Hållbara stadsbyggnadsprojekt. Projekt som fått ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer

Transkript

1 Hållbara stadsbyggnadsprojekt Projekt som fått ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer

2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer Delegationen för hållbara städer har regeringens uppdrag att hantera och besluta om ett ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer. Stödet ska stimulera hållbara stadsbyggnadsprojekt som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser och är goda exempel på stadsbyggnadsåtgärder med integrerad stadsplanering och tillämpad miljöteknik. Projekten ska visa potentialen i utvecklingen av hållbara städer, vara demonstrationsobjekt och underlätta spridning och export av miljöteknik och kunnande. Viktiga utgångspunkter är också att främja attraktiva lösningar för de människor som ska bo och vistas i den miljö som ska byggas eller byggas om, liksom innovativa lösningar och nytänkande. 2

3 Projekt som beviljats stöd under åren Stödet uppgick till sammanlagt 340 miljoner kronor för åren och var huvudsakligen avsett för investeringsprojekt som avser ny- eller ombyggnad inom en stadsdel eller ett bostadsområde. En mindre del av stödet kunde lämnas till planeringsprojekt, exempelvis förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering och informationsinsatser. Under år 2011 och 2012 kan Delegationen besluta om ekonomiskt stöd upp till cirka 19 miljoner kronor per år. Stöd kan under denna period lämnas till enbart planeringsprojekt. Upp till 30 procent av merkostnaderna i ett projekt kan ges stöd. För mer information om det ekonomiska stödet, se Delegationen har delat ut stöd till nio investeringsprojekt och 55 planeringsprojekt. På följande sidor beskrivs i korthet de projekt som hittills har beviljats stöd. = Investeringsprojekt, 9 st = Planeringsprojekt, 55 st 3

4 Nya skyltfönster mot omvärlden som går steget längre Illustration: Wingårdh Arkitektkontor AB Sverige är ledande inom hållbar stadsplanering och en internationell förebild. Genom att stimulera nya demonstrationsobjekt stärks denna roll, samtidigt som fler hållbarhetsaspekter tydliggörs. Ett sådant exempel är samverkan i såväl planerings- som genomförandeprocessen med berörda aktörer kommun, näringsliv, boende och som tillför projekten ytterligare kvalitéer. Projekten exponerar också hur de tekniska systemen kopplas samman. Genom att hantera energi, avfall, vatten och avlopp samordnat uppnås stora synergier. Visionsbild av Husvärdens nya kontorshus på Krokslätts Fabriker Söder, Mölndal. 4

5 5

6 Kontakt: Umeå kommun, Albert Edman Exempel på hur energiproduktionen kan integreras i arkitekturen. De platta taken på Ålidhems byggnader byggs om till sadeltak som förses med solceller. INVESTERINGSPROJEKT Foto: Filip Hammarberg/Glad reklam Ålidhem den hållbara stadsdelen i kallt klimat I stadsdelen Ålidhem i Umeå ska det vara lätt och roligt att vara miljövänlig. Nu sker omvandlingen till en hållbar stadsdel, med egna vindkraftverk, solceller och innovativa isoleringsmetoder. De fysiska investeringarna i Ålidhem föregås av dialog med boende i området och andra intressenter. Under Ålidhemskampanjen fick de boende tycka till och komma med förslag om utvecklingen av sin närmiljö. Julen 2008 brann ett helt bostadskvarter ner i Ålidhem. Då föddes idén att bygga Norrlands största lågenergiprojekt och samtidigt börja uppgradera stadsdelens övriga fastigheter byggda under miljonprogrammet och skapa trivsammare och tryggare utemiljöer. Satsningen omfattar drygt 500 lägenheter, varav 140 är nya lågenergilägenheter. Fjärrvärme driver disk- och tvättmaskiner Ålidhem och Umeå ligger i en region med kallt klimat, men där fjärrvärmen är väl utbyggd och till 99 procent fossilbränslefri. I projektet ska den totala energianvändningen minska samtidigt som fjärrvärmen används på nya sätt. För att minska hushållselen ska till exempel nya disk- och tvättmaskiner installeras maskiner som inte värmer upp vattnet med hjälp av el, utan som är uppkopplade mot fjärrvärmesystemet. Husen förses med ny ventilation med värmeåtervinning och energisnåla LED-lampor. Nya sätt att engagera de boende Projektet ska bidra till att underlätta för de boende att bli mer miljömedvetna. Bland annat ska apparatur för individuell mätning och debitering av el och varm- och kallvatten installeras i lägenheterna. För att förenkla återvinningen byts de gamla soprummen ut mot moderna och funktionella miljöhus. Ålidhemsbornas delaktighet och engagemang är en viktig del i den kommande förändringen. Vid de traditionella samråd som tidigare genomförts har intresset från de boende varit litet och nu prövas nya sätt att kommunicera. Det kommunala bostadsbolaget AB Bostaden i Umeå har exempelvis arrangerat hållbarhets- och trygghetsvandringar med de boende. Dialog har också genomförts med gott resultat i samverkan med studenter från Umeå universitet och Skuggteatern i Ålidhem. För att skapa engagemang om vad fritidsgården på Ålidhem skulle användas till valdes en ny metod. Ett stort plakat med texten Hallå Ålidhem, vad vill ni göra med den här byggnaden? placerades utvändigt på byggnaden. Där uppmanades de boende att betygsätta idéer och komma med egna förslag. Metoden föll väl ut. Mer än 200 besökare var med och tyckte till. Resultatet blev som majoriteten ville Ålidhem har nu fått ett eget kulturhus.

7 En plats för att testa nya lösningar Området ska visas upp som demonstrationsobjekt i samband med att Umeå är Europas kulturhuvudstad år Ambitionen är också att Ålidhem ska ha en viktig roll i stadens fortsatta utveckling. Genom samarbete med flera av Umeås högskolor till exempel Designhögskolan, Tekniska högskolan, Konsthögskolan och Arkitekthögskolan blir stadsdelen en testplats för nya projekt som syftar till hållbar stadsutveckling. Några av de förbättringar som planeras för Ålidhem: Halverad energianvändning. Med hjälp av bland annat innovativa isolerings- och tätningsmetoder ska energianvändningen halveras. För att bevara de ursprungliga tegelfasaderna testas invändig isolering i projektet. Lokalt producerad energi. De platta taken på Ålidhems byggnader byggs om till svagt lutande tak med integrerade solceller. Detta görs dock med försiktighet taken är också en viktig del av områdets ursprungliga arkitektur. Målet är att betraktarens upplevelse av de karaktäristiska platta taken ska bevaras från marknivå. Området ska också förses med energi från två vindkraftverk som uppförs i anslutning till stadsdelen. Ny mötesplats för boende. En inglasad vinterträdgård ska byggas och temperaturen inne i glasbyggnaden hålls behaglig genom att ta tillvara kvarvarande fjärrvärme från bostäderna. Här skapas en ny gemensam mötesplats för de boende i området och nya möjligheter till rekreation året runt. Omvandling av genomfartsled till stadsgata. Den tungt trafikerade Studentvägen avgränsar I den inglasade vinterträdgården, som värms med returvärme från fjärrvärmenätet, får de boende en ny mötesplats. Eftersom trädgården är uppvärmd året om skapas nya möjligheter till rekreation. Ålidhem från närliggande stadsdelar och utgör en barriär. Tung trafik förflyttas nu till vägar som är bättre anpassade. Omvandlingen till stadsgata minskar barriäreffekten och möjliggör plats för nya former av boende och verksamheter, gång och cykel och framförallt människor. Projektet i korthet Omvandling av miljonprogramsområde Skyltfönster för byggande och energiåtgärder i kallt klimat Halverad energianvändning Lokalt producerad energi Medborgardialoger Genomfartsled blir stadsgata Inglasad vinterträdgård ny mötesplats Illustrationer: Johan Fjellström och David Kemmler Foto: Nils Pejryd 7

8 Kontakt: Stockholms stad, Lisa Enarsson Hållbara Järva från pilot till verklighet INVESTERINGSPROJEKT Hållbara Järva är en del av Stockholms stads satsning på miljöprofilering av stadens miljonprogramsområden. Järva i nordvästra Stockholm ska bli ett område med minimal miljöpåverkan. Med innovativ teknik och medverkan från de boende ska projektet skapa en positiv social, ekologisk och ekonomisk utveckling i stadsdelarna i Järva. En tredjedel av byggnadsbeståndet i Sverige består av bostäder från miljonprogrammet. Många av husen från denna tid är slitna och i stort behov av renovering. Energianvändningen behöver halveras för att klara dagens krav på minskade koldioxidutsläpp. Hållbara Järvas målsättning är att bli en nationell och internationell förebild för hållbar upprustning av miljonprogramsområden. Olika metoder för energieffektiv renovering prövas I samband med att husen i Järva rustas ska energianvändningen mer än halveras till 88 kwh/m 2 och år, vilket kan jämföras med de nationella kraven vid nybyggnad om högst 110 kwh/m 2 och år. Tre av de vanligaste hustyperna ska renoveras: vånings skivhus i Akalla och Husby, 5 6 vånings loftgångshus i Husby och trevånings lamellhus i Rinkeby. Två olika metoder prövas traditionell renovering på plats och förtillverkade fasadelement. De två metoderna jämförs och utvärderas ur miljömässig, ekonomisk och kulturhistorisk synvinkel. Från pilot till verklighet Under 2011 färdigställdes det första huset och ytterligare två hus har börjat byggas om. Teknikupphandling pågår och avsikten är att använda de bästa koncepten vid kommande renoveringar. Eftersom det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäders hela bostadsbestånd, varav lägenheter i Järva, ska renoveras före år 2020, kommer de metoder som visar sig vara mest effektiva att få en stor användning direkt. Över 200 miljoner européer bor i hus byggda på och 70-talet, hus som liknar det svenska miljonprogrammet. Metoden kommer att kunna återupprepas i miljontals hus i Europa. Förnybar energi Solceller och solpaneler byggs på fasader och tak på husen i Akalla och Rinkeby. För att förstärka den lokala elproduktionen och täcka Svenska Bostäders behov av fastighetsel i området planeras också ett vindkraftverk (2MW) i Järva. Loftgångshus, skivhus och lamellhus är de vanligast förekommande hustyperna i Järva. I projektet Hållbara Järva ska två olika metoder för energieffektivisering testas på dessa hustyper. Foton sid 8 9: Anette Riedel och Cecilia Malmgren

9 Hållbara transporter Stockholms politiker, tjänstemän och medborgare har tillsammans utvärderat det nuvarande cykelvägnätet i området. Analysen ligger till grund för Järvas nya cykelplan. En åtgärd för att förbättra kopplingen mellan Järvas norra och södra delar är att höja standarden på befintliga vägar över Järva fältet och anlägga nya cykelvägar med energieffektiv LEDbelysning. En mängd insatser görs för att fler ska börja cykla, bland annat med hjälp av lånecyklar. Varje år arrangeras en aktivitetsvecka med cykelskola för vuxna, cykelkörkort för barn och cykelmekarkurser. För att underlätta ytterligare för ett hållbart resande ska en bilpool etableras i Järva. Information och delaktighet Satsningar på tekniska lösningar för att underlätta en hållbar livsstil räcker inte. För att nå målen genomförs även omfattande satsningar på information och delaktighet: Boende lämnar synpunkter genom Järvadialogen och deltar i beslut om renoveringen Bovärdar och miljöambassadörer som bor i området utbildas för att sprida information och råd till varje enskilt hushåll om en mer hållbar livsstil Föreningar, skolor och förskolor erbjuds miljöutbildningar Varmvattenanvändningen i området är dubbelt så hög som normalt. Det beror delvis på att det i genomsnitt bor fler människor i varje lägenhet i Järva än i andra områden. Tekniska åtgärder och informationsinsatser beräknas ändå medföra att varmvattenanvändningen minskar avsevärt. Kulturhistoriska insatser Stockholms stadsmuseum genomför åtgärder i projektet som syftar till att öka kunskapen om och stoltheten över att bo i Järva. Bland annat har en lägenhet i Tensta inretts tidstypiskt och finns nu öppen för besök. En kulturhistorisk vandringsled Tidens väg med informationstavlor som belyser historia och nutid har också etablerats på det angränsande kulturreservatet på Järvafältet. En lärarhandledning har tagits fram för att underlätta för skolor och förskolor att komma ut i grönområdet. Uppföljning och utvärdering Kungliga Tekniska Högskolan följer projektet genom hela perioden för en teknisk, ekonomisk och beteendevetenskaplig utvärdering. En handbok som beskriver resultatet av de olika byggmetoderna och övriga åtgärder i projektet tas fram för att hjälpa andra att använda sig av resultaten. Projektet i korthet Omvandling av miljonprogramsområde Metodutveckling för energieffektiv renovering Förnybar energi Lösningar som kan överföras Cykelfrämjande insatser Ökad delaktighet Miljöutbildningar 9

10 Kontakt: Malmö stad, Annika Kruuse Hållbar stadsutveckling i Västra hamnen i Malmö INVESTERINGSPROJEKT Malmö fortsätter satsningarna på hållbar stadsutveckling i stadsdelen Västra hamnen. I projektet Fullriggaren byggs Sveriges största område med energieffektiva byggnader. Genom ett nära samarbete med byggherrarna kan långtgående hållbarhetslösningar förverkligas. Flygbild över Västra hamnen och Bo01 i Malmö. Foto: Tor Fossum Malmö stad Västra hamnen har blivit Malmös symbol för arbete med hållbar stadsutveckling. Utbyggnaden i området startade med den europeiska bostadsmässan Bo01, som hölls sommaren 2001, då omvandlingen av den kustnära industrimarken till tät stadsbebyggelse visades upp för allmänheten. Då var det Sveriges första stadsdel med ett klimatneutralt energisystem, som försörjs till 100 procent med lokalt producerad energi från förnybara källor som sol, vind och vatten. Efter detta uppmärksammade demonstrationsobjekt följde Flagghusen där hållbarhet skulle vara mainstream. Nu utvecklas hållbarhetsidéerna vidare i det tredje projektet i Västra hamnen, Fullriggaren. I Fullriggaren byggs den blandade staden med bostäder, kontor, förskola, boende för funktionshindrade och parkeringshus. Av de 630 lägenheterna kommer cirka 75 procent att bli hyresrätter. Byggnationen påbörjades under sommaren 2010 och området beräknas vara färdigbyggt i slutet av Byggherredialog och samverkan för hållbarhet För att ta ytterligare steg mot en hållbar stadsdel har Malmö stad och de tolv byggherrar som uppför Fullriggaren under två års tid förberett byggstarten och samarbetat för att få en gemensam kunskapsbas och gemensamma referenser. Frågor som energieffektivitet, fuktsäkert byggande, venti-

11 lation, grönska i staden, öppen dagvattenhantering, bilpool och upplåtelseformer har varit i fokus. Bara lågenergi- och passivhus Fullriggaren blir Sveriges största samling energieffektiva byggnader. En tredjedel uppnår passivhusstandard, övriga uppnår lågenergistandard, vilket är 40 procent bättre än de nationella energikraven. Kontorsfastigheterna kommer att klassas enligt Green Building, det vill säga 25 procent bättre än normen. Belysningsstyrning och individuell mätning av elanvändning, värme och varmvatten kommer också att minska energi behovet i området. Förnybar energi från avfall, sol och vind Området blir även Sveriges största där man samlar organiskt avfall genom avfallskvarnar, separata ledningsnät och uppsamlingstankar för biogasproduktion. Det organiska avfallet beräknas leda till produktion av cirka 270 MWh biogas årligen, motsvarande liter bensin. Förnybar energi produceras dessutom genom solfångare som kopplas till fjärrvärmenätet och genom en solcellsfasad och urbana vindkraftverk på parkeringshuset. Bilpool för alla och gröna väggar Området blir det första i Sverige där alla boende får tillgång till bilpool från start. Detta sker genom att byggherrarna garanterar medlemskapet de första fem åren. Upplägget förväntas leda till lägre bilinnehav och parkeringsbehov och att ändrade vanor därmed grundläggs. Fullriggaren kommer också att visa upp innovativa gröna lösningar. Flera byggnader i området förses med gröna väggar. På parkeringshuset installeras en stor grön vägg på 490 m². För att minska andelen hårdgjorda ytor får området i övrigt cirka m² gröna tak. Foto: Urbana Villor Flygbild över Fullriggaren hösten Illustration: David Wiberg Rosengårdsstråket ett gång- och cykelstråk mellan miljonprogramsområdet Rosengård och Västra hamnen binder samman stadsdelarna både geografiskt och sociokulturellt. Projektet i korthet Sveriges största samling passiv- och lågenergihus Nära samarbete med byggherrar i tidigt skede av planeringsprocessen Storskalig separat insamling av organiskt avfall för biogasproduktion Växtodling på väggar och tak Medlemskap i bilpool för alla boende Foto: Tor Fossum Malmö stad 11

12 Kontakt: Örebrobostäder AB, Cecilia Svedin Mitt gröna kvarter i Örebro INVESTERINGSPROJEKT Örebrobostäder genomför ett förnyelsearbete med helhetsperspektiv i miljonprogramsområdet Vivalla i Örebro. Pilotprojektet Mitt gröna kvarter med 123 lägenheter i ett- och tvåplanshus tar sig an flera hållbarhetsutmaningar. Åtgärder genomförs inom skilda områden energianvändning och klimatpåverkan, delaktighet och livsstilar, integration och sysselsättning, bevarande av kulturmiljö och konstnärsmedverkan. De lyckade åtgärderna i pilotprojektet kan komma att tillämpas i hela stadsdelen med totalt lägenheter. Projektmålen med några nyckelord Mitt. De boende ska få en stark samhörighetsoch hemmakänsla. Stoltheten, tryggheten och trivseln i kvarteret ska öka och de boende ska även få större förståelse och kunskap om hur de själva kan påverka sin omgivning. Delaktighet ska bidra till tillhörighet och ansvar. Gröna. De gröna värdena i kvarteret ska förstärkas på ett konkret och synligt sätt. Energianvändningen i kvarteret ska mer än halveras. Överskottsvärme ska återanvändas i ett lokalt värmesystem och förnybar energi produceras. Ny gatustruktur och nya cykelvägar ska bidra till minskad bilanvändning och underlätta för miljöanpassade transportalternativ. Grönområdenas kvalitet ska förbättras för att skapa bättre möjligheter till rekreation, lek och rörelse och göra området mer trivsamt för hyresgästerna. Kvarter. Kvarterets identitet ska stärkas genom tekniska, konstnärliga och pedagogiska insatser. Strukturen ska likna stadens uppbyggnad och stärka stadsdelens kontakt med staden. Skillnaderna mellan det privata och det offentliga rummet förtydligas. Möjligheter till sociala kontakter mellan grannar förbättras. Minskad energianvändning och klimatpåverkan I kvarterets byggnader genomförs en rad åtgärder för att hushålla med energi och öka an delen förnybar energi. Väggar och tak tilläggsisoleras, dörrar och fönster byts och tvättstugorna energi effektiviseras. Solceller installeras för elproduktion och solfångare för värmeproduktion, men även möjligheten att installera vindturbiner ska utredas. Ett styr- och övervakningssystem installeras för de energirelaterade funktionerna i husen. Collage och foto: Kicki Hendahl Delaktighet och livsstilar De boendes delaktighet är central i detta projekt. Genom nya metoder och arbetssätt vill man öka förutsättningarna för att delta i en ombyggnationsprocess. Dels handlar det om möjligheten att framföra sina synpunkter men också om att bli delaktig på ett mer konkret plan genom att på olika sätt aktivt delta i projektet. Exempel på innovativa och lite ovanliga metoder är en kulturhistorisk utställning och workshops ledda av en konstnär. Hyresgästerna ska också ges möjlighet att påverka och minska sin egen miljöpåverkan. Bland annat genom att införa individuell mätning och skapa ett sätt att visualisera vattenförbrukningen. I ett mobilt miljöhus i området kan möten hållas och olika tekniklösningar visas upp. Integration och sysselsättning Genom ett program för boendebyggande kommer arbetslösa i kvarteret och stadsdelen att engageras i projektet i form av praktik och utbildning och på sikt kommer de förhoppningsvis även få anställning. Genom ett unikt samarbete med Arbetsförmedlingen, kommunen och privata entreprenörer skapas nya arbetsmetoder för att utnyttja kraften i ett

13 Foto: Örebrobostäder ombyggnadsarbete för att minska arbetslösheten. Genom att praktiskt få vara med och bygga om sitt eget kvarter ökar man också känslan av delaktighet. Informationspelare används för att sprida kunskap. Foto: Anna-Carin Magnusson Spridning av projektresultat Genom att börja med ett avgränsat kvarter skapar Örebrobostäder ett pilotprojekt för sitt förnyelsearbete. Erfarenheter från pilotprojektet kommer att spridas inom Örebrobostäders egna fastighetsbestånd. Samarbete med stiftelsen Cesam Örebro Universitet ger goda förutsättningar för kunskapsinhämtning och kunskapsspridning. Projektet i korthet Omvandling av miljonprogramsområde Stärkt kvartersidentitet Halverad energianvändning Produktion av förnybar energi Ny gatustruktur för minskat bilåkande Boendebyggande och samarbete med arbetsförmedlingen Hänsyn till kulturhistoriska värden Livsstilspåverkan genom brett deltagande av boende och olika aktörer Foto: Magnus Wahman 13

14 Kontakt: Lunds kommun, Matz Hagberg Klimatneutrala forskningsanläggningar INVESTERINGSPROJEKT Attraktiva GC stråk Spårväg Historiska miljöer Hållbarhetshus Hållbart stråk i Lund Förtätning och blandstad i Campusmiljö Nybyggnation i Brunnshög Stadsnära grönområde Längs ett fyra km långt stråk som sträcker sig från centrala Lund till Brunnshög i stadens ytterkant ska ett område för forskning, högteknologi, entreprenörssatsningar och bostäder växa fram. Ambitionen är att göra stråket till ett av Sveriges mest intressanta arbetsområden och stärka de urbana kvalitéerna. I stråket arbetar idag cirka människor. På sikt uppskattas antalet arbetsplatser nära fördubblas. Stråket ska även inrymma högkvalitativa bostäder och kommer att bindas samman av en stadsintegrerad spårväg liksom gång- och cykelnät. Illustration: Henrik Jais-Nielsen Mats White Arkitekter AB

15 Arbetet med att utveckla en hållbar blandstadsdel genomförs i samarbete mellan Lunds kommun, Lunds universitet, Statens fastighetsverk och Akademiska Hus. Längs stråket genomför aktörerna ett stort antal förtätnings-, nybyggnads- och ombyggnadsprojekt med fokus på energieffektivisering, hållbar mobilitet, livsstilspåverkan och stadsgrönska. Förnyelse i historiska miljöer I Lundagård i stadens kärna genomför Statens fastig - hetsverk en rad åtgärder för att energieffektivisera universitetsbyggnader och tillföra förnybar energi, bland annat via solceller. Byggnaderna är statliga byggnadsminnen och har stora kulturhistoriska värden, vilket gör att det krävs extra omsorg. Stadsintegrerad spårväg, gång- och cykelstråk Längs hela stråket utvecklar Lunds kommun ett demonstrationsstråk för miljöanpassade transporter i staden. En spårväg integreras i bebyggelsen, liksom prioriterade stråk för att underlätta för gående och cyklister. Åtgärden blir del i en större satsning och bidrar till att förstärka det sammanhållande spårvägs- och cykelvägnätet i kommunen. Förtätning i campusmiljö De befintliga byggnaderna på universitetsområdet utvecklas och energieffektiviseras. Andelen köpt energi kommer därigenom att minskas. Området förtätas och kompletteras med olika hustyper. Bland annat planeras ett experimentellt projekt för hållbart kompaktboende för studenter. Stadsnära grönområde Greenfront Längst ut i stråket planeras en omfattande klimatplantering som på samma gång är ett världsarboretum med träd från olika delar av världen. I området uppförs gröna väggar och plats skapas för odling. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer Ett hållbarhetshus ska byggas vid en av hållplatserna längs stråket. Här ska tekniska lösningar för energi och mobilitet visas upp och informationsprojekt som rör klimatpåverkande aktiviteter som matinköp och fritid genomföras. I hållbarhetshuset byggs även en prototyp av stråket i full skala i datormiljö. I modellen kan planerare, arkitekter, ingenjörer, forskare och andra intresserade vandra runt och arbeta med utvecklingen av stråket. Projektet i korthet Stråk med förtätnings-, nybyggnadsoch ombyggnadsåtgärder Samverkan mellan många aktörer Satsning på spårväg, cykel och gång längs stråket Energieffektivisering av kulturhistoriska byggnader Klimatplanering av träd Stadsodling lilustration: Mats White Arkitekter AB Akademiska Hus miljöklassar Matteannexet i Lund. Ideon Gateway får Sveriges största fasadintegrerade solcellsanläggning. 15

16 Kontakt: Malmö stad, Lena Eriksson Hållbara Rosengård i Malmö Malmö stad vill skapa en dynamisk innovationsmiljö, där kommun och näringsliv samverkar. En miljö som gynnar tillväxt av befintliga företag och lockar till etablering av spjutspetsföretag. INVESTERINGSPROJEKT Foto: Moa Björnson Projektet Hållbara Rosengård är en del i Malmös arbete med att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta blandade, levande och hållbara stadsdelar växa fram. Syftet är att skapa ett världsledande demonstrationsområde med fokus på klimat och miljöteknik som kan stå modell för kommande stadsförnyelseprojekt i Sverige och utlandet. Många av åtgärderna finns inom klimatområdet, men åtgärderna ska också bidra till ökad social och ekonomisk integration. Stämningsbild från evenemanget Stadens ljus Rosengård. Ett gång- och cykelstråk som bryter segregering Samtidigt med satsningarna i Rosengård i stadens östra delar växer det nya området Fullriggaren fram i västra delarna av staden. Satsningen inleds med ett gång- och cykelstråk, Rosengårdsstråket. Avsikten är att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och att låta hållbara, blandade och levande stadsdelar växa fram. Detta innebär ett helt nytt sätt att se på vad ett stråk ska vara och användas till. Nya mötesplatser och aktivitetsytor ska tillsammans med innovativ energisnål belysning leda till ökad trygghet och användning av stråket, både för gående och för cyklister. Åtgärden sker i nära samverkan med boende, affärsinnehavare och föreningar. Exempel på insatser i projektet Energiåtgärder med systemperspektiv. Lokalt producerad solvärme där överskott överförs till fjärrvärmenätet. Solel används i likströmsapplikationer direkt i fastigheter. Organiskt avfall samlas in och används till biogasproduktion. Fjärrvärmedrivna tvättmaskiner. Minskat totalt effektbehov för att minska systemets sårbarhet. Renewable Rosengård. Förnybar energiförsörjning genom lokal vindkraft där nya ägandeformer samfällighetsägande utvecklas. Ökad medvetenhet och delaktighet blir drivkraft för effektiv energihushållning. Gestaltning av stadsnära vindkraftverk.

17 Hållbara Hilda. En ekologisk totalrenovering av 767 lägenheter i HSB:s bostadsrättsförening Hilda. KlimatSMART Matcentrum. Utveckling av stadsodlingskoncept som mötesplatser och grund för ekologiskt tänkande. Pedagogisk verksamhet riktad till kökspersonal, pedagoger och barn. Hållbara resor. Ett huvudstråk för kollektivtrafik stärks genom etablering av ny järnvägsstation och förberedelser för spårbunden trafik. Värner Rydénskolan. Skolan renoveras med fokus på energieffektivisering och miljöpedagogik. Rosengårds ishall. Åtgärder i stadsdelens ishall som rör energieffektivisering, vattenanvändning och utemiljön. Cleantech. Näringslivsdialog om systemlösningar och miljöteknikval. Staden och stadsdelen används som demonstrationsyta för att testa ny miljöteknik. Nyckelord för Hållbara Rosengård Helhet. De fysiska miljöinvesteringarna är drivkraften i projektet, men genererar även ekonomisk och social utveckling. Arbetstillfällen skapas, boende karriär underlättas, driftkostnader sänks, attraktiviteten och tryggheten ökar, mediebilden vänds och självbilden och stoltheten stärks. Överförbarhet. Många städer i Sverige och Europa står inför liknande utmaningar och målet är att hitta lösningar som är ekonomiskt gångbara så att de kan användas i större skala. Erfarenheterna från bostadsrättsföreningen Hilda kan spridas till bostadsrättsföreningar i Sverige. Miljöteknik är ett profilområde i Malmö stads näringslivspolitiska strategi och åtgärderna i Hållbara Rosengård används som demonstrationsexempel för miljöteknik. Foto: Moa Björnson Härifrån ska Rosengårds station sträcka sig. Mångfald. Samverkan mellan stadens förvaltningar och delaktighet för boende och verksamma är grundläggande förutsättningar för ett lyckat resultat. I genomförandet av projektet Hållbara Rosengård samverkar bland andra stadsdelsförvaltningen, fem tekniska förvaltningar, ett energibolag, ett kommunalt bolag, en bostadsrättsförening och föreningslivet i stadsdelen. Särskilda åtgärder inriktas mot att öka delaktigheten för boende och verksamma i stadsdelen. På Rosengård talas över 100 olika språk, vilket medför behov av särskilda insatser. Projektet i korthet Omvandling av miljonprogramsområde Lösningar som kan överföras Andelssamfällighet för vindkraftspark Energieffektivisering av bostäder och offentliga fastigheter Förbättrad kollektivtrafik Klimatsmart mat genom odling Delaktighet från boende och verksamma Foto: Malmö stad Illustration: Malmö stad Foto: Malmö Stad Exempel på stadsodling. Yallatrappan på Rosengård. Blivande Bokaltorget vid Rosengårdsstråket. Arrangemanget Vårdag vid Rosengårdsstråket. 17

18 Kontakt: Göteborgs stad, Erica Bengtsson Innovativa Kvillebäcken i Göteborg INVESTERINGSPROJEKT I Centrala Älvstaden i Göteborg ska ett tidigare hamn-, terminal- och industriområde bebyggas med bostäder och arbetsplatser. Kvillebäcken är den första etappen och byggs under perioden Här byggs lägenheter och kvadratmeter verksamhetsyta. Göteborgs stad utvecklar området tillsammans med ett konsortium av byggherrar. Stadsdelen blir först att realisera Göteborgs stads program för miljöanpassat byggande och samtliga byggnader i stadsdelen miljöcertifieras. Kvillebäcken ska bli ett skyltfönster för spjutspetsteknologi och smarta lösningar för energi, avfall, transporter och vatten. Samverkan med högt ställda mål Det kommunägda bolaget Älvstranden Utveckling AB och sex andra bolag har bildat ett konsortium. Genom det så kallade Kvillebäcksfördraget har bolagen avtalat om att gemensamt bygga ett resurssnålt och kretsloppsanpassat område där energianvändningen minimeras. I planeringsprocessen har Göteborgs stad tillämpat planlöst remissförfarande, vilket innebär nära samverkan mellan stadens förvaltningar i ett tidigt skede innan planen arbetats fram. Nergånget område blir attraktivt och levande Kvillebäcken byggs i ett centralt läge nära Göteborgs stadskärna, handel och kollektivtrafik. Området är idag nedgånget och med omfattande markföroreningar. Målet är att skapa en attraktiv och levande stadsmiljö med stor variation i gestaltning och utformning. Hushöjderna varierar från fyra till 16 våningar. Kvarteren delas mellan byggherrar och det planeras för en blandning av olika upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar. Här ska skapas en levande stadsdel som främjar möten mellan människor. Ett exempel är Kvillebäckens kvartersodling som under tiden stadsdelen byggs fungerar som en grön mötesplats för odling och samverkan. Privatpersoner och restauranger hyr odlingslotter för att odla grönsaker, örter och gemenskap. Projektet är ett samarbete mellan byggherrarna i Kvillebäcken, Göteborgs stad och föreningen Stadsjord. Området ska lätt kunna nås med cykel-, spårvagns-, buss- och färjetrafik över älven. Integrerade och innovativa tekniska system visas upp När en helt ny stadsdel byggs finns goda förutsättningar att integrera tekniska system. I Kville bäcken planeras för nya smarta och samordnade lösningar för energi, avfall, transporter och vatten. Lösningarna ska vara spjutspetsteknologi och visas upp för besökare. Insamlingssystem för hög återvinningsgrad av organiskt avfall I hela området installeras ett källsorterande sopsugsystem för tidningar, restavfall och kompost. Målet är att få en hög koncentration av biomassa för effekti vare produktion av biogas. Det avfall som inte kan sugas upp, exempelvis glas och metall, samlas och hanteras i stadsdelens gemensamma hus för återvinning. Effektsmarta byggnader Byggnaders förmåga att lagra energi tas tillvara och nyttjas som energilager i fjärrvärmenätet.

19 Illustration: Erséus Arkitekter AB Kvartersodlingen på en rivningstomt i Kvillebäcken. Kvillebäcken rinner igenom stadsdelens nya park. Foto: Hans Wretling Foto: Kvillebäcken Dygnsvariationen i fjärrvärmebehovet kan då jämnas ut och andelen fossilt bränsle i fjärrvärmeproduktionen minskas. Husen får fjärrvärmedrivna tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner. Kravet på köpt energi i Kvillebäcken är högst 60 kwh/m 2 och år. Cykelgarderober och miljöskyttel För att få bekväm, trygg och säker förvaring av cyklar och därigenom öka cyklandet planeras för så kallade cykelgarderober. Parkeringsnormen per lägenhet är 0,52 för bilar och 2,5 för cyklar. Kollektivtrafiken till och från stadsdelen förstärks med två biogasdrivna passagerarfartyg över Göta Älv. Ett nytt system för effektiv bränsleförsörjning i anslutning till skyttlarnas verksamhetsområde förbereds. Energieffektiva tunga fordon Stadsdelens avfallsfordon drivs med så kallad MDEteknik (methane diesel engines). Genom inblandning av diesel i biogasen kan dieselmotorprincipen användas. En högre energieffektivitet erhålls, bränslet nyttjas bättre jämfört med konventionella gasfordon och koldioxidutsläppen minskas. Projektet i korthet Större stadsbyggnadsprojekt Lätt att nå med cykel, spårvagn och färja Resurssnålt och kretsloppsanpassat Ny miljöteknik Värmelagring i byggnadsstommen Samverkan mellan många aktörer 19

20 Kontakt: Husvärden AB, Lennart Larsson och INVESTERINGSPROJEKT Krokslätts Fabriker Söder hållbar blandstadsdel i historisk miljö Krokslätts Fabriker Söder i Mölndal ska bli en internationell förebild för hur ett K-märkt fabriksområde kan utvecklas till en levande stadsdel som också understödjer en klimatsmart livsstil. Ambitionen är ett samhälle i miniatyr med bostäder, service och arbetsplatser med kort pendlingsavstånd till Göteborg. Den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen om m 2 kompletteras med 250 lägenheter, kontorshus och servicefunktioner. Visionsbild över Krokslätt sett från skogen. Illustration: Wingårdh Arkitektkontor AB Samtidigt som kvalitéerna i de gamla byggnaderna för textilindustri från sent 1800-tal tas tillvara ska området präglas av flexibilitet, klimatanpassad arkitektur, biologiska system och smart energi- och IT-teknik. Samtidsarkitektur i kulturhistorisk fabriksmiljö De gamla fabriksbyggnaderna i Krokslätts Fabriker har på senare år kompletterats med nybyggda kontorshus med samtida arkitekturspråk av hög kvalitet, som har inspirerats av och anpassats till den kulturhistoriska miljön. Även de nya hus som kommer att uppföras inom ramen för projektet ska ha nutida formspråk. Genom en farstu runt hela huset får byggnaderna dubbla klimatskal. Farstun blir en mötesplats året om temperaturen understiger aldrig tio plusgrader. Den köpta energin i de nya husen blir 25 kwh/m 2 och år. Verksamhetsområde blir blandstadsdel I området finns idag ett 80-tal företag, men inga bostäder. Projektet blir ett exempel på hur ett verksamhetsområde kan kompletteras med bostäder och service för att bli en blandstadsdel. Energismarta system Målen för energianvändningen i området är höga. Trots att byggnadsarealen i Krokslätts Fabriker Söder

21 Foto: Wingårdh Arkitektkontor AB BERGHEMSGATAN Förtätning och ombyggnad i kulturhistorisk fabriksmiljö. ökar med 65 procent kommer mängden köpt energi till området att minska med 10 procent. Värmesystemen för nya och befintliga fastigheter byggs samman och systemen integreras. Över skottsvärme från kontor och verksamheter värmer upp bostäder i området. Värme och kyla lagras i bergrum för att utjämna variationen i användningen över dygnet och mellan årstider. Lokala vindkraft verk, fasadintegrerade solceller och en stirlingmotor producerar el. Investeringskostnaderna ska så långt som möjligt balanseras med minskade driftskostnader. Vatten och grönska mellan husen För att minska översvämningsrisken i området fördröjs dagvatten från hårdgjorda ytor och från det närliggande naturreservatet Safjället i små skaliga magasin och terrassodlingar. Taken bekläs med växter och vatten från fördröjningsmagasin används för bevattning av gemensamma planteringar och i privata odlingar och uterum. Utemiljön utformas så att den uppmuntrar till rekreation och möten. Bred samverkan mellan olika aktörer Projektet genomförs i bred samverkan mellan olika aktörer näringsliv, offentlig sektor och forskning. Metoder för brukarmedverkan kommer att arbetas fram i samarbete med akademin. Samarbete med forskningsaktörer, såsom Mistra Urban Futures, Chalmers och Sveriges lantbruks universitet, ger tillgång till spetskompetens och kanaler för att sprida kunskap nationellt och inter nationellt. Forskarna får möjlighet att prova olika idéer i praktiken och en arena där forskningsresultat kan nå näringslivsaktörer inom samhällsbyggnads sektorn. B21:7 8 VÅNINGAR BOSTÄDER B21:6 7 VÅNINGAR BOSTÄDER B21:5 7 VÅNINGAR BOSTÄDER B21:4 7 VÅNINGAR BOSTÄDER HKP B21:3 7 VÅNINGAR 5 VÅN. OVAN MARK BOSTÄDER B21:2 7 VÅNINGAR 5 VÅN. OVAN MARK BOSTÄDER K20 B21:1 7 VÅNINGAR BOSTÄDER/LOKALER K21 B21 SITUATIONSPLAN 1:1000 (A3) GÖTEBORGSVÄGEN Utvecklingen i linje med strategi för regional utveckling Krokslätts Fabriker Söder ligger 600 meter från Mölndals centrum och 12 minuter med spårvagn från centrala Göteborg. Området är mitt i ett av de stråk där förtätning och utveckling är önskad enligt den strukturbild för hållbar utveckling som kom munerna i Göteborgsregionen har enats kring. Projektet i korthet Förtätning och ombyggnad i kulturhistorisk fabriksmiljö Nybyggnad av bostäder och kontor med klimat anpassad arkitektur Tekniska system integreras mellan nytt och gam malt och mellan olika verksamheter Lagring av kyla och värme i berget Green Building-klassning av befintliga fastigheter Smarta IT-tjänster Klimatsmart livsstil Krokslätts Fabriker ligger 600 meter från Mölndals centrum. 21

22 Kontakt: Kungälvs kommun, Evelina Sandström Kongahälla en aktiv stadsdel i Kungälv INVESTERINGSPROJEKT Kongahälla i Kungälv ska bli en socialt, ekonomiskt och miljömässigt aktiv stadsdel som producerar mer energi än vad som förbrukas. Den nya stadsdelen ska utvecklas fram till 2019 och kommer att innehålla 900 bostäder, verksamheter och service. 40 procent av bostäderna blir hyresrätter och 60 procent bostadsrätter eller äganderätter. Illustration: Metro arkitekter Projektet har initierats av Kungälvs kommun och Kungälv Energi och genomförs i samarbete med Riksbyggen, Förbo AB, Kungälvsbostäder och KF Fastigheter. Parterna har gemensamt utarbetat mål och konkreta ramar för miljö- och energiaspekter för området, för stadsdelens offentliga miljö och för marknadskommunikation. Genom nära samverkan vill aktörerna lära av varandra och gemensamt komma lite längre. De kärnvärden som aktörerna har formulerat för stadsdelen ska synas i gestaltningen av nya byggnader och offentliga miljöer. Nya byggnader och miljöer ska komplettera den historiska stadskärnan och ha ett modernt uttryck. Projektet följs inom ramen för ett forskningsprojekt där SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Göteborgs universitet och Mistra Urban Futures ingår. Socialt aktiv stadsdel Den nya stadsdelen ska knytas ihop med den gamla stadskärnan och länka samman stadsdelar på båda sidor av en motorväg. I stadsdelen kommer att finnas bostäder med olika upplåtelseformer, handel, service, strövgator, torg och park. Strövgator där de gående dominerar ges hög prioritet. Målet om ett aktivt stadsliv med mötesplatser, aktiviteter, rörelse och evenemang bottnar i Kungälvs kommuns folkhälsoarbete och jämställdhetsintegrerade samhällsplanering. Ambitionen är att återskapa och stärka fördelarna med småstadslivet med korta avstånd och närhet till service, kultur och rekreation. Ekonomiskt aktiv stadsdel Energilevererande byggnader är ännu ovanliga. Kongahällaprojektet har som mål att överbrygga de hinder som nu finns, såväl juridiska som ekonomiska. En ny handelsplats i Kongahälla gör också att stadskärnan ges liv en större del av dygnet när handelsutbudet kompletteras och bli mer attraktivt. Miljömässigt aktiv stadsdel Ett helhetsgrepp tas på miljöfrågorna i området, men med särskilt fokus på elanvändningen. Sett över året ska mer el produceras än vad som förbrukas. Energianvändningen i området ska vara låg och endast förnybar energi användas. Handelsanläggningens tak och fasader förses med Sveriges största solelanläggning. Anläggningen utformas så att den bidrar till visualisering av de högt ställda målen för området. Nya energibesparande åtgärder prövas i Konga-

23 Illustration och montage: Marielle Tanase hälla, som exempelvis fjärrvärmedrivna vitvaror och värmeåtervinning ur duschvatten. Kungälvs kommun har i ett tidigare projekt, Från lågenergihus till aktivhus nästa generations energieffektiva byggnader, tagit hjälp av SP, för att utreda vad som krävs i val av byggnadsteknik, energisystem och i planeringsprocessen för att skapa en energilevererande stadsdel. Kärnvärden i Kongahälla Det enkla stadslivet. En tät och levande stad med goda kommunikationer, tillgång till handel, service, kultur och rekreation. Det naturliga mötet. Många mötesplatser för kontakt mellan olika människor i alla åldrar. Lättillgängliga platser, platser att vara på. Upptäck vardagen. Möjliggöra upptäckter, komplexitet, aktiviteter, rörelse och evenemang som stimulerar våra sinnen. Det rena samvetet. Underlätta så att det blir enkelt och roligt att leva resurssnålt. Illustrattion: Radiator Projektet i korthet Ny stadsdel med bostäder, lokaler och handel Helhetsgrepp på energianvändning Producera mer el än förbruka El och värme från förnybara källor Tillvarata värme ur duschvatten Nära samverkan med forskningsaktörer 23

24 55 planeringsprojekt Ekonomiskt stöd har under åren lämnats till 55 planeringsprojekt för åtgärder som rör förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering, processutveckling eller informationsinsatser Nya hållbara Gällivare Gällivare kommun Projektet handlar om hur ett samhälle kan flyttas på ett humanistiskt, ekonomiskt och långsiktigt hållbart sätt. Stadsdelsförnyelse Östra Sätra AB Gavlegårdarna Projektet avser att stärka delaktigheten och utveckla en hållbar stadsdel vid ombyggnaden av ett miljonprogramsområde i Gävle. Hållbar stadsutveckling Albyberg Haninge kommun Projektet avser att miljöanpassa ett industriområde och integrera det i Haninge tätort genom att ta ett helhetsgrepp som omfattar alla tre dimensionerna av hållbarhet. Projektet ska ta fram mål för en hållbar stad och företagspark. Södra Vimpeltorpet Kalmar kommun Kalmar kommun avser att bygga en stadsdel med höga mål avseende ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner. Projektet bygger vidare på kommunens tidigare arbete och erfarenheter av olika områden och hur dessa måste hänga ihop för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Stadsodling som drivkraft för hållbar stadsutveckling SLU Alnarp Litteraturstudier för att definiera och beskriva olika former av stadsodling och dess positiva värden samt tre fallstudier för att analysera hinder och möjligheter för utveckling av stadsodling. Miljöuppföljning i Lomma hamn Lomma kommun Syftet med projektet är att utveckla kommunens miljöuppföljning med fokus på att förstärka uppföljningens lärandeeffekter inom bygg- och planprocessen. Den hållbara kunskapsstaden Brunnshög Lunds kommun Projektet avser ett övergripande program med ett brett grepp över vad en hållbar stad kan och bör omfatta. Det avser ombyggnation och nybyggnation, där målet är att skapa ekonomisk tillväxt på ett resurseffektivt sätt med hänsyn till klimatfrågan och med särskilt fokus på hållbar mobilitet. Kängurun 21 i Mölndal KB Kreativiteten Projektet avser planering inför nyproduktion av bostäder och lokaler med bilfritt boende, bilpool och elbilar i ett kvarter med omgivande företagsområde. 24

25 Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling Sveriges Arkitekter Projektet avser dokumentering av svenska projekt inom hållbar stadsutveckling samt framtagning av projektkatalog över svenska arkitektföretags utlandsuppdrag. Norra Djurgårdsstaden en miljöstadsdel i världsklass Stockholms stad Stockholm utvecklar en ny fossilbränslefri och klimatanpassad stadsdel. Projektet ska bland annat studera införandet av ett Smart Gridsystem och göra förstudier av olika sorters energisystemlösningar för byggnader. Väsby sjöstad en ny miljöriktig stadsdel vid Mälaren Upplands Väsby kommun Projektet ska vidareutveckla och skapa nya samarbetsformer kring planprocessen med byggherrar, näringsliv och framtida boende där målet är att skapa förutsättningar för en attraktiv och uthållig ny stadsdel vid Mälaren. Exploatering Librobäck AB Uppsala Kommuns Industrihus Projektet avser att utveckla två modeller för ökad samverkan, i ena fallet mellan olika fastighetsägare, i andra fallet mellan kommun och näringsliv. Program för omvandling av Västerås stationsområde Västerås stad Projektet avser programarbete för att skapa ett levande stadsområde i bästa kommunikationsläge. Utgångspunkten är samtal mellan stadens invånare, näringsliv och fastighetsägare samt föreläsningar och studiebesök. Storsjöstrand den kreativa stadsdelen i Östersund Östersunds kommun Projektet avser fördjupat programskrivningsarbete för Storsjöstrand där kommunen och privata fastighetsägare gemensamt avser att etablera en unik och hållbar stadsdel Hållbara transporter ryggraden i den hållbara staden Jönköpings kommun Projektet avser genomförande av handlingsplan för hållbart resande, resvaneundersökning och trafikanalysutredningar. Planeringsverktyg för beräkning av koldioxidutsläpp i blandstad Länsstyrelsen i Skåne län Projektet avser en uppgradering av ett befintligt planeringsverktyg för att beräkna trafikalstring och koldioxidutsläpp vid bostadsexploatering. 25

26 Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer Kungliga Tekniska Högskolan, Avd för Urbana och regionala studier Projektet avser fallstudier av de tre investeringsprojekt som fått stöd av Delegationen år 2009, för att utmejsla ett socialt perspektiv på dagens miljö- och stadsplaneringsarbete. Samverkansplattform för eko-innovationer för hållbara stadsdelar IVL Svenska Miljöinstitutet AB Genom teknik- och systeminventeringar av utvecklingsområden som IT, bio-, rymd- och nanoteknik ska projektet definiera och ge förslag till nya innovativa lösningar för hållbar stadsutveckling och miljönytta. Information om system, produkter och tjänster redovisas på en webbplats. Grönskans roll i en klimatsmart stad Ramböll Sverige AB Projektet avser att flytta fram positionerna för ett integrerat grönt stadsbyggande, med nära koppling mellan forskning och praktik. Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås Borås stad Projektet avser en systematisk strategistudie för utveckling av cykelparkeringar i staden för de närmaste 20 åren. Pulsåder i den hållbara staden Örebro kommun Projektet avser en programskrivning för att binda ihop olika delar av staden samt utveckla och integrera resecentrum i stadskärnan, där området längs med järnvägen ska omvandlas. Framtidens kollektivtrafik i Karlstad Karlstads kommun och Karlstadsbuss Projektet avser att ta ett samlat grepp på stadsutveckling och stora delar av stadens transportbehov genom ett välutvecklat kollektivtrafikstråk baserat på moderna, avancerade busslösningar och miljöteknik i framkant. Uppsala energi i den hållbara staden Uppsala kommun Projektet avser att utifrån tre områden i staden genom en förstudie öka kunskapen om optimering och integrering av energisystem i staden för ökad energieffektivitet och lägre utsläpp av växthusgaser. Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende Spridd AB, Stockholm Projektet avser utarbeta ett program med förslag på ombyggnad och tillbyggnad samt en plattform för kunskapshöjning och dialogprocess tillämpat på loftgångshus från miljonprogrammet i Stockholms förorter. Centrala Älvstaden vision och strategi Göteborgs stad Projektet avser att utveckla metoder för kommunikation, för gränsöverskridande samverkan och för genomförande av en internationell workshop. Plantagon vertical farming, Botkyrka Plantagon International AB Projektet avser en förstudie för att etablera ett vertikalt växthus i Botkyrka kommun. Bland annat undersöks möjliga synergier mellan energi- och avfallssystem och växthuset. Plantagon vertical farming H+ Helsingborg Plantagon International AB Projektet avser en förstudie för att etablera ett vertikalt växthus i H+, söder om Helsingborgs stadskärna. Bland annat undersöks möjliga synergier mellan energi- och avfallssystem och växthuset. Portal till den hållbara staden Arkitekturmuseet Projektet avser att bygga upp en digital portal som förmedlar kunskap om goda exempel, aktuella byggprojekt och forskningsresultat inom området hållbar stadsutveckling. 26

27 2011 Alby stadsbyggnadsidé Botkyrka kommun Projektet avser tre tillskott till kommunens arbete med en stadsbyggnadsidé för Alby. Dessa är nya dialogmetoder - så kallad designdialog, vidareutveckling av arbetet med hållbarhetskonsekvensbeskrivningar och aktiv användning av vegetation vid stadsutveckling. Fördjupat hållbarhetsprogram för Västra Roslags-Näsby, Stationssamhälle 3.0 Täby kommun Två förstudier som fördjupar det övergripande hållbarhetsprogrammet för kommande utbyggnad i Västra Roslags-Näsby tas fram. Den ena förstudien omfattar utveckling och anpassning av planindikatorer, den andra innebär en etnografisk studie baserad på intervjuer med resenärer. Byggrupper nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Spridd AB, Stockholm Byggrupper eller byggemenskaper är en form av stads- och bostadsutveckling där enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga och senare bo i ett hus som utformas efter gruppens egna uppfattningar och idéer om sitt boende. I projektet inhämtas erfarenheter från projekt som genomförts av byggrupper i andra länder och framgångsfaktorer och hinder studeras. En modell för hur byggrupper kan fungera i svenska sammanhang utarbetas. Norra Djurgårdsstaden en miljöprofilerad stadsdel i världsklass Stockholms stad Projektet innebär fem delprojekt inom miljöprofilprojektet Norra Djurgårdsstaden. Bland annat genomförs förstudier som rör hållbara transporter, energieffektiva entreprenadmaskiner och ett logistikcenter. Projektet avser också kvantifiering av ekosystemtjänster och att ta fram en kretsloppsmodell för att visualisera resurs- och emissionsflöden. Urban Futures Kungliga Konsthögskolan En internationell publikation tas fram för att beskriva den scenarioteknik som arbetats fram inom kursen Resources vid Mejan Arc, Kungliga Konsthögskolan. Svenskanpassning av certifieringssystem för stadsdelar NCC AB och samarbetspartners Projektet jämför olika certifieringssystem för stadsdelar med syfte att ge en rekommendation till Sweden Green Building Council om vilka system som bör användas i Sverige. Planning and sustainable urban development in Sweden Föreningen för Samhällsplanering FFS En engelskspråkig bok tas fram för en internationell målgrupp om svensk planering och stadsbyggande. Skriften omfattar exempel på intressanta projekt, samt planeringens system och kontext i Sverige. Processutveckling för goda cykelparkeringar vid befintliga kollektivtrafiknoder TUB Trafikutredningsbyrån Projektet ska ta fram ett modernt processverktyg för att kartlägga medborgarnas behov av cykelparkeringar vid kollektivtrafikstationer och genomföra ett fullskaletest av den utarbetade processen. en mötesplats för hållbar stadsutveckling WSP Sverige AB och samarbetspartners Webbplatsen ska utvecklas till en oberoende mötesplats för hållbar stadsutveckling. Kvalitativa och kvantitativa studier ska ge underlag till analyser av vilka behov sektorns aktörer har. Projektarbetet följs av workshops med syfte att utveckla webbplatsen. 27

28 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden IVL Svenska Miljöinstitutet och samarbetspartners Projektet ska utvärdera möjligheterna att certifiera befintliga områden och analysera behovet av en checklista och rutin för mätning av förbättringsåtgärder. Albano Integrerad småskalig energiproduktion Akademiska Hus Stockholm AB Projektet tar fram systemunderlag för lokalproducerad energi och studerar hur olika verksamheters system för energiförsörjning kan integreras. Studie av kreativa lösningar för minskat parkeringsbehov Håbo kommun Projektet avser en fördjupningsstudie av resvanor och att ta fram en strategi för förbättrad tillgänglighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Skolans roll i Hållbarhetscertifiering av stadsdelar WSP Sverige AB Projektet undersöker av vilken roll skolan och förskolan kan ha i en stadsdels hållbarhetsarbete. En metod ska tas fram för att visa hur man kan engagera barn, elever och lärare. Hållbarhetscertifiering i praktiken av en stadsdel i Malmö Malmö stad I projektet ska Malmö stad i samverkan med marknadens aktörer ta fram generella underlag som underlättar hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Bygga om Dialogen Malmö stad Ett samverkansprojekt mellan kommunen och privata aktörer med syfte att skapa ett forum för att utveckla lösningar och metoder för långsiktigt hållbara stadsdelar. Projektet avser också dialog om hinder, etablerandet av pilotprocesser och projekt samt att ta fram och sprida användbar metodik. SUD Den skånska modellen för export av hållbar stadsutveckling Sustainable Business Hub Scandinavia AB Projektet genomförs av ett kluster bestående av svenska företag, kommuner och universitet med syftet att ta fram ett holistiskt tjänsteerbjudande inom området hållbar stadsutveckling. Även främjandet av tjänsteexport inom hållbar stadsutveckling ingår i projektet. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmö stad Projektet avser att ta fram generaliserbara hållbarhetsekonomiska analyser av de åtgärdsförslag som Malmö stads hållbarhetskommission utarbetar. Kommissionens uppgift är bland annat att ge förslag på strategier för minskad ojämlikhet i hälsa. Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Helsingborgs stad Projektet ska synliggöra hur de allmänna råden för industribuller utgör en begränsande faktor för städers hållbara utveckling, särskilt vid närhet till hamnverksamhet. I projektet ingår tre delstudier; samhällsekonomiska konsekvenser av olika tolkningar av allmänna råden för industribuller, exempel på goda stadsutvecklingsprojekt från europeiska hamnstäder samt akustisk design och hållbar stadsplanering. EVAA Integrerad systemlösning inom Energi-VA-Avfall teknisk förstudie Projekt H+, Helsingborgs stad Projektet avser att ta fram efterföljande tester och simuleringar i mindre skala utifrån de integrerade systemlösningar som det tidigare genomförda EVAA-projektet redovisar inom energi- och avfallsområdet. Projektet genomförs i samverkan med återvinningsbolaget NSR, vattenbolaget NSVA och energibolaget Öresundskraft. 28

29 Lärande och delaktighet för Partille och planeten Partille kommun Genom projektet medverkar eleverna i Porthälla gymnasium i arbetet med fördjupad översiktsplan för det område där gymnasiet ligger. Elevernas engagemang, kunskap och delaktighet i frågor som rör den hållbara staden ska öka och samhällsbyggnadskontoret ska få inspel i sitt arbete från eleverna. Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Göteborgs stad Projektet avser en förstudie kring hur en förändrad avfallshantering kan bli en del av översiktsplaneringen i form av ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Bergsjön 2021 Planering för förnyelse av stadsdelen Bergsjön Bergsjön 2021 Projektet syftar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling av miljonprogramsförorten Bergsjön. Projektet omfattar dels ett fördjupat översiktsplane- och programarbete, dels en förstudie med kartläggning av investeringsvilja och investeringsbehov hos befintliga fastighetsägare och exploatörer som skulle vilja bygga i Bergsjön. Utvecklingsplan för Östra sjukhuset Västfastigheter, Västra Götalandsregionen Projektet avser att ta fram en utvecklingsplan för Östra Sjukhuset, som ska bli ett föregångsexempel för hållbara sjukhusområden. Strategi för en levande stad Ulricehamns kommun Med Ulricehamns trafikstrategi och invånarnas köpbeteenden som utgångspunkt ska projektet arbeta vidare med strategiska frågor kring trafik och stadsbyggnad integrerat. En cykelstad för alla Örebro kommun Projektet omfattar kvalitetssäkring av den cykelplan som tagits fram av Örebro kommun. Analyser utförs bland annat i GIS, geografiska informationssystem. Mitt Gröna Kvarter Utvärdering Örebrobostäder AB Projektet avser en djupgående utvärdering av investeringsprojektet Mitt Gröna Kvarter med hjälp av Örebro universitet. Utvärderingen omfattar tre delar; platsens identitet, tänka och handla grönt samt deltagande, ansvar och inflytande. Validering, lärande och utvärdering av hållbarhetsmål i Hållbara Ålidhem Bostaden i Umeå AB Projektet avser att bekräfta informationsinsatsernas och kunskapsuppbyggnadens effekter i det pågående investeringsprojektet Hållbara Ålidhem, bland annat genom analyser av Umeå universitet och kompletterande mätutrustning i de hus där åtgärder genomförs. 29