligare kan förbättra kvaliteten. I syfte att förbättra dokumentationen och därigenom patientsäkerheten sker regelbunden återkoppling på individnivå med regionsansvarig odontolog, samt på gruppnivå vid olika former av personalmöten. Personalen får även regelbunden utbildning om regelverksförändringar, journalföring m.m. Medicinteknisk utrustning, radiologi och strålskydd Medicinteknisk utrustning utvärderas och underhålls regelbundet för att göra arbetet patientsäkert. Strålmätning har på Oral Cares initiativ utförts på samtliga röntgenutrustningar samt mätningar med stråldosimetrar har genomförts (bål- och/eller ringdosimeter), på ett större antal klinisk personal. Kalibrering av exponeringstider för röntgengenerator i relation till digitalröntgen sensor har utförts. I kvalitetshandboken (datorbaserad) finns kapitel avseende röntgen och strålsäkerhet tillgängliga för all personal. Införande av nya teknologier sker ordnat via utvärdering av tillgänglig dokumentation vanligen efterföljt av en utvärderingsperiod innan teknologin införs i Oral Cares kliniska verksamhet. S i d a 5 12
6 Kompetensutveckling Oral Care lägger stor vikt vid verksamhetsspecifik utbildning. Kompetensutvecklingsplanen är behovsbaserad och framtagen med utgångspunkt från utförda avvikelseanalyser samt från genomförda utvecklingssamtal med all personal. Under våren 2015 hölls Oral Care dagarna, en gemensam tvådagarskonferens för all personal. Fokus var på medicinska riskpatienter samt demenssjukdomar. Kompetensutveckling för klinisk personal har under 2015 fokuserats ytterligare i olika områden och ett system har införts för att säkerställa att externa utbildningstillfällen fördelas jämnt avseende olika regioner. Fokus är patientnära utbildningar som kommer Oral Cares patienter till nytta. De som genomgår en utbildning ska även sprida kunskapen inom den egna verksamheten. Kalibrering och vårdpolicyn I syftet att kalibrera och harmonisera den tandvård Oral Care utför, har regelbundna regionala terapimöten med odontologiska teman hållits vid fem tillfällen under år Dessa terapimöten berör vanligen de för Oral Cares patienter vanligast förekommande tillstånd, tandvårdsinsatser samt regelverkstillämpning och journalföring. S i d a 6 12
7 Forskningssamarbeten och verksamhetsnära utvärderingar Oral Care arbetar med att systematiskt utvärdera och sprida kunskap om äldretandvård och uppsökande tandvårdsverksamhet. Pågående och nyligen avslutade forskningssamarbeten Hälsoekonomiska aspekter av hemtandvård för äldre individer på särskilda boenden studerades nyligen i ett projekt med CMT vid Linköpings Universitet, Dr Thomas Davidson. Studien visade att hemtandvård har en lägre samhällskostnad och är kostnadseffektiv jämfört med tandvård på en fast klinik. Studien har nu publicerats i en vetenskaplig tidskrift: Lundqvist M, Davidson T, Ordell S, Sjöström O, Zimmerman M, Sjögren P. Health economic analyses of domiciliary dental care and care at fixed clinics for elderly nursing home residents in Sweden. Community Dent Health Mar;32(1): Effekten av förebyggande hemtandvård för äldre personer i särskilda boenden studeras i ett samprojekt tillsammans med bland andra, docent Inger Wårdh (huvudman för projektet), Institutionen för odontologi, Karolinska institutet, och Akademisk Centrum för Äldretandvård (ACT) i Stockholm. Effekten av tandhygienistvård inom hemtandvård för omsorgsberoende äldre individer utvärderas i en klinisk studie. Den första kliniska delen av studien (en randomiserad pilotstudie) har avslutats och manuskriptförfattande pågår. Med ledning av pilotstudiens resultat kommer projektet nu att övergå in i en fullskalig klinisk prövning. Prevention och behandling av initial rotkaries hos äldre ska undersökas tillsammans med bland annat professor Dan Ericson (huvudman för projektet), Odontologiska fakulteten, Malmö högskola. Studiens syfte är att pröva effekten av en ny fluorberedning mot rotytekaries hos äldre individer bosatta på särskilt boende. Studien har fördröjts i avvaktan på godkännande från Läkemedelsverket. Patientsäkerhet i hemtandvård har studerats i ett material bestående av samtliga rapporterade händelser (avvikelser) under drygt två år i Oral Cares verksamhet. Rapporteringen granskades även av oberoende extern bedömare. Studieperioden omfattande över konsekutiva behandlingstillfällen med över tandvårds åtgärder. Under perioden rapporterades 724 händelser, varav 50 ansågs vara relaterade till patientsäkerhet. Ingen av händelserna var av en sådan grad att rapportering enligt Lex Maria var aktuell. De vanligast rapporterade patientsäkerhetsrelaterade händelserna berörde svårigheter med identitetskontroll på individer på särskilda boenden. Studiens övergripande slutsats har en låg förekomst av patientsäkerhetsrelaterade händelser (0,03% av behandlingarna) och att det är viktigt att säkerställa korrekt identifiering av patienterna. Studien har publicerats i en vetenskaplig tidskrift: Sjögren P, Bäckman N, Sjöström S i d a 7 12
8 O, Zimmerman M. Patient safety in domiciliary dental care for elderly nursing home residents in Sweden. Community Dent Health 2015 Dec;32(4): Munhälsan hos äldre individer i särskilda boenden och i egna boenden studeras i ett samprojekt med Högskolan i Kristianstad, professor Pia Andersson. I det insamlade materialet ingår retrospektiva data och tvärsnitts data från patientjournaler inom Oral Cares hemtandvårdsverksamhet, samt från ett klinikmaterial i Blekinge län. Dataanalys pågår. Samband mellan förbättrade munvårdsåtgärder och vårdrelaterad lunginflammation har utvärderats i en systematisk översikt av randomiserade kontrollerade studier. Studien är accepterad för publikation i en vetenskaplig tidskrift och beräknas att publiceras under Vårdhygien Oral Care arbetar utifrån de regler och riktlinjer som finns gällande vårdhygien och anser det vara av yttersta vikt att ständigt aktualisera denna fråga, t.ex. för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. All klinisk personal gör självskattning av basala hygienrutiner. Dessa självskattiningsformulär diskuteras med berörd personal. Vidare görs mätningar på handspritsförbrukning för att visa på vikten av korrekt handdesinfektion. För att ytterligare kontrollera följsamhet till basala hygienrutiner genomförs hygienronder. Dessa utförts både i verksamhetens lokaler samt hemtandvården inom äldreomsorgen. Tester tas med både odlingsprover och proteintester på förutbestämda platser. Sterilrumsarbetet kontrolleras och strukturerats på ett optimalt sätt för verksamheten. Tydliga checklistor finns för att minska risken för misstag. Särskilda arbetsbyxor för hemtandvård finns tillgängliga (införda efter utvärdering under 2014 och 2015). Studenter från tandläkarprogrammet vid Karolinska Institutet, Stockholm, har genomfört en undersökning av hygienrutiner som del av ett examensarbete. Hygienrutiner vid Oral Cares hemtandvård har jämförts med Folktandvårdskliniker i olika regioner. I skrivande stund är resultaten ännu inte tillgängliga. Patientmedverkan Adekvat information och patientens delaktighet är viktigt i all tandvård. Då patienterna inom nödvändig tandvård ibland inte kan lämna eller ta emot information kring tandvårdsbehandling är det viktigt att inhämta samtycke och lämna korrekt S i d a 8 12
9 och relevant information till omsorgspersonal, anhöriga eller annan närstående. Oral Care strävar efter att omsorgspersonalen ska förstå behandlingsplanen och medverka i dess genomförande, samt belysa patientsäkerhetsrisker förknippade med utebliven munvård och/eller om tandvård väljs bort. Patientsäkerhetsarbetet ska grunda sig på patientinflytande, där i lämpliga fall både patienterna och deras anhöriga/ kontaktpersoner ska engageras. Vägledning i hur munvården ska skötas ges både muntligt och skriftligt efter behandling av en patient. Vi utbildar omsorgspersonal i munvård och munhälsa för att öka kunskapen och därmed förbättra patientens möjlighet att få korrekt utförd hjälp med tandvård. Oral Care lät analysföretaget Mistat, år 2014, genomföra en kundundersökning som visar att vi har väldigt nöjda kunder (Figur 3). Av de 675 personer som svarade på enkäten var 94 % väldigt glada över möjligheten att få tandvård hemma istället för att behöva ta sig till en klinik, vilket är en ökning sedan år 2013 (91 %). Även de kunder som rekommenderar Oral Cares hemtandvård ökade från 92 % till 93 % mellan åren 2013 och Figur 3. Kundundersökning Oral Care år 2014 S i d a 9 12
10 Kontinuitet i vårdande personal I syfte att öka kontinuiteten i vården, bokas klinisk personal till samma patient i den mån det är möjligt. Under 2015 har ytterligare logistiska förbättringar genomförts för att öka kontinuiteten kring patientens tandvård. Detta sker genom områdesindelning där kliniker tilldelas ett antal boendeenheter i definierade geografiska områden, där de i första hand kommer att vara verksamma. Arbetet fortsätter under Under år 2015 hade ungefär hälften (48 %) av Oral Cares hemtandvårdspatienter endast ett tandläkarbesök och ungefär en fjärdedel (26 %) hade två eller tre tandläkarbesök. Sjutton procent av patienterna hade inga tandläkarbesök under Drygt tre fjärdedelar (76 %) av Oral Cares patienter inom hemtandvård hade minst ett tandhygienistbesök under Ungefär var femte patient (19 %) hade endast ett tandhygienistbesök och ungefär hälften (49 %) hade två till tre tandhygienistbesök under Över hälften (56 %) av Oral Cares patienter träffade en och samma tandläkare under året, medan knappt en fjärdedelar (24 %) träffade två eller tre olika tandläkare under Ungefär en tredjedel (32 %) av patienterna träffade en och samma tandhygienist, medan 42 % träffade två eller tre olika tandhygienister under Omgörningar tandteknik Oral Care arbetar med att undvika att (avtagbara) protesarbeten initieras om inte behovet är säkerställt. Vid det egna tandtekniska laboratoriet i Göteborg (Oral Dent) förs månadsvis statistik om protetiska arbeten som lämnas ut till patient, samt protetiska arbeten som visar sig kräva justering/omgörning efter utlämning. Därigenom synliggörs faktorer såsom utbildningsbehov eller annat som är förknippat med avtagbar protetik. Samverkan mellan tandläkare och tandteknikerlaboratoriet anses patientsäkerhetshöjande. Omgörningar av tandfyllningar Under hösten 2014 initierades ett pilotprojekt för att utvärdera omgörningar av tandfyllningar. Denna parameter har införts som en ny kvalitetsindikator för år 2015 Stickprov avseende tidpunkt för omgörning av havererade tandfyllningar och dess material och omfattning, ger ökad kunskap och förståelse kring prognosen av tandfyllningar inom hemtandvård, samt kring de speciella problemställningar som kan uppkomma vid tandbehandlingar i denna specifika patientgrupp. S i d a 10 12
11 Samverkan mellan vårdgivare Oral Care strävar mot samverkan med andra vårdgivare som finns kring patienten, speciellt avseende frågor om patientsäkerhet. Vi har på olika sätt initierat kontakter med medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), vårdpersonal och andra kontaktpersoner. Fokus har varit kring frågeställningar som kunnat kopplas till vikten av information och kommunikation mellan vårdgivare. Speciell hänsyn har tagits till att många av patienterna är demenssjuka. Tillgänglighet och att få rätt vård i rätt tid är i hög grad en patientsäkerhetsfråga. Oral Care utvecklar kontinuerligt administrativa processer i syfte att korta ner svarstiderna och öka servicenivån då omsorgen behöver råd och stöd gällande tandvårdsfrågor. Kvalitetsindikatorer år 2016 Följande kvalitetsindikatorer kommer att följas särskilt under verksamhetsåret 2016 Antal registrerade och slutförda händelser (avvikelser) samt dess fördelning Fördelning av akuta, prioriterade, och normala vårdbehov per region Tid mellan remiss och påbörjad vård Kontinuitet (antal behandlare per patient över tid) Omgörning av tandfyllningar Antal tandtekniska arbeten och typ Antal tandtekniska retur/omgörning samt orsak Kontroll av signeringslistor efter personal utbildning Självskattning basala hygienrutiner Handdesinfektionsmedel inköp i relation till optimal användning. S i d a 11 12
12 Kontaktuppgifter Oral Care AB, Huvudkontor samt Stockholm, Uppsala & Sörmland Box 10047, Stockholm-Globen Telefon: , Fax: Epost: Oral Care AB, Västra Götaland & Halland Drottninggatan 13, Göteborg Telefon: , Fax: Epost: Oral Care AB, Skåne & Blekinge Fredriksbergsgatan 7, Malmö Telefon: , Fax: Epost: Oral Care AB. Östergötland & Jönköpings län Ågatan 39, Linköping Telefon: , Fax: Epost: S i d a 12 12
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Oral Care AB År 2014
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Oral Care AB År 2014 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2014 - Oral Care AB S i d a 1 11 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Oral Care AB, verksamhetsåret
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merOdontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merFÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
Läs merÅtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Läs merRutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för 2016
1 (4) Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Kostnadsställenummer I enlighet med 3 kap 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) och SOSFS 2011:9 7 kap 2 och 3 redovisar verksamhet... sitt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
Läs merRUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merPatientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012
Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Marieberg
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige (2013) 1 mars (6)
Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige (2013) 1 mars 2014 1 (6) Sammanfattning Colosseum Sverige arbetar systematiskt och engagerat med kvalitets - och patientsäkerhetsfrågor. Under 2013 har fokus
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige 1 mars (6)
Patientsäkerhetsberättelse Colosseum Sverige 1 mars 2013 1 (6) 2 (6) Sammanfattning Colosseum Sverige arbetar systematiskt och engagerat med kvalitets - och patientsäkerhetsfrågor. Under 2012 har fokus
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Läs merPatientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017
Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården Nationell tillsyn 2017 Varför gjorde vi tillsynen? Risk för brister i patientsäkerheten hos Små vårdgivare med ensampraktiserande tandläkare
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merSveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Läs merU-CARE Vå rd Påtientså kerhetsberå ttelse fö r 2013
U-CARE Vå rd Påtientså kerhetsberå ttelse fö r 2013 Innehåll Rutiner och organisation för patientsäkerhetsarbete... 2 Organisation och ansvar... 2 Samverkan för att förebygga vårdskador... 2 Samverkan
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum. År / Steinarr Björnsson
Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum År 2017 2018-02-20 / Steinarr Björnsson 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs mer1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015
Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 150219 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA
ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
Läs merKvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB
Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-21 Lena Bölander Verksamhetschef Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Läs merAnsvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan
Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan 2016 170420 Birgitta Bergsten Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren skall planera,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet År 2016 2017-02-28 Elvira Avdic 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2014 2015-02-12 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Läs merAnmälan och utredning enligt Lex Maria
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 109 Anmälan och utredning enligt Lex Maria BAKGRUND Lex Maria innebär att vårdgivaren enligt lag
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Flottiljen År 2018 Datum och ansvarig för innehållet Jeanette Danielsen 2019-02-25 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3
Läs mer